Report. Sverige Online. Hur internet omvandlar den svenska ekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Report. Sverige Online. Hur internet omvandlar den svenska ekonomin"

Transkript

1 Report Sverige Online Hur internet omvandlar den svenska ekonomin

2 The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och världsledande rådgivare inom affärsstrategi. Vi samarbetar med kunder inom alla sektorer och regioner för att identifiera deras bästa möjligheter att skapa värde, möta deras mest kritiska utmaningar och omvandla deras företag. Vår skräddarsydda metod kombinerar djup insikt i dynamiken hos företag och marknader med nära samarbete på alla nivåer i kundens organisation. Detta garanterar att våra kunder uppnår varaktiga konkurrensfördelar, bygger mer kapabla organisationer och säkrar bestående resultat. BCG grundades 1963 och är ett privat företag med 71 kontor i 41 länder. Ytterligare information finns på

3 Sverige Online Hur internet omvandlar den svenska ekonomin Alok Alström Stuart Gander Sofie Hjelmberg Tomas Nordahl Mars 2011 beställd av bcg.com

4 The Boston Consulting Group, Inc Med ensamrätt. För allmän information kontakta BCG Stockholm via: The Boston Consulting Group Skeppsbron 38 Box Stockholm För tillstånd om nytryck kontakta BCG via: E-post: Fax: , att. BCG/Permissions Post: BCG/Permissions The Boston Consulting Group, Inc. One Beacon Street Boston, MA USA

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Den svenska internetekonomin: En ögonblicksbild 8 Ett uppkopplat samhälle 8 Generationsklyftan: Utanförskap från internet 9 Internets ringar på vattnet: BNP och bredare effekter 10 Att mäta internetekonomin 11 Utöver BNP: Konsumenternas och företagens ekonomiska inverkan 14 Utöver BNP: Ökande produktivitet 14 Utöver BNP: Bredare samhällspåverkan 15 Internetintensitet 16 Sverige i ett internationellt perspektiv 16 Sverige ur ett nationellt perspektiv 18 Förvandling av näringslivet 20 Tillverkningsindustrin ommonterad Förändring ur ett industriperspektiv 22 Middagen är klar Förändring ur ett konsumentperspektiv 23 Små och medelstora företag Hur de flesta svenska företagen påverkas 25 Med blicken mot framtiden 30 Offentlig policy och e-myndigheter 30 Förändringar i social dynamik 31 Utrymme för tillväxt 34 Avslutande tankar 36 Bilaga: Metod 37 Kommentar till läsaren 40 Sverige Online 3

6 4 The Boston Consulting Group

7 Förord Få skulle bestrida att internet har haft en djup, till och med revolutionerande, inverkan på hur svenskar lever, arbetar och samverkar med varandra och världen. Internets olika aspekter, från teknisk infrastruktur till dess tillämpningar och tjänster och de användare som drar nytta av dem, har analyserats och diskuterats ingående. Trots detta har man fortfarande ingen fullgod uppfattning om den så kallade internetekonomin. Det finns inget etablerat sätt att presentera storleken på och tillväxten i denna viktiga del av vår ekonomi. För att skapa en förståelse för hur kommersiell aktivitet på internet ser ut och hur stor den är, har Google gett Boston Consulting Group (BCG) i uppdrag att utarbeta en rad oberoende landsrapporter, av vilka denna utvärdering av den svenska internetekonomin är en. BCG ansvarar för analysen och slutsatserna i denna rapport. Om författarna Alok Alström är konsult på Boston Consulting Group, Stockholm. Du kan kontakta honom via e-post: Stuart Gander är principal på Boston Consulting Group, Stockholm. Du kan kontakta honom via e-post: Sofie Hjelmberg är konsult på Boston Consulting Group, Stockholm. Du kan kontakta henne via e-post: hjelmberg. Tomas Nordahl är senior partner och managing director på Boston Consulting Groups Stockholmskontor. Du kan kontakta honom via e-post: nordahl. Vårt syfte är att ta fram ett faktabaserat värde på den svenska internetekonomin, samt att utforska dess kommersiella potential, och på så sätt skapa en bättre förståelse för hur internet bidrar till att driva Sveriges ekonomi. Vår ambition har varit att skapa en bättre och mer välinformerad grund för beslutsfattare inom såväl privat som offentlig verksamhet. Vi hoppas även att uppmuntra till en öppen dialog om hur internets många aktörers riktlinjer och aktiviteter kommer att påverka dess utveckling i framtiden. Sverige Online 5

8 Sammanfattning Sverige har historiskt sett varit en öppen och dynamisk ekonomi, med innovativa entreprenörer och tidsenliga medborgare som ivrigt anammar de möjligheter som ny teknik erbjuder. Detta i kombination med en redan före interneteran väletablerad telekommunikationssektorn har skapat en god grund för den framväxande internetekonomin. Som ett resultat av detta är Sverige en av världens mest framgångsrika IKT- (informations-och kommunikationsteknik) och e-handelsexportörer med en blomstrande inhemsk internetekonomi. Denna rapport syftar till att beskriva och kvantifiera denna motor för ekonomisk tillväxt. Internet bidrog med uppskattningsvis 205 miljarder SEK (6,6 procent av BNP) till den svenska ekonomin under Konsumtion står för den största delen (53 procent) av internetekonomin, med inköp av resor, media och underhållning som de största konsumtionsposterna. Privata och offentliga investeringar är viktiga tillskott till internetrelaterad BNP (21 respektive 13 procent), med regelbundna investeringar i internetrelaterade infrastruktur, maskinvara, programvara och tjänster. Sverige får ett betydande ekonomiskt lyft tack vare internetrelaterad nettoexport på 27 miljarder SEK (13 procent av internetrelaterad BNP). Företag med en betydande andel av sin verksamhet i direkt samband med aktiviteter på eller för internet sysselsätter omkring anställda. Dessa företag är hundratals till antalet och omfattar allt från små programvaruföretag med en handfull anställda till Sveriges IKT-jätte Ericsson. Men de direkta tillskotten till BNP utgör endast toppen av internetisberget. Konsumenter drar ytterligare fördelar från internet genom att utföra efterforskningar online innan köp (det årliga värdet på de varor som man undersöker online och sedan köper fysiskt i butik är omkring 85 miljarder SEK), via en aktiv marknad för försäljning av varor konsumenter emellan samt från den enorma mängden kostnadsfritt material som finns på internet. Företagen gynnas av en stor e-handelsmarknad mellan företag (marknaden för e-handel mellan företag var värd nära en biljon SEK år 2009), möjligheten att utnyttja en attraktiv reklamkanal (annonsering online utgör cirka 5 miljarder SEK årligen) 1 och internetdrivna produktivitetsvinster i deras verksamhet. Internet har även öppnat upp för helt nya sektorer inom industrier genom affärsmodeller som inte var möjliga tidigare, och på så sätt förbättrat den totala effektiviteten i ekonomin. Internet gör det möjligt för människor att aktivera sina sociala nätverk på helt nya sätt, vilket avsevärt förbättrar samspelet i samhället, men det har även skapat en ny plattform för brottslig verksamhet internetrelaterad brottslighet är på uppgång och piratkopiering är ett stort problem för branscher som t.ex. film, musik och mjukvara. 1. Institutet för Reklam- och Mediestatistik. 6 The Boston Consulting Group

9 Sverige har en av de starkaste infrastrukturerna för internet bland alla i-länder, men det finns fortfarande möjligheter att stärka användningen och effekterna av internet i hela landet. BCG uppskattar att Sveriges internetekonomi kommer fortsätta att överträffa tillväxten i mer traditionella branscher, genom att växa med nästan 8 procent årligen och uppnå 7,8 procent av BNP år Internationella jämförelseindex tyder på att Sverige är ett av de världsledande länderna inom fast och mobilt internet, med näst intill heltäckande tillgänglighet av anslutning med hög hastighet och hög kvalitet. Konsumenternas och företagens engagemang med avseende på internet varierar dock i hög grad beroende på landsdel. Storstäderna och Norrland är entusiastiska användare av internet, men en del traditionella ekonomiska centra har anpassat sig i en långsammare takt. Tillgång till kommunala e-tjänster varierar även kraftigt över landet. Medborgare i mindre tätbefolkade områden där e-tjänster kan vara särskilt värdefulla, saknar ofta de offentliga tjänster som är tillgängliga online i mer folkrika kommuner. Inom alla sektorer av ekonomin har internet medfört omvälvande förändringar; ibland på oväntande sätt. Även stora, etablerade och vanligen konservativa branscher som t.ex. livsmedelshandeln är nu inne i en period med snabb innovation, där nya aktörer äntrar värdekedjan, nya affärsmodeller testas och konsumentbeteendet anpassar sig. Vår undersökning av 749 små och medelstora företag visar på stora skillnader i graden av internet-anammande, men visar även på en gemensam trend att det går bättre för företag som använder mer sofistikerade onlineverktyg än för deras konkurrenter. Sveriges traditionella innovationskraft, tekniska kompetens samt öppna och dynamiska samhälle kommer att fortsätta skapa goda förutsättningar för företag, myndigheter och enskilda att ta till vara på de möjligheter som internet erbjuder. Konsumtionen kommer att fortsätta vara motorn för tillväxt online, med köp av resor, media, underhållning och kläder som främsta drivkrafter. Tack vare sambandet mellan konsumtion och graden av företagsengagemang på internet finns det möjlighet för ytterligare tillväxt om företagen i snabbare takt börjar erbjuda avancerat försäljnings- och kundstöd online. Detta skulle uppmuntra svenskarna, som för närvarande är mindre entusiastiska onlineshoppare än några av våra europeiska och nordamerikanska grannar, att öka internethandelns andel av konsumtionen. Den svenska offentliga sektorns utgifter för e-tjänster och teknik förväntas växa långsammare än i andra liknande länder. Ett beslut om att hålla jämna steg med länder som t.ex. Danmark skulle öka internetekonomins betydelse ytterligare. Om konsumenternas och myndigheternas utgifter skulle växa i takt med ledande nationer i dessa aspekter som t.ex. Danmark eller Storbritannien, skulle internetekonomin kunna motsvara så mycket som 9,3 procent av BNP år På alla nivåer i de offentliga förvaltningarna strävar man efter att erbjuda e-tjänster och att mer effektivt möta medborgarna via internet. Sverige Online 7

10 Den svenska internetekonomin En ögonblicksbild Det har gått nästan 30 år sen Sverige äntrade onlineeran. Den 7 april 1983 skickades det första e-postmeddelandet till Sverige. Tre år senare skapades landskoden.se. 2 Idag är Sverige ett av världens mest uppkopplade samhällen. Bland de faktorer som bidrar till denna styrka hittar vi en tradition av politiskt engagemang, kombinerad med teknisk kompetens som möjliggjorde upprättandet av en utomordentligt stark internetinfratstruktur. BCG:s e-intensitetsindex, som mäter internets påverkan och räckvidd inom handel och i samhället bland nationerna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), placerar Sverige som den fjärde mest e-intensiva nationen på jorden, efter Danmark, Sydkorea och Japan. I den globaliserade marknad som skapats av internet har svensk kompetens och uppfinningsrikedom gjort landet till en exportör av bade utrustning och idéer, lett av entreprenörer bakom internationella framgångar som Spotify och Stardoll samt etablerade internationella aktörer som TeliaSonera och Ericsson. Det är uppenbart att internet nu utgör en betydande del av den svenska ekonomin. Exakt hur mycket är svårare att säga. Denna rapport syftar till att göra just det genom att sätta ett värde på Sveriges internetekonomi och utforska dess kommersiella karaktär. En sådan strävan måste dock grundas på kunskap om hur svenska konsumenter och företag använder internet. Ett uppkopplat samhälle Internet har blivit ett ständigt närvarande inslag i svenskarnas vardagsliv. Av befolkningen har 91 procent totalt 8,5 miljoner människor tillgång till internet i hemmet. De flesta svenskar är fortfarande uppkopplade via fasta anslutningar. 85 procent har åtkomst hemma via en bredbandsanslutning. 3 Samtidigt gör stadigt ökande mobil täckning tillgången till internet mer portabel och flexibel med avseende på tid och plats. Antalet mobila dataabonnemang har ökat dramatiskt under de senaste åren, 4 och 27 procent av befolkningen kopplade upp sig mot internet via en mobiltelefon under det första kvartalet Den genomsnittlige svensken är online 15,5 timmar varje vecka, fördelat mellan arbete och hem. 6 Detta ger en årlig nationell summa på 600 miljarder uppkopplade timmar. De mest populära aktiviteterna är att skicka och ta emot e-post, söka efter produkt- och/eller tjänsteinformation samt att utföra bankärenden online. Om de vanor som etablerats tidigt bibehålls i vuxen ålder bör dessa siffror öka stadigt under de kommande åren. Medierådets studie av barn och unga i åldrarna år visade att deras viktigaste fritidsaktivitet var att surfa på internet; 29 procent i denna åldersgrupp tillbringade tre timmar eller mer om dagen online, jämfört med 21 procent som ägnade ungefär lika mycket tid till att titta på TV. Internet har även blivit en integrerad del av svenska företags affärsplaner och arbetsmetoder, detta är sant för 2. Hamngren och Odhnoff, De byggde internet i Sverige, ISCO-SE. 3. Statistiska centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och internet Post- och telestyrelsen, Svensk telemarknad, Statistiska centralbyrån. 6. Findahl, Svenskarna och internet The Boston Consulting Group

11 företagsjättar som Sandvik och Electrolux så väl som för de allra minsta företagen. Vår undersökning av 749 små och medelstora företag visade att mer än tre fjärdedelar av de minsta företagen (de med mellan en och nio anställda) har en etablerad närvaro online. En fjärdedel av alla små och medelstora företag har tagit emot beställningar online och e-handel står nu för 20 procent av företagsintäkterna. 7 Generationsklyftan: Utanförskap från internet Trots Sveriges imponerande infrastruktur, uppkopplingsgrad och tradition av social solidaritet, är en del samhällsgrupper i viss omfattning utanför internet. Ett exempel är den äldre generationen som i mindre utsträckning är benägna att använda sig av internet. Medan endast 7 procent av svenskarna år 2010 sade att de aldrig hade använt internet, steg denna andel till 33 procent i gruppen mellan 65 och 74 års ålder. Ungefär en lika stor andel av denna åldersgrupp saknar tillgång till internet hemma. Trots detta så håller den äldre generationen på att komma ifatt. Antalet hushåll med internetåtkomst i denna grupp har ökat med 13 procent varje år mellan 2007 och 2010, jämfört med 3 procent för den totala befolkningen under samma tidsperiod. Klyftan kvarstår, 8 men den krymper. 7. Statistiska centralbyrån, Företagens användning av IT, Statistiska centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och Internet, Sverige Online 9

12 Internets ringar på vattnet BNP och bredare effekter Ingen ifrågasätter att internets påverkan på handeln och samhället i Sverige är stor, ökande och djupgående. Hur denna påverkan ska kvantifieras är dock en annan fråga. Precis som med annan, mer etablerad teknik för allmänt bruk som har vävt sig in i samhällstrukturen och ekonomin, så som ångmaskinen och elektriciteten, en så uppstår frågan om hur dess effekter ska definieras och mätas. Det finns synliga och enkla index som exempelvis onlineförsäljning, men de belyser bara en del av fenomenet. Andra effekter, t.ex. produktivitetsvinster tack vare internet, är inte lika enkelt att kvantifiera. Internets påverkan kan illustreras som fyra koncentriska ringar. Längst in finns de mätbara onlinetransaktionerna t.ex. nedladdning av film på cdon.com och transaktioner som inleds på internet och avslutas i lastbilarnas och flygplanens värld, t.ex. kläder som köps från H&M:s hemsida. Fyra element konsumtion, investeringar, myndigheters utgifter och nettoexport utgör den påtagliga ekonomiska verksamhet som finns med i beräkningar av bruttonationalprodukten (BNP). (Se Figur 1.) Figur 1. Endast en del av internets påverkan på den svenska ekonomin omfattas av BNP Den svenska internetekonomin som omfattas av BNP, bl.a.: Konsumtion, investeringar, offentliga utgi er och nettoexport Ring 1. Konsumenternas och företagens ekonomiska påverkan som inte omfattas av BNP, bl.a.: E-handel Business-to-business E-handel Consumer-to-consumer Onlineannonsering Konsumenternas ekonomiska fördelar, bl.a.: E erforskningar online, köp offline Konsumenternas vinstfördelar tack vare kostnadsfritt material på internet Ring 2. Produktivitetspåverkan, bl.a.: Produktivitetsvinster i kommersiell verksamhet Produktivitetsförbättringar genom nya affärsmodeller Tid och energi sparas för personer i den dagliga verksamheten och vid informationsinsamlande Källa: BCG-analys. Ring 3. Bredare samhällspåverkan, bl.a.: Ökning av uppkoppling och engagemang i hela samhället Piratkopiering, bedrägeri och annan brottslighet Integritetsfrågor 10 The Boston Consulting Group

13 De återstående tre ringarna representerar de effekter som fortplantar sig genom ekonomin på grund av internetaktiviteter. Dessa kan vara mätbara, men ingår inte eller återspeglas endast indirekt i BNP-beräkningarna. De innehåller sådana element som t.ex. det sätt på vilket internet har bidragit till att lansera nya typer av företag och sänka transaktionskostnader, dess förmåga att föra samman köpare och säljare som annars troligen inte skulle ha mötts, produktivitetsförbättringar och effektivisering av upphandlingscykler samt konsumenternas ökade förmåga att jämföra priser för likvärdiga produkter och tjänster. Dessutom har internet minskat den tid och de ansträngningar som krävs för en lång rad aktiviteter i vår vardag och möjliggjort enklare kommunikation. Att mäta internetekonomin Baserat på utgiftsmetoden (se sidospalten: Tre sätt att betrakta en ekonomi) beräknar vi att den svenska internetekonomins storlek är 205 miljarder SEK. Detta motsvarar 6,6 procent av total BNP. (se Figur 2.) Som jämförelse genererar den svenska byggsektorn omkring 5 procent och jordbruket 2 procent av BNP. Jämfört med svenska regioner är internetekonomin ungefär lika stor som ekonomierna i Kalmars, Kronobergs, Blekinges och Jämtlands län sammantaget eller något mindre än hälften av Västra Götalands ekonomi. 9 Detta är inte avsett som en barometer på relativa resultat, eftersom det inte kan finnas någon direkt jämförelse mellan en teknik som är invävd i ekonomin och ett avskilt ele- 9. Statistiska centralbyrån. Tre sätt att betrakta en ekonomi Det finns tre metoder för att beräkna BNP, men ingen av dem har utformats med internet i åtanke. Resultat- eller produktionsmetoden summerar det förädlingsvärde som skapas genom produktion av varor och tjänster. Inkomstmetoden mäter summan av individers och företags inkomster. Utgiftsmetoden mäter summan av totala utgifterna för färdiga varor och tjänster. Produktionsmetoden är teoretiskt sett det bästa sättet att mäta internets BNP-bidrag. Det är så de flesta traditionella sektorernas tillskott till ekonomin beräknas. Att använda denna metod skulle dock kräva en kontroll av varje transaktion med varje vara eller tjänst som produceras i den svenska ekonomin för att avgöra om den genomfördes online eller offline detta vore i praktiken svårt med den tillgänglig data som finns. Inkomstmetoden har sin egen akilleshäl eftersom den kräver flera antaganden- om dels den andel av traditionella företags inkomster som ska tilldelas internet och dels den andel av multinationella företags inkomster som ska tilldelas Sverige. Dessa antaganden skulle leda till att beräkningen skulle vara för osäker. Trots att utgiftsmetoden även är ofullständig valde vi att använda denna eftersom den bygger på konsumenters, företags och myndigheters bidrag till internetekonomin och även uppskattar summan av alla övriga sektorers onlinekomponenter. Utgiftsmetoden bygger på fyra pelare. Konsumtion: varor och tjänster som köps av svenska hushåll via internet, konsumenters utgifter för internetåtkomst, betalningar till leverantörer av internettjänster samt kostnaden för relevanta apparater Investeringar: telekomföretagens kapitalinvesteringar förknippade med internet och internetrelaterade privata investeringar i IKT (informations- och kommunikationsteknik) Offentliga sektorns utgifter: myndigheters internetrelaterade IKT-utgifter för infrastruktur och supporttjänster Nettoexport: exporterade onlinevaror och tjänster och internetrelaterade IKT-utrustning, minus jämförbar import Det är viktigt att vara tydlig när det gäller antaganden om internets bidrag på 205 miljarder SEK till den svenska ekonomin. Viktigast är att det fulla värdet på varor som säljs online räknas, eftersom det ger en uppfattning om internets betydelse som försäljningskanal. De flesta onlinetransaktionerna slutförs i den fysiska världen, men många skulle inte äga rum utan internet som katalysator. Data om det onlinevärde som genereras vid varje steg i värdekedjan saknas till stor del, och att uppskatta det skulle ge intryck av en felaktig nivå av noggrannhet. (Se bilagan Metod om du vill veta mer om underliggande antaganden). Sverige Online 11

14 Figur 2. Den svenska internetekonomins byggstenar Konsumtion 109 Investeringar 43 Offentliga sektorns utgi er 26 Export 89 Import 62 Internetekonomin 205 Miljarder kronor 6.6% % av BNP Källor: Statistiska centralbyrån; Economist Intelligence Unit; Ovum; Datamonitor; Post- och telestyrelsen; International Data Corporation; Gartner; World Internet Institute; TNS SIFO; Sveriges Officiella Statistik; Tieto; IAB Europe/Google; myndighetstjänstemän; Svensk distanshandel; YouGov; BCG-analys. ment som t.ex. byggbranschen, utan snarare som en illustration av internets betydelse stora för den svenska ekonomin. Bland de europeiska nationer som inkluderats i BCG:s undersökning utmärker sig Sverige som en av de mest internetdrivna ekonomierna, strax efter Storbritannien (7,2 procent av BNP). Det finns ett antal intressanta skillnader mellan internetekonomierna hos ett par av de nationer som kommer ut som ledande i BCGs analys. Både Storbritannien och Danmark har större andelar av konsumtion på nätet och den brittiska regeringen har gjort stora investeringar i IKT. Danska och svenska företag och myndigheter investerar för närvarande på en liknande storleksnivå i förhållande till BNP, men internetrelaterade offentliga utgifter i Danmark förväntas växa snabbare tack vare en förnyad digital strategi som samordnas av statens digitala arbetsgrupp. Dock är den största skillnaden mellan de två nordiska länderna att Sverige är en stor nettoexportör av internetutrustning, e- handelsprodukter och e-tjänster, medan danskarna är ivriga importörer av varor på nätet och även förlitar sig på utländska leverantörer av internetinfrastruktur. Konsumtion. Den största delen av internetbidraget, 109 miljarder SEK (53 procent) kommer från privat konsumtion. Av detta kommer 96 miljarder SEK från konsumenternas e-handel och resten (13 miljarder SEK) från konsumenters utgifter för internettjänster och hårdvara för internetåtkomst. Detta innebär att för varje krona konsumenterna lägger på att vara uppkopplade spenderar de minst ytterligare sju på onlineinköp. Svenskarna är aktiva onlinekonsumenter och spenderade i genomsnitt omkring SEK per onlineshoppare på e-handel under 2009, ett år då 63 procent av svenskar mellan 16 och 74 år gjorde inköp online. 10 Internetkonsumtion varierar kraftigt beroende på sektor och i synnerhet resor, media och underhållning domineras av internetköp. (Se Figur 3.) För andra kategorier som t.ex. livsmedel, har konsumtionen flyttats till internet i mycket långsammare takt. Resor stod för 28 procent av onlinekonsumtionen under 2009 och media och underhållning för ytterligare 19 procent. Livsmedel utgjorde endast cirka en 1 procent av konsumtionsutgifterna online. Detta när nästan en fjärdedel av den totala konsumtion går till mat, 11 en skillnad som visar stor potential för ökad tillväxt av internetkonsumtion. 10. Statistiska centralbyrån. 11. Statistiska centralbyrån och Economist Intelligence Unit. 12 The Boston Consulting Group

15 Investeringar. Den näst största delen av internet-bnp är privata investeringar, som står för 43 miljarder SEK. Av detta kommer omkring en femtedel från telekomföretagens kapitalinvesteringar, vars investeringsnivåer har varit relativt stabila under de senaste åren. Den största delen består av företag som investerar i IKT. 96 procent av svenska företag är anslutna till internet och 60 procent förser en del av sina anställda med mobil åtkomst. 12 Offentliga sektorns utgifter. Offentliga investeringar står för omkring 13 procent av internetdriven BNP (26 miljarder SEK). Av detta kommer huvuddelen från staten, som ägnar omkring 10 procent av sin budget åt IKT. 13 Lokala myndigheter avsätter endast 2 procent av sina budgetar till IKT, med resultatet att endast 36 procent av kommunalanställda har tillgång till en dator, 14 jämfört med 72 procent för den svenska arbetskraften anställda i företag med en personalstyrka på mer än nio personer. 15 Som vi återkommer till senare i denna rapport så finns det också möjlighet att förbättra den effektivitet med vilken kommunala IT-resurser sätts in. Nettoexport. Resterande 13 procent av internet-bnp står Sveriges starka internetrelaterade exportöverskott för. Mycket av detta är tack vare Ericsson, som har kunder i fler än 175 länder. 16 Detta är dock inte den enda förklaringen. Sverige är också en stor e-handelsexportör, med konsumenter i hela Norden som lockas av spännande produkter och tjänster och ofta gynnsamma valutakurser. 31 procent av finländarna, 19 procent av danskarna och 15 procent av norrmännen har gjort inköp från en svensk onlinebutik. Av svenskarna är däremot endast en tredjedel lika benägna som sina skandinaviska grannar att handla regelbundet på utländska webbplatser, delvis på grund av inhemsk tillgång på varor och tjänster till hög kvalitet, men också på grund av oro över betalningssäkerhet. När svenskar handlar i utlandet är USA, Storbritannien och Tyskland de mest populära marknaderna Statistiska centralbyrån. 13. Intervju med myndighetsrepresentanter. 14. Forss och Knutsson, IT i kommunerna Inriktning, kostnader och nyckeltal. Tieto. 15. Statistiska centralbyrån. 16. Ericsson. 17. Posten Norden, Distanshandel i Norden, Figur 3. Nätkonsumtionens popularitet varierar kraftigt i olika kategorier % av total konsumtion Offline Livsmedel 40 Kläder och accessoarer Hushålls produkter Källor: Statistiska centralbyrån och IAB Europe/Google Consumer Commerce Barometer. 60 Finansiella tjänster Hemelektronik 80 Resor Skönhet och personlig hygien 100 Annat Hasardspel Media och underhållning Online Sverige Online 13

16 Utöver BNP: Konsumenternas och företagens ekonomiska inverkan Business-to-Business (B2B). BNP-mått fångar bara en del av internets ekonomiska inverkan. Av de ringar det skapar på vattnet är vissa mätbara, även om de inte bidrar till BNP. Elektronisk B2B-handel ingår inte i BNP eftersom den slutliga försäljningen av produkter även omfattar värdet av mellanliggande transaktioner. Beställningar från företag via webbsidor och automatiserat informationsutbyte med undantag för försäljning inom finansiella tjänster uppskattades år 2009 till 919 miljarder SEK. Detta gör B2B e-handeln omkring nio gånger större än e-handelsmarknaden för Business-to-Consumer (B2C). E-handeln står nu för ca 20 procent av företagens totala intäkter i Sverige, en andel som varierar kraftigt mellan olika sektorer från en högsta nivå på 27 procent inom tillverkningsindustrin (där företag ivrigt har anammat system för att automatisera leveranskedjan) ner till 1-2 procent för byggföretag. 18 Consumer-to-Consumer (C2C). C2C e-handel har även blivit mycket viktig. Svenska Posten uppskattade det totala värdet av varor som byter ägare mellan konsumenter utan ett fysiskt möte till ca 5 miljarder SEK under Värdet av C2C e-handel är troligen betydligt högre än så. Värdet av produkter som annonserades under 2010 på Blocket.se, en webbplats främst avsedd för privata konsumenter som annonserar varor och tjänster till försäljning, uppgick till imponerande 212 miljarder SEK. 20 Online-annonsering. Annonsering online uppgick till 5 miljarder SEK under 2009, vilket gör det till det näst största reklammedium, som endast överträffas av den tryckta pressen. Vidare har annonsering online nu gått om TV som reklammedium. Dess andel ökade från 15 procent år 2008 till 18 procent ett år senare, medan TV-reklam har gått ner till 16 procent. 21 Konsumenternas ekonomiska fördelar. Konsumenterna gynnas även av kostnadsfritt material som finns online, liksom förmågan att undersöka en önskad produkt på internet innan man köper den i en traditionell butik. BCG uppskattar att värdet av offlineinköp efter efterforskningar online uppgick till 85 miljarder SEK under 2009, vilket är nästan lika mycket som hela e-handelsmarknaden för konsumenter (mer information om hur detta har beräknats finns i metod-bilagan). I synnerhet detaljhandelsprodukter, hemelektronik och finansiella tjänster undersöks ofta online innan inköp. Svenskarna är också aktiva konsumenter av kostnadsfritt material på internet. Under en genomsnittlig dag 2010 besöktes aftonbladet.se av 1,2 miljoner svenskar och läste artiklar på Wikipedia. 22 Nästan en av fyra tittade på videoklipp på internet under en vanlig dag år Utöver BNP: Ökande produktivitet Det har demonstrerats att internet ökar produktiviteten genom minskade transaktionskostnaderna, effektiviserade och förenklade affärsprocesser samt förbättrat informationsflöde. Forskning om produktivitet som utförts nyligen av statistikmyndigheterna i 13 EU-länder, däribland Sverige, tyder på att en 10-procentig ökning av e- upphandling inom tillverkningsindustrin kan ge 2,6 procent produktivitetsökning, medan en liknande 10-procentig ökning av försäljningen på nätet inom detaljhandeln kan ge en produktivitetsökning på 3,1 procent procent av de små och medelstora företag som tillfrågades av BCG uppgav att internet hade ökat deras produktivitet under de tre senaste åren. Internets påverkan är inte begränsad till en produktivitets ökning av traditionella affärsmodeller. Den möjliggör även nya affärsmodeller genom att eliminera delar av den traditionella värdekedjan en vinst för både företag och kunder som drar nytta av lägre kostnader, förbättrad kvalitet och tillgänglighet till produkter och tjänster. Svenska Qbrick är ett exempel på ett företag som gynnas genom att tillhandahålla teknik för uppspelning av videomaterial för många webbplatser som t.ex. svtplay och aftonbladet webbtv. Utöver BNP: Bredare samhällspåverkan Det råder föga tvivel om att internet, genom att erbjuda en enkel och förhållandevis billig metod för global kom- 18. Statistiska centralbyrån. 19. Posten, Prylar för miljarder, en rapport om privatpersoners distanshandel med varandra, februari Blocket. 21. Institutet för Reklam- och Mediestatistik. 22. Google Trends. 23. NORDICOM, Mediebarometern, Eurostat, Information Society: ICT Impact by Linking Data from Different Sources, The Boston Consulting Group

17 Internet i rörelse Qbrick gör det möjligt att distribuera och hantera video för webbplatser som svtplay eller aftonbladet webbtv. Deras tjänster omfattar distribution, omkodning, hantering, betalning, skydd och spårning av kundernas videoinnehåll. Bolaget grundades 1999 och den framsynthet Qbirck visade vid en tidpunkt då webbinnehåll fortfarande hade låg kvalitet och videomaterial var ovanligt har lönat sig. Qbrick har vuxit snabbt under de fem senaste åren, från 18 anställda och en omsättning på 22 miljoner SEK år 2005 till 90 anställda och intäkter på 130 miljoner SEK i samtliga nordiska länder under Under större sportevenemang kan Qbrick stå för procent av all internettrafik i Sverige. Företagets VD Eric Matsgård tror dessutom att Qbrick kommer att fortsätta växa. Vi har brutit upp värdekedjan för video. Det finns inget behov för kabelföretag i gammal stil mellan produktionsbolagen och TV-kanalerna. Vi kan leverera video direkt från upphovsmannen till tittaren. munikation, har fört människor närmare varandra. Nästan fyra miljoner svenskar var registrerade på Facebook i början av 2011, procent av internetanvändarna har skickat eller tagit emot e-post, 49 procent av internetanvändarna har lagt upp bilder 26 och 39 procent av svenskarna har ringt via internet. 27 Det har aldrig varit så enkelt som nu att hålla kontakten med så många människor så långt borta. Svenskarna tidiga och entusiastiska internetanvändare tar sina rättigheter online allvarligt. Vi såg detta när det svenska Piratpartiet, engagerade i frågan om vart internetreglerande lagstiftning är på väg, röstades in i EU-parlamentet. Bakgrunden till en del lagstiftning är att försöka begränsa ökningen av internetrelaterad brottslighet. Även om den för närvarande endast står för 1 procent av alla rapporterade brott i Sverige så har den vuxit med 76 procent per år sedan Den nyligen införda IPREDlagen för bekämpning av digital piratkopiering har avslöjat omfattningen av illegal fildelning. Internettrafiken minskade med 18 procent under de sex första månaderna efter att lagen trädde i kraft. 29 Internets öppna, ofta anonyma, karaktär kan ibland ha oönskade effekter, från irriterande popup-annonser och skräppost (som utgör en mycket stor andel av den totala mängden e-post) till elakartad programvara (så kallad malware) och ökningen av mer allvarliga problem som bedrägeri och identitetsstöld. Det finns därför ett löpande behov av att säkra internets säkerhet och tillgänglighet för de 88 procent av svenskarna som använder internet varje vecka. 30 För närvarande ser det ut som att de positiva ekonomiska och sociala egenskaper väger upp riskerna med denna viktiga del av vår vardag. Endast 1 procent av Svenskar mellan 16 och 74 år valde enligt Statistiska centralbyrån år 2010 att inte ha internet hemma på grund av integritets- och säkerthetsskäl Socialbakers, Findahl, Svenskarna och Internet, TNS SIFO, Svenskarnas användning av telefoni & internet, Individundersökning Brottsförebyggande rådet. 29. Andermon and Liang, 2010 Piracy, Music and Movies: A Natural Experiment, Research Institute of Industrial Economics. 30. Statistiska centralbyrån. 31.Statistiska centralbyrån. Sverige Online 15

18 Internetintensitet Även om internet är globalt har inte alla nationer anammat det på samma sätt. Vissa länder, som Sydkorea, Japan och Sverige, har byggt upp avancerad bredbandsinfrastruktur. Andra, som Storbritannien och USA, har tagit till sig internet som en marknadsplats. Norge, Danmark och Nederländerna har utmärkt sig genom att engagera företag, myndigheter och konsumenter i att använda internet. Få länder utnyttjar internet bredare eller mer intensivt än Sverige. Denna uppskattning grundas på BCG:s e-intensitetsindex, som har utvecklats för att jämföra internets djup och räckvidd såväl inom handeln som i samhället i stort inom OECD-länderna. 32 Som sådant kompletterar det andra index som endast baseras på infrastruktur eller användning. Trots sina antaganden, och en inneboende felmarginal, indikerar ett sådant index ett lands styrkor och svagheter. Indexet beaktar tre mått på internetaktivitet: Sverige i ett internationellt perspektiv Sverige placerar sig så högt som på fjärde plats på det övergripande e-intensitetsindexet, efter endast Danmark, Sydkorea och Japan. (Se Figur 4.) Detta är till stor del tack vare den enastående fysiska infrastrukturen. Vid närmare granskning ser vi dock att Sverige är svagare än flera jämförbara länder med avseende på statligt engagemang och konsumenters utgifter. (Se Figur 5.) Möjliggörande. Sverige placerar sig högst i Europa och kommer trea på delindexet Möjliggörande, efter Sydkorea och Japan. Detta återspeglar styrkan i Sveriges internetinfrastruktur som en följd av tidiga investeringar i fast bredband och mobil uppkoppling. Svenskarna har dock lägre hastigheter på sitt fasta bredband än japanerna och sydkoreanerna och har även varit långsammare på att anamma mobil internetuppkoppling, även om antalet dataabonnemang nu växer snabbt. Möjliggörande: hur välbyggd är infrastrukturen och hur tillgänglig är åtkomsten? Engagemang. Sverige ligger på fjärde plats överlag för Engagemang, efter Norge, Danmark och Nederländerna. Engagemang: hur aktivt anammar företag, myndigheter och konsumenter internet? Utgifter: hur mycket pengar spenderar konsumenter och företag på e-handel och annonsering online? Indexet balanserar Möjliggörande (som har 50 procents viktning) mot de två användningsmåtten: Engagemang och Utgifter (vart och ett med 25 procents viktning). Vi skapade också tre delindex för Engagemang, för att underlätta en närmare granskning av konsumenternas, företagens och den offentliga sektorn engagemang online. Konsumentengagemanget i Sverige är starkt, men både danskar, finländare, norrmän och holländare är något mer entusiastiska internetanvändare. Sveriges femteplats i detta delindex är baserat på att stora delar av befolkning är internetanvändare och på deras entusiastiska konsumtion online av musik, spel, peer-to-peer-interaktion samt resebokningar. Nu används exempelvis sociala nätverk av procent av åringarna och procent av åringarna Vi hade ingen möjlighet att inhämta tillräcklig information för att inkludera Chile, Mexico, Slovenien, Turkiet och Israel i indexen. Se Bilaga för mer information om indexens uppbyggnad. 33. Findahl, Svenskarna och Internet, The Boston Consulting Group

19 Figur 4. Sverige placerar sig högt på BCGs e-intensity index Country Score Country Score Danmark 140 Sydkorea 139 Japan 138 Sverige 134 Nederländerna 129 Storbritannien 128 Norge 125 Finland 124 Tyskland 120 Island 111 USA 109 Luxemburg 109 Australien 108 Frankrike 105 Österrike 103 Belgien 102 Schweiz 101 Irland 99 Nya Zeeland 95 Kanada 91 Spanien 86 Tjeckien 83 Portugal 80 Ungern 76 Slovakien 70 Polen 65 Italien 63 Grekland 54 Källor: Akamai; Eurostat; Information technology and innovation foundation; Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling; Förenta nationerna; Magnaglobal; BCG-analys. OBS: Indexet har skalats så att det geometriska medelvärdet är lika med 100. Figur 5. Sverige är genomgående starkt i delindexen, med utrymme för att öka konsumtionen på nätet Möjliggörande Sydkorea Japan Sverige Nederländerna Island Schweiz Österrike Danmark Finland Norge Belgien Tyskland Luxemburg Storbritannien Frankrike Australien Irland Nya Zeeland Spanien Portugal Italien USA Kanada Slovakien Grekland Ungern Tjeckien Polen Engagemang Norge Danmark Nederländerna Sverige Australien Nya Zeeland Schweiz Kanada Finland USA Island Storbritannien Japan Tyskland Irland Sydkorea Belgien Frankrike Luxemburg Österrike Spanien Portugal Tjeckien Ungern Polen Slovakien Italien Grekland Utgi er Storbritannien Danmark USA Tyskland Sverige Finland Japan Nederländerna Luxemburg Norge Tjeckien Sydkorea Frankrike Australien Ungern Irland Island Kanada Belgien Österrike Nya Zeeland Polen Spanien Portugal Schweiz Slovakien Italien Grekland Källor: Akamai; Eurostat; Information Technology & Innovation Foundation; Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling; Förenta nationerna; MagnaGlobal; BCG-analys. OBS: Indexet har skalats så att det geometriska medelvärdet är lika med Sverige Online 17

20 Sverige tar även femte plats vad beträffar företagsengagemang (efter Schweiz, Nya Zeeland, Norge och Australien). En stor andel av svenska företag använder webben för grundläggande kundinteraktion, men det är betydligt färre som säljer produkter direkt på internet. Nästan 10 procent av små och medelstora företag tycker inte att internet är tillräckligt säkert för att användas som försäljningskanal. Det finns en tydlig möjlighet för företagen att bredda sitt engagemang. Sverige ligger bara på nionde plats, när det gäller den offentliga sektorns engagemang. Även om myndigheterna strävar efter att tillhandahålla fler offentliga e-tjänster, 34 till exempel möjligheten att bekräfta deklarationer via SMS, är det fortfarande mindre vanligt att svenskar interagerar online med stat eller kommun än danskarna. Uppkopplingsgraden för bredband i danska skolor är även högre, vilket skapar bättre möjligheter att utnyttja internets utbildningspotential. Utgifter. Sverige ligger på femte plats, före grannländerna Finland och Norge, men en bit efter Storbritannien och Danmark, som leder klart i denna kategori. Sverige hamnar också marginellt längre ned vad beträffar annonseringsutgifter online och e-handel överlag än Storbritannien och Danmark. Sverige ur ett nationellt perspektiv BCG har också utvecklat en regional version av sitt e-intensitetsindex, med samma struktur och metod som det globala, för att jämföra internets djup och räckvidd i ett lands olika regioner. Detta visar på ett ojämnt mönster av intensitet över landet, och som möjligtvis kan förväntas får Stockholm och Sydsverige högst poäng på total e-intensitet. (Se Figur 6.) Med tanke på den starka internationella positionen med avseende på Möjliggörande är det inte så överraskande att se genomgående högt Möjliggörande över hela landet. I synnerhet Stockholm har goda nivåer av hög hastighet och mobil uppkoppling. Även det glest befolkade övre Norrland har lyckats förse boende med mycket bra tillgång till bredband och mobila 3G-nätverk i tätorterna, där de flesta invånarna bor. Konsumenternas Engagemang är relativt likvärdigt mellan regionerna, med en variation som till viss del återspeglar skillnader i Möjliggörandet. Övre Norrlands höga nivå på delindexet Engagemang hos konsumenter exemplifieras av Anchisa Foki Wallström, som bor i Umeå och skriver en av Sveriges mest populära bloggar. Varje dag följer tusentals flickor över hela Sverige hennes liv och åsikter. Stora regionala skillnader går att hitta i delindexen Utgifter online och företagens Engagemang, och dessa skillnader är logiskt korrelerade till varandra. Ett par regioner som Sydsverige, mellersta Norrland och östra Mellansverige uppvisar goda nivåer på företagsengagemang, vilket belönas med höga konsumtionsnivåer online. BCG:s enkät bland små och medelstora företagare bekräftar exempelvis att företag i mellersta Norrland har omfattande och allsidig användning av internet och använder e-upphandling, sociala nätverk, bloggar, gula sidorna, onlineinventering, verktyg för säkerhetskopiering, beställningar online och kundomdömen. Utgifterna online stimuleras av den stora andel av företagens marknadsföringsbudget som prioriteras på internet. Företagen i Västsverige (hem för en stor del av Sveriges traditionella industriekonomi) har generellt sett låga nivåer på delindexet Engagemang och följaktligen också låga Utgifter kopplat till internet. Dock finns det i regionen exempel på traditionella företag som har anammat internet och blomstrat tack vare detta. Kvarndammen i Göteborg har blivit ett av Sveriges ledande internetbaserade auktionsoch värderingsföretag. Det grundades 1991, skapade en webbplats 1997 och lade till en onlinetjänst för sina auktioner under Sedan 2007 har auktionerna skett uteslutande på internet. Varje vecka säljs flera hundra begagnade bilar, tunga fordon, maskiner och andra föremål till privat- och företagsköpare från Skandinavien, norra Europa och resten av världen. 35 Även om befolkningstätheten inte är en avgörande faktor för regionala resultat för de flesta delindexen, finns det ett starkt samband mellan befolkningstäthet och tillgången till kommunala tjänster online. Detta kan delvis förklaras med Sveriges decentraliserade strategi för kommunal IKT-hantering, vilket leder till att satsningar online blir kostsamma i områden med få medborgare och små budgetar. Fortsätter detta mönster riskerar en demokratiklyfta att uppstå mellan landsbygd och mer urbaniserade regioner. 34. E-delegationen, A Digital Agenda for Sweden. 35. Kvarndammen. 18 The Boston Consulting Group

Report. Sverige Online. Hur internet omvandlar den svenska ekonomin

Report. Sverige Online. Hur internet omvandlar den svenska ekonomin Report Sverige Online Hur internet omvandlar den svenska ekonomin The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och världsledande rådgivare inom affärsstrategi. Vi samarbetar

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag E-handel inom B2B Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag Sverige ligger internationellt sett långt fram inom internetmognad och i framkant gällande telekommunikation. Men svensk tillverkande

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Ta din e-handel till toppen

Ta din e-handel till toppen Ta din e-handel till toppen Så växer affärerna på nätet Ingeli Thunberg Meddelande AB skonceptet Kunskap ADR Nya Media ODR Adresser Målgrupper Analyser Google CRM Marknadsföring Betalning Betalning Kort

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Internets betydelse för bankerna och för kunderna

Internets betydelse för bankerna och för kunderna Internets betydelse för bankerna och för kunderna 2002-10-08 Sten Arvidson FöreningsSparbanken Internetbanken - en av flera mötesplatser Snabb tillväxt - kunder, tjänster och affärer Internetbanken - en

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda Pressmeddelande 2014-11-20 Global undersökning av världens ledande nätresebyrå Expedia Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda 7 av 10 svenskar upplever

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 2009-11-11 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 1 2 Tilgin Våra system hjälper operatörer att lansera nya bredbandstjänster och skapa det digitalt

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

EXPORTRÅDET 2012-03-08

EXPORTRÅDET 2012-03-08 AGENDA Exportrådets roll i Norden Norden Sveriges viktigaste handelspartner Lyckosamma etableringar VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT VI ÄR HEMMA PÅ DIN BORTAMARKNAD 500 anställda

Läs mer

DIBS Payment Services Tredje kvartalet 2011

DIBS Payment Services Tredje kvartalet 2011 DIBS Payment Services Tredje kvartalet DIBS roll i värdekedjan Positiv trend i kärnverksamheten Omsättning (MSEK) 40 35 36,9 35,0 35,9 37,5 38,0 Nettoomsättning i SEK +3% till 38,0 Mkr Försäljningstillväxt

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer