Kommunfullmäktiges sessionssal. Sammanträdesdatum: Tid: 18:00. Upprop. Genomgång av säkerhetsföreskrifter Kommunrevisionen information

Transkript

1 Kallelse Sida Kommunfullmäktige (2) Box Halmstad Plats: Kommunfullmäktiges sessionssal Sammanträdesdatum: Tid: 18:00 Ordförande: Johan Rydén Sekreterare: Jenny Moberg Upprop Genomgång av säkerhetsföreskrifter Kommunrevisionen information (max 10 min) Ledamöternas frågestund (max 30 min)

2 Föredragningslista Sida Kommunfullmäktige (2) Ärenden 1. KS 2016/00443 Val av justerare 2. KS 2016/00439 VA-taxa 2017 Halmstad kommun 3. KS 2016/00430 Revidering av taxa för byggnadsnämndens verksamhet 4. KS 2016/00429 Taxejustering inom hushållsmonopolet avseende höjning av renhållningstaxan samt höjning av hämtningsavgiften för latrinkärl och hushållsavfall i säck 5. KS 2016/00424 Begäran från barn- och ungdomsnämnden om tilläggsanslag inventarier paviljonger KS 2015/00674 Nya riktlinjer för färdtjänsten 7. KS 2015/00014 Anmälan av redovisade Partistöd för KS 2016/00482 Val av ledamot i styrelsen för AB Industristaden 9. KS 2016/00491 Val av ledamot i styrelsen för Halmstads Stadsnät AB 10. KS 2016/00031 Anmälningsärenden

3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KS 291 Dnr KS 2016/00439 VA-taxa 2017 Halmstad kommun Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta Laholmsbuktens VA:s förslag till ändrad VA-taxa att gälla från och med 1 januari Ärendet VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföreskrifterna. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott Stadskontoret Nämnden för Laholmsbuktens VA , 84. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Laholmsbuktens VA:s förslag till ändrad VA-taxa att gälla från och med 1 januari Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag. Reservation Tor Ingels (SD) reserverar sig mot beslutet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida 1(1)

4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens ledningsutskott Sammanträdesdatum KLU 164 Dnr KS 2016/00439 VA-taxa 2017 Halmstad kommun Kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta Laholmsbuktens VA:s förslag till ändrad VA-taxa att gälla från och med 1 januari Ärendet VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföreskrifterna. Ärendets beredning Stadskontoret Nämnden för Laholmsbuktens VA , 84. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Laholmsbuktens VA:s förslag till ändrad VA-taxa att gälla från och med 1 januari Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt nämnden Laholmsbuktens VAs förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida 1(1)

5 Tjänsteskrivelse Anmälan av ärende från annan nämnd Enhet: Avdelningen för ledningsstöd Diarienummer: KS 2016/0439 Mats Wallmark Version:1,0 E-post: Beslutsorgan: Kommunfullmäktige Revidering av VA-taxa inför 2017 avseende anläggningsavgifter och brukningsavgifter Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Laholmsbuktens VA:s förslag till ändrad VA-taxa att gälla från och med 1 januari Sammanfattning VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföreskrifterna. Tidigare behandling av ärendet Nämnden för Laholmsbuktens VA , LBVA 84 Bilagor 1. Protokoll, Nämnden för Laholmsbuktens VA , LBVA 84 med tillhörande bilagor För Stadskontoret 1

6 Henry Bengtsson Kommunchef Ann-Mari Mäkikangas Avdelningschef 2

7 HALMSTADS KOMMUN NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum LBVA 84 LBVA 2016/0210 VA-taxa 2017 Halmstads kommun Beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att anta va-taxan enligt bilaga 1 att gälla från och med 1 januari Ärende VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföre-skrifterna. För anläggningsavgifterna föreslås höjning. För typhus A (enbostadshus med 800 m2 tomtyta och förbrukning 150 m3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 15 % motsvarande kr inkl. moms. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m2 tomtyta och förbrukning m3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 13 % motsvarande kr inkl. moms. För brukningsavgifterna föreslås en höjning med ca 4 % motsvarande ca 5 Mkr. Taxehöjningen riktas mot den fasta brukningsavgiften för mätarkapacitet och för dagvatten samt den rörliga brukningsavgiften för dricksvatten. För typhus A (enbostadshus med 800 m2 tomtyta och förbrukning 150 m3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,8 % motsvarande 165 kr/år eller ca 14 kr/månad. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m2 tomtyta och förbrukning m3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,7 % motsvarande kr/år eller ca 112 kr/månad eller 7,50 kr/lägenhet och månad. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 3 maj 2016 med bilagor.

8 Förslag till beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att anta va-taxan enligt bilaga 1 att gälla från och med 1 januari Beslutsgång Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar enligt föreliggande förslag. Vid protokollet Carina Malmgren Justerat Ordförande Justerare Ola Nilsson (MP) Mickael Kalnak (S)

9 HALMSTADS KOMMUN NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum LBVA 84 LBVA 2016/0210 VA-taxa 2017 Halmstads kommun Beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att anta va-taxan enligt bilaga 1 att gälla från och med 1 januari Ärende VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföre-skrifterna. För anläggningsavgifterna föreslås höjning. För typhus A (enbostadshus med 800 m2 tomtyta och förbrukning 150 m3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 15 % motsvarande kr inkl. moms. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m2 tomtyta och förbrukning m3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 13 % motsvarande kr inkl. moms. För brukningsavgifterna föreslås en höjning med ca 4 % motsvarande ca 5 Mkr. Taxehöjningen riktas mot den fasta brukningsavgiften för mätarkapacitet och för dagvatten samt den rörliga brukningsavgiften för dricksvatten. För typhus A (enbostadshus med 800 m2 tomtyta och förbrukning 150 m3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,8 % motsvarande 165 kr/år eller ca 14 kr/månad. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m2 tomtyta och förbrukning m3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,7 % motsvarande kr/år eller ca 112 kr/månad eller 7,50 kr/lägenhet och månad. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 3 maj 2016 med bilagor.

10 Förslag till beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att anta va-taxan enligt bilaga 1 att gälla från och med 1 januari Beslutsgång Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar enligt föreliggande förslag. Vid protokollet Carina Malmgren Justerat Ordförande Justerare Ola Nilsson (MP) Mickael Kalnak (S)

11 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: LBVA 2016/0210 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Laholmsbuktens VA Handläggare: Catarina Berg E-post: Telefon: VA-taxa 2017 Anläggningsavgifter och Brukningsavgifter, Halmstads kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta va-taxan enligt bilaga 1 att gälla från och med 1 januari Sammanfattning VA-verksamhetens intäkter utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen) och av löpande brukningsavgifter. Avgifterna behöver höjas för att täcka va-verksamhetens ökade kostnader framöver för drift, underhåll och kapital. Föreliggande förslag innebär förändringar i formuleringar och nivåer i taxeföreskrifterna. För anläggningsavgifterna föreslås höjning. För typhus A (enbostadshus med 800 m 2 tomtyta och förbrukning 150 m 3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 15 % motsvarande kr inkl. moms. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m 2 tomtyta och förbrukning m 3 vatten/år) innebär förändringen att kostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 13 % motsvarande kr inkl. moms. 1

12 För brukningsavgifterna föreslås en höjning med ca 4 % motsvarande ca 5 Mkr. Taxehöjningen riktas mot den fasta brukningsavgiften för mätarkapacitet och för dagvatten samt den rörliga brukningsavgiften för dricksvatten. För typhus A (enbostadshus med 800 m 2 tomtyta och förbrukning 150 m 3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,8 % motsvarande 165 kr/år eller ca 14 kr/månad. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m 2 tomtyta och förbrukning m 3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,7 % motsvarande kr/år eller ca 112 kr/månad eller 7,50 kr/lägenhet och månad. Ärendet Uppdrag Laholmsbuktens VA har i uppdrag att föreslå justeringar av va-taxan i syfte att uppnå kostnadstäckning för verksamheten. Bakgrund VA-verksamhetens intäkter utgörs dels av anläggningsavgifter (engångsavgifter som betalas i samband med anslutning till den allmänna va-anläggningen), dels av löpande brukningsavgifter. Produktionskapaciteten för dricksvatten måste utökas för att möta framtida utbyggnader av bostads- och verksamhetsområde. Distributionskapaciteten i huvudledningssystemet för dricksvatten måste förstärkas för att möta en ökad förbrukning, men också för ökad leveranssäkerhet. På motsvarande grund måste kapaciteten för behandling av spillvatten utökas. Samtidigt sker en centralisering av spillvattenreningen, varför överföringsledningar kommer att anläggas varefter ett antal avloppsreningsverk avvecklas. Utbyggnad av den allmänna va-anläggningen vid samlad bebyggelse, som idag ligger utanför verksamhetsområdet, är kostnadsavvikande jämfört mot tidigare utbyggnader inom kommunen. Utbyggnaden i dessa områden har inte full täckningsgrad med nuvarande anläggnings- och brukningsavgifter. Analys, förslag och motivering Inför 2017 föreslås höjda nivåer för anläggningsavgifter. Följande tabell visar nivån för anläggningsavgift inkl. moms för ett antal typfastigheter med samtliga nyttigheter (dricks-, spill-, och dagvatten). 2

13 Halmstad 2016 Halmstad 2017 Typhus A : :- (enbostadshus, 800 m²) Typhus B : :- (15 lgh, 800 m²) Annan fastighet : :- (3 000 m²) Annan fastighet : :- ( m²) Annan fastighet : :- ( m²) Obebyggd bostadsfastighet : :- (1 000 m²) För brukningsavgifterna föreslås en höjning med ca 4 % motsvarande ca 5 Mkr. För den fasta brukningsavgiften för mätarkapacitet och för dagvatten föreslås höjning samt för den rörliga brukningsavgiften för dricksvatten medan den rörliga brukningsavgiften för spillvatten föreslås oförändrad. Höjningen föreslås för att täcka va-verksamhetens kostnader inom drift, underhåll och kapital. För typhus A (enbostadshus med 800 m 2 tomtyta och förbrukning 150 m 3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,8 % motsvarande 165 kr/år eller ca 14 kr/månad. För typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och med 800 m 2 tomtyta och förbrukning m 3 vatten/år) innebär förändringen att årskostnaden ökar från kr till kr inkl. moms. En kostnadsökning med ca 3,7 % motsvarande kr/år eller ca 112 kr/månad eller 7,50 kr/ lägenhet och månad. LBVA föreslår följande ändringar i taxan inför 2017: A. Nytt belopp En avgift avseende framdragning.. Kommentar: Framdragning av varje uppsättning servisledningar föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) B. Nytt belopp En avgift avseende upprättande.. Kommentar: Upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) C. Nytt belopp En avgift per m² tomtyta.. Kommentar: Tomtyteavgiften föreslås höjas till 35,00 kr inkl moms (tidigare 31,00 kr inkl moms) D. Nytt belopp En avgift per lägenhet.. Kommentar: Lägenhetsavgiften föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) för varje lägenhet. 3

14 5 5.1 E. Nytt belopp En grundavgift för bortledande.. Kommentar: Om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) Ny text För småhus (max 2 lägenheter).. Kommentar: Begränsningsregeln fastställs till 3000 m² vid nyanslutning A. Nytt belopp En avgift avseende framdragning.. Kommentar: Framdragning av varje uppsättning servisledningar föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) B. Nytt belopp En avgift avseende upprättande.. Kommentar: Upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) C. Nytt belopp En avgift per m² tomtyta.. Kommentar: Tomtyteavgiften föreslås höjas till 43,00 kr inkl moms (tidigare 38,00 kr inkl moms) D. Nytt belopp En grundavgift för bortledande.. Kommentar: Om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas föreslås höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) A. 1 Tillägg av text En fast avgift per år.. Kommentar: Texten i tabellen har utökats med de nya mätarnas Q3 benämningarna A. 1-9 Nytt belopp En fast avgift per år.. Kommentar: Nya belopp föreslås höjas för fasta avgifter till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) B. Nytt belopp En avgift per m³.. Kommentar: Dricksvattenavgiften föreslås höjas till 4,75 kr inkl moms (tidigare 4,25 kr inkl moms) för varje m³ C. Nytt belopp För både dricksvatten.. Kommentar: Dricks- och spillvattenavgiften föreslås höjas till 12,00 kr inkl moms (tidigare 11,50 kr inkl moms) för varje m³ D. Nytt belopp En avgift per år.. Kommentar: Tomtyteavgiften föreslås höjas till 80 kr inkl moms (tidigare 75 kr inkl moms) för varje påbörjad 100-tal m² tomtyta A. Nytt belopp Med gemensam mätning 4

15 Kommentar: För stugområde med gemensam mätning föreslås den fasta avgiften höjas till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) B. Nytt belopp Med sk gemensamhetsanläggning Kommentar: För stugområde med sk gemensamhetsanläggning föreslås den fasta avgiften höjas till kr inkl moms (tidigare 988 kr inkl moms) C. Nytt belopp Samt för va-anslutna campingstugor Kommentar: För campingområde för va-anslutna campingstugor föreslås den fasta avgiften höjas till 504 kr inkl moms (tidigare 494 kr inkl moms) Nytt belopp Avstängning och påsläpp.. Kommentar: Avgiften höjas till 500 kr inkl moms (tidigare 400 kr inkl moms) Nytt belopp Länsning av vattenmätarbrunn Kommentar: Avgiften höjas till 500 kr inkl moms (tidigare 400 kr inkl moms) Ny avgift För hämtning av vatten.. Kommentar: Ny avgift införs, för att få kostnadstäckning av iordningsställda tankstationer, med 20 kr/m³ inkl moms Ny avgift Borttappad tankstationsnyckel Kommentar: Ny avgift införs, för att få kostnadstäckning av nya nycklar, med 500 kr inkl moms Nytt belopp Grundavgift (inkl 10 dygn). Kommentar: Avgiften höjs till 1700 kr inkl moms (tidigare 800 kr inkl moms). Fortsättningsvis vid uthyrning av ståndrör ska personal från LBVA installera och ta ner ståndrören då inga obehöriga ska öppna våra brandposter Nytt belopp För dimensionering till och med 100 mm Kommentar: Avgiften höjs till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) Nytt belopp För dimensionering 150 mm Kommentar: Avgiften höjs till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms) Nytt belopp För dimensionering större än 150 mm Kommentar: Avgiften höjs till kr inkl moms (tidigare kr inkl moms). Ärendets beredning Inom kommunen För Laholmsbuktens VA har Catarina Berg, Mattias Leijon och Jan-Åke Hansson deltagit och för Teknik och fritidsförvaltningen har Ingvar Andersson deltagit i beredningen av ärendet. 5

16 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor o Förslag till Taxa för Halmstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2017 o Jämförelsediagram anläggningsavgifter och brukningsavgifter o Kommentarer till 2016 års taxestatistik Svenskt Vatten För Laholmsbuktens VA Mattias Leijon Förvaltningschef Jan-Åke Hansson Avdelningschef 6

17 TAXA för Halmstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige att gälla från och med Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Halmstads kommun är Halmstads kommun. Drift och underhåll av anläggningarna utförs av Laholmsbuktens VA på uppdrag av huvudmannen. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Halmstads kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med: Bostadsfastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Sjukvård Butiker Utställningslokaler Småindustri Hotell Restauranger Stormarknader Hantverk Utbildning Sporthallar Campingplatser Annan fastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och

18 2 (17) som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet. Camping: På områden avsedda för camping utgör 600 m² uppställningsyta en lägenhet. Varje campingstuga eller permanent husvagn med VA-anslutning räknas som en lägenhet. Allmän platsmark: Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvatten- Ja Ja avlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp Ja Ja från allmän platsmark 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Här förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda.

19 3 (17) 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

20 4 (17) ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-12) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: A. En avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df B. En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Utan moms Med moms kr kr kr kr C. En avgift per m 2 tomtyta 28 kr 35 kr D. En avgift per lägenhet kr kr E.* En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 5.1 E tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 A och B. I det fall avgift enligt 5.1 E tas ut reduceras avgift enligt 5.1 A och 5.1 B enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 A lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 C tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 A, B och D eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 A, B, D och E. För småhus (max 2 lägenheter) tas avgift enligt 5.1 C inte ut för yta överstigande m 2. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 C i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2.

21 5 (17) 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska erläggas avgifter enligt 5.1 A och B. 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska erläggas avgift enligt 5.1 C för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgiften inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet, ska erläggas avgift enligt 5.1 D för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska erläggas avgift enligt 5.1 E För annan fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: A. En avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df B. En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Utan moms Med moms kr kr kr kr C. En avgift per m 2 tomtyta 34,40 kr 43 kr D.* En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 6.1 D tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 A och B. I det fall avgift enligt 6.1 D tas ut reduceras avgift enligt 6.1 A och 6.1 B enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt inte lagts respektive upprättats.

22 6 (17) 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 A lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska erläggas avgifter enligt 6.1 A och B. 6.6 Ökas fastighetens tomtyta, ska avgift enligt 6.1 C erläggas för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska erläggas avgift enligt 6.1 D.

23 7 (17) För obebyggd fastighet ska erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 A 100 % 6.1 A 100 % Avgift per FP 5.1 B 100 % 6.1 B 100 % Avgift per m 2 tomtyta 5.1 C 100 % 6.1 C 70 % Lägenhetsavgift 5.1 D 0 % Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. FP = förbindelsepunkt 5.1 E 100 % 6.1 D 100 % Avgift enligt 5.1 C tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 A och B eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkten för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 A, B och E, jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet ska erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Avgift per m 2 tomtyta 5.1 C *) 6.1 C 30 % Lägenhetsavgift 5.1 D 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. *) Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 C om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger.

24 8 (17) Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 A resp. 6.1 A Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 A resp. 6.1 A Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 A resp. 6.1 A Avgifter i övrigt Avgift per uppsättning FP V S Df Dg 5.1 B 30 % 50 % 20 % _ Avgift per m 2 tomtyta 5.1 C 30 % 50 % _ 20 % Lägenhetsavgift 5:1 D 30 % 50 % _ 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 E 100 % _ Avgift per uppsättning FP 6.1 B 30 % 50 % 20 % _ Avgift per m 2 tomtyta 6.1 C 30 % 50 % _ 20 % Grundavgift Df utan FP 6.1 D 100 % _ För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 B respektive 5.1 E, eller 6.1 B respektive 6.1 D Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgifterna enligt 5.1 A även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre.

25 9 (17) 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 40 % av avgiften enligt 5.1 A resp 6.1 A. Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska erlägga anläggningsavgift enligt särskilt upprättat avtal. 10 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkningen Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster ska en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst 10 år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta ska erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas enligt 11.2.

26 10 (17) 11.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande - t.ex. ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut enligt 11.2 för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Begär fastighetsägare att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnader för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

27 11 (17) Brukningsavgifter ( 13-22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet ska erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: A. En fast avgift per år, mätställe och mätarkapacitet Qn Utan moms Med moms 1 upp till Q 3 4, qn 2, kr kr 2 2 x Q 3 4, 2 x qn 2,5, Q 3 10, qn kr kr 3 3 x Q 3 4, 3 x qn 2, kr kr 4 4 x Q 3 4, 4 x qn 2,5, 2 x Q 3 10, 2 x qn 6, Q 3 16, qn kr kr 5 3 x Q 3 10, 3 x qn 6, qn kr kr 6 4 x Q 3 10, 4 x qn 6,2 x Q 3 16, 2 x qn kr kr 7 3 x Q 3 16, 3 x qn kr kr 8 4 x Q 3 16,4 x qn 10, qn kr kr 9 2 x qn 40, qn kr kr För mätare placerade i brunnar tillkommer 240 kr 300 kr För mätare med pulsgivare tillkommer per mätare 240 kr 300 kr Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe B. En avgift per m 3 levererat dricksvatten 3,80 kr 4,75 kr C. En avgift per m 3 utsläppt spillvatten mätt som levererad dricksvattenmängd 5,80 kr 7,25 kr För både dricks- och spillvatten är avgiften per m 3 9,60 kr 12,00 kr D. En avgift per år och varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta 64,00 kr 80,00 kr För bostadsfastighet med maximalt två lägenheter tas avgift ut för maximalt 1200 m².

28 12 (17) 13.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta årsavgiften. Följande avgifter ska därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 13.1 A 40 % 60 % - - Avgift efter tomtyta 13.1 D % 50 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 13.1 A (minsta mätarkapacitet), B, C och D ut efter en antagen förbrukning om 200 m 3 /år och lägenhet i permanentbostad och med 75 m³/år och lägenhet för fritidsbostad För s k byggvatten ska erläggas brukningsavgift enligt 13.1 A samt enligt 13.1 B och C. Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet och tillfälle Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna enligt med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o dyl.), ska erläggas avgift med 10 % av avgiften enligt 13.1 C.

29 13 (17) 13.8 Om avloppsvatten från fastighet är av sådan beskaffenhet eller förorenat i sådan grad att dess sammansättning avsevärt avviker från normalt hushållsspillvatten ska särskild reningsavgift baserad på extra föroreningsmängd uttas enligt följande: Utan moms Med moms SSsed sedimenterbar suspenderad substans 4,50 kr/kg 5,625 kr/kg BOD 7 organiskt material mätt som biokemisk syreförbrukning 2,50 kr/kg 3,125 kr/kg P totalfosfor 25,00 kr/kg 31,25 kr/kg N totalkväve 35,00 kr/kg 43,75 kr/kg Som extra föroreningsmängd räknas SSsed, BOD 7, P och N utöver vad som motsvaras av följande gränsvärden för föroreningshalter. SS sed 0,350 kg/m 3 BOD 7 0,300 kg/m 3 P 0,014 kg/m 3 N 0,030 kg/m 3 Extra föroreningsmängd utgör således för: SSsed Q x (U SSsed - 0,350) kg BOD 7 Q x (U BOD 7-0,300) kg P Q x (U P - 0,014) kg N Q x (U N - 0,030) kg Där Q = mängd spillvatten med föroreningshalt överskridande angivet gränsvärde, m 3 U SSsed, U BOD 7, U P, U N = uppmätta eller på annat sätt bestämda föroreningshalter i spillvattnet, kg/m 3 Q, U SSsed, U BOD 7, U P, U N bestäms på sätt, varom avtal eller annan överenskommelse träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller eljest efter huvudmannens uppskattning. Spillvatten från bostadsfastighet anses normalt inte innehålla extra föroreningsmängd. Avledande av spillvatten med extra föroreningsmängd förutsätter att avtal eller annan överenskommelse träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller eljest att huvudmannens medgivande föreligger.

30 14 (17) 14 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska erlägga brukningsavgift enligt särskilt upprättat avtal. 15 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 16 För stug- och campingområden är brukningsavgiften: För stugområden: A Med gemensam mätning och allmänna va-ledningar, avgift per stuga och år Utan moms Med moms kr kr B Med sk gemensamhetsanläggningar, avgift per stuga och år 806 kr kr För campingområden: C En avgift per 100 m 2 uppställningsyta och år 56 kr 70 kr Samt för va-anslutna campingstugor och permanent uppställda campingvagnar 50 % av avgift enligt 16 B. 403 kr 504 kr Till avgift enligt 16 A, B och C kommer avgift enligt 13.1 B, C, D 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan ska erläggas brukningsavgift motsvarande halv avgift för qn 2,5 enligt 13.1 A. 1 och avgift efter tomtyta enligt 13.1 D. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta årsavgiften. Följande avgifter ska därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 13.1 A 40 % 60 % - - Avgift efter tomtyta 13.1 D % 50 %

31 15 (17) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning och uppsättning av vattenmätare per åtgärd 640 kr 800 kr Avstängning och påsläpp av vattentillförsel per åtgärd 400 kr 500 kr Länsning av vattenmätarbrunn 400 kr 500 kr Förgäves besök vid avtalad tid 400 kr 500 kr Sönderfrusen vattenmätare nedtagning och uppsättning av ny Byte av fjärravläsningsenhet på vattenmätare orsakat av skadegörelse p.g.a. fastighetsägares oaktsamhet 960 kr 1200 kr 700 kr 875 kr Försvunnen mätare 800 kr 1000 kr Undersökning av vattenmätare upp till qn 2,5/ Q kr 1500 kr Undersökning av vattenmätare större än qn 2,5/ Q kr 2000 kr För hämtning av vatten från iordningställda betalstationer utgår avgift per m³ levererad mängd vatten 16 kr/m³ 20 kr/m³ Borttappad tankstationsnyckel 400 kr 500 kr Hyra av ståndrör med mätare för tillfällig vattenförsörjning: Grundavgift (inkl. 10 dygn), samt avgift enligt 13.1 B kr 1700 kr Därefter per dygn, samt avgift enligt 13.1 B. 20 kr 25 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid (vardagar kl ) debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. För sprinkleranläggning och motsvarande anläggningar för brandvattenförsörjning utgår årlig avgift med: Utan moms Med moms För dimension till och med 100 mm kr kr För dimension 150 mm kr kr För dimension större än 150 mm kr kr

32 16 (17) 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 13.1 A och D debiteras fram till leveransdagen i lämpligt intervall. Avgift enligt 13.1 B och C debiteras fram till leveransdagen på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 13 och 15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens va-förhållande, får huvudmannen komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Spillvatten och slam av hushållsbeskaffenhet, som samlats upp vid arbeten med spillvattenledningar, kan mot avgift avlämnas vid reningsverk. Uppgift om avlämningsställe och förutsättningar för avlämning ges vid varje enskilt fall. Enbart företag med lämplig utrustning för avlämning kan nyttja tjänsten. Taxan är 87,50 kr/m³ utan moms och 109,50 kr/m³ med moms. TAXANS INFÖRANDE 23

33 17 (17) Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13.1, 13.4, 13.7 och 13.8 samt 15, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tilllämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd enligt 53 i lagen om allmänna vattentjänster.

34

35

36

37

38 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

39 Kommentar till 2016 års taxestatistik Sverige har internationellt sett låga avgifter för vatten och avlopp. Samtidigt behöver investeringarna öka för att upprätthålla anläggningarnas status, möta nya krav och anpassa för klimatförändringarna. Årets statistik över vatten- och avloppstaxor visar att den procentuella årliga ökningen av brukningstaxorna är mindre än den varit på 10 år. Till viss del kan det bero på ränteläget, men de senaste åren kan vi se en trend mot lägre ökningar. Många kommunala VA-organisationer behöver ökad kapacitet att identifiera, planera och genomföra framtida investeringar. Att se över organisationerna, inklusive möjligheter till olika former för samverkan mellan kommuner, är därför ett viktigt steg för att säkra framtidens kommunala vattentjänster. Ju längre nödvändiga förändringar och investeringar dröjer, desto brantare blir backen mot full finansiering av hållbara vatten- och avloppstjänster. Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. För att förstå taxeutvecklingen över tid och framåt är det viktigt att belysa status och framtida utmaningar för de kommunala vattenoch avloppstjänsterna. Förutom taxeundersökningen genomför Svenskt Vatten andra undersökningar i VASS som driftstatistik och hållbarhetsindex. Dessa, liksom internationella jämförelser, ligger tillsammans med den senaste taxestatistiken till grund för slutsatserna i denna PM. De kommunala vatten- och avloppstjänsterna står inför stora utmaningar När taxorna analyseras och diskuteras måste det göras i en större kontext än bara avgiftsnivåer: Vilka utmaningar står vatten- och avloppstjänsterna inför? Hur sker finansiering idag? Vad krävs för att säkra den långsiktiga hållbarheten? Investeringarna behöver öka! Svenskt Vattens hållbarhetsindex 1 och andra VASS-undersökningar visar inte på omedelbara problem vad gäller leveransavbrott, läckor eller försämrad vattenkvalité. Däremot visar en analys utifrån framförallt hållbarhetsindex på behov av åtgärder, planer och strategier för att långsiktigt trygga vatten- och avloppstjänsternas kvalité (dricksvattenkvalité, leveranssäkerhet, rening av avloppsvatten etc.) En majoritet av kommunerna i undersökningen hade inte gjort förnyelseplanering av ledningsnätet samtidigt som förnyelsetakten många gånger är låg. 2 Hållbarhetsindex visar också på ett mycket tydlig samband mellan förnyelseplanering och förnyelsetakt. De kommuner som inte gjort sin förnyelseplanering har i allmänhet också en lägre förnyelsetakt. När fler kommuner genomfört sin planering av ledningsförnyelsen kommer således investeringstakten och därmed kostnaderna öka. VASS drift visar att 1 Hållbarhetsindex utgår ifrån 14 parametrar med underliggande frågor. Frågorna ger upphov till ett färgindex grönt (bra), gult (bör förbättras) eller rött (måste åtgärdas) och parametrarna värderas utifrån samma färgindex genom en sammanvägning av underliggande frågor. 124 kommuner deltog i 2015 års undersökning. På Svenskt Vattens hemsida finns mer information om verktyget och resultatet i en nationell sammanställning. 2 Med förnyelse menas här ett planlagt utbyte av ledning som återställer ledningssträckans funktion eller förbättrar dess kapacitet. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 3

40 förnyelsetakten som ett nationellt snitt idag är 0,4 %. Jämför man med en analys som gjordes i det s k förnyelseprojektet 3 borde den ligga 50 % högre. Många kommuner har även stora eller mycket stora investerings/reinvesteringsbehov för vatten- och avloppsreningsverk vilket bland annat hållbarhetsindex visar. Investeringsbehov vattenverk 10 % Investeringsbehov avloppsreningsverk 20 % 47 % 43 % 38 % 42 % Figur 1 Investeringsbehov för vattenverk med pumpstationer respektive avloppsreningsverk med pumpstationer. Resultat från hållbarhetsindexundersökningen Grönt = normalt investeringsbehov, gult större investeringsbehov och rött mycket stora investeringsbehov. Förutom behovet av ersättningsinvesteringar för upprätthålla funktionen långsiktigt ökar kraven och utmaningarna för vatten- och avloppstjänsterna. Det handlar om bland annat klimatanpassning, säkra kretslopp för näringsämnen samt nya reningskrav och kontrollsystem utifrån vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Det är svårt att kvantifiera vad detta samlat kan komma att innebära för nödvändiga kostnader för VA-verksamheten, men helt klart är att det leder till en ökning. Avgifterna speglar inte verkliga kostnader En stor del av den verkliga kostnaden för att förse invånarna med kommunalt vatten- och avlopp beror på kapitalkostnader för genomförda investeringar i infrastruktur. Historiskt skedde dock den initiala utbyggnaden av VA-verksamheten med stöd av statliga bidrag. Dessutom har anläggningstillgångar många gånger skrivits av snabbare än de bytts ut. Det innebär att dagens abonnenter inte betalar en avgift som motsvarar vad en verklig kostnad för att förse kommunen med nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp skulle ha varit, eftersom en del av investeringarna betalats av statsbidrag eller tidigare brukargenerationer. När dagens ledningar och reningsverk successivt ersätts av nya investeringar kommer dock dessa att vara finansierade av lån på vanligt sätt. Det innebär markant ökande kostnader bara att upprätthålla dagens prestanda. Enklast är att illustrera detta utifrån en enkel jämförelse. Likadana hus olika kostnad Familjen Olsson och familjen Jansson bor i varsin identisk villa på Smultronvägen i Hallonby. Familjen Olsson köpte sin villa med lånade pengar. Förutom driftkostnaden på kr betalar man ränta och amortering på kr per månad och har en boendekostnad kr/månad. Familjen Jansson ärvde sin villa och har endast driftkostnaderna på kr/månad. När båda familjerna renoverar tak och fasad får de låna på fastigheten vilket innebär ytterligare en månadskostnad på kr. Familjen Olssons månadskostnad stiger med 10 % medan familjen Janssons månadskostnad stiger med 20 %. Varje 3 Förnyelseprojektet finansierades av Svenskt Vatten utveckling. Projektet resulterade både i en analys av förnyelsebehov på nationell nivå och en handbok för kommunernas förnyelsearbete. 4 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

41 ny investering kommer mätt i procent av månadkostnad verka större för familjen Jansson. Inte för att de är dyrare, utan för man idag har en liten månadskostnad då man inte betalar för husets värde. Utifrån denna förenklade jämförelse och applicerat på kostnaden för VA-anläggningen kan vi konstatera två saker: För verksamhet med avskrivna tillgångar verkar nödvändiga investeringar procentuellt sett dyra. Den kommunala VA-verksamheten är i mångt och mycket som familjen Jansson i exemplet ovan. Avskrivna anläggningstillgångar har hållit taxorna artificiellt låga och enbart nödvändiga ersättningsinvesteringar kommer att driva taxorna uppåt i framtiden. Det är vanskligt att jämföra kommuners taxor och taxeförändringar med varandra. En VA-verksamhet som är finansierad med lån verkar liksom familjen Olsson dyrare, samtidigt som alla investeringar verkar leda till större procentuella ökningar i taxan för kommuner som påminner om familjen Jansson. Alla kommuner har inte full kostnadstäckning 15 % av kommunerna har inte full kostnadstäckning enligt svaren i taxeundersökningen. Det är i stor utsträckning mindre kommuner som saknar full kostnadstäckning, hälften har färre än invånare. Samtidigt uppger betydligt färre (3 %) att det finns beslut om att tillskjuta skattemedel över flera år. Uppenbarligen finns det ett relativt stort antal kommuner där taxeintäkterna inte täcker kostnaderna och skattemedel tillskjuts utan något motsvarande uttalat politiskt beslut. I en tredjedel av landets kommuner tas inte beslut årligen i kommunfullmäktige om justering av taxan. Det kan finnas särskilda förklaringar i en del kommuner (tillfälliga överskott, indexreglering etc.), men sammantaget förefaller det vara en hög siffra. Vatten- och avloppsverksamheten är ständigt föremål för förändringstryck och nya krav. Det är en rimlig utgångspunkt att taxan som säkerställer verksamhetens ekonomi ses över årligen. Sammantaget ger det bilden att hållbar finansiering av vatten och avloppstjänsterna i en del framförallt mindre kommuner inte ligger tillräckligt högt på den kommunala politiska dagordningen. Organisationerna behöver stärkas Resultatet från såväl hållbarhetsindex som studier från Svenskt Vatten Utveckling visar att de kommunala organisationerna för vatten- och avloppstjänster har god kapacitet för drift, men behöver stärkas för att klara att säkra tjänsternas långsiktiga hållbarhet. Det handlar dels om att ha kapacitet för planering, strategier och åtgärdsprogram. Men även den kommunala beställarrollen (utredning-upphandling-projektledningbyggledning) behöver stärkas. Redan med dagens investeringstakt är VA-organisationernas kapacitet en begränsande faktor för att genomföra nödvändiga investeringar och i många kommuner blir det ett hinder för att öka investeringstakten. Brukningsavgifter 2016 Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 5

42 Taxekonstruktionerna skiljer sig åt mellan kommuner. För att göra en rättvisande jämförelse görs denna för den samlade årliga avgiften för enfamiljshus ( normalvilla ), s k typhus A, 4 och flerfamiljshus, s k typhus B. 5 Medelvärdet år 2016 för ett typhus A (normalvilla) är kr per år eller drygt 4 öre per liter vatten. Det innebär en höjning på 2,6 %, vilket är den lägsta årliga taxeökningen under den senaste 10-årsperioden. 44 % av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften De senaste åren kan man se en tendens att allt fler kommuner inte höjer brukningstaxan. Sverige har internationellt sett låga VA-avgifter International Water Association (IWA) sammanställer vartannat år statistik över vattentjänsterna för ett antal länder med fokus på vattenkonsumtion och avgifter. Statistiken över avgifter bygger på ett antal av respektive lands större städer, inklusive ett nationellt genomsnitt för dessa. Resultatet presenteras som totala årliga avgiften för vatten och avlopp vid 100 m 3 respektive 200 m 3 årskonsumtion. Vi har tittat närmare på de tio väst- och nordeuropeiska länder som ingår i studien eftersom de ligger närmast Sverige när det gäller kostnads- och ambitionsnivå. Den årliga kostnaden för vatten och avlopp vid 200 m 3 konsumtion ser ut som i figur 2 för dessa tio länder. Sverige hamnar alltså lägst bland jämförbara länder vid den här konsumtionsnivån. Här ingår samtliga avgifter för vatten och avlopp, inklusive moms och andra skatter. Figur 2 Årlig kostnad för vatten och avlopp vid 200 m 3 respektive 100 m 3 konsumtion. Om man i stället ser på utfallet för samma länder vid 100 m 3 årlig konsumtion blir bilden som grafen till höger i figur 2. Sverige hamnar ungefär i mitten vid den jämförelsen. Att utfallet blir olika vid olika vattenkonsumtion beror på taxornas konstruktion där svenska kommuner har en större fast andel än de övriga länderna. (Ett typhus A har 150 m 3 årlig konsumtion, det vill säga mitt emellan IWA:s båda räkneexempel.) Det finns även andra data i materialet som är av intresse. Till exempel är Sverige näst efter Norge det land med lägst VA-avgifter i förhållande till BNP per capita av de tio länderna. Vidare belastas vattentjänsterna i högre utsträckning av moms och andra direkta skatter i Sverige och Norden än i de övriga länderna. Sammantaget indikerar dessa data att Sveriges kommuner levererar vattentjänster till kund med låg kostnad vid en internationell jämförelse. 4 Typhus A är ett enfamiljshus med 150 m 2 våningsyta inkl. garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. 5 Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning m 3 /år och 2 st parallellkopplade vattenmätare q n 2,5 m 3 /h. 6 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

43 Samtidigt ska alla jämförelser av denna typ, vare sig de är mellan kommuner i Sverige eller mellan jämförbara länder, tolkas med viss försiktighet. En internationell utblick ger dock inget som helst stöd för tesen att svenska VA-avgifter är höga. Snarare tvärtom. Varför skiljer det mellan kommunerna? Ett typhus A betalar år 2016 mellan och per år (271 och 991 kr per månad). Varför är skillnaderna mellan kommunerna så stora? Taxor sätts i varje enskild kommun utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär att de samlade intäkterna från taxans avgifter inte överstiger de samlade kostnaderna för de kommunala vatten och avloppstjänsterna. Som framgår nedan beror skillnaderna i avgiftsnivå främst på olika förutsättningar vilka påverkar kostnaderna för att hantera vatten- och avlopp, t ex läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla etc. Vidare spelar historiskt olika sätt att hantera investeringskostnader in. Det förekommer ibland påståenden att spridningen i avgiftsnivå är en indikation på att vissa kommuner är mindre kostnadseffektiva. Detta är emellertid ett felaktigt resonemang. Vatten och avloppstjänster måste tillhandahållas i varje enskild kommun oavsett vilka förutsättningar som finns för att göra detta till en låg kostnad. Förutsättningarna skiljer sig här markant åt mellan olika kommuner. Kommuner med låg befolkningstäthet och stora avstånd har färre betalande per meter ledning och högre kostnader per ansluten för renings- och vattenverk. Vidare kan särskilda förhållanden som till exempel skärgård kräva dyrare lösningar. Därför är en spridning i taxenivå inte en indikation på verksamhetens kostnadseffektivitet. För att illustrera detta har vi analyserat förutsättningarna i de 25 kommuner med lägst brukningstaxa för en normalvilla (typhus A) jämfört med de 25 kommuner med högst brukningstaxa. Tabell 1 Kommuner med lägst respektive högst taxa för typhus A år kommuner med lägst taxa 25 kommuner med högst taxa Kommun Avgift per år typhus A (kr) Kommun Avgift per år typhus A (kr) Solna Munkfors Sundbyberg Ockelbo Stockholm inkl. Huddinge Orust Tibro Torsby Östersund Storfors Botkyrka Gagnef Örebro Västervik Helsingborg Strömstad Lycksele Lessebo Sollentuna Öckerö Sigtuna Skinnskatteberg Malmö Osby Upplands-Väsby Dorotea Lidingö Tranemo Haninge Örnsköldsvik Järfälla Svenljunga Gävle Hylte Salem Norrtälje Halmstad Nordanstig Lidköping Lilla Edet Kristianstad Vansbro Landskrona Norberg Täby Tanum Tidaholm Tjörn Uppsala Högsby Kommentarer till 2016 års taxestatistik 7

44 Av de kommuner med lägst taxa är ca ¾ antingen tätorter med mer än invånare eller kranskommuner till en storstad. I denna typ av bebyggelse är det korta ledningslängder per betalande abonnent och det finns stordriftsfördelar för vattenproduktion och avloppsrening. Av de kommuner med högst taxa är samtliga mindre än invånare och/eller har en skärgård. Dessa kommuner är mer glest befolkade och det krävs betydligt större ledningslängder per ansluten, dricksvatten- och avloppsreningsverk betjänar avsevärt färre personer och ibland krävs speciallösningar p g a skärgård, långa avstånd eller topografi. Som framgår av figur 3 är skillnaden bara vad gäller antalet invånare stor när man jämför de båda grupperna Figur 3 Antalet invånare i kommuner med lägst respektive högst brukningstaxa för typhus A Bilden bekräftas när man ser till nyckeltal för infrastruktur som krävs för att tillhandahålla vatten och avlopp i kommunerna. Som framgår av figur 4 har kommunerna med låg taxa i stor utsträckning korta ledningslängder per ansluten. 6 Figur 4 Meter ledning per ansluten Kostnaden för investeringar och underhåll för ledningsnät är en stor del av den totala kostnaden. Det innebär att kommuner med långa ledningslängder per betalande måste ha högre avgifter för att uppnå självfinansiering. Ibland framställs det faktum att en taxa kan vara tre gånger så hög i glesbygd som något i sig anmärkningsvärt, men då ska man komma ihåg att ledningslängderna per betalande är uppemot 30 gånger längre. Jämför man kommunerna med högst respektive lägst taxa för typhus A vad gäller avloppsrening och dricksvattenproduktion blir mönstret tydligt även här. Över hälften av kommunerna i kategorin lägst taxa får avloppet renat och/eller dricksvattnet producerat i större anläggningar, ofta genom gemensamma regionala bolag. Detta ger förstås betydande skalfördelar och därmed lägre kostnader. De stora regionala verken finns där det finns förutsättningar för samordnad produktion, d v s i storstadsregionerna. 6 Alla kommuner har inte lagt in dessa uppgifter i databasen VASS, därför är det inte 25 staplar i figuren. Uppgifterna avser de av de 25 med lägst respektive med högst taxa för typhus A som har lagt in uppgiften i VASS. 8 Kommentarer till 2016 års taxestatistik