Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige"

Transkript

1 TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX--05/036--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige Sara Andersson Anneli Welander Examinator: Handledare: Thomas Kalbro Carl-Erik Sölscher STOCKHOLM 2005

2 Förord Detta examensarbete utfördes vid institutionen för Infrastruktur, avdelningen för fastighetsvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Rapporten omfattar 20 poäng och har genomförts på heltid under perioden september 2004 till januari Initiativtagare till arbetet var Lantmäteriverket i Gävle. Vi vill först tacka vår handledare Carl-Erik Sölscher på Lantmäteriverket, som även har tagit fram förslaget till vårt arbete. Han har alltid ställt upp och kommit med värdefulla kommentarer, råd och stöd. Vi vill även tacka vår examinator Thomas Kalbro. Sedan vill vi tacka alla på Lantmäterikontoret i Liljeholmen för den tid vi fick vara hos dem. Vi vill framför allt tacka Sören Kågedahl och Eva Öhlund, på Lantmäterikontoret i Liljeholmen, för deras hjälp och rådgivning. Vi vill även passa på och tacka de personer som vi har intervjuat och i övrigt haft kontakt med under arbetets gång. Stockholm februari 2005 Sara Andersson Anneli Welander 2

3 Sammanfattning Titel Författare Institution Handledare Examinator Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige Sara Andersson Anneli Welander Institutionen för infrastruktur Avdelningen för fastighetsvetenskap Kungliga tekniska högskolan Stockholm Carl-Erik Sölscher Thomas Kalbro Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i sådana fall var prövningen av eventuella hälsorisker görs vid utbygganden av tredje generationens mobilsystem. Arbetet har i huvudsak utförts genom intervjuer med berörda parter samt studier av aktuellt material beslutade Europaparlamentet och det Europeiska rådet att alla medlemsländer gemensamt skulle bereda väg och möjlighet för ett nytt och effektivare mobiltelefoninät. Sverige beslutade vara klar med utbyggnaden vid årsskiftet 2003/04, medan andra länder intog en mer avvaktande ställning till utbyggnaden. De fyra licenserna, för att få bygga ut nätet, delades ut av Post- och Telestyrelsen genom en så kallad skönhetstävlan. De större forskningsöversikter som gjorts internationellt och nationellt beträffande eventuella hälsoeffekter har kommit fram till liknande slutsatser. Slutsatserna har generellt indikerat att det inte förekommer några hälsorisker vid strålning från basstationer, vilket även Statens strålskyddsinstitut anser. Statens strålskyddsinstitut är den svenska myndigheten som bär huvudansvaret för att skydda medborgare från skadlig strålning. Forskarna anser dock att det krävs mer forskning inom området. Av intervjuundersökningen framgick att av de studerande kommunerna endast är Södertälje kommun som har gjort en större övergripande planering för utbyggnaden av 3G genom att införa lågstrålande zoner. De övriga kommunerna har endast gjort mindre planändringar för att anpassa planerna till de ändrade förhållandena. Bygglovshandläggarna följer strikt plan- och bygglagen, i och med det görs ingen hälsoriskprövning för strålningen från antenner. De ser endast masten som ett byggnadsverk och tar inte hänsyn till vad som ska placeras i den. Vid ansökan om ledningsrätt utgår lantmätaren från att hälsoriskprövningen skett vid bygglovsprövningen av masten. Sakägare ges dock möjlighet att diskutera ingreppets omfattning vid sammanträdet. Operatören följer alltid de av SSI rekommenderade gränsvärdena och ser därmed inte basstationen som någon hälsorisk. Ytterst sällan söks det ledningsrätt för basstation av operatören, de föredrar att på frivillig väg komma överens. 3

4 Abstract Title The handle of potentional health risks of third generations mobile systems in Sweden Author Sara Andersson Anneli Welander Department Department of Infrastructure of Technology, Real Estate Planning & Land Law, Royal Institute of Technology, Stockholm Supervisor Carl-Erik Sölscher Examinator Thomas Kalbro The aim of this Master of Science Thesis is to examine if and where this kind of reconsideration of health risks are made. The report is based mainly on interviews with parties that are involved and studies of current materials a decision was made by the European Parliament and the European Council that every member states should prepare a possibility to build a new and more efficient mobile telephone system. Sweden decided to be finished with the development on the 31:st of December 2003, while other countries adopted a wait-andsee policy. The Swedish Post- och Telestyrelsen (PTS) split the four licenses out by so called beauty contest. The main reviews on research findings, that have been made both international and national, has come up with the same conclusions. These conclusions have generally indicated that no health risks are occurring, this statement is also shared by the Swedish Svenska strålskydds institutet (SSI). SSI is the Swedish authority with the main responsibility to protect citizens from harmful radiation. By the examined local authorities Södertälje was the only one who had made a comprehensive planning and by doing so they have introduced radiation free zones. The other municipalities have only made smaller changes of their plans. The building permits dealers follow straight the Planning and Building Law (PBL) and the consequences therefore are that no health risks examination is done when it is up to radiation from the antennas. They only see the mast as a building and take no considerations to what is going to be placed on it. When the surveyor receives an application of utility easement he assumes that the health risks examination already has been done by the building permits dealers. At the meeting the involved parties gives an opportunity to discuss the extent of the operation. The operators always follow the recommendations made by SSI and therefore regards that base stations are not harmful for the human. It is very rare that operators apply for utility easement, they prefer to make voluntary agreements. 4

5 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Disposition Tredje generationens mobiltelefonisystem Vad är 3G? Hur fungerar ett mobiltelefonisystem Strålning från en basstation Radiovågor och elektromagnetiska fält Ickejoniserande- och joniserande strålning Lagstiftning som berör 3G-utbyggnaden Plan- och bygglagen Inledning Plansystemet Bygglov för radio- eller telemaster och torn Miljöbalken Balkens syfte Hänsynsreglerna i 2 kap. MB Miljöfarlig verksamhet Ledningsrättslagen Syfte Ledningsrätt Lagen om elektronisk kommunikation Syfte Lagens tillämpningsområde och innehåll Strålskyddslagen Mål och syfte Verksamheten samt skyldigheter Ordningslagen Inledning Jordabalken Debatt om utbyggnad av 3G-systemet Debatt i riksdagen Bakgrund Delbetänkande av 2002 års ledningsrättsutredning Regeringens proposition 2003/04: Motioner med anledning av prop. 2003/04: Bostadsutskottets betänkande 2003/04:BoU Övriga motioner med anledning av 3G-utbyggnaden Debatten i massmedia Post- och telestyrelsen

6 5.1 Hantering hos PTS Tidplan Tillsynsmyndighetens uppgifter Hälsorisker och riktlinjer Svenska riktlinjer Statens strålskyddsinstitut Svenska forskningsöversikter RALF FAS Vetenskapsrådet Svenska myndigheter och intresseorganisationer Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Post och telestyrelsen Socialstyrelsen Svenska kommunförbundet Lantbrukarnas riksförbund Elöverkänsligas riksförbund Internationella organisationer, riktlinjer och rapportöversikter ICNIRP WHO EU NRPB Några debatterade forskningsresultat Inledning Zwamborn m.fl Santini m.fl Motsvarande problem och diskussioner för starkströmsledningar Hanteringen hos riksdag, myndigheter och operatörer Resonemang till bostadsutskottets betänkande 2003/04:BoU Tillvägagångssätt Intervju med kommunerna Huddinge kommun Lidingö kommun Nacka kommun Södertälje kommun Värmdö kommun Intervju med länsstyrelsen Lantmäterikontor Statliga Lantmäteriet i Stockholm Statliga Lantmäteriet i Malmö Statliga Lantmäteriet i Uppsala län Statliga Lantmäteriet i Västra Götalands län (Lidköpings kontoret) Operatörer GIS Svenska UMTS-nät AB Sammanställning av empirisk studie

7 9.1 Sammanställning av intervjuer med kommuner Planläggning Bygglovshantering Sammanställning av intervjuer med statliga Lantmäteriet Sammanställning av operatörernas intervjuer Markägares synpunkter Tillvägagångssätt Intervjuer med markägare och deras ombud Skogsbolag LRF konsulter Kommuner Slutsatser Referenser: Bilagor Bilaga

8 Förkortningar AGNIR Advisory Group on Non Ionizing Radiation AL Anläggningslagen AV Arbetsmiljöverket BoU Bostadsutskottets betänkanden EG Europeiska gemenskapen EkomL Lagen om elektronisk kommunikation EMF Electro Magnetic Fields EU Europeiska Unionen FAS Forskningsrådet för Arbetslivsforskning 3G Tredje generationens mobiltelefoninät 3GIS 3G Infrastruktur Services AB GSM Global System for Mobile Communication ICNIRP International Commision on Non-Ionizing Radiation Protection IEGMP Independent Expert Group on Mobile Phones JB Jordabalken LL Ledningsrättslagen LRF Lantbrukarnas Riksförbund MB Miljöbalken NMT Nordisk Mobil Telefoni NRPB National Radiological Protection Board PBL Plan- och bygglagen PTS Post och telestyrelsen RALF Rådet för Arbetslivsforskning RF-strålning Radiofrekvent strålning SSI Statens Strålskyddsinstitut SULAB Svenska UMTS-licens AB SUNAB Svenska UMTS-nät AB UMTS Universal Mobile Telecommunications System WHO Worlds Health Organisation Världshälsoorganisationen (FN-organ) 8

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1999 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet att alla medlemsländerna gemensamt skulle bereda väg och möjlighet för ett nytt och effektivare mobiltelefoninät. Efterföljaren till NMT - och GSM-systemet fick benämningen UMTS eller den tredje generationens mobiltelefonisystem, 3G, som den i vanligt tal kallas för i Sverige. Denna utveckling står för ett snabbare sätt att föra över information till mobiltelefoner och andra mobila terminaler än vad dagens telefoni gör. Systemet ger möjlighet att förutom det dagens mobilnät kan erbjuda även skicka och ta emot grafik, stillbilder och rörliga bilder samt andra typer av avancerade informationstjänster, exempelvis positioneringsbaserade tjänster. För att allt detta skall vara genomförbart kräver UTMS-näten fler basstationer än GSM-näten på grund av att högre frekvensband används. Frekvensbanden och dess bandbredd medger även högre datahastigheter, medan räckvidden för basstationerna blir kortare. Sverige beslutade att vara klar med utbyggnaden av 3G till den 31 december 2003, medan de flesta andra medlemsländerna valde att inta en mer avvaktande ställning till utbyggnaden. När Sveriges riksdag fattade beslut om införandet av lagändringarna hade redan Post- och telestyrelsen (PTS) genom en så kallad skönhetstävlan utsett de fyra operatörerna som skulle erhålla tillstånden för utbyggnaden. Orsaken till ändringarna i den svenska lagstiftningen var de direktiv som EG kom med Syftet med direktiven var att modernisera gemenskapens lagstiftning på området. I och med att 3G-utbyggnaden och dess behov av ett flertal nya master och antenner blev känd hos allmänheten uppstod en hel del protester. Allmänheten protesterade dels mot en ökad strålning från antenner samt de fula inslag i stads- och landskapsbilden som masterna ansågs ge upphov till. När ändringarna i ledningsrättslagen gjordes år 2004, vilket gav operatörerna rätt att med tvång ta mark i anspråk för masterna med ledningsrätt, bröt en stor debatt ut i massmedia. Folk var rädda för att de nu skulle bli påtvingade en mast mot deras vilja. 1.2 Syfte Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hanteringen av eventuella hälsorisker har genomförts vid utbyggnaden av UMTS-nätet. Hur har lantmäterimyndigheten, kommunen och operatören behandlat dessa svåra frågor? Vad säger lagstiftningen? Hur har markägarnas synpunkter hanterats och hur känner de sig behandlade? I undersökningen ska vi även se om bostadsutskottets betänkande, 2003/04:BoU13, haft något inflytande på kommunen eller lantmätarens sätt att pröva bygglov respektive ledningsrätt. Kan ett betänkande för ändring av en lag ge hänvisning till skyldigheter för åtgärder i annan lagstiftning? 9

10 Vi ska även bilda oss en uppfattning om vad forskningen kommit fram till när det gäller hälsorisker för strålning från basstationer för mobiltelefoni. 1.3 Avgränsning Utbyggnaden av 3G sker i hela Sverige men vi har valt att begränsa oss till Stockholms län då det gäller intervjuer med kommuner. Detta län innehåller såväl landsbygd som storstäder och tätort vilket ger en blandad bild av de olika förutsättningarna. I Stockholms län finns det endast ett statligt lantmäterikontor. Eftersom de kommunala lantmäterikontoren inte har åtagit sig dessa förrättningar blev vi för att få en större bredd tvungna att utöka undersökningen. 1.4 Metod Undersökningen avser fem kommuner med blandad storlek beträffande yta och befolkning samt olika politiska majoriteter i Stockholms län. Intervjuer har hållits på plats hos fyra av kommunerna och en via mail. För utbyggnaden av 3G står två nätbyggare, dessa har vi intervjuat. En nätbyggare har vi personligen träffat och den andra har besvarat frågorna via mail. Fyra statliga lantmäterikontor har intervjuats, tre via telefon och en på plats. Ett flertal markägare har telefonintervjuats. Informationsinhämtning har även skett via telefon och mail med olika berörda parter samt via Internet och litteratur. Alla intervjufrågor återfinns i bilagan. 1.5 Disposition Rapporten är indelad i fyra övergripande delar. Del ett avser de tre första kapitlen och ger en allmän information om bakgrunden till utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige och hur tekniken fungerar samt en sammanfattning av den lagstiftning som berörs. Del två avser kapitel fyra till sju och behandlar debatten och PTS:s tillståndsprövning av 3G-utbyggnaden samt en genomgång av aktuella forskningsresultat och rapporter om eventuella hälsorisker. Del tre innehåller vår empiriska studie och dess sammanfattning. I sista delen redovisas våra slutsatser. 10

11 2 Tredje generationens mobiltelefonisystem 2.1 Vad är 3G? Den tredje generationens mobiltelefonsystem kallas i vanligt tal för 3G eller UMTS. Detta nya system som för närvarande byggs ut kommer att innebära en snabbare informationsöverföring till mobiltelefoner än vad dagens GSM-nät ger möjlighet till. Förutom att skicka ljud och ta emot stillbilder kommer det nya systemet ge möjlighet att skicka eller ta emot rörliga bilder, grafik och andra mer avancerade tjänster Hur fungerar ett mobiltelefonisystem När man ringer från en mobiltelefon sänder den ut radiovågor som fångas upp av en basstation som i sin tur leder signalen till en mobilväxel. Mobilväxeln skickar samtalet till det fasta telenätet om mottagaren har en vanlig telefon, eller till en annan basstation om mottagaren har en mobiltelefon. Från antennen på basstationen överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. En basstadion tar alltså både emot och sänder ut radiovågor. 2 Radiotrafiken från telefon till basstation kallas upplänk, och radiotrafik från basstation till mobil kallas för nedlänk. Varje basstation har en begränsad räckvidd vilket gör att de måste vara jämnt utplacerade i ett regelbundet mönster för att systemet ska fungera. Ett mobiltelefonisystem består av ett antal celler, där varje cell är ett geografiskt område som täcks av en basstationsantenn. 3 När man rör sig mellan två celler följer samtalet automatiskt med till den basstation som betjänar den nya cellen. Basstationsantennen är oftast placerad högt på en mast eller en byggnad, för att kontakten med mobiltelefonen ska bli god. 4 Figur 1. Den principiella uppbyggnaden av ett mobiltelefonsystem 1 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 2 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 3 Statensstrålskyddsinstitut, 2001:09, Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 4 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 11

12 För att kunna täcka upp den ökande användningen och nya mer avancerade tjänster för mobiltelefoner behövs det fler basstationer. UMTS-nätet utnyttjar radiovågor med frekvensen 2,1 GHz 5 vilket räknas till medelhög frekvens. Radiovågornas höga frekvens leder till kortare utbredning som i sin tur medför att de får svårare att tränga igenom olika fysiska hinder såsom byggnader, träd m.m. Detta faktum gör att basstationerna måste placeras allt tätare. Ju fler basstationer som placeras ut, desto lägre styrka (effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med. 6 Vanligen benämner man hela installationen inkluderat antennen och masten som basstation Strålning från en basstation Basstationer sänder ut samma typ av vågor som sändare för tv och radio. Det som skiljer dem åt är främst effekten. Basstationer kan sända ut med effektnivåer från ett par watt upp till 100 watt eller mer, beroende på storleken på området eller cellen som de ska täcka. 8 Figur 2. Överst anges exempel på huvudlobens riktning i horisontell (vänster) och vertikal riktning. Nederst anges en konsekvens av dettas, att det maximala exponeringen i markytan inträffar på ett visst avstånd från antennen när strålgången (huvudloben) når marken, inte rakt under antennen. Ju längre bort man befinner sig från en basstationsantenn desto större effekt måste den sända med för att få kontakt. Antennen som sänder ut radiovågor har vanligtvis en väldigt smal vertikal spridning men en relativt bred horisontell, detta medför att radiovågornas styrka på marken nära en mast är låg eftersom antennen är riktad ut från masten. Om avståndet från antennen fördubblas blir radiovågorna 5 jämfört med GSM som använder radiovågor med frekvenser runt 900 och 1800 MHz 6 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 7 S M Mann mfl, 2000, Exposure to Radio Waves near Mobile Phone Base Stations 8 Informationsblad från nrpb, Mobile Telephony and Health 12

13 fyra gånger svagare, det vill säga styrkan avtar med kvadraten på avståndet. 9 En TV-sändare kan ha upp till 4000 gånger högre effekt än vad en utomhusmonterad basstation har. TV-sändare (UHF) TV- och radiosändare (VHF) Basstation i glesbyggd Basstation i tätbebyggt område Basstation inomhus W W 40 W 10 W 0,5 W Figur 3. Tabellen visar normala effekter från olika radiovågskällor Radiovågor och elektromagnetiska fält All kommunikation i mobilsystemet sker i luften med hjälp av radiovågor. Dessa gör det möjligt att utan ledningar eller nedgrävda kablar överföra information. Strålningen från basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektromagnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luften. Elektromagnetiska fälts egenskaper och användningsområden beror på frekvensen, det vill säga antalet svängningar per sekund. Bilden i figur 4 visar att frekvensen för radiovågor ligger mellan 1 MHz till 300 MHz. Kommer man över 300 MHz kallas radiovågorna för mikrovågor. De frekvensområden som radiovågor för basstationer och mobiltelefoni använder ligger mellan 450 MHz - 2,2 GHz. Figur 4. Det elektromagnetiska fältet. Radiovågor används inte enbart i mobiltelefonisystem utan har en mängd olika användningsområden som exempelvis TV- och radioutsändningar; radar, satellitkommunikation; radiokommunikation för båtar och i flygplan; mikrovågsugnar; trådlösa datanät med fler. Alla de olika användningsområdena använder sig av skilda frekvenser för att de olika apparaterna inte ska störa varandra. De kan även sända med olika effekt. Valet av frekvens bestäms genom internationella avtal Statensstrålskyddsinstitut, 2001:09, Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 10 Ericsson, 2000, Basstationer och radiovågor 11 Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 13

14 2.2.3 Ickejoniserande- och joniserande strålning Det existerar olika typer av strålning. De har alla olika egenskaper. Radiovågor från basstationer och mobiltelefoner tillhör en typ av strålning som kallas för ickejoniserande strålning. Eftersom radiovågornas energiinnehåll inte är tillräckligt hög förmår den inte att slå sönder atomer och molekyler. Den joniserande strålningen har däremot ett mycket högt energiinnerhåll och kan på så sätt slå loss elektroner ur atomer och molekyler och därmed bilda joner. På oss människor kan detta leda till skador i t.ex. arvsmassan i kroppens celler. Röntgenstrålning och gammastrålning hör till denna typ av strålning. Röntgenstrålning skapas på konstgjord väg genom elektricitet medan gammastrålning kommer från atomkärnar i radioaktiva ämnen Informationsbroschyr från sex myndigheter, Strålning från mobilsystem 14

15 3 Lagstiftning som berör 3G-utbyggnaden 3.1 Plan- och bygglagen Inledning I mer utvecklade samhällen är det nödvändigt med en närmare reglering av markanvändningen och bebyggelsen. Det är påkallat av hänsyn inte bara till befolkningens krav på goda levnadsförhållanden och en god miljö utan även till bland annat behovet att tillgodose viktiga samhällsintressen. I 1 kap. 1 inleds plan- och bygglagen (PBL) med en så kallad portalparagraf som anger de grundläggande värderingar som ligger bakom lagstiftningen. Bestämmelsen syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I 5 och 6 finner man bestämmelser av grundläggande innebörd om förhållandet mellan allmänna och enskilda intressen. Sist i kapitlet anges de myndigheter som i första hand tillämpar lagen eller har tillsyn över dess tillämpning. Bestämmelser om de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse finner man i 2 kap. Här finner man även kopplingar till miljöbalken (MB). När prövningen av 2 kap. är avklarad blir bestämmelserna i tredje tillämpliga. Dessa bestämmelser handlar om krav på byggnader och anläggningar och deras placering och utformning Plansystemet I PBL:s plansystem ingår; översiktsplan, detaljplan och regionplan samt fastighetsplan. Fastighetsplanen har till uppgift att underlätta genomförandet av en detaljplan. Till plansystemet läggs även områdesbestämmelser även om en sådan inte utgör en plan i vanlig bemärkelse. En översiktsplan är en obligatorisk plan som man finner bestämmelser om i 4 kap. PBL. Det vill säga alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens område. I planen ska de allmänna intressena enligt 2 kap. samt de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden redovisas. Av planen bör det alltså framgå: - grunddragen i frågan om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, - kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, - hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt MB. En översiktsplan har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda ( 1 kap. 3 ), utan utgör endast ett underlag för de bedömningar som skall göras vid efterföljande beslut. I 5 kap. PBL behandlas detaljplanen, vilket är det instrument som man använder för att inom ett visst begränsat område närmare kunna reglera rättigheter och skyldigheter inte bara mellan markägare och samhället utan även markägare emellan. En detaljplan kan sägas ha två huvudsyften. Den ena är att reglera förändring- 15

16 ar av markanvändningen och bebyggelsen. Det andra är att mer varaktigt reglera bevarandet av vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer eller reglera förutsättningar för förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. En detaljplan är bindande för myndigheter och enskilda vilket gör att en ansökan om bygglov som stämmer in med vad planen säger i princip inte kan vägras. Planen kan alltså ge fastighetsägarna bland annat en byggrätt Strålningsfria zoner Möjligheten att i översiktsplanen markera strålningsfria eller lågstrålande zoner är ännu inte närmare utredd. Ett fåtal kommuner i Sverige håller däremot på att försöka genomdriva det nu. Om det finns skäl kan skyddsavstånd för olika störningar läggas in i detaljplaner i anslutning till bostäder, skolor och förskolor enligt förarbeten till PBL. Detta avstånd skall dock kunna motiveras och utgöra ett påtagligt allmänt intresse (PBL 5 kap 7 pkt 11). Enligt förarbeten kan man i en detaljplan ange de gränsvärden för störningar som kan godtas (PBL 2 kap 3 och 4 samt 3 kap 2 ) 14. Områdesbestämmelser finner man också i femte kapitlet. I likhet med detaljplanen har områdesbestämmelser också en bindande verkan och kan användas bland annat för att inom begränsade områden säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås Bygglov för radio- eller telemaster och torn I 8 kap. PBL behandlas regler om bygglov. När det gäller tillstånd för andra anläggningar än byggnader som till exempel att uppföra en mast, blir 8 kap. 2 PBL aktuell. Enligt punkt 5 krävs bygglov för att uppföra radio- eller telemaster eller torn. Det ligger på byggnadsnämnden att efter ansökan ta ställning till frågan om bygglov. Nämnden ska då kontrollera att kraven i 2 och 3 kapitlet efterlevs. Det ankommer sedan på byggherren att se till så att byggprojektet uppfyller de tekniska kraven. Vid handläggning skall all markanvändning prövas så att den är lämplig för det sökta ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked (1 kap. 6 PBL). Lokaliseringen skall göras på ett bra sätt så att inte stads- eller landskapsbilden förfulas. En mast utgör ofta ett framträdande inslag i stads- eller landskapsbilden vilket man måste ta hänsyn till. Vid bygglovsprövningen ska den kommunala nämnden även pröva om den sökta åtgärden uppfyller de övriga krav på byggnader som räknas upp i 3 kap. PBL. I 3 kap. 2 PBL ges kommunen möjlighet att redan vid bygglovstillfället ställa sådana krav på byggnader och anläggningar samt placering som motiveras av den avsedda verksamheten, dvs. en anläggning ska placeras och utformas så att den avsedda användningen inte medför fara eller betydande olägenhet för omgivningen. De olägenheter som åsyftas kan bestå av luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som inte är helt tillfälliga 15. Ett ställningstagande 13 L. Didón mfl, 1997, Plan- och bygglagens grunder med naturresurslagen 14 Svenska kommunförbundet, 2002, Mastiga frågor 15 L. Didón mfl, 1987, Plan- och bygglagen, en kommentar 16

17 till om åtgärden uppfyller kraven på planenlighet enligt 8 kap. 11 PBL skall kommunen även göra. Bygglov till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplan eller fastighetsplan får lämnas, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. Vid bygglovsprövning av åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan ska kommunen med tillämpning av 8 kap. 12 första stycket PBL ta ställning till bland annat om marken är lämplig för den sökta åtgärden. Vid bedömningen skall bland annat de boendes och andras hälsa beaktas. Vidare skall prövas om åtgärden förutsätter detaljplaneläggning eller om den strider mot områdesbestämmelser Förhållandet mellan PBL och MB Reglerna i MB är endast i begränsad utsträckning tillämpliga vid handläggning och prövning enligt PBL. I sammanhanget blir bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3-4 kap. MB viktigast när ansökan om lov för åtgärd utanför detaljplan skall tillämpas. I ärenden om bygglov är däremot varken förfarandereglerna eller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB tillämpliga. Det är därför inte möjligt att ställa krav på en miljökonsekvensbeskrivning i ett bygglovsärende med stöd av reglerna i MB och inte heller att lägga den så kallade försiktighetsprincipen enligt MB till grund för lovprövning Strålningsrisker i bygglovsprövning Det är i första hand en uppgift för ansvariga statliga myndigheter att ge en samlad bild av eventuella risker med radio- respektive elektromagnetiska fält från apparater, master och nät. Vid bygglovsprövning ska risker för strålning beaktas om värdena tangerar de givna gränsvärdena som SSI redovisar ( 3 kap 2 och 3 PBL 18 ). Även om lovplikten gäller för uppförande av själva masten så skall således vid bedömning av påverkan på omgivningen även mastens avsedda användning beaktas Miljöbalken Balkens syfte MB är en sammansmältning av regler från 15 tidigare miljölagar. Den trädde i kraft den 1 januari 1999 och blev en samlad och mer utarbetad lagstiftning än tidigare. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. MB skall tillämpas på alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar betydelse för balkens mål. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet Hänsynsreglerna i 2 kap. MB I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som /04:BoU13 s.8 17 Svenska kommunförbundet, Cirkulär 2003:84 18 Svenska kommunförbundet, 2002, Mastiga frågor broschyr 19 Svenska kommunförbundet, Cirkulär 2003:84 17

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

telemaster och antenner POLICY FÖR BYGGNADSNÄMNDEN I LUNDS KOMMUN sid 2 FYRA OLIKA MOBILTELEOPERATÖRER HAR FÅTT LICEN- SER AV POST OCH TELESTYRELSEN (PTS) KRAVET FÖR LICENSTILLDELNINGEN ÄR ATT OPERATÖRERNA

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden DATUM 2001-04-06 Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden Information till kommunerna om UMTS-utbyggnaden Sammanfattning Syftet med skriften är bl.a. att informera ansvariga personer i den kommunala

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

för detta torghandel.

för detta torghandel. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tanums kommun Beslutade av kommunfullmäktige 1995 10 30 107. Ändring av 13, 14 och 18 antogs 1996 04 11, 33. Kompletteringar av 9 och 16 antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Mobiltelefonmast i Trinntorp

Mobiltelefonmast i Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Trinntorp Del av fastigheten Trinntorp 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER Råd- och riktlinjer Nordmalings kommun 3G-mobiltelefoni Fastställda av Kommunfullmäktige den 30 september 2002, 91 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga Till Länsstyrelsen i Östergötlands län Hemmet den XX april 20XX Besvärsinlaga Klagande NN, postadress Motpart Sv UMTS-nät AB/Aktelo AB, Box 365, 791 28 Falun Överklagat beslut Bygglov meddelat av Byggnads-

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1(6) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 001.4 a Lokala ordningsföreskrifter i Västerviks kommun, beslutade av kommunfullmäktige 2008-11-27 176 samt granskade av Länsstyrelsen i Kalmar län att gälla

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-07-01 Dnr: 08-8152 2 Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Axcom AB Box 50 164 94 KISTA Saken Förbud att sälja radioutrustning

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Konsekvensutredning. 1 Inledning. 18 maj 2006. Per G. Andersson Spektrumavdelningen 08-678 57 73 per.g.andersson@pts.se

Konsekvensutredning. 1 Inledning. 18 maj 2006. Per G. Andersson Spektrumavdelningen 08-678 57 73 per.g.andersson@pts.se PROMEMORIA DATUM 18 maj 2006 VÅR REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Per G. Andersson Spektrumavdelningen 08-678 57 73 per.g.andersson@pts.se Konsekvensutredning 1 Inledning Post- och

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter 002:1 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun Fastställda av kommunfullmäktige 1995-12-14, ändrad 1997-09-18 och 1998-05-28 Gäller fr o m 1996-01-01 Borås

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter för kommun Varbergs Varbergs kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

ALINGSÅS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

ALINGSÅS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) ALINGSÅS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Senast reviderad av kommunfullmäktige den 27 februari 2008, 43. Alingsås kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Regler vid uppsättning av antennmaster Föreningen Sveriges Sändareamatörer

Regler vid uppsättning av antennmaster Föreningen Sveriges Sändareamatörer Regler vid uppsättning av antennmaster av Föreningen Sveriges Sändareamatörer Med tillstånd av författaren, Karlsborg/Vårgårda den 16/9 2000. 1 Det är viktigt att känna till vilka regler som gäller, och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling 25 FS 2010:871 A 7 Utkom från trycket den 18 maj 2010 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR JOKKMOKKS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 1996-10-21, 73 Reviderad

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Utbyggnad av UMTS 1 - tredje generationens (3g) mobiltelefoni.

Utbyggnad av UMTS 1 - tredje generationens (3g) mobiltelefoni. SVENSKA PM KOMMUNFÖRBUNDET 2001-06-25 plan- och miljösektionen Bertil Adolfsson Utbyggnad av UMTS 1 - tredje generationens (3g) mobiltelefoni. Historik I början av 80-talet introducerade dåvarande Televerket

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer