Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30."

Transkript

1 Datum Kallelse Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde Tid Plats Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Sammanträdesrum KS-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18, Kalmar (ingång på gården) Dagordning 1. Inledning 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordningen 4. Genomgång av protokollet från tillgänglighetsrådets sammanträde den 15 maj Information från polisen angående tillgängligheten i stadskärnan, Håkan Roupe polisen (kl.16.15) 6. Information kring elöverkänslighet Solveig Silverin (kl.16.30) Staffan Skeppe, Telia (kl.17.00), se bilagor 7. Information angående e-tjänster kopplat till omsorgen, Ulla-Britt Söderström omsorgsförvaltningen (kl.17.20), se bilaga 8. Information om hemsjukvården i Kalmar kommun och samarbetet med landstinget, Christina Erlandsson omsorgsförvaltningen och Birgitta Hjalmarsson landstinget (kl.17.30) 9. Kortinformation: Funktionshinderrådet i Kalmar län 29 oktober, se bilaga Föreläsning om idrott och kultur för barn med osynliga funktionsnedsättningar 15 september, se bilaga Föreläsning med Mikael Andersson 7 oktober, se bilaga TAKK Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, se bilaga Skrivelse till KLT, se bilaga Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

2 2 (2) 10. Övriga ärenden Skrivelse till Polisen, se bilaga Brevsvar till Ruth Gunnarsson, se bilaga 11. Nästa sammanträde Välkomna! Louise Weidolf genom Eva Lindberg Meddela förhinder till Eva Lindberg, tel eller via e-post:

3 Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet faktablad #1 Drygt 75 procent av den svenska befolkningen har mobiltelefon idag. Anledningen till att tekniken har växt sig så stark och blivit så utbredd är att den ger oss en mängd fördelar som vi inte vill vara utan idag. Möjligheten att ringa mobilt är också en fråga om trygghet och säkerhet. Med en mobiltelefon och ett fungerande nät, kan vi alltid komma i kontakt med någon om det händer en olycka. Ungefär 50 procent av alla samtal som rings in till SOS- Alarm (112) kommer från en mobiltelefon. Samtidigt som mobiltelefonin ger oss mycket nytta och frihet är det lätt att oroas över de eventuella hälsorisker som målas upp. Vad ska man egentligen tro? Och framför allt vem ska man tro på? Eftersom fokus är stort på mobiltelefoni idag, är det viktigt att den information som förmedlas bygger på fakta och inte på spekulationer. Det är också viktigt att den information som kommer ut är balanserad. Oron i sig kan ge människor problem med hälsan. Därför tar vi på Telia människors oro på största allvar. En av våra viktiga uppgifter är att presentera saklig information. Forskning, gränsvärden och lagstiftning I Sverige får man inte utsätta människor, djur och miljö för skadlig strålning. Statens strålskyddsinstitut, SSI, är den centrala tillsynsmyndighet som har fått i uppgift av regeringen att se till att detta efterlevs. SSI fastställer bland annat vissa gränsvärden som alla operatörer och tillverkare måste hålla sig under. De gränsvärden som finns idag stödjer sig på den forskning som pågått i ett 40-tal år. Gränsvärdena är satta med stora säkerhetsmarginaler, en femtiondel av den nivå där man vet att radiovågorna kan vara farliga. Runt om i världen pågår forskning för att ge oss mer kunskap om hur radiovågor från basstationer och mobiltelefoner påverkar oss. SSI följer forskningen för att kontrollera om det finns anledning att ändra befintliga regler om gränsvärdena. Världshälsoorganisationen (WHO), ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation) och EU ger även de råd och rekommendationer som SSI också tar hänsyn till. Precis som med all annan forskning krävs det flera, av varandra oberoende, undersökningar för att resultatet ska anses vara tillförlitligt. Därför kan man normalt inte dra några slutsatser av enskilda rapporter som publiceras, vare sig de är positiva eller negativa. Men eftersom intresset för all information på området är stort, får rapporterna ofta mycket publicitet och de som läser tidningarna leds till att tro att man kan dra för långtgående slutsatser av rapporten. Därför kan det vara tryggt att veta, att om det skulle komma fram bevis för att det skulle vara farligt att tala i mobiltelefon eller överhuvudtaget leva i ett samhälle där det finns mobiltelefoni- eller andra radionät, så skulle myndigheterna ändra reglerna och mobiloperatörerna och tillverkarna av utrustning rätta sig därefter. Radiovågor, EMF eller strålning? Begreppen kan ibland vara förvirrande. Men det som olika människor kallar pulserande mikrovågsstrålning, radiovågor och elektromagnetiska fält, EMF, är olika uttryck för samma sak. LZTA R watt/kg Radiovågorna behövs Det är viktigt att komma ihåg att radiovågorna är en förutsättning för att mobiltelefonin ska fungera. Därför går det inte att jämföra radiovågor från mobiltelefoner med exempelvis magnetfält kring bildskärmar. Bland annat har WHO:s expertorgan för cancerfrågor, IARC, beslutat att göra en stor studie som ska omfatta bland annat Sverige, Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Israel, Italien och Storbritannien. Den studien beräknas vara klar Alla seriösa forskningsprojekt välkomnas av Telia eftersom det behövs mer vetenskapliga bevis i frågan. 2 watt/kg SAR-värdet är det värde som vi använder oss av för att förvissa oss om att radiovågorna från mobiltelefonerna inte påverkar oss negativt. Det uttrycks i watt/kg. Som bilden visar är säkerhetsmarginalerna höga. Hälsoeffekt har påvisats först vid 100 watt/kg. Gränsvärdet för mobiltelefoner är 2 watt/kg. Telia Mobiles vetenskapliga råd Telia Mobile har också upprättat ett vetenskapligt råd bestående av ett antal läkare, professorer och andra experter. Rådets uppgift är att överblicka vetenskapens nuvarande ståndpunkt i frågan och fungera som Telias referensgrupp och bollplank. Vad händer på lång sikt? Telia stödjer och välkomnar all forskning på området som leder till att vi ökar kunskapen hos alla i denna fråga. Det forskningen främst inriktas mot idag är hur de elektromagnetiska fälten påverkar oss på lång sikt. Vi vet att vi har haft TV-master i vårt samhälle i snart 50 år och hittills har inga skadliga verkningar visats. De snarlika GSM- och UMTS-sändarna är betydligt svagare än TV-sändarna.

4 Mer om SAR: När det gäller absorption av radiovågor från mobiltelefoner talar man om SAR, Specific Absorption Rate. SAR-värdet beskriver hur mycket energi som tas upp i människan. Den specifika absorptionshastigheten anges i enheten watt/kg. SAR-värdet för mobiltelefoner ligger vanligen på 0,3-1,7 watt/kg. Gränsvärdet är 2 watt/kg. Gränsvärdena för elektromagnetiska fält från basstationsantenner kan även uttryckas som fältstyrka (volt/m) och (ampere/m) eller intensitet (watt/m 2 ). Faktablad om Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet I serien finns även: Radiovågor och basstationer Radiovågor från mobiltelefonen Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Radiovågor och basstationer Basstationer för mobiltelefoni skickar liksom TV-sändaren ut radiovågor (elektromagnetiska fält) för att vi ska kunna prata i mobiltelefon eller se på TV. Basstationernas sändare är betydligt svagare än TV-sändarnas, redan efter 0,1 km har radiovågornas fältstyrka reducerats till 0,5 volt/meter. TV-sändaren sänder starkare signaler, efter 10 km har radiovågorna en fältstyrka på 0,5 volt/meter. Ju mer tätbebyggt ett område är, desto fler mobiltelefonanvändare finns det. Därför finns det fler basstationer i tätbebyggda områden, och dessa sänder med en svagare effekt för att inte störa signalerna från andra antenner. TV-sändare Sänder med en uteffekt av watt vilket ger en fältstyrka på 0,5 volt/meter på ett avstånd av 10 km. grafik: tomas öhrling/info Basstation Sänder med en uteffekt av 20 watt vilket ger en fältstyrka på 0,5 volt/meter på ett avstånd av 0,1 km. Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

5 Radiovågor från mobiltelefonen faktablad #3 De frågeställningar som allmänheten har kring mobiltelefoni rör både basstationer och mobiltelefonerna. Telia är ingen tillverkare av telefoner, så dessa frågor borde egentligen ställas till en mobiltelefontillverkare. Men eftersom vår verksamhet är naturligt kopplad till mobiltelefonen får vi ofta frågor kring detta. Så här tar vi upp svaren på några av de vanligaste frågorna: Är det farligt att hålla mobiltelefonen nära huvudet? Mobiltelefontillverkarna rättar sig efter ett fastställt gränsvärde, SAR (Specific Absorption Rate), som ska säkerställa att den energiabsorption som mobiltelefonen åstadkommer inte är farlig för människokroppen. När energin går in i kroppen omvandlas den till värme, vilket också har givit upphov till en del oro. Längre mobiltelefonsamtal kan höja temperaturen, dock inte med mer än 0,1 grader Celsius, vilket inte är farligt. Effektreglering och tidluckor påverkar exponering GSM-telefonen sänder inte med samma effekt hela tiden. När täckningen är som sämst, sänder den på högsta effekt vilken är runt 2 watt. Vid bättre förhållanden, dvs kortare avstånd till basstationen, kan den komma ner i 0,001 watt. Sedan sänder GSM-telefonen inte heller kontinuerligt. För att samma frekvens ska kunna användas för flera samtidiga samtal, delas datamängden upp i paket. Datapaketen delas i sin tur upp i block som skickas i 8 så kallade tidluckor. En tidlucka varar i 0,577 mikrosekunder. Detta innebär att telefonen endast sänder under 1/8 av tiden, vilket är något som man också ska ta hänsyn till när man talar om exponering för radiovågor. I princip ska man alltså dela effekten med 8 för att få en uppfattning om den reella exponeringen, eller medeleffekten. En telefon som varierar mellan 2 och 0,001 watt i toppeffekt har med andra ord en medeleffekt på 0,25 0,00012 watt. GSM-telefonen har ytterligare en funktion, DTX (Discontinous Transmission), som gör att den under samtalet enbart sänder när du pratar och inte när du lyssnar. I praktiken nästan halveras exponeringen genom denna funktion. En motsvarande funktion kommer att finnas i UMTS systemet. Så testas mobiltelefonerna Mobiltelefonerna testas genom att man placerar en mobiltelefon intill en modell av ett människohuvud som är fyllt med en vätska som har samma elektriska egenskaper som kroppsvävnad. Därefter mäts det elektriska fältet i huvudet och en dator beräknar utifrån detta det maximala SAR-värdet. Mätningen görs vid högsta möjliga sändareffekt från telefonen. SAR anges i watt/kg och anger den högsta mängden energi som tas upp i kroppen. Rekommendationer om hur högt SAR-värdet får vara har bland annat fastställts av ICNIRP (International Commission on Non- Ionizing Radiation Protection) som är en ledande oberoende organisation på området. Effekt (watt) 2,0 1,5 1,0 0,5 Medeleffekt = Toppeffekt 2 W 2W 8 tidluckor = 0,25 W DECT Effekt (watt) 0 0 Tidluckor Tidluckor ,25W Medeleffekt = 24 tidluckor = 0,01 W Något som också påverkar exponeringen är tidluckorna. GSM och DECTtelefon sänder inte kontinuerligt. Datamängden som ska överföras under telefonsamtalet delas upp i paket och skickas i tidluckor. För GSM finns 8 tidluckor och för DECT 24. Det innebär att även när en t ex en GSM-telefon sänder på toppeffekt, ca 2 watt (vilket den inte alltid gör) så är medeleffekten inte högre än 0,25 watt. DECT-telefonen har till skillnad från GSM en konstant effekt, 0,25 watt. Med 24 tidluckor blir medeleffekten 0,01 watt. Vad ska man göra om man är orolig? Att gå omkring och vara orolig är i sig negativt för hälsan. För den som är orolig och själv vill göra något för att minska sin exponering för elektromagnetiska fält, kan man prova flera alternativ. Nu kommer fler och fler tillbehör som gör att man inte behöver hålla mobiltelefonen mot huvudet när man pratar, exempelvis hands free även trådlösa varianter samt olika utrustningar för Bluetooth-teknik där telefonen inte behöver röras för att kunna användas. Vissa modeller har även en högtalarfunktion. Om man använder hands free-sladd minskar SAR-värdet till en hundradel jämfört med om man håller telefonen tryckt mot huvudet. Bluetooth headset har SAR-värden som är lägre än 0,01 watt/kg. Om man använder telefonen i bilen kan man installera en takantenn vilken minimerar radiosignalen inne i bilen avsevärt. Då förbättras även funktionen hos telefonen eftersom en takantenn alltid har bättre kontakt med basstationen än en antenn placerad på själva mobiltelefonen, inne i bilen. 0,25 Konstant effekt 0,25 W LZTA R

6 Blir strålningen från telefonen större om man ringer till någon som är långt borta? Nej. Mobiltelefonen pratar alltid med den närmaste basstationen. Därifrån går samtalet vidare via det fasta nätet (och eventuellt vidare in på mobilnätet om du ringer till en annan mobiltelefon). Kan jag minska strålningen från mobiltelefonen genom att täcka antennen med något? Nej. Mobiltelefonen anpassar styrkan på sin signal så att den inte är starkare eller svagare än vad som krävs för att nå basstationen. Står man nära en basstation, blir signalen alltså mycket lägre än om man skulle befinna sig långt bort. Förutsatt att man inte har en stor vägg mellan sig och basstationen förstås, då måste signalen göras starkare. Det är alltså ungefär samma princip som när vi kommunicerar; ju längre ifrån varandra vi står, desto mer måste vi höja våra röster. Alla eventuella försök att dämpa radiovågorna från telefonen genom att stoppa in den in skyddshöljen av olika slag, ger alltså helt motsatt effekt telefonen kompenserar dämpningen genom att skrika högre för att få kontakt med basstationen. Måste telefonerna sända ut radiovågor? Eftersom det är de elektromagnetiska fälten, radiovågorna, som används för att överföra samtal, är de också en förutsättning för att tekniken ska fungera. Vi kan alltså inte ställa krav på mobiltelefontillverkarna att helt ta bort radiovågorna men väl att de ska hålla så låg nivå på de elektromagnetiska fälten som möjligt men ändock möjliggöra en väl fungerande mobiltelefon. Faktablad om Radiovågor från mobiltelefonen I serien finns även: Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet Radiovågor och basstationer Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

7 Radiovågor och basstationer faktablad #2 Telias mobiltelenät för GSM täcker i princip hela Sveriges befolkning, vilket även 3G-nätet som byggs av Svenska UMTS-Nät AB kommer att göra. Telias GSM-nät täcker idag 99 procent av Sveriges befolkning. Det finns alltså vissa platser där mottagningen är sämre, vilket kan bero på att det av geografiska eller ekonomiska skäl är svårt att bygga ut nätet just där. Människor som bor i sådana områden tycker självklart att de, liksom andra, borde ha full täckning. Samtidigt som Telia arbetar för att förbättra täckningen för så många som möjligt, blir en del människor oroliga när de får reda på att en antenn ska sättas upp i närheten där de bor och vistas. Få känner till att nivån av det elektromagnetiska fältet från en basstation där man normalt vistas är en hundradel eller mindre av gränsvärdet. Det är inte förrän man klättrar upp på taket och ställer sig väldigt nära framför en basstationsantenn som det elektromagnetiska fältet överstiger gränsvärdena. Varför måste nätet byggas ut? För att förstå varför mobiltelefoninäten måste byggas ut, är det bra att känna till vissa basfakta om hur mobiltelefoni fungerar: Mobiltelefonsamtal överförs som signaler via elektromagnetiska vågor, även kallade radiovågor eller mikrovågor. Radiovågorna färdas med ljusets hastighet, km/sekund, och gör olika antal svängningar per sekund. Det kallas för att vågorna har olika frekvens. Frekvensen anges i Hertz. GSM-näten använder frekvenser runt 900 MHz och 1800 MHz. Det innebär att GSM-signalen svänger 900 respektive 1800 miljoner gånger per sekund. Motsvarande för UMTS är 2000 MHz. En mobiltelefon har både en sändare och en mottagare. Den skickar och tar emot signaler från en närbelägen basstation. I basstationen finns en eller flera sändare och mottagare som är kopplade till en eller flera antenner. Basstationen är i sin tur kopplad till det fasta nätet via en växel. Sträckan mellan basstationen och mobiltelefonen kan variera. För GSM är den maximalt 35 km och för UMTS maximalt 7 km. Begränsat utrymme i luften Utrymmet i luften för signalerna är begränsat; blir det för trångt kan de störas eller försvagas så mycket att telefonsamtalet bryts. För att situationen inte ska bli kaotisk, bestämmer Post- och telestyrelsen, PTS, vem som får använda vilka frekvenser. PTS kan jämföras med flygledartornet som bestämmer vilka höjder som flygplanen ska flyga på för att de inte ska kollidera med varandra. De tre GSM-operatörerna i Sverige har tilldelats frekvenser och det är alltså upp till varje operatör att disponera dem så smart som möjligt för att få plats med alla som vill ringa. Fler basstationer gör att fler kan ringa Problemet med brist på utrymme i luften går att komma runt genom att bygga fler basstationer. Man kan säga att i tätbebyggda områden där kapacitetsbehovet är större, delas jordytan in i ett större antal områden. I varje område finns en basstation. Om två basstationer står tillräckligt långt ifrån varandra, kan man använda samma frekvens utan att kollidera. Att bygga ett mobiltelefonnät är lite som att lägga ett pussel. Det går inte att sätta upp en basstation var som helst, utan dess placering är noga uträknad för att signalerna inte ska störa varandra. Ju fler basstationer som placeras i ett område, desto lägre effekt har antennerna, annars stör signalerna varandra. LZTA R En mobiltelefon har både en sändare och en mottagare. Den skickar och tar emot signaler från en närbelägen basstation. I basstationen finns en eller flera sändare och mottagare som är kopplade till en eller flera antenner. Basstationen är i sin tur kopplad till det fasta nätet via en växel.

8 Effekttätheten avtar med avståndet Radiovågornas effekttäthet eller styrka avtar mycket snabbt med avståndet från sändaren och redan på någon eller några meters håll är gränsvärdet underskridet. För att gränsvärdet för en basstationsantenn ska kunna överskridas krävs i princip att man ställer sig rakt framför och mycket nära antennen. Inomhusantenner för GSM sänder med mycket lägre effekt och överskrider aldrig gränsvärdet, oavsett hur nära man står. volt/meter Styrkan hos det elektriska fältet rakt framför basstationsantennen avtar med avståndet. Ju mer tättbebyggt ett område är, ju fler mobiltelefonsanvändare finns det. Tättbebyggda områden måste därför ha tätare mellan basstationsantennerna. Jordytan delas upp i områden, med en basstationsantenn i varje. Placeringen av antennerna är viktig; kommer två antenner för nära varandra kan signalerna störas. Därför är också basstationsantennerna i ett tättbebyggt område svagare än antennerna ute på landsbygden. Faktablad om Radiovågor och basstationer I serien finns även: Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet Radiovågor från mobiltelefonen Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

9 STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

10 EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna. Varför är strålning från mobiltelesystem aktuellt? Tredje generationens mobiltelesystem, 3G eller UMTS, håller på att byggas ut i Sverige. 3G innebär snabbare informationsöverföring till mobiltelefoner än vad som är möjligt med dagens GSM-telefoner. Systemet ger möjlighet att förutom ljud skicka och ta emot även stillbilder, rörliga bilder, grafik och andra mer avancerade tjänster. Mobiltelefonen kommer mer och mer att likna en dator med tillgång till t.ex. Internet. Många människor har frågor om mobiltelesystemet: om strålningen från basstationerna och mobiltelefonerna, och om hur strålningen påverkar oss. Därför ger sex myndigheter ut denna broschyr. Syftet med broschyren är att förmedla fakta och öka kunskapen om strålningen från mobiltelefoner och basstationer. Myndigheterna har ansvar för olika frågor inom området mobiltelefoni, se sid 11. UMTS Universal Mobile Telecommunications System GSM Global System for Mobile Communication Vad är radiovågor? Kommunikationen i mobiltelesystemen sker i luften med hjälp av radiovågor. Radiovågor gör det möjligt att överföra information utan att dra ledningar eller gräva ner kablar. Strålning från basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektriska och magnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, dvs. ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet svängningar per sekund. 1 Hz (Hertz) är en svängning per sekund. 2

11

12 Statiska fält och fält med låga och medelhöga frekvenser. Jordmagnetiska fält och fält runt kraftledningar, bildskärmar, elektriska apparater 0 1 MHz Radiovågor 1 MHz 300 GHz Radiovågor över 300 MHz kallas också mikrovågor Optisk strålning Infraröd strålning (värmestrålning), synlig strålning (ljus), ultraviolett strålning (UV) 300 GHz 3000 THz Röntgen och gammastrålning Högre än 3000 THz Till vad används radiovågor? Radiovågor används inte bara i mobiltelesystem. Att använda radiovågor är inte heller någon ny företeelse. Det har människor gjort sedan slutet av 1800-talet. En mängd olika tillämpningar har utvecklats sedan förra sekelskiftet som TVoch radioutsändningar; radiokommunikation på båtar och i flygplan; radar, satellitkommunikation; kommunikationsradio för polis, räddningstjänst, taxi, åkerier och elbolag; trådlösa datanät; radiostyrd övervakning av apparater och utrustning; mikrovågsugnar. Exemplen är många. Olika användningsområden använder skilda frekvenser för att de olika apparaterna inte ska störa varandra. Valet av frekvens bestäms genom internationella avtal. Olika typer av sändare sänder också med olika effekt. En TV-sändare kan ha mer än gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni. Vad är elektromagnetiska fält? Radiovågor är en del av det som brukar betecknas elektromagnetiska fält. Dit hör också ljus. Till vänster i bilden finns låga och medelhöga frekvenser. Ju längre till höger i bilden man kommer, desto högre är frekvensen, och desto större energiinnehåll har det elektromagnetiska fältet Hz = 1 khz (kilohertz) khz = 1 MHz (megahertz) MHz = 1 GHz (gigahertz) GHz = 1 THz (terahertz) Mobiltelesystem utnyttjar radiovågor med frekvenser mellan 450 MHz 2,2 GHz. 4

13 Finns det gränsvärden? För elektromagnetiska fält finns gräns- och riktvärden som bygger på resultat från forskning som har bedrivits under mer än fyrtio år. Människor ska inte utsättas för fält som överstiger dessa värden. Den internationella strålskyddskommittén för ickejoniserande strålning, ICNIRP, granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer Dessa rekommendationer för allmänhetens exponering har införts i Sverige som allmänna råd från Statens Strålskyddsinstitut, SSI. Myndigheten mäter också strålning från basstationer och mobiltelefoner, och kontrollerar att dessa värden efterlevs. Elektromagnetiska fält måste mätas på olika sätt, eftersom fälten både består av elektriska och magnetiska fält. Styrkan på de elektriska fälten anges i enheten V/m (volt per meter). Styrkan på de magnetiska fälten anges i A/m (ampere per meter). Radiovågornas intensitet brukar också mätas, dvs. den energi som varje sekund transporteras genom en yta på en kvadratmeter. Intensiteten anges i W/m 2 (watt per kvadratmeter). För mobiltelefoner brukar man ange den energi som kroppen tar upp från de radiovågor telefonen utsänder, det s.k. SAR-värdet. För alla dessa storheter finns särskilda gränsvärden vid olika frekvenser. 5

14 Hur fungerar ett samtal från en mobiltelefon? När vi ringer från en mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en antenn på en basstation fångar upp och leder till en mobilväxel. Mobiltelesystemet skickar samtalet till det fasta telenätet om mottagaren har en vanlig telefon, eller till en annan basstation om mottagaren har en mobiltelefon. Från basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna och mobiltelefonerna tar både emot och sänder ut radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna och basstationerna har en begränsad räckvidd måste det finnas en basstation i närheten av den som ringer. Efter hand som fler och fler människor använder mobiltelefoner behövs fler basstationer. Varje basstation kan bara sköta ett begränsat antal samtal åt gången. Därför placeras basstationerna på husfasader, hustak, i köpcentra, i kontorsbyggnader och på flygplatser eller på master. Ju fler stationer som placeras ut, desto lägre styrka (effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med. Därmed blir strålningen från basstationerna och mobiltelefonerna svagare. Hur strålar en basstation och en mobiltelefon? En person som pratar i en mobiltelefon utsätts för betydligt starkare radiosignaler från den egna mobiltelefonen än från basstationerna. Basstationerna sänder visserligen med högre styrka (effekt) än mobiltelefonerna, men befinner sig på större avstånd från användarna. Vanligtvis är allmänhetens exponering från basstationer mer än 100 till gånger lägre än gränsvärdena. Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att radiovågorna leder till skadliga hälsoeffekter, så länge gränsvärdena iakttas. Detta gäller även när mobiltelefonerna sänder med den högsta tillåtna styrkan. Mobiltelefoner anpassar automatiskt effekten till de mottagningsförhållanden som råder, dvs. hur bra kontakten med närmaste basstation är. Vid bra 6

15 kontakt med närmaste basstation kan en telefon sända med lägre effekt än vid en dålig förbindelse. Exponeringen från telefonen minskas också om man använder handsfree-utrustning, eftersom telefonen kommer längre bort från kroppen. En basstation består bland annat av en antenn. Basstationen kan vara placerad på en mast eller en hög byggnad. Radiovågor sänds endast ut av antennen i antennens egen riktning, ungefär som ljuset från en strålkastare. Under eller bakom antennen är radiovågorna mycket svagare. Radiovågornas styrka på marken nära en mast är låg eftersom antennen är riktad ut från masten. Radiovågornas styrka avtar också snabbt med avståndet från antennen. Om avståndet från antennen fördubblas blir radiovågorna fyra gånger svagare. Det innebär att radiovågorna har blivit mycket svagare när de når marken i antennens riktning. 7

16 Vad är det för skillnad mellan strålning från mobiltelefoner och t.ex. röntgenstrålning? Det finns olika typer av strålning och de har olika egenskaper. Radiovågor från basstationer och mobiltelefoner tillhör en typ av strålning som kallas ickejoniserande strålning. Denna förmår inte att slå sönder atomer och molekyler, på grund av att radiovågornas energiinnehåll inte är tillräckligt högt. En annan typ av strålning har mycket högt energiinnehåll och kan slå loss elektroner ur atomer och molekyler och på så sätt bilda joner. Den kallas därför joniserande strålning. I människokroppen kan den orsaka skador i till exempel arvsmassan i kroppens celler. Till denna typ av strålning hör bland annat röntgenstrålning och gammastrålning. Röntgenstrålning skapas på konstgjord väg i röntgenrör med hjälp av elektricitet medan gammastrålning kommer från atomkärnorna i radioaktiva ämnen. Radiovågornas energiinnehåll är mer än en miljon gånger lägre än röntgenstrålningens. Egenskaperna hos radiovågor skiljer sig därför väsentligt från egenskaperna hos röntgen- och gammastrålning. 8

17 Varför behövs fler basstationer för 3G än för GSM? Den första generationens mobiltelesystem, NMT, använder radiovågor med frekvenser runt 450 MHz. Den andra generationens mobiltelesystem, GSM, använder radiovågor med frekvenser runt 900 och 1800 MHz. Den tredje generationens mobiltelesystem, 3G, utnyttjar radiovågor med frekvenser runt 2,1 GHz. Ju högre frekvenser radiovågorna har, desto kortare utbredning har de och desto svårare får de att tränga igenom material. Det innebär att fler basstationer måste sättas upp. Under en övergångsperiod kommer 3G och GSM att existera parallellt, eftersom det är två skilda tekniska system. NMT Nordisk Mobil Telefoni Hur påverkas människor av radiovågor? Forskning om hur elektromagnetiska fält kan påverka människan har bedrivits under mer än fyrtio år. När forskningsresultat bedöms skiljer man mellan biologiska effekter och hälsoeffekter. Biologiska effekter är mätbara effekter i kroppen som inte nödvändigtvis är skadliga och som kroppen själv kan kompensera. Skadliga hälsoeffekter är sådana som ligger utanför kroppens normala kompensationsförmåga och som påverkar hälsa och välmående. Antenn på basstation för 3G. När radiovågor träffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Forskare har funnit att hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1 C. Om en person utsätts för sådan påverkan under en längre tid, kan det leda till övergående störningar, som till exempel sänkt prestationsförmåga. Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga. Vid djurförsök, där radiovågor orsakar sådan kraftig uppvärmning, har man sett beteendeförändringar och störningar i olika kroppsfunktioner hos djuren, till exempel i hjärtat och i centrala nervsystemet. Forskarna är eniga om dessa samband. Gränsvärden har därför utformats så att dessa skadliga hälsoeffekter undviks med stora säkerhetsmarginaler. Det är också viktigt att enstaka forskningsresultat upprepas och granskas av andra forskare. Gränsvärden sätts inte utifrån enstaka studier utan från den samlade kunskap som forskare fört fram. Den snabbt ökade användningen av mobiltelefoni har skapat oro för att mobiltelefoni eventuellt kan ge skadliga hälsoeffekter. Det förekommer också diskussioner om biologiska effekter av radiovågor, som inte kan förklaras med hjälp av uppvärmning. Det gäller t.ex. om radiovågor från mobiltelefoner kan påverka sömnen eller ändra olika typer av reaktionstider. Andra frågor som granskas är om barn kan vara extra känsliga för radiovågor från mobiltelefoner och om den säkerhetsmarginal som användes när gränsvärdet sattes är tillräcklig. I olika studier har forskare försökt att belysa ett eventuellt samband mellan 9

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu nästan alla i befolkningen mobiltelefon.

Läs mer

telemaster och antenner POLICY FÖR BYGGNADSNÄMNDEN I LUNDS KOMMUN sid 2 FYRA OLIKA MOBILTELEOPERATÖRER HAR FÅTT LICEN- SER AV POST OCH TELESTYRELSEN (PTS) KRAVET FÖR LICENSTILLDELNINGEN ÄR ATT OPERATÖRERNA

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Mobiltelefonmast i Trinntorp

Mobiltelefonmast i Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Trinntorp Del av fastigheten Trinntorp 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden DATUM 2001-04-06 Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden Information till kommunerna om UMTS-utbyggnaden Sammanfattning Syftet med skriften är bl.a. att informera ansvariga personer i den kommunala

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med

Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med medicinska tillämpningar av mikrovågor och dess biologiska

Läs mer

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar KALMAR KOMMUN Pensionärsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdag 2012-10-03 Tid Kl 13:00 16:00 Plats Landstingshuset, Smedjan, Kalmar Omfattning 30-41 ande Anette Lingmerth (S) ordf. (kommunstyrelsen) Gunilla Johansson

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Fiberrik landsbygd. Område 1 Järnboås

Fiberrik landsbygd. Område 1 Järnboås Fiberrik landsbygd Område 1 Järnboås Ca 190 sammanhängande fastighetsägare i omr 1 (70%) 1 st nätleverantör villig att investera i omr 1 st Kommunikations operatör villig att investera 1 nypa engagemang

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? 13-årig flicka Har dyslexi Söker för problem att klara de fyra räknesätten. Är mycket lättstörd, har mycket dålig koncentrationsförmåga, klarar

Läs mer

Elektromagnetiska fält i arbetslivet

Elektromagnetiska fält i arbetslivet Elektromagnetiska fält i arbetslivet Förord innehåll Foto: Michael McLain Många människor är idag engagerade i debatten om elektromagnetiska fält och vilka eventuella hälsorisker fälten kan innebära. EU

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsument verket KO Protokoll Datum 2014-03-20 Dnr Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsumentverket och mobiloperatörerna Telenor Sverige AB, TeliaSonera

Läs mer

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER Råd- och riktlinjer Nordmalings kommun 3G-mobiltelefoni Fastställda av Kommunfullmäktige den 30 september 2002, 91 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3.

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 2001:09 ULF BERGQVIST, GERT ANGER, ELISABETH BIRKE, YNGVE HAMNERIUS, LENA HILLERT, LARS-ERIC LARSSON CHRISTER TÖRNEVIK OCH JOHAN ZETTERBLAD Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni FÖRFATTARE/AUTHOR:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Mobiltelefoner och basstationer

Mobiltelefoner och basstationer Mobiltelefoner och basstationer För allt flera har mobiltelefonen blivit en personlig kontaktmetod, som används allt mera. Den nya tekniken används av både gamla och unga. När telefonerna blivit allt vanligare

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Svenska Sidan AirSense 10 AirCurve 10 1-3 S9 Serie 4-6 Stellar 7-9 ApneaLink ApneaLink Plus ApneaLink Air 10-12 S8 y S8 Serie

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Utlåtande. Efter tester av Spring Mobils mobiltelefonlösning mot medicinteknisk apparatur på IVA, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Utlåtande. Efter tester av Spring Mobils mobiltelefonlösning mot medicinteknisk apparatur på IVA, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Utlåtande Efter tester av Spring Mobils mobiltelefonlösning mot medicinteknisk apparatur på IVA, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2 1 Utlåtande... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Utlåtande efter

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige SSI Rapport 2007:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige Björn Hedberg,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni Den här broschyren handlar om mobiltelefoni. Det finns

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

SJÖBO KOMMUN Kommunalt Tillgänglighetsråd 2013-09-03. Björkbacken Sjöbo, 2013-09-03, kl. 18.00

SJÖBO KOMMUN Kommunalt Tillgänglighetsråd 2013-09-03. Björkbacken Sjöbo, 2013-09-03, kl. 18.00 Plats och tid Björkbacken Sjöbo, 2013-09-03, kl. 18.00 Ledamöter Berit Lundström, Vård- och omsorgsnämnden Agneta Sifverson, RMR, Reumatikerföreningen Sven Göthe, DHR, De handikappades Riksförbund Owe

Läs mer

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010 Enkätundersökning om mobilstrålning Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 010 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen ta reda på allmänhetens

Läs mer

Projektrapport Täckningskollen

Projektrapport Täckningskollen Projektrapport Täckningskollen I de båda projekten Digital agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT genomfördes under hela 2014 en omfattande aktivitet som gick ut på att kartlägga

Läs mer

Människans behov... ...AV KOMMUNIKATION. Nyhetsbrevets datum Volym 4, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN

Människans behov... ...AV KOMMUNIKATION. Nyhetsbrevets datum Volym 4, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN Nyhetsbrevets datum Volym 4, utgåva 1 Människans behov......av KOMMUNIKATION Varför kommunicerar vi och hur gör vi det? Under årtusenden har vi haft behov av att kommunicera med varandra. Från början användes

Läs mer

OSKARSHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 Kommunala pensionärsrådet 2008-04-17

OSKARSHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 Kommunala pensionärsrådet 2008-04-17 Sammanträdesdatum 1 Plats och tid Oskarshamnssalen, stadshuset Beslutande Ulf Nilsson Ordförande, kommunstyrelsen Bo Malm Socialnämnden Arne Johansson PRO, Oskarshamn Willy Nilsson PRO, Misterhult Birger

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Aktive DVB-T Utomhus- Antenn SRT ANT 15

Aktive DVB-T Utomhus- Antenn SRT ANT 15 Aktive DVB-T Utomhus- Antenn SRT ANT 15 Användarmanual 1.0 Introduktion Tack för att du väljer Strong SRT ANT 15 DVB-T antenn. Denna antenn har speciellt designats till användning för att mottaga jordiska

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Aktiv DVB-T Inomhus Antenn SRT ANT 12

Aktiv DVB-T Inomhus Antenn SRT ANT 12 Aktiv DVB-T Inomhus Antenn SRT ANT 12 Användarmanual 1.0 Introduktion Tack för att du väljer STRONG SRT ANT 12 DVB-T antennen. Denna antenn är speciellt designad till användning för mottagning av digital

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Våren är här! NU ÄR DET DAGS ATT TÄNKA PÅ HÖSTEN... Nyhetsbrevets 2012-05-04 Volym 5, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN

Våren är här! NU ÄR DET DAGS ATT TÄNKA PÅ HÖSTEN... Nyhetsbrevets 2012-05-04 Volym 5, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN Nyhetsbrevets 2012-05-04 Volym 5, utgåva 1 Våren är här! NU ÄR DET DAGS ATT TÄNKA PÅ HÖSTEN... Som jag har skrivit om tidigare i nyhetsbreven så har vi på RA Kommunikationsteknik AB en tjänst inom vårt

Läs mer

Mobiltelefonens utveckling

Mobiltelefonens utveckling Mobiltelefonens utveckling Hur fungerar en mobiltelefon? Anordningen i en mobiltelefon som gör att du kan ringa och ta emot samtal går till såhär: Mobiltelefonen plockar upp din röst och omvandlar ljudet

Läs mer

Dokumentet om detta ska fyllas i och lämnas tillbaka till skolan. Bifogar även ett brev från skolledningen angående nya läroplanen.

Dokumentet om detta ska fyllas i och lämnas tillbaka till skolan. Bifogar även ett brev från skolledningen angående nya läroplanen. Utflykten till Skansen var en härligt blöt dag! Vi såg många djur och hade en fantastisk klass som det var en fröjd att åka på utflykt med, och de tog även hänsyn till andra passagerare på både Roslagsbanan

Läs mer

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer? 41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna

Läs mer

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130 RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING Miljönämnden 2002-11-12 130 1. INLEDNING Utbyggnaden av den nya mobiltelekommunikationsnätet UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems), eller 3G, (tredje

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2014-08-28 BUN 2014/0412 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om fast telefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Traditionell telefoni och bredbandstelefoni Den här broschyren handlar

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System 2002-12-11 Martin Alexanderson ITP, Uppsala Universitet Sammanfattning I detta projekt undersöks hälsoriskerna med strålning

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet Ordföranden i pensionärsorganisationer

Kommunala Pensionärsrådet Ordföranden i pensionärsorganisationer Kommunala Pensionärsrådet Ordföranden i pensionärsorganisationer Sammanträdesdatum 2011-12-08 Kl 09.00 11.55 Kommunhuset, KS-salen 1 Sammankallat av: Nina Klüwert Sekreterare: Ulla K Ortuño Ordförande:

Läs mer

Protokoll Kommunala pensionärsrådet 2015-09-25

Protokoll Kommunala pensionärsrådet 2015-09-25 Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen Protokoll Kommunala pensionärsrådet 2015-09-25 Närvarande: Nils Österman Lars Bohlin Alice Berg Solveig Holmsten Sven Bergkvist Lisbeth

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 Beslutande

Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 Beslutande PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-12-06 Tillgänglighetsrådet Tid Torsdagen den 6 december 2012, kl. 18:00-19:50 Plats Sammanträdeslokal Magistern, Storgatan 35 B, Kalmar Omfattning 41-55 ande Anette Lingmerth

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Protokoll. Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 2012-11-19 29-3

Protokoll. Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 2012-11-19 29-3 Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 29-3 Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 29. Mötets öppnande och presentationsrunda 30. Föregående protokoll och val av justeringsman 31. Västra Götalandsregionens

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2007-02 Mobil telefoni Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för mobilabonnemang

Läs mer

Headsets för det. mobila kontoret.

Headsets för det. mobila kontoret. Headsets för det mobila kontoret. Mobila kontoret Plantronics startade 1962 och har sedan dess enbart inriktat sig på att utveckla bra kommunikationsheadset. Idag är Plantronics världsledande på headset

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer