Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige"

Transkript

1 TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX--05/036--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige Sara Andersson Anneli Welander Examinator: Handledare: Thomas Kalbro Carl-Erik Sölscher STOCKHOLM 2005

2 Förord Detta examensarbete utfördes vid institutionen för Infrastruktur, avdelningen för fastighetsvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Rapporten omfattar 20 poäng och har genomförts på heltid under perioden september 2004 till januari Initiativtagare till arbetet var Lantmäteriverket i Gävle. Vi vill först tacka vår handledare Carl-Erik Sölscher på Lantmäteriverket, som även har tagit fram förslaget till vårt arbete. Han har alltid ställt upp och kommit med värdefulla kommentarer, råd och stöd. Vi vill även tacka vår examinator Thomas Kalbro. Sedan vill vi tacka alla på Lantmäterikontoret i Liljeholmen för den tid vi fick vara hos dem. Vi vill framför allt tacka Sören Kågedahl och Eva Öhlund, på Lantmäterikontoret i Liljeholmen, för deras hjälp och rådgivning. Vi vill även passa på och tacka de personer som vi har intervjuat och i övrigt haft kontakt med under arbetets gång. Stockholm februari 2005 Sara Andersson Anneli Welander 2

3 Sammanfattning Titel Författare Institution Handledare Examinator Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige Sara Andersson Anneli Welander Institutionen för infrastruktur Avdelningen för fastighetsvetenskap Kungliga tekniska högskolan Stockholm Carl-Erik Sölscher Thomas Kalbro Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i sådana fall var prövningen av eventuella hälsorisker görs vid utbygganden av tredje generationens mobilsystem. Arbetet har i huvudsak utförts genom intervjuer med berörda parter samt studier av aktuellt material beslutade Europaparlamentet och det Europeiska rådet att alla medlemsländer gemensamt skulle bereda väg och möjlighet för ett nytt och effektivare mobiltelefoninät. Sverige beslutade vara klar med utbyggnaden vid årsskiftet 2003/04, medan andra länder intog en mer avvaktande ställning till utbyggnaden. De fyra licenserna, för att få bygga ut nätet, delades ut av Post- och Telestyrelsen genom en så kallad skönhetstävlan. De större forskningsöversikter som gjorts internationellt och nationellt beträffande eventuella hälsoeffekter har kommit fram till liknande slutsatser. Slutsatserna har generellt indikerat att det inte förekommer några hälsorisker vid strålning från basstationer, vilket även Statens strålskyddsinstitut anser. Statens strålskyddsinstitut är den svenska myndigheten som bär huvudansvaret för att skydda medborgare från skadlig strålning. Forskarna anser dock att det krävs mer forskning inom området. Av intervjuundersökningen framgick att av de studerande kommunerna endast är Södertälje kommun som har gjort en större övergripande planering för utbyggnaden av 3G genom att införa lågstrålande zoner. De övriga kommunerna har endast gjort mindre planändringar för att anpassa planerna till de ändrade förhållandena. Bygglovshandläggarna följer strikt plan- och bygglagen, i och med det görs ingen hälsoriskprövning för strålningen från antenner. De ser endast masten som ett byggnadsverk och tar inte hänsyn till vad som ska placeras i den. Vid ansökan om ledningsrätt utgår lantmätaren från att hälsoriskprövningen skett vid bygglovsprövningen av masten. Sakägare ges dock möjlighet att diskutera ingreppets omfattning vid sammanträdet. Operatören följer alltid de av SSI rekommenderade gränsvärdena och ser därmed inte basstationen som någon hälsorisk. Ytterst sällan söks det ledningsrätt för basstation av operatören, de föredrar att på frivillig väg komma överens. 3

4 Abstract Title The handle of potentional health risks of third generations mobile systems in Sweden Author Sara Andersson Anneli Welander Department Department of Infrastructure of Technology, Real Estate Planning & Land Law, Royal Institute of Technology, Stockholm Supervisor Carl-Erik Sölscher Examinator Thomas Kalbro The aim of this Master of Science Thesis is to examine if and where this kind of reconsideration of health risks are made. The report is based mainly on interviews with parties that are involved and studies of current materials a decision was made by the European Parliament and the European Council that every member states should prepare a possibility to build a new and more efficient mobile telephone system. Sweden decided to be finished with the development on the 31:st of December 2003, while other countries adopted a wait-andsee policy. The Swedish Post- och Telestyrelsen (PTS) split the four licenses out by so called beauty contest. The main reviews on research findings, that have been made both international and national, has come up with the same conclusions. These conclusions have generally indicated that no health risks are occurring, this statement is also shared by the Swedish Svenska strålskydds institutet (SSI). SSI is the Swedish authority with the main responsibility to protect citizens from harmful radiation. By the examined local authorities Södertälje was the only one who had made a comprehensive planning and by doing so they have introduced radiation free zones. The other municipalities have only made smaller changes of their plans. The building permits dealers follow straight the Planning and Building Law (PBL) and the consequences therefore are that no health risks examination is done when it is up to radiation from the antennas. They only see the mast as a building and take no considerations to what is going to be placed on it. When the surveyor receives an application of utility easement he assumes that the health risks examination already has been done by the building permits dealers. At the meeting the involved parties gives an opportunity to discuss the extent of the operation. The operators always follow the recommendations made by SSI and therefore regards that base stations are not harmful for the human. It is very rare that operators apply for utility easement, they prefer to make voluntary agreements. 4

5 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Disposition Tredje generationens mobiltelefonisystem Vad är 3G? Hur fungerar ett mobiltelefonisystem Strålning från en basstation Radiovågor och elektromagnetiska fält Ickejoniserande- och joniserande strålning Lagstiftning som berör 3G-utbyggnaden Plan- och bygglagen Inledning Plansystemet Bygglov för radio- eller telemaster och torn Miljöbalken Balkens syfte Hänsynsreglerna i 2 kap. MB Miljöfarlig verksamhet Ledningsrättslagen Syfte Ledningsrätt Lagen om elektronisk kommunikation Syfte Lagens tillämpningsområde och innehåll Strålskyddslagen Mål och syfte Verksamheten samt skyldigheter Ordningslagen Inledning Jordabalken Debatt om utbyggnad av 3G-systemet Debatt i riksdagen Bakgrund Delbetänkande av 2002 års ledningsrättsutredning Regeringens proposition 2003/04: Motioner med anledning av prop. 2003/04: Bostadsutskottets betänkande 2003/04:BoU Övriga motioner med anledning av 3G-utbyggnaden Debatten i massmedia Post- och telestyrelsen

6 5.1 Hantering hos PTS Tidplan Tillsynsmyndighetens uppgifter Hälsorisker och riktlinjer Svenska riktlinjer Statens strålskyddsinstitut Svenska forskningsöversikter RALF FAS Vetenskapsrådet Svenska myndigheter och intresseorganisationer Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Post och telestyrelsen Socialstyrelsen Svenska kommunförbundet Lantbrukarnas riksförbund Elöverkänsligas riksförbund Internationella organisationer, riktlinjer och rapportöversikter ICNIRP WHO EU NRPB Några debatterade forskningsresultat Inledning Zwamborn m.fl Santini m.fl Motsvarande problem och diskussioner för starkströmsledningar Hanteringen hos riksdag, myndigheter och operatörer Resonemang till bostadsutskottets betänkande 2003/04:BoU Tillvägagångssätt Intervju med kommunerna Huddinge kommun Lidingö kommun Nacka kommun Södertälje kommun Värmdö kommun Intervju med länsstyrelsen Lantmäterikontor Statliga Lantmäteriet i Stockholm Statliga Lantmäteriet i Malmö Statliga Lantmäteriet i Uppsala län Statliga Lantmäteriet i Västra Götalands län (Lidköpings kontoret) Operatörer GIS Svenska UMTS-nät AB Sammanställning av empirisk studie

7 9.1 Sammanställning av intervjuer med kommuner Planläggning Bygglovshantering Sammanställning av intervjuer med statliga Lantmäteriet Sammanställning av operatörernas intervjuer Markägares synpunkter Tillvägagångssätt Intervjuer med markägare och deras ombud Skogsbolag LRF konsulter Kommuner Slutsatser Referenser: Bilagor Bilaga

8 Förkortningar AGNIR Advisory Group on Non Ionizing Radiation AL Anläggningslagen AV Arbetsmiljöverket BoU Bostadsutskottets betänkanden EG Europeiska gemenskapen EkomL Lagen om elektronisk kommunikation EMF Electro Magnetic Fields EU Europeiska Unionen FAS Forskningsrådet för Arbetslivsforskning 3G Tredje generationens mobiltelefoninät 3GIS 3G Infrastruktur Services AB GSM Global System for Mobile Communication ICNIRP International Commision on Non-Ionizing Radiation Protection IEGMP Independent Expert Group on Mobile Phones JB Jordabalken LL Ledningsrättslagen LRF Lantbrukarnas Riksförbund MB Miljöbalken NMT Nordisk Mobil Telefoni NRPB National Radiological Protection Board PBL Plan- och bygglagen PTS Post och telestyrelsen RALF Rådet för Arbetslivsforskning RF-strålning Radiofrekvent strålning SSI Statens Strålskyddsinstitut SULAB Svenska UMTS-licens AB SUNAB Svenska UMTS-nät AB UMTS Universal Mobile Telecommunications System WHO Worlds Health Organisation Världshälsoorganisationen (FN-organ) 8

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1999 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet att alla medlemsländerna gemensamt skulle bereda väg och möjlighet för ett nytt och effektivare mobiltelefoninät. Efterföljaren till NMT - och GSM-systemet fick benämningen UMTS eller den tredje generationens mobiltelefonisystem, 3G, som den i vanligt tal kallas för i Sverige. Denna utveckling står för ett snabbare sätt att föra över information till mobiltelefoner och andra mobila terminaler än vad dagens telefoni gör. Systemet ger möjlighet att förutom det dagens mobilnät kan erbjuda även skicka och ta emot grafik, stillbilder och rörliga bilder samt andra typer av avancerade informationstjänster, exempelvis positioneringsbaserade tjänster. För att allt detta skall vara genomförbart kräver UTMS-näten fler basstationer än GSM-näten på grund av att högre frekvensband används. Frekvensbanden och dess bandbredd medger även högre datahastigheter, medan räckvidden för basstationerna blir kortare. Sverige beslutade att vara klar med utbyggnaden av 3G till den 31 december 2003, medan de flesta andra medlemsländerna valde att inta en mer avvaktande ställning till utbyggnaden. När Sveriges riksdag fattade beslut om införandet av lagändringarna hade redan Post- och telestyrelsen (PTS) genom en så kallad skönhetstävlan utsett de fyra operatörerna som skulle erhålla tillstånden för utbyggnaden. Orsaken till ändringarna i den svenska lagstiftningen var de direktiv som EG kom med Syftet med direktiven var att modernisera gemenskapens lagstiftning på området. I och med att 3G-utbyggnaden och dess behov av ett flertal nya master och antenner blev känd hos allmänheten uppstod en hel del protester. Allmänheten protesterade dels mot en ökad strålning från antenner samt de fula inslag i stads- och landskapsbilden som masterna ansågs ge upphov till. När ändringarna i ledningsrättslagen gjordes år 2004, vilket gav operatörerna rätt att med tvång ta mark i anspråk för masterna med ledningsrätt, bröt en stor debatt ut i massmedia. Folk var rädda för att de nu skulle bli påtvingade en mast mot deras vilja. 1.2 Syfte Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hanteringen av eventuella hälsorisker har genomförts vid utbyggnaden av UMTS-nätet. Hur har lantmäterimyndigheten, kommunen och operatören behandlat dessa svåra frågor? Vad säger lagstiftningen? Hur har markägarnas synpunkter hanterats och hur känner de sig behandlade? I undersökningen ska vi även se om bostadsutskottets betänkande, 2003/04:BoU13, haft något inflytande på kommunen eller lantmätarens sätt att pröva bygglov respektive ledningsrätt. Kan ett betänkande för ändring av en lag ge hänvisning till skyldigheter för åtgärder i annan lagstiftning? 9

10 Vi ska även bilda oss en uppfattning om vad forskningen kommit fram till när det gäller hälsorisker för strålning från basstationer för mobiltelefoni. 1.3 Avgränsning Utbyggnaden av 3G sker i hela Sverige men vi har valt att begränsa oss till Stockholms län då det gäller intervjuer med kommuner. Detta län innehåller såväl landsbygd som storstäder och tätort vilket ger en blandad bild av de olika förutsättningarna. I Stockholms län finns det endast ett statligt lantmäterikontor. Eftersom de kommunala lantmäterikontoren inte har åtagit sig dessa förrättningar blev vi för att få en större bredd tvungna att utöka undersökningen. 1.4 Metod Undersökningen avser fem kommuner med blandad storlek beträffande yta och befolkning samt olika politiska majoriteter i Stockholms län. Intervjuer har hållits på plats hos fyra av kommunerna och en via mail. För utbyggnaden av 3G står två nätbyggare, dessa har vi intervjuat. En nätbyggare har vi personligen träffat och den andra har besvarat frågorna via mail. Fyra statliga lantmäterikontor har intervjuats, tre via telefon och en på plats. Ett flertal markägare har telefonintervjuats. Informationsinhämtning har även skett via telefon och mail med olika berörda parter samt via Internet och litteratur. Alla intervjufrågor återfinns i bilagan. 1.5 Disposition Rapporten är indelad i fyra övergripande delar. Del ett avser de tre första kapitlen och ger en allmän information om bakgrunden till utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige och hur tekniken fungerar samt en sammanfattning av den lagstiftning som berörs. Del två avser kapitel fyra till sju och behandlar debatten och PTS:s tillståndsprövning av 3G-utbyggnaden samt en genomgång av aktuella forskningsresultat och rapporter om eventuella hälsorisker. Del tre innehåller vår empiriska studie och dess sammanfattning. I sista delen redovisas våra slutsatser. 10

11 2 Tredje generationens mobiltelefonisystem 2.1 Vad är 3G? Den tredje generationens mobiltelefonsystem kallas i vanligt tal för 3G eller UMTS. Detta nya system som för närvarande byggs ut kommer att innebära en snabbare informationsöverföring till mobiltelefoner än vad dagens GSM-nät ger möjlighet till. Förutom att skicka ljud och ta emot stillbilder kommer det nya systemet ge möjlighet att skicka eller ta emot rörliga bilder, grafik och andra mer avancerade tjänster Hur fungerar ett mobiltelefonisystem När man ringer från en mobiltelefon sänder den ut radiovågor som fångas upp av en basstation som i sin tur leder signalen till en mobilväxel. Mobilväxeln skickar samtalet till det fasta telenätet om mottagaren har en vanlig telefon, eller till en annan basstation om mottagaren har en mobiltelefon. Från antennen på basstationen överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. En basstadion tar alltså både emot och sänder ut radiovågor. 2 Radiotrafiken från telefon till basstation kallas upplänk, och radiotrafik från basstation till mobil kallas för nedlänk. Varje basstation har en begränsad räckvidd vilket gör att de måste vara jämnt utplacerade i ett regelbundet mönster för att systemet ska fungera. Ett mobiltelefonisystem består av ett antal celler, där varje cell är ett geografiskt område som täcks av en basstationsantenn. 3 När man rör sig mellan två celler följer samtalet automatiskt med till den basstation som betjänar den nya cellen. Basstationsantennen är oftast placerad högt på en mast eller en byggnad, för att kontakten med mobiltelefonen ska bli god. 4 Figur 1. Den principiella uppbyggnaden av ett mobiltelefonsystem 1 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 2 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 3 Statensstrålskyddsinstitut, 2001:09, Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 4 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 11

12 För att kunna täcka upp den ökande användningen och nya mer avancerade tjänster för mobiltelefoner behövs det fler basstationer. UMTS-nätet utnyttjar radiovågor med frekvensen 2,1 GHz 5 vilket räknas till medelhög frekvens. Radiovågornas höga frekvens leder till kortare utbredning som i sin tur medför att de får svårare att tränga igenom olika fysiska hinder såsom byggnader, träd m.m. Detta faktum gör att basstationerna måste placeras allt tätare. Ju fler basstationer som placeras ut, desto lägre styrka (effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med. 6 Vanligen benämner man hela installationen inkluderat antennen och masten som basstation Strålning från en basstation Basstationer sänder ut samma typ av vågor som sändare för tv och radio. Det som skiljer dem åt är främst effekten. Basstationer kan sända ut med effektnivåer från ett par watt upp till 100 watt eller mer, beroende på storleken på området eller cellen som de ska täcka. 8 Figur 2. Överst anges exempel på huvudlobens riktning i horisontell (vänster) och vertikal riktning. Nederst anges en konsekvens av dettas, att det maximala exponeringen i markytan inträffar på ett visst avstånd från antennen när strålgången (huvudloben) når marken, inte rakt under antennen. Ju längre bort man befinner sig från en basstationsantenn desto större effekt måste den sända med för att få kontakt. Antennen som sänder ut radiovågor har vanligtvis en väldigt smal vertikal spridning men en relativt bred horisontell, detta medför att radiovågornas styrka på marken nära en mast är låg eftersom antennen är riktad ut från masten. Om avståndet från antennen fördubblas blir radiovågorna 5 jämfört med GSM som använder radiovågor med frekvenser runt 900 och 1800 MHz 6 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 7 S M Mann mfl, 2000, Exposure to Radio Waves near Mobile Phone Base Stations 8 Informationsblad från nrpb, Mobile Telephony and Health 12

13 fyra gånger svagare, det vill säga styrkan avtar med kvadraten på avståndet. 9 En TV-sändare kan ha upp till 4000 gånger högre effekt än vad en utomhusmonterad basstation har. TV-sändare (UHF) TV- och radiosändare (VHF) Basstation i glesbyggd Basstation i tätbebyggt område Basstation inomhus W W 40 W 10 W 0,5 W Figur 3. Tabellen visar normala effekter från olika radiovågskällor Radiovågor och elektromagnetiska fält All kommunikation i mobilsystemet sker i luften med hjälp av radiovågor. Dessa gör det möjligt att utan ledningar eller nedgrävda kablar överföra information. Strålningen från basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektromagnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luften. Elektromagnetiska fälts egenskaper och användningsområden beror på frekvensen, det vill säga antalet svängningar per sekund. Bilden i figur 4 visar att frekvensen för radiovågor ligger mellan 1 MHz till 300 MHz. Kommer man över 300 MHz kallas radiovågorna för mikrovågor. De frekvensområden som radiovågor för basstationer och mobiltelefoni använder ligger mellan 450 MHz - 2,2 GHz. Figur 4. Det elektromagnetiska fältet. Radiovågor används inte enbart i mobiltelefonisystem utan har en mängd olika användningsområden som exempelvis TV- och radioutsändningar; radar, satellitkommunikation; radiokommunikation för båtar och i flygplan; mikrovågsugnar; trådlösa datanät med fler. Alla de olika användningsområdena använder sig av skilda frekvenser för att de olika apparaterna inte ska störa varandra. De kan även sända med olika effekt. Valet av frekvens bestäms genom internationella avtal Statensstrålskyddsinstitut, 2001:09, Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 10 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 11 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 13

14 2.2.3 Ickejoniserande- och joniserande strålning Det existerar olika typer av strålning. De har alla olika egenskaper. Radiovågor från basstationer och mobiltelefoner tillhör en typ av strålning som kallas för ickejoniserande strålning. Eftersom radiovågornas energiinnehåll inte är tillräckligt hög förmår den inte att slå sönder atomer och molekyler. Den joniserande strålningen har däremot ett mycket högt energiinnerhåll och kan på så sätt slå loss elektroner ur atomer och molekyler och därmed bilda joner. På oss människor kan detta leda till skador i t.ex. arvsmassan i kroppens celler. Röntgenstrålning och gammastrålning hör till denna typ av strålning. Röntgenstrålning skapas på konstgjord väg genom elektricitet medan gammastrålning kommer från atomkärnar i radioaktiva ämnen Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 14

15 3 Lagstiftning som berör 3G-utbyggnaden 3.1 Plan- och bygglagen Inledning I mer utvecklade samhällen är det nödvändigt med en närmare reglering av markanvändningen och bebyggelsen. Det är påkallat av hänsyn inte bara till befolkningens krav på goda levnadsförhållanden och en god miljö utan även till bland annat behovet att tillgodose viktiga samhällsintressen. I 1 kap. 1 inleds plan- och bygglagen (PBL) med en så kallad portalparagraf som anger de grundläggande värderingar som ligger bakom lagstiftningen. Bestämmelsen syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I 5 och 6 finner man bestämmelser av grundläggande innebörd om förhållandet mellan allmänna och enskilda intressen. Sist i kapitlet anges de myndigheter som i första hand tillämpar lagen eller har tillsyn över dess tillämpning. Bestämmelser om de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse finner man i 2 kap. Här finner man även kopplingar till miljöbalken (MB). När prövningen av 2 kap. är avklarad blir bestämmelserna i tredje tillämpliga. Dessa bestämmelser handlar om krav på byggnader och anläggningar och deras placering och utformning Plansystemet I PBL:s plansystem ingår; översiktsplan, detaljplan och regionplan samt fastighetsplan. Fastighetsplanen har till uppgift att underlätta genomförandet av en detaljplan. Till plansystemet läggs även områdesbestämmelser även om en sådan inte utgör en plan i vanlig bemärkelse. En översiktsplan är en obligatorisk plan som man finner bestämmelser om i 4 kap. PBL. Det vill säga alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens område. I planen ska de allmänna intressena enligt 2 kap. samt de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden redovisas. Av planen bör det alltså framgå: - grunddragen i frågan om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, - kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, - hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt MB. En översiktsplan har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda ( 1 kap. 3 ), utan utgör endast ett underlag för de bedömningar som skall göras vid efterföljande beslut. I 5 kap. PBL behandlas detaljplanen, vilket är det instrument som man använder för att inom ett visst begränsat område närmare kunna reglera rättigheter och skyldigheter inte bara mellan markägare och samhället utan även markägare emellan. En detaljplan kan sägas ha två huvudsyften. Den ena är att reglera förändring- 15

16 ar av markanvändningen och bebyggelsen. Det andra är att mer varaktigt reglera bevarandet av vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer eller reglera förutsättningar för förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. En detaljplan är bindande för myndigheter och enskilda vilket gör att en ansökan om bygglov som stämmer in med vad planen säger i princip inte kan vägras. Planen kan alltså ge fastighetsägarna bland annat en byggrätt Strålningsfria zoner Möjligheten att i översiktsplanen markera strålningsfria eller lågstrålande zoner är ännu inte närmare utredd. Ett fåtal kommuner i Sverige håller däremot på att försöka genomdriva det nu. Om det finns skäl kan skyddsavstånd för olika störningar läggas in i detaljplaner i anslutning till bostäder, skolor och förskolor enligt förarbeten till PBL. Detta avstånd skall dock kunna motiveras och utgöra ett påtagligt allmänt intresse (PBL 5 kap 7 pkt 11). Enligt förarbeten kan man i en detaljplan ange de gränsvärden för störningar som kan godtas (PBL 2 kap 3 och 4 samt 3 kap 2 ) 14. Områdesbestämmelser finner man också i femte kapitlet. I likhet med detaljplanen har områdesbestämmelser också en bindande verkan och kan användas bland annat för att inom begränsade områden säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås Bygglov för radio- eller telemaster och torn I 8 kap. PBL behandlas regler om bygglov. När det gäller tillstånd för andra anläggningar än byggnader som till exempel att uppföra en mast, blir 8 kap. 2 PBL aktuell. Enligt punkt 5 krävs bygglov för att uppföra radio- eller telemaster eller torn. Det ligger på byggnadsnämnden att efter ansökan ta ställning till frågan om bygglov. Nämnden ska då kontrollera att kraven i 2 och 3 kapitlet efterlevs. Det ankommer sedan på byggherren att se till så att byggprojektet uppfyller de tekniska kraven. Vid handläggning skall all markanvändning prövas så att den är lämplig för det sökta ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked (1 kap. 6 PBL). Lokaliseringen skall göras på ett bra sätt så att inte stads- eller landskapsbilden förfulas. En mast utgör ofta ett framträdande inslag i stads- eller landskapsbilden vilket man måste ta hänsyn till. Vid bygglovsprövningen ska den kommunala nämnden även pröva om den sökta åtgärden uppfyller de övriga krav på byggnader som räknas upp i 3 kap. PBL. I 3 kap. 2 PBL ges kommunen möjlighet att redan vid bygglovstillfället ställa sådana krav på byggnader och anläggningar samt placering som motiveras av den avsedda verksamheten, dvs. en anläggning ska placeras och utformas så att den avsedda användningen inte medför fara eller betydande olägenhet för omgivningen. De olägenheter som åsyftas kan bestå av luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som inte är helt tillfälliga 15. Ett ställningstagande 13 L. Didón mfl, 1997, Plan- och bygglagens grunder med naturresurslagen 14 Svenska kommunförbundet, 2002, Mastiga frågor 15 L. Didón mfl, 1987, Plan- och bygglagen, en kommentar 16

17 till om åtgärden uppfyller kraven på planenlighet enligt 8 kap. 11 PBL skall kommunen även göra. Bygglov till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplan eller fastighetsplan får lämnas, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. Vid bygglovsprövning av åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan ska kommunen med tillämpning av 8 kap. 12 första stycket PBL ta ställning till bland annat om marken är lämplig för den sökta åtgärden. Vid bedömningen skall bland annat de boendes och andras hälsa beaktas. Vidare skall prövas om åtgärden förutsätter detaljplaneläggning eller om den strider mot områdesbestämmelser Förhållandet mellan PBL och MB Reglerna i MB är endast i begränsad utsträckning tillämpliga vid handläggning och prövning enligt PBL. I sammanhanget blir bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3-4 kap. MB viktigast när ansökan om lov för åtgärd utanför detaljplan skall tillämpas. I ärenden om bygglov är däremot varken förfarandereglerna eller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB tillämpliga. Det är därför inte möjligt att ställa krav på en miljökonsekvensbeskrivning i ett bygglovsärende med stöd av reglerna i MB och inte heller att lägga den så kallade försiktighetsprincipen enligt MB till grund för lovprövning Strålningsrisker i bygglovsprövning Det är i första hand en uppgift för ansvariga statliga myndigheter att ge en samlad bild av eventuella risker med radio- respektive elektromagnetiska fält från apparater, master och nät. Vid bygglovsprövning ska risker för strålning beaktas om värdena tangerar de givna gränsvärdena som SSI redovisar ( 3 kap 2 och 3 PBL 18 ). Även om lovplikten gäller för uppförande av själva masten så skall således vid bedömning av påverkan på omgivningen även mastens avsedda användning beaktas Miljöbalken Balkens syfte MB är en sammansmältning av regler från 15 tidigare miljölagar. Den trädde i kraft den 1 januari 1999 och blev en samlad och mer utarbetad lagstiftning än tidigare. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. MB skall tillämpas på alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar betydelse för balkens mål. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet Hänsynsreglerna i 2 kap. MB I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som /04:BoU13 s.8 17 Svenska kommunförbundet, Cirkulär 2003:84 18 Svenska kommunförbundet, 2002, Mastiga frågor broschyr 19 Svenska kommunförbundet, Cirkulär 2003:84 17

18 skall betala, produktvalsprincipen samt principer om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Lagstiftningen fungerar förebyggande genom att ställa bindande krav på den som driver verksamhet eller vidtar åtgärder till att skaffa sig kunskaper om ingreppens miljöeffekter samt genom principen att risker för miljöpåverkan ska gå ut över den som förorenar i stället för miljön. Tillsynsmyndigheterna har befogenhet att direkt lägga hänsynsreglerna till grund för förelägganden, förbud, villkor vid tillståndsprövning m.m. De allmänt hållna hänsynsreglerna får på så sätt sitt innehåll bättre förklarat genom föreskrifter eller beslut i enskilda fall Bevisbörderegeln I 2 kap. 1 MB finns bevisbörderegeln. Den säger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta åtgärd har en skyldighet att visa att hänsynsreglerna följs. Det är alltså en omvänd bevisbörda där det åligger verksamhetsutövaren att genom utredningar och övriga åtgärder visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt. För verksamheter som upphört att bedrivas gäller bevisbördan endast skada och olägenhet som orsakats för miljön och inte för skador på människors hälsa 20. För verksamheter som upphört före den 1 juli 1969 finns det särskilda övergångsbestämmelser Kunskapskravet Alla som bedriver en verksamhet, inom ramen för miljöbalkens mål, ska se till att ha tillräckliga kunskaper om den egna verksamheten. Verksamhetsutövaren skall vara medveten om dess risker samt hur dessa problem kan lösas. Kunskapskravet återfinns i 2 kap. 2 MB och riktar sig till alla verksamhetsutövare, både näringsverksamhetsutövare och åtgärder i det vardagliga livet. Vilka krav som kan ställas skiljer sig åt med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen är miljöbalkens grundläggande hänsynsregel och finns i 2 kap. 3. Principens syfte är att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppkommer på människors hälsa eller miljö. För att motverka olägenhet eller skada på människors hälsa eller miljö skall man vidtaga de försiktighetsmått som behövs. Om man inte kan bevisa att en verksamhet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö men att det finns skäl att anta något sådant, är verksamhetsutövaren skyldig att vidta försiktighetsmått 23. Vid bedömningen om vilka försiktighetsmått som skall vidtas gör man en avvägning av vad som sägs i 2 kap. 7 MB. I begreppet skada på människors hälsa ingår såväl fysisk som psykisk skada. Uttrycket olägenhet för människors hälsa definieras i 9 kap. 3 som en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig 24. Med skador och olägenheter för miljön avses inte endast påverkan på grund av utsläpp eller andra störningar, utan även sådant som utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden, eller misshushållning med naturresurser, energi eller material. 20 Kommentar till MB s. 2:6-2:7 21 S. Rubensson, 2001, Miljöbalken den nya miljörätten 22 Prop. 1997/98:45 s Kommentar till MB s. 2:13 24 Prop. 1997/98:45 s

19 Lokaliseringsregeln Lokaliseringskravet finns i miljöbalkens i 2 kap. 4 och reglerar vilka krav som ställs på en verksamhets placering. Med hänsyn till 1 1 kap. samt 3 och 4 kap. skall en verksamhet placeras där den är mest lämpad. Placeringskravet gäller dels där den är lämplig ur miljösynpunkt men också där den utgör minsta möjliga olägenhet. Val av lokalisering för en verksamhet kan ha stor inverkan på miljön och det skall därför alltid utredas om det finns alternativa bättre platser. Om en placering inte är lämplig enligt 3 och 4 kap. kan den aldrig komma att bli ett alternativ. 25 Lokalisering av en verksamhet behandlas även i annan lagstiftning, särskilt PBL. Trots att miljöbalkens lokaliseringsregel inte är knuten till PBL har den inflytande på den kommunala planeringen Skälighetsregeln Kraven på hänsyn enligt 2 kap. 2-6 MB gäller i den utsträckning det inte anses orimligt att uppfylla dem. Detta är skälighetsregelns utgångspunkt och bestämmelsen finns i 2 kap. 7 MB. Det skall ske en avvägning mellan den nytta skyddsåtgärderna har för människors hälsa och miljö mot vad kostnaderna blir för att genomföra åtgärden. Man kan säga att marginalnyttan av en åtgärd måste överstiga marginalkostnaden. Det är i första hand verksamhetsutövaren som skall bevisa att det krav på åtgärd som ställs på hans företag är orimligt utifrån ett kostnad/nytta - perspektiv Miljöfarlig verksamhet Nionde kapitlet i miljöbalken, om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ger definitioner och reglerar på ett övergripande sätt frågor om tillståndsplikt och möjligheterna att generellt föreskriva om begränsningar och skyddsåtgärder som skall tillämpas för vissa företag 27. För vissa verksamheter krävs tillstånd eller anmälningsplikt. I förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns det en förteckning över verksamheter som är berörda. Verksamheter som inte finns med i förteckningen behöver inte tillstånd, men verksamhetsutövaren kan om han vill ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 MB. I 9 kap. 1 MB ges definitionen av en miljöfarlig verksamhet 1 Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Med miljöfarlig verksamhet avses sammanfattningsvis all användning av mark, byggnader eller anläggningar, dvs. fast egendom eller fasta anläggningar, som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors 25 Prop. 1997/98:45 s S. Rubensson, 2001, Miljöbalken den nya miljörätten 27 S. Rubensson, 2001, Miljöbalken den nya miljörätten 19

20 hälsa eller miljön. Begreppet miljöfarlig verksamhet har utvidgats något i förhållande till tidigare lagstiftning. Numera ingår även alla former av strålning såsom joniserande och icke joniserande strålning (se vidare 2.2.3). Dessa begrepp har samma innebörd som de som avses i strålskyddslagen. Det är i den tredje punkten som strålningen kommer in. När det gäller strålning för omgivningen, som nämns i tredje punkten, omfattas inte störande av själva anläggningen. Personerna som är verksamma inom själva störningskällan skyddas av annan lagstiftning, framför allt genom arbetsmiljölagen och strålskyddslagen 28. Med annat liknande avses sådana olägenheter som är att jämställa med de uppräknade och som får bestämmas genom rättstillämpningen. Det skulle kunna vara sådant som insekter, luftburna bakterier och virus, annat ljud än buller, gnistor eller psykisk inverkan 29. Oron för att strålningen från basstationer ska vara skadlig har många känt, och många använder det som skäl vid överklaganden. Men argumenten är svåra att få igenom vilket Dagens Eko undersökning visar. Av 406 överklaganden till kammarrätten år var det endast två som har fått rätt, men dessa klagomål handlade inte om hälsorisker. I en dom 30 sägs att strålningen inte skall räknas som en miljöfarlig verksamhet. Men det är ännu inte sagt att oron inte skulle kunna falla in under annat liknande i punkten tre, för närvarande ligger det ett fall i Södertälje miljödomstol där psykisk oro ligger till grund för överklagandet. 9 kap. 3 ger en definition av begreppet olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt. Störningar som är ringa eller helt tillfälliga omfattas ej 31. Vid bedömningen utgår man från vad människor i allmänhet anser att en olägenhet är, man ska även ta hänsyn till personer som är mer känsliga än genomsnittet till exempel allergiker. Olägenheterna skall vara kopplade till den fysiska miljön dvs. ha anknytning till användningen av någon form av lös eller fast egendom Ledningsrättslagen Syfte Ledningsrättslagen infördes 1974 då en effektivare och mindre tidskrävande process för att hantera markåtkomst och ersättning för samhällsviktiga ledningar var önskvärd. Syftet var att trygga rätten för ledningsrättshavaren att utnyttja ett utrymme på en fastighet för att kunna dra fram ledningar. Före 1974 uppläts i allmänhet utrymmen för ledningar på frivillig väg i form av ett servituts- eller nyttjanderättsavtal. För att trygga rätten ansöktes om inskrivning av de flesta avtalen. Då en frivillig överenskommelse tidigare inte kunde uppnås tillämpades bestämmelserna i expropriationslagen för att tvångsvis ta mark i anspråk. Numera upplåts fortfarande många ledningar med servituts- eller nyttjanderätt. Ledningsrätt används dock alltmer, medan expropriation för ledningar helt verkar ha upphört att ske. Den 7 februari 2002 tillsattes en särskild utredare för att göra en översyn av vissa frågor om ledningsrätt. Utredningen fick namnet 2002 års ledningsrättsutredning 28 Prop. 1997/98:45 s Prop. 1997/98:45 s Växsjö tingsrätt dom , M Prop. 1997/98:45 s S. Rubensson, 2001, Miljöbalken den nya miljörätten 20

FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät

FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät SVENSKA PM 1 (5) KOMMUNFÖRBUNDET 2002-01-30 Plan- och miljösektioen Lars Fladvad, Reigun Thune Hedström FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät Förord Frågorna och svaren är framtagna som

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6171] Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 [6172] Lagen

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Mastiga frågor. Frågor och svar om kommunens handläggning av bygglov för 3G-master SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Mastiga frågor. Frågor och svar om kommunens handläggning av bygglov för 3G-master SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Mastiga frågor Frågor och svar om kommunens handläggning av bygglov för 3G-master SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förord Syftet med denna broschyr är att besvara några vanliga frågeställningar om uppförande av

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Knapstigen

Mobiltelefonmast vid Knapstigen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 september 2013 T 854-12 KLAGANDE Malmö kommun 205 80 Malmö Ombud: FN MOTPART Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996 Årstaängsvägen 1 A 117

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna

Läs mer

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun Dokumenttyp Ordningsföreskrifter Fastställd/upprättad 1996-01-25 av Kommunfullmäktige 5 Senast reviderad 2002-05-30 av Kommunfullmäktige 54 2014-02-27

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar Erica Nobel / Partner / Advokat Bakgrund Miljölagstiftningen utvecklas ständigt, främst genom praxis och ny EU-lagstiftning Olika lagstiftningar och myndigheter

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 juni 2010 KLAGANDE Tele2 Sverige AB, 556267-5164 Ombud: AA Kongregator Juridik AB Box 8104 104 20 Stockholm MOTPARTER 1. BB 2. CC 3. DD 4. EE Ombud

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät; SFS 2016:534 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

Ändring av taxa för upplåtelse av offentlig plats (HKF 1210)

Ändring av taxa för upplåtelse av offentlig plats (HKF 1210) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-15 KS-2014/598.184 1 (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Ändring av taxa för upplåtelse av offentlig

Läs mer

telemaster och antenner POLICY FÖR BYGGNADSNÄMNDEN I LUNDS KOMMUN sid 2 FYRA OLIKA MOBILTELEOPERATÖRER HAR FÅTT LICEN- SER AV POST OCH TELESTYRELSEN (PTS) KRAVET FÖR LICENSTILLDELNINGEN ÄR ATT OPERATÖRERNA

Läs mer

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) SFS 1988:220 Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Syftet med denna lag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Beddingestrand 2015-03-29 Motion Frank Rambris 4:33 Jag begär att hela styrelsen avgår. #1. De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Jag har påpekat nedan varje år. Det är samfällighets

Läs mer

Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät

Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät Bostadsutskottets betänkande 2003/04:BoU13 Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:136 Ledningsrätt för elektroniska

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) 1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Svensk författningssamling 1988:868

Svensk författningssamling 1988:868 Svensk författningssamling 1988:868 Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen. Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Radioutrustningslag; utfärdad den 28 april 2016. SFS 2016:392 Utkom från trycket den 11 maj 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Tillämpningsområde och definitioner

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Dagvatten i detaljplaner och avtal Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren

Läs mer

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet

Läs mer

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglag (1987:10) Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark 1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

för detta torghandel.

för detta torghandel. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tanums kommun Beslutade av kommunfullmäktige 1995 10 30 107. Ändring av 13, 14 och 18 antogs 1996 04 11, 33. Kompletteringar av 9 och 16 antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Anmälan om miljöfarlig verksamhet ANMÄLAN 1 (6) Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 10 Miljöprövningsförordningen Allmänna uppgifter (A) VAR GOD TEXTA Anläggningens namn Organisations-/personnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

EGENKONTROLL FÖR FASTIGHETSÄGARE FASTIGHETSÄGARNAS HUS

EGENKONTROLL FÖR FASTIGHETSÄGARE FASTIGHETSÄGARNAS HUS EGENKONTROLL FÖR FASTIGHETSÄGARE FASTIGHETSÄGARNAS HUS 2013-02-12 FASTIGHETSÄGARNA GFR BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING Fastighetsägare hörde av sig med frågor om kommunens tillsyn Fastighetsägare har uttryckt

Läs mer

Tillståndet förenas med följande villkor. 1. Tillståndshavaren tilldelas 1783,1-1784,9/1878,1-1879,9 MHz (kanalnummer 877-885).

Tillståndet förenas med följande villkor. 1. Tillståndshavaren tilldelas 1783,1-1784,9/1878,1-1879,9 MHz (kanalnummer 877-885). BESLUT DATUM DIARIENR 12 juni 2006 06-2551 AKTBIL. HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Elsy Arwidson Spektrumavdelningen 08-678 57 35 elsy.arwidson@pts.se Telenor Mobile Aviation AS Snaroyveien

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Saken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen

Saken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-07-01 Dnr: 15-6916 49 Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation LEK och utfärdande

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

2. Tillståndet gäller för Uppsala län.

2. Tillståndet gäller för Uppsala län. BESLUT DATUM DIARIENR 29 september 2005 05-11171 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jan Boström Spektrum / Fast radio och satellit tillstånd 08 678 58 86 jan.bostrom@pts.se Digiweb Ltd IDA

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB BESLUT 1(4) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-03-11 Dnr: 09-2097/18 4 Spektrummarknadsavdelningen Per G. Andersson 08 678 57 73 per.g.andersson@pts.se Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo Lagrummet

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Promemoria inför upprättande av beslut med stöd av miljöbalken (MB) avseende 3G-master mm. i Södertälje kommun. (senast rev.

Promemoria inför upprättande av beslut med stöd av miljöbalken (MB) avseende 3G-master mm. i Södertälje kommun. (senast rev. 'DWXP Promemoria inför upprättande av beslut med stöd av miljöbalken (MB) avseende 3G-master mm. i Södertälje kommun. (senast rev. 2003-03-22) Bakgrund WSP Environmental har på uppdrag från GreenIT, Stockholm

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2012-05-24 Stockholm Mål nr M 9186-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-10-18 i mål M 2661-11, se bilaga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m.

Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. Promemoria Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria föreslås en modernisering och effektivisering av reglerna för tillstånd att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsärenden

Miljö- och hälsoskyddsärenden Miljöbalken (SFS 1998:808) 6 kap Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 6 kap 4 Avge yttrande till länsstyrelsen i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(11) Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetens gatuadress Fastighetens postnummer och ort Sökande Namn Telefon dagtid Adress Postnummer och ort E-postadress Ev. referensnummer Lokal/verksamhet

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer