Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30.

Transkript

1 Datum Kallelse Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde Tid Plats Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Sammanträdesrum KS-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18, Kalmar (ingång på gården) Dagordning 1. Inledning 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordningen 4. Genomgång av protokollet från tillgänglighetsrådets sammanträde den 15 maj Information från polisen angående tillgängligheten i stadskärnan, Håkan Roupe polisen (kl.16.15) 6. Information kring elöverkänslighet Solveig Silverin (kl.16.30) Staffan Skeppe, Telia (kl.17.00), se bilagor 7. Information angående e-tjänster kopplat till omsorgen, Ulla-Britt Söderström omsorgsförvaltningen (kl.17.20), se bilaga 8. Information om hemsjukvården i Kalmar kommun och samarbetet med landstinget, Christina Erlandsson omsorgsförvaltningen och Birgitta Hjalmarsson landstinget (kl.17.30) 9. Kortinformation: Funktionshinderrådet i Kalmar län 29 oktober, se bilaga Föreläsning om idrott och kultur för barn med osynliga funktionsnedsättningar 15 september, se bilaga Föreläsning med Mikael Andersson 7 oktober, se bilaga TAKK Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, se bilaga Skrivelse till KLT, se bilaga Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

2 2 (2) 10. Övriga ärenden Skrivelse till Polisen, se bilaga Brevsvar till Ruth Gunnarsson, se bilaga 11. Nästa sammanträde Välkomna! Louise Weidolf genom Eva Lindberg Meddela förhinder till Eva Lindberg, tel eller via e-post:

3 Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet faktablad #1 Drygt 75 procent av den svenska befolkningen har mobiltelefon idag. Anledningen till att tekniken har växt sig så stark och blivit så utbredd är att den ger oss en mängd fördelar som vi inte vill vara utan idag. Möjligheten att ringa mobilt är också en fråga om trygghet och säkerhet. Med en mobiltelefon och ett fungerande nät, kan vi alltid komma i kontakt med någon om det händer en olycka. Ungefär 50 procent av alla samtal som rings in till SOS- Alarm (112) kommer från en mobiltelefon. Samtidigt som mobiltelefonin ger oss mycket nytta och frihet är det lätt att oroas över de eventuella hälsorisker som målas upp. Vad ska man egentligen tro? Och framför allt vem ska man tro på? Eftersom fokus är stort på mobiltelefoni idag, är det viktigt att den information som förmedlas bygger på fakta och inte på spekulationer. Det är också viktigt att den information som kommer ut är balanserad. Oron i sig kan ge människor problem med hälsan. Därför tar vi på Telia människors oro på största allvar. En av våra viktiga uppgifter är att presentera saklig information. Forskning, gränsvärden och lagstiftning I Sverige får man inte utsätta människor, djur och miljö för skadlig strålning. Statens strålskyddsinstitut, SSI, är den centrala tillsynsmyndighet som har fått i uppgift av regeringen att se till att detta efterlevs. SSI fastställer bland annat vissa gränsvärden som alla operatörer och tillverkare måste hålla sig under. De gränsvärden som finns idag stödjer sig på den forskning som pågått i ett 40-tal år. Gränsvärdena är satta med stora säkerhetsmarginaler, en femtiondel av den nivå där man vet att radiovågorna kan vara farliga. Runt om i världen pågår forskning för att ge oss mer kunskap om hur radiovågor från basstationer och mobiltelefoner påverkar oss. SSI följer forskningen för att kontrollera om det finns anledning att ändra befintliga regler om gränsvärdena. Världshälsoorganisationen (WHO), ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation) och EU ger även de råd och rekommendationer som SSI också tar hänsyn till. Precis som med all annan forskning krävs det flera, av varandra oberoende, undersökningar för att resultatet ska anses vara tillförlitligt. Därför kan man normalt inte dra några slutsatser av enskilda rapporter som publiceras, vare sig de är positiva eller negativa. Men eftersom intresset för all information på området är stort, får rapporterna ofta mycket publicitet och de som läser tidningarna leds till att tro att man kan dra för långtgående slutsatser av rapporten. Därför kan det vara tryggt att veta, att om det skulle komma fram bevis för att det skulle vara farligt att tala i mobiltelefon eller överhuvudtaget leva i ett samhälle där det finns mobiltelefoni- eller andra radionät, så skulle myndigheterna ändra reglerna och mobiloperatörerna och tillverkarna av utrustning rätta sig därefter. Radiovågor, EMF eller strålning? Begreppen kan ibland vara förvirrande. Men det som olika människor kallar pulserande mikrovågsstrålning, radiovågor och elektromagnetiska fält, EMF, är olika uttryck för samma sak. LZTA R watt/kg Radiovågorna behövs Det är viktigt att komma ihåg att radiovågorna är en förutsättning för att mobiltelefonin ska fungera. Därför går det inte att jämföra radiovågor från mobiltelefoner med exempelvis magnetfält kring bildskärmar. Bland annat har WHO:s expertorgan för cancerfrågor, IARC, beslutat att göra en stor studie som ska omfatta bland annat Sverige, Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Israel, Italien och Storbritannien. Den studien beräknas vara klar Alla seriösa forskningsprojekt välkomnas av Telia eftersom det behövs mer vetenskapliga bevis i frågan. 2 watt/kg SAR-värdet är det värde som vi använder oss av för att förvissa oss om att radiovågorna från mobiltelefonerna inte påverkar oss negativt. Det uttrycks i watt/kg. Som bilden visar är säkerhetsmarginalerna höga. Hälsoeffekt har påvisats först vid 100 watt/kg. Gränsvärdet för mobiltelefoner är 2 watt/kg. Telia Mobiles vetenskapliga råd Telia Mobile har också upprättat ett vetenskapligt råd bestående av ett antal läkare, professorer och andra experter. Rådets uppgift är att överblicka vetenskapens nuvarande ståndpunkt i frågan och fungera som Telias referensgrupp och bollplank. Vad händer på lång sikt? Telia stödjer och välkomnar all forskning på området som leder till att vi ökar kunskapen hos alla i denna fråga. Det forskningen främst inriktas mot idag är hur de elektromagnetiska fälten påverkar oss på lång sikt. Vi vet att vi har haft TV-master i vårt samhälle i snart 50 år och hittills har inga skadliga verkningar visats. De snarlika GSM- och UMTS-sändarna är betydligt svagare än TV-sändarna.

4 Mer om SAR: När det gäller absorption av radiovågor från mobiltelefoner talar man om SAR, Specific Absorption Rate. SAR-värdet beskriver hur mycket energi som tas upp i människan. Den specifika absorptionshastigheten anges i enheten watt/kg. SAR-värdet för mobiltelefoner ligger vanligen på 0,3-1,7 watt/kg. Gränsvärdet är 2 watt/kg. Gränsvärdena för elektromagnetiska fält från basstationsantenner kan även uttryckas som fältstyrka (volt/m) och (ampere/m) eller intensitet (watt/m 2 ). Faktablad om Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet I serien finns även: Radiovågor och basstationer Radiovågor från mobiltelefonen Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Radiovågor och basstationer Basstationer för mobiltelefoni skickar liksom TV-sändaren ut radiovågor (elektromagnetiska fält) för att vi ska kunna prata i mobiltelefon eller se på TV. Basstationernas sändare är betydligt svagare än TV-sändarnas, redan efter 0,1 km har radiovågornas fältstyrka reducerats till 0,5 volt/meter. TV-sändaren sänder starkare signaler, efter 10 km har radiovågorna en fältstyrka på 0,5 volt/meter. Ju mer tätbebyggt ett område är, desto fler mobiltelefonanvändare finns det. Därför finns det fler basstationer i tätbebyggda områden, och dessa sänder med en svagare effekt för att inte störa signalerna från andra antenner. TV-sändare Sänder med en uteffekt av watt vilket ger en fältstyrka på 0,5 volt/meter på ett avstånd av 10 km. grafik: tomas öhrling/info Basstation Sänder med en uteffekt av 20 watt vilket ger en fältstyrka på 0,5 volt/meter på ett avstånd av 0,1 km. Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

5 Radiovågor från mobiltelefonen faktablad #3 De frågeställningar som allmänheten har kring mobiltelefoni rör både basstationer och mobiltelefonerna. Telia är ingen tillverkare av telefoner, så dessa frågor borde egentligen ställas till en mobiltelefontillverkare. Men eftersom vår verksamhet är naturligt kopplad till mobiltelefonen får vi ofta frågor kring detta. Så här tar vi upp svaren på några av de vanligaste frågorna: Är det farligt att hålla mobiltelefonen nära huvudet? Mobiltelefontillverkarna rättar sig efter ett fastställt gränsvärde, SAR (Specific Absorption Rate), som ska säkerställa att den energiabsorption som mobiltelefonen åstadkommer inte är farlig för människokroppen. När energin går in i kroppen omvandlas den till värme, vilket också har givit upphov till en del oro. Längre mobiltelefonsamtal kan höja temperaturen, dock inte med mer än 0,1 grader Celsius, vilket inte är farligt. Effektreglering och tidluckor påverkar exponering GSM-telefonen sänder inte med samma effekt hela tiden. När täckningen är som sämst, sänder den på högsta effekt vilken är runt 2 watt. Vid bättre förhållanden, dvs kortare avstånd till basstationen, kan den komma ner i 0,001 watt. Sedan sänder GSM-telefonen inte heller kontinuerligt. För att samma frekvens ska kunna användas för flera samtidiga samtal, delas datamängden upp i paket. Datapaketen delas i sin tur upp i block som skickas i 8 så kallade tidluckor. En tidlucka varar i 0,577 mikrosekunder. Detta innebär att telefonen endast sänder under 1/8 av tiden, vilket är något som man också ska ta hänsyn till när man talar om exponering för radiovågor. I princip ska man alltså dela effekten med 8 för att få en uppfattning om den reella exponeringen, eller medeleffekten. En telefon som varierar mellan 2 och 0,001 watt i toppeffekt har med andra ord en medeleffekt på 0,25 0,00012 watt. GSM-telefonen har ytterligare en funktion, DTX (Discontinous Transmission), som gör att den under samtalet enbart sänder när du pratar och inte när du lyssnar. I praktiken nästan halveras exponeringen genom denna funktion. En motsvarande funktion kommer att finnas i UMTS systemet. Så testas mobiltelefonerna Mobiltelefonerna testas genom att man placerar en mobiltelefon intill en modell av ett människohuvud som är fyllt med en vätska som har samma elektriska egenskaper som kroppsvävnad. Därefter mäts det elektriska fältet i huvudet och en dator beräknar utifrån detta det maximala SAR-värdet. Mätningen görs vid högsta möjliga sändareffekt från telefonen. SAR anges i watt/kg och anger den högsta mängden energi som tas upp i kroppen. Rekommendationer om hur högt SAR-värdet får vara har bland annat fastställts av ICNIRP (International Commission on Non- Ionizing Radiation Protection) som är en ledande oberoende organisation på området. Effekt (watt) 2,0 1,5 1,0 0,5 Medeleffekt = Toppeffekt 2 W 2W 8 tidluckor = 0,25 W DECT Effekt (watt) 0 0 Tidluckor Tidluckor ,25W Medeleffekt = 24 tidluckor = 0,01 W Något som också påverkar exponeringen är tidluckorna. GSM och DECTtelefon sänder inte kontinuerligt. Datamängden som ska överföras under telefonsamtalet delas upp i paket och skickas i tidluckor. För GSM finns 8 tidluckor och för DECT 24. Det innebär att även när en t ex en GSM-telefon sänder på toppeffekt, ca 2 watt (vilket den inte alltid gör) så är medeleffekten inte högre än 0,25 watt. DECT-telefonen har till skillnad från GSM en konstant effekt, 0,25 watt. Med 24 tidluckor blir medeleffekten 0,01 watt. Vad ska man göra om man är orolig? Att gå omkring och vara orolig är i sig negativt för hälsan. För den som är orolig och själv vill göra något för att minska sin exponering för elektromagnetiska fält, kan man prova flera alternativ. Nu kommer fler och fler tillbehör som gör att man inte behöver hålla mobiltelefonen mot huvudet när man pratar, exempelvis hands free även trådlösa varianter samt olika utrustningar för Bluetooth-teknik där telefonen inte behöver röras för att kunna användas. Vissa modeller har även en högtalarfunktion. Om man använder hands free-sladd minskar SAR-värdet till en hundradel jämfört med om man håller telefonen tryckt mot huvudet. Bluetooth headset har SAR-värden som är lägre än 0,01 watt/kg. Om man använder telefonen i bilen kan man installera en takantenn vilken minimerar radiosignalen inne i bilen avsevärt. Då förbättras även funktionen hos telefonen eftersom en takantenn alltid har bättre kontakt med basstationen än en antenn placerad på själva mobiltelefonen, inne i bilen. 0,25 Konstant effekt 0,25 W LZTA R

6 Blir strålningen från telefonen större om man ringer till någon som är långt borta? Nej. Mobiltelefonen pratar alltid med den närmaste basstationen. Därifrån går samtalet vidare via det fasta nätet (och eventuellt vidare in på mobilnätet om du ringer till en annan mobiltelefon). Kan jag minska strålningen från mobiltelefonen genom att täcka antennen med något? Nej. Mobiltelefonen anpassar styrkan på sin signal så att den inte är starkare eller svagare än vad som krävs för att nå basstationen. Står man nära en basstation, blir signalen alltså mycket lägre än om man skulle befinna sig långt bort. Förutsatt att man inte har en stor vägg mellan sig och basstationen förstås, då måste signalen göras starkare. Det är alltså ungefär samma princip som när vi kommunicerar; ju längre ifrån varandra vi står, desto mer måste vi höja våra röster. Alla eventuella försök att dämpa radiovågorna från telefonen genom att stoppa in den in skyddshöljen av olika slag, ger alltså helt motsatt effekt telefonen kompenserar dämpningen genom att skrika högre för att få kontakt med basstationen. Måste telefonerna sända ut radiovågor? Eftersom det är de elektromagnetiska fälten, radiovågorna, som används för att överföra samtal, är de också en förutsättning för att tekniken ska fungera. Vi kan alltså inte ställa krav på mobiltelefontillverkarna att helt ta bort radiovågorna men väl att de ska hålla så låg nivå på de elektromagnetiska fälten som möjligt men ändock möjliggöra en väl fungerande mobiltelefon. Faktablad om Radiovågor från mobiltelefonen I serien finns även: Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet Radiovågor och basstationer Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

7 Radiovågor och basstationer faktablad #2 Telias mobiltelenät för GSM täcker i princip hela Sveriges befolkning, vilket även 3G-nätet som byggs av Svenska UMTS-Nät AB kommer att göra. Telias GSM-nät täcker idag 99 procent av Sveriges befolkning. Det finns alltså vissa platser där mottagningen är sämre, vilket kan bero på att det av geografiska eller ekonomiska skäl är svårt att bygga ut nätet just där. Människor som bor i sådana områden tycker självklart att de, liksom andra, borde ha full täckning. Samtidigt som Telia arbetar för att förbättra täckningen för så många som möjligt, blir en del människor oroliga när de får reda på att en antenn ska sättas upp i närheten där de bor och vistas. Få känner till att nivån av det elektromagnetiska fältet från en basstation där man normalt vistas är en hundradel eller mindre av gränsvärdet. Det är inte förrän man klättrar upp på taket och ställer sig väldigt nära framför en basstationsantenn som det elektromagnetiska fältet överstiger gränsvärdena. Varför måste nätet byggas ut? För att förstå varför mobiltelefoninäten måste byggas ut, är det bra att känna till vissa basfakta om hur mobiltelefoni fungerar: Mobiltelefonsamtal överförs som signaler via elektromagnetiska vågor, även kallade radiovågor eller mikrovågor. Radiovågorna färdas med ljusets hastighet, km/sekund, och gör olika antal svängningar per sekund. Det kallas för att vågorna har olika frekvens. Frekvensen anges i Hertz. GSM-näten använder frekvenser runt 900 MHz och 1800 MHz. Det innebär att GSM-signalen svänger 900 respektive 1800 miljoner gånger per sekund. Motsvarande för UMTS är 2000 MHz. En mobiltelefon har både en sändare och en mottagare. Den skickar och tar emot signaler från en närbelägen basstation. I basstationen finns en eller flera sändare och mottagare som är kopplade till en eller flera antenner. Basstationen är i sin tur kopplad till det fasta nätet via en växel. Sträckan mellan basstationen och mobiltelefonen kan variera. För GSM är den maximalt 35 km och för UMTS maximalt 7 km. Begränsat utrymme i luften Utrymmet i luften för signalerna är begränsat; blir det för trångt kan de störas eller försvagas så mycket att telefonsamtalet bryts. För att situationen inte ska bli kaotisk, bestämmer Post- och telestyrelsen, PTS, vem som får använda vilka frekvenser. PTS kan jämföras med flygledartornet som bestämmer vilka höjder som flygplanen ska flyga på för att de inte ska kollidera med varandra. De tre GSM-operatörerna i Sverige har tilldelats frekvenser och det är alltså upp till varje operatör att disponera dem så smart som möjligt för att få plats med alla som vill ringa. Fler basstationer gör att fler kan ringa Problemet med brist på utrymme i luften går att komma runt genom att bygga fler basstationer. Man kan säga att i tätbebyggda områden där kapacitetsbehovet är större, delas jordytan in i ett större antal områden. I varje område finns en basstation. Om två basstationer står tillräckligt långt ifrån varandra, kan man använda samma frekvens utan att kollidera. Att bygga ett mobiltelefonnät är lite som att lägga ett pussel. Det går inte att sätta upp en basstation var som helst, utan dess placering är noga uträknad för att signalerna inte ska störa varandra. Ju fler basstationer som placeras i ett område, desto lägre effekt har antennerna, annars stör signalerna varandra. LZTA R En mobiltelefon har både en sändare och en mottagare. Den skickar och tar emot signaler från en närbelägen basstation. I basstationen finns en eller flera sändare och mottagare som är kopplade till en eller flera antenner. Basstationen är i sin tur kopplad till det fasta nätet via en växel.

8 Effekttätheten avtar med avståndet Radiovågornas effekttäthet eller styrka avtar mycket snabbt med avståndet från sändaren och redan på någon eller några meters håll är gränsvärdet underskridet. För att gränsvärdet för en basstationsantenn ska kunna överskridas krävs i princip att man ställer sig rakt framför och mycket nära antennen. Inomhusantenner för GSM sänder med mycket lägre effekt och överskrider aldrig gränsvärdet, oavsett hur nära man står. volt/meter Styrkan hos det elektriska fältet rakt framför basstationsantennen avtar med avståndet. Ju mer tättbebyggt ett område är, ju fler mobiltelefonsanvändare finns det. Tättbebyggda områden måste därför ha tätare mellan basstationsantennerna. Jordytan delas upp i områden, med en basstationsantenn i varje. Placeringen av antennerna är viktig; kommer två antenner för nära varandra kan signalerna störas. Därför är också basstationsantennerna i ett tättbebyggt område svagare än antennerna ute på landsbygden. Faktablad om Radiovågor och basstationer I serien finns även: Mobiltelefonen en kombination av nytta och säkerhet Radiovågor från mobiltelefonen Mobila företagsnät mobiltelefoni på kontoret DECT-telefoni och hälsa 3G framtidens mobiltelefoni Kundtjänst Automatisk Kundtjänst Kundtjänst från utlandet

9 STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

10 EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna. Varför är strålning från mobiltelesystem aktuellt? Tredje generationens mobiltelesystem, 3G eller UMTS, håller på att byggas ut i Sverige. 3G innebär snabbare informationsöverföring till mobiltelefoner än vad som är möjligt med dagens GSM-telefoner. Systemet ger möjlighet att förutom ljud skicka och ta emot även stillbilder, rörliga bilder, grafik och andra mer avancerade tjänster. Mobiltelefonen kommer mer och mer att likna en dator med tillgång till t.ex. Internet. Många människor har frågor om mobiltelesystemet: om strålningen från basstationerna och mobiltelefonerna, och om hur strålningen påverkar oss. Därför ger sex myndigheter ut denna broschyr. Syftet med broschyren är att förmedla fakta och öka kunskapen om strålningen från mobiltelefoner och basstationer. Myndigheterna har ansvar för olika frågor inom området mobiltelefoni, se sid 11. UMTS Universal Mobile Telecommunications System GSM Global System for Mobile Communication Vad är radiovågor? Kommunikationen i mobiltelesystemen sker i luften med hjälp av radiovågor. Radiovågor gör det möjligt att överföra information utan att dra ledningar eller gräva ner kablar. Strålning från basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektriska och magnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, dvs. ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet svängningar per sekund. 1 Hz (Hertz) är en svängning per sekund. 2

11

12 Statiska fält och fält med låga och medelhöga frekvenser. Jordmagnetiska fält och fält runt kraftledningar, bildskärmar, elektriska apparater 0 1 MHz Radiovågor 1 MHz 300 GHz Radiovågor över 300 MHz kallas också mikrovågor Optisk strålning Infraröd strålning (värmestrålning), synlig strålning (ljus), ultraviolett strålning (UV) 300 GHz 3000 THz Röntgen och gammastrålning Högre än 3000 THz Till vad används radiovågor? Radiovågor används inte bara i mobiltelesystem. Att använda radiovågor är inte heller någon ny företeelse. Det har människor gjort sedan slutet av 1800-talet. En mängd olika tillämpningar har utvecklats sedan förra sekelskiftet som TVoch radioutsändningar; radiokommunikation på båtar och i flygplan; radar, satellitkommunikation; kommunikationsradio för polis, räddningstjänst, taxi, åkerier och elbolag; trådlösa datanät; radiostyrd övervakning av apparater och utrustning; mikrovågsugnar. Exemplen är många. Olika användningsområden använder skilda frekvenser för att de olika apparaterna inte ska störa varandra. Valet av frekvens bestäms genom internationella avtal. Olika typer av sändare sänder också med olika effekt. En TV-sändare kan ha mer än gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni. Vad är elektromagnetiska fält? Radiovågor är en del av det som brukar betecknas elektromagnetiska fält. Dit hör också ljus. Till vänster i bilden finns låga och medelhöga frekvenser. Ju längre till höger i bilden man kommer, desto högre är frekvensen, och desto större energiinnehåll har det elektromagnetiska fältet Hz = 1 khz (kilohertz) khz = 1 MHz (megahertz) MHz = 1 GHz (gigahertz) GHz = 1 THz (terahertz) Mobiltelesystem utnyttjar radiovågor med frekvenser mellan 450 MHz 2,2 GHz. 4

13 Finns det gränsvärden? För elektromagnetiska fält finns gräns- och riktvärden som bygger på resultat från forskning som har bedrivits under mer än fyrtio år. Människor ska inte utsättas för fält som överstiger dessa värden. Den internationella strålskyddskommittén för ickejoniserande strålning, ICNIRP, granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer Dessa rekommendationer för allmänhetens exponering har införts i Sverige som allmänna råd från Statens Strålskyddsinstitut, SSI. Myndigheten mäter också strålning från basstationer och mobiltelefoner, och kontrollerar att dessa värden efterlevs. Elektromagnetiska fält måste mätas på olika sätt, eftersom fälten både består av elektriska och magnetiska fält. Styrkan på de elektriska fälten anges i enheten V/m (volt per meter). Styrkan på de magnetiska fälten anges i A/m (ampere per meter). Radiovågornas intensitet brukar också mätas, dvs. den energi som varje sekund transporteras genom en yta på en kvadratmeter. Intensiteten anges i W/m 2 (watt per kvadratmeter). För mobiltelefoner brukar man ange den energi som kroppen tar upp från de radiovågor telefonen utsänder, det s.k. SAR-värdet. För alla dessa storheter finns särskilda gränsvärden vid olika frekvenser. 5

14 Hur fungerar ett samtal från en mobiltelefon? När vi ringer från en mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en antenn på en basstation fångar upp och leder till en mobilväxel. Mobiltelesystemet skickar samtalet till det fasta telenätet om mottagaren har en vanlig telefon, eller till en annan basstation om mottagaren har en mobiltelefon. Från basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna och mobiltelefonerna tar både emot och sänder ut radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna och basstationerna har en begränsad räckvidd måste det finnas en basstation i närheten av den som ringer. Efter hand som fler och fler människor använder mobiltelefoner behövs fler basstationer. Varje basstation kan bara sköta ett begränsat antal samtal åt gången. Därför placeras basstationerna på husfasader, hustak, i köpcentra, i kontorsbyggnader och på flygplatser eller på master. Ju fler stationer som placeras ut, desto lägre styrka (effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med. Därmed blir strålningen från basstationerna och mobiltelefonerna svagare. Hur strålar en basstation och en mobiltelefon? En person som pratar i en mobiltelefon utsätts för betydligt starkare radiosignaler från den egna mobiltelefonen än från basstationerna. Basstationerna sänder visserligen med högre styrka (effekt) än mobiltelefonerna, men befinner sig på större avstånd från användarna. Vanligtvis är allmänhetens exponering från basstationer mer än 100 till gånger lägre än gränsvärdena. Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att radiovågorna leder till skadliga hälsoeffekter, så länge gränsvärdena iakttas. Detta gäller även när mobiltelefonerna sänder med den högsta tillåtna styrkan. Mobiltelefoner anpassar automatiskt effekten till de mottagningsförhållanden som råder, dvs. hur bra kontakten med närmaste basstation är. Vid bra 6

15 kontakt med närmaste basstation kan en telefon sända med lägre effekt än vid en dålig förbindelse. Exponeringen från telefonen minskas också om man använder handsfree-utrustning, eftersom telefonen kommer längre bort från kroppen. En basstation består bland annat av en antenn. Basstationen kan vara placerad på en mast eller en hög byggnad. Radiovågor sänds endast ut av antennen i antennens egen riktning, ungefär som ljuset från en strålkastare. Under eller bakom antennen är radiovågorna mycket svagare. Radiovågornas styrka på marken nära en mast är låg eftersom antennen är riktad ut från masten. Radiovågornas styrka avtar också snabbt med avståndet från antennen. Om avståndet från antennen fördubblas blir radiovågorna fyra gånger svagare. Det innebär att radiovågorna har blivit mycket svagare när de når marken i antennens riktning. 7

16 Vad är det för skillnad mellan strålning från mobiltelefoner och t.ex. röntgenstrålning? Det finns olika typer av strålning och de har olika egenskaper. Radiovågor från basstationer och mobiltelefoner tillhör en typ av strålning som kallas ickejoniserande strålning. Denna förmår inte att slå sönder atomer och molekyler, på grund av att radiovågornas energiinnehåll inte är tillräckligt högt. En annan typ av strålning har mycket högt energiinnehåll och kan slå loss elektroner ur atomer och molekyler och på så sätt bilda joner. Den kallas därför joniserande strålning. I människokroppen kan den orsaka skador i till exempel arvsmassan i kroppens celler. Till denna typ av strålning hör bland annat röntgenstrålning och gammastrålning. Röntgenstrålning skapas på konstgjord väg i röntgenrör med hjälp av elektricitet medan gammastrålning kommer från atomkärnorna i radioaktiva ämnen. Radiovågornas energiinnehåll är mer än en miljon gånger lägre än röntgenstrålningens. Egenskaperna hos radiovågor skiljer sig därför väsentligt från egenskaperna hos röntgen- och gammastrålning. 8

17 Varför behövs fler basstationer för 3G än för GSM? Den första generationens mobiltelesystem, NMT, använder radiovågor med frekvenser runt 450 MHz. Den andra generationens mobiltelesystem, GSM, använder radiovågor med frekvenser runt 900 och 1800 MHz. Den tredje generationens mobiltelesystem, 3G, utnyttjar radiovågor med frekvenser runt 2,1 GHz. Ju högre frekvenser radiovågorna har, desto kortare utbredning har de och desto svårare får de att tränga igenom material. Det innebär att fler basstationer måste sättas upp. Under en övergångsperiod kommer 3G och GSM att existera parallellt, eftersom det är två skilda tekniska system. NMT Nordisk Mobil Telefoni Hur påverkas människor av radiovågor? Forskning om hur elektromagnetiska fält kan påverka människan har bedrivits under mer än fyrtio år. När forskningsresultat bedöms skiljer man mellan biologiska effekter och hälsoeffekter. Biologiska effekter är mätbara effekter i kroppen som inte nödvändigtvis är skadliga och som kroppen själv kan kompensera. Skadliga hälsoeffekter är sådana som ligger utanför kroppens normala kompensationsförmåga och som påverkar hälsa och välmående. Antenn på basstation för 3G. När radiovågor träffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Forskare har funnit att hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1 C. Om en person utsätts för sådan påverkan under en längre tid, kan det leda till övergående störningar, som till exempel sänkt prestationsförmåga. Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga. Vid djurförsök, där radiovågor orsakar sådan kraftig uppvärmning, har man sett beteendeförändringar och störningar i olika kroppsfunktioner hos djuren, till exempel i hjärtat och i centrala nervsystemet. Forskarna är eniga om dessa samband. Gränsvärden har därför utformats så att dessa skadliga hälsoeffekter undviks med stora säkerhetsmarginaler. Det är också viktigt att enstaka forskningsresultat upprepas och granskas av andra forskare. Gränsvärden sätts inte utifrån enstaka studier utan från den samlade kunskap som forskare fört fram. Den snabbt ökade användningen av mobiltelefoni har skapat oro för att mobiltelefoni eventuellt kan ge skadliga hälsoeffekter. Det förekommer också diskussioner om biologiska effekter av radiovågor, som inte kan förklaras med hjälp av uppvärmning. Det gäller t.ex. om radiovågor från mobiltelefoner kan påverka sömnen eller ändra olika typer av reaktionstider. Andra frågor som granskas är om barn kan vara extra känsliga för radiovågor från mobiltelefoner och om den säkerhetsmarginal som användes när gränsvärdet sattes är tillräcklig. I olika studier har forskare försökt att belysa ett eventuellt samband mellan 9

18 mobiltelefoni och ökad risk för cancer. Enstaka forskningsresultat kan tyda på ett eventuellt samband. Det har dock inte kunnat bekräftas vid ett flertal omfattande studier från olika länder. Ett stort internationellt forskningsprojekt som undersöker om det kan finnas samband mellan mobiltelefonianvändning och hjärntumörer beräknas vara klart Biologiska effekter som medför skadliga hälsoeffekter har trots omfattande forskning inte kunnat visas, men fortsatt forskning behövs inom vissa områden. Antenn på basstation för 3G. Vem samordnar forskningen? Det finns en internationell strålskyddskommitté för ickejoniserande strålning, ICNIRP. Kommittén följer forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. Med jämna mellanrum granskar denna expertgrupp all forskning inom området, som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. ICNIRP har också tillsammans med Världshälsoorganisationen, WHO, ordnat flera internationella konferenser för att sammanfatta det aktuella forskningsläget och peka på kunskapsluckor där forskningsinsatser behöver göras. WHO arbetar sedan 1996 med ett internationellt projekt om elektromagnetiska fält. Inom projektet arbetar man med att samordna kunskap och forskning om eventuella skadliga hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Statens strålskyddsinstitut, SSI, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket, AV, följer den forskning som bedrivs internationellt. Kan radiovågor ge elkänslighet? Elkänslighet har ofta beskrivits som hudrodnad, stickningar, klåda, yrsel, huvudvärk och hjärtklappning när personer vistas i närheten av elektrisk utrustning. Namnet har uppstått eftersom många drabbade själva förknippar obehagen med närhet till elektrisk utrustning. Forskning har inte lyckats påvisa några samband mellan olika typer av besvär och olika elektromagnetiska fält. Många forskare anser att problemen kan orsakas av flera faktorer, kanske i kombination med varandra. Några faktorer förutom elektromagnetiska fält som har diskuterats är snabba variationer i ljusstyrka från lysrör, flimmer från bildskärmar, torr luft, hög rumstemperatur, vissa luftföroreningar, psykologiska orsaker och stress eller någon idag okänd faktor. 10

19 Vilka myndigheter ger ut den här broschyren? Följande myndigheter ger ut den här broschyren och deltar i samrådsgruppen för elektromagnetiska fält. ARBETSMILJÖVERKET verkar i enlighet med arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen för att människor har en bra och riskfri arbetsmiljö. Detta gäller även skolbarn under skoltid. BOVERKET verkar för en långsiktigt hållbar utveckling av fysisk planering, byggande och användning av byggnadsverk på ett sådant sätt att såväl människors hälsa och välbefinnande och den omgivande miljön inte tar skada. ELSÄKERHETSVERKET verkar för att elanläggningar och elprodukter är säkra och att elutrustning inte störs och inte stör annan elteknisk utrustning. POST- OCH TELESTYRELSEN bevakar utvecklingen inom tele-, IT-, radio- och postområdena. Inom området mobiltelefoni fördelar PTS tillstånd och utövar tillsyn över teleoperatörerna. PTS fördelar också radiospektrum mellan olika användargrupper. SOCIALSTYRELSEN verkar för en sådan kvalitet, säkerhet och resursanvändning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och hälsoskydd att god hälsa och social välfärd för hela befolkningen tryggas och den enskildes behov av vård, omsorg och stöd tillgodoses på lika villkor. Socialstyrelsen ansvarar för miljöbalkens delar om hälsoskydd. STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT är central tillsynsmyndighet med uppgift att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. SSI arbetar för en god avvägning mellan risk och nytta med strålning, och för att öka kunskaperna om strålning, så att individens risk begränsas. För dig som vill veta mera Världshälsoorganisationens projekt om elektromagnetiska fält, www. who.int/emf ICNIRP, International Commission on Non-Ionizing Radiation, Broschyr om magnetfält och eventuella hälsorisker, Samrådsgruppen för elektromagnetiska fält Antenner på två olika basstationer för 3G. 11

20 Foto: Kenneth Hellman Form och illustrationer: Gandini Forma/Lucille Tryck: Tryckindustri Information, ex.