Metodboxen. - vad har verkligen hänt?

Transkript

1 Metodboxen - vad har verkligen hänt? Socialt bokslut för tiden

2 Förord Om Metodprojektet Metodprojektets egentliga namn är Metoder och handledning för lokal organisationsoch verksamhetsutveckling. Projektet kallas kort för Metodboxen. Projektets övergripande syfte är att optimera användningen av det sociala kapitalet på lokal nivå för att öka invånarnas möjligheter att påverka sin närmiljö och förbättra sin livskvalitet. Detta sker genom att arbeta med och sprida användningen av olika metoder. Projektet pågår under tiden och Svenska studiecentralen (SSC) är projektägare. Projektet har hela Svenskfinland som arbetsfält och fem lokala utvecklingskontor (två i Österbotten, ett i Åboland, två i Nyland) som regionala samarbetsparter. Projektet är ett landskapsöverskridande ALMA-projekt och har finansierats av TE-centralerna i Österbotten, Nyland och Egentliga Finland. Projektet består av fyra delar: Utbildning av (metod)handledare i lokal utveckling Praktiskt utvecklingsarbete i byar och föreningar genom att använda olika metoder. Samtidigt testas metoderna i praktiken. Detta arbete görs av de utbildade handledarna. Utvecklingen av en metodbox som innehåller beskrivningar av olika metoder för lokal utveckling. Produkten metodboxen har sedermera fått namnet metodguiden. Utvecklingen av ett kvalitetscertifikat, kallat Kompassen, för lokala föreningar För mera information om projektet kan du gå in på Det sociala bokslutet har uppgjorts av Marina Lindell som har fungerat som projektledare för Metodprojektet. Projektsekreterare Carina Engblom har hjälpt till vid själva bokföringsarbetet och t.f. projektledare Anna-Lena af Hällström hjälpte till vid undersökningen som gjordes med metoden 360 grader. Projektkansliet finns i Vasa på SSC:s regionkansli i Österbotten. Projektledare Marina Lindell och projektsekreterare Carina Engblom 2

3 Processen Inom ramen för metodprojektet arrangerades år 2004 en utbildning i social redovisning. Utbildningen genomfördes som ett samarbetsprojekt med Suomen Kylätoiminta (SYTY) och utbildningen gick både på svenska och finska parallellt. Samtidigt med utbildningen påbörjades ett antal sociala redovisningar. Knappt tio redovisningar påbörjades på svenska och lika många på finska. Vi har gjort det sociala bokslutet enligt de principer som utvecklats av CB Support Sweden i Umeå. Håkan Björk, ansvarig för utvecklingen för Social redovisning i CB Support, har utbildat oss och fungerat som handledare. Vi strävar med vår sociala redovisning efter att på samma sätt som vad gäller ekonomin ta ansvar för att systematiskt och regelbundet också redovisa vårt sociala/samhälleliga resultat. Den sociala redovisningen är en metod för att dokumentera, mäta, analysera och redovisa de sociala prestationerna. Tillvägagångssättet liknar det ekonomiska. Man börjar med budget, redovisar löpande och avslutar med ett bokslut och revision. Som stöd för Metodprojektets sociala redovisning bildades inom SSC i början av år 2004 ett socialt redovisningsteam bestående av representanter från Svenska studiecentralen och från våra medlemsorganisationer, sammanlagt sju personer. Projektledare Marina Lindell har lett teamet. Genom Metodprojektets sociala redovisning och teamets arbete har vi introducerat metoden inom Svenska studiecentralen. Målsättningen är att successivt sprida metoden till övriga verksamhetsområden i organisationen, även till den mer traditionella verksamheten. Utbildningen i social redovisning startade i februari Detta gjorde att uppgörandet av budgeten förskjutits. Den slutliga budgeten stod klar i juni 2004, vilket vi är medvetna om att inte är det optimala. Arbetet med mål och indikatorer var tidskrävande och de olika stegen i det sociala redovisningsarbetet skedde parallellt med att utbildningen framskred. februari-juni 2004 juli-december januari-mars 2005 Budget Social bokföring Bokslut Revision Uppdragsöverenskommelse Revisionsseminarium 21/ Vi blev tvungna att förlänga bokföringsperioden till på grund av svårigheter att få in alla enkätsvar och att vi kom igång sent med undersökningen 360 grader. Budget Arbetet började med att identifiera och prioritera Metodprojektets intressenter, det vill säga de som berörs av vår verksamhet. Denna diskussion fördes i det sociala redovisningsteamet. Följande intressenter anses detta år som de primära; SSC, SSC:s medlemsorganisationer och deltagarna i Metodprojektet (handledarna, byarna, föreningarna och de lokala utvecklingskontoren). Målen och indikatorerna i budgeten fastslogs i samarbete med det sociala redovisningsteamet. Projektets målsättningar bröts ner i mätbara beståndsdelar. Den 3

4 sociala budgeten består av tre kontoklasser som sammantaget ska täcka in helheten. I budgeten finns mål och mätbara indikatorer för ett lyckat resultat. Mätverktyg valdes för varje indikator och en tidsplan för själva bokföringen gjordes upp. Budgeten har sammanställts i en översikt som utgör planen för bokföringsarbetet. Denna översikt finns som bilaga i slutet av det sociala bokslutet. Bokföring Metodprojektet har som mätverktyg använt sig av 360 grader, enkäter, statistik, intervjuer, rapporter och fallstudier. Bokföringsperioden är i huvudsak år 2004 men för att kunna belysa projektets resultat på ett ändamålsenligt sätt har vi tagit med händelser även från år 2003, då projektet startade. Bokslut Bokföringen analyseras, summeras och är underlag för det sociala bokslutet. Bokslutet visar och bevisar Metodprojektets sociala prestationer under perioden och så småningom hela projektperioden Revision För detta bokslut fungerade Håkan Björk, Peter Backa och Malin Ström som revisorer. Bokslutet presenteras och kommuniceras med Metodprojektets intressenter som själva bedömer bokslutet. För att informera om metoden Social redovisning och för att öppet inför intressenterna redovisa bokslutet anordnades en revisionsseminarium 21 mars Kännetecken för Social Redovisning Helhetssyn ger information om såväl sociala som ekonomiska vinster/förluster Transparent oförskönad resultatredovisning till alla som berörs av verksamheten Bevisande verifierade fakta i stället för obekräftade påståenden Balans mellan kvalité och kvantitet Jämförande jämför verksamheten över tiden Systematisk verktyg för metodisk och konsekvent utvärdering Extern granskning revision Lärande underlag för medvetna förbättringar Regelbundenhet upprepas från år till år. Sagt om Social Redovisning Den visar vad som verkligen hänt Ett nödvändigt komplement till ekonomisk redovisning Ger en rättvis bedömning av resultatet i företag som har sociala mål Synliggör osynliga vinster Borde göras av alla företag 4

5 Socialt bokslut Det sociala bokslutet omfattar SSC:s Metodprojekt. Målen i den sociala redovisningen hänför sig till de mål som ställts upp för projektet i projektplanen. Projektets mål är: att genomföra en bred organisations-, metod- och kompetensutveckling i ca 30 finlandssvenska lokalsamhällen som kan stå som modeller att sammanställa en finlandssvensk metodbox för olika typer av lokalt utvecklingsarbete, på basen av existerande handböcker och internationella modeller att skapa ett bestående handledarnätverk av 20 kompetenta handledare för tredje sektorns lokala kompetens- och utvecklingsbehov att patentera ett utvecklingscertifikat för frivilliga organisationer och skapa en organisatorisk ram för dess användning Projektets målgrupp är invånarna på landsbygden och de lokala frivilliga organisationer som har ett intresse av att utveckla sitt lokalsamhälle på egna villkor. Det sociala bokslutet består av tre kontoklasser, som vardera innehåller mål och indikatorer: 1. Metodutveckling och nya metoder 2. Organisationsutveckling 3. Kompetensutveckling I Metodprojektet har deltagit 18 byar och 13 organisationer, totalt 31 parter. Organisationerna som deltagit är samtliga aktiva inom landsbygdsutveckling. I det sociala bokslutet relateras till dessa 31 som byar och vi innefattar då även organisationerna. De byar som varit med har 1-2 föreningar som bas för arbetet. Det gör att när vi relaterar till föreningar så är antalet 33. 5

6 Metodutveckling Metodutveckling och nya metoder Mål Att sammanställa en finlandssvensk metodbox (metodguide) för olika typer av lokalt utvecklingsarbete Exempel på 10 definierade metoder som ingår i metodboxen (metodguiden) och till vilka finns utarbetade handböcker Här ses en schematisk översikt över metoderna som ingår i metodguiden. Efter att planschen gjordes har vi tagit bort metoden VI-plan och satt till OPERAmetoden. Till följande 14 metoder som ingår i metodguiden finns utarbetade handböcker. Föreningskompassen Handbok: Föreningskompassen (Malin Ström), utgiven av SSC Projektplanering Handbok: Projektplanering (Niklas Ulfvens), utgiven av SSC Social ekonomi Handbok: handbok i social ekonomi byaekonomi (sammanställd av Ann-Sofie Smeds-Nylund), utgiven av SSC Framtidsverkstad Handbok: Metoder för framtidsdiskussion i grupp (Christine Widd), utgiven av SSC 6

7 Framtidsdialog Handbok: Metoder för framtidsdiskussion i grupp (Christine Widd), utgiven av SSC Mötesplats framtiden Handbok: Metoder för framtidsdiskussion i grupp (Christine Widd), utgiven av SSC Scenariometoden Handbok: Metoder för framtidsdiskussion i grupp (Christine Widd), utgiven av SSC Byaplanering Handbok 1: Byaplan redskap för framtiden (Tomas Lundqvist), utgiven av SSC Handbok 2: Långömodellen Handbok: Metoder för framtidsdiskussion i grupp (Christine Widd), utgiven av SSC Kursplanering Handbok: På rätt kurs planeringshjälp för tredje sektorns kursverksamhet (Ann-Maj Björkell), utgiven av SSC Hur bygga byanät Handbok: Hur bygga byanät på Lokal ekonomisk analys Handbok: LEA lokal ekonomisk analys, utgiven av Glesbygdens Universitet i samarbete med Nätverket för Kooperativt och Socialt företagande i Västerbotten Även på Social redovisning Handbok 1: Social redovisning och sociala bokslut (översättning och bearbetning Anna-Carin Persson), utgiven av Social Enterprise Network Handbok 2: Handbok i SoR (Håkan Björk), utges av SSC våren 2005 OPERA-metoden Handbok: OPERA ett verktyg för effektiva arbetsmöten, utgiven av Innotiimi. 7

8 Mål Det finns en praktiskt prövad finlandssvensk metodbox (metodguide) för olika typer av lokalt utvecklingsarbete 25% av de aktiviteter byarna som deltagit i en framtids-verkstad har bestämt att de skall göra börjar förverkligas inom 12 månader Undersökningen gjordes på samtliga byar (med i Metodprojektet) som vid mätningstillfället i oktober 2004 hade genomfört en framtidsverkstad. Totalt var det sju stycken. Två byar genomförde framtidsverkstaden i november och december. Dessa kunde därför inte tas med i undersökningen. Vi tog reda på vilka aktiviteter de vid framtidsverkstaden kommit överens om att genomföra. Aktiviteterna framgick delvis ur resultatredovisningar som vi hade fått oss tillskickade men där sådana dokument inte fanns att tillgå frågade vi upp och bad dem specificera vilka aktivitetsförslag framtidsverkstaden hade lett till. På basen av detta intervjuade vi samtliga byar och frågade huruvida aktiviteten hade påbörjats eller inte. Vi kryssade sedan av aktiviteterna på en lista. I de sju byar som genomfört en framtidsverkstad hade % av de aktiviteter man bestämt att man skall genomföra börjat förverkligas. Antalet påbörjade genomförda aktiviteter i förhållande till överenskomna aktiviteter framgår av tabellen nedan. Vid mätningstillfället i oktober-december 2004 hade det förflutit mellan 8 och 22 månader sedan framtidsverkstaden hölls. Vid majoriteten av de hållna framtidsverkstäderna hade förflutit över 12 månader. Detta torde ändå inte ha påverkat resultatet i nämnvärd grad. Antal överenskomna och påbörjade aktiviteter som resultat av en framtidsverkstad Överenskomna aktiviteter Påbörjade aktiviteter I Keistiö by i Åbolands har man börjat förverkliga följande aktiviteter. (De som börjat förverkligas är märkta med ) Åtgärder som behöver vidtas i skolhuset Börja baka eget Keistiö hälsobröd och sälja det Keistiöbullen i aktivare bruk Måltidsdryck av lingon eller tranbär på byns fester Egna vykort Textilmärke (dekal) att sy fast på t.ex. en tröja 8

9 Bygga marknadsstånd att användas på forneldsmarknaden Bygga en sjösättningsramp Förteckning och dokumentation över vilka föremål det finns i byn Temporära temautställningar Skriva in gamla bostäder på byakartan Starta en studiecirkel som grund för arbetet Rapporter från de 20 handledarna visar att 90% av metoderna som ingår i metodboxen (metodguiden) har prövats i praktiken Uppgifterna nedan baserar sig på uppgifter från handledarrapporter eller annan rapportering till projektkansliet. Metod antal handledare använt 1 Föreningskompassen 14 2 Kvalitetscertifikatet 4 3 SWOT-analys 3 4 Projektplanering 3 5 Projektplanering i grupp 2 6 Social ekonomi 1 7 OPERA-metoden 1 8 Framtidsverkstad 9 9 Mötesplats Framtiden 3 10 Framtidsdialog 3 11 Statistisk analys 1 12 Scenariometoden 0 13 Visionsbyggande 0 14 Brainstorming 2 15 Byaplanering 4 16 Långömodellen 1 17 Hur bygga byanät 2 18 Lokal Ekonomisk Analys 1 19 Utvärdering 4 20 Social redovisning 2 21 Kursplanering+Storyline 1 22 Studiecirkel 2 Varken scenariometoden eller visionsbyggande har använts av någon av handledarna. Metoderna har prövats i praktiken inom Svenska studiecentralen men inte inom ramen för Metodprojektet. Gällande metoden lokal ekonomisk analys har planering och insamling av uppgifter påbörjats men metoden har inte genomförts i sin helhet. Vi anser dock att metoden prövats i praktiken även om den inte genomförts i sin helhet per Med viss reservation till att lokal ekonomisk analys inte använts i sin helhet kan vi ändå säga att 20 av 22 metoder har prövats i praktiken vilket utgör 90,9%. 9

10 Mål Föreningarna där Föreningskompassen har använts har blivit bättre på någon av de 14 indikatorerna (som ingår i Föreningskompassen) 70 % av föreningarna upplever En enkät skickades ut i två omgångar och själva att de har stigit en nivå till totalt 19 föreningar. Till dem som inte svarade skickades ytterligare påminnelser. Vi fick slutligen svar från på minst två av de 14 totalt 11 föreningar. indikatorerna I enkäten frågade vi har föreningen blivit bättre på någon av de 14 indikatorerna som ingår i Föreningskompassen? Om 70% av föreningarna bedömer själva att de fungerar bättre efter att ha använt Föreningskompassen ja-vilka indikatorer? bedömer ni att er förening fungerar bättre? Om ja-på vilket sätt? Den första frågan var lite klumpigt ställd eftersom vi inte klart fick veta hur många nivåer föreningen stigit på de angivna indikatorerna. Där föreningen uppgett att de blivit bättre på någon indikator så måste de ändå ha stigit minst en nivå. Vi fick följande resultat på vår förfrågan Botnia 4H 9,10,13 2 Kortjärvi byaråd 3 13 Norra Nedervetil Byaförening 4 Norrby byalagsförening 5 Töjby Marthaförening 6 Töjby ungdomsförening 7 6,8,10 Keistiö byalag r.f i Iniö 8 Svenska kvinnoförbundet - Kimito 9 Svenska kvinnoförbundet - Pargas 10 Svenska kvinnoförbundet - Korpo m fl 11 Hembygdens väl 12 6 Gro i Öst 13 Sibbo Naturskyddare 14 Karis Östra uf 15 Pomovästs styrelse 16 KNUF 17 Lappfjärds ungdomsför 18 Lappfjärds byaförening 19 Sipoon kumppanuus yhdistys JA NEJ KAN INTE SVARA SVAR INTE INKOMMIT 10

11 Siffrorna i spalten under 1 anger vilka indikatorer föreningen uppgett att de blivit bättre på. na är: 1. Möteshandlingar 2. Medlemsaktiviteten 3. Medlemsregister 4. Finansiering av föreningens verksamhet 5. Medlemsvärvning 6. Informella träffar 7. Styrelsearbetet 8. Regional och nationell representation 9. Nya aktiviteter och arbetsmetoder 10. Aktiviteter som återkommer från år till år 11. Medlemsinformation 12. Arbetsgrupper/utskott 13. Samarbete med andra föreningar 14. Uppföljning av planerna Av de 11 föreningar som svarat på första frågan har: 2 blivit bättre på 6 har inte blivit 3 kan inte bedöma minst två bättre på minst två (27,3%) indikatorer (18,2%) indikatorer (54,5%) På andra frågan svarade 10 föreningar enligt följande: 2 bedömer att de fungerar bättre (20%) 5 bedömer att de inte fungerar bättre (50%) 3 kan inte bedöma om de fungerar bättre (30%) Vi kan fråga oss om det är målsättningen med Föreningskompassen att stiga minst en nivå på indikatorerna? Det finns föreningar som använder Föreningskompassen endast en gång för att få veta var de står i förhållande till andra föreningar. En del av föreningarna är kanske tillräckligt bra och deras ambition är inte att bli bättre på någon av indikatorerna. Föreningskompassen kan också fungera självkorrigerande i viss mån. Vår målsättning med Föreningskompassen är dock att föreningen skall följa upp metoden årligen även om detta på basen av våra resultat inte verkar ha gjorts i någon större omfattning. 11

12 Mål Social redovisning har introducerats i Svenskfinland 20 personer har utbildats Inom ramen för Metodprojektet hölls år 2003 fem metodseminarier. På det första metodseminariet deltog 26 personer. Metoden social redovisning var en av fyra metodhelheter på det två dagar långa metodseminariet. Som grund för denna utbildning hade vi Spreckleys modell för social redovisning. Utbildare var Claes Becklin från Studieförbundet Vuxenskolan. Metoden social redovisning omfattade här 6,5 kurstimmar. År arrangerades en fördjupningsutbildning i social redovisning. Denna utbildning hade totalt 11 deltagare som fick både teoretisk och praktisk kunskap om metoden. Som utbildare fungerade Håkan Björk från CB Support Sweden. Som grund för denna utbildning använde vi oss av John Pearce modell samt den modell som utvecklats inom CB Support Sweden. Utbildningen omfattade 5 närstudie dagar och eget arbete däremellan. Håkan Björk fungerade också som handledare för oss när vi gjorde våra sociala redovisningar. Två modellexempel på socialt bokslut år 2004 Nio sociala redovisningar påbörjades år Av dessa har tre redovisningar hittills lett till ett socialt bokslut: Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten Metodboxen Åbo Kringlan Av dessa tre presenteras två på revisionsseminariet , landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten och Metodboxen. En organisation, förutom SSC, har introducerat social redovisning under år 2004 som ett resultat av utbildningen i social redovisning De nio sociala redovisningar som påbörjades ledde samtidigt till att metoden introducerades i den aktuella organisationen. Organisationerna förutom Svenska studiecentralen är Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten Lappfjärds byaförening Pomoväst Gro i Öst Finlandssvenska marthaförbund Sibbo partnerskapsförening Åbo Kringlan. 12

13 Mål Projektutveckling i grupp har introducerats i Svenskfinland 20 personer har utbildats Inom ramen för Metodprojektet arrangerades år 2003 fem metodseminarier, som tillsammans bildade utbildningen för (metod) handledare i lokal utveckling. På det andra metodseminariet var den huvudsakliga metoden projektutveckling i grupp som omfattade 8,5 kurstimmar. I seminariet deltog 22 personer som fick lära sig hur man använder denna metod. Våren 2004 arrangerades en två dagars fördjupningsutbildning i metoden och i den deltog 11 personer. Utbildare vid båda tillfällena var Per Stattin från Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten, Sverige. Metodutbildning i praktiken. Per Stattin till vänster. Ett exempel på användningen av projektutveckling i grupp Gunilla Wasström använde metoden projektutveckling i grupp på en LAG-träff i Sjundeå i augusti En organisation, förutom SSC, har använt metoden projektutveckling i grupp under år 2004 som ett resultat av utbildningen Pomoväst har använt metoden i sin egen organisation. Inom Kronoby folkhögskola har metoden använts vid flera tillfällen, både i olika projekt, vid folkhögskolan och vid det lokala utvecklingskontoret. Som ett resultat av att metoden introducerats i Svenskfinland via metodprojektet ingick metoden i ett Interreg projekt och en utbildning i metoden ordnades i Österbotten våren 2005 av Interreg-projektet Kompetenscirkeln. 13

14 Mål Lokal ekonomisk analys har introducerats i Svenskfinland 20 personer har utbildats På det femte metodseminariet arrangerat år 2003 av metodprojektet fick 22 personer en introduktionsutbildning i metoden lokal ekonomisk analys. Utbildare var Anders Johansson från Kooperativ utveckling i Västmanland. Metoden omfattade 4,5 kurstimmar. Anders Johansson Seminariedeltagare Ett exempel på lokal ekonomisk analys år 2004 Metoden har inte genomförts i sin helhet och därför finns inget exempel att visa upp. En början på användningen av metoden finns i och med att man på Pomoväst har samlat in statistiken men inte ännu haft tid att analysera den. En organisation, förutom SSC, har använt metoden lokal ekonomisk analys under år 2004 som ett resultat av utbildningen Pomoväst har planer på att använda metoden inom sin region men detta har inte ännu blivit av. När det gäller metoderna social redovisning, projektutveckling i grupp och lokal ekonomisk analys kan man konstatera att där vi ordnat en fördjupningskurs i metoden (social redovisning och projektutveckling i grupp) så har metoden också kommit till större användning än om vi bara haft metoden som en del på ett metodseminarium (lokal ekonomisk analys). Det gemensamma för metoderna är att de kräver en hel del av handledaren och deltagarna och att de introducerats i Svenskfinland genom Metodprojektet. 14

15 Mål Föreningen uppfattar den metod de använt som bra och användbar Hälften av föreningarna använder metoden minst två gånger under två år En sammanställningen har gjorts över de metoder som har använts av byarna och föreningarna inom Metodprojektet och den visar att många olika metoder har använts. Sammanställningen baserar sig på rapportering från handledarna till projektkansliet. De metoder som i särklass använts mest är föreningskompassen och framtidsverkstaden. Totalt hade 33 föreningar deltagit i Metodprojektet och använt metoder vid utgången av år Föreningskompassen hade använts vid 20 tillfällen men endast två föreningar hade följt upp metoden och således använt metoden två gånger. Framtidsverkstaden och projektplanering hade båda använts vid minst två tillfällen av en förening. Det betyder att av totalt 33 undersökta föreningar så har tre föreningar använt metoden minst två gånger under två år. Tendensen är att föreningarna gärna prövar på olika metoder istället för att använda samma metod återkommande. En bidragande orsak kan vara att handledarna uppmanats att pröva på olika metoder i praktiken och att det ännu förflutit relativt kort tid. Majoriteten av alla metodprocesser ägde rum under år I många fall har det förflutit endast ett par månader sedan metoden användes. I inget av fallen har det förflutit två år sedan metoden användes första gången. Det gör att det egentligen är lite för tidigt att säga om metoden kommer att användas igen inom två år. Över hälften av de föreningar som har använt föreningskompassen, framtidsverkstaden eller någon av de andra framtidsmetoderna har antytt att de kommer att använda metoden igen inom det närmaste året. En mer realistisk tidsuppföljning kunde ske efter cirka fem år. Minst fem utomstående föreningar använder metoden på rekommendation av föreningarna som använt den Vi undersökte denna och följande indikator genom en enkät som skickades ut per e-post till samtliga handledare. Enkäten skickades ut den handledare svarade på enkäten och de resterande ringde vi upp och ställde samma frågor till. Minst 9 parter utanför projektet har använt en metod på rekommendation av en förening i projektet som har använt metoden. De metoder som har använts på rekommendation är föreningskompassen, framtidsverkstad och projektutveckling i grupp. I sju av fallen har metoden genomförts av handledaren 15

16 också i den utomstående föreningen. I två av fallen har metoden rekommenderats och den utomstående föreningen har på egen hand använt metoden. Hälften av föreningarna blir intresserade och vill ha information också om ytterligare minst en annan metod Vi frågade handledarna om föreningen blivit intresserad och vill ha information om flera metoder. Av 33 föreningar hade 13 föreningar blivit intresserade och ville ha information också om andra metoder. Detta är drygt 39% av föreningarna. En motsägelsefull uppgift är att föreningarna ändå gärna använder flera än en metod även om de uppgett att de inte blivit intresserade av metoder. Byaplanering på gång i Degerby 16

17 Mål Genomförandet av Metodprojektet har höjt intresset för och ökat kunskapen om metoder Minst tre nya (och/eller nyupplagor av) SSC handböcker ges ut på grund av efterfrågan Föreningskompassen utkom första gången år Hösten 2002 hade även den andra upplagan tagit slut. Föreningskompassen är en av de grundläggande metoderna i metodprojektet och det fanns ett tydligt behov av en nyupplaga då projektet startade hösten Arbetsgruppen finlandssvenska organisationsutvecklare tog då initiativ att göra en omarbetning av handboken och att ge ut den i en tredje omarbetad upplaga på grund av den stora efterfrågan. Den tredje upplagan trycktes i 1000 exemplar. Handboken i social ekonomi-byaekonomi gavs ut år 2003 som ett resultat av ett behov som fanns hos flera olika aktörer. Även Metodprojektet hade behov av att få en handbok i social ekonomi som på ett konkret och praktiskt sätt skulle ta upp de frågor som föreningar och organisationer ställs inför när de skall börja driva marknadsekonomisk verksamhet. En handbok i hur man bygger byanät sammanställdes hösten 2004 som ett samarbetsprojekt mellan IT Österbotten/Ulf Grindgärds och Metodprojektet. Det fanns ett behov av att skapa ett ramverk för hur processen med att bygga byanät (bredband) går till steg för steg, för att hjälpa byar genomföra processen. En handbok i social redovisning skall ges ut våren 2005 som ett resultat av det intresse metoden har väckt i Svenskfinland i och med den utbildning som genomförts och de sociala redovisningar som gjorts. Tre exempel på ökat samarbete inom metodområdet inom SSC Metodcenter Som ett resultat av Metodprojektet grundades i april 2004 ett Metodcenter. Metodcentret är en ny samarbetsenhet inom Svenska Folkskolans Vänner (som bl.a. upprätthåller SSC). Metodcentret kommer att ta tillvara Metodprojektets resultat och föra utvecklingsarbetet vidare. Metodutveckling, metodutbildning och import och utvärdering av nya metoder är viktiga verksamhetsområden för det nya centret. Utbildning i social redovisning Utbildningen genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Suomen Kylätoiminta (SYTY) och Metodprojektet. Initiativet kom från Metodprojektet och utbildningen gick parallellt både på finska och svenska. Fem utbildningsdagar hölls och ansvaret för dessa delades mellan SYTY och Metodprojektet. Landsbygdsriksdagen 2004 Under landsbygdsriksdagen i slutet av oktober 2004 ordnades 17

18 ett grupparbete i form av metodverkstäder. Samtliga grupper arbetade med frågan Hur förverkliga lokal utveckling i praktiken? men i de sex grupperna användes olika metoder. Sex av Metodprojektets handledare ledde metodverkstäderna. Allfinlandssvensk kompetenshöjardag Den ordnades en organisationernas kompetenshöjardag på en kryssning mellan Åbo och Mariehamn. Kryssningen har tidigare år ordnats för de åboländska organisationerna men år 2004 utökades kryssningen till att bli allfinlandssvensk. En bidragande orsak till detta arrangemang var Metodprojektet som ville samla Svenskfinlands nylicensierade handledare och organisationsoch föreningsmänniskor från hela Svenskfinland. Kryssningen arrangerades av SSC i Åboland i samarbete med Metodprojektet. Förverkligandet av Metodprojektet har bidragit till utvecklingen av ett nytt projekt om metoder Interreg-projektet Kompetenscirkeln Som ett resultat av metodutbildningen som arrangerades inom Metodprojektet återupptogs samarbetet mellan SSC och Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten. Diskussioner började föras om ett gemensamt projekt om metoder, vilket utkristalliserades i ett Interreg-projekt innehållande fyra metoder och fokus på metodöverföring. Projekttiden är elabbet metodutveckling för aktivt medborgarskap Inom Metodprojektet har det växt fram ett behov av att virtualisera metoderna så att de kan användas oberoende av tid och rum. Inom detta projekt, som utvecklats av Metodprojektet, kommer framtidsverkstaden att virtualiseras. Projekttiden är persontimmar har använts i regionerna för metodarbete Den 5 januari 2005 skickades en enkät ut till deltagarna i projektet och till SSC:s personal. I enkäten frågade vi hur många timmar, uppskattningsvis, personen satt ner på metodarbete. Från SSC:s personal på 21 personer fick vi in 14 svar. Vi har haft kontakt med samtliga handledare och lokala utvecklingskontor. Totalt har persontimmar använts för metodarbete. I sammanställningen över persontimmar som använts i regionerna för metodarbete åren har vi räknat in: - de timmar handledarna arbetat med metodprocesser i byar och föreningar - metodarbetet i metodverkstäderna på landsbygdsriksdagen % av de lokala utvecklingskontorens redovisade timmar (resten hör till administration) - deltagarnas timmar för metodutbildning på 18

19 metodseminarierna och metodfördjupningskurserna - timmar som SSC:s personal har uppgett att de använt för metodarbete - timmar som handledarna har uppgett att de använt för metodarbete utanför Metodprojektet Mål Metodprojektet har utvärderats enligt det sociala bokslutet år 2004 Detta sociala bokslut revideras den En utomstående mellanutvärdering har gjorts på projektet år 2004 En mellanutvärdering gjordes på Metodprojektet hösten 2004 av Nils G Johansson vid Ålsta utvecklingscentrum. Dessutom har styrgruppen för projektet gjort en mellanutvärdering i november

20 Organisationsutveckling Mål Deltagande i Metodprojektet har haft en positiv inverkan på de lokala utvecklingskontoren i regionerna En utvärdering (gjord av Nils G Johansson) visar att Metodprojektet haft en positiv inverkan på de lokala utvecklingskontorena i regionerna Utvärderingen som gjordes av Nils G Johansson säger ingenting om Metodprojektets inverkan på de lokala utvecklingskontoren i regionen. Vi har vid flera tillfällen begärt förtydligande och kompletteringar till rapporten men uppgifterna har inte fåtts. Det kan konstateras att utvärderingen var mycket knapphändig. De lokala utvecklingskontoren anser själva att Metodprojektet har haft en positiv inverkan på deras arbete En enkät skickades ut per e-post den där vi frågade ansvarspersonerna på det lokala utvecklingskontoret hur Metodprojektets genomförande har inverkat på arbetet. Samtliga fem lokala utvecklingskontor ansåg att Metodprojektet haft en positiv inverkan på deras arbete. Vi fick bland annat följande motiveringar: Metodprojektet har varit positivt på många olika sätt; nya idéer, nya kontakter och ökat samarbete med folkhögskolor, SSC, handledare och andra aktörer Genom Metodprojektet tycker jag också att vår ställning som lokalt utvecklingskontor har förstärkts Vi har också själva haft stor nytta av metoderna i vårt löpande arbete det är kanske den största nyttan vi haft 20

21 Mål Det finns ett certifieringssystem för frivilliga organisationer och en organisatorisk ram för dess användning Kvalitetscertifikatet Kompassen Det finns ett kvalitetscertifikat utvecklat för lokala föreningar. Juryn har beviljat 10 kvalitetscertifikat Juryn hade per behandlat 8 ansökningar och beviljat 6 föreningar kvalitetscertifikatet Kompassen. 21

22 Kompetensutveckling Mål De personer som genomgått metodprogrammet har utvecklat sin kompetens så att de bättre klarar sin handledaruppgift Metodprogrammets innehåll Under år 2003 arrangerades fem metodseminarier. Dessa seminarier bildade tillsammans metodprogrammet där vi utbildade handledare i lokal utveckling. Seminarierna omfattade totalt 79 kurstimmar. Mellan seminarierna och efteråt har deltagarna arbetat praktiskt i byar och organisationer och använt de metoder de fått lära sig på utbildningen. Totalt har metodprogrammet omfattat 21 metoder. Bl.a. utvärdering, social redovisning, föreningskompassen, framtidsverkstad, framtidsdialog, kursplanering, byaplanering, social ekonomi, lokal ekonomisk analys, projektutveckling i grupp och ledarskap. Vid en mellanutvärdering gjord av styrgruppen sades bl.a. följande om metodutbildningen: aktivt deltagande av handledare på seminariet handledarna utvecklas, byarna utvecklas = mera aktivitet mycket ny kunskap Deltagarna klarar sin handledaruppgift bra (på en skala 1-6 är medeltalet minst 4 och ingen har angett 1) Två ettor Medeltalet 4,76 Undersökningen genomfördes med metoden 360 grader. Vi ställde följande åtta frågor om handledarens kompetens och bad de svarande att bedöma personen i fråga på en skala Hur väl behärskade handledaren metoden? 2. Hur bra kunde handledaren förmedla metoden? 3. Hur god kontakt fick handledaren med deltagarna? 4. Hur bra lyckades handledaren leda oss mot resultatet? 5. Hur väl lyckades handledaren få deltagarna aktiva? 6. Hur bra var handledaren att skapa intresse och entusiasm? 7. Handledaren hade förmågan att sammanfatta resultatet? 8. Hur stort intresse visade handledaren för det som gjordes? 22

23 Vi frågade handledaren själv, projektledaren för Metodprojektet, den ansvariga personen på det lokala utvecklingskontoret och deltagare som varit med på de metodprocesser handledaren dragit. Totalt var 16 handledare med i undersökningen. De övriga togs inte med eftersom de inte har använt någon metod i praktiken. De deltagare som medverkade i undersökningen valdes slumpmässigt ut, men man eftersträvade att höra tre deltagare från olika föreningar som den enskilde handledaren dragit metoder i. De metoder som handledarna använt varierar och en svårighetsbedömning av metoderna som använts av den enskilde handledaren har inte gjorts. Ett generellt svar har avgivits i undersökningen, utan beaktande av vilka metoder som använts. Det som givetvis, till viss del kan ha inverkat på resultatet, är att deltagarna känner handledaren bra, eftersom handledaren i en del fall dragit metoder i en förening som han/hon själv är aktiv i. Tilläggas kan att en del av handledarna upplevt det svårare att handleda i den egna föreningen, än i utomstående föreningar. Men den positiva sidan har igen varit en känsla av att vara i säkra vatten. En annan faktor som kan ha inverkat på resultatet är tiden. En del av deltagarna hade medverkat i projektet under 2003 och hade i vissa fall svårare att dra sig till minnes av händelseförloppet och dess resultat. Svarsprocenten i undersökningen uppgår till 73 %, dvs. 69 av 96 har svarat, dvs. nåtts per telefon. Alla tänkbara respondenter har ej heller varit anträffbara, däribland en handledare. Åsikterna som gavs var givetvis personliga. I några få fall har handledarna gett bättre poäng än övriga respondenter för den ifrågavarande handledaren och i några få fall har handledaren i förhållande till andra undervärderat sig själva. Överlag har handledarnas uppgivna poäng överrensstämt med de övriga respondenternas. De flesta handledare fick mycket goda resultat, vilket även medeltalet visar. Alla medeltal för de åtta frågor som ställts ligger mellan 4,52 och 5,05. Medeltalet för hela undersökningen blev 4,76. Totalt delades det ut två ettor. Handledarnas egna medeltal låg mellan 3,5 och 5,53. Vi frågade även om handledaren följt upp resultatet vid ett senare tillfälle. Av 16 handledare svarade 10 ja och 6 nej. 23

24 Mål Det finns licensierade handledare 20 beviljade handledarlicenser Det finns 26 licensierade handledare. Merparten av de licensierade handledarna med projektledaren i förgrunden. 24

25 Mål Metodprojektets genomförande har bidragit till en ökad kompetens om metoder på SSC:s kanslier Samtliga anställda inom SSC En enkät skickades ut till samtliga anställda inom SSC den har fått information om minst en En påminnelse skickades ut eftersom vi inte fått inte svar från alla. ny metod Inom SSC arbetade 21 personer. Totalt svarade 12 personer varav 2 personer sade sig inte kunna svara på enkäten. 10 svar har således tagits med i undersökningen. 100% av de som svarade sa att de fått information om en ny metod under tiden för Metodprojektets genomförande. 60% av de anställda har använt en för dem ny metod I samma enkät uppgav 80% av de anställda att de har använt en för dem ny metod under samma period. Anställda på SSC upplever sig ha höjt sin kompetens om metoder (vid fråga ja-nej har minst 60% angett ja) I samma enkät uppgav 90% av de anställda att de upplever att deras kompetens om metoder har höjts i och med Metodprojektets genomförande. 10% kunde inte svara på denna fråga på grund av att personen anställts strax innan enkäten skickades och Metodprojektet då redan pågått nästan två år. 25

26 Mål Metodprojektet har varit synligt bland SSC:s medlemsorganisationer och i media 70% av SSC:s medlemsorganisationer känner till projektet 30 föreningar från SSC:s medlemsorganisationer valdes slumpmässigt ut. Föreningarna fanns både på nationell, regional och lokal nivå och i olika regioner. Det slumpmässiga urvalet gjordes så att vi skrev ner centralorganisationerna på lappar och drog sedan 10 av dessa. De centralorganisationer som sedan hade blivit valda var utgångspunkt för nästa steg. Då skrev vi ner deras regionala organisationer på lappar och drog 10 av dem. Därefter skrev vi ner den regionala organisationens medlemsföreningar på lappar och drog 10 bland dessa. Detta var utgångspunkten men det visade sig att flera centralorganisationer inte hade några regionala organisationer så vi var tvungna att anpassa oss till det. Det gjorde att det blev en större andel centralorganisationer än regionala och lokala organisationer. Totalt frågade vi 18 centralorganisationer, 7 regionala organisationer och 5 lokala föreningar. Av 30 föreningar kände 53,3 % till metodprojektet (16 föreningar) Artiklar om projektet har funnits minst en gång i Hbl och Vbl och det har skrivits minst 10 artiklar i övriga finlandssvenska tidningar Projektet har förekommit 46 gånger i media. Av dessa är 22 artiklar i de finlandssvenska tidningarna i Österbotten, Åboland och Nyland. Därtill har det funnits två finskspråkiga artiklar och en artikel i en tidning i Sverige. Den resterande förekomsten i media är notiser och puffar. Projektet har även förekommit i Radio Vega. Projektet har förekommit i både Hbl och Vbl men det har varit notiser och puffar. En internetsökning ger minst 10 träffar på metodprojektet Vi gjorde tre stickprov där vi skrev in ordet metodboxen i Googles sökmaskin. Den första sökningen gjordes i oktober och gav 12 olika träffar Den andra sökningen gjordes i november och gav 16 olika träffar Den tredje sökning gjordes i december och gav 14 olika träffar 26

27 Mål Det finns modellbyar som kan tjäna som förebilder för andra 30 byar har använt minst två av metoderna i metodboxen (metodguiden), varav Föreningskompassen är en En sammanställning från den rapportering som handledarna lämnat in till projektkansliet visar att totalt 13 byar har använt minst två av metoderna i metodboxen, varav Föreningskompassen är en. Totalt 26 byar har använt minst en metod. De lokala utvecklingskontoren anger att minst 10 byar har modellvärde En förfrågan skickades ut till de lokala utvecklingskontoren där vi bad dem ange om det finns byar inom deras region som de anser att har modellvärde. Totalt har de lokala utvecklingskontoren uppgett att sex byar har modellvärde. I norra Österbotten finns två byar med modellvärde, i Sydösterbotten två byar, i Åboland en och i västra Nyland en by. I Östnyland kunde ingen by uppges som hade modellvärde och som hade deltagit i projektet. Fem exempel på modellbyar som LUK har angett har modellvärde I Österbotten: Långö Norra Nedervetil Bjurbäck Lappfjärd I Åboland: Keistiö I Nyland: Degerby Minst 5 modellbyar är beredda att konkret informera besökare/föreläsa för andra om sitt arbetssätt De lokala utvecklingskontoren uppger att samtliga dessa sex byar är beredda att konkret informera besökare och/eller föreläsa för andra om sitt arbetssätt och visa vad de har uppnått. Majoriteten av byarna har redan vanan inne att ta emot besökare. 27

28 Mål Ett nytt finlandssvenskt nätverk har skapats Det finns 20 licensierade handledare som är spridda i Österbotten, Åboland och Nyland Det finns totalt 26 licensierade handledare. 11 handledare i Österbotten varav tre handledare i norra Österbotten och 8 handledare i Sydösterbotten. 4 handledare i Åboland. 9 handledare i Nyland varav 4 handledare i Västra Nyland och 5 handledare i Östra Nyland. Samt 2 handledare på projektkansliet i Vasa. Minst 20% av handledarna har tagit kontakt med varandra utanför projektets regi Vecka skickade vi en enkät till handledarna där vi frågade om handledaren haft kontakt med någon annan handledare utanför projektets regi. 14 handledare svarade, vilket utgör 56%. Av dessa uppgav 71,4% (10 handledare) att de haft kontakt med någon av de övriga handledarna. Kontakterna har ofta varit av professionell karaktär, endast i några få fall har kontakt tagits i personliga ärenden. Som exempel kan nämnas att en handledare flyttat från Åboland till Österbotten och börjat arbeta på det lokala utvecklingskontoret där Ett annat exempel är en handledare från Nyland som kommer att föreläsa om metoder och Metodprojektet på en kryssning i Åboland. Många positiva röster har höjts om att ha deltagit i ett allfinlandssvenskt projekt. Sagt av handledarna: Svenskfinland har blivit mycket mindre Det har varit intressant att få se och uppleva även Nyland och Åboland Intressant att märka att problemen på landsbygden är ganska lika oberoende av region Mycket positivt att utbildningen har varit förlagd till olika platser i Svenskfinland 28