Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande"

Niklas Johan Andreasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Pass 1 Grupp 6 Social investeringsfond Ingvar Nilsson träffar beslutande politiker/chefer. Utbildning/samhällsinformation för ensamkommande ungdomar/nyanlända riktat till olika grupper samma koncept till alla i Blekinge. ANDT frågor och jämställdhet kopplas ensamkommande barn samt vuxenutbildningar. Mera samordnad information från olika aktörer i samhället. Integrationsnätverket bjuder in övriga nätverk för att ta fram gemensam samhällsinformation/utbildning (ANDT, jämställdhet etc.) till nyanlända. Socialt bokslut i Blekinge vem äger frågan? Gemensamma mål och grupper inom länet. Förstudie om hur man riggar gemensamt socialt bokslut i Blekinge Projektansökan? Lösa problemet med försäkringsfrågan i föreningslivet (idag får inte barn och ungdomar skrivas in i föreningar utan fullt personnummer). Ta reda på vad som gäller och informera. Kan det hänga ihop med LOK-stöd? Brukardelaktighet Grupp 5 Bjuda in brett till möten utifrån tema De som tycker att de kan bidra i frågan deltar. Skapa bättre signalsystem och mottagning av den information som vi faktiskt får! Skapa en social inkubator Idag tar man mest/ofta bort symptom istället för att gå under ytan till orsakerna! Modell barnahusmodellen Individen i centrum Mer resurser till förebyggande arbete t.ex. inom polis och skola Färre ledningsgruppsnätverk = slå samman, mer tvärsektoriellt. Fokusmöten Samordna mer inom olika områden regionalt. Regionen och länsstyrelsen. Ojämlikt i region och kommun, vilka som jobbar med de här frågorna; mest kvinnor. Vi löser inte problemet utan flyttar på den som är drabbad. Skottlandsmodellen samma team, plan. En utsedd ansvarig person som följer barnet = riv organisatoriska gränser. Hur kan vi utgå från behoven och de långsiktiga mål vi vill uppnå istället för att EUmedlen styr kortsiktigt vilka projekt vi driver. Alla måste stämma av om det finns andra projekt inom samma område innan man ansöker. Kan man samverka, göra projekt ihop - slå samman eller remissinstans regionalt Social bokslut Blekinge = Ingvar Nilsson Ta in i integrationsprojekt Lst (Lena Ekroth) Grupp 4 Modeller för gemensamma resurser typ Sesam. Samverkan relationer/ nätverka Marknadsföra projekt över kommungränser Styrka litet län Använda att öppenheten/offentligheten är en styrka Andra värden än ekon Bilda fonder inom olika områden/frågor Mäta (rätt saker) utvärdera effekter

2 Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande Grupp 3 Mer samverkan förskola skola Mötas Tidig samverkan redan vid graviditet, mödravården Gränsöverskridande Förebyggande Kontaklista Utbildning om riktlinjer Kartläggning/inventering vad är på gång? Mer pengar till utbildning förebyggande innan våld i nära relation. Då även detta kostar mycket pengar inför framtiden. Lätt att problemet stannar i den egna enheten. Den röda tråden genom idag. Mera samverkan från nedre aktören till den högsta. Prata om det och lyfta. Hjälpa varandra i hela länet. Öppna gränsen mellan myndighet och organisationer Bjud in alla till mer kunskap Grupp 2 Blekinge-fond sociala investeringar Fortsatt arbete i Blekinge länsövergripande med fokus på vem vi är till för Sociala bokslut gemensamt Förstudier kartlägga hur rigga gemensamma sociala bokslut. Samordna effektivisera mellan olika aktörer/myndigheter Utbildning kunskap Att andra aktörer släpps in (t.ex. Kvinnorjouren/idéella organisationerna) Utifrån den länsgemensamma ANDT-strategin följa upp och utvärdera arbetet genom ett ANDT-bokslut, som en del i ett socialt bokslut, gemensamt för Blekinge. Grupp 1 Satsa förebyggande, investera Långsiktigt tänk hålla i Mer fokus på genomförande Våga prioritera En utgift kan många gånger vara en investering Samverka Vem gör vad? Kunskap om varandra verksamheter - helhetsbild Stärka samverkan mellan landsting och kommun Inspireras Skottlandsmodellen (SKL) Familjecentraler, Familjepeppen Vandrande samhällsplanering, delaktighet, inflytande Gemensam struktur för samhällsinformation Social integration, från början Trygghetsvandringar, synlighet Kartlägg vidare

3 Pass 2 Grupp 3 (Ronneby) Goda yttre förutsättningar Gott exempel SESAM Polisen i skolan + krögare (våld kring krogarna minskat) Marknadsför Ronneby (arbeta) (önskelista) Jobba mer aktivt med tobaksbruk i skolan Hantera drogmissbruk (HVB-hem) Återupprätta samarbete med polis (efter omstrukturering) Fler bostäder (hyresrätter) Grupp 6 (Karlskrona) Karlskronakommissionen Samverkan BTH; forskningsprojekt Hållbar kommun- och regionsutveckling. Navigatorcentrum Övergripande plan för folkhälsoarbetet, Folkhälsopol Möter och fångar upp MVC och BVC, tandvården Tankesmedja kring integration, 3 tillfällen TBU Tobaksfria barn och unga i Blekinge ANDT-strategin Karlskrona Pride Integrationsprojekt HBTQ utbildning Barnkonventionen CEMR-deklarering (Jämställdhetsintegrering EU) Gemensamt informationsmaterial till nyanlända Tydliggöra sociala aspekter i samhällsplanering Säkra uppföljning kopplat till målen Ta hänsyn till barnperspektivet i större utsträckning Använda kulturen som ett verktyg Bättre medborgarfokus CEMR-deklarering. (Jämställdhetsintegrering EU) Verkstad av den. Kommun och landsting Grupp 1 (Karlskrona) Karlskrona kommission Sociala insatsgruppen Projekt samordning nyanlända ANDT-gruppen

4 Kungsmarkskyrkan (Café, föräldrastöd, kör, etc.) Lots från 18 år (PO) Blekinge idrottsförbund Café pratbubblan/språkvän Områdesbrå Insatser för kvinnor (ex. Våld i nära relation) Finns ingen samlad bild (vi vet för lite om varandra) Samverkan för att tidigt fånga upp problem i skolan. Grupp 3 (Karlshamn) Samverkan inom organisation och extern Certifiering av HBTQ Dialog med medborgare, utanför vanligt mönster Tydliga mål för social hållbarhet ex. inom ANDT, VINR, Försörjning Nära samarbete inom BRÅ Nätverk finns inom flera områden Inte tillräckligt konkreta i en del nätverk. Informera men konkreta aktiviteter saknas Praktiskt arbete kring hur man fångar tidiga signaler. Ex. signaler till BVC hur tidiga insatser. Tillräckligt förebyggande arbete Det vi ser behov av framåt Satsa förebyggande för långsiktiga resultat. Ex. satsning skola NU ger resultat om X år i socialtjänsten Utvecklad uppföljning Definiera social hållbarhet Grupp 4 (Olofström) Det vi gör En tanke och en röd tråd: Förebyggande, barnen, föräldrar, samverkan Politiskt stöd Det vi inte gör Tidig orosanmälan Ökad kunskap till fsk/skolan och till alla aktörer Mer samverkan Det vi ser behov av Mer kunskap till politiker Bostadsbrist Mera samverkan med asylboende/migrationsverket

5 Reflektion Var är alla män idag?!

Relevanta dokument

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar