Vi vill att alla ska gilla skolan

Transkript

1 Bibliotek EN TIDNING FRÅN myndigheten för tillgängliga medier 6böcker som tävlat i Sveriges radios romanpris 2013 #1 för alla Dyslexiföreläsarna Gro och Louise: Vi vill att alla ska gilla skolan Kom ihåg! Nominera din kandidat till amypriset senast 30 april

2 intro 8 Språkbryderier Tänk att det kan ta ett halvt liv att komma på hur det ligger till. Jag är inte ensam om att tycka att franska är svårt! Förra veckan fick jag nämligen höra att det är vetenskapligt bevisat att det är ett svårt språk att lära sig eftersom det är lågtransparent. Det uttalas inte som det stavas och det är oförutsägbart. Några riktigt lätta språk är den högtransparenta finskan och italienskan I dag finns det en hypotes om vilka språk som Franska ÄR svårt! personer med dyslexi bör välja i andraspråksval i grundskolan. Första plats italienska eller spanska. Andra plats tyska och på sista och tredje plats franska. Och svårigheterna gäller så klart inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. I detta nummer möter du Veera som är mångspråkig med finska och svenska i botten. Hon har dessutom både synnedsättning och dyslexi. Och en intressant detalj är att dyslexin yttrar sig tydligare på ett av språken. Gissa vilket? Innehåll mars 3 Nytt från MTM 4 Tema teknik: Allt i ett på Stockholms stadsbibliotek 6 Nyheter i korthet 8 Porträttet Veera Jokirinnen: Dyslexin och synsvagheten ger mig vilja att kämpa 11 Barn & ungdom: notiser och apptips 13 Mount Dyslexi Gro & Louise peppar 15 5 frågor till Helena Söderlund om teckenspråkig litteratur 16 Utblick världen: Ryssland 19 Tidsfördriv 20 Boktips: tävlande titlar om romanpris Lena Boqvist, redaktör Bibliotek för alla ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier. Mars 2013 Nr 1. Utgivning: 4 nr/år. Nästa nummer kommer ut i juni Citera oss gärna men ange källa. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Lena Boqvist, lena.boqvist@mtm.se. Grafisk form: Oktavilla. Layout: Marita Forsberg. Redaktion: Eva Bäckwall, Carina Gerdin, Anna Gustafsson Chen, Linda Jerrewing, Jenny Nilsson, Anne Stigell. Tryck: Tabergs tryckeri. Adress: MTM, Box 5113, Johanneshov. Kostnadsfri prenumeration: Registrera dig genom att ange namn och adress via info@mtm.se. Finns som tryckt version och som taltidning. Telefon: (vx). Internet: ISSN Omslagsfoto: Ola Gävert/SR. 2 b i b l i o t e k f ö r a l l a

3 Foto: kalle larsson Nyckeln till läslust för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter är att få tillgång till anpassade böcker. I ljuset av denna insikt vill jag påminna om att det finns cirka talböcker att ladda ner för att till exempel lyssna på i sin mobiltelefon. Roland Esaiasson, generaldirektör MTM Twittrat fick ett brev: hej vi har framställt talbok av ditt verk blabla, alltså det är ju jätteroligt, blev bara väldigt Boken är diktsamlingen Det var jag som kom hem till dig. Finns på legimus.se Vem blir årets Amyprisvinnare? Nu har du chansen att föreslå vem som ska få MTM:s tillgänglighetspris Priset kan gå till ett förlag eller en institution, organisation eller förmedlare till exempel bibliotek och skola som satsar på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@mtm.se senast den 30 april. MTM på sociala medier Missa inte att följa oss på sociala medier. I samband med namnbytet skapade vi också en ny sida på Facebook. Med vårt gamla namn hade vi nära tusen gillare, med vårt nya vill vi bli ännu fler! Kom ihåg att avgilla den gamla TPB-sidan när du gillar vår nya låntagare är nu registrerade för tjänsten Egen nedladdning, varav är under 18 år. Nya tider nytt namn Myndigheten för tillgängliga medier har sett dagens ljus. I och med nyåret 2013 gick Talboks- och punktskriftsbiblioteket i graven och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, tog sina första steg. Syftet med namnbytet är att öka förståelsen för myndighetens Smakar uppdrag: att ge människor med läsnedsättning bra! tillgång till de medier de behöver på det sätt som passar dem. Amy Namnet ska också tydliggöra ett bredare uppdrag från att tidigare gälla talböcker Segerstedt. och punktskriftsböcker till att i dag även omfatta andra tillgängliga medier. Kort sagt, nya tider nytt namn!?vilket nytt språk tror du är enklast att lära sig om man har dyslexi? Anders Johansson, 66 år, pensionär, Stockholm: Tyska måste vara lättare. Man känner igen ord som har likhet med svenskan. De tilllhör samma språkstam. I tyskan talar man också som det står. Maria Sukowiak, 49 år, lärare, Enskede: Finska och spanska är enklare att lära sig. Man skriver som man ljudar. Sedan tror jag att kanske kinesiska, med sitt bild-skrivspråk, på ett vis är enklare att lära sig om man är dyslektisk. Andreas Restadh, 53 år, snickare, Enskede: Jag har hört att det finns språk som är enklare, men jag tror egentligen inte att något språk är enkelt om man har dyslexi. Kärlekens språk kanske! Klara Axelsson, 14 år, skolelev, Enskede: Jag tror att spanska kan vara ganska bra att läsa som nytt språk om man har dyslexi, för man använder till exempel apostrof för att visa hur ett ord ska uttalas, vilket underlättar. nytt Från mtm b i b l i o t e k f ö r a l l a

4 TEMA Teknik Upplyst. Susy Mellström på Stockholms stadsbibliotek berättar om det nya sättet att låna talböcker talbokslåntagaren behöver ingen speciell inloggning och har tillgång dygnet runt till bibliotekets katalog. 4 b i b l i o t e k f ö r a l l a

5 Stockholms stadsbibliotek satsar på sina talbokslåntagare vilket lett till att de kraftigt ökat i antal. Hemligheten är att tillgängligheten står i centrum och att låntagarna använder bibliotekets vanliga katalog för nedladdning. TEXt Anna gustafsson chen foto Elliot Elliot TEMA teknik Allt i ett på Stockholms stadsbibliotek Susy Mellström, ansvarig för Ljudbiblioteket vid Stockholms stadsbibliotek, är entusiastisk när hon visar hur man laddar ner en talbok från bibliotekets egen katalog till en surfplatta. Det går väldigt smidigt. Jag laddar ner som zip och packar upp filen med hjälp av en app. Sedan lyssnar jag på den i Darwin Reader. Susy har både svenska och spanska talböcker på sin läsplatta. Tyvärr klarar just den här appen inte att spela upp den inlästa rösten samtidigt som den visar texten, så vill man kombinera text och ljud får man använda en separat talsyntes som läser upp texten. Den låter oftast inte lika bra som den inspelade talboken, men det fungerar. Det som är speciellt med nedladdningen är inte att Susy lyssnar på talboken i sin läsplatta, utan att hon laddar ner den direkt från Stockholms stadsbiblioteks katalog. Alla talbokslåntagare i Stockholm har numera tillgång till Det ska fungera bra för alla. MTM:s nästan talböcker via den egna bibliotekskatalogen och behöver alltså inte använda Legimus. Våra talbokslåntagare behöver inte skaffa någon speciell inloggning bara för talböcker. De loggar in med det vanliga lånekortet för Stockholms stadsbibliotek, berättar Susy. När man blir talbokslåntagare får man automatiskt behörighet att ladda ner. Att Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare laddar ner med sitt vanliga lånekort istället för att skaffa egen inloggning till Legimus beror på att biblioteket tillsammans med Högskolan i Jönköping har deltagit i ett projekt där MTM testar att göra talböcker tillgängliga i den lokala bibliotekskatalogen. Den nya tjänsten hade premiär i april 2012 och har alltså funnits i snart ett år, även om inte alla talbokslåntagare är medvetna om det. Den stora fördelen med det här är förstås att biblioteket inte tappar låntagarna de försvinner inte iväg till Legimus utan fortsätter att använda vår webbplats, säger Susy. På så sätt får de tillgång till allt annat material som finns på biblioteket samtidigt som de lånar talböcker. Vi har ju mycket som är intressant för talboksläsare: ljudböcker, musik och film till exempel. Och Om du vill låna något behöver du ett bibliotekskort, som är gratis. Lånekortet gäller även för talböcker. Du får automatisk behörighet att ladda ner dessa om du är talboksberättigad. Med bibliotekskortet kan du även låna e-böcker, musik och tidningsartiklar direkt via din dator, vissa mobiltelefoner och vissa surfplattor. b i b l i o t e k f ö r a l l a

6 TEMA teknik Tillgängliga. Annica Oreland (överst) och Mikael Petrén arbetar med tillgänglighet. Det är hårt tryck på oss nu. en massa olika evenemang som författarbesök och bokcirklar. Det nya sättet att låna talböcker passar bra in i vår syn på tillgänglighetsfrågor, berättar Mikael Petrén på Stockholms stadsbiblioteks avdelning för virtuella tjänster. Sedan ett par år har biblioteket en ny strategi för sina digitala medier där olika former av tillgänglighet står i centrum. Den gamla krångliga bibliotekskatalogen har kasserats och en ny och enklare webbkatalog finns på plats. Vi vill inte nöja oss med att ha en webbplats som fungerar för medellåntagaren, vi vill att den ska fungera bra för alla även dem som har någon form av funktionsnedsättning, säger Annica Oreland, som just nu är projektanställd för att arbeta med tillgänglighet på webben. Trots detta har ungefär av Stockholms stadsbiblioteks drygt talbokslåntagare ändå registrerat sig för MTM:s tjänst Egen nedladdning. Det beror framförallt på att de har använt den numera nerlagda appen Daisy Reader. Därför satsar Stockholms stadsbibliotek nu också på en speciellt utformad webbkatalog enbart för ljudböcker och talböcker. Den som inte är talbokslåntagare kan bara läsa ljudböcker medan talbokslåntagarna har tillgång till allt på webbplatsen. Ljudböckerna kan läsas strömmande direkt på webben och talböckerna laddas ner till datorn, mobi- len eller surfplattan. Webbkatalogen får premiär under våren med ett gränssnitt som är särskilt anpassat för personer med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Den har testats av låntagare med olika typer av funktionsnedsättning och responsen har varit mycket positiv, trots att talböckerna inte behåller de vanliga extrafunktionerna utan blir mer lika vanliga mp3-böcker i formatet. Antalet talbokslåntagare har ökat kraftigt på Stockholms stadsbibliotek. Under perioden mars juni 2012 registrerades 430 nya talbokslåntagare cirka 80 procent med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter i dag är det drygt personer. Man vet också att ungefär 30 procent av dem som laddar ner sina talböcker själva är nya låntagare. Ljudbiblioteket har telefontjänst en gång i veckan. Dit man kan vända sig om man har svårt att ta sig till biblioteket. Stockholms stadsbibliotek har satsat ordentligt på att förbättra personalens kunskaper om e-medier i stort genom projektet Mediesprånget. Det är hårt tryck på oss just nu, säger Susy, för låntagarna hör också av sig för att få information om ny teknik och anpassningar som talsyntes och punktskriftsskärm. Men vi fortsätter att satsa ordentligt på att nå fler låntagare till exempel genom samarbete med Dyslexiförbundet FMLS och Synskadades Riksförbund. l Taltidningsförordning & förändring Regeringen har beslutat om en ny förordning gällande taltidningsverksamheten. Syftet är att införa ett gemensamt system för att framställa, distribuera och konsumera taltidningar. Hösten 2013 får taltidningsläsarna hela dagstidningen istället för bara utvalda delar. Under våren anordnar MTM och SRF informationsmöten om detta som alla är välkomna på. För mer information, kontakta Eva.Nilsson@mtm. se eller besök MTM utvecklar egen app Suget efter en ny mobilapp för talböcker är stort efter appen Daisy Readers nedläggning vid årsskiftet. Därför utvecklar MTM en app för Androids och Iphones. Arbetet är i full gång och slutversionen beräknas vara klar i oktober Då ingår sökning, nedladdning och läsning av MTM:s talböcker direkt i appen, talsyntes, bokmärken, somna-funktion, möjlighet att ändra teckensnitt, storlek och färg med mera. Redan i slutet av våren kan du börja bekanta dig med appen Legimus. 6 b i b l i o t e k f ö r a l l a

7 Foto: PETER KNUTSON Boktips: Död i skugga Den 22 juli 2011 lamslås Oslo av ett terrordåd. Samtidigt genomlever Jon och Ellen Mohr en privat katastrof: deras åttaårige son dör i en tragisk olycka i familjens vardagsrum. Bara den unge polisen Henrik Holme fattar misstankar om att allt inte står rätt till i det välmående hemmet i ett av Oslo bästa bostadsområden. Henrik lyckas dra in kriminalpsykologen Inger Johanne Vik i utredningen om Sanders död. Jakten på sanningen bakom åttaåringens död blir en brutal konfrontation med fördomar och skamkänslor, med lögner och mänsklig förnedring. Var det bra så? Årets bok som stockholmarna sluter upp kring är Lena Anderssons bok Var det bra så? Den hyllades unisont då den kom ut 1999 och nu får den ögonen på sig igen. Boken är en lysande skildring av hur det är att växa upp i en torftig förort till Stockholm, som enligt dem som inte bor där är härligt mångkulturell. Här finns pennalism, rasmotsättningar och våld. Projektet Stockholm läser anordnar varje år läsecirklar, författarsamtal och evenemang kring en vald bok. Boken funkar lika bra att läsa om man bor utanför Stockholm. Känner du till något liknande evenemang i en annan stad så hör gärna av dig till redaktionen. Finns som talbok. Nedladdningstoppen februari 2013 De mest nedladdade talböckerna i februari. Föregående månads placering inom parentes Död i skugga av Anne Holt (5) Femtio nyanser av honom av E. L. James (1) P Torka aldrig tårar utan handskar 2, Sjukdomen av Jonas Gardell (3) P Femtio nyanser av mörker av E. L. James (9) P Sandmannen av Lars Kepler (2) P En man som heter Ove av Fredrik Backman (7) Världens vinter av Ken Follett (15) Mercurium av Ann Rosman (14) Hungerspelen, av Suzanne Collins (6) P Vittnet av Laila Brenden (ny) P nyheter i korthet Ur MTM:s arkiv P finns även som Punktskriftsbok (eventuellt under produktion) Punktskrift under utveckling! Systemutvecklaren Bengt Eriksson arbetar med sin VersaBraille, ett anteckningshjälpmedel för punktskrift. Den innebar ett smärre revolution för personer med synnedsättning och gav möjlighet att arbeta med datorer. Bilden är tagen 1988 av Martin Naucler. b i b l i o t e k f ö r a l l a

8 PORTRÄTT Veera Jokirinne Ålder: 26 år Bor: Stockholm. Läser: Blandat från biografier till faktaböcker. Vill helst: Lära mig nya saker. Drömyrke: Just nu arbetsrättsjurist. 8 b i b l i o t e k f ö r a l l a

9 Som flerspråkig blivande jurist har Veera Jokirinne alla förutsättningar för att lyckas. Att hon är synsvag och har dyslexi har gjort henne målmedveten och mästerlig på att finna egna vägar. PORTRÄTT TEXt och foto marita Forsberg Dyslexin och synsvagheten ger mig vilja att kämpa Veera Jokirinne skyndar in på caféet vi har stämt träff på. Hon är väl bekant med miljön, här har hon suttit många eftermiddagar med klasskompisar när hon gick på Östra Real, ett par stenkast härifrån. Veera är född i Sverige, men med en pappa från Rumänien och mamma från Finland har mångspråkighet varit en naturlig del av uppväxten. Finska är Veeras modersmål varför valet av tvåspråkig skola var naturligt. Veera var i 7-årsåldern när det man först trodde var en synnedsättning visade sig vara permanent synsvaghet. Skolgången var svår de första åren. I matematik och finska var det lättare att hänga med, men i svenska halkade hon efter. I många år trodde man att problemen berodde på synsvagheten och hennes tvåspråkighet. Veeras mamma och en av Veeras lärare fick dock till slut igenom en utredning och i sjuan konstaterades det att Veera har dyslexi. Jag kände själv att just svenska var ett hinder, finskan var på något sätt lättare att lära och enklare att förstå. Finskan har varit enklare för mig, både att skriva och läsa. I finskan skriver du som det låter och uttalar som du skriver. För Veera var det helt naturligt att finskan flöt på bättre. I dag är hon medveten om att finskan är ett så kallat högtransparent språk, det vill säga att stavning, ljudning och uttal ligger nära varandra. I hemmet har Veera talat mest finska, rumänskan beskriver hon som ett konversationsspråk som hon har pratat med sin pappa och släktingar. I dag dominerar svenska för Veera eftersom hon lever här, även om hon för det mesta tänker på både svenska och finska. I skolan, och framförallt i och med att hon började på Östra Reals gymnasium, har studier och vardagsläsning anpassats med hänsyn till synsvagheten och dyslexin. Veera har både lånat ljudböcker och laddat ner talböcker flitigt, från talbokskatalogen i Sverige och från Celia, Finlands motsvarighet till MTM. Finskan har varit enklare för mig. Veeras lästips: Vardagshjältar av Eva Joly och Maria Malagardis Tillsammans med journalisten Maria Malagardis berättar Eva Joly om så kallade whistleblowers människor som vågar slå larm om fiffel, mutor och andra oegentligheter. Vardagshjältar är en spännande och djupt engagerande bok om mänskligt mod. b i b l i o t e k f ö r a l l a

10 PORTRÄTT På väg. Veera har en spännande vår framför sig. Snart avslutad juristutbildning och väntande projektanställning står för dörren. Många engagerade och duktiga lärare, stöttande föräldrar och hjälpmedel har banat väg för Veera under skolåren. Men det är hennes kämpavilja, envishet och målmedvetenhet som fört henne dit hon är i dag. Det finns vissa avgörande val i livet som Veera berättar om. Åren på Östra Real är ett exempel på hur hon formats som människa och hur hon fått viljan att läsa vidare. Jag hade en fantastisk speciallärare som hittade formerna för hur jag skulle plugga. Det har gjort stor skillnad för mig att få ha en sådan lösningsorienterad lärare. Det fanns inga problem, bara möjliga lösningar. Att ha tydliga mål och struktur har varit viktigt. Föräldrarnas akademiska bakgrund och Veeras längtan efter en gedigen utbildning som passade hennes personlighet avgjorde valet att läsa juridik. Jag ville ha ett yrke där prestation handlar om min tankeförmåga, där jag får vara med i olika processer och där jag får jobba med människor som har olika problem. Juristutbildningen har varit en rejäl utmaning. Veera berättar målande om hur hon har kämpat sig igenom den enorma mängd kurslitteratur utbildningen för med sig. När kurskamrater kunnat slå i lagboken och skumläsa sig igenom avsnitt, har Veera varit tvungen att ta sig an större textmängder i talboksform för att sedan sortera ut vad som är av vikt. Men hon beskriver även glädjen över att ha klarat av allt så här långt. Drömmen är att få jobba med arbetsrätt, även om det är en bit kvar dit. Första steget är en examen, den finns där för alltid. Det är inget som någon kan ta ifrån mig oavsett vilka förutsättningar jag har haft. Vi går tillsammans över Karlaplan, med skyndande steg till ett möte berättar Veera om våren som ligger framför henne. När hennes juristexamen är klar i slutet av mars står ett utmanande yrkesliv för dörren. Hon skrattar och berättar att ingen av hennes vänner har blivit direkt förvånade över att hon av alla redan lyckats få en projektanställning. l Dyslexi på ett språk dyslexi på alla? Är vissa språk enklare att lära sig om man har dyslexi? Svaret på frågan är att det faktiskt finns språk som har en struktur och uppbyggnad som är enklare att avkoda och lära sig. Det finns olika egenskaper hos alfabetiska språk som påverkar inlärning och förståelse av stavning och uttal. Grundprincipen är att skriften kodar uttalet. Men talspråket ligger alltid steget före, vilket innebär att tal och skrift utvecklas i olika takt och dessutom är uttalet oftast mer förutsägbart än själva stavningen det är alltså lätttare att läsa än att stava. Många faktorer spelar in hur pass lätt ett språk är att lära. Ordlängd, låneord, bevarad historisk stavning och olika stavning av samma uttalsljud är några exempel. Framförallt kan man se hur transparens och stavelsestruktur i ett språk påverkar inlärningsprocessen. Transparens Hur genomskinligt, eller förutsägbart, är sambandet mellan tal och skrift? Beroende på hur nära stavning och uttal ligger kan man dela in språk som högtransparenta respektive lågtransparenta. Exempel på högtransparenta språk (där uttal och stavning ligger nära) är finska, turkiska, italienska och ungerska. Exempel på lågtransparenta språk (där stavning och uttal är mycket oförutsägbart) är franska, danska och engelska. Stavelsestruktur Språken har även olika stavelsestrukturer, det vill säga själva strukturen av konsonanter och vokaler inom en stavelse. Enkel stavelsestruktur kan man finna i finska och italienska, medan en mer komplex stavelsestruktur finns i engelska och svenska. Sammanfattningsvis går alltså läs- och skrivinlärningen snabbare på språk med hög transparens och enkel stavelsestruktur. Det här kan man se hos turkiska och finska barn till exempel. Redan första skolåret kan man se så kallad takeffekt i ord- och nonsensordläsning hos dessa barn. Engelska och danska barn når samma nivå först i skolår tre. 10 b i b l i o t e k f ö r a l l a Källa: Bodil Andersson Rack, logoped, läs- och skrivkonsult. För mer info:

11 Lästips för ungdomar MTM:s nya barn- och ungdomsbibliotekarie Sofia Gydemo tipsar om två spännande böcker om övergivenhet och ångest. Här finns också en pärla som innehåller dikter om tonåringars tankar. Jellicoe road av Melina Marchetta Att bli övergiven är ett återkommande tema i Taylors liv. Likaså svårigheten att tro på en annan människa, vare sig det är bästa vännen Raffy eller förälskelsen Jonah. Som liten övergavs Taylor av sin mamma och hamnade på en internatskola. Där är den fasta punkten i tillvaron Hannah. När Hannah försvinner rasar Taylor ihop och hon försöker ta reda på vad som hänt. Hon hittar ett manus som Hannah har skrivit. Det väver ihop dåtid med nutid och förändrar Taylors liv. En fängslande bladvändare. T P 62 dagar av Cilla Naumann Ett långt sommarlov ligger framför Tom och hans kompisar. Förväntningarna är höga och det planeras för fotboll och bad. Men döden är ständigt närvarande och en rad händelser leder till en katastrof. Tom tror att han varit med och orsakat det som händer stackars Lassemiss. Sommarens nöjen byts ut mot ångest och tankar om vänskap och lojalitet. Cilla Naumann beskriver skickligt och med ett vackert språk hur en liten sak som går fel kan få ödesdigra konsekvenser. T P Jag är världen av Mårten Melin Här är något så ovanligt som poesi för ungdomar. I ett klassrum med tonåringar någonstans i Sverige surrar tankar. Det handlar om att bli sedd, att vara kär men i fel person och om att längta tillbaka till en skolgård där leken fick plats, inte bara det planlösa hängandet. Mårten Melin sätter ord på allt det som tonåringar funderar på. Han gör det med en närhet som ger dikterna autenticitet och han tar deras röster på allvar. Samtidigt finns där humor och flera överraskningar för läsaren. T P T Talbok P Punktskriftsbok (eventuellt under produktion) Apptips för barn med läsnedsättning För en enklare tillvaro. Det finns bra appar till mobiltelefoner och surfplattor som underlättar för dem som har svårigheter att läsa och skriva. Här kommer min 5-i-topplista för både ipad/iphone/ipod touch och Android: Daisyspelare: Read2Go (ios) och Darwin- Reader (Android). Daisyspelare som innehåller alla de funktioner en Daisyspelare bör ha, som möjlighet att reglera talhastighet, navigera och sätta bokmärken. Boken förs över via datorn. Läs var du vill. Talsyntes: ClaroSpeak (ios) och SVOX Klara (Android). Ordbehandling med talsyntes. Skriv i appen med talstöd eller klistra in text som ska läsas upp. Många olika språk kan köpas till. Läs allt du vill. Taligenkänning: Dragon Dictation (ios) och Dictus (Android). Diktera tydligt in i mobilen. Talet görs omedelbart om till text. Smart och kul. Skanner + talsyntes: Prizmo (ios) och ScanThing (Android). Ta ett kort på en text. Bilden görs om till redigerbar text. Texten kan sedan läsas upp direkt i mobiltelefonen med talsyntes. Ger riktig tillgänglighet. Anteckningar: AudioNote (ios och Android). Spela in en föreläsning och skriv stödord. Klicka sedan på stödorden och navigera i inspelningen. Man kan även ta kort och infoga dokumentet. Mycket användbart. Fler app-tips finns på min blogg Logopeden i skolan. Johannna Kristensson, leg logoped, Kärnhuset b i b l i o t e k f ö r a l l a barn & ungdom

12 barn & ungdom Två taktila tips Castor bakar Castor firar sin födelsedag och bakar en sockerkaka tillsammans med sin kompis Frippe. Alla ingredienser till smeten plockas fram och kakan sätts in i ugnen. I samma ögonblick som kakan är färdig ringer det på dörren. Berättelsen avslutas med receptet på Castors kaka. Av Lars Klinting finns sedan tidigare Castor odlar som taktil bok med collagebilder. Formgivare är Eva Eriksson. Barnen har rivstartat med Egen nedladdning Det är bara drygt ett år som biblioteken har kunnat registrera barn och ungdomar under 18 år för tjänsten Egen nedladdning. Redan i dag finns det cirka som laddar ner i den åldersgruppen. En rivstart alltså! Men det ser ganska olika ut i länen. Skåne och Östergötland har varit med från början och satsat helhjärtat på detta, säger MTM:s barnbibliotekarie Jenny Nilsson. Jag vill också lyfta fram de positiva siffrorna för Stockholms län som tidigare hamnat långt ner i statistiken när det gäller barn och talböcker. Här har bland annat Medioteket i Stockholm varit drivande. illustration: gunilla bergström Blåbärspatrullen och spöktåget Det är midsommartid och Blåbärspatrullen ger sig ut för att hitta järnvägen till en sedan länge nedlagd silvergruva. De hittar rälsen, men upptäcker också att de nyligen har använts. Ett spöktåg? Man bestämmer sig för att återvända på natten. Det blir ett spännande äventyr för Ivan, Milla och de andra i Blåbärspatrullen. Stefan Castas bok har blivit taktil bok med collagebilder, formgiven av Annica Norberg. Boken vänder sig till barn i låg- och mellanstadium. I år firar världens största barnboksmässa 50 år. Sverige har utsetts till hedersgästland och Statens kulturråd, KUR, ordnar därför utställningar med svenska illustratörer, föreläsningar av svenska författare och andra i barnbokssverige. Ett av områdena där Sverige har nått långt är tillgängliga medier. Därför har KUR bjudit in MTM för att föreläsa om detta på Sala Borsa i Bologna 27 mars. Egna nedladdare under 18 år i procent av antalet talboksberättigade i respektive län Skåne län Hallands län Östergötlands län Västerbottens län Stockholms län Gävleborgs län Södermanlands län Värmlands län Västra Götalands län MTM på barnboksmässan i Bologna Uppsala län Norrbottens län Gotlands län Västmanlands län Örebro län Kronobergs län Kalmar län Dalarnas län Jönköpings län Västernorrlands län Blekinge län Jämtlands län International Board on Books for Young People, IBBY, ställer ut utvalda böcker för och om barn med funktionsnedsättningar på mässan. Utställningen och den fina katalogen som hör till kallas Outstanding Books For Young People With Disabilities. I år har IBBY bland annat valt ut MTM:s taktila bilderbok God natt, Alfons Åberg av Gunilla Bergström som en av de bästa i världen. 12 b i b l i o t e k f ö r a l l a

13 barn & ungdom Två. Gro Granqvist (till vänster) och Louise Lindqvist kompletterar varandra och upplever att det ger en bra dynamik att vara två när de föreläser. Ungdomlig entusiasm smittar, det är Gro Granqvist och Louise Lindqvist bevis för. De föreläser i skolor om dyslexi och får eleverna att bli stolta över sig själva och sin diagnos. TEXt lena boqvist foto Matilda Regazzoni Gro & Louise peppar vi är ute och föreläser händer det att en liten flicka -När eller pojke räcker upp handen och säger Jag har dyslexi. För första gången vågar de berätta för klassen att de har det. Det är fantastiskt att vi får dem att våga berätta. Och att de möts av frågor och stöd från klassen. Atmosfären i klassrummet förändras och det ger en sådan energi! säger Gro Granqvist. Sedan sommaren 2012 driver hon och Louise Lindqvist ett aktiebolag som heter Mount Dyslexi. Deras koncept är att föreläsa om sina egna erfarenheter av dyslexi för elever, pedagoger och föräldrar. De ger också tips om tekniska hjälpmedel som rättstavningsprogram, appar, talböcker, och om pedagogiska tips som till exempel att läraren läser upp det som står på tavlan. Vi får dem att våga berätta. b i b l i o t e k f ö r a l l a

14 barn & ungdom Mount Dyslexi Mount Dyslexi arbetar för att bidra till en bättre skola genom att Gro och Louise delar med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper av att ha dyslexi. Föreläsningarna anpassas till olika målgrupper för att kunna ge verktyg så att samarbetet ska bli bättre mellan eleverna, föräldrarna och skolan. Läs mer om Mount Dyslexi på webbplatsen www. mountdyslexi.se. Gro och Louise, som båda är 20 år, tror att det kan ha med deras relativt unga ålder att göra att eleverna känner igen sig. Och just det här greppet att berätta för hela klassen är noga uträknat, Gro förklarar: Vi pratar med alla elever. Det har med peppning att göra. Det är viktigt att även de som inte har dyslexi kan ställa frågor och att de förstår att det inte är orättvist utan helt enkelt nödvändigt med hjälpmedel för oss med läs- och skrivsvårigheter, säger Gro. Ja, att Gro och Louise brinner för vad de föreläser om går inte ta miste på. Det känns som de har hittat sitt kall i livet. Det hela började redan på gymnasiet för två år sedan då de upptäckte att båda hade föreläst om sina läs- och skrivsvårigheter på var sitt håll. Sedan tog de idén vidare i och med kursen Ung företagsamhet i skolan. Och på den vägen är det. I två år har Gro och Louise rest land och rike runt och försökt hjälpa elever till en bättre skolgång. Sedan i somras anordnar de föreläsningarna via sitt aktiebolag Mount Dyslexi. Nu arbetar de heltid med detta. Hur går det då? Det går jättebra, vi får mycket positiv respons och har mycket bokade föreläsningar. Och däremellan jobbar vi lite administrativt och med marknadsföring. I sommar ska vi ha läger också. att alla ska få en bra skolgång. Det ska vara kul att gå i skolan. Enligt Gro och Louise är de ensamma om att prata om dyslexi ur elevens perspektiv på det här sättet. Det finns inte någon som gör det i den form vi gör. Det finns några ungdomar från FMLS som gör det där de bor och så finns det ju andra som gör det mer ur ett forskningsperspektiv, säger Gro. För oss är det viktigt att vi är två. Vi kompletterar varandra och det blir en helt annan dynamik på föreläsningarna. Det är också lättare att belysa att vi är olika. Jag fick min diagnos i femman och var ganska anti, det påverkade självkänslan mycket. Louise fick sin diagnos i nian och har en mer positiv inställning till sin diagnos. Mitt mål är att alla med läs- och skrivsvårigheter ska vara lika glada över sin diagnos som jag! säger Louise. Skulle vi kunna ta bort dyslexin från oss själva i dag så skulle vi inte göra det. Vi har fått många positiva egenskaper på grund av dyslexin, säger Gro. I mitt fall har den gett mig kämpaglöd, lärt mig att sätta upp mål och utvecklat mig muntligt. l Vi har fått många positiva egenskaper på grund av dyslexin. Nytt för både Gro och Louise är att de känner en stark lust att påverka skolan via politiken. Nyligen gav de sig in i debatten och skrev ett öppet brev till Skolverket om hur reglerna för nationella prov bör förändras och bli mer rättvisa för dem med dyslexi. I dag får inte alla dyslektiker använda hjälpmedel under proven vilket gör det svårare att visa vilka kunskaper man har i ett ämne, säger Gro. Och dessa prov ligger till grund för betygen. Vissa får förlängd skrivtid vilket är långt ifrån all hjälp man ska få. Kändes det självklart att starta eget? Nja, vi har ju föreläst mycket och har också rest en del. Och vi kände att vi måste ta den här chansen eftersom vi vill fortsätta påverka ungdomar, säger Gro. Vi gör det för Glada. Gro och Louise får mycket positiv respons och är glada att de tog steget att börja föreläsa. 14 b i b l i o t e k f ö r a l l a

15 5frågor till 5 frågor Helena Söderlund som utreder hur MTM ska arbeta med teckenspråkig litteratur. Hon är dövlärare och bibliotekarie men även uteliggare större delen av året (på balkongen). TEXT jenny nilsson FOTO carina gerdin Vad innebär uppdraget på MTM? MTM har ett utökat uppdrag, nämligen att främja teckenspråkig litteratur. Jag ska utreda förutsättningar för en produktion av teckenspråkiga barnböcker och teckenspråkig skönlitteratur. Flera viktiga frågor måste få svar: Vem eller vilka förlag ska man kunna anlita? Vad kommer det att kosta per år? Och sist men inte minst: Är det MTM som ska ha det ansvaret? Vad är teckenspråkig litteratur? Teckenspråkig litteratur är böcker inspelade som rörlig bild. De flesta teckenspråkiga böcker som finns i dag är översatta från böcker på svenska. En fysisk teckenspråkig bok är en dvd-skiva. Det är dock ingen film, som en del tror. Det är viktigt att man ser den som en bok och hanterar den som en bok. Vilka läser teckenspråkig litteratur? Alla som kan teckenspråk kan läsa teckenspråkiga böcker. Det finns mest barnböcker men även ungdomsböcker. Boktips: Kautokeino, en blodig kniv av Lars Pettersson och Gubbe och katt av Nils Uddenberg. Vilka blir dina viktigaste samarbetspartners? Å ena sidan kommer jag att ha kontakt med den läsande målgruppen, det vill säga teckenspråkiga döva och gravt hörselskadade barn och ungdomar. Specialskolornas bibliotekarier är också viktiga kontakter liksom personal på teckenspråkiga förskolor. Även intresseorganisationerna inom döv och hörsel. Målgruppen bör kunna ge besked om vad som efterfrågas och vad som fattas på detta område. Å andra sidan ska jag kontakta teckenspråkiga förlag för att diskutera de ekonomiska och tekniska förutsättningarna inför en eventuell framtida regelbunden teckenspråkig utgivning. Varför är det viktigt med teckenspråkig litteratur? Det är lika viktigt för döva teckenspråkiga barn som för hörande barn att få möta litteratur och bli vana att läsa på sitt språk för att utveckla språket. l Utredare Namn: Helena Söderlund Ålder: 61 Bor: I Västerås Bakgrund: Dövlärare och bibliotekarie. Har drivit projektet Resursbibliotek för döva i Örebro. Hobby: Att läsa, katter, natur och (kruk-)växter, resor, andra kulturer och mycket annat! Kuriosa: Är uteliggare större delen av året det vill säga sover gott på balkongen. b i b l i o t e k f ö r a l l a

16 utblick världen Rikt utbud. Ryska statliga biblioteket ligger i Moskva (på bilden Kreml). På biblioteket satsar man på personer med läsnedsättning och ser till att det rika utbudet av rysk litteratur finns tillgängligt. Foto: Vesa Moilanen 16 b i b l i o t e k f ö r a l l a

17 Punkt. Sergej Andrejev (t.h) läser upp en förteckning i punkt för Irina Besedina. utblick världen Att vara bibliotek i ett land som är hemvist åt Dostojevskij, Tolstoj och Gogol, förpliktigar. Men Ryska statliga biblioteket för synskadade räds inte uppgiften. Man ger personer med läsnedsättning nästan allt de frågar efter. TEXt och foto sophie heine Klassikernas Ryssland satsar på tillgänglighet Det ryska samhället må vara otillgängligt med alltför breda gator där många trafikljus saknar ljudsignaler, och med en mentalitet som placerar dem med funktionsnedsättning i marginalen. Men här i Moskva, på biblioteket för dem med synskada och läsnedsättning, är det kvalitet och tillgänglighet ut i minsta vrå, från träet i stolskarmarna till det rikhaltiga utbudet. Det händer att biblioteket får besök av djur, ormar exempelvis. Med sina taktila former har djur en självklar plats på biblioteket, säger Jelena Zacharova, föreståndare på bibliotekets avdelning för naturvetenskap. Vi gör allt som kan få barn att utvecklas. Därför har vi många aktiviteter, exempelvis besök från zoo. Var i övrigt kan synskadade barn hitta olika sorters djur? Men man kommer inte till det stora biblioteket på Protopopovskijgatan i centrala Moskva utan att prata om böcker. Naturligtvis gör vi allt detta i anslutning till samtal om böcker, säger Jelena Zacharova. Ryska statliga biblioteket för synskadade är inrymt i Upplysningens hus, ägt av Allryska förbundet för synskadade. På det nedre planet finns lånedisken och katalo- Vi gör allt som kan få barn att utvecklas. b i b l i o t e k f ö r a l l a

18 utblick världen Vill mer. Jelena Zacharova hoppas på att biblioteksutbildningen i framtiden ska ha mer fokus på läsnedsättning. gerna, de elektroniska och kartoteket. På det övre ligger den stora läsesalen. Här står ett femtontal bord omgivna av byster, med Louis Braille på honnörsplats på kortsidan. I rummet intill finns tidskriftshyllor och besöksdatorer. Det här biblioteket är centralbibliotek för 69 specialbibliotek för alla med läsnedsättning runt om i Ryssland. Bland bibliotekets runt miljonen titlar finns böcker och dokument i elektronisk form, på kassett och i punktskrift. Här finns taktila böcker, tidningar, tidskrifter och noter. Större delen av det inlästa materialet har ett ryskt format som heter Talkingbook Library men det kan konverteras till exempelvis Daisy. Biblioteket, som är statligt finansierat, är öppet för alla; privatpersoner, organisationer och andra bibliotek, även utländska. I enlighet med lagen om pliktexemplar får biblioteket samtliga titlar som utkommer i Ryssland. Många. Bibliotekets samlingar med punktskrifter innehåller många titlar. Förlagen levererar i punktskrift och talboksform. Men biblioteket köper också på egen hand. För närvarande finns ett förlag i Ryssland som producerar talböcker. Därtill kommer ett antal organisationer som levererar böcker i mp3-format. På förfrågan framställer biblioteket även material själv. Lokalerna rymmer tre inläsningsstudios och ett centrum för produktion av punktskrift. Vem som helst kan fråga efter inläst eller tryckt material. I första hand producerar vi för utbildning och yrkesverksamhet, berättar Jelena Zacharova. Fiktion produceras på annat håll. Det står förlagen för. Biblioteket har huvudsakligen ryskspråkig litteratur. Och det är inte för inte som en utdragning av första bästa kortlåda i kartoteket intill lånedisken resulterar i en titel av Gogol. Är man världsmästare i klassiker så är man. Men biblioteket har också en del utländskt material, främst tidskrifter, och av dem några i punktskrift. Biblioteket värnar extra mycket om barn och unga vuxna. Därav ormen. Biblioteket har en rad aktiviteter såsom klubben Preodolenie (Övervinnande), dit skolelever och studenter kommer för att umgås och få information om utbildning och jobb. Till bibliotekets fasta barnverksamhet hör ett centrum för stödverksamhet för förskolebarn som inte får tillräcklig hjälp i den ordinarie förskolan. Tre specialpedagoger undervisar på centret. Ryska statliga biblioteket för synskadade är välutrustat. Det är bara personal som saknas. Antalet bibliotekarier som kan och vill arbeta med läsnedsättning är för litet, menar Jelena Zacharova, som själv har fem års ordinarie biblioteksutbildning. Den ryska biblioteksutbildningen innehåller få moment som rör lässvårigheter. Jelena berättar att de har skrivit till de ansvariga för biblioteksutbildningen och krävt att arbete med lässvaga grupper ska läggas in i kursplanen. Biblioteket på Protopopovskijgatan möter framtiden på flera sätt. Det stora projektet just nu är upprättandet av en elektronisk plattform för alla bibliotek som arbetar med personer med synnedsättning. Det ska bli en bas från vilken alla, bibliotek liksom låntagare med lösenord, ska kunna låna och ladda ner material. Tanken är att även ryskspråkiga i andra länder ska kunna ta del av litteraturen i databasen, säger Jelena Zacharova. Problemen med trafikljusen och att hinna över gatorna i tid finns kvar, men vägen till litteraturen ligger öppen. l 18 b i b l i o t e k f ö r a l l a

19 BIT FÖR BIT Ett litterärt pris 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng 2012 var det 10 år sedan priset instiftades. Hur mycket kan du om litteratur? Testa dig själv eller tävla mot andra! Läs en ledtråd i taget och svara när du tror att du kan. Rätt svar finns under frågorna. Tamerinstitutet tilldelades priset Sonya Hartnett fick det var det Guus Kuijers tur. Priset delas ut till minne av en svensk författare. tidsfördriv Ett landskap Carl-Göran Ekerwald föddes 1923 i byn Änge. Gustav Hedenwind Eriksson föddes 1880 i byn Gubbhögen. Kerstin Ekman bodde under många år i Valsjöbyn. Skådespelaren, regissören och författaren Allan Edwall växte upp i Hissmofors. Bodil Malmsten bodde här fram till tonåren. En författare och journalist Född i Södertälje Chefredaktör för tidskriften Moderna tider Arbetade många år för Sveriges radio och Sveriges television. Har skrivit flera böcker, bland annat om USA och Israel. För Ett kort uppehåll på vägen till Auschwitz tilldelades han Augustpriset En roman Nyöversatt till svenska 2007 av Ulla Roseen. Filmatiserats flera gånger, bland annat 1935 med Greta Garbo i huvudrollen. Romanen bär namn efter sin huvudperson. En passionerad kärlekshistoria. Leo Tolstoj skrev romanen på 1870-talet. Världsberömd författare 2008 utkom tolv av hans verk i svensk översättning av Klas Östergren. Hans dramer spelas ständigt på världens alla scener. Levde mellan Huvudpersonen i ett av hans verk vill vare sig selv nok. Några av hans mest kända verk är Ett dockhem, Hedda Gabler och Vildanden. frågor: Eva Bäckwall Rätt svar: Ett litterärt pris: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, (ALMA-priset). Ett landskap: Jämtland. En författare och journalist: Göran Rosenberg. En roman: Anna Karenina. Världsberömd författare: Henrik Ibsen. Emelie Wedhäll ritar serier om livets berg- och dalbanor. Läs mer om henne på legimus.se b i b l i o t e k f ö r a l l a

20 Box Johanneshov B Enskede 1 Portot betalt Port payé P3 boktips Sveriges radios romanpris 2013 går till Skuggland. Grattis Jonas Brun! Vi tipsar om samtliga nominerade. TEXT eva bäckwall Skuggland i ljuset! Förrädare av Ola Larsmo Kandidat Westerholm blir efter avslutade studier i Uppsala rekryterad till Byrån en avdelning på försvarsstaben i Stockholm. Han är ung och idealistisk och tror att hans arbete, att bevaka utländska medborgare och skriva rapporter, fyller en viktig funktion. Åren går och Westerholm upptäcker att människor, bland annat norska flyktingar, avvisas på oklara grunder. Spännande roman i Le Carrés anda, om en man och hans sökande efter sanning, som även ställer frågor om hur neutralt Sverige egentligen var under andra världskriget. T Skuggland av Jonas Brun Den vuxne Erik minns en barndom som fick ett abrupt slut. Han minns sin namne och tvillingsjäl, den andre Erik, och deras uppväxt i ett villasamhälle under tidigt nittiotal. De delade tolvåringarnas värld och levde tätt ihop tills den dag en annan pojke bröt deras tvåsamhet. Och en dag försvann de båda, Erik och den nya pojken, och syntes aldrig mera till. Roman med thrillerartade drag om försvinnanden, om det förflutna och om vad barndomen gör med en människa. Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson Uppmärksammad debutroman om Miira, dotter till finska invandrare i Göteborg. Pappa jobbar på Volvo och mamma sliter som städerska. Men Miira har andra planer för sitt liv. En roman om att hitta sin plats i en värld där inget är gratis. T T Bret Easton Ellis och de andra hundarna av Lina Wolff Tonåringen Araceli lever med sin mor i Barcelona. Alba, en svårt sjuk författare, flyttar in i huset. Araceli, bokens berättare, låter en rad udda gestalter speglas genom den gåtfulla Alba. Sorg blandas med det storslagna och det tragikomiska. T En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru Gripande roman om författarens egen far, den avhoppade stridspiloten från Uganda. En son söker sin far genom att följa hans liv bakåt, i spåren efter en sanning som kan vara svår att se. T P Ön av Lotta Lundberg På en ö i Stilla havet lever den svenska läkaren Olivia. En dag anländer socialarbetare för att utreda anklagelser om sexuella övergrepp som turister framfört. En spännande, annorlunda roman som ställer frågor om skuld, frihet, sexualitet, makt och tabun. T Foto: på jonas brun: Sara Mac Key T Talbok P Punktskriftsbok