Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2010

Transkript

1 Kvalitets- och personalbokslut för 2010 Kvalitets- och personalbokslut

2 Därför har vi lyckats 2011 När jag år 2002 blev vald till verkställande direktör för Samfundet var min första tanke: hur skall jag tillsammans med mina medarbetare utveckla och förbättra den här unika organisationen så att den ännu bättre än tidigare kan verka för folkhälsans främjande i svenska Finland? Nu nio år senare som vd för en social- och hälsovårdsorganisation, som i hård konkurrens med många nya producenter och aktörer lyckats uppnå tillväxtsiffror som överträffar alla förväntningar frågar jag mig; varför har vi lyckats så bra med att samtidigt förbättra kvaliteten och växa både inom serviceproduktion, hälsofrämjande verksamhet och forskning? Svaret på den senare frågan är mycket entydig. Tack vare vår målmedvetna verksamhetsutveckling och vårt strategiarbete med hjälp av Karta och Kompass har vi skapat ett försprång i vårt arbete mot visionen Två Steg Före i en värld med ständigt växande krav på kvalitet och professionalitet. Eller som min chef, Samfundets ordförande, professor Mats Brommels uttrycker det; verksamhetsutveckling innebär att arbeta med ständiga förbättringar. Då befinner man sig i framkanten, tar tillvara möjligheterna och åtgärdar problemen innan de hunnit växa sig stora. Vi har fått erkännande för vårt utvecklingsarbete på högsta nivå. I maj 2010 beviljades s Balanced Scorecard Hall of Fame certifikat för sitt strategiska utvecklingsarbete. Det innebär att en utomstående instans på högsta nivå anser att s lyckats bra med att skapa en röd tråd i sitt strategiska utvecklingsarbete på alla nivåer. Stefan Mutanen, vd vid Samfundet Karta och kompass Ett viktigt hjälpmedel i utvecklingsarbetet är s Karta och kompass. Den är baserad på en internationell modell som kallas balanserat styrkort. s personal utvecklar sitt arbete och sin organisation utgående från samma mål och fem viktiga perspektiv: Intressenter Hur ser vi ut, vad vill vi? Kund Hur kan vi överträffa våra målgruppers förväntningar? Ekonomi Är ekonomin i skick? Process Fungerar det dagliga arbetet smidigt? 2 Kvalitets- och personalbokslut 2010 Personal & utveckling Mår vi som jobbar på bra? Balanserat styrkort, Kaplan & Norton

3 Kvalitets- och personalbokslut 2010 Bilden utåt 6 Ett stort förtroende...6 s image...6 Hall of Fame...6 Pressens ögon på oss...7 Nya webben publicerades...9 Sociala medier...9 Att överträffa målgruppernas förväntningar 10 Respons RAI sedan år RAI rapport BEST PRACTICE på FOLKHÄLSAN Förbättrad vårdkvalitet med hjälp av RAI på (utvärdering gjord av THL)...14 RAI uppföljning Livskraftiga lokalföreningar Vetenskapliga rådet, extern auditering Extern finansiering mått på kvalitet Originalpublikationer och disputationer Fungerande processer 18 Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst Vi ser framåt Handböcker Självutvärdering Forskningens framsteg Forskningens samarbetsnätverk Riskhantering Ekonomi 26 Allmänt Mätare Personal Kunnig och motiverad personal 29 Personalstatistik Hälsa och välmående Företagshälsovård Ta till tals, god fortsättning i arbetet, hantering av sjukintyg Personalförmåner vid Utvecklingssamtal Finlands bästa arbetsplats Arbetarskyddsarbete Kvalitets- och personalbokslut

4 i siffror 2010 Drygt barn fick vård vid s daghem, eftermiddagsklubbar och lekskolor i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland barn deltog i sommarsimskolor och sommarläger barn deltog i s babysim i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland Drygt 500 personer fick vård vid grupphem och vårdenheter för äldre i Nyland, Åboland och Österbotten I husen finns sammanlagt 380 bostäder (både hyres- och ägarbostäder) för personer över 55 år 455 ungdomar fick vård vid s tonårspolikliniker i Nyland, Åboland och Österbotten 46 familjecaféer i hela Svenskfinland Medfostrare i 94 skolor och 18 daghem 122 coach65+ grupper för seniorer 101 lokalföreningar med sammanlagt medlemmar besök hade den hälsofrämjande gruppverksamheten i husen Cirka 200 forskare och assistenter är kopplade till s forskningscentrum, av dem är 85 direkt anställda av 4 Kvalitets- och personalbokslut 2010

5 i korthet har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. År 2011 fyller 90 år. I dag täcker s verksamhet ett brett fält inom hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. har från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland, via lokal- och landskapsföreningar. I dag är landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation, med ca anställda och många olika uppgifter. producerar tjänster inom social- och hälsovård, såsom barnskydd, handikappvård och äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100 lokalföreningar med medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver internationell spetsforskning. Genom att kombinera forskning, frivilligverksamhet och serviceproduktion vill vi uppnå positionen som ledande inom folkhälsoarbetet i Svenskfinland och i Finland. består i dag av: Samfundet, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen inom. Forskningsverksamheten bedrivs inom Samfundet. s Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten. De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen samt s yrkesutbildningsverksamhet. s verksamhetsidé Samfundet grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är den samma ännu i dag. Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet s stadgar): Samfundet i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. s värden s mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden: Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. s vision två steg före Visionen ger riktningen framåt och framhåller vikten av att är en föregångare. Visionen kan ses som stjärnan som leder organisationen på vägen, men också som ett mått på ambitionsnivån för s verksamhet. Kvalitets- och personalbokslut

6 Bilden utåt s språkpolicy s officiella och interna språk är svenska. betonar vars och ens rätt att få service på sitt eget modersmål och inom en del av tjänsteproduktionen bedrivs verksamheten även på andra språk än svenska. Personalen bör ha goda kunskaper i svenska. Organisationens officiella information ges på svenska. Svenska språket är en del av en större helhet den finlandssvenska kulturen. husen utgör viktiga samlingsplatser för personer som vill verka och vistas i en svenskspråkig miljö. arbetar aktivt för att den svenska servicen tryggas i Finland. Ett stort förtroende Verksamhetsåret präglades av implementering och förbättring av s webbsidor som publicerades i februari 2010, introduktion av s facebook-sidor i april 2010 samt försök med blogg vid medlemsdagarna Hela Hälsan i Mariehamn hösten Under verksamhetsåret skapades också ett omfattande informationsmaterial och en ny grafisk look för Utbildning Ab vilket också omfattade egna hemsidor för den nya idrottsutbildningen på Norrvalla och Solvalla. Bland de största informationssatsningarna gentemot media kan nämnas s kvalitetspris, s antimobbningsarbete bland daghemsbarn, skolfreden samt två nya hus i Pargas och Esbo. 6 FAKTA: Imagekartläggningen bestod av 371 telefonintervjuer som tog i medeltal 19 minuter. Av 371 var 200 svenskspråkiga åriga slumpmässigt utvalda i Nyland, Åboland, Österbotten, Åland medan 171 intervjuade representerade en professionell synvinkel uppdelade i stat/kommun, tredje sektorn, företagsvärlden, forskningen och media. Av intervjuerna med de professionella gjordes 37 procent på finska. Corporate Image Oy är ett privat och oberoende undersökningsbolag specialiserat på att utföra skräddarsydda medarbetar-, kund- och företagsimageundersökningar. Kvalitets- och personalbokslut 2010 s image En stor strategisk satsning år 2010 var publiceringen av resultaten av en imagekartläggning där olika grupper ombads beskriva som organisation. Resultatet visade att det är mjuka värden som pålitlighet, öppenhet, mänskonära verksamhet som man förknippar med. Undersökningen utfördes bland svensk- och finskspråkiga nyckelpersoner samt bland den finlandssvenska befolkningen. Kartläggningen utfördes av företaget Corporate Image under ledning av forskningsdirektör Jaana Kähönen. Den finlandssvenska befolkningen företrädde alla landskap och var slumpmässigt utvald ur befolkningsregistret. Bland de professionella nyckelpersonerna hittar man företrädare för forskning, medier, tredje sektorn, företagsvärlden samt tjänstemän och förtroendevalda inom stat och kommun, närmare en tredjedel finskspråkiga. har ett starkt varumärke förknippat med positiva värden i alla grupper. I synnerhet bland beslutsfattare inom den offentliga sektorn uppgav 98 procent att de har en positiv bild av organisationen. Mest reserverat förhöll sig företagsvärlden, som också har den minsta kännedomen om organisationen. Men också bland företagen uppgav 65 procent att synen på är positiv, 32 procent förhöll sig neutralt. I samtliga grupper såg man som en ansvarsfullt fungerande organisation vars satsningar på den hälsofrämjande verksamheten är betydelsefull ur samhällelig synvinkel. Organisationens skolvitsord som helhet blev 8,38. Hösten 2010 inleddes också planeringen av s 90-årsjubileum år 2011 under devisen 90 år Fortfarande nyfiken. Ett mångsidigt material och en jubileumsvinjett förverkligades redan år Hall of Fame Av stor betydelse för organisationens image internationellt och nationellt var kvalitetspriset Hall of Fame som beviljades i maj Ett seriöst utvecklingsarbete där man tar med personalen i det strategiska arbetet har fått erkännande på högsta nivå och placerar därmed i en bra dager. Arbetet fortsätter kontinuerligt med regelbunden utvärdering. Det är alltså inte ett erkännande som man fått en gång för alla utan det skall förtjänas om och om igen.

7 Pressens ögon på oss får i genomsnitt 100 pressträffar per månad, antingen så att är i centrum för nyheten eller i egenskap av samarbetspart eller sakkunnig. bevakar pressträffarna i rikspress, regionpress, lokalpress, i tidskrifter, facktidskrifter samt i etermedia och på webben. Två mediaföretag Cision och Meltwater bevakar flödet. Det överlägset största intresset väckte pressinformationen om s och Mannerheims barnskyddsförbunds kartläggning av förekomsten av mobbning på daghem samt förslag till lösningsmodeller. Från april till långt in på hösten diskuterades projektet i pressen. Intresse väckte också s nya hus i Pargas och Esbo I synnerhet huset i Pargas presenterades i positiva ordalag i dagspress och etermedia. I maj beviljades ett förnämt internationellt pris för sitt strategiska utvecklingsarbete på olika nivåer. Nyheten om priset noterades av Mediuutiset, Hbl, Västra Nyland och i Talouselämäs bilaga. s serviceproduktion syntes också i spalterna; På Åland har det hotade dagcentret i Allaktivitetshuset figurerat I de åländska medierna. Både Tidningen Åland och tidningen Nya Åland har aktivt följt med dagcentrets vara eller icke-vara (t.ex. Nya Åland 12.1). Rapporteringen har varit engagerad men saklig. I Pargas öppnades också terapibassängen, vilket gav upphov till insändare(åu 1.12) som påtalade brister i bassäng med omgivning. Senare gjordes ett reportage (ÅU 8.12) om att brister i bassängavdelningen rättas till. Bassängen i huset ägs av staden Väståboland, men publiciteten kring icke-fungerande service inne i ett hus kastar ändå en skugga också över. Rapporteringen kring huset i Åboland har trots allt under hela hösten överlag varit väldigt positiv. Nya huset i Esbo som öppnade i höst har också fått en del uppmärksamhet, i Hbl tog rubriceringen fasta på de enorma summor som gått åt till att bygga huset även om själva innehållet I artikeln var positivt. Nya bolaget utbildning har fått en viss publicitet men eftersom nyheterna på den fronten hittills handlat mest om intern byråkrati har publiciteten varit ganska sparsam. I Vantaan sanomat (22.12) slogs däremot s nya idrottshall i Solvalla upp stort. Tidningen berättade både om hallen och s och Handbollsförbundets samarbete. Stort intresse väckte år 2010 s luciakampanj med utsatta barn som tema för insamlingen. Nytt för kampanjen 2010 var Lucia på Facebook, vilket väckte stort intresse och gav mersmak. s bidrag till debatten om vad som är hälsosam kost blev ett specialnummer av Tidningen, nr 5/10 där s syn klargörs och frågan vinklas med intervjuer och reportage. Kvalitets- och personalbokslut

8 s synlighet i medierna januari december 2010 Alla omnämningar (n = 1051) jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec neutral negativ positiv Kommentar: Av totalt 1051 artiklar var största delen 996 neutrala, medan 25 karakteriseras som negativa och 30 som positiva. Antalet negativa artiklar hade minskat avsevärt från år 2009 då de var 74 till antalet. Detta förklaras av att det år 2009 genomfördes omfattande personalnedskärningar inom s serviceproduktion i södra Finland vilka gav negativa avspeglingar i pressen. Antal artiklar om de olika verksamheterna, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Totalt forskning serviceprod hälsofrämj annat Totalt Kommentar: Mest träffar fick den hälsofrämjande verksamheten 576, men också serviceproduktionen väckte intresse med 259 träffar. Forskningen hade 24 träffar. 8 Kvalitets- och personalbokslut 2010

9 Nya webben publicerades Verksamhetsåret 2010 präglades av att den helt förnyade webben publicerades. I februari togs de nya webbsidorna i bruk, medan det förnyade intranätet togs i bruk i april. Den nya webblösningen har Episerver och Creuna Portlet Framework som grund. Publiceringarna föregicks av omfattande materialproduktion, migration och utbildning av nyckelpersoner. Under året implementerades webbsystemet, justerades och anpassades. Genom användartest kontrollerades användarvänlighet och resultaten låg som grund för finsjusteringar av sidornas funktioner, vilka pågår kontinuerligt. Den nya webblösningen har omfattande optimeringsmöjligheter och webbplatssökning med en avancerad separat sökmotor, SiteSeeker. Under året ökade antalet besökare och besök på webbsidorna kraftigt. Antalet besökare ökade med 38 procent, från till besökare, per månad i medeltal. Webb besökare/månad (år 2010: besökare per mån, år 2009 : besökare/mån) jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Sociala medier Ett tyngdpunktsområde år 2010 var s medverkan i sociala medier. Genom att engagera sig på bland annat Facebook öppnas möjligheter att nå nya, lite yngre målgrupper. Olika aktiviteter, utmaningar och annat lite udda material med mänsklig touch gör sig utmärkt på Facebook. Lucia, simning, hälsokampanjer, rekrytering bland annat de här aktiviteterna kan lätt anpassas till Facebook. Vid s frivilligdagar Hela Hälsan som den här gången arrangerades i Mariehamn i september 2010 testades första gången en blogg, där deltagarna kunde dela sina intryck i realtid på webben. Bloggen tas i bruk också under jubileumsåret 2011 då ett tiotal inbjudna bloggare med anknytning skriver i s blogg Fortfarande nyfiken. Kvalitets- och personalbokslut

10 Att överträffa målgruppernas förväntningar s responspolicy Målsättningen med att samla in respons är att få en uppfattning om hur vi lyckas med vår verksamhet. samlar in, åtgärdar, besvarar och rapporterar riktad och spontan respons i syfte att förbättra verksamheten och upprätthålla goda relationer till kunder och samarbetspartner. Responsen hanteras på ett positivt och konstruktivt sätt så att en positiv bild av upprätthålls. Målet är att spontan respons förs vidare, rapporteras och, om kunden så önskar, besvaras och behandlas inom skälig tid. Vi vill att våra målgrupper ska vara nöjda med det vi gör och se oss som föregångare i vår verksamhet. Vi vill de facto överträffa våra målgruppers förväntningar. Med målgrupp ser vi framför oss olika grupper beroende på verksamhetens art. Målgruppen kan vara medlemmar, barn, ungdomar, äldre, kursdeltagare, professionella nätverk, nöjda beställare eller nöjda betalare, till exempel kommunerna eller Folkpensionsanstalten. Målgruppens åsikter om vår service följs upp genom insamling av spontan och riktad respons och genom det standardiserade mätinstrumentet RAI inom äldreomsorgen. Inom Förbundet har man kartlagt hur nöjda deltagarna i simskolor är samt föräldrarna och barnen med servicen i dagvården och eftermiddagsverksamheten. Inom serviceproduktionen görs riktade kundenkäter och inom forskningen mäts bland annat den utomstående finansieringens andel och antalet publikationer. 10 Kvalitets- och personalbokslut 2010

11 Respons Respons och avvikelser rapporteras och samlas in för att systematiskt upptäcka, dokumentera och åtgärda händelser och förhållanden som avviker från kvalitativt god verksamhet, och därmed kunna utveckla samt förbättra verksamheten och bibehålla goda relationer till kunder. Spontan respons innebär positiva eller negativa åsikter eller erfarenheter som kunden har kring en viss verksamhet eller service. Den spontana responsen samlas systematiskt upp genom responsblanketter i responslådor eller via s internetsidor. Insamlad respons behandlas inom tre dagar och inom ytterligare tre dagar kontaktas den som önskat kontakt. Man följer även upp hur den spontana responsen åtgärdas. Måltal: att dokumentera och behandla all spontan respons Spontan respons för 2009 och BOTNIA SYD positiv spontan respons negativ spontan respons åtgärder Riktad respons innebär att man mäter hur nöjd en viss målgrupp är. På görs riktade enkäter inom alla enheter inom serviceproduktionen. Samtliga enkäter skall innehålla minst tre i helheten fastställda frågor. Måltal: målgrupp/anhöriga skall på en skala mellan 1(dålig) och 5(utmärkt) ge oss ett värde på minst 4 (mycket bra) inom alla verksamheter. De riktade enkäterna inom år 2009 och 2010 Vilken är din uppfattning om personalens serviceattityd, bemötande, vänlighet? Botnia Syd Förbundet Kvalitets- och personalbokslut

12 Vilken är din helhetsbedömning av servicen/vården? Botnia Syd Förbundet Vilken är din uppfattning om som sakkunnig serviceproducent? Botnia Syd Förbundet En avvikelse är en icke-förväntad händelse som medfört eller kunnat medföra risk eller skada för patient. Avvikelserna, såväl tillbud som verkliga händelser, dokumenteras på enheten och rapporteras till enhetsansvariga, som därefter gör bedömning av situationen och vid behov en åtgärdsplan för att undvika upprepning av avvikelsen. Läkemedelsavvikelser dokumenteras skilt. Måltal: alla avvikelser dokumenteras. 0 läkemedelsavvikelser. Måltalet har inte uppnåtts år Utvecklingsarbetet och förenhetligande av rapporteringen kring vårdprocesserna fortsätter under år Kvalitets- och personalbokslut 2010

13 RAI sedan år 2000 RAI, Resident Assessment Instrument, ett internationellt standardiserat kvalitetsinstrument som används inom den finländska vården används också på sedan år var de facto en av de vårdinrättningar som först prövade på mätinstrumentet i Finland. RAI stöder oss i utvecklingen av vårdkvaliteten RAI används på alla s älderomsorgsenheter. RAI resultaten tydliggör våra styrkor och svagheter, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och höjer motivationen bland personalen då de anställda konkret ser resultat av de ansträngningar som gjorts. Varje egenvårdare gör en bedömning av sina klienter minst 2 ggr/år samt alltid vid väsentlig förändring i hälsotillståndet. Resultaten matas in i den databas som Institutet för hälsa och välfärd THL upprätthåller. THL:s databas möjliggör benchmarking, alla enheter som är med i RAI kan jämföras sinsemellan och man kan lära sig av god praktik. RAI rapport BEST PRACTICE på FOLKHÄLSAN s Rai rapport publicerades år 2010 i samarbete med Institutet för Hälsa och Välfärd. Rapporten beskriver RAI användningen och utvecklingen samt tar också fasta på next practice vilka kvalitetsindikatorer vi i framtiden skall följa upp för att skapa enheter av högsta kvalitet. RAPPORT Monica Niemi Eva-Maria Emet Kira Exell-Paakki RAI-benchmarking Verktyg för ledarskap och utveckling Best Practice på Syftet med denna rapport var att beskriva användningen av RAI (Resident Assessment Instrument) inom hela samt att lyfta fram nya användningsmöjligheter. Utvecklandet av vårdkvaliteten ställer inte enbart krav på enskilda anställda, sköterskor och vårdare, utan på samarbetet med olika samarbetsparter samt på administrationen och ledningen. har tagit ett stort steg framåt genom att utveckla ett genomskinligt ledningssystem som stöder vårdarbetet och på så sätt uppmuntrar personalen att arbeta för klienternas bästa. Steget är stort även på informationspolitikens fält där organisationen frivilligt och öppet visar sina resultat och visar läsaren hur organisationen förverkligar sina mål, hur vackra och välmenande ord transformeras till en sann praktisk vardag. Enheten för äldreservice, THL, strävar att med praktiska verktyg och benchmarking stöda alla de organisationer som målmedvetet vill förbättra sin vårdkvalitet och rapportera sina resultat. Må denna rapport leda andra på samma väg. Harriet Finne-Soveri, THL Enheten för äldreservice, chef för enheten Följande 27 kvalitetsindikatorer följs upp i RAI i % Frakturer och övriga skador Nya frakturer Fall Beteendesymtom, påverkar andra Diagnos eller symtom på depression Depression utan vård Minst nio läkemedel Hjärninsufficiens Urin/avf.inkontinens Inkontinens ej träningsplan Kateter Avföringsförstoppning Urinvägsinfektion Viktminskning Sondmatning Uttorkning Vårdas i sängen Nedsatt funktionsförmåga i färdigheter som bibehålls länge Förlust av rörelsevidd Ej träning av rörelsevidden Antipsykotisk medicinering utan psykotiska symtom Lugnande och sömnmediciner Sömnmediciner minst 3 gånger /veckan Daglig anv. av redskap som hindrar rörelsevidden Litet deltagande i aktiviteter 1-4 graders trycksår Nya trycksår Kvalitets- och personalbokslut

14 Förbättrad vårdkvalitet med hjälp av RAI på (utvärdering gjord av THL) Användning av lugnande och sömnmediciner Sömnmediciner minst x3/vecka Brist på träning av vårdare Vårdas i sängen Nedsatt funktionsförmåga i färdigheter som bibehålls länge Litet deltagande i aktiviteter Skador Depression utan vård Hjärninsufficiens Kateter Förlust av rörelsevidd Symtom på depression Nya frakturer Antipsykotika utan symtom Urinvägsinfektion Användning av redskap som hindrar rörelsevidd Fallolyckor 1 4 gradens trycksår Sondmatning Uttorkning Avföringsförstoppning Viktminskning Beteendesymtom som påverkar andra 9 eller flera mediciner Inkontinens 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2010 Fh 2005 Fh RAI uppföljning Kommentar: Jämförelse mellan andra som är med i RAI och uppföljning av egen utveckling från år till år visar var vi står i utvecklingsarbetet. Vi fortsätter ett systematiskt arbete med att bli bättre på sådana områden där vi inte ännu uppnått goda resultat. De äldres hälsotillstånd är idag sämre när de flyttar in hos. I indikatorn mediciner räknar man med också vitaminer och kalcium, som de flesta äldre får. Måltal: Vår äldreomsorg ska vara bättre än medeltalet i alla 27 kvalitetsindikatorer i jämförelse med övriga organisationer som är med i RAI. Helhetsresultatet för 2010 är något sämre än för Resultaten analyseras på enhets- och individnivå i bolagen och handlingsplaner görs upp på basen av resultatet. 14 Kvalitets- och personalbokslut 2010

15 s RAI-resultat i jämförelse med medeltalet av andra som är med i RAI i Finland Botnia Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Antal indikatorer 2010 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Syd Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Antal indikatorer 2010 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Åland Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Antal indikatorer 2010 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Kvalitets- och personalbokslut

16 RAI NEXT PRACTICE 2011 För att vi skall gå framåt och utvecklas behöver vi förnya vårt RAI uppföljningssystem. Nytt förfarande gällande uppföljningen av RAI kvalitetsindikatorerna och utvecklingsarbetet på enheterna: 1. På organisationsnivå och bolagsnivå följer vi med helheten, dvs alla 27 kvalitetsindikatorer och ser dem i förhållande till medeltalet för alla åldringshem i Finland samt nationella gränsvärden. Dokumenterade best practice från enheterna lyfts också upp. 2. På enheterna väljer man för en 3 årsperiod 3 kvalitetsindikatorer. 1 kvalitetsindikator som man tycker att man uppvisar bra resultat i, en där man hittat en Best practice. Man beskriver denna Best Practice. En Best Practice är så utförligt beskriven att du kan ge den till en annan vårdavdelning och de kan med beskrivningens hjälp ta den i bruk! 2 Kvalitetsindikatorer som man ännu inte är så bra på som man skulle vilja vara. I förhållande till dessa 2 gör man upp en handlingsplan i enlighet med tidigare använda modell. Vår vision två steg före innebär för äldreomsorgen att vi skapar den fem stjärniga äldreomsorgsenheten. Inom vill vi engagera och motivera våra medarbetare till att bidra med något som gör helheten större än summan av delarna. Livskraftiga lokalföreningar I s medborgararbete är det viktigt att medlemmarna är tillfreds med verksamheten. Ett mått på att upplevs som en attrakltiv organisation är antalet nya medlemmar. Medlemsutvecklingen har varit positiv de senaste åren. År 2009 hade lokalföreningarna medlemmar och år medlemmar. Antal medlemmar Dec 2007 Dec 2008 Dec 2009 Dec 2010 Nyland Åboland Österbotten Åland 16 Kvalitets- och personalbokslut 2010

17 Vetenskapliga rådet, extern auditering Verksamheten och kvaliteten vid s forskningscentrum evalueras regelbundet av ett utomstående vetenskapligt råd som styrelsen för Samfundet tillsatte i mars 2008 för perioden Rådets uppgift är att vara ett rådgivande organ för styrelsen, att utgöra ett stöd för forskningscentrets ledning och forskningsprogrammen samt ta övergripande ansvar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsverksamheten. Vetenskapliga rådet består av Professor Göran Bondjers (Göteborgs universitet), Professor Hans Gilljam, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Direktör Finn Kamper-Jorgensen (Statens institut för folksundhet, Köpenhamn), Professor Catharina Larsson (Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet), Professor Maurice Mittelmark (HEMIL-senteret, Universitet i Bergen) och Professor Niels Tommerup (Wilhelm Johannsen Center, Köpenhamn). Som ordförande fungerar Professor Carl G Gahmberg (Helsingfors Universitet och Samfundet ). Evalueringen sker på basis av skriftligt förhandsmaterial samt en site visit till forskningscentret där individuella grupper presenterar sin verksamhet. Rådet har tillsvidare sammankommit tre gånger. I september 2008 i sitt första möte evaluerades forskningscentret i sin helhet medan i september 2009 koncentrerade rådet sig i evaluering at programmet för genetisk forskning. År 2010 evaluerades programmet för folkhälsoforskning samt programmet för preventiv medicin. Rådets rekommendation har bl.a. lett till konsolidering av forskningsprogrammen samt stärkning och effektivering av samarbetet mellan de olika forskningsgrupperna. Ytterligare evaluering av enskilda gruppers verksamhet sker i samband med evalueringar av olika samarbetsnätverk som grupperna är med, t.ex. Finlands Akademis spetsforskningsenhet, forskningsprogram av medicinska fakultet i Helsingfors universitet samt institut och avdelningar inom universitet. Extern finansiering mått på kvalitet En indirekt sätta att mäta forskningens kvalitet är att följa upp mängden av konkurrerad extern finansiering som forskargrupper lyckas skaffa till sin forskning. Ansökningar för extern finansiering innebär en vetenskaplig evaluering av utomstående experter och forskningsgrupper konkurrerar för finansiering med and grupper i respektive forskningsområden. Mängden av extern finansiering följs upp som den viktigaste kvalitetsmätare i forskningscentrets strategikarta. Det andra indirekta sättet för att evaluera forskningens kvalitet är att följa upp gruppernas publikationsaktivitet, speciellt sådana som publiceras i tidskrifter efter en evaluering av utomstående experter, samt kvalitet av de vetenskapliga tidskrifter där forskningsresultat publiceras. Extern finansiering och publikationernas antal samt kvalitet är viktiga aspekter som betonas också i veteskapliga rådets och andra utomstående evalueringar av forskningsgrupper. Originalpublikationer och disputationer Forskningen fortsatte framgångsrikt under 2010 med flere viktiga framsteg, som kort beskrivs nedan. Grupperna publicerade över 170 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera, både internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under 2010 disputerade tre forskare för doktorsgraden från forskningscentret. Kvalitets- och personalbokslut

18 Fungerande processer s informationspolicy skall upplevas som en trovärdig och långsiktig samhällsaktör inom social- och hälsovården, medborgarverksamheten och forskningen. Informationen ska ge en riktig bild av verksamheten, bidra till en god sammanhållning inom organisationen och fungera som ett styrinstrument för s ledning De egna medarbetarna skall först informeras om förändringar och större frågor. har en enhetlig visuell image som genomsyrar allt informationsmaterial. Imagen signalerar utåt att är oavsett vilken del av organisationen det handlar om. I samband med eventuella kriser och negativ publicitet är det respektive ledning som tillsammans med infochefen sköter om informationen. s riskhanteringspolicy En risk är vilken händelse, avvikelse eller ogjord åtgärd som helst, intern eller extern, som hindrar från att uppnå uppsatta mål. Genom en välfungerande riskhantering kan konsekvenserna av oönskade risker undvikas eller minimeras. Eftersom många risker inom vården drabbar tredje part, dvs. klienterna, är det inom vården extra viktigt att kunna undvika eller minimera risker. Genom en systematisk riskhantering blir personalen medveten om vilka risker som finns i s verksamhet, bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätt beslut om hur riskerna skall hanteras och att lära av varandra inom hela organisationen. 18 Kvalitets- och personalbokslut 2010

19 Processerna fungerar med samma mål i sikte Processerna, det sätt på vilket vi gör vårt arbete är en viktig del av utvecklingsarbetet och det långsiktiga strategiarbetet. Vid pågår ett intensivt arbete kring att identifiera och beskriva de viktigaste processerna och delprocesserna. s högsta ledning har beslutat om vissa gemensamma mål i en långsiktig plan för hela organisationen. Ledningens uppgift är att förmedla målen vidare till alla anställda, föregå med gott exempel och engagera dem i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Ett viktigt hjälpmedel i strategiarbetet är karta och kompass. Den är baserad på en modell som kallas balanserat styrkort, balanced scorecard (The Execution Premium Kaplan&Norton). Det finns en övergripande karta för hela och utgående från den har stödfunktionerna, bolagen, förbundet och forskningen gjort sina egna kartor och kompasser. I sin tur görs alla verksamhetsplaner inom på basis av det egna bolagets/verksamhetens karta med koppling till budgeten. De strategiska målsättningarna följs upp enligt en enhetlig ledningsprocess och med hjälp av det web-baserade IT-verktyget Executive Strategy Manager som togs i bruk i början av år I uppföljningen och utvecklandet av processerna används självutvärdering, auditering och certifiering. Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst Vi har lyckats med att förankra utvecklingsarbetet i vardagen. har som första finländska allmännyttiga organisation tilldelats det internationella certifieringspriset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy, ett certifikat i strategigenomförande. Certifieringen gäller s systematiska strategiarbete där organisationen på ett helhetsmässigt sätt förankrat utvecklingskedjan inom hela organisationen, från ledning till varje medarbetare. Priset är unikt också ur ett europeiskt perspektiv. Endast en annan allmännyttig organisation i Europa har tidigare beviljats utmärkelsen. Bakom Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy finns de världsberömda professorerna Robert S. Kaplan och David P. Norton från Harvard Business School som också utvecklat Balanced Scorecard-konceptet. För innebär certifieringen att en opartisk utomstående part har bedömt att organisationen lyckats med följande: - har tagit i bruk och utvecklat Balanced Scorecard för en strategifokuserad organisation enligt Kaplan/Norton och utvecklat sin egen Karta och Kompass som ett helhetsbaserat ledningssystem för strategi arbete och långsiktig verksamhetsplanering - har utvecklats till en strategifokuserad organisation - har förankrat de strategiska målsättningarna från ledningen till alla medarbetare - har utvecklat arbetsprocesser som fungerar - har uppnått resultat som belönats - har lyft fram allas ansvar i utvecklingsarbetet - har utvecklat gemensamma riktlinjer och policyer Kvalitets- och personalbokslut

20 Vi ser framåt Verksamhetsutveckling har nära anknytning till begreppet salutogenes, känsla av sammanhang ( att uppleva meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet ), att lyft fram resurserna i det goda livet. Ordet salutogenes tillhör inte vardagsspråket, men begreppet fångar en av de stora utmaningarna för utvecklingsarbetet att ta fasta på styrkor och resurser med målet att höja välbefinnandet och livskvaliteten för alla våra intressenter och medarbetare. Vad kan vi ytterligare förbättra: Få med alla medarbetare Tydligare förväntningar från ledningen att gemensamma riktlinjer följs bättre dialog inom hela organisationen Förbättra ledningsprocessen med tyngd på långsiktiga målsättningar Fokusera på det som vi har kompetens för Utveckla mätare för kostnadseffektivitet Genomföra handlingsplanerna Ha en tydlig ansvarsfördelning Tydliggöra ambitionen och effektivera våra arbetsprocesser, enligt Prof. Kaplan det viktigaste för att uppnå bästa möjliga resultat Bli bättre på att förebygga risker Bli bättre på att beakta miljön Belöna goda resultat 1 Strategi med målsättningar 2 Strategin omsätts i praktiken 6 Arbetet känns begripligt, meningsfullt, hanterbart. Vi utmanar ständigt oss själva. Vi ser framåt! 5 Utvecklingen en kontinuerlig process. får pris. 3 Budgeten kopplas till strategin 4 Strategin blir allas arbetsredskap 20 Kvalitets- och personalbokslut 2010 Verksamhetsutveckling är som en cirkel där beslut, processer och förbättringar avlöser varandra i en oändlig rörelse. I enlighet med s vision är alltid på väg framåt två steg före.

21 Samarbetsnätverk inom hälsofrämjande år 2010 Handböcker har en omfattande och mångsidig verksamhet som når till en stor del av den svenskspråkiga befolkningen och även tvåspråkiga och finskspråkiga klienter. Ett av våra centrala mål är att bjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. s handböcker fungerar som referensram för det långsiktiga strategiska och praktiska arbetet på enheterna. Handböckerna är avsedda för personalen, för klienterna och deras familjer, för de kommuner och andra instanser som köper tjänster av samt andra samarbetspartner. Handböckerna utarbetas av representanter inom respektive verksamhetsområde. Självutvärderingen görs utgående från de frågeställningar som tas upp i handböckerna. Handböckerna är uppställda enligt en europeisk modell som använder inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation för Quality Management). I dag finns handböcker inom följande områden: Äldreomsorg (2005) Eftermiddagsvård (2005) Dagvård (2008) Barnskydd (2008) Vård av personer med speciella behov (2009) Forskning (på kommande år 2011) Kosthåll (på kommande år 2011) Social- och hälsovårdsministeriet - Delegationen för barns och ungdomars hälsa, Per Lindroos - VARPU delegationen arbetsgruppen (Tidigt ingripande), Viveca Hagmark - VARPU arbetsgruppen, Gun Andersson - arbetsgruppen för att avskaffa barnaga, A-P Toivari Institutet för hälsa och välfärd/kaste-programmet för utveckling av socialoch hälsovården - Nationella styrgruppen för barn, ungdomar och familjer, Viveca Hagmark - Regionala styrgruppen för Österbotten, A-P Toivari - SABIR barn i riskzon, Gun Andersson - ULAPPA - information om barns välmående, Mikaela Nordling Penningautomatföreningen RAY - styrelsen, Viveca Hagmark Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området - styrelsen, Viveca Hagmark Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund - styrelsen, Per Lindroos - arbetsgruppen för babysim, Nina Renlund Svenska studieförbundet rf - styrelsen, Gun Andersson Föreningen Luckan i Helsingfors - styrelsen, Samuel Reuter Närstående vårdare och vänner rf - nätverket för närstående vård i Finland, Jonna Skand Centret för hälsofrämjande rf (TEKRY) - forum för barns hälsa (LTF), Gun Andersson, A-P Toivari - forum för näringsfrågor, Susanna Strandback, Linda Hongisto Skolfreden - organisationskommittén, Gun Andersson Network for Promoting Linguistic Diversity - Styrelsen, Veronica Hertzberg Finlands svenska skolidrottsförbund - organisationskommittén för Stafettkarnevalen, Viveca Hagmark Nordiska folkhälsokongressen i Åbo organisations- och programkommittén, MargarethaWildtgrube, Viveca Hagmark Nordiska samarbetsgruppen för kultur och hälsa Margaretha Wildtgrube Utbildningsstyrelsen, arbetsgrupp för trafiksäkerhetsfrågor, Patrik Lindholm Raseborgs trafiksäkerhetsgrupp, Patrik Lindholm Alzheimer centralförbundet -suppleant i styrelsen, Helena Ahlers Finlands Minnesspecialister -suppleant i styrelsen, Helena Ahlers Nationellt nätverk för äventyrspedagogik i Finland, Patrik Berghäll Utbildningsstyrelsens formella arbetsgrupp TOKI, - koordinator för språkbadsskolorna i styrelsen, Veronica Hertzberg Helsingfors utbildningsverk, styrgrupp för språkbad i Helsingfors, Veronica Hertzberg Yrkesinstitutet Practicum - styrelsen, Ari-Pekka Toivari Arbetsdelegationen vid Yrkesinstitutet Novia, - ordinarie, Regina Strandberg -, ersättare, Samuel Reuter, Migrationsinstitutets delegation - ordinarie Samuel Reuter - ersättare Regina Strandberg Ålands Bildningsförbund, Bertil Nordin, styrelsen Kvalitets- och personalbokslut

22 Självutvärdering 2010 För de verksamheter som redan har handböcker används EFQM standarden som grund för självutvärderingen som görs en gång per år på varje enhet. Enheterna jämför och diskuterar sina resultat vid gemensamma möten och från resultaten lyfter fram något utvecklingsområde för varje år i samband med verksamhetsplaneringen. Process för självutvärdering För de verksamheter som redan har handböcker används EFQM standarden som grund för självutvärderingen som görs en gång per år på varje enhet.enheterna jämför och diskuterar sina resultat vid gemensamma möten och från resultatet lyfter fram något utvecklingsområde för varje år i samband med verksamhetsplaneringen. 1 Beskriva metoden 2 Planera, hur ska detta genomföras 7 Genomför handlingsplan Stöd i verksamhetsplaneringen 3 Genomför självutvärdering, instruktioner, frågeformulär 6 Gör upp handlingsplan på basen av resultat 5 Genomgång av resultat med personalen 4 Ansvarig person gör sammanställning 22 Kvalitets- och personalbokslut 2010 Självutvärdering är en viktig del av arbetsprocessen. Målsättningen är att identifiera både svaga och starka punkter i arbetsprocessen, samt att på basen av analysen göra upp ett handlingsprogram. Självutvärderingen görs inom de sektorer som har en handbok. Handboken utgör en del av arbetsmetoden och fungerar som en referensram för självutvärderingen. Varje avsnitt i handboken ägnas uppmärksamhet och vid enheten ger medarbetarna sin syn på hur man lyckats förverkliga målsättningarna på en skala från 1 till 5. Resultaten för självutvärderingen för år 2010 är endast riktgivande. Självutvärderingen i dagens läge fungerar inte tillräckligt bra för att man från resultaten skulle kunna få ett helhetstal för skilda sektorer inom eller ens jämförande tal för de olika enheterna inom. Därför kommer självutvärderingen att utvecklas under 2011 till enheternas eget hjälpmedel i verksamhetsutvecklingen. Självutvärderingen kommer inte att följas upp på organisationsnivå i framtiden. På övergripande organisationsnivå utvecklas på sikt en intern auditering i avsikt att säkra och utveckla verksamheten kvalitativt.

23 Måltal: 4 Äldreomsorgen ( Botnia och Syd) Planering Vårdprocesser Personal och utveckling Samarbete Resultat och förbättringar Genomsnittet av alla frågor 3,00 3,10 3,20 3,30 3,40 3,50 3,60 3,70 3,80 3,90 4, Dagvården ( Syd) Vård/verksamhet Personal/utveckling Samarbete Utvärdering Genomsnitt av alla frågor 3,00 3,10 3,20 3,30 3,40 3,50 3,60 3,70 3,80 3,90 4, Eftermiddagsvården ( Syd) Vård/verksamhet Personal/utveckling Samarbete Utvärdering Genomsnitt av alla frågor 3,00 3,10 3,20 3,30 3,40 3,50 3,60 3,70 3,80 3,90 4, Barnskyddet och vård av personer med speciella behov I år har Syds enheter för barnskydd och vård av personer med speciella behov inte deltagit i självutvärderingen. s servicehem i Korsholm har deltagit i självutvärderingen och verksamhetens totala resultat för denna enhet är 3,94. Några helhetstal för dessa sektorer får vi dock inte, eftersom så många resultat från enskilda enheter saknas. Kvalitets- och personalbokslut

24 Forskningens framsteg Forskningen fortsatte framgångsrikt under 2010 med flere viktiga framsteg. De olika forskningsgrupperna publicerade över 170 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera, både internationella och nationella kongresser och seminarier. Under 2010 disputerade tre forskare för doktorsgraden från forskningscentret, som också fick motta en rad utmärkelser, bland annat dessa: Under 2010 tilldelades Hannes Lohi i s genetiska institut ett av de prestigefyllda och betydande forskningsanslagen för unga forskare från det Europeiska forskningsrådet (ERC). Han fick även ett Myötäkarvaan-Medhårs hedersomnämnande av Finlands mäss-stiftelse. Professor Mikael Knip beviljades det nordiska Johnny Ludvigsson- vetenskapspriset som erkänsla för ett långvarigt och resultatrikt forskningsarbete kring diabetes i barnåldern. Forskningens samarbetsnätverk 1) Antal -anställda 125; personal totalt 190 2) Samarbete inom - Hälsoverkstaden: forskningen och Förbundet - Hälsofrämjande arbetsplats: forskningen och Förbundet - PPP-Botnia study: forskningen (Botnia-projektet) och Norrvalla 3) Nätverk - forskargrupper med i 10 EU-finansierade samarbetsprojekt - Johan Eriksson med i European Science Foundation (ESF) EuroStress-programmet - Eeva-Marja Sankilas grupp med i International Usher syndrome inititative - Tiinamaija Tuomi: International constoria: DGI (Diabetes Genetic Interactive) och GIANT (Genetic Investigation of Anthropometric traits) - Bengt Lindtröm: IUHPE Global Working Group on Salutogenesis - Kere, Lehesjoki, Lohi, Tuomi: Nordic Center of Excellence in Molecular Medicine - Kere Lehesjoki: members of the European Molecular Biology Organization - Officiel Samarbetskontrakt med HU - inom HU Kere, Lehesjoki och Lohi tillhör Biocentrum Helsinki - inom HU Kere, Lehesjoki, Lohi och Tuomi tillhör Forskningsprogrammet i molekylär medicin - nära samarbete med Tammerfors Universitet (Bjarne Udd, deltids professor) - Nära samarbete med HUCS, THL, Karolinska (genom positioner of gruppledarna) - Bengt: deltids position / professur i Nordic School of Public Health, Göteborg, Högskolen i Buskerud, Norge De 10 EU-finansierade forskningsprojekten är: NEURODYS, CRESCENDO, EPICURE, LUPA, TREAT-NMD, EURAGEDIC, ADDNET, DIANA, CEED3, PROGREENS (DG SANCO) 24 Kvalitets- och personalbokslut 2010

25 Grupp Juha Kere: NEURODYS projekt (forskning i dyslexi) CRESCENDO projekt (forskning kring nukleära receptorer i åldrandeprocessen) Grupp Anna-Elina Lehesjoki: EPICURE projekt (epilepsins genom och neurobiologi; bas för nya terapeutiska strategier). Grupp Hannes Lohi: EU-projektet LUPA Forskning i hundars gener, bl.a. finsk Spets, Borderterrier och Lagotto. Ett fyraårigt program som inleddes Grupp Carina Wallgren-Pettersson: TREAT-NMD (EU-baserat nätverk kring neuromuskulära sjukdomar) Inkluderar 11 länder. Grupp FinnDiane: Fyra EU-projekt kring komplikationer inom diabetes EURAGEDIC ADDNET DIANA CEED3 Grupp Eva Roos: PRO GREENS Ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen där man kartlägger frukt- och grönsakskonsumtionen bland 11-åriga skolbarn i Europa. Riskhantering Utdrag ur s riskhanteringspolicy (godkänd av styrelsen 2007): Målsättningen med riskhanteringen är att undvika att situationer uppstår som åsamkar förluster eller som hindrar organisationen från att uppnå sina mål. En välfungerande riskhantering leder till att konsekvenserna av oönskade risker kan undvikas eller minimeras. Eftersom många risker inom vården drabbar tredje part, dvs. våra målgrupper, är det inom vården extra viktigt att kunna undvika eller minimera risker. En systematisk riskhantering ger klara principer för risktagningen och en klar arbets- och ansvarsfördelning för detta. Personalen blir medveten om vilka risker som finns i s verksamhet, blir bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätt beslut om hur riskerna skall hanteras och att lära av varandra inom hela organisationen. Målsättningen med riskhanteringen på är att bredda förståelsen för riskhanteringen så att alla uppfattar den som en integrerad del av den vanliga verksamheten och det dagliga arbetet. Genom att följa upp och bli uppmärksam på olika oönskade avvikelser eller nära ögat situationer i verksamheterna och lära av dem kan allvarliga olyckor eller händelser undvikas. Identifierandet av de områden för vilka man utarbetar och uppdaterar planer för riskhantering görs på i 4 nivåer: strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker samt övriga risker. Fastställande av riskbenägenhet och klara regler för hur rapporteringen sköts och fastställs leder till att i ökad grad eliminerar risker och förbättrar sitt agerande när kriser uppstår. Kvalitets- och personalbokslut

26 Ekonomi 26 Kvalitets- och personalbokslut 2010 Allmänt Under år 2010 har flera förändringar skett inom koncernen som har inverkan på ekonomifunktionerna och ekonomin som helhet. Två stora hus har färdigställts, och inlett sin verksamhet under hösten 2010; ett i Pargas och ett i Esbo. Syd Ab bedriver verksamheten i dessa hus. Dock har Syd också avvecklat en del verksamheter vilket slutligen resulterat i en omsättningsminskning på totalt en dryg miljon euro. Ett nytt verksamhetsbolag, Utbildning Ab har grundats. Bolaget övertog utbildningsverksamheten i Solvalla och Norrvalla från den Norrvalla Ab:s och Botnia Ab:s verksamheter har fusionerats och har nu ett helt år bakom sig som fusionerat bolag.

27 I nedanstående graf visas omsättningen i s största juridiska enheter. Förutom dessa ingår det i koncernen flera bostads- och fastighetsbolag samt även några stiftelser Omsättning per juridisk enhet Samfundet i svenska Finland Syd Ab Botnia Ab Norrvalla Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab s Förbund r.f Anbudsförfarandet är idag en viktig del i de serviceproducerande bolagens verksamhet. s enheter deltog i anbudstävlingar under år 2010 som till största delen berörde verksamheter inom äldreomsorg, medicinsk verksamhet, rehabilitering och barnskyddsverksamhet. Anbudsförfrågan kom från offentliga inrättningar som geografiskt sträckte sig över hela landet, men i allmänhet var inriktade på respektive bolags verksamhetsområde. De flesta anbuden berörde ramavtal för ett till fem år inklusive optionsår samt enstaka direkta köpavtal. Antal givna respektive vunna/förlorade offerter följs med inom respektive organisation och förlorade offerter analyseras. Mätare Aktiebolagen kämpar fortsättningsvis med lönsamhetsproblem vilket ställer stora krav på aktuell ekonomisk rapportering. En mätare som kvartalsvis följs upp är ackumulerade underskott per verksamhet. Verksamheter som uppvisar underskott under tre kvartal i följd samt har ett ackumulerat resultat på minus sätts under lupp och följs med tills den negativa trenden svängt. En annan mätare som följs upp regelbundet är uttag ur fonder med egen täckning. Dessa fonder förvaltas av Samfundet, men är ämnade att användas för en specifik verksamhet. För närvarande förvaltar Samfundet sammanlagt 56 fonder med egen täckning. Inom strävar vi till att årligen använda så mycket som möjligt ur så många fonder som möjligt. Nedan belyses fördelningen av understödens procentuella fördelning mellan öronmärkta fonder och fritt disponibla minnesfonder som stöder s Förbunds verksamhet. %-fördelning av understöd till s Förbund Fonder med egen täckning Minnesfonder Kvalitets- och personalbokslut