aoo Sver.ige och Norge.

Transkript

1 , aoo Sver.ige och Norge. j Intet fall anvilldas ntom Norges gränsar. Konungen äger räu att förklara krig, efter illljemlande af norska regeriugens betån. kande samt efter afhörande af sitt norska och svenska statsråds mening, sluta fred, Ingå och UJllllJiifl'1l forbuud. Den Norska reprcs6'llt(ltioneu, som kallar sig Stort/dll g, beslår af 2 afdelnlllgar: Odelsthlng och Lagthlngj Dlen Ilå det senare väljes af Slorllduget bland dess egna medlemmar_ hvnraf det utgör en fjerdedel - OCII då tvådelningeli blott äger fum med hänseende till lagstlftningclj (således Icke i beskatt. nlngsw ID. fl. n. äreruieu), samt till och med l slidanll fnigor bllltt ofujhwljjligt, I det båda TbJugen, I handelse nr skiljaktlga me~ ulngar, träda IIllSllmmau och afgöfa saken' met! två tredjedels pluraluet; så kan man Icke l.ietrakta de två afdelnlngarne lir Stortbinget såsold 2 knmrar. Enkammarsystemet är silledcs gäl. lantle l Norge. För att kllllua utöfva valrätt erfordras. att Ilarva fyllt 25 år, ba!va minst 5 år t"arlt bosatt i landet,!larva svnrlt konstttutlonen trohet och tlcssntoru antingen a) vara eller IlIlfva varit em betsmall, eller b) Ilå landet iiga eller Ilå liiugre tid än 5'år Iwfvll förpaktat ska'ttskyltllg" jord, eller c) vara borgare I städerlla, eller l stad eller lastageplats äga fastighet af minst 150 spllr växde, eller Il) hafva varit "rettighedsmalld" (skattegi!varc) i FillmarkCII I 5 år" Slortlllngsmän väljas siirskihh för lalhlldislril{lerna och städerna, samt fungera J 3 år, utan att Konungen har rättighet påbjuda nya val. För att väljas tlll Stortblngsmau måste man vara röstberättlgad ocb bosott l vederböraude nlltlistrild, hafva j 10 år vistats i' riket samt vara minst 30 lh galjlmal. På laudet väljas val män I In'orje h:yrkosoekcil, ell för. hvarje l00:de röst 4,eräUIgad; volmiiunen somllllluträda amtvis oeb välja af dc röstberättigade itlom Ilmtet ~u:del af sitt eget Ilutal att taga siite på Storlhlng'd, dock Icke orver fyi"ll för byarje nmt. Detta autal är äfven det!lögsta någon stod får sälhla. Volsiittet j städerna är att l valmall utses röj;. hvar fio;de röstberiihlglltlj hvarerter dessa vill män af Ile röstl.ierättlgatlc I t altlislrild(~t väljo ~:del of silt eget aolal till stortbingsmäu" Statsnlderllas luetllcmmar, De partementernas ljenstelllän, horman oeb kongliga Ilcllsionårer IiuDna Icke väljas. Representanterna åtnjuta arrvode ocb ersiittnlng för reseomkostoaderna nr slotskllssllll. - Storthinget

2 SlalS/ör{oUning och Slat'förvaltning. 301 III hvmi 3:dje ~r l CbrJstlllula, den försia helgfria dagenl rl målaihl. och får ej, nian Konongens tillstånd, ofver.!oader vnr; tlili/ojla;,'id uloluordcntligll ("11 slår det Ko (rllt au sammankalla urtima lbing. Ea AterblIck IlA det nl"311anförlla "Isar, au den norska koll_. D, ehuru, livad reprsse'ttutionens sammansättning oell _... betrliffar, vida bätlre an den Svenska, likväl Icke ofr sig hnrken genom kollscqnens I grundsatser eller någon. oeh emot tidsandan svarande upllfatlnlog af folkfrlbeleos rat. Vi bafv,l förut påpekat lilolsiigelserllll emellan deo ota 1I1akt, SOIll blirvii Konungen medglr.'cu I vissa delar, lika Namninnell sal(qll de gllrlllluer f!mol maktmissbruk, ieu Svenskl\ rurrattnlngcli uppstiiller - samt tie inskränk...r, genom bvuka man i andra gjor~ bans myndigbel till en "'liild ulan l'crkligl!et, likasom emellan stadganttet om det.-peoslva veto och den kollsulntlonalitet, SOUl" skulte ulgöra för ~B!eDS l'lsenlill; och vi skola nu framlägga liågra dala, som.. den norska vajlageu!j beskalfenhef. RöslriitUghclen ligger fiiruiilllllgast I f"stighetsägarlles I!än., och DIan ~all saga, IIU desse kuulla i laudldlslrlklerna entt-me bestämma, livern som sk<'lll sandas 1111 Siortllluge1i der tld.dos nemllgen på landel, vid slutet tlf 18'15, omkring 83,000 Ijel1igai'e ocb 30,000 föfjlaklare, mell, blolt 11M clilbclsmän och 128 skeppare mm burskilil, dc lastageplatser och städer loberlbade, "som rösta I förellln~ med landet. 1'111 och med l stä_ lierlla 8pe"laT gruudegcudold en icke ringa, OlQ au mera underordnad roll, 1 det dets dc som bah'a röslrätt 11.1 grunli af burskap, Ull ea stor del tillika äro husägare, dels besilhtlug nr grund eller Ilrd IstIiderna ärven u/iln burskap medfiirer rös/räll. By so. likvii I någon ml111 förrjng"r l'lgtcll Hr den orvervä I,,'e laly&ejae på rellresentatjoncll, som Sl110nda glfvlts jord-.1'o.lls--ldtreaet i ' r d cn I gruudlagens at) nppshlllda. IlTln~ el".tt stider". represenlautcr skota förbajln :;Ig liil 111Ullels...m l 1U.2- Aatalet a' de röstlteriulgade kan, ar brlst på CUUsläudlga 41&1, leke oogrraout Uppglrvas; men det antages ) utgöra 60 A 7fMXJO pi.. laudel oeb &'ioo I Slåderna, således 1I11sawmllus (år.) J'wetAll, Norges Slati:ll~k, Cbristiania, 1~8, t. 361.

3 S~erj!Jt oth Naryt. IB48) yld pass 73llCO, Jl\oIlkei pl1 "II folkmingd nr - vid samma Ud - 1,371,000 ~Irver ell valman pl1 18 Inbl'!gare. Delta är icke obetydligt mindre au till ocll lded I den oklroyerllde PreuS-. siska förfallnidgen af år 1849, ener hvllked l1nllllet nnäljare (UpptaSlIC en~r 1846 års folkräkning) upllg11 till 3,661,003 eller ullger~r I för bvar 4:de persou. - Uk, jil rå dessa valberiui. gade t Norge, såsom f~rut blifvlt anfördl, Icke vilja rcpri:bt:n. (anter, utan endiist eld loter, hvllkas. Rulal, ;'jr J8n, blott 1l1lP_ gick (8'28 fur III/Hlet och IGS för slillerua), ulgörnnde l viljuliiii på 1376 Inbyggare - en alltrör hög Ilroporlloll fiir en författning, SOUl byllnr demokratiens gruudsnb,:er, d;! ll1illl l För. cnta Staterna finher CH vnlmall I bvar 6:le JlerSOIl, oell I de Eu_ ropeiska statenia 11lltalet \"alman furh~lier sig llll folkmiirlgden: l Frllnkrlke sasoul l Ull 4, I Belgien.s<'lsom l till 12, I England såsom l oell I sjelfva de( oktrojerade Prenssl'u.s<'lSOlll I Ull 567. Att valbarheten är Inskrånkt Inom vlssll dl sfn'ltler iir ifven en brist I den NorskA kouslllnlloned, huken brist Isynnprbel maste vinda bet)'denbet I ett land såsom Norge, der mån af den bildade klassen I så ringa antal bo pa landet. Rorande 8lo, lllln;;slilti ntle,,, antal var I de rörsta ~rell ar Norges sjelfsliindigbet fureskrjjvel, att lietsaollua Icke.ock \'ara mindre iin 75 s8mt ej större iin men delta stadgande U1)JIhiifdes 1842-, och re]lrescntl1nterllas l1nlal fur således nu frui tillväxa, sli villt folkmiingden s:unt grundlagens öfrigil föreskrtner (bland hvllka den om ett l1ulal af högst 4 från hvarjc amt Iro Ugen snart måste ruriindras, om det lagbestämda förbåliandel emellan sliideruas och landets representanter skall uppräubållas) det tlnlta. Detta antal har ärven under den -00 förftutna tiden, ener konstitutionens Införande, ökat sig fr!n SO till 106. SA.o:om af Intresse, för ljedömallde af partiernas stiillnln~ Inom Slorthinget nnder denna Ud samt I bvan mån något, Isst Intresse dernuder Ifekals göra sig gillande på de arrlgas bekostnad, meddela vi foljande

4 SlalJ/örraltning oe~ Stal,rÖrtlaltning. 303 O/v8r1iGt oj SlQrtkillgel 411lmomåUnitl& uoder!ren ~ ~ ~ ", ~ 2-.. ~ ~? =, ~ ~ ~, ~.. o ~ o o g-,.., F.lIllocl~nlln. ~ ~, ~ ~ ~ C,,,?,,,, 41 derar 10 prester 5 12 ;j ~ " :)" 3 11 f too" 4 Il 6 17 l " 4" 4 13 I ;; f4 ig 4f n g.. 5 t4 3 t " 10" 4 t3 2. t " J :)8"12,, {i2 Il 16" 2 12 I 1 4 G :io "18,, !J " t l , 48 Il 10 Il 13 I I ;; Il 12 Il 17 I " ta: 1 13 I G Man ser härar au, nakladt den öfvervägaude IUDytelse på Dlea, som grundlagen lagt I jordågarnes binder, harva embets JliueD, som i Norge representera Inlelllgensen, allijemnt blbellun en så betydande plats på Stortbingel, au de i allmänhet, _ leke landtpreslerna plägade till större delen sinta sig Ull boddpartlet, kundat påräkna majorltelj men man llnner irven au Wadenas aulal I senare tider vuunit en Icke obetydlig 1111växt,... au de, klockare och länsmän Inberalt:nade, vid de senasie SlorWlrea utgjort uän.& ar hela represeulalloneu, tia de dere.t Yid 181G lrs Stortbln~ knaj11ll utgjorde ~:del derar. Om mu tör den iidre tiden _ likasom det I 6811are tider Hett - riknar de då sirsklldt 0PllgJrnc slorrc godsägarlle till eabetsmaddapartlet, eller de s. k. Illtelllgenscus viinner, finner lb4il att dessa uoder de rjjrsta sjn slorlblugen räknat ett antal ", ImedeUal, 43 personer, eller 53 procent l men under de scure 8jll sforlllingell, eburu alltalet varit rörökadt till 411, blolt IIl«Jort 48 llroeent at bela rörsamllugen, bvaremot bondeilaruel,

5 3Ot, Sperige och Norge, som undcr förstnämlllle jlerlol1 IIlolt ulgjorde di aulal af 23, el. ler 28 ]lroccnt, umler. den senare,igl- CH styrka af 3U medlem. mar, eller 38 procent nf hela storth1tlg'ct. lto (JIlIOlIsförlll,lhunlcuo Sedan Sverige förlorat Finland, Ltörjalle lless statsllljin <tlltmera rikta slljll blick<tr åt Norge, bvars besittning redan j ;ihlrc tider föresnifvat en oeb annan ar ;:åra Kouuugar s~som en för Svenska stnll111 nöd\'ändlg arroudering, och lanken alt i deua land flum icke blott ell po. Iitlsk och mnterlcll ersäflljiljg för del gamla dotterlajlllel, utau Ull och metl en l geograllskt och, mlllli\rlski ijänsecliile linnu mer.il värdefull besittning, synes harva utgjort 11llfvudgl'Uuden till Sveriges neutralitet liutlcr kriget emcljnn Fraukrlke och Hysslaud nr 1812, likasom Ull dess s.cuarc, akljvll Ullptrådalllle elllol Napo_ leon. Del var äfven försi sedau Englaml, RysslalHI och Preusseu garanterai Sverigc denna acqnisiliol) O), som KronprlnsclI Carl -Jollan med Svellsl;:a arml!ell ufvergick till Tysl!land, ocll det var Ull detta pris, som \'lim fredsnllderhundlare I Kiel iclw ~Iott återg;irvo de eröfrade Ilertigdömcna SIesvig oell Holstein, tillika Cled rästnlngarne" Gliickstadt och Freliriksort, utan äfven efterskänkte Ofver 12 millioner Hjgsbankdaler'l krigskontribuliollcr, som \'oro Hertlg:dömena 11~J,lgde, j~jlile Cll till ellalhhil!a belopp uppg~ende, Svenska ulltlersåter Ullkoillmnlllle skatlecrsnunlllg fiir under freden rörqfvnde knperler, sarnt läto Danskarue bibeh;!l1a deu tryckande lullrä(/ighelen j Sunl1et. Dessulom arstbd SI'erige Pomern oc1l förband sig att till Danmark utbet:lla eu ansenlig summa Ileuuiogar (en miljio,n R:dr B:co.0), Men cll1lrtl Konnngen af Danmark, genom nyssuamllllc fredsslut aflriillt Norge, ställde sig likväl Danske Ståtlll\llarell derstalles (Arrprlnseu nr Danmark) I spefseu för 'ch parti, som, i förlitaude il;! Englands hjelp, motsalte sig traktatens rullgörlhhlej ocll S"enskarne m~ste mcd V:lpen I IMUd tillkämpa sig Norges underkastelse, Härtill var dock ett fjorton dagars riirtt;'ig; tljlr;ickjigl; t.y, sedan staderna Pl'edrlks- ') BCJ'ittningen ar Norge hckrllrtadel ylte..tigarc af Ö,tcrrike, Illi <1~t cmel: lan denna makl och Svorigo den 2 FeLr, 1814 af,lutadc för1jund, Lan;rc5.. ") Se, Ulom fre,hlrakl~len i Kiel af den U J~n. 1814, Konung Carl XTlb samt Kronprinsen Carl Johan5 i Juli månad, ~. il., anåtne I,,'oclama. lioner lill Nor,'mnnncn, HhcnsQm Konung Carl X1V:1 Rese";!'t till Storthingel ar den 10 'hj 1821.

6 Slalsrcirfatlning och Stalsrlirvallning. 305 Mil i"rellriksstad glfvu sig, d/i den Norska nrmfen, enligt er D ' befälhllf'vares ulsago, \'ar oförmögen au I~ngre hindra,ues framtrångande, ocll då endast cu smalt sund bellöfde för.,tt Ilufvudstyrkan af saullua armee varit ionestängd, den Dplllde KOBlIugen (ChrisIlau fredrik) allt \'idare motflllldlöst och erljjöd sig au nedlägga kronan, unller rörade au han, "för al' rällda landet frun undergl'ng", icke vilie motsätta sig dess förening Illed Sverige O), Denna derpå snart folliilldad, llied Il~ ett sätt, SOUl IIJ}'t"iirr Icke egnatlt ali åslallkoldldll CD S:lIlII och Innerlig fiirbrödrjng Uu folken, ån mindre att glfva Sverigc Ilen HII\'axt I st}'rka säkerhet, som nallonen och föreningens stjrttlrc nian tvlf~'el t. Genom en deu 13 Aug i.moss afslntad konvention Norge förlliikradt om egen kotlsllluljod, och genom RIksaktelI samma laud blifvlt erkändt såsom ett (rut och sjelfslindigt t, hruket l vissa fall") åtnjuter jelllllka riilllghctcr med Sve- 1 Den l'ior$ka mrllleen var ieke 1Jl0lt i milillri~lö.i hllloeende den S.ensh aderllgsenj DIen saknade lifnn penningar n<:h förrider lill krig<!ls (ort ""ande. 1>5 krigel hoiade, i IJllrj:ln af 1814, lit Rq;enten fabricera 3.iUioner Ri,gJl>anknedlmr, oeh den l!l Maj s. i, erhllll hin Slol"thi~e1.3 be.yndi;aode au III&if millinner ni~sb.nkdalerj men des..a medd, lom efler ber~knin; skullo nr;!. lillrllekliga liu beslridande af förnarl_.erket- koslnader under Ho månailer, Wrslo!jo ieh lill tll mlnil.lls.tgirter (del ';Jade sig.edan au 2~ millioner blif.it Plslftpplm, i 1111llet för h), hebl du,dsonl ofonderåde, straxt fililo i nnrirdej O(lh hoi IItlhdnin;en Qknaue regeringen all kreol;l. - npr" del rar besulhlt med IMn6..0. förr5dcr inhemlu a( Generallöjloanlcn llaxlhdli5cns yllrande i "I.lsrädet den 8 Åugusli, all armen Llou Lade pro.ilnl inlill metlul af.a,"rla Månad, samt If Regenlens e;;el yttrande i s.1mml konoelj, alt Generalm;'jor Ar.. nfeldt~ brigad icke Ilade fllrr~d fur mer :In 'Då dag.r. &lml III man icke hade ulsi;tcl' till IU an~karra mera. Jbn för. klarade li(ven SL'lIermera i eli lal lili Stortbin;c1 {i Oktol>er Jo. Ii l, ah I~c.':n, ~rqcn oan;ripcd, skulle, af bri.ol, hafn upplust sig sjdf..4..r.eo 1l&1l'!,'1lC1l1 bel:lgenhet för öfri;:t, hra~'" förlvaroll,.i.;runden oe~ huf...d _liiasl mhle bero, var s4 förtvlllmd som lilöji,gl, emedan.eh!>loll.. aku... fjtl(lrlim, som ulgör en af landeu röl'film'ita nlrinl:~k31l0r. :: -ra-- de ~endlli?a Dollorna hell och hlllet liilinlet!i.iord, plin If d. ~ ut op:"';nfö..el hide, genom blockaden, upphört.,\.ila nödvin. at':..:::o:. ': Jt;,;it minl:dubbejl, och do norska pcnniog3rne voro k Ile,,,.u::. l ullandel, ss all del or lika slor frl~., huru 1.lldeD l, u" 1"'" 10<11 GllfktJ/fr18. Se.tall$ "Erindrin;;er till Norges bulo I'U...r,!'flgo~ ili".~' tlldglnde lit Norse skall ega full jemlilhel med Sve. ~ nltcs n;bii~'diil. och de t.est:lldldelser i Rik.akten nti hrilka 1U~lnnell er d ht hl.' r5ltigheler med Sverige Ikulle vara alhwr fi, UIlna grun I.ett. am anspru, l deras "da, sisom allmlo prid....f'en om de 'ch tnol-'ldes If Indra;disom hlr lr fallel, l, el. all ro

7 Sl:~ri(Je och Norfje. r/gc. Hiirlgenom liar en söndring cmcllan dc b~da rlkcun up,. kommit Icke blou I författning och fijrvaltning, nian iihen l i1l(ressen, hvllkco redad medfört br)'dsamma slitningar: Yl bmva \'iil gemensam Konung, men med &liran/da rådskotlirar ocb d~ de båda. rjkell<l för öfrlgt bafn särskild reprcscnlallo~ anallsviisende ocb krigsmakt m. ID., lorlle de~mma natnrllgh'b Ärven svarll!cn knun<l allses iig<l den 5<1mmanhållnlDJ; och styrka, l förb~llande lill ntlandet, som utgjort elt af onionens hufnd. syftrll, Ellnrn det, för au gil"\'a en ritlt (öreställning om dc S"cnsk. Norska onlunsförbållandena, måbända farlt nödig{ alt. teckna de. ras blstorlska nh'cckllng, tlödg;ls \'! Ilk\'iil, för ulr}'mmcls skuld, Inskranka oss till en kort frmllsliillning af denna förenings när vrrande beskaffcubet i Ilolilislii och financlcll( }liinseende. Ar besliijllulcjsen om gcmcllsllnj Konung följer alt, när bcllof derar göres, rikena ärven skoja hlll\'li cn gemensam InterIms. regering, och Hiksakten IrlllclliilJcr Illt Norge, så viii vltf lljlsäh' Svunlk man kan af Konungen ulles till SIAIh511arc i Norge, att'svcdgu utrl\tll$ Minisler.TOnaltar lju~ rikenas afrarer med fr~'llmajldc maktr.r, alt unionsreperingen alllid 6kall hafva ~ill ~alu i S. eri;e, IOIlJ äfven (N. Grl.! II.) IÖruts.5lle5 vara Konungens onlinaria,i5id~corl; alt likaledel de af bij.da rikenas l"e1"ll5enlanlfiinamlin;ar lill ni af Konung, 11Ironfölj;lrc dlc. fiinnyndan: uloeddc DCllulCradc "lltid.ammanl.ada i 5rorig:c; alt uli Inlerimsre;:...ingen en Srensk eml>clsm:lil (Ull". SI~lslPini. 5tern) rclredrag:or alla 10. USdu rik"n" gememamma angela"cnbete.; InariiII slutli!:cn ~"ullc kolll,a 15Sg;lJ, au Konungen icke Ilr r6rlmnden all höra Nonb slabridct i frlgor om {red/; af~llltandll eller andra diplo,naluka :lrcoder. Det synes lifr"n 'l'3n elt!;anska IIOrt mis.<tag: au - (..s,om I. er. Nu' nun i "Sveriges Slatdijrfallnin.;:stllll", I IIdt. :? Hufr..;tfd. I.!l.) _ anse ~mlikhet i rlluighetcr liljhllra den Srensk-~orsh förcnin.!;"c"1 IlG6cnda, di denna. enda.ll saranleral 1!' lrtdc.~,ikels otl"'fingiglt.d, och det i sjclrn.."rket end~~ 5r rcllt uninnr.n, som i IlImJnhel, (ehuru.allan full'land.i;:t) med;if.."r <:II fullkomlig jemlikhet, men icke per/;olla'" unionen, hrilken i annat rjlll målte lör den slörre och mllkli"~re W,... bundsbroclren bliha. i min!';'" 11~n~endrn l"sdl! lun; och orlll,i~ Emellan dc F6rcnta. Staterna. i Nordnmcrika, som bilda en real-union, lir _ Wr alt Infil.. ett ".(CIIl\>c1 - ~n "sidcordnel" sl~linio; blde mö)li; och rimlir' men icke emcl an Hoblcin och D:mmlrk eller n~ls,en och Frankrike, om dc...a ~laler voro fgrenade i en pcrsomi-union. Och ~klllcl hrrlill llr, au, dcr "Ila inlteuerl!ro s"mcn!o1mlna, dcr kunna, lilan ulllsenhcl, lika rlllligbel<jr modgifras, om ock.ic" ':'03 ellcr den IIndn slatcn skulle rllra. för Hal; itll ulnul'd. lika.kj Id,gitclcr; hraremol del' intressena. kllnn;, vara olib dlc~ Jlridi~a ell sädal1t mej.gi( vondc nödvmn<1i;1 ms.'le landa dun,tijl"rl~ cllnr ",3ktiJ;3ru flirbundslcdnmolen lill mehn,,il [rami ieko.ton.-ile,- dc /ifri"" nl'vcn Gloga sit: Iilta Iklltdighettr, I"'ilkel,lod i ullnwnhcl. knlle öfverjliga dess krufter.

8 SIat,rJr{tJUniflg och Sto'~fUrl:(Jltnillg. If ledamiiler I Ileana - bl'uka skola vitra 110 rr~n hvnrt_ el - som vill WII af förw}'odare au röra slyrelsell nu Dlfs mlllderårlgbct eller af u)"lt kooungallns, skall njuta rluj(beter llled Sverige, ÄrveJl år fiireskrlh'et, ntt Konun "I'D hall beg)'oller krig, skall 11Ibelllla b:'tle Svenska ocb SlalsrAllcts taukar, samt att Norska Etalsminlslern och Slnlsr~tJ, som lltrujja Konnngt-n, skola. IlarVII säle och I S\'eoska Slal~T<'det uar ii:rellden lier förekommit, som '(1da rike1la, likasom, I eunhnlltla fall, aue lednlllutcr, ar n SiatsrftrJet l KODllllgl!DS norska Md,!\len, ulom formn_ I för de förenadc rikenas del!nganllc I Kounnga- och för~ Iteval, af)'cllsool I den, viii KonoJlgs fr~u\'aro eller sjok_ förordnade Illlerlll1S-regeriug, är della nllt bvntl Hiksali:len lier Olll den Svensk-norska furen Ingens organisation, Icke med att de bilda llaljonernn SllkDa CD gemensajlj öfverslyrelse.), litn Icke beller Irii1rat nilgun örverenskowmelse om grunderna _Nllet för deras deltagande uli de vigligasie gemensamma ans-e Ifpöeter, t. e;{. unionells forsvar eller ntglllerna för liess ge_...m. bästii; och del har Si'ledes f:itfijero lin de enskilda ~limedle1dmarue5 nplt(aunlng IIf sinn llllgler emot unionen "" sil sjelfva, I b\'ad lllt1n dc velat t1laga sig mlgra uppourill., t6r det belas väl. Mcn NorrmålLuCll haf\'3 blott sn(t sin iira... jemllkbet l rätlig/loler, Icke ull alt Illcd Sveoskarne dela Db.iyldig'''::lor; dc SCllare liafn Ile h'ijrlom behandlat gansl.;a IIttYckll!1, och IIka:joUl den Norskn grnudlagell lllnellåller blott _.aufjq sladranden rörande unlollsförsvmel, nuder det au den fio'ililjl fastställer lalldets rätt1gbeter I förhållande till Sverige, II r..r mad sedermera I praxis, med blbebållllllde- ar SiM allsllr~k... Sverlres jeulllke, anselt sig kllllun Ullllandraga sig äryen ta proportionerlig delaktighet ull tie fiir 1IMit rlkenn gclllells,1mma... SA fl Norges "landh'äru neji Ile örrige liorska trullller, Ha Jcke kil... riknas Ull liuietrujlller", aldrig brukas utanför F

9 Sveriges Norges bidrag, dito clrca duo S~rig& och Norge, Nor!es grånsor, samt n)'ssnämnde IInie-trupper, jemte rodddol. Uljen,lcke, utan Storibingels samtycke, anl'ändas till all!all,kril (N, GrJ. Ui.), nuder det att hela dcii vjua större Svend" llrmeen med bade landivärn samt örlogs- och skärglirdsdotta slh nian a.lla förbebåll, till Konnugens disposlflon för!'t'ol'ges hasla: Till dessa restriktioner i afseende på förbondsforsvarel, bvjlka, åfveu om Norge ii!t en i proportion lika stor stlende krigsmakt som Sverige, skulle varll belankllga nog, då I ett land mc11 si slor utslräcknlog oeh sa vldslriiekla kuster, som den Skandlnav! ska hallon, Jandtväruet måste nlgorn eu Jmfvndelemcnt af na. tjonajrörsvard, kommer änou tlet, au Norrmiillneu, sedro 1814, oa.kladt folkmängden nnder liden nåra fordobblats, jörmi1ldqt sin stående arme Ull hälfteu af bvao lieu förnt varit, sa att de tör närvarande barva blott I2,OOO man liulelrupper.), hvllket, if. ven t förbållande till folkmångden, är mindre ån hvad Sl'erlge 00 derhauer Ull nnioncns försvar (42,000 man), nemllgen 0,91 emol 1,1~ procent Rvad de tur tie!örenåde rikena gemensamma. utgifler beträitar, så erhigger Sverige, enligt 18åå-58 å rens riksstat, till de kongl. hoh'en D50,240 R:dr '.), till ministerslaten 225,650 R:dr samt Ull nandelns sk)'tld och kollsulaternll I medeltal nuder årcn 184i-I8å1 1 enljs't R. SI. Jlevisorers berältelser, R:dr,aIU B:eo, nnder det alt Norge 1111 samjna föremål (elllls't 1854-;17 ~rells budget) blou bidrager mcd resp. 258,333 t ll:t1r -103~} - ocb 39,016 Jl:dr s. m., hl'arat visar sig, au de båda rikenas bidrag, ener procenlberäknlllg, utgöra: Till Ronon;abU$e(. Ministe.....talen. '78 proc. ij!) proc, 22" 31" n.ndeu- och Sjlirar!s!onden. 8t proc. HI " ') Redan... HG3 ilade Norge 22,533 och'1814, strut före!kilj5me~san Mm Danrnuk, 23,612 man. Del förra ul!tiordo 3...och det 5f:l\arc 2,6 procenl af landeu dlnrandc folkmlngd.,\.nta;er mu -.110m 1'\'0"... minnen ~jeu..e - litiln~mde styrb.boln nödvindi; i anseende ljtl "en fr'mmande, lemli;c11 mikl;g" landllnaltls grannskap (Twelhe), d skulle Norge efler J.llmma norm nu, om det icke vore (örenadi med Srerigol,. nödgas hllla en arm~ af 32,'U, t man, och dess ull;ifter fijr landlmititlrstalen 5kulle, i $lalld fiir 760,000, IItl:iira1,016,000 tilldr. JUan hade dl, genom.. llmn~e förcnin~, bloh i delta 11l1n~ecnde runnit en lidi; besjlllrillg.1 1,266,000 sl><l. dler 3,270,000 R:dr D:eo..) Uti denn~ SUlIIml ~r det rrin RikJg,ldu.onlOrd.ol"ie..nde Roo;1.n.bbot d 200,000 R:dr inher~kn.dt, emedan det 5JeU...crket lir all

10 Stat3{1irfattning och Stats(urvaltning. 309 dess. bidrag äger, som man ser, Icke dgoll jemlikbd amt Icke ens"": bvad otgjnerlla fur det gemensamma koll.li.oga_...t till den gemeusamma bandels- och sjmarlsfolldeu au DAgon billig proporti()7l, ty Norges folkmångd, om mao deana till måtfstock, ulgör 28 Ilrocent af de förenade rirdur:oommer, ocb dess statsinkomster - om man tager till norm fur jemförelsell - uppgå till 38 procent ac båda... sammanräknade. butlgetsumma. Det är dessutom anmiirk.,.virdt, alt medan den Svenska statens ulghler 1111 dessa.li alliid bestämmas ener bebof\'et ocb I foljd deraf ston. 'öjas till två- å trednbbla beloppet af bull detsaolma I all ~et nt~ör, erliigga Norrmannen aldrig mer Än enahanda af... lodtrckligt bestämda belopp. De bajh till oclj med tidtals.,alt sint! redan förut nlllfor rioga bldrn!". l alhn8.lihet bar Sverige till den gemensamma Handels och "r&sranden tiljskjntlt 100 ~ 200,(NX) n:dr Baneo; men då utom II'delltllga behor smallt Ilåkallat har dess bidrag blu... lt riirhöjdt.. u. ir 1&9 tlll 314,142, ,451 ocb ,326 IIir Banco. Norges bidrag, som vid foreningens början "aru Iles&i';'dt Ull 30,000 specier eller 17,000 ltdr Bauco, bar aldrig, IfnD dl de storsia otglrler skolat af konvoykassan bestridas, Mlh'U (örökadt Mlln bar tvärtom egenmiiktigt nedsatt detsam.., fr 1823 Ull 2ii,CMXJ ocb 1830 till Hi,cro specier eller 38,500 Ibdr. Det ntgjorde följaktlia-cn, under ofvallllämude år: 1829 tio, 18S8 allenast IJUa ocb tma: el/va procent II.f de båda rikenas...anråknade bidra!. LIknii är Norges sjöfart Il'" utrikes or Iet numera betydllgi Iltörre Än SverIges - år 1854 ntgjorde utalet at de 1111 främmande linder (Sverigeinberäknadl) ankomne Norska fartyg 10,007 nf 631,005 täster, då den Svensk'a skeplls 1Ute. besteg sig lin 6314 ar 3'26,148 läster -, ocb d<1, sa framt!eke. Je-liklleiaprlllcllleu bör i alla d}'uka fall vara den ensamt....dde, ett Iallds bldrng Ull gemensamma föremål torde... rjul alg erer del ämnes vl(t och nytta för samma land Ma ir t (till, synes Ilet Norska bidraget Ull nyssnämnde fö; ta S,~w.Norslul bandelds skydd ocb f4irdel inrällade fond!hira tar, lö~r~, _ed leke llicre äu det. Svenska.

11 _.10 S"trlge och NfYI'9~ 8. (Je..._,.ndI5heter. I Sverl~e, Ult::asom I traok. rike l är regeringen alll, och folkets alla logejag-enheter besörjas nästan uteslottlnde af stals-crnbetsmåoneo; med centralisationen I vårt land, eburu stor den år, år dock Icke si sirängt och konse. qoent genomförd som I nyssnåmnde land, emedan vissa Julenne. dlira aoktorlle!er bär hnll"r cn ganska vldslriicu oelt ar rege. rlngroll oberoende myndigile!, bvllrttll kommer att blott ett lo. skränkt autal cluuctsmän (nemllgen de, ~om 1111lcllafva 8. k. fiir. troeode-sysslor") kuuna af Kouuugen enet gotltfiuoallde afsättas. I de rörsta lidemil, enet det fylkcskolluogaroe rörsvunou ocll maklen b1ifvit samlad I cn band, synes Konungen med sitt Råtl harva ulöf'vat admlnistrallonen Omedelbart genom I b.lid~ skalicrna tillsatte höfdlngari mcn från l2:te seklet flunas dessa nutlerordoade Konungens Jarl - ett namn, med hvllket Ilöfdio_ garde Imförene varit ntmärkte, men SOlD 1111 örvernyttadcs llå' deua embete allena, det högsta I riket. Redan ooder KOllUU!,./Ullgnns Ladnlå's till clelnde~ uoek Jarls-emhetet I tyenne: Drot 8et och Mar8ken, af hvllka det förra IDllefntlade Icke blott cllefskllllet för domaremakteli, utan afven högsta fiirvllllulngen nf KOIlDuKcns och kronans slott, gods, sakör-tll ocb Inkomster, snmt Mankell borde "bjelpa nrotsd att styrka la! ocb rält I Ko nungens ställe", jemte del ban t krig skulle föra befälet äfver trupperua. I 15:de &'rhundradet nunes "en tod mall I Illksell5 RM förordnad till Kammarmästa,.e", till hl'llkell hade ofverg~t1 uppbörden ocll redovlsnlu!cn af Konuu!cos skatt och In gäld, samt tvii. Cancelferer, nemllgen en fih'erste-caoccllcr, med rikets Insegel, oeb ell CI1rds. (fjof.) CaDeeller; Gns!1lf I InråUade Rilknekammaren, 10M 4 KamrnrrrrAtI oell en Chef; ocll på samma gång CII 8iihldig RCirlkamm{Jre lnriitl:ldes genom Rlsdagsbeslulel af den 17 Jonl l Insattes följande rem embeten, sasom de högsta I riket, nemllgco: Rlksdrols, Ulksmarsk, Rlks:rrnlral, Rlkscancellcr och lliksskaumåstarc; hyllrjcmtc rörordnades reld J10fråd ocb ell nofcaoeellcr. ') För al~ und. ih dtn vj,jlyfci;a nomtn1r.b.lurm 1,1 all:> <1":1<"-' 5llrn Ilpr rjt..na.!;, 35:10 i ReS.-Formt.'f1 IIrUIlJrh vi endasc an deriiii höra, j.mll: Su'lsridel.t medlemmar, örn; hufvild l.a~"l alla ChefsclIIlM:l.:m afvcnjoll'l a;cnlcr för l,an(\e1n hos frjmman,lc makter sau,t dc Eml>elJ- oel,!jenstemln, som nrujn ; Konnnb'"ens I\nl.inetl för utrikes hrcr",(!1lin;;~n Doll viol beskickningarm.

12 Stall(Urfattnitlg och Sla'l(urvaltnbtg, :lit I,t 1634 l1rs grundlag, gr.nom bruken en lleslallld forul els adlllllllstra:lion fiirst bllrvjl Införd, skulle of\'allniimn.de MI. emlleteu (SOlD alla voro medlemmar ar RikSClIS RAd) &I byar sill afdeljlilll;" at de nllmauna iircndcrnb, derl bl. a, rikets ColJegler, bv-likas cbefer de \'oro. Dessa voro itven fem: l'iofrållell, Krigsrådet, Amiralitetet, Cauoch näknlngekammareo, och kunde i sjelfva \'crkd Icke annorlunda au såsom rördclulogar af lukels stora RIid, såsom ålslilljda dep,ulemellt rö'r de särskilda Cbeferna. Denna. styrelseform Ilnde enbet och samband geljom 1I1'1Irjo bmans strånga rbdo\'isulugs- och ausvarsskyldighet itlför CollegiulII, och COJlegierlHls lika beskatrade illjiir Ko 6"', eller, då hall var omylldig eller frånl"arande, inför de bögtj "ihembetellu, ilvanld deu rcdovlsantles ställe skulle ('S af Örrerståthållaren I SloCkbol'!1. - Men då föreskrifter des om MInislerens redo\'lsulllgsskyldlgbet inför lullionens ud, så IntriiJtnde li\jtler pmöljande Förmynd.1fc-rcgerillgar, lsynnerhel. under den, SOUl under Carl Xl:s minderårighet e stjfclsed, malversalloner af ganska grof beskaffenbet. ED andad ordlllug Infördes lgoo, då Carl XI erhöll souvf:ra. 1ueten. Han öfl'crtog sjelf bela regcrlngsbordan, Oell med mini. _reds la~besiiidlda ansvarl~bet Djlphörde Arven Colleglernas. benda senllre illef dock snart iilerslälld IllllU1l1l form, med genom J?a) (Icke Iml) års re:erllll!sform, som sladgade al' till Preslteater I Hurräller och Collcgler samt Ö{verstålh~lIare I Stockholm skalle tagas skicklige mån '110m R/ldel, förlorade de sin ometelhara aodel I st)'relsen och förvandlades till blou Ilnder-auktorUeter eller Instanser. - Efter Carl XII:s död bewakulade sig, abo. Ilekanl iir, Slinderna hela slyrelsen. Då kunde, fika litet SOII.Dder enviihlel, någon lagbunden adwlulnlslrnlloll äga rom. AatlorUeteru, som solldrades mer och mer iigde lillen lillnau rtiredtllpp1ldkt in bos Ständerna, luför 1n';lka redogörelse rör stalst6"artatdlfd slrnlle ske, Ui':b hvilka efter det partis Ilslgter 10m bade orve"lgt pi rlksdagarlle, lemllatle kollegierna rore~ IUiner för deras fön_u.tns å.terkom den aliministra_ U,. maklen beu ocb haliet l Konungens hander, så alt hads... eeb underlydande 8Oktoriteter!tlefvo HOIlOII, al[,ma redo oel losva.r skyhljgc, och gcoom 1i89 års Silerbels-.lkl Iller Ko IID.qen sjelrrådlghel anolt Slörrp., Det berodde ar lians 1'iil!te_

13 ". Scerig& oela Norge. hag, om han "ille höra amiras råd eller ide. Då Alernnta ärven Collcglernlls Presidenter sin plats l HMet,. hilkell de b1be.. bollo Ull de.~s 1800,lrs regeringsform (I sllt nrsprnngllga SkiCk) 11Iskriiukte KOllllUgCIIS RM till 9 ledamöter, livlikn ej jillco 6e. llläda undra civila em6etcn, slidit röreskrd all de lllldliillllf iremlerua skulle föredragas af statssekreterare, en tör bvarje särskildi departement., GrunllclI rör f10rriitterulls och COlleglerulls lurältlllng I Sre. rige synes haha varit den, alt hvarje slyrelscgrens samtll!c - äreuder skulle skolas för sig. S;Iedes barva Ho/rätter1la 1Il. lika varu fljrvallningbverk rör JnstlllrearCllder, 0<:11 Collegier"ll ärven Domslutar, inom kretsen af det slags ärendet, som bllfvll dem tilldelade; weil häruti IUlr Dumera skelt den ftjrändrlng,litl administrativa m~1 b/lrtu skiljda eran de egenlll~ell juridiski verken samt lieremot alla egentliga tvistemål rörvlsade Hll de allmiinna domslolarnes Ilandliiggnlng... Den egentliga slfltsrörvajtnlllgeu bestrides för närvarande lir fö!jande ålla verk. uemligen: KalUUlar-Colleglnm (grnudlagdt lä4q, dess försla Inslrokllorl ir glh'en den. 18 April år 1612), Krigs CollegloDl (Inr, 1636), Förvallningen af Sjiiärenderna (lur. 18(3), Stals-Cooloret Oor. IG80), Bergs-CoJlegllllU (Inr. 1631), Comrnerce COJleglulll (lur. 1652), Kammar-Rällen (grnnlll. Hilll, weil rran Kamwar-CollegiulIl heståmdt afsöndrad först 1719) ocb Sundbets Colleglow (lor. lli88). - Korumet". Kansli lir elt gemensamt namn ror r,egeringens expediliods-bnreaner, bl'i1ka Ull antalet iro ålla, uemligen a) Jnstltlcc-Slats-, lj) JlIs'tllJre-Rcvlslous-, c) Utrikes Departemenls-, d) Laodlförsvars-Departemenlels-, e) Sjöförsvars-Departemenlets-, f) CIYII.DeIJartemel.llels-, g) Flnaus Deparlemeniels- och h) Ecc:1eslastlk-l)eparlementets Expedilioll. Utom Ofvanniimnde Culleglcr nnnlls en mängd allmiinlla verk, som Ilarva särskilda flirvaltulngsomradeu <Jf mindre omfattning sig an!urlroode. såsom 1.' cx. Örver_Post_Direklurs_Embelcl, General Tallsl)'relsen, KOllvo)'-Kommissarlatet, m. fl. Norge har, ärven relativt, elt I~ngt mindre antal jluhllka Verk och embetsmän än Sv..crlgc, emedan mall dcrsuides utbytt Collcgllll-s)'stemet emot den enklare Mlnlstertal-styrelseu, SaJDt ett enklare nppoords- och skatteviscjlde gor eu --mlndre antal tjensteman behöfllge. Regeringsirenderna äro fördelade mellan 7

14 Slat,(orfatlning och Stat,/Urvallning. 313 edier, uemllgen: I) DeparJ..emel,tet för KyrltoåreJlde1" detl)i871ing,vctkct, 2) ITeDfl'1. för Juslitie- och Po Ju. 3) bjrikcb Deparlcmcnlet, 4) Dep. for Fi Handel.- och Tull_är61lder. 5) ATm~e-depa,.l8- I, 8) Marinc-dcpurtemc1ltel, samt 7) Revis;rm,-deparet. I speisen rör hvart och ett af Ilessa står cu af Norge bemmavlltllnllc Statsråd, IIVllkcll bar t1ll5)'o och I äfver de till Departementet börqljde Inrällnlngar och 13.ppfyllande, samt - nian att de underordnade barva någon _ afgör löpande mål; de vigtigare föredrager lian derewot stalsrådet in 1)leoo, flvarest dc, efter sin beskajfenhet, andefinllltt "fgoras, eller ock bänskjntas till Konungen. "Id några rå särskilda Infällningar, Isynnerhet sadad!, som a egen förmögenhet, äger I Norge kollegialstyrelse rum. Så dlrekllollell (ö1'l'erstyrelsen för faltlgväseudct och' fromma Iser, beslående af Surtsa,mlmiluuen OCh Biskopen); Ephorerna de lärda skolorna' och det akademiska KOlleS'inm. DertJII er ännll Direktionerna for KOJl!sbergs Sllfyerverk ocb ulgra ra Inrättningar, samt Ö1'I'erförmrndarnc I städerna. Pro,, lndaj..ek Honl...unllllför" lliltnidir. erkstälflglleten ar re!erlugsmaklens befallningar, så vldt dtl röra ten civila rörvaltnlngell jelllle tillsynen orver lagarql~s euerlernatl tiol:! orlerna, är I Svcrl!e anförtrodd åt Landsb6rdJnfllt, biträdde ar Landssekreterare och Landskamrerare, bvllka senare, t Lands.ördlngarnes rdluvaro, gemensamt förestå embetet. Den verk- Millande maktens omedelbara ulö(nlllg, ärvensom kronooppbörden och polisen å landet, Ullbör KronofoGdar, BiiradsslmJcure ocb Länsmäll. samt t städerna lliagistruter (Dorgmäslarc oc:h Råd), I dc storrc släderna ljudas dock, ror ordningens.'''''ubiilude, särskihin Poliskamrar. De. Nord:a clvllforvalhj!ligcn bar mycken likhet met! deo Svenskaj Ile. Amtmannen bvars bdaunlng mols\'arar våra Lands Illifdingars, har hvarken 'Landssekreterare Landskamrerare eller ""00 anoa. ar stated lönad embetsman' till sitt biträde Han aiste a~beta på eget aosvar, stödja sig på egntt knnskape~, skall.jeu lialla sig renskr1fvll.re ocb bar ej beratinin! med uppbörden. Denna In~rlrves ar Fogdar, SOlD Ulilka hafva polls.ppslglen, oeb losandes direkte Ull StatskaSSIID. Fogdarne bl.

15 u Sun'ga och Norge. trädas af Länsmän.. Den Norska lantisstatf'1l iir Ull aotalet kll31lpt cn åttondedel så talrik som den Svenska. - I de fyra äldre slirtsstäderna utgöres 71Iugisfralrl1/ af cn Borgmästare och 2:11C Rådmän (domareljefallnlllgejj, som är derifrån sliijjd, iir Ujl!lllrllgeu åt en Dyfogde - IJvaroJll se IledIllI -, som äfven är Notarius Publicus, och ullpgör arfsklften), lipilljönlcji besörjes a r en Skalle. foge/u, polisen af en ljolismöstarc, med bltrill/e nr tvenne llo 'Jisftlllmiiktige. I tic öfrigc städerna, med UlIdlllltag af DralllIllclI, besörjas.samtllge dessil göromål af Byfogden. Till CII ortiilati lliunicipalstyrels(j har iinnu, I Sverige, blott en början bllfvlt gjord gclluill del oti K. FöronlII. ti, 2Q Aug nnbeflllhla Inrättandet al Sockne-Nämnder, IlvlJka, livar JnollJ sitt sambäll(l, skola hafl,a inseende öfver allmånna ' helsovården samt 11<l/IUlwfvil oell tillämpa LIc öfvcrcllskommelser till befordrande af allmän ordnlog ocll smilighet, som j socklicstämma llllfvlt rallade. Dessa NäJlJllller"soJlJ utses å sockncsliimma, fur 2:ne år, till det antar, SOlll, llied hänseende till socklleus st~rrre eller mlntlre omfåug och folkmängd m. ID., nödigt pröf\'as, äga väl ärven omllocsörja sådalic för socknen gemeusamma ekonomiska angclägellhetcr, som melliglletern<l kunlla vilja åt dem uplldraga; lllell de få Icke tng,l 1I.~gou!JefnUnilJg IlIctl ärcndcr, som tillllöra cmbets och tjeljstemäns haudläggulllg, hvarjgenolll de, i ett land, der hela förvaltningen ärven t de lulnsta greljar iir öfverlejlluad åt dessa, Ilvarken kunna vinlla någon särdeles belydenhet eucr bidraga HU det!jyråkrauska eleluentels försvagalllle, EnHgt författningen är den nyskaljade demokratiska iurattlliugen utall makt odt iuoylaudc, samt lämljar sig mera till!ji/rade ilt Ilresterskapet och krollo!jeljenillgell, an au väcka ell aljliliill auda och viiuja folket vid sjejrst.l'relse. I Norge iii' komillllnalstyrelscll (erter lagen af dell 14 Jau, 1837) Icke orllnad på alldeles lika sätt I stiiderlja SOIlJ Vå landet. I de förra utväljes nr lic röstberiittigade 4 Illl I~ "förman" och 3 gånger så många representanter. Pil landet.äger dcrcmot en dubbel rcpresentalloll rnm, Hiir besörjas komlljuuells angeliigeubcter icke allcnilst af de utaf de röstberiittlgade Illvart {Hlstorat (eller Ull en del I mindre distrikter) )'allle 3 Ull O l'örllläu OCII det tredubbla.autalet rcln'esentallter, 'utan ärven af eh "Amtsförmanskall", som!jcstår nf Orllflirnnderll:J för siuotllge förmatlskaper l Amtets lalldtdlstrlktcr. - FörmnnskajlCrUaS bcfnunillg

16 Stal6(drfatlning OCh Stats(drtaUfliflg. 51& krinker sig egcljtiigen till komjlaoe~das ekonomiska 8ogelå. eter. DessulOlQ heter det, all de I det hela skoja laktlaga lo.mndens intressen samt gifv", de uljplysnlllgnr och bellinkandeu,.11 begåras M öfvcrhelcn ocb andra vederbörande. Dlolt uniiidl.tgsvls Ilarva de, genom speciella förordningar, erbållu co större makt; det iir ett sällsyn~ f.li, nar knillmuualrepre _blunden bllrv1t UJlagd någon myndighet ntofver den, som UH _mer kommunens ekonollll, och till och Uled l l!cljlla myndlgliets nlöfnlng är den lemligen bunden. I lemforelse med den.,.edlgbet, som ar nedl:lgd bos kommunerna i England, Nord _~ttllll och Belgleu, Är de Norska kommunernas sjelfstyrelse pllskn Inskriinkt. Dell egentliga polis-myndigheten, t'. ex., är Ilir en rell statsal1geliig~llbet. Amlsförmanskflperna sammantriida blot! en g~ng om Are1, for au bevilja de amtet ljij1lorandc utgirler, au pi matrikeln "rdela den nödiga sumldan solmt au låta rikoingarue för det NrOutlla!lret re\'ideras. Men slatls- oeh soc.kne.förwallskallcrna iro i släudlg verksamhet, nplltaga IlomWUllltlllmgiiJderlla och nl_!letala Il\'ad som erfordras, HUse alt räkenskapernil örter de kommunen lljlböraudc kftssor och Inrättningar furas ordenm~l, 8tb bevilja skalfernft - del seuare dock endast I förening med representiljlh.!rlja, sa vida Icke otglfterna aro förut I hig eller förfallnlnll'ar bestämde. Det förenade t"örmans- och represeotaatskailet Illlr äl)'en upp51glen ocb dlspos\llonen öfver Kommunens IlImänna egendom. lueu röra dess beslut jörsttro1ldet af nå!on s!ldno, eller längre iiu fem år fortfolr8ude ulglller, erfordras dcrtlll Konungens sank!ion. 6. BåUil'wåfjende. Den Svenska Domslols-Inrättnlngen ir blou I försia Instansen olika Ilå laudel ocll I städcrun. Å landet ir Förste Domslol: Härads-Hätt, bcstacl1tle af ell ntaf Ko nrmci!l1j (encr ar fiolrätten OPllriittadt förslag) ulnämnd ordfö radde, beniluud liiradsböfdlug, samt 12 ac hewluansä8ud~ böuder l llockllcstiilllma valde blsltlare, kallade l'i'iinmdemiin, Därads Rällen afgor Il!lde Ivlsle_ och liroumål, samt dels afgör, dels unlersöli:er i flerfaldiga itlow Il/iradet förekommande ekonomiska frågor. - I slädernn utgöres (sedan Kilinnersrällerlla, år 1~9, blirvlt upllhiijda). forsta iuslallseu af Rodhu RällfJR, l hvllkcll stallens Borgmlislarc är Ordförande, Gell SOlO för iifrlgt IK!sj;~I' ar

17 2'6 Sv~n'ge och Norge. 2:nc eller flera bisitiare,.k:allmle RAdmill. De sedare viljas ar borgerskapd, men Bors-miislaren utnämnes af KODuogeo, bland lrculle ar borgerskapet lui (örslag UllPsatte 'personer. IUdhos. riuens befaunlng örverensslimmer I det nirmaste med llirads_ riltens. Ll1ldTa Instans ir numera - sedan de gamla Lagman,. ritterna Ar IBU blifvlt nppbiifda - Ho/rätt, som ntgöres ar President, Råder och Assessorer, alla utnåmnde af Kouunge. ocb, bvad ledamöterna befritrar, Ull olika antal, enet jurlsdlk. tlollernas storlek. Sådanc DomstolAr DlllJllS tre: l Stockllohn Svea IJofriitt, med ~ ledamöter (fördelade på :; divisioner) föt Svea-rike, Norrland ocb Gottland, omfnunmle en folkmängd, 18,}(), ar 1,474,950 perso~r; t Jönköping GÖt/Ul liorräh, -med 25 ledamöter (på å divisioner) fur Öster- och Vester&,ollllalld, SmAlnnd, Öland, Halland, Dalsland ocb Bobus Län - eu jorisdlkllon, SOlD. tulicfallar 1,455,0å3 meuniskor; samt t Chrlsllanslad nofrätlcn Ofver Skåne och Blekinge, leilamoter - allt oberiknadl vederbörande presidenter -, 1I1goraode ett division allenast, bvars jurisdiktion omfattar en folkmängd af 5äO\fi38 menniskor. Under Svea HofräU äro.. 45 domsagor, nnder Gölba liofråt! 41 samt under nofrällcn ölver Skåne och. Blekinge 15. TII1 uorrillerna fnjlfoljll.s bsde tviste och brottmål från de lägre dom sto/arne så vii I stiidcrna som ä,landet. Sista" Inslanscn utgöres af Ko,w1l{Jons Högsta Domstol, som består af 12 medlcmmar, bvuka Konongeu, otit n ansökning eller forslag, utser ijlalltl dem ball tillser skickligast. Den fnlll äldrc tider qvarstaende bestämmelsen, att Hugsta Domstolen skulle UH ena hamen utgöras af frälse och 1111 den andra af ofrätscledamöter, blef vid årens riksdag bortlaget. - Till Dopla Domstolen kunna alla rällsffiigor, som genomgåu ofvauuämnde Instanser, fullföljas, otao baoseeude (i civila mal) 1111 värdet af det omtvistade; dock måste sökanden, I civila mli, 1 a11minbet for au komwa i åtnjutande af en sådan förmån, nedsäua $. k. revlslodssklllln&, (en sowma at 66 R:dr 3'2 sk.. 8:<:0), bvllken går for bonom förlorad, J händelse bad tappar,saken. I de mål, bvllkas/iföredragnlog och afgorande KonulI!eu Ilu uer tör godt au I' riiigsla Domstolcn ulven'ara. Ager han trå röster; ocb bora dessa rosler, vid besvarande! af Inkomne forfrågniogar om lageds. 'rätta menlog, tl.lbemtas och beräknas, om

18 / Stals(drfaltninf!loch Slatarurvaltning. 817 leke Konungen I Domstolens örverliiggnln~ar deram della~"il. afgöraodel nf mldeanaölmingal", SOUl föredrllga~ I StatslIdet och i bvllka Konungen alleua beslutar. skola 2:ue af Dög Domstolens ledamöter vara närvarande och till protokollet SiA',ur.; och bör S"mmll t1omslols JUrande, IIIIlIla med SlatsrÄdets, J&föija de projlositlollcr I lagfrågor, som KOllUngcu finner rör JOdt 1/11 Rikets Slånder framstålit!. Pfi samma!ätt är deuna ~ol, lika med Statsrådel, benittlgatl alt ar~uva sul yurande "'er de trbo Hlkels Slander auemnatle lagförslag, lunan Kooun_ JtII deröfver beslutar. Samtllge dc l'ilinul.noa Svenska domstolarne äro permanenta,.ed undantag af Härads_Rätterna, hvllka å vissa orter sam.iirada blott en, på andra 2 och liter llå andra 3 g~liger. Dock alj'as äfven särsklidta. Härads-Tjog, om enskild part sådant be,ir, eller gröfre brott b!imi lorten förmvadt, eller det, för nå 101 allmiint ärende, erfordras. Jur)" äger blolt rum I Tr)"ckfrJbetsmål. En mylidlghet, som, ellurn bnfvudsakljgen admjnlstrauf, dotk "'en i åtskilliga jullitlella (t. ex, sknldfordrlngs-) mål bildar l:8tll Instansen, är Konungens Be!ulllll'ngshfljrJflnde. Lag5klpnlng~n l Norge lir örverlelunall ål lrenne slag ar domstolar, som bjlda IJka många 1..llstallser. Den nedersta utgö_ res på landet ar Seren81u;veren, Istiiderna af JJyfogden. l siker, som angå m, ära och fast egendom, iro ryra af AmtmÄunen valde Domarel'ittuen tillika bis!llllrei meu alla anllra mai a(köras af nnderdomaren alleoa, DerIfrån kan vädjas till StlNs Orverrätten (Jn'araf, såsom DalDnei antyder, Onnes en i hvarje Slirt), som beslår af en Jusllllarle och 2 Assessorer, utom Cbriatlanl. stifts, som ir delad l 2:ue, lded nyssnämnde anlal ledam6ter I "vardera, _ I l1'istemål ar öl\'er!.loo SlId. viirde kau derlrria yidjls 1111 [Jöjeste Ret I Cllrlstillnia, bvljken nigöres af eb JustlUarle OCh l) Assessorer, Derlfr;in iger iutet vad ruol, utom deroll a1l Konnngen kan I brottmål l;jfva nåd. Ordinarie ThJDg hålles pi landet Ire (I vissa o'väga trakter bien Iv!) gånger om bet I bvart distrikt, tlå älven skatterna till f'ogde.a erläggas. Dessutolll h~lies ar Sorenskrlveren ensam I de li.esla. distrikter ett Ma.uedslblng, vid bvllket blott civila rjustrigor foretagas.

19 3t8 Sl:erigt och Norge... FI...ilJende. I äldsta tider bcmtade Konungen och Kronall slnll fiiruämsill Inkomster fnln det s. k. UpsIlla öde, eller Ile J riket lirln!"sllriddll, fasta egendomar, som från urmin_ nes ljdcr varit förenade liled 1'årdcn af cle stora offren 1 Ullsnln afgudalempel. Oertill kolli KOlluugens fåll att u!lllbara dtllga. drjpsböler, dananr( samt Iredjclleleu af sakåreu, och slulljgcll Innöto är\'cn vissil direkta skatter, nf dels Ilcrsollcll och llels reel IlatuT, sasom NäsSkatt, Skepps"lst, TJnl;sJama, XUllrgiihl, Gengiinl m. D. AlIll dessa sknller, b\'arllll khuli1l liiggns åtskil_ liga ljesviir, s1horn Vårdhåll (SOlD bestod I vaktande ocb var_ nande (ör li~dlligll aofall), Gä,tnil1gsskyhUchct föt Konuu_ gells utskickade otl1 (riulllll<llllle siiudehud, Väg- oell ljroh!lgb~ nae/, PoUigjörsörjrl;1lG m. lll., voro Slii,1digtl; llled vhl 1'lssa tillfällen, såsom då KanDugcu färdades genom liljlllet, till krigs. maktens förplag<lode,!iii roölen och herredagar, ~lskrervos irveq Giirdt:r eller Bevillningar. EnerhalId tiihhte KronaIls Inkom stet dels genom de gamla Kronogodsens förökande ;cb förbättrande, medelst nyotllingar,- dels ock genom bvarjehanda, mer eller mindre egenmäktiga, om ock af nötll';illdighe!cll påkal111de, styrelseålgarder, bland bvllka senlire isyunerhet förtjen3. alliuärkas det s. k. nelgeandsbolulsltesjnlet af år 128:2" som tillade krallad alln ltera'verk, Ill' livars grund de äll kunde,-ar<l, Uere sjöar och sfrömmar - samt all stnbbejord, som af sko!ar och hed<lr kunde li\lptagasi vidare KOlJllJIg Gustaf I:s förkillring (uti K. Br. den 20 April 1542:) au alta obeb}'ggda ågor, stora skogar och allmliunlogar hörde ' Gnd, konll1lgcli och Srerlg"('s krollo lill", smul Sllltll!cu samme Konungs Inllrll!ulllg {"J bloll <If de <Illdllga godsen - hvarlgenold 20,000 hemman skola b1u1'1l br<lgl<l Iluder krounn ~ ntlln åfvcii M 1:llelnr utaf dcli förnt ensllmt Ull CJcreclet och de falllge nlga!!ude Tionden. närjgcnom blef kron:1u tik; men dcn ordning Guslaf Infört i pcuutnge\'crl,et bibehöll stg ej uuder halls söll~r, och dc slom lliirjågen Il1i lindra sldmj Öslrrsjön udder Curlaf II Adolr och balls Iliirmasle enerlriid<lre ImUde ökade slntsfuiolljster, livlika liuiste hemtas dels rdill försaljulljg eller förpantning af kronogods, dels ock ifråu lip skaller. Så uppkommo Landlågsgiirdell, Boskallspruulngll rue, Qvarntlllleu, Landt. eller LIlJa Tullen oeh Accisen snmt Skjulsfiinls. ocij LJagsverkS(lennlngarue. Carl XI:s rednklloo af deu slara wiiugd kronogods, som under före-g~clll1c regrrlllgnr ljumt Krull/HI fdlu-

20 S/a/s/Ur(atlning och Stats(Urvaftniflf/. 319, I rorenioa' med denne KOnUll(S \'Isa rörv~llnlngsiltgärdcr 1 i, tutsatte statens Dutlllser I cu blolllstrande skick; men bans rträdares krig och olyckor förstörde dem åler, och under fti Idcn masle nya skalter - som IIU förnämligast drabbade Jerpbantllerlngco oeh industriell - 1l<1Iag!lls. Enet det llya..tssklckets Juförlllll!ll Ilar lllllll fuljt Ilen grundsllis nit Icke rör.. groudskaherl1lt. ulan ilu, genom bcvillulllg;u, buh'udsakllgen person, rörelse och inkomst, belac.ka de slat~bebor, b,"artljl dc ' -"Jgarle skntterl1il Icke [emilai liljg~ng. Dessa bevillningar tnbba dels - såsom de ull grundl:lgell (60 U. r.) UII!lriiknade I'IU., Acc1s- oc~ PostullIgalderull samt CII:trtlC-SI!lIIal~. och IlliU\'illSbriioningsMglncrna - vissa b:jodels- oc:h industrigrenar; _ aro de af Illern nllmiin IlAtur oell fastställas under namn af '-Allmänna DeyillllJngell" blott HIl det belopp stalens bebof snml tlasa andra angeläf;-il:t eller ollmiinl nyuigll. änuamai llnses erlor4ra. Den scllarc ~cvlljolllgen bar sajedcs, Sll vldt -dell "Ila varil afsedd lill beliekllllde af de egentliga stalsbebofven, lirtl IJkt:rdig lded den ända 1111 senaste rlksdng erforderlig adsedde "tsfyllnadssnmma", h\'llremot de förra bcljälllllas "Extra Ordi JUte SIatsinkomster". I1tdadera tljlbum oleslolallde representlltiolens forordnande, oc:b Konungen kan, 01,'11 dess S4wt:rcke, Icke förhöja migm allmännll arglrler, lic11 undantag allenast af t.ucu A sjlonmai. Derelllot anses de Ordinarie Statsinkomsterna J.lImillllct Sl1:som suicnde sli:alter eller en slalens egendom, den Jer Rikets Stä/Hler, på gronii nf ag Ileg. F. ), Icke, ulan lonungens samtycke, kao UCdSiiUIl eller npph;ifvll. Beträll'llode "'&Smedleus unnäntiande, stadgllr G4:de Ileg. I'. au ej mindre ökets ortlinnrie Inkomster än dess e.:clrnordinllrle niiagor oc:b 'evlllulugar blott ra "Ull de nf [l. Ståndur llröcvnde bebor och eller den npprittade staten" (64:de R. r.) anordn3s; och 65 1IIletlIller all statsmedlen.ej ma annorlunda, än fastsliillll bilfvu, In'åndu. Mell dessn förcskrlfter nilses lloel> Icke äga ell sil. Itringl tirbindande kran i afseende Ilå den upi,rillade scatsftr1erlo!ens eflcrröljllude, nu denna st.:ulle ulgorn en ornbbli~ oeh l alln delar oföriinderlig norm for sltllsllllshållnlngen Iltlller.)~ l., med l!.filken 30 i l mom Biksdagli-Ordnio;l'n i huffud$l.kc.ll liel hlllel örrerenullmmer, lyder d.hmda, "I:lrlcr rike~ oeh,lal5-' ~ib!ill~lånd och bellor Inter KOllunf,en till (Stab_) Ol~kllllel..l ör.e... ko';' (raoulalja hrad ~Ia/cn kan lark.. u/orvet de ol'dlll(lrie ill ~"I De!' b.ilh bebor ~enom be..-illnin;;3r b(jra ryliu".