Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören Förvaltningschefer m.fl. inom ÖLL Landshövdingen

Transkript

1 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE Ledningskansliet, Magnus Persson DATUM BETECKNING OLL1095 Till Landstingsfullmäktiges ledamöter Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören Förvaltningschefer m.fl. inom ÖLL Landshövdingen Kungörelse om sammanträde med landstingsfullmäktige Örebro läns landstingsfullmäktige kallas till sammanträde tisdagen den 27 april 2010 med början kl Lokal: Sessionssalen, Rådhuset i Örebro Vid ev förhinder att delta i sammanträdet, kontakta snarast möjligt ledningskansliet, tfn , eller anmäl via e-post till gunilla.mellstrom@orebroll.se. Raul Björk Landstingsfullmäktiges ordförande V.g. tänk på allergikerna, undvik stark parfymering! Bilaga: Föredragningslista ÖREBRO LÄNS POSTADRESS TELE INTERNET POSTGIRO ORGANISATIONSNR LANDSTING Box 1613, Örebro TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Planering och sekretariat, M Persson OLL 1. Sammanträdets öppnande 2. Upprop 3. Protokolljustering 4. Skrivelser till landstingsfullmäktige 5. Interpellationer och frågor 6. Anmälan av väckt medborgarförslag: Ärende nr 5/2010 Nytt namn på Tebladet Ärende nr 6/2010 Baldakin för elöverkänsliga 7. Ärende nr 7/2010 Lån till Länsgården Fastigheter AB för genomförande av projekt Ängen 8. Ärende nr 8/2010 Årsredovisning år 2009 för Örebro läns landsting, revisionsberättelse och revisorernas verksamhetsberättelse för år 2009 Allmänheten ges under denna punkt möjlighet att ställa frågor om årsredovisningen. 9. Ärende nr 9/2010 Yttrande över medborgarförslag om egenavgift för resor med egen bil 10. Ärende nr 10/2010 Yttrande över medborgarförslag om avgiftsbefrielse vid sjukhusvistelse 11. Ärende nr 11/2010 Balansering av resultat 2009 för folktandvården och gemensamma nämnden för företagshälsovården samt tolkförmedlingen 12. Allmän frågestund för ledamöterna 13. Besvarande av interpellationer och frågor 14. Valärenden 15. Avslutning Program Information om läkarutbildningen

3 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR ÄRENDE NR 5/ OLL709 Anmälan av medborgarförslag om nytt namn på Tebladet Anmäls att ett medborgarförslag inkommit till Örebro läns landsting den 4 mars 2010 om nytt namn på Tebladet. Medborgarförslaget har för beredningen överlämnats till ledningskansliet - information. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige a t t ta anmälan till protokollet. Örebro den 31 mars 2010 För landstingsstyrelsen MARIE-LOUISE FORSBERG-FRANSSON Ordförande BO ANDERSON Landstingsdirektör Bilaga: Medborgarförslag

4 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR ÄRENDE NR 6/ OLL449 Anmälan av medborgarförslag om baldakin till elöverkänsliga Anmäls att ett medborgarförslag inkommit till Örebro läns landsting den 16 februari 2010 om baldakin till elöverkänsliga. Medborgarförslaget har för beredningen överlämnats till produktionsberedningen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige a t t ta anmälan till protokollet. Örebro den 31 mars 2010 För landstingsstyrelsen MARIE-LOUISE FORSBERG-FRANSSON Ordförande BO ANDERSON Landstingsdirektör Bilaga: Medborgarförslag

5 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR ÄRENDE NR 7/ OLL836 Lån till Länsgården Fastigheter AB för genomförande av projekt Ängen Landstingsfullmäktige beslutade den 25 november 2008 att tillsammans med Örebro kommun och Länsgården Fastigheter AB (Länsgården) genomföra projekt Ängen (Dnr 08OLL3313). Den september 2009 beslutade landstingsfullmäktige att lämna en borgen såsom för egen skuld till Länsgården om maximalt 235 mnkr (Dnr 08OLL3516). I inledningen av byggnationen har projektet finansierats av Länsgårdens egen likviditet samt utnyttjande av checkkredit på, det med landstinget, gemensamma koncernkontot. Ekonomidirektören beviljade med stöd av finanspolicyn en tillfälligt utökad checkkredit (Dnr 10OLL165) med 40 mnkr till och med den 30 april Den finansiella krisen har inneburit att marknadens aktörer omvärderat synen på risk och riskpåslagen har ökat även för utlåning till landsting och till bolag med landstingskommunal borgen. Den mest konkurrenskraftiga låneräntan över tre månader uppgår per den 10 mars 2010 till STIBOR 3 månaders löptid + 0,4 % (f.n. 0,89 %). Landstinget egen likviditet har utvecklats mycket starkt och uppgår per den 10 mars 2010 till 880 mnkr. Likviditeten motsvarar 44 betalningsdagar. Landstingets målsättning är 30 dagar. En översiktlig likviditetsprognos för 2010 innebär en ökning med ca 200 mnkr och vid utgången av 2010 beräknas landstingets likviditet uppgå till knappt mnkr. Landstingets placeringar av likviditet regleras av finanspolicyn. Denna tillåter placeringar i statspapper, inlåning i bank eller bostadscertifikat m.m. F.n. uppgår en konkurrenskraftig placeringsränta till STIBOR 3 månaders löptid 0,05 % (f.n. 0,43 %). För landstingskoncernen är den ekonomiskt mest effektiva finansieringslösningen att landstinget lämnar ett kortfristigt lån till Länsgården under byggnadstiden. För landstingskoncernen förbättras finansnettot med ca 1 mnkr på helårsbasis genom denna interna finansiering kontra en finansiering via den externa marknaden. Landstinget föreslås därför lämna ett lån på maximalt 235 mnkr till Länsgården. Lånet läggs upp som ett byggnadskreditiv och ränta utgår endast på avropat belopp. Räntesatsen föreslås kopplas till STIBOR 3 månaders löptid. Lånet föreslås i första hand gälla under projektets byggnadstid. Därefter bör landstinget ta ny ställning till den långsiktiga finansieringen.

6 Landstingsstyrelsens förslag: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t lämna ett lån till Länsgården Fastigheter AB om maximalt 235 mnkr till och med investeringens slutbetalningsdag, dock längst till den 30 december 2011, a t t lånets räntevillkor fastställs till STIBOR 3 månaders löptid + 0,25 %, a t t bemyndiga ekonomidirektören utfärda erforderliga lånehandlingar, samt a t t bemyndiga ekonomi- och investeringsutskottet att löpande pröva den fortsatta finansieringen efter byggnationens färdigställande. Örebro den 31 mars 2010 För landstingsstyrelsen MARIE-LOUISE FORSBERG-FRANSSON Ordförande BO ANDERSON Landstingsdirektör

7 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR ÄRENDE NR 8/ OLL799 Årsredovisning för år 2009, revisorernas berättelse avseende landstingets förvaltning och räkenskaper för år 2009 samt revisorernas verksamhetsberättelse för år 2009 Till landstingsfullmäktige överlämnas härmed följande handlingar: 1. Landstingsstyrelsens beslut 43/2010 avseende årsredovisning 2009 med förslag att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna föreliggande årsredovisning inklusive sammanställd redovisning med däri vidtagna åtgärder. 2. Årsredovisning för år 2009 inklusive sammanställd redovisning. 3. Revisorernas revisionsberättelse avseende landstingets förvaltning och räkenskaper för år 2009 (ingår i årsredovisningen). Till revisionsberättelsen här följande bilagor: a. Revisorernas redogörelse b. Revisorneras verksamhetsberättelse c. De sakkunnigas rapporter i sammandrag d. Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i bolagen

8

9 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2009 Årsredovisning 2009

10 Årsredovisning 2009 Antagen av landstingsfullmäktige 28 april 2010 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2010 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och Dokumentation, april 2010 Idé och grafisk form L Köhlström Foto Weine Ahlstrand, Kristin Lundström, Magnus Westerborn Trio Tryck AB, Örebro, 2010 Papper inlaga 100 g Multidesign original natural Papper omslag 200 g Multidesign original natural Typsnitt Frutiger och Adobe Garamond 3

11 Innehåll Förord Landstingets vision Landstingets uppdrag Landstingets organisation roller och ansvar Uppföljning och utvärdering Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt, kultur och bildning Insyn och demokrati Miljö Personal och kompetens Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Ekonomisk analys Omvärldsanalys Resultatanalys Finansiell ställning Resultaträkning Driftredovisning Investeringsredovisning Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse

12 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar Bilagor Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter till resultaträkning Noter till kassaflödesanalys Noter till balansräkning Landstinget i siffror Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Sammanställd resultaträkning Sammanställd balansräkning Antal medarbetare Deltid Sjukfrånvaro Övertid/visstid Timanställda Revisionsberättelse 103 5

13 Händelserikt år med goda resultat År 2009 var på flera sätt ett händelserikt år för Örebro läns landsting där vår organisation, våra medarbetare och vår förmåga prövades ordentligt. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten försämrades kraftigt under året. Skatteintäkterna år 2009 understiger budget med 200 miljoner kronor som följd av den ekonomiska krisen. Trots detta kan vi redovisa ett positivt resultat på 120 miljoner kronor vilket är sjätte året i rad där landstingets ekonomi är i balans. Samtidigt har tillgängligheten till vården förbättrats för medborgarna i vårt län. Ingen kunde heller ana att världen under året skulle drabbas av en influensapandemi. Under några månader under hösten vaccinerades drygt länsbor i en vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vår förmåga att snabbt kunna ställa om vår verksamhet för att klara en svår uppgift prövades och var framgångsrik. Trygghet, tillgänglighet, kvalitet och långsiktigt arbete det har varit viktiga utgångspunkter för landstingets verksamheter under En jämlik, tillgänglig vård med hög kvalitet för alla länsbor det ger trygghet. En stark fokusering på att öka tillgängligheten präglade verksamheten under året. Det gäller såväl slutenvård som primärvård, psykiatri, habilitering och tandvård. Landstinget satsade extra pengar bland annat för att uppfylla vårdgarantin och för att utveckla barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Vi kan konstatera att arbetet har varit resultatrikt vilket också gett extra statsbidrag för arbetet med vårdgaranti, rehabiliteringsgaranti och sjukskrivningsprocessen. 90 procent av patienterna som väntar på besök eller behandling på sjukhus får det inom vårdgarantins ram, 90 dagar. Inom primärvården har fler patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, fått hjälp inom rehabiliteringsgarantins ram. Också arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen har varit framgångsrikt. Inom Folktandvården tas nya patienter om hand inom tre månader vid samtliga kliniker. Samarbete inom landstinget och länet, och samverkan med andra län är viktiga framgångsfaktorer för Örebro läns landsting. Nya länsgemensamma samverkansgrupper mellan specialiteter på de tre sjukhusen har vuxit fram under året och bidragit till att tillgängligheten har förbättrats. Att länets patienter är allas ansvar är en självklarhet. Arbetet inom detta område intensifierades under året och måste fortsätta. Vår samverkan med andra landsting har en lång tradition omkring den högspecialiserade vården, men också omkring den regionala utvecklingen. 6 Förvaltningsberättelse

14 Under året har diskussioner förts med omkringliggande län om bildandet av en regionkommun. Diskussioner har förts med landsting i vår hälsooch sjukvårdsregion. Vi har också inbjudits och tagit beslut att ingå i samverkan med Stockholms läns landsting och landstingen i Västmanland och Sörmland. En samverkan som bygger på de enskilda landstingens vilja till landstingsövergripande samverkan för medborgarna och patienterna i respektive läns bästa. Trots att vi kan se tillbaka på ett resultatrikt år, ligger en rad utmaningar framför oss. Därför är det med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att vi är ett landsting som uppfyllt alla våra mål för god ekonomisk hushållning. Finansieringen av vår verksamhet är dock en av framtidens stora utmaningar. Vi ser en fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna de närmast kommande åren och det finns en oklarhet om statsbidragen för En stor utmaning är också den ojämlika hälsan som vi kan se såväl i hela landet som i Örebro län. Landstingen är en viktig aktör i arbetet med att främja hälsan, men inte den enda. Orsaker till skillnaderna i hälsa är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Inte minst är det viktigt att främja goda livsvillkor och levnadsvanor hos ungdomar där alkohol, tobak och fysisk aktivitet är områden som kräver insatser från många håll. Kunskap och kompetens är en viktig utmaning som vi vill lyfta fram. Det är bara tack vare utvecklingsinriktade och kompetenta medarbetare som landstinget utvecklas vidare och kan erbjuda patienter en god och säker vård. Arbetet med att rekrytera och behålla kompetent personal har en fortsatt hög prioritet i vårt landsting. De gjorda erfarenheterna, och de goda resultaten från 2009, tar vi nu med oss som en stabil grund att stå på inför kommande utmaningar. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 7

15 "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling." 8 Förvaltningsberättelse

16 Örebro läns landsting Årsredovisning 2009 Vision Landstingets vision "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling" antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 9

17 Landstingets uppdrag Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Genom särskilda avtal erbjuder Universitetssjukhuset Örebro högspecialiserad vård till personer från andra län. Dessutom ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånare i östra Värmland. Landstinget bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget verkar också för en god regional tillväxt genom kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor, samt skapar förutsättningar för ett gott liv, en god service och livskraft för länsinvånarna genom ekonomiskt stöd till studieförbund och organisationer. I direktiven för planeringsperioden pekas fyra fokusområden ut för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning. Hög tillgänglighet. Gott bemötande. God kvalitet och patientsäkerhet. 1 Direktiv för planeringsperioden , Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni Förvaltningsberättelse

18 Landstingets organisation roller och ansvar Örebro läns landstings politiska organisation Valberedning Plan- och org kommitté Demokratigrupp Genusis Vilt- o naturv kommitté Patientnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Länsberedning Norr Länsberedning Väster Länsberedning Söder Länsberedning Örebro/Lekeberg Tandvårdsberedning Beredning för funktionshinder Forskningsnämnd LANDSTINGSFULLMÄKTIGE LANDSTINGSSTYRELSE Programgrupp Programgrupp Programgrupp Landstingets revisorer Personalpolitiska utskottet Ekonomi- och investeringsutskottet Miljöberedning Produktionsberedning Beredning för tillväxt och bildning* Etiskt råd Barn- och ungdomsråd Länshandikappråd Pensionärsråd Gemensam nämnd för samverkan ang företagshälsovård och tolkförmedling** * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Inför mandatperioden gjordes en revidering och fördjupning av medborgarmodellen. Den sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Politikerna företräder medborgarna och ställer krav på verksamheten. Verksamheten drivs av ledare och medarbetare med utgångspunkt i landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige innehar finansiärens roll och fördelar medel mellan landstingets olika nämnder och förvaltningar. Landstingsstyrelsen är landstingets verkställande organ och har rollen som ägar- och produktionsföreträdare tillsammans med sina två utskott och tre beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden med sina sex beredningar, respektive forskningsnämnden, har en beställarroll. De tecknar årliga överenskommelser om vad som ska göras av landstingets egna förvaltningar och landstingsfinansierade entreprenörer. Till detta kommer en gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Patientnämnden och revisorerna är direkt underställda landstingsfullmäktige. Till landstingsstyrelsen finns också åtta rådgivande organ knutna, vart och ett med sitt sakområde; planering och organisation, demokrati, etik, jämställdhet, vilt- och naturvård, barn och ungdom, handikapp samt pensionärsråd. De ska bevaka sina respektive sakområden och ta tillvara brukarnas intressen. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S = 31 C = 5 MP = 3 M = 13 FP = 5 SD = 3 KD = 6 V = 5 = 71 11

19 Landstingsdirektören är landstingets högste tjänsteman och ledningskansliet utgör också landstingsstyrelsens kansli. Till hälso- och sjukvårdsnämnden är hälsokansliet knutet, liksom kansliet för forskning och utbildning är knutet till forskningsnämnden. Örebro läns landstings verksamhetsorganisation Läkemedelskommitté LANDSTINGSDIREKTÖR Under landstingsdirektören finns fem förvaltningar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Därutöver finns en förvaltning för Lednings- och verksamhetsstöd samt två folkhögskolor och Landstingshälsan. Även patientnämndens kansli och Centrum för utvärdering av medicinsk metodik, CAMTÖ, rapporterar till landstingsdirektören. Hälsokansliet Samhällsmedicin Ledningskansliet Folkhögskolor CAMTÖ Patientnämndens kansli Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, psykiatri och habilitering Folktandvården Landstinget har ett helägt förvaltningsbolag med dotterbolagen Länsgården Fastigheter AB och Länsteatern i Örebro AB. Forskningskansliet Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan 12 Förvaltningsberättelse

20 Uppföljning och utvärdering Under 2009 har verksamhetsplanen med budget följts upp och utvärderats utifrån organisationens olika roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med hälsokansliet följt upp de överenskommelser som nämnden träffat med respektive förvaltning. På samma sätt har forskningsnämnden och dess kansli följt upp överenskommelser om forskning. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Det har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser. Till detta kommer sammanlagt åtta periodbokslut som redovisats för landstingsstyrelsen. Ledningskansliet har muntligt följt upp hälso- och sjukvårdsförvaltningarna vid sex tillfällen och kanslierna vid två tillfällen under året. Under våren hölls en hearing mellan landstingsstyrelsen och dess produktionsberedning, samt företrädare för hälso- och sjukvården, om verksamheternas situation och utmaningar inför framtiden. Den låg sedan till grund för den fortsatta planeringsprocessen inför

21 14 Förvaltningsberättelse

22 Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt, kultur och bildning Insyn och demokrati Miljö Personal och kompetens Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 15

23 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de åtta strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplan med budget för 2009 God ekonomisk hushållning, Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional tillväxt, kultur och bildning, Insyn och demokrati, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål och god ekonomisk hushållning. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenterats i direktiven för mandatperioden God ekonomisk hushållning Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära sina kostnader för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En annan avsikt med god ekonomisk hushållning är att skapa förtroende för landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden utan att statsmakterna behöver ingripa. I verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer och effekter. Det innebär att, med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund, ska verksamheten bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, samt på ett etiskt försvarbart sätt. Landstingsfullmäktige har i budget 2009 formulerat mål och uppdrag som syftar till god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen kan indelas i såväl verksamhetsmål som finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vissa målområden är särskilt viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning med landstingets resurser. Detta gäller framför allt Folkhälsa, God vård, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål. Viktiga händelser under 2009 Verksamhetsåret 2009 har för Örebro läns landsting i allt väsentligt bedrivits så att mål och uppdrag uppfyllts under året. Några större händelser, och områden som varit föremål för ett omfattande arbete, kan lyftas fram. Tillgängligheten Arbetet med att uppfylla vårdgarantin, samt att få del av regeringens så kallade kömiljard, har bedrivits med stor framgång. Landstinget satsade 22 miljoner kronor för extra insatser inom ortopedi, kirurgi, primärvård och psykiatri. Vid slutet av året kunde 90 procent av dem som väntade på ett mottagnings- 16 Förvaltningsberättelse

24 besök eller behandling i Örebro läns landsting erbjudas detta inom vårdgarantin. Arbetet gav landstinget ett statsbidrag på 30 miljoner kronor. Även primärvården, psykiatrin, habiliteringen och Folktandvården har under året förbättrat tillgängligheten. Arbetet med att erbjuda rehabilitering enligt den nya rehabiliteringsgarantin har också varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Garantin inriktas mot patienter med de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Sjukskrivningsprocessen har också varit föremål för ett intensivt arbete för att påskynda och kvalitetssäkra hela processen. Också detta arbete har varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Tillgängligheten till rådgivning har också förbättrats genom att landstinget under året anslutit sig till den nationella sjukvårdsrådgivningen, 1177, för rådgivning. Den finns både per telefon och webbplats. Inom Folktandvården infördes abonnemangstandvård som ger länsborna möjlighet att till fast pris få tillgång till tandvård. Beslut om att införa Vårdval/Hälsoval togs under året, liksom en kravspecifikation som anger förutsättningarna för att få bedriva primärvård i Örebro län. Under året togs första spadtaget för en ny vård- och hälsocentral i Örebro, Hälsans hus, på Ladugårdsängen. Den nya vårdcentralen väntas avlasta andra vårdcentraler i området och på så sätt öka tillgängligheten. I Hälsans hus kommer också Örebro kommun att bedriva verksamhet genom en familjecentral och ett äldreboende. Utvecklingsfrågor Ett kompetenscentrum för psykiatrins nationella kvalitetsregister förlades under året till Örebro. Uppdraget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting och bedrivs i samarbete med Landstinget i Uppsala län. Kvalitetsregister ska byggas upp för att utveckla den psykiatriska vården. Örebro läns landsting är först i landet med att pröva nationell patientöversikt (NPÖ). Det innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Projektet är nationellt men drivs från Örebro och planeras på sikt bli infört i hela landet. Allmän vaccination mot den nya influensan A(H1N1) Under hösten genomfördes en stor insats genom den allmänna vaccineringen mot den nya influensan A(H1N1). Vaccin köptes in till landstinget och beslut togs om att ingen patientavgift skulle tas ut. Statsbidrag ges till delar av kostnaderna. Under några månader vaccinerades drygt länsbor i en framgångsrik vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vaccineringen bedöms ha minskat antal insjuknade och döda i den nya influensan. 17

25 Samverkan med andra landsting Landstinget har under året arbetet intensivt med samverkansfrågor både vad gäller länsdels- och högspecialiserad vård. Från Karlskoga lasarett köper Landstinget i Värmland vård för befolkningen i östra Värmland. Landstinget har också träffat ett nytt avtal med Landstinget i Värmland omkring den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset Örebro. Avtalet sträcker sig över fyra år och ligger på ungefär samma volym som tidigare. Universitetssjukhuset Örebro har under året också arbetat intensivt med Landstinget Västmanlands och Landstinget Sörmlands upphandling av högspecialiserad vård. Frågan om en ny regionkommunbildning har också inneburit såväl samverkan som intensiva diskussioner under året med flera parter. Landstingen Gävleborg, Dalarna och Uppsala lämnade tillsammans in en ansökan till Kammarkollegiet om att bilda en ny region där också Örebro läns landsting skulle ha en plats. Ansökan avslogs, men landstinget deltar fortfarande i diskussioner med de tre landstingen. Örebro läns landsting bjöds också in att delta i ett Mälardalssamarbete med Stockholms läns landsting samt Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland. Områdena som berörs är utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård, forskning, utbildning, kultur och upphandling. 18 Förvaltningsberättelse

26 Folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året fortsatt analysera förändringen i hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningarna Liv och hälsa ung åren 2005 och 2007 har analyserats med fokus på hörselskadade ungdomar. En ny undersökning av Liv och hälsa ung genomfördes under våren Redovisningar har även skett av resultat från Liv & hälsa Fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna och hälsans sociala fördelning har genomförts. Med hjälp av samhällsmedicinska enheten har resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung förmedlats till alla kommuner i länet. Nämndens länsberedningar har haft möten med kommunerna för avstämning av avtalen om lokalt folkhälsoarbete. Resultat ur enkätstudier av tandvård och tandhälsa, hos dels 30- och 40-åringar i Örebro län 2008, dels 65- och 75-åringar i Örebro län, har redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden har under året genomfört hearings om ångest och depression, om diabetes och om demens och startat ett programarbete om ångest och depression. Under året har också en rapport tagits fram, Underlag för Behovsanalys 2009, som ger ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen i olika former av behovsanalyser. Mot bakgrund av analyser, rapporter och annan information har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelser med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen för Överenskommelserna fastställer att hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård och med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Överenskommelserna innehåller bland annat nämndens krav på förvaltningarnas arbete inom områdena kunskapsbaserad vård, samverkan, kvalitet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom uppföljning av överenskommelserna, och förvaltningarnas redovisning för målrelaterad ersättning, får hälsooch sjukvårdsnämnden årlig återkoppling på vilka resultat varje förvaltning uppnått. Hälsa och levnadsvanor i Örebro län Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Den högsta medellivslängden är för kvinnor 84 år i Laxå kommun, och den lägsta, 80 år, i Hallsbergs kommun. Männens högsta medellivs- 19

27 längd är 80 år i Lekebergs kommun, och den lägsta, 76 år, i Ljusnarsbergs kommun. Undersökningen Liv och hälsa ung 2009 visar att den tidigare trenden med ökande andelar elever i skolår 9 som aldrig rökt ser ut att ha brutits. Andelen elever som inte druckit alkohol har ökat konstant över tid. Bland elever i skolår 7 och 9, samt i gymnasiets år 2, ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och Data från barnavårdscentralerna i länet visar att ökningen av övervikt och fetma bland 4-åringarna i länet förefaller ha avstannat. Det är genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. En högre andel flickor än pojkar har ofta känt sig nedstämda eller ängsliga/oroliga. Jämfört med ungdomar med normal hörsel är ungdomar med hörselskada en högriskgrupp när det gäller användning av alkohol, tobak och narkotika. De är mer utsatta för mobbning, kränkning och stress och upplever även hälsan som sämre än ungdomar med normal hörsel. Undersökningen Liv & hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare, och andelen fysiskt inaktiva på fritiden i åldern år, fortsatt att minska i länet mellan åren 2000 och Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat mellan åren 2004 och 2008, medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat, medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Kariesbilden varierar stort mellan olika delar av länet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar av de svarande i Liv & Hälsa 2008 att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Andelen med bra tandhälsa minskar med högre ålder. Tandhälsan hos vuxna har förbättrats något sedan år Stora sjukdomsgrupper i Örebro län Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Människor med låg socioekonomisk status löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. 20 Förvaltningsberättelse

28 I Örebro län uppskattas cirka personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Örebro län har ett sämre läge i flera avseenden vad gäller hjärt-kärlsjuklighet jämfört med många övriga delar av Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. Personer med stroke har 2 4 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur och fall. Med utgångspunkt från nationella beräkningar insjuknar personer i stroke varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen stroke aktuella inom primärvården i Örebro län. Risken att insjukna i stroke är hög för den som fått en TIA (övergående cirkulationsstörning). TIA drabbar ungefär 250 personer per år i Örebro län. Cirka tio procent av dem som har en TIA får en stroke inom två dagar. Ungefär fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. Andelen överviktiga, och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, är faktorer som också påverkar antalet som insjuknar i diabetes. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Drygt nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. År 2008 insjuknade 202 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. År 2008 fick 264 män i Örebro län diagnosen prostatacancer. År 2008 insjuknade 103 personer i tjocktarmscancer och 75 personer i ändtarmscancer i Örebro län. I Örebro län insjuknade 117 personer i lungcancer år Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Av alla lungcancerfall orsakas procent av rökning. Insjuknandet i respektive cancerform varierar från år till år. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer, cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det personer i Örebro län som har KOL. KOL som dödsorsak har ökat sedan 1990-talet och mycket talar för en fortsatt ökning särskilt bland kvinnor beroende på tidigare rökvanor. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjuk- 21

29 vården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till drygt personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. De flesta skadorna är skador på höft och lår. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med dåligt sockerläge, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. (GRÖN markering 3nedan anger att målet är upp- fyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget.) Mål 1: Landstinget har fått en fördjupad kunskap om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna. Särskilt fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen använder hälso- och sjukvårdsnämnden i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård under kommande år. 3 Måluppfyllelse: Fortsatt analys av data i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa, genomförda utredningar, medborgardialoger och sjukvårdsdata har bidragit till fördjupad kunskap om hälsoläget. Mål 2: Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i överenskommelser och avtal med sjukvården att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna rökvanor, kostvanor, alkoholvanor samt fysisk aktivitet. 3 Måluppfyllelse: Följt upp att uppdragen i överenskommelser och avtal genomförts på föreskrivet sätt. Levnadsvanor ingår i den målrelaterade ersättningen. Mål 3: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Folkhälsoavtalen med länets kommuner har medfört en ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom folkhälsoområdet. 3 Måluppfyllelse: Hälso- och sjukvårdsnämndens länsberedningar har dialogmöten för regelbundna avstämningar med kommunerna. Uppföljning av avtalen för 2008 ägde rum i hälso- och sjukvårdsnämnden i januari På uppdrag av nämnden samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna. 22 Förvaltningsberättelse

30 Mål 4: Fler ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta. Fler ska också få stöd i att arbeta efter sin förmåga. Därför ska landstinget delta aktivt som medaktör i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. 3 Måluppfyllelse: På vårdcentralerna bedrivs teamarbete kring de sjukskrivna. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen deltar vid behov. Målsättningen är att för varje individ upprätta en rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder inom tre månader. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året gjort en genomlysning av det samordningsförbund som har funnits längst, SOFINT, i norra länsdelen. Uppdrag 1: De delar i strategiplanen för Örebro läns landsting som gäller 2009 ska under året implementeras i överenskommelser med hälso- och sjukvården och genom andra uppdrag och avtal. 3 Genomfört: Hälso- och sjukvårdsnämnden har i överenskommelserna för 2009 inarbetat tillämpliga delar av strategiplanen, till exempel föräldrastöd, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och influensavaccination. Dessutom har kunskapsöverföring skett till länets kommuner angående resultatet av Liv och hälsa ung och ungdomars drogvanor. Uppdrag 2: De delar i det handikappolitiska programmet för Örebro läns landsting som gäller 2009 ska under året implementeras i överenskommelser med hälso- och sjukvården och genom andra uppdrag och avtal. 3 Genomfört: I överenskommelserna mellan hälsooch sjukvårdsnämnden och sjukvårdsförvaltningarna för 2009 finns inskrivet att tillämpliga delar av det handikappolitiska programmet ska tillämpas. Uppdrag 3: Ett idéprogram som ska fördjupa samarbetet mellan landstinget och länets idrottsrörelse ska färdigställas under Genomfört: Uppdrag har lämnats till samhällsmedicinska enheten att i samverkan med Örebro läns idrottsförbund ta fram ett förslag till idéprogram. Förslag kommer att lämnas under våren Uppdrag 4: Under 2009 ska en ny samlad länsstrategi för arbetet mot sexuellt överförbara sjukdomar samt HIV presenteras och antas. Genomfört: En workshop genomfördes under hösten där länets STD-grupp samt representanter från ett par skolor deltog. Syftet var att få fram operativa mål och en strategi i dialog. En brett sammansatt arbetsgrupp arbetar nu fram en strategiplan i dialog med en politisk referensgrupp, där både majoritet och opposition ingår. Uppdrag 5: Den medicinska utvecklingen har nu möjliggjort vaccination mot de vanligaste HPVinfektionerna. När ansvarsfördelning och finansiering är klar tas beslut om införande i vaccinationsprogram. 3 Genomfört: Införs i allmänna vaccinationsprogrammet i skolhälsovården från läsåret 2010/2011 för flickor födda 1999 eller senare. 23

31 Uppdrag 6: Arbetet med FaR (fyrisk aktivitet på recept) ska utvecklas och antalet utskrivna recept ska öka, både i primärvård, slutenvård och psykiatri. För att följa detta ska antalet utskrivna recept i respektive verksamhet redovisas i årsredovisningen. 3 Genomfört: FaR har ökat med mer än hälften i primärvården. Även i psykiatrin ökar FaR. Vid sjukhusen sker också en positiv utveckling av FaR. Uppdrag 7: Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att utifrån Liv & hälsaundersökningarna, och befintliga hälso- och sjukvårdsregister, göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. 3 Genomfört: Fördjupade analyser har gjorts och rapporterats till hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2009 i rapporten Underlag för behovsanalys Förvaltningsberättelse

32 God vård Lågkonjunkturen och minskade skatteintäkter påverkade det ekonomiska läget negativt under Därför intensifierades arbetet för att minska kostnaderna. Landstingets möjligheter att kunna erbjuda en behovsbaserad hälso- och sjukvård av bästa möjliga kvalitet, inom rimlig tid och på samma villkor till länets invånare, är avhängigt av en ekonomi i balans. Den nya influensan A(H1N1) som hotade att utbreda sig utgjorde en ytterligare press. För att motverka en pandemi som kunnat äventyra såväl tillgänglighet som kvalitet startade en omfattande massvaccinering. Denna föregicks av en intensiv planering som även innefattade hur insjuknade patienter skulle tas omhand. På cirka två månader vaccinerades 75 procent av länets befolkning. Under året har införandet av vårdvalssystem för primärvården, Hälsoval 2010, planerats. Vårdvalreformen kommer inte bara att ändra förutsättningarna för primärvården på ett genomgripande sätt, utan kan antas påverka landstingets verksamheter i sin helhet. Fokusering på tillgänglighet ökade genom regeringens kömiljard. För att få del av denna måste landstinget visa att minst 80 procent av alla väntande patienter fick vänta mindre än 90 dagar för besök respektive operation/behandling. Till följd av ett intensivt arbete i länsgemensamma samverkansgrupper, inom så gott som samtliga specialiteter, lyckades landstinget klara målet vilket innebar ett välkommet tillskott till landstingets budget på drygt 30 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen har också anslagit egna vårdgarantimedel på totalt 22,1 miljoner kronor till ortopedi, kirurgi (fetmakirurgi), primärvård och psykiatri. Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin har haft en stark påverkan på utvecklingsarbetet inom psykiatrin. Ett statligt bidrag på cirka 3,3 miljoner kronor lämnades för detta arbete. Dessutom har landstinget tillskjutit pengar till utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin om totalt 9,3 miljoner kronor. Under 2009 har ett stort omställningsarbete pågått inom primärvården för att klara rehabiliteringsgarantin. Regeringen avsatte 560 miljoner kronor under 2009, och kommer under 2010 att avsätta 960 miljoner kronor till rehabiliteringsgarantin. Den ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, det vill säga de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Syftet är att kvinnor och män som är sjukskrivna eller riskerar att bli det ska få utredning och behandling för att återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i arbete. Landstingen får betalt utifrån hur mycket kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering som erbjuds dessa patientgrupper. Örebro läns landsting fick cirka 18,5 miljoner kronor. 25

33 För att minska sjukskrivningarna avsatte staten även 1 miljard kronor för 2009 i den så kallade sjukvårdsmiljarden som stimulans för att landstingen ska ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet och utveckla sjukskrivningsprocessen. Utifrån ett bra arbete fick Örebro läns landsting ett bidrag på 34 miljoner kronor. I början av maj 2009 blev Örebro först i landet med att pröva Nationell patientöversikt (NPÖ) som innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. En läkarutbildning vid Örebro universitet är viktig för Universitetssjukhuset Örebros fortsatta utveckling. I mitten av oktober lämnades den tredje ansökningen in om att få rätt att utfärda läkarexamen. Besked väntas under våren Mål 1: Jämställd vård ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett kön. Måluppfyllelse: En första övergripande rapport lämnades i augusti Mot bakgrund av att öppna jämförelser, och lokal statistik, har visat på stora behov inom strokevården har arbetet med genusvaliderad strokevårdkedja initierats under året. Översyn av kunskap och riktlinjer för prevention, vård och behandling har påbörjats. Detta sker i dialog med en generell genomlysning av strokevård och rehabilitering. Örebro läns landsting beviljades i maj 1,3 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och Landsting för projektet Hållbar Jämställdhet. Mål 2: Jämlik vård ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett social bakgrund. Måluppfyllelse: Ökad kunskap ska nås om hälsotillståndet i befolkningen. Det sker genom folkhälsoundersökningar, direktkontakt med länsinvånarna och studiebesök. Man följer också utvecklingen inom de stora sjukdomsgrupperna. Kunskapen används till att, i dialog och genom överenskommelser med olika vårdgivare, förbättra vården. CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro, genomför nu en systematisk litteraturgenomgång av vilket underlag det finns för åtgärder som kan utjämna socioekonomiska skillnader. Folktandvården har skapat en ny områdesstruktur i allmäntandvården för att få bättre förutsättningar för en jämnare resursfördelning. Folktandvården har ett arbetssätt i team BEON (=Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå), som ständigt utvecklas. Mål 3: Landstinget ska kännetecknas av god mottagning och bra tillgänglighet. Att den som besöker vården alltid möts med respekt och värdighet är en självklarhet. Vårdgarantin är uppfylld inom samtliga områden och erbjuds till övervägande del inom de egna verksamheterna. 3 Måluppfyllelse: Under 2009 utsågs länsgemensamma samverkansgrupper inom tio speciali- 26 Förvaltningsberättelse

34 teter för samverkan över förvaltningsgränserna. Detta för att öka tillgänglighet, säkra medicinsk kvalitet och långsiktig kompetensförsörjning. I diskussioner kring vårdprogram, remisshantering och kunskapsöverföring har även primärvården involverats. Landstingsstyrelsen har fördelat vårdgarantimedel på totalt 22 miljoner kronor till ortopedi, kirurgi (fetmakirurgi), primärvård och psykiatri. Tillgänglighetsarbetet under året har i specialistsjukvården till stor del fokuserats på att klara målet för regeringens kömiljard. Andelen som väntat kortare tid än 90 dagar till besök och behandling ska vara över 80 procent. Örebro läns landsting klarade 90 procent, för såväl besök som behandling. Detta ledde till en kraftigt förbättrad tillgänglighet för länets invånare. Antalet utfärdade vårdgarantiremisser till annan vårdgivare har minskat jämfört med Fler patienter har fått vård inom länet. De grupper som ökat mest när det gäller köpt utomlänsvård är patienter i behov av fetmakirurgi och sömnutredning. Samverkansgrupperna har under året diskuterat och lagt förslag på hur landstinget långsiktigt ska klara den ökande efterfrågan för just dessa områden. Antalet valfrihetsremisser är ungefär lika stort som året innan. För primärvården har det också skett en betydande förbättring av tillgängligheten både för telefonkontakt och för läkarbesök. Målet för telefontillgängligheten är att 90 procent ska få kontakt samma dag. I december var snittet för telefontillgängligheten över 90 procent för både medel- och medianvärde. För besök är målet att 100 procent ska få komma på besök inom sju dagar. Den nationella väntetidsmätningen i oktober visade att 81 procent av patienterna fick komma på besök inom sju dagar (92 procent i riket). I psykiatrin har den nationellt höjda ambitionsnivån för vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin starkt påverkat utvecklingsarbetet. Målet under 2009 var att andelen som väntat 30 dagar eller kortare till ett första besök ska vara minst 80 procent, och andelen som väntat 60 dagar eller kortare på behandling eller fördjupad utredning, ska vara minst 60 procent per den 31 oktober. Med resultatet 85 procent klarade psykiatrin målet för besök, men inte för utredning/behandling. Psykiatrin har fortfarande svårt att klara tillgängligheten till psykoterapi. Habiliteringen har förkortat köerna och förbättrat tillgängligheten. Centrum för hjälpmedel har fortfarande köer till utprovning av kognitiva och datorbaserade hjälpmedel. Audiologiska klinken har, sedan remisskravet avskaffades den 1 april, infört nya rutiner och erbjudit extra kvällsmottagningar för att förhindra köbildning. Inom Folktandvården tas nya patienter omhand inom tre månader vid samtliga kliniker. Antalet som väntar på en återkommande undersökning (revisionstandvård) har halverats. 27

35 Mätetal: Tillgänglighet Mäter: Andel ing i läkemedelskostnad ack % edel 20 ARB patienter som väntat at. 10 som väntat mer än 900 dgr 90 mindre än 90 dagar i % ing 0 i extratid ack % procent. Mål: Ingen vård- Andel pat. som väntat mer än 90 dgr % sökande ska behöva vänta längre på vård än vårdgarantins dagar för mottagningsbesök och behandling. Minst 80 procent av patienterna ska få vård inom vårdgarantin. Då får man också del av kömiljarden. Utfall: 90,2 procent av patienterna får vård inom vårdgarantin. Kommentar: Delmålet 80 procent nåddes och överträffades. 90 procent av patienterna kunde ges mottagningsbesök och behandling inom vårdgarantin, vilket gav ytterligare statsbidrag ur kömiljarden. Mål 4: Landstinget har hög medicinsk kvalitet med ett evidensbaserat arbetssätt och ligger vid nationella jämförelser över genomsnittet. Måluppfyllelse: Klinikerna erbjuds stöd för att arbeta med evidensbaserad medicin, bland annat i form av vårdprogram. Verksamheterna arbetar aktivt med att införa nationella riktlinjer. Det är angeläget att klinikerna presenterar kunskapsunderlag som visar vilken evidens som finns för att införa en ny metod. För detta ska användas instrumentet mini-hta (Health Technology Assessment), som beslutsstöd. Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet visar sammantaget att Örebro läns landsting är ett genomsnittligt landsting. Resultaten analyseras i landstingsövergripande specialistgrupper och gemensamma beslut tas om förändring av praxis. Sjukhusen deltar i alla relevanta nationella kvalitetsregister och register som sköts av Regionalt onkologiskt centrum för Uppsala-Örebroregionen. Folktandvården ingår i arbetet med ett nationellt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och har två pilotkliniker i ett projekt. Mål 5: Landstinget bedriver vård med dokumenterad hög säkerhet och har en gemensam patientsäkerhetspolicy, mål och handlingsplan som är förankrad och tillämpas inom hälso- och sjukvården. 3 Måluppfyllelse: Införande av IT-stöd för avvikelserapportering har pågått under året. Risk- och händelseanalyser genomförs kontinuerligt. Under 2009 har två mätningar av förekomst av vårdrelaterade infektioner genomförts, liksom följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen i december visade på en följsamhet till hygienrutiner på 77 procent, och till klädregler på 94 procent för de tre sjukhusen. Under året har det pågått en mängd utbildningar och vårdhygienronder för att minska de vårdrelaterade infektionerna, och minska risken för smittspridning av bland annat resistenta bakterier. 28 Förvaltningsberättelse