.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG

Transkript

1 MI 18 SM 0201 Korrigerad version 8WVOlSSWLOOOXIWL6YHULJH.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG Emissions to air in Sweden: carbon dioxide, methane, nitrous oxide, nitrogen oxides, carbon monoxide, volatile organic compounds and sulphur dioxide ,NRUWDGUDJ 9l[WKXVJDVHUNROGLR[LGIUnQYlJWUDILNPHWDQRFK GLNYlYHR[LGIUnQMRUGEUXN Ingen nämnvärd minskning av koldioxidutsläppen har skett sedan Under 2000 var utsläppen 56 miljoner ton. Koldioxid (CO 2 ), den viktigaste växthusgasen, kommer från förbränning av fossila bränslen och drivmedel för fordon. Metan, som är den näst viktigaste växthusgasen i världen, bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen. I Sverige är den dominerande källan idisslande djurs matsmältningsprocesser. År 2000 var utsläppen ton, vilket motsvarar en minskning på ca 14 procent från Även en tredje växthusgas, dikväveoxid (lustgas), kommer till stor del från jordbruket. Totala utsläppen av dikväveoxid har minskat med 4 procent mellan 1990 och YDYHOGLR[LGIUnQI UEUlQQLQJNYlYHR[LGHUIUnQWUDILN Utsläppen av de försurande gaserna svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NOx, räknat som NO 2 ) var år 2000 cirka ton respektive ton exklusive utsläpp från utrikes flyg och sjöfart. Svaveldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen och kväveoxider främst från trafik. gyuljdxwvolss Dessutom redovisas utsläpp till luft av kolmonoxid (CO) och flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) som bidrar till bildandet av växthusgasen ozon och dessutom är giftiga. Vägtrafiken är den största källan till kolmonoxid medan NMVOC främst kommer från vedeldning och från vägtrafiken. Beräknade utsläpp från användningen av fluorerade kolväten som är växthusgaser ges. Dessa kan indelas i två grupper. De fullständigt fluorerade kolvätena kommer huvudsakligen från aluminiumtillverkning medan de ofullständigt fluorerade främst kommer från kyl-, frys- och klimatanläggningar samt från värmepumpar. Svenska MiljöEmissionsData Ett samarbete mellan IVL, SCB och SMHI Susanna Fink, tfn , susanna.fink@naturvardsverket.se Tiina Mark-Berglund, tfn , tiina.mark@scb.se Jörgen Fagerlund, tfn , jorgen.fagerlund@scb.se Statistiken har producerats av SCB i samarbete med IVL och SMHI inom ramen för Nationellt datavärdskap för utsläpp till luft på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljövård SM Utkom den 10 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Naturvårdsverket och SCB 2 MI 18 SM 0201,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 4 Utsläpp till luft av sju gasformiga ämnen eller ämnesgrupper 4 Koldioxid och andra växthusgaser förändrar klimatet 4 Svavel och kväve försurar mark och vatten 9 Giftiga gaser 10 Justering av beräkningsmetod 10 Tabeller 11 Teckenförklaring 11 Kapitelnummer i tabellmariginaler 11 Avrundningsregler 11 1 Totala utsläpp till luften av koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider (mätta som NO 2 ), kolmonoxid, NMVOC och svaveldioxid 12 2 Utsläpp av koldioxid från olika källor, 1000 ton 14 3 Utsläpp av metan från olika källor, 1000 ton 16 4 Utsläpp av dikväveoxid från olika källor, 1000 ton 18 5 Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från olika källor, 1000 ton 20 6 Utsläpp av kolmonoxid från olika källor, 1000 ton 22 7 Utsläpp av NMVOC från olika källor, 1000 ton 24 8 Utsläpp av svaveldioxid från olika källor, 1000 ton 26 9 Totala utsläpp till luften av koldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorerade växthusgaser (HFC, PFC och SF 6 ) i 1000 ton koldioxidekvivalenter Utsläpp av metan från olika källor, i 1000 ton koldioxidekvivalenter Utsläpp av dikväveoxid från olika källor, i 1000 ton koldioxidekvivalenter Utsläpp av koldioxid från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor , 1000 ton Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor , 1000 ton Utsläpp av svaveldioxid från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor , 1000 ton Utsläpp av koldioxid vid elproduktion respektive värmeoch ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) vid elproduktion respektive värme- och ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton Utsläpp av svaveldioxid vid elproduktion respektive värme- och ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton 44

3 Naturvårdsverket och SCB 3 MI 18 SM 0201 Fakta om statistiken 46 Detta omfattar statistiken 46 Definitioner och förklaringar 47 Så görs statistiken 47 Statistikens tillförlitlighet 48 Bra att veta 49 In English 50 Summary 50 Greenhouse gases - Carbon dioxide from combustion and motor fuels, Methane and Laughing gas from agriculture 50 Sulphur dioxide from combustion and nitrogen oxides from road traffic 50 Other emissions 50 List of tables 50 List of terms 51

4 Naturvårdsverket och SCB 4 MI 18 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 8WVOlSSWLOOOXIWDYVMXJDVIRUPLJDlPQHQHOOHU lpqhvjuxsshu Samtliga gaser som redovisas i detta statistiska meddelande påverkar växthuseffekten direkt eller indirekt. Några av ämnena har även andra viktiga miljöeffekter, de kan bl.a. vara försurande eller giftiga. De redovisade ämnena är koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC), svaveldioxid och fluorerade kolväten..roglr[lgrfkdqgudyl[wkxvjdvhui UlQGUDU NOLPDWHW Koldioxid ingår tillsammans med flera andra gaser, främst metan och dikväveoxid, bland växthusgaserna (klimatgaserna) i jordens atmosfär. Gaserna medverkar till den s.k. växthuseffekten som innebär att långvågig infraröd strålning som lämnar jorden delvis fångas upp i atmosfären och omvandlas till värme. FN:s expertpanel för klimatfrågor, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), visar tydligt i sina rapporter att den höjning av jordens medeltemperatur på drygt en grad som ägt rum under de senaste 100 åren åtminstone till en del beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. FN:s klimatkonvention, UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) tillkom efter miljökonferensen i Rio de Janeiro I konventionen anges att parterna individuellt eller gemensamt ska stabilisera sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser vid 1990 års nivå. Parterna i konventionen kom 1997 överens om åtgärder för att reducera utsläppen av såväl koldioxid som andra klimatpåverkande växthusgaser. Överenskommelsen ledde till det s.k. Kyotoprotokollet. EU ska enligt detta protokoll minska sina utsläpp av de aktuella gaserna med 8 % mellan åren 2008 och 2012 jämfört med 1990 års utsläpp. Klimatpropositionen Enligt den s.k. Klimatpropositionen som kommer att behandlas under vårriksdagen 2002 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 4 % till 2010 jämfört med Det nationella målet ska nås utan användning av kolsänkor. För att uppnå målet föreslås ett antal åtgärder, bl.a. gällande alternativa drivmedel och el från förnybara energikällor genom s.k. gröna certifikat. Vid kontrollstationer 2004 och 2008 ska målet följas upp och då kan regeringen föreslå eventuella ytterligare åtgärder. Koldioxidutsläppen har inte minskat Drygt en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen kommer från transporter. Olika typer av förbränning bidrar med 56 procent och industriprocesserna med ca 8 procent (diagram 1). De totala koldioxidutsläppen har inte minskat sedan Utsläppen från industrin och transportsektorn har ökat se diagram 2. Kurvan för förbränning i övriga sektorer visar en minskning huvudsakligen beroende på minskad oljeförbrukning i bostäder och i handelssektorn. Puckeln i kurvan för förbränning i energisektorn beror på att en ovanligt kall vinter följde på en torr sommar och höst Det var ont om vattenkraft, vilket ledde till att alla fossileldade reservaggregat måste tas i bruk.

5 Naturvårdsverket och SCB 5 MI 18 SM 0201 Diagram 1. Koldioxid till luft från olika utsläppskällor år 2000 Emissions of carbon dioxide from different sources 2000 Industriprocesser 8% Övrigt 1% Totalt: 56 miljoner ton Förbränning industrin 22% Transporter 36% Förbränning övriga sektorer 14% Energisektorn 19% Diagram 2. Koldioxid till luft från olika källor Emissions of carbon dioxide from different sources ton Transporter Förbränning i energisektorn Förbränning i industrin Förbränning övriga sektorer Industriprocesser

6 Naturvårdsverket och SCB 6 MI 18 SM 0201 Växthusgaser i jordens atmosfär I tablå 1 nedan visas halterna av olika växthusgaser i jordens atmosfär under förindustriell tid och nutid samt hur snabbt halterna ökar för närvarande. I tablå 2 ges Global warming potential (GWP), som är den beräknade uppvärmningspotentialen jämfört med koldioxid, för de viktigaste växthusgaserna. Dessa GWP har använts i de tabeller i SM:et som belyser de totala utsläppen av växthusgaser. I jämförelse med koldioxidhalten är halterna av andra växthusgaser låga, men räknat per molekyl har de långt kraftigare växthusverkan än koldioxid. Några av luftföroreningarna har dessutom så lång livslängd i atmosfären att de kommer att förstärka växthuseffekten under många tusen år. Tablå 1 Halter av viktiga växthusgaser i jordens atmosfär ppm (miljondelar av totala luftvolymen) Concentrations of important greenhouse gases (ppm) Förindustriell Växthusgas Dominerande utsläppskälla tid Nutida Nutid haltökning Koldioxid (CO 2 ) Förbränning av fossila bränslen ,4 % /år Dikväveoxid (N 2 O) Förbränning av biobränslen och fossila bränslen 0,275 0,31 0,3 % /år Metan (CH 4 ) Utsöndring från idisslande boskap; läckage från avfallsupplag 0,8 1,8 0,5 % /år F-gaser: HFC (föreningar av väte, fluor och kol s.k. mjuka freoner eller ofullständigt halogenerade kolväten) Läckage från kylskåp, värmepumpar mm 0 0, ,3 % /år FC (fluorkolföreningar fullständigt s.k. Förorening vid aluminiumframställning halogenerade kolväten) 0 0, % /år SF6 (Svavelhexafluorid) Läckage från tyngre elektrisk apparatur 0 0, % /år Källa: Naturvårdsverket Tablå 2 Uppvärmningsförmåga, Global uppvärmningspotential GWP Global warming potential Växthusgas Kemisk beteckning GWP 100 Koldioxid CO 2 1 Metan CH 4 21 Lustgas, dikväveoxid N 2 O 310 Ofullständigt fluorerade kolväten, exempelvis HFC 134a Perfluormetan FC (CF 4 ) Svavelhexafluorid SF Källa: Naturvårdverket Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWPfaktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP100). Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Tablå 2 anger de viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Variationen i GWP är stor mellan de olika F-gaserna, beroende på gasernas kemiska sammansättning. Högst är värdet för svavelhexafluorid, vars GWP är I denna rapport är utsläppsmängderna för F-gaser omräknade till GWP i alla tabeller där dessa förekommer.

7 Naturvårdsverket och SCB 7 MI 18 SM 0201 Andra växthusgaser än CO 2 bidrar med en femtedel Koldioxid utgör drygt 80 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Dikväveoxid och metan bidrar med knappt 10 procent vardera (omräknat till koldioxidekvivalenter). De fluorerade växthusgasernas andel till växthusgasutsläppen är liten, men ökande (diagram 3 och 4). Dikväveoxid kommer huvudsakligen från hantering av handelsgödsel och stallgödsel, från förbränning och industriprocesser. Utsläppen av metan kommer i Sverige från idisslande boskap och avfallsdeponier. Globalt är dock risodling en betydande metankälla. Diagram 3. Utsläpp i Sverige av växthusgaser 2000, CO 2 -ekvivalenter Emissions of different greenhouse gases 2000, CO 2 equivalents Dikväveoxid 9,9% Metan 8,5% Totalt: 69 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter SF6 0,1% PFCs 0,4% HFCs 0,5% Koldioxid 80,5% Diagram 4. Utsläpp av metan, dikväveoxid och F-gaser , 1000 ton CO2-ekvivalenter Emissions of CH 4, N 2 O and F-gases ,1000 tonnes CO 2 equivalents 8000 Dikväveoxid 6000 Metan 1000 ton F-gaser

8 Naturvårdsverket och SCB 8 MI 18 SM 0201 Internationell jämförelse Utsläppen av koldioxid per invånare i Sverige är förhållandevis låga jämfört med t.ex. de övriga nordiska länderna och andra industriländer. Diagram 5 bygger på en sammanställning gjord av Carbon Dioxide Information Analysis Center, där man rangordnat 210 länder efter mängden utsläpp av koldioxid dividerat med antalet invånare. Sverige kommer där på 71:a plats, dvs. det finns 70 länder i världen som har mer utsläpp av koldioxid per capita än Sverige. I detta sammanhang bör man påpeka att Sverige har förhållandevis kallt klimat, långa transportvägar men även mycket kärnkraft och vattenkraft. Diagram 5. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen i ett antal länder 1998, ton /person Emissions of carbon dioxide from fossil fuels 1998, tonnes per capita US A AUS TRALIEN K ANADA NEDERLÄNDERNA FINLAND DANMARK TYS KLAND BELGIEN RYSSLAND S TORBRITANNIEN JAPAN POLEN NORGE ITALIEN FRANK R IK E PORTUGAL S P ANIEN SVERIGE MEXICO KINA EGYPTEN INDIEN T ANZANIA 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Källa: Miljöstatistiken SCB baserat på Carbon Dioxide Information Analysis Center, G. Marland, T. A. Boden, and R. J. Andres

9 Naturvårdsverket och SCB 9 MI 18 SM YDYHORFKNYlYHI UV XUDUPDUNRFKYDWWHQ Försurningen av mark och vatten orsakas dels av naturliga biologiska processer, dels av mänsklig påverkan via olika aktiviteter inom jord- och skogsbruk eller via nedfall av svavel- och kväveföreningar. Försurande svavel- och kväveföreningar transporteras ofta långa sträckor innan de faller ner med nederbörden. Dessa långväga transporter gör försurningen till ett internationellt problem. Det sura nedfallet över Sverige består endast till en del av inhemska utsläpp medan en stor del kommer från andra länder, t.ex. Polen, Tyskland, Danmark och Storbritannien. Å andra sidan bidrar de svenska utsläppen till surt nedfall i t.ex. Ryssland, Baltikum och Finland. Utsläppen av de försurande kväve- och svaveloxiderna har minskat i Sverige under 1990-talet, kväveoxiderna med ungefär en fjärdedel och svaveldioxid med drygt hälften. Transporternas andel har minskat kraftigt under de senaste åren, se diagram 6 och 7. Detaljerad redovisning finns i tabell 13 och 14. Diagram 6. Kväveoxider (uttryckt i NO 2 ) till luft från olika utsläppskällor , 1000 ton Emissions of nitrogen oxides from different sources , 1000 tonnes 1000 ton Transporter Förbränning övrig Industriprocesser Diagram 7. Svaveldioxid till luft från olika utsläppskällor , 1000 ton Emissions of sulphur dioxide from different sources , 1000 tonnes 1000 ton Transporter Förbränning övrig Industriprocesser

10 Naturvårdsverket och SCB 10 MI 18 SM 0201 *LIWLJDJDVHU Kolmonoxid (CO) är en giftig gas som bildas vid ofullständig förbrännig. Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) frigörs främst vid förbränningsprocesser från fordon och vid eldning. De används även som lösningsmedel och utsläpp kan förekomma både vid tillverkning av produkter, i samband med användning och då produkter t.ex. färgrester slängs. -XVWHULQJDYEHUlNQLQJVPHWRG En genomgång av metoden för att beräkna utsläpp påbörjades Tidsserierna i detta statistiska meddelande har beräknats med en metod som är anpassad till kraven för internationell rapportering. Detta har bl.a. medfört att vissa utsläppskällor har tillkommit medan andra utgått i jämförelse med de utgåvor som gavs ut före De siffror som redovisas i detta meddelande bygger på det underlag som Sverige lämnade till FN:s ramkonvention för klimatförändringar, UNFCCC i slutet av 2001, som beträffande 2000 byggde på preliminära beräkningar. Förutom förbättrade värden för 2000 har i denna rapport även vissa uppdateringar för tidigare år inkluderats. Därför stämmer inte t.ex. totalvärdet för koldioxidutsläpp 1996 med tidigare publicerade data.

11 Naturvårdsverket och SCB 11 MI 18 SM DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols Noll; uppgift kan inte förekomma 0 Mindre än 0,5 0,00 Mindre än 0,005.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Zero; Not applicable Less than 0.5 Less than Data not available I vissa fall finns i tabellerna symboler för Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker när redovisning inte krävts till UNFCCC. När de saknade uppgifterna kan antas motsvara mycket små värden har vi vid summering i tabellerna valt att betrakta dessa som noll. Kapitelnummer i tabellmariginaler De siffror som finns i vänstra marginalen i tabellerna 2-8 samt kommer från rapporten som Sverige lämnade till FN:s ramkonvention för klimatförändringar, UNFCCC i slutet av Avrundningsregler Utsläppssiffrorna avrundas i denna rapport av kvalitetsskäl och för att tabellerna ska bli mer lättöverskådliga. Huvudregeln är att utsläppen ges i 1000 ton. För värden > 10 ges heltalssiffror, för värden < 10 ges siffrorna med en eller två decimaler. Alla summeringar har gjorts från oavrundade siffror. Därför överensstämmer summan av alla avrundade kolumner i en tabell inte alltid med angiven totalsumma.

12 Naturvårdsverket och SCB 12 MI 18 SM Totala utsläpp till luften av koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider (mätta som NO 2 ), kolmonoxid, NMVOC och svaveldioxid 1 Total emissions in Sweden of CO 2, CH 4, N 2 O, NO X, CO, NMVOC och SO 2 from different sources, tonnes Koldioxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Metan Bränslen därav transporter Industriprocesser 0,23 0,23 0,23 0,22 0,22 0,23 Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Dikväveoxid Bränslen 5,8 5,7 5,5 5,7 6,2 6,0 därav transporter 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 Industriprocesser 2,8 2,7 2,7 2,7 2,5 2,5 Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Kväveoxider Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Koloxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall NMVOC Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Svaveldioxid Bränslen därav transporter 16,3 11,3 9,3 8,3 8,2 2,6 Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC rapporteringen.

13 Naturvårdsverket och SCB 13 MI 18 SM 0201 Tabell 1 (forts.) Koldioxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Metan Bränslen därav transporter Industriprocesser 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Dikväveoxid Bränslen 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 därav transporter 1,7 1,8 1,7 1,8 2,0 Industriprocesser 2,4 2,4 2,6 2,7 2,2 Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Kväveoxider Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Koloxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall NMVOC Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Svaveldioxid Bränslen därav transporter 2,4 1,7 1,6 1,5 1,3 Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC rapporteringen.

14 Naturvårdsverket och SCB 14 MI 18 SM Utsläpp av koldioxid från olika källor, 1000 ton 2 Emissions in Sweden of CO 2 from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc metallindustri kemisk industri massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Transporter flyg vägtrafik järnväg sjöfart övriga mobila källor inkl militära transporter [1] Övriga sektorer handel m.m bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp Industriprocesser cement etc metallindustri kemisk industri massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (ingår i 5. jordar och kalkning) Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg Sjöfart Biobränslen ) Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

15 Naturvårdsverket och SCB 15 MI 18 SM 0201 Tabell 2. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc metallindustri kemisk industri massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Transporter flyg vägtrafik järnväg sjöfart övriga mobila källor inkl militära transporter[1] Övriga sektorer handel m.m bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp Industriprocesser cement etc metallindustri kemisk industri massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (ingår i 5. jordar och kalkning) Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg Sjöfart Biobränslen ) Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

16 Naturvårdsverket och SCB 16 MI 18 SM Utsläpp av metan från olika källor, 1000 ton 3 Emissions in Sweden of CH 4 from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn 1,1 1,3 1,3 1,6 1,9 2,1 Tillverknings- och byggindustri 2,3 2,3 2,6 2,6 2,8 2,6 cement etc. 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,02 metallindustri 0,04 0,05 0,04 0,05 0,05 0,05 kemisk industri 0,04 0,03 0,01 0,01 0,02 0,02 massa, pappers och grafisk industri 1,2 1,1 1,3 1,3 1,4 1,2 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,03 0,03 0,02 0,03 0,02 0,02 övriga industribranscher 1,0 1,0 1,2 1,2 1,3 1,3 Transporter flyg 0,00 0,10 0,05 0,05 0,05 0,09 vägtrafik järnväg sjöfart 2,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 övriga mobila källor 0,16 0,16 0,16 0,16 0,20 0,19 Övriga sektorer handel m.m. 0,25 0,25 0,17 0,18 0,17 0,16 bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske 0,28 0,29 0,30 0,30 0,27 0,25 B. Diffusa utsläpp 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2. Industriprocesser 0,23 0,23 0,23 0,23 0,22 0,23 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 kemisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 massa, pappers och grafisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga industribranscher 0,23 0,23 0,23 0,23 0,22 0,23 3. Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (metan från betande djur ingår i stallgödselhantering) Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg 0,00 0,10 0,05 0,05 0,07 0,07 Sjöfart Biobränslen

17 Naturvårdsverket och SCB 17 MI 18 SM 0201 Tabell 3. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn 2,8 2,4 2,6 2,6 2,6 Tillverknings- och byggindustri 2,6 2,5 2,6 2,4 2,6 cement etc. 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02 metallindustri 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 kemisk industri 0,02 0,02 0,02 0,02 0,04 massa, pappers och grafisk industri 1,11 1,07 1,08 0,94 1,03 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 övriga industribranscher 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 Transporter flyg 0,09 0,06 0,05 0,06 0,02 vägtrafik järnväg sjöfart 1,52 1,44 1,34 1,34 0,30 övriga mobila källor[1] 0,19 0,19 0,55 0,08 0,10 Övriga sektorer handel m.m. 0,18 0,18 0,19 0,20 0,20 bostäder 10,5 9,9 9,7 10,3 9,8 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,25 0,25 0,19 0,18 0,17 B. Diffusa utsläpp 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2. Industriprocesser 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 - metallindustri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 kemisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 massa, pappers och grafisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga industribranscher 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 3. Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (metan från betande djur ingår i stallgödselhantering) Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring ,43 Flyg 0,06 0,09 0,09 0,09 0,01 Sjöfart ,42 Biobränslen ) År 2000 inklusive militära.

18 Naturvårdsverket och SCB 18 MI 18 SM Utsläpp av dikväveoxid från olika källor, 1000 ton 4 Emissions in Sweden of N 2 O from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning 5,8 5,7 5,6 5,9 6,2 5,9 A. Förbränning av bränslen 5,7 5,7 5,6 5,9 6,2 5,9 Energisektorn 1,3 1,4 1,4 1,4 1,6 1,5 Tillverknings- och byggindustri 1,8 1,8 1,7 1,8 2,0 1,9 cement etc. 0,19 0,15 0,10 0,13 0,11 0,16 metallindustri 0,01 0,21 0,20 0,20 0,22 0,24 kemisk industri 0,08 0,10 0,03 0,04 0,06 0,06 massa, pappers och grafisk industri 0,35 0,35 0,35 0,37 0,42 0,37 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,06 övriga industribranscher 1,12 0,96 0,96 0,97 1,10 0,97 Transporter 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 flyg vägtrafik 1,00 0,90 0,93 1,00 1,10 1,22 järnväg sjöfart 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga mobila källor 0,46 0,46 0,46 0,46 0,43 0,34 Övriga sektorer 1,14 1,13 1,08 1,08 1,13 0,98 handel m.m. 0,10 0,10 0,07 0,07 0,06 0,05 bostäder 0,39 0,39 0,37 0,37 0,36 0,37 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,65 0,64 0,63 0,63 0,71 0,57 B. Diffusa utsläpp 0,01 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 2. Industriprocesser 2,8 2,7 2,7 2,7 2,5 2,5 cement etc. 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 metallindustri kemisk industri 2,6 2,5 2,5 2,5 2,3 2,3 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher 0,13 0,14 0,13 0,14 0,14 0,14 3. Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering 2,4 2,3 2,2 2,1 2,2 1,9 jordar Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg Sjöfart ,08 Biobränslen

19 Naturvårdsverket och SCB 19 MI 18 SM 0201 Tabell 4. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 A. Förbränning av bränslen 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 Energisektorn 2,1 1,5 1,7 1,6 1,5 Tillverknings- och byggindustri 1,9 1,8 2,1 2,0 1,9 cement etc. 0,15 0,14 0,13 0,12 0,14 metallindustri 0,21 0,20 0,24 0,25 0,29 kemisk industri 0,06 0,04 0,04 0,04 0,07 massa, pappers och grafisk industri 0,37 0,38 0,36 0,33 0,31 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,05 0,06 0,05 0,05 0,04 övriga industribranscher 1,02 1,03 1,29 1,26 1,07 Transporter 1,7 1,8 1,7 1,8 2,0 flyg ,04 vägtrafik 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 järnväg ,03 sjöfart 0,00 0,01 0,00 0,05 0,04 övriga mobila källor[1] 0,37 0,36 0,21 0,21 0,22 Övriga sektorer 1,02 0,98 1,24 1,24 1,11 handel m.m. 0,05 0,05 0,04 0,05 0,05 bostäder 0,36 0,33 0,35 0,34 0,32 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,60 0,60 0,85 0,85 0,75 B. Diffusa utsläpp 0,01 0,00 0,01 0,01 0, Industriprocesser 2,4 2,4 2,6 2,7 2,2 cement etc. 0,05 0,05 0,05 0,07 - metallindustri kemisk industri 2,2 2,2 2,4 2,4 2,1 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher 0,14 0,15 0,15 0,15 0,16 3. Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering 2,0 2,1 2,0 1,9 1,9 jordar Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring ,25 Flyg ,09 Sjöfart 0,08 0,10 0,37 0,33 0,16 Biobränslen ) År 2000 inklusive militära.

20 Naturvårdsverket och SCB 20 MI 18 SM Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från olika källor, 1000 ton 5 Emissions in Sweden of NOx (as NO 2 ) from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc. 4,7 3,7 2,5 2,7 2,5 3,4 metallindustri 3,9 4,1 3,0 2,6 2,6 3,1 kemisk industri 1,8 2,0 0,6 1,0 1,9 1,7 massa, pappers och grafisk industri 8,9 9,2 8,3 9,1 9,8 8,4 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,6 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 övriga industribranscher Transporter flyg 3,0 2,8 3,3 3,3 3,5 3,4 vägtrafik järnväg 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,4 sjöfart övriga mobila källor Övriga sektorer handel m.m. 3,3 3,2 2,3 2,1 1,7 1,2 bostäder 9,4 9,4 8,9 7,7 7,3 6,5 jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp 0,29 0,53 0,46 0,43 0,46 0,17 2. Industriprocesser cement etc. 0,14 0,14 0,19 0,05 0,04 0,04 metallindustri 0,90 0,84 2,00 0,88 0,91 0,84 kemisk industri 2,23 2,14 0,86 1,92 1,76 1,54 massa, pappers och grafisk industri 10,5 10,4 9,7 10,4 10,5 10,4 livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg 4,0 4,2 4,0 4,0 4,0 4,3 Sjöfart Biobränslen

21 Naturvårdsverket och SCB 21 MI 18 SM 0201 Tabell 5. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc. 3,3 2,9 2,9 2,7 3,3 metallindustri 2,6 2,5 2,8 2,9 3,2 kemisk industri 1,7 1,1 1,1 1,1 2,8 massa, pappers och grafisk industri 7,7 8,4 8,0 6,8 6,7 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,03 1,10 1,04 1,00 0,81 övriga industribranscher Transporter flyg 3,6 2,2 2,6 2,6 2,6 vägtrafik järnväg 1,4 1,3 1,1 1,7 1,6 sjöfart övriga mobila källor 18,5 18,1 7,3 7,2 8,6[1] Övriga sektorer handel m.m. 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 bostäder 6,5 5,9 6,3 6,6 5,9 jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp 0,16 0,14 0,15 0,15 0,15 2. Industriprocesser cement etc. 0,04 0,04 0,05 0,05 - metallindustri 0,91 0,90 0,94 0,84 0,95 kemisk industri 1,41 1,22 1,24 0,56 1,46 massa, pappers och grafisk industri 10,2 10,7 9,9 10,1 10,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 23,5 56,2 40,4 40,8 108 Flyg 4,0 7,3 6,7 7,1 8,6 Sjöfart Biobränslen ) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

22 Naturvårdsverket och SCB 22 MI 18 SM Utsläpp av kolmonoxid från olika källor, 1000 ton 6 Emissions in Sweden of CO from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn 7,2 8,2 8,1 9,5 11,2 12,3 Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,46 0,36 0,25 0,32 0,29 0,40 metallindustri 0,74 0,70 0,68 0,70 0,74 0,81 kemisk industri 0,36 0,37 0,14 0,18 0,27 0,27 massa, pappers och grafisk industri 6,3 6,0 6,9 6,8 7,5 6,6 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,30 0,30 0,25 0,28 0,27 0,28 övriga industribranscher Transporter flyg 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 3,0 vägtrafik järnväg 1,00 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 sjöfart övriga mobila källor 17,6 6,0 17,2 17,2 34,6 33,4 Övriga sektorer handel m.m. 4,0 3,8 2,8 2,8 2,6 2,4 bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp 0,10 0,09 0,11 0,11 0,11 0,12 2. Industriprocesser cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 2,2 1,9.. 2,1 2,3 2,4 kemisk industri 0,00 0,00 2,00 0,00.. 0,00 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 7,0 6,2 6,2 6,2 6,2 3,4 Flyg 4,0 3,7 3,7 3,7 3,7 0,7 Sjöfart 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,7 Biobränslen

23 Naturvårdsverket och SCB 23 MI 18 SM 0201 Tabell 6. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,38 0,35 0,34 0,31 0,36 metallindustri 0,73 0,70 0,79 0,82 0,90 kemisk industri 0,27 0,20 0,18 0,21 0,09 massa, pappers och grafisk industri 6,1 6,0 6,0 5,2 5,6 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,28 0,29 0,27 0,27 0,23 övriga industribranscher Transporter flyg 3,15 5,10 3,47 3,24 3,5 vägtrafik järnväg 0,60 0,20 0,14 0,25 0,32 sjöfart övriga mobila källor [1] Övriga sektorer handel m.m. 2,7 2,6 2,8 2,9 2,9 bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske B. Diffusa utsläpp 0,06 0,05 0,05 0,06 0,03 2. Industriprocesser cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 - metallindustri 2,2 2,6 2,5 2,5 0,00 kemisk industri.... 0,00.. 0,00 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 3,2 6,0 15,9 15,3 15,0 Flyg 0,50 3,28 4,75 4,65 4,50 Sjöfart 2,7 2,7 11,1 10,6 11,0 Biobränslen ) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

24 Naturvårdsverket och SCB 24 MI 18 SM Utsläpp av NMVOC från olika källor, 1000 ton 7 Emissions in Sweden of NMVOC from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn 10,2 12,1 7,0 6,5 15,0 13,1 Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,07 0,06 0,04 0,05 0,05 0,06 metallindustri 0,11 0,12 0,11 0,11 0,12 3,70 kemisk industri 0,10 0,08 0,02 0,03 0,05 0,05 massa, pappers och grafisk industri 3,9 3,6 4,2 4,1 4,5 3,9 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,06 0,07 0,05 0,06 0,05 0,05 övriga industribranscher 9,9 7,3 10,0 10,0 7,7 3,6 Transporter flyg 1,00 0,70 0,40 0,40 0,42 0,68 vägtrafik järnväg sjöfart övriga mobila källor 5,36 5,36 4,98 4,98 10,73 10,33 Övriga sektorer handel m.m. 2,5 2,6 1,6 1,6 1,6 1,6 bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske 8,1 8,2 7,8 7,8 6,1 5,5 B. Diffusa utsläpp Industriprocesser cement etc. 0,51 0,51 0,40 0,30 0,35 0,35 metallindustri 0,11 0,09 0,10 0,11 0,11 0,12 kemisk industri 6,0 6,0 5,7 5,7 5,5 5,4 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,6 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 2,0 1,5 1,4 1,4.... Flyg 1,00 0,50 0,43 0,43 0,58 0,51 Sjöfart 1,0 1,0 1,0 1,0.... Biobränslen

25 Naturvårdsverket och SCB 25 MI 18 SM 0201 Tabell 7. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,06 0,06 0,06 0,05 0,06 metallindustri 0,12 0,11 0,13 0,13 0,14 kemisk industri 0,05 0,04 0,03 0,05 0,09 massa, pappers och grafisk industri 3,6 3,4 3,5 3,0 3,3 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 övriga industribranscher 7,5 7,2 8,8 8,9 6,4 Transporter flyg 0,72 0,49 0,39 0,43 0,44 vägtrafik järnväg ,09 sjöfart övriga mobila källor 10,43 0,00 17,41 1,96 2,15[1] Övriga sektorer handel m.m. 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 bostäder jordbruk, skogsbruk, fiske 5,7 5,6 5,3 5,4 4,9 B. Diffusa utsläpp Industriprocesser cement etc. 0,35 0,28 0,20 0,19 0,00 metallindustri 0,12 0,13 0,10 0,11 0,14 kemisk industri 5,4 5,4 5,3 5,4 2,4 massa, pappers och grafisk industri livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,3 1,3 1,3 1,3 1,1 övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring ,1 Flyg 0,44 0,66 0,68 0,68 0,65 Sjöfart ,5 Biobränslen ) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

26 Naturvårdsverket och SCB 26 MI 18 SM Utsläpp av svaveldioxid från olika källor, 1000 ton 8 Emissions in Sweden of SO 2 from different sources, tonnes Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning 82, A. Förbränning av bränslen Energisektorn 19, Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 4,5 4,7 3,9 3,1 2,9 3,7 kemisk industri 3,37 3,72 0,86 1,87 3,80 2,56 massa, pappers och grafisk industri 7,7 8,9 11,6 8,4 9,6 8,3 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,71 1,53 1,19 1,22 1,17 1,22 övriga industribranscher 7,8 7,9 5,8 5,2 5,6 5,5 Transporter 16,3 11,3 9,3 8,3 8,2 2,6 flyg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,34 vägtrafik 8,0 4,0 3,0 2,0 2,0 1,7 järnväg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20 sjöfart 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 0,20 övriga mobila källor 1,34 1,34 0,27 0,27 0,23 0,17 Övriga sektorer 17,5 16,6 11,9 7,9 7,4 6,8 handel m.m. 4,92 4,63 2,75 1,91 1,37 1,03 bostäder 9,05 9,08 8,02 5,07 5,25 4,92 jordbruk, skogsbruk, fiske 3,53 2,92 1,12 0,94 0,78 0,72 B. Diffusa utsläpp 4,35 4,14 4,02 3,72 3,43 0,54 2. Industriprocesser cement etc. 5,1 4,5 4,4 4,4 4,4 5,6 metallindustri 4,9 5,3 4,6 4,4 4,0 3,4 kemisk industri 6,0 5,0 4,8 4,3 4,3 4,2 massa, pappers och grafisk industri 12,8 13,1 12,8 12,7 11,4 10,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,32 Sjöfart Biobränslen

27 Naturvårdsverket och SCB 27 MI 18 SM 0201 Tabell 8. (forts.) Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring Energianvändning A. Förbränning av bränslen Energisektorn Tillverknings- och byggindustri cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 3,6 3,3 3,7 3,8 4,0 kemisk industri 2,5 1,2 1,4 1,4 3,8 massa, pappers och grafisk industri 7,4 9,2 8,3 7,0 6,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,09 1,22 1,11 1,06 0,74 övriga industribranscher 5,5 5,3 5,2 4,8 4,4 Transporter 2,4 1,7 1,6 1,5 1,3 flyg 0,36 0,20 0,20 0,22 0,21 vägtrafik 1,46 1,04 1,02 0,94 0,50 järnväg 0,20 0,15 0,10 0,16 0,00 sjöfart 0,20 0,20 0,20 0,20 0,57 övriga mobila källor 0,18 0,09 0,04 0,01 0,11[1] Övriga sektorer 5,7 5,2 4,8 4,9 4,2 handel m.m. 0,88 0,82 0,60 0,61 0,65 bostäder 4,1 3,8 3,7 3,9 3,3 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,68 0,53 0,46 0,46 0,29 B. Diffusa utsläpp 0,84 0,76 0,85 0,80 0,70 2. Industriprocesser cement etc. 4,88 4,85 4,34 0,55 0,07 metallindustri 3,4 3,6 3,4 3,3 4,2 kemisk industri 4,3 4,6 4,3 4,0 3,9 massa, pappers och grafisk industri 10,9 10,6 8,5 8,5 8,1 livsmedel, dryckesvaror, tobak övriga industribranscher Användning av lösningsmedel och liknande Jordbruk djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring Flyg 0,29 0,52 0,50 0,59 0,61 Sjöfart Biobränslen ) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.

28 Naturvårdsverket och SCB 28 MI 18 SM Totala utsläpp till luften av koldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorerade växthusgaser (HFC, PFC och SF 6 ) i 1000 ton koldioxidekvivalenter 9 Total emissions in Sweden of CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, PFC and SF 6, tonnes CO2-equivalents Summa växthusgaser 1000 ton CO 2 ekvivalenter Relativtal Koldioxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Metan Bränslen därav transporter Industriprocesser 4,8 4,9 4,9 4,8 4,6 4,8 Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall Dikväveoxid Bränslen därav transporter Industriprocesser Anv. av lösningsmedel o.l Jordbruk Avfall F-gaser HFCs PFCs SF Relativtal ger procentuella jämförelser med Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC-rapporteringen