SVER GES LANTBRUKSUNIVERSITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVER GES LANTBRUKSUNIVERSITET"

Transkript

1 SVER GES LNTBRUKSUNIVERSITET NTURUQ RDIOKTIVITET I RK OCH GRÖDOR ke Erikston Lars Fredriksson Institutions* för radioblotogi Swsdlsh UnfvarsHy of gricultural Sctortc Dopartmant of Radiobiotogy Rapport SLUIRBB Roport Uppsala 1961»8SNOS170 I8BNH

2 SVERIGES LNTBRUKSUNIVERSITET NTURLIG RDIOKTIVITET I RK OCH GRÖDOR Åke Eriksson Lars Fredriksson Institutionen för radiobiologi Swedish University of gricultural Sciences Department of Radlobiology Rapport SLUIRB5 Report " " "" " " Uppsala 1961 ISSN ISBN

3 Summary In recent year.: prej)r. vr. _'onj?;>r r.irip.' th uran i ur», O I T at P.anstad, in the Billingon region of the country of Skaraborg were carried out. During this work the effects of ere dust released to the environment by tha mining operations have been discussed. One problem was the impact cf dust deposicion on the transfer of natural radionuclides along the fool chains. To identify the size of order of this problem ">n investigation has been carried out on the content of uraniura, thorium and radium in the soils and in the crops from 50 different rites. The farm sites were selected both within the Billingen region as well as neighbouring agricultural districts. The study comprises soils rather different with regard to characteristics such as the contents of ciay and organic matter, ph and others. lso the activities of the radionuclides in the soil material varied considerably among the different soil types. By regression analysis relationships between the activities of the soils and their contents of clay and organic matter were established. Differences in the mobility of uranium, thorium and radium in soil due to the varying colloid contents were studied by the Ra/Uratios. Concentration ratios between the nuclide contents of the crops and the soils as well as transport coefficients were established. The variation found is discussed. s far as the regression analysis gave evidence the concentration ratios for the thorium nuclides were not directly dependant on the soil and plant characteristics available. Those for the uranium nuclidos, however, were found to depend both on the plant nutrient uptake and on the phlevel in the soil. The Ra/Caratio in plant was found to be mainly dependant on the ratio between exchangeable Ra and Ca in the upper soil layers. The estimated depositions of dust in the Panstad region and the content of natural radionuclides in soils and crops provided data for the assessment of the increase in the nuclide transport due to the mining and processing activities. The increase was small and less than that due to normal fertilization with phosphorus during the same time. lso, the natural variation in the transfer of the nuclides from soil to plant depending on differences between neighbouring öoil types and on crops is of a much higher size of order than the impact ol" ore dust on plants and soil. Therefore the latter could be neglected.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1. Undersökningens uppläggning och omfattning 1.1. Förutsättningar 1.. etodik..1. Provytor och provtagning... Jordanalys... nalys av radionuklidhalter i jord Totalhalter av U f Th, 6 Ra och 40 K 4... Kemiskt extraherbar aktivitet nalys av växtmaterial 6. Resultat.1. aterialets omfattning 6.. arkegenskapernas variation 7.. Korrelation mellan jordkarakteristika 9.4. Relation mellan radionuklidhalter och jordkarakteristika Urans och radiums rörlighet i marken 1.6. De odlade gördornas innehåll av uran, torium, radium och kalcium Koefficienter för transporten markväxt Dammburen spridning och transport till grödorna av naturlig radioaktivitet 0 5. Sammanfattning 6. Referenser 4 Sid. 7. Fig Tabell Bilaga Nyckelord: Key words: Uranium Thorium Radium ining Soil Plant Transfer Environment

5 1. 1. Inledning I samband med förundersökningarna för utvinning av uran ur skiffer i Ranstadsområdet har risken för spridning till omgivningen av de i alunskiffern ingående radionukliderna aktualiserats. Sådan spridning kan tänkas ske genom vatten och/eller lufttransport och beröra bl a åkermark i angränsande områden. För att kunna uppskatta den effekt som en viss spridning har på den normala transporten av naturliga nuklider genom foderoch livsmedelskedjorna krävs data som visar jordarnas egna halter av de aktuella nukliderna och därav föranledd transport markväxtdjurmänniska av dessa nuklider. Syftet med föreliggande undersökning var att försöka klarlägga hur jordarnas halter av de naturliga nukliderna av uran, torium och radium varierar med berggrund, topografi och kvartärgeologiska förhållanden samt hur stort grödornas upptag av dessa ämnen är. Undersökningen har genomförts med stöd av Rånstads Skifferaktiebolag och i samråd med Statens Strålskyddsinstitut och med Studsviks Energiteknik B, som även medverkat genom utförandet av totalanalyser av jordarnas uranhalter. Vid övriga analyser har medverkat D. ascanzoni,. Sandelin och E. Törnvall och vid fältprovtagning HÅ. uraldsson.. Undersökningens uppläggning och omfattning.1. Förutsättningar Jordarnas halter av naturliga nuklider beror dels på halterna i modermaterialet, berggrunden, dels på effekten av de jordmånsbildande processerna, vittring och läkning, och dels på adsorption till kolloidalt material vid och efter sedimentation etc. Organogena jordar kan vidare under sin bildning ha förvärvat en viss uranhalt genom adsorption ur översilningsvatten från omgivande vittrande mineraljordsbildningar. Sura graniter, syeniter och skiffrar har i regel högre halter uran och torium än sandsten, kalkavlagringar och basalt (1). Tidigare mätningar av torium och radiumhalter i västgötska jordar visar följdriktigt tendenser till högre halter i jordar som överlagrar granitberggrund och gnejser med amfibolitinslag och ögongnejser, än hos de som överlagrar röda och grå gnejser

6 . och sandsten. Västgötabergens alunskiffer ger ävenledes en förhöjning i närbelägna ;ordars uran och radiumhaltsr (). I mineraljordar ökar vanligen halten uran och toriura med ökad lerhalt beroende på att lermineralen har on högre adsorptionskapacitet för metalljoner än jordens grövre beståndsdelar (). Bland områdets jordar kan man således förvänta en betydande variation i uran, torium och radiumhalt, som dels beror pa modermaterialets ursprungliga halter och dels på halten ler och organisk substans samt på skillnader i jordarnas kemiska egenskaper. De geologiska förutsättningarna och modermaterialet kan förutsättas vara gemensamma för större områden, medan jordens sammansättning och egenskaper varierar mer lokalt särskilt i kuperade områden. Beroende på lokala skillnader i förhållandena vid inlandsisens avsmältning (sortering genom isälvarnas vattenföring och transportavstånd) samt genom postglaciala omlagringar bildar jordarterna inom västgötaområdet en mosaik. Större mer enhetliga områden utgöres exempelvis av Kållands finmoleroraråde söder om Vänern, Varaslättens styva mellanlera, Vadsboslättens styva lera, Kåkindsslättens småkuperade område med dess postglaciala mjällera och Falbygdens leriga kalkstensmorän, till största delen uppodlad, som bildats av kalksten, diabas, sandsten och skiffer. Bi11ingenområdet domineras av mestadels lerfria till leriga sand och grur,jordar, lerig moränsand, lerig finmo etc. (4,14). Vid valet av gårdar för provtagning och provtagningsplatser på dessa inverkade därför utom kravet på lokalisering till en viss del av Skaraborgs län även de geologiska förutsättningarna och de rent lokala förhållandena på gården med avseende på jordart och topografi... etodik..1. Provytor och provtagning Inom ramen för undersökningen utvaldes p odlad mark 50 provtagningsytor å ca 50 m. Ytorna fastlades p* kartmaterial och mättes in från terrängföremål för att säkerställa möjligheten av upprepad provtagning av jord och gröda p,'j r.amma plats. Från

7 varje yta uttogs hösten 1979 inledningsvis ett 5tal deljordprov från dels matjordsskiktet 05 cm och dels alvskiktet 550 cm. Delproven lufttorkades, maldes, sållades fria från partiklar > mm och blandades till ett generalprov för varje skikt, representerande jordmaterialet på provtagningsplatsen. Sommaren 1980 uttogs på samma sätt och samma ytor prov på växande gröda. Dessa torkades, maldes och blandades för att representera 1980 ars gröda på provtagningsplatsen. Gårdarnas och provtagningsplatsernas lokalisering framgår av fig. 1 och bil..... Jordanalys Jordproverna analyserades dels enligt konventionella metoder för markkartering och dels med avseende på de naturligt radioaktiva ämnena uran, torium och radium. D n förra analysen avsåg att ge vedertagna jordkarakteristika för jämförelse med radionuklidhalterna och omfattade glödgningsförlust, ph, samt bestämning av extraherbara mängder av Ca, K och P, mg per 100 g lufttorr jord. K HC, och P HCl r som anger svårlösliga fraktioner av kalium och fosfor, erhölls efter extraktion med varm HC1, och Ca ÄT, K RT och P ÄT, som anger storleken av lättlösliga Jj u ii fraktioner av resp. ämnen erhölls efter extraktion med en vid ph,75 buffrad lösning, 0,100 i ammoniumlaktat och 0,40 i ättiksyra (14). Eftersom lerhait och K Hf,, vid tidigare jordundersökningar sig vara starkt korrelerade har uttrycket visat lerhait i % = ( K HC1 K L0)/8 (1) använts för beräkning av lerhalten i jorhmaterialet. Då leret håller den största delen av kristallisationsvattnet, kan med hjälp av glödgningsförlust och lerhait en god skattning av jordens mullhalt fås enligt följande: ullhalt i viktsprocent glödningsförlust i % 0,07 x lerhait i % () otiveringen för ovannämnda indirekta bestämningar är att direkta lerhalts och mullhaltsbestämningar av tids och kostnadsskäl måst undvikas.

8 4. Volymvikten bos cot torra jcrdnaterialet kan ä.en den ses som ett indirekt ma^t pu ;oroo:u: halt av organisk substcn..;. men influeras även av ar.lra faktorer scm bidrar till jordens porositet. God aggre^atstruktur hos basrika lerjordar ger således hög porositet, i»»edan exempelvis sandjordar i enkelkornstruktur tenderar att ha lägre porositet och högre volymvikter.... nalys av radionuklidhaltor i jord...1. Totalhalter av U, Th, 6 Ra och 40 K Totalhalten i jord av uran/ Bq per kg torrsubstans, bost':iäis i Studsvik genom neutronbestrålning och efterföljande raälniry av s.k. fördröjda neutroner härstammande från 5 U. Efter jämförelse med standardprov och med kännedom om naturligt urans sammansättning beräknades sedan, med 10 procents säker 8 het den totala uranaktiviteten. Därur har sedan Uaktiviteten beräknats. Totalaktiviteten, Bq per kg torrsubstans, av Ra, Th och K bestämdes gammaspektrometriskt på jordprov om 1,4 liter i förslutna arinellikärl. Efter det att jämvikt uppnätts mellan radium och radon + Bi, efter 40 dagar, placerades kärlen för mätning på en 4" x 4" Naldetektor i ott bakgrundsreducerande strålskydd av 15 cm järn och kopplad till en Nuclear Data mångkanalsanalysator. ättiden var 40 minutsr. Utvärdering av 6 Ra och Thaktiviteterna skedde indirekt genom jäm förelse mellan mätetalen för Bi resp. TI och standardprov innehållande resp. nuklxder och efter det hänsyn tagits till de olika nuklidernas bidrag till varandras fototoppar. 40 Vid utvärderingen erhölls även Kaktiviteten, varur totalhalten av kalium kunde beräknas. Sammanlagd slumpmässig variation ~10 % (jfr 5).... Kemiskt extraherbar aktivitet För att dels undersöka relationen mellan nuklidernas totalaktivitet och extraherbar aktivitet och dels söka upprätta en relation mellan en labilare, mer växttillgänglig, fraktion än den totala aktiviteten och växternas nuklidupptag analyserade?; *j O Q HClextraktet från jordanalysen mnd avseende p<" U, U, 0 Th och Th och Lextraktet med avseende p/i 6 Pa (16).

9 Uran och torium: etodiken bygger oä att fasta prover inaskas, lösningar indunstas och inaskas, varoiter spåinukliden som står i jämvikt ned dcrternukliden y'? Q " Th tillsättes för bestämning av det kemiska utbytet. Ef:ter upplösning av provet i aq. regia sker fil trering, indunstning, överföring av provet till nitratform, separation av U och Th från störande ämnen samt slutligen separation av U cch Th från varandra i anjonbytare (Dowex 1, m.). Lösningarna indunstas och resterna löses i elektrodeponeringslösning, varefter elektrodeponering sker på stålplanschett. De framställda preparaten mates genom alfaspektrometri under 1000 min. Halterna i provet av 4 U U och U kan då bestämmas invändningsfritt, förutsatt att räknehastigheten är acceptabel (jfr bil. 1.6). 0 Bestämning av Th och Th kan fordra parallellprov utan 8 spårnuklidtillsats för utvärdering av relationen mellan Th och Th, om icke jämvikt förutsätts råda mellan dessa nuklider i mätproverna. Vid låg Thhalt i förhållande till 8 spårnuklidtillsatsen av Th kan emellertid halten av Th sättas lika med den av dotternukliden 8 Th utan att det beräknade kemiska utbytet påverkas i någon högre grad. Vid ökande Thhalt i provmaterialet ökar emellertid osäkerheten i clet beräknade kemiska utbytet av torium, såvida icke parallellprov utan spårnuklidtillsats har preparerats för jämförande mätning. Vid analys av växtmaterial och med en tillsats av 10 Dpm av U är dock problemen mycket små (jfr bil. 1.6). Sekvensanalys av Ra och UTh kiin genomföras och nr ekonomisk om bägge analyserna behöver utföras. Spnrnukliden ' U tillföres i så fall omedelbart efter inaskning. Dess dottornuklid^r påverkar icke radiumanalysen. aterialet för radiumanalysen tas ut efter separation av U och Th frän störande ämnen. Radium: Utarbetad metodik bygger p,\ emanationstekniken, på radons uppfangning i nhexan och ni en r«.?n ti v bestämning av aktiviteten hos Rn + döttrar i provet samt på jämförelser med standardprov. Provet inaskas, löses i aq. regia, filtreras, uppvärmes tills gasutveck;ingen upnhör och all radon avgått. Standardprovet behandlas p.1 s imr>i..i r>ii 11. D' ; reficr överföres i p r o v e t k v a n t i t a t i v t t i l l ('t.;.. C: in'. \ n v, c n i n h o x a r t i l l

10 r 6. och volymen fylls upp med kok?t aq. dest så att en luftbubbla av 0.5 ml volym återstår. Efter förslutning ekvilibreras provet i rundskak under 1014 dagar, varefter 4 ml av hexanet överföres till en 0 ml plastflaska försatt ned 10 ml vätskescintillationslösning. Efter blandning, nedkylning och sex timmar P.n + efter uttag startas mätningen av provernas aktivitet av döttrar i en standard automatisk vätskescintillationsutrustn.inr, Efter sex timmar har dels *Rn kommit i jämvikt med dotternukliderna till och med Po och Ti och dels aktiviteten hos övriga radonserier avklingat tillräckligt för att kuniuförsummas. äteffektiviteten är % beräknad på radioaktiviteten i det ursprungliga provet. Bakgrunden enligt kontrollprover är i mätområdet <9 impulser per min och dess variation liten, <0,4 cpm. Registrerade antal impulser korrigerar. med hänsyn till sönderfall under mättiden,?0 min. Det ursprungliga provets radiumhalt beräknas efter jämförelse med standardprovet (jfr felanalys i bil. 1.6)...4 nalys av växtmaterial Växtprov från grödorna analyserades med avseende på kalciumhalt enligt konventionell metodik och med avseende på uran, torium och radium enligt... ovan.. Resultat.1. aterialets omfattning Förteckning över de gårdar och provtagningsplatser, som ingår i undersökningen, höjd och bergrundsförhållanden, jordarnas kemiska och fysikaliska karakteristika och deras nuklidhalter enligt analys, samt grödorna nuklidhalter återges i bilaga Gårdarnas och provtagningsplatsernas geografiska lokalisering framgår av bilaga och fig. 1. För att täcka in den geologiskt och geografiskt betingade variationen i markegenskaper, utsågs dels 16 gårdar för enhetlig provtagning av matjords och alvskikt på sammanlagt 41 provtagnii^gsplatser (gård nr 115, 18), dels två vallprovtagningsplatser (gård nr 16 och 17) och dels fyra 'rornplcitv:r,ind>

11 gårdar (nr 14), vari trän samlingsprover av mat j från en större areal uttogs och analyserades. Inomgårdsvariationen med avseende på markegenskaper belades genom att fler provtagningsplatser utsågs pr. gården där markförhållandena, jordart, höjd etc, skiftade väsentligt inom egendomen. Gårdarna nr 1017 utsågs inom ett centralt område relativt nära Ranstadsverket, nr 19, 14 inom det område som begränsas av Vättern i öster och en linje LidköpingNossebro i väster och nr 18 med fyra provtagningplatser inom lerskifferenradet i Östergötland, tidigare känt för rel. hög radiumhalt i jorden (). Gård nr 19 och 0 representerar västra resp. östra grenen inom Ranstadsverket, där prov uttogs på icke odlade ytor. ntalet provtagningsplatser på odlad mark varifrån både matjords och alvskiktprov uttogs var således 41 st, varjämte från 6 st uttogs enbart prov från det förra. Sairjnanlagt analyserades 100 jordprover. Växtmaterial uttogs år 1980 och analyserades från 46 provtagningsplatser. Ett fält låg i träda under arkegenskapernas variation Valet av gårdar och provtagningsplatser innebar ett visst uppsökande av den naturliga variation som förekommer i odlingslandskapet vad beträffar jordkarakteristika. Insamlandet av denna variation i ett begränsat material gör att de medelvärden och spridningen kring medelvärdet som återges för jordkarakteristika i tabell 1 och representerar materialet r;om sådant, men icke med säkerhet hela odlingslandskapet. En betydande spridning kring medelvärdena föreligger för viktiga jordkarakteristika, vilket ockss är nödvändigt vid statistik'; undersökning av deras inbördes relationer. Standardavvikelser, är således >100% för jordens kalciumhalt, lorhalt och halt av organisk substans. Likaså är variationen i marklösningem; vätejonkoncentration,(ph), betydande, Liksom i jordens halt av lättlösligt kalium, medan jordens fosforhalt och totala kalium halt varierar relativt sett mycket mindre. v tabell 1 framgår vidare en tendens till högre lerhalt, lägre ph, lägre halt av lättlösligt kalium och fosfor och s jäi v fa 1] et av organi.sk substans i alvskiktet än i matjordsskiktet.

12 Tabell återge :neäoi i^en och spridning kring»edelvärden med avseende pä jordarias ir. ner"t 11 av naturlig radioaktivitet. Standardavvikelsen kring n;edelv.":rdet antar för uran, toriu*». och radium värden frän ~60 ti.il r»er är. 100 I av medelvärdet. Även kvoterna melian extrah^rbara och total.i aktiviteter varierar starkt vilket ind^kerar ett betydande inflytande fr.*n övriga jordkaraktoristika (tabell 1) på rukliderrias lös! L<.:he'. Extraherbarheten iv U visar er. tendens ~ill att vara cr."":"r 8 än den av U. En klassificering av jordarna ned avseende pa ninqsbara karakteristika, ph. ierhalt, halt.iv organic' ^u : stans och totalaktivitcter, har genomförts i tabellerna *? 4. För ph, lerbalt och hal*: av organisk substans i tr.be] 1 ansluter klassificeringen till c'uvsc syster 1, för bedör.ning ' odlade jordar. Saratliy.i khs'tr är fcrct.;äjji i rat^ri.^lot, även om fördeininuen erslict det'~«systoni äi sned mod avseer.do p*i ph och ierhalc. Då det ov'lier matjcrdss' iktet «Icm.ncrar antalet basiska jordar, medan alviordsf«">rcj1r. ingen är i'irrn.ir». Sannolikt har odlinqsatgärder»cm kalkrim' c?h golsl iv\<r. bidragit till skillnaderna nellan ai / och TU.. ":jc rdsskikt.d." det gäller lerhalten dominerar ant^iot l"ift"i jcrdar, 'iikef. beror pa det riktade valet v provla^n.ri'!g.!..ts<t till r <illingenområdet med dess lätta jordarter. rör<.!o I ningen av jordarnas halter av organisk substans är norna] mad en koncentration till området 1 %. Fördelningen av jordarna med avseende n"«totaiaktivitel.fr i 1 tabell 4 visar att flcrtilot lic^jer irsor. området 080 Pq(kn ts} då det galler ^S J och 6 Ra men nägot lägre för Th. För K visar mätningarna ntl flertalet, jordar ligger i onrådet Bqfkg ts). Läcre totalaktivttet.v K visas a' organiska jordar och hö<rr^ ^v d' styvare lerorna. Tabollerna 14 vir.ar r.'or t.otal '/.irtinnsbrcdc! hop olika jordkarakteristika då det galler hela miterialot. För de enskilda gårdarna medförde det riktade v?let av provtagninasplatser till olika jordartor nvd»nlt»dr«n on relativt sfor i mindre variationsbredd : in den tot.«ji. ;:^n '*cr<,':

13 på ph, Ca, K H _, och rjlödcj...cjsförlust i tabell 5 och med avseende på totala] tiviteter av U, Ra och Th i tabell 6. På flera av de olika g rdarnas odlade jordar kan således phnivån variera med mer än en enhet, kalciumhalten enligt Ca f t med en faktor 1,5 och extraherbara kaliumhalter enligt K, med en faktor 5 (tabell 5). I konsekvens med dessa karakteristika varierar även totalaktiviteterna (tabell 6). Det vill därvid synas som om, förutom bergrunden, jordens modermaterial, (bil. 1,), även jordarten, dvs. jordens halt av kolloidalt material, Ipr och organisk substans, utövar ett stort inflytande på mängden kvarhållna naturliga radionuklider. Totalaktiviteterna av uran och radium i tabell 6 korresponderar ganska väl men avviker på en del jordtyper, varför dot får förutsättas att de kemiska olikheterna hos uran och radium ger nukliderna olika rörlighet i marker och att denna varierar beroende på jordens egenskaper... Korrelation mellan jordkarakleristika Vid en statistisk mdersökniny av korrelat i oren mollan olika jordkarakteristika visade det sig för b de matjords och alvskikt att phvärdet är positivt korrelerat ined lerhalt och Ca & tal (R = 0.4), men negativt med halten organisk substans (R =0,), lättlöslig fosfor positivt korrelera med organisk substans (R = 0,), och halten svårlöslig fosfor positivt korrelerad med lerhalten (P.0,4) och ph och Ca ÄT (R = 0.4). Lättlösligt kalium, K, T, visade ett relativt starkt beroende av lerhalten (R 0,6 och 0,8 i matjordskikt resp. alvskikt). Däremot visar lerhalt och Ca T ~tal ytterst ringa korrelation i materialet. Som primära markfaktorer får anses halterna av ler och organisk substans och av kalcium, medan aktuell fosforhalt och phnivä i jorden delvis får ses som sekundära.

14 Relation mellan radionuklidhalter och jordkarakteristika ineralbeståndsdel^n i jordarna utgöres dels av äldre material och dels av material fr.?n istiden som sedimenterats i vatten och så småningom höjts ovan vattenlinjen och utsatts för vittring och erosion. Halten organisk substans är i allmänhet ett uttryck för jämvikten mellan kemiska, fysikaliska och biologiska faktorer i markmiljön. I förekommande bergarter finner man de högsta halterna av dt naturliga radioaktiva ämnena i skiffrar (som bildats av leror) och det kan därför antas att lerets egenskaper som jonbytandr? material tillsammans med en samtidig sedimentation av ;:ranoch toriiimhållande mineralpartiklar i lerområdet generellt ger leror en tendens till högre nuklidhalter än grövre jordar. De primära markfaktorernas inflytande nå de naturliga nuklidernas aktivitet i jordmaterialet utöver inflytandet av modermaterial, vittring, utlakning och andra transportprocesser, kan undersökas genom att studera deras regression som oberoende variabler på de enskilda nuklidernas aktivitet per enhet jord. Lerhaltens inflytande bör därvid sättas främst av de s.k. primära markfaktorerna. Den organiska substansen har utvecklats senare. Den kan på grund av hög sorptionstcrrcåga antas ha modifierat jordens nuklidhalt genom kvarhållning av från jordens mineraldel eller från omgivande mineraljordar utlakade och översilande nuklider. De samband som erhållits vid regressionsanalysen återges i tabell 7, som byggs upp radvis av det skikt, matjord () eller alv (), som behandlas, av beroende Yvariabel, av oberoende Xvariabel, av den funna funktionens intercept på Yaxeln (a), av regressionskoefficienten för Xvariabeln och standardavvikelsen kring detta medelvärde, och av koefficienter (R) partiell korrelation, dvs. korrelation mellan Y och varje enskild Xvariabel, och för multinel korrelation dvs. mellrm Yvariabeln och samtliga medtagna Xvariabler. Vidare har i tabell 7 medtagits den s.k. förklarinyyir^ckr, be räknad som kvadraten, R, på den multipla korrcl.itiorskof ': > '

15 cienten. Ce*..ipjr;.. J.;i FfV. Lioa a» \ ä.riaticnen i Y som statistiskt sett fcr'tittj.^ iv varii tic nen her, dr oberoende X variablerna. Den oförklarad:. variationen i Y, 1R, förutsätts ha sin orsak i icke r.edtagr: 1, o/l?.icke miveriskt bestämbara, variabler son lokala inflvtarc J i av berggrund, vtering, utlakning eller uppåtri>t;d vandring av nukl.d?r, nä t fel etc. v tabell 7 fr?.r..får att öt e;:i.".er.r Gtt iier ollor minära starkt sainband rojll<?r. vpp.ätta U och Tha'.t: vitotcr i jord å ena sidan och jorcrn.*halt ^v lor och organisk substans å den andra. Totalaktiviteterna av u och Th i matjordsskiktet uppvisar ko^relntior' av betydelse endast med lerhalten och är för uran rvngare 11 c ör toriurn. För alvskiktet ökar betydelsen av orrinis': cu'^s 1...<. och bidrar till att förklara variationen : jordens urenhalt. Dan HCilösliga fraktionen av U och J 'U visar hogr korrelation än totalaktiviteten av U med halter av ler od 1 organisk substans och torde också även teoretiskt i högre grad ';unna associeras med jordens kolloidala jonbytanlo material än 'cotalakti viteten. Den lägsta förklaringsgraden (R ) uppvisas for matjordsskiktet (54 0 I) som också är m^st föränderligt, underkastat bearbetnings och gödslingsåtgärder och ^e^ utsa':t fcr utlakning och oxidation av organisk substans än alvskiktet, för vilket förklaringsgraden är iv storleksordningen 5060 '!,. Orsaken ti!l nära hälften av variationen i uranhalton torde alltså få sökas på annat håll än hos variationen i jordkarakteristika, dl hos nuklidhal.terna i jordons modermateria]., bergrunclen. i främst Thkoncentratfen^n i jorden, total 4 : så^iil som cxtraherb.irt., visar ett starkt riroende av enbart 1erha]ton (tabell 7). Variationen i den totala ' Thkoncentrat ; onn förklaras t'.11 synes med 6468 % av variatioiorna i lorhnlt. I matiordsski.ktfit r.'.eo barhet dess med högr» HCl halt Itlgrn a" 'in organisk rub::tanr; är f.oriurrs pxtrnher Th.i 1 vsv. : k to.:. KorrCutionen mellan t _, och ].«rhal'. ;.!r resp. 0, 80;. Var ir ti<:nrt <G"' 0...jvaare än fö>?. alvskiktot (0,6 tika mindre än urn : ""K.,,.förklaras av jordkaraktorisun<",cf \r siiiiki qrv.å som den i c, 10nen,nv h<: tor J.'a och k.:ri ö>: Tli cc! ' """ Th är eriic 1'I pr tid att rnejros Fi}".jtinr p". i'.:!' 1 i<j':oiif T trf ' ic >v. n ä r ' ' <~]n \ \. 1 '".: c' r i v'" t o c h biiir.ir

16 JoL!.l! i''"i'r..ii"iii9c.r.i^cn. Skillnaden mellan unn och torium : r ses ;.ot bakgrunden av urans större löslighet och rörlighet. De^s hydroiysprodukter och komplex med karbon it, silikrt och organiska syror viisar avsevärt högre kemisk aktivito vid normala phnivåer än toriuirs hydroiysprodukter (jf* bi 1. ). Jordens radiumaktivitet måste ses i relät'.on hill akt i vite': 8 ' ( a 1 / U. U. Dec visrr ia också att korrelatioren mellan, och 'U., är heg (R»^0,9) och att jordkarnkteristika bi 1 mycket litet därutöver till förklaring av variationer i v '. r.r totala radiumaktivitet. I ekvationerna ingår regression.jk< < '* ; ; cienterna för leihalt och halt av organisk substans n:ecl ;I. J tecken, vilket skulle tyda på en tendens till lägre kon"../ O O C O * C tat v Ra rel. JJ U då jordens jonutbyteskapncitet ökar oller y:\" i,n en större förlust vid jordbilcningsprocesserna av uran än c.v radium då jonutbyeskapaciteton är mindre än dä den är scörre. På samma sätt bör den nmnoniu.aiaktatlösliga radiumfraktionen, Ra, ses relaterad till jordens total;, r^diumaktivitet. Korroi.i "^ ') T C O O C tionen mellan Ra JT och '' &. ^ är emellertid naaot lägre än?6 7 den mellan "' Ra^_, och ' 'U,, (tabell 7'. crsaken L.orde vara to t to L inflytanden från övriga markfaktorc>r pi.radiums sorption, cmdor. av radiums iixenng i lergit ter etc.!: f *.'.'."in J^TU;. fr":!i:i Itfrru: av ler och organisk substans är ome!! c r '; jd r u iatlvh o::.'i'. :"i.. Däremot torde det finnes on ;' ; )Tor. terd'.ns ; :i.l : ' n Tiv t <?nd k : v; phnivän, särskilt i det orörda alvski',, t et, på s tor j eken ~.w den lättlösliga radiumfmktionen i jorden. Vid stinan^e ph sjunker R^;. r /Ra kvocon och omvänt. Oetta för hål.lande är intnssanc och borde u 'derroka^ y t te. rl?.r ire.!. )ct r r:r nämligon mec :iig, ;itt vid sjunk.;ni>o pji i jcrier Kontmor ^odiums lösl jqlirt att oka samt..'..dig', som ;; ven '.viltei, lättlos]. lejt kalcium i.'iork lösninger. tonderar att m.inska. Vid en ökande {örsurninqj«r.i f! påvericas r;ä Leder: IV. /C i kvoten i mprkiösn Ingen enligt (Rat R.j)/(Ca Ca), v.il«t 4. lordo l.fda t i J 1 en stoqrad Ra/Cakvot.i odl.ido grödor och ^l,ad radiuivtrannport i.i vr.cede'.s,;edjan. Detf. i fr,r ses som er konsol, v :.:r^ av dit den nar m 1 ig.i idiiusainirri för sur ni ne; s crocca sen nai: accelererat:'; även pa åkorj o r<!.">r nr», bejoondo p.* d.'n r J < <n doponrr i. ncicn o v svavelsyt a.och olemoi)tä.vt svavel t i l l föj jd,iv iiinsr.iva utr. läpp i <i Linor; färo:. av

17 r Urans och radiums rörlighot i marken Totaiaktivitetorna av uran och rad^uru jor len (b\l. 1:} visar ofta på en bristand"' jämvikt mellan irukli dern;"!. Kv.">to: 6 Ra/ ~ >8 U är således i många fa t T storo än 1 i.u.dra tall avgjort mindre än 1 tneu i färre fr 1.1 ~ }. Iwi > ol str'.i. i iirjin 1 är särskilt framträdande i ma': i. >rd<}skik tet, medan alvskiktet visar relativt sett flor r al! rne.l R.?/i'V'oea Tidigare undersökning."r '9; har visat rn i.oi.i :.?". v accuivulering av radiuir. i kalkrika jordar medan jordarnas helt av organisk substans her betydelse tör uranets kvarhållning. Data över isotcpsöntmansöttninger» av uran och toriuin nar vi darr komnut rill användning vid studier ar itiarkprof ilens utveckling över längre tidrynior aeriom narkprocrrser son vittring, utlakning etc. Il, 10, 1'. 1, 1). T 'issa fall (bil. 1:) kan c'ot tänkas att nuklidjämvikt icke hunnit instiilla ^io beroende på initial t stor urar.övervikt då marken höjder, över havsytan och pa den relativt korta tid som, förflutit sedan de::'. I ;?ndra fa.il torde den nuvarande kve,ten holt f.i r äo, son en tillbal 1 ig relation som är under förändring till föijd av de s'*;«n 1 ii^iior i. 'iranor.iii" nod..' (.transport i markprofilen soir orsakas av de ir.e.i tij^n föränderliga fysikaliska och kemiska betinaaiscrna j nior.; miljön. Även om således konstanta 1 o tingelser i 'parkmil "H">n icke kan förutsättas rada över längre tidsperioder, Lorir.' nuläget beo tömda mark faktorer rom ierhait. halt av organ i si: substans ocii pllniv1 ha influerat P.n/l.kroien i lorden. IV tta kan riven visarj static t i r 1 : t genon 1 ur.ri»" :"sör.. i.ng av dessa jna v '!. faktorers regression ;JO ra/llk voton. när::;: i t da dei: gäller matjordsskiktet, son» icke pävor';a~.i" nu k i.id^ rarsport <:r f r«" ; r» ovan;"örj i.(f;anuo.k; 1. ;, rh.'..! ler; r^ i, '.; v I rignj r ik a n t J atr;lag för ett sc.mbaiid nollan ;:ark/ a:; i r!: '! orb nuviiir.de Ra/Ukvot (tabell "7, q. ). I!; 1 t(>rri r. f J'r och organisk

18 substans, son svarar för nuvuddeien rv jordens jonutbyteskapacitet, torde således ha invorka*: ncgacivc på kvotens storlek, phnjvån däremot positivt. Decta bör tolkas så att vid ökarde halter av ler och orcanisk substans: i jorrimateri.iiet o.n r;t.ark tendens finns till att urans nsc: ttraiisro^l minskar relativt radiuris och omvänt, medan ett sti.cnnde ph (och kalciumhalt) ekar urans neduferansport (sannolikt som urankarbona tkompl ex, bil. ) relativt radium och omvänt;. Fiq. visar för matjordsskikte!: att en Ra/Ukvoc > r mest förekommer på lätta jordtyper, en kvot < I o \ tyncre ; orc.ar eller jordar ir.ed höq mullhalt. Initialt mer eller nindre laga och varie ande Ra/Ukvot.?r kan som ovan nämnts ha funnits i de 7].iciala eller postglac.ale, sedimentära leror, varur matjordsskiktet utbildats cch kan ännu idag påverka jämviktsläget. Trots detta förklaras för 7 provtagningsplatser mer än 40 % av variationen i kvoten av medtagna markfaktorer (tabell 7). För nlvskiktet som får ta emot utlakade puklider är självfallet sambanden osäkrare. Endast halten av organisk substans behåller något av den signifikans som visats för matjordsskiktet.

19 .6. De oulade qrödcrxi^s iar?hall av ura.i, toriu:?, radiir\ och kalciuir De grcdor so^i odladef fa prccarnirnspiatscrna under?r 1980, deras halter av kalcium oc.i deras " 5 U, ' "J, Th, " Th 0 9fi och Ra~akt7.vitot.ei pe> kg torrsubstans enligt ana 1.^;.'itorges i bil 1:5. v detta ettåriga mc.terial, son erhållits genoia provtagning av vixandö gröda, framgår att nuklidu^p'_ac;et j. växt varierat betydligt med jordkarakterist?'.ka p växtpl:*ts<n. Eventuella skillnader mellan olika grödor r^dionuklidapptay kan icke avgcrrs, eftersom erdast en gröda, odlats på varje provtagningsplats. Spridningen kring medelvärden för uppcaget av ds olik? nukliderna är stor och av nära sar.ma storlek sort, len för nuklidhrlten i jord (tabell }. ktiviteten i 40 grödor, mbq(kg ts) ", varierade enligt nedan: ( :, x. : : ^_.) 8 u 4 IT 0 Th Th 170, 6, 14, 97, C < 01^ i. 1?SC?.0 r jg7o Trots vari, tionan f rr.ntr.''d^r en tnndpns till rargo^dning i 0 växtupptag: ka >> U > ''b. > Th. Tendonren till högre extraherbarhet a" * : ' än.v U i jord (tabell ) synes återkomna förstärkt, då det oélllar nujclidupptaget i växt. r ;en direkta korrelationer, mcian U och Thaktivi te terna 1 grödorna å ena sidan och dr. totala aktiviteterna i jorden oj ler de extraherbara ir.ei varm K f!cl ; don and'a är som väntat elctivt svag. De växttillnängliga nuk] idf raktionerna i marklösningen k:in törväntab vara mycket små och ntar i komplicerad jäirvikt med andre, mer eller mindre lösliga nuklidfraktionei.. v' uranföreningar torde ss?.edes finnan oxider, hydrol'/sprodik.t komplex med harbenat, sili ;at, och organiska syror curr^ rxsfater i jämvikt med U0 *H 0 och med varandra (jfr bij. }.

20 Den kemiska aktiviteten av uranförening \r i vatten är stark, phberoende och vid phvärden < 7 cir jämvikten med uianfosfater, vid phvärden > 7 jämvikten med U0,H,0 bestämmande for urans kemiaka aktivitet i marklösningen (jfr ). v torium finns i marklösningen komplex med organiska syror sant hyurolysprodukter med mycket låg kemisk aktivitet i jämvikt ned ThO o i marken. Den kemiska aktiviteten av toriums hydrolysprodukter är ävon den phberoende iren ligger på en så låg nivå, mycket lägre in urans, (jfr bil. ) att de organiska komplexen torde åovn:rcri i marklösningen. Resultatet då det gäller korrelattonen :nolar växtupptag av torium och bestämda jordkarakteristika blir därför att uppställda samband visar sig vara helt insioni*"ikant :. Då det gäller uranhalten i marklösningen kan däremot förutse.; dels ett phberoende och dels ett visst beroende av både der totala och den med HC1 extraberbara uranhalten i marken. nalysen av sambandet mellan växternas nuklidupptag och jcrdkarakteristika gav därför ner signifikanta resultat i fallet uran än i fallet torium och har medtagits i tabell S. Tabell 8 återger resultaten av en statistisk anöiys av kaleiumhaltons i vä>'t och phvärdets i jord regression p.i urins och radiums aktivitet per kg torrsubstans i vävctirwterialet. Kolciiunhalten i växt har nedtagits ^om indikator ni en i'iktor set? utgöres av samspelet mellan halten växttillgsngi igt \^lciuiv\ j iorcl och växtens mineral.'imriesuppcag ur marknriijön, FörklarIngsg R, minskar ju mer heteroaent det växtmarenu är son; ing'r i analysen. En uppdelning pä vårsäd och all stråsäd har därför gjorts. I fallet uran återges som exempel analysen med avseende TIO på U och de dominerande grodorra korn och havre. Den beroende variabeln rtgöres av der. s.k. koncentrationskvotcn,ii i växttorrsubstans/u i lordtorrsub^tans x 10 som beräknats på grundval av c'els tolalaktiviteten ' o OR U i jord och dels V _.. /aktiviteterna för varje provtagningsplats utgöres därvid av medelvärdet för matjords och alvskikt. Beroende os urans kompljcerc.de jämvikter i riiarl.cystemet, förekomsten av organiska komplex etc., uppvisar tabell en stor spridnina kring medelvärdet för y, koncentrationskvoton. Variationen förklaras delvis av k.ileinmhalten i växt och phvnrdct i.iovd Tendensen är att den för'?» synes ha ett negativt inflytande,

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Kopparsmälta från Hagby

Kopparsmälta från Hagby UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE

SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE " '. ' ' v. SSI: «9,^-027. ; ;, ;, '. \ SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE TO>iAS KKAfcFa X' * ' * * **. t 'V.-V. ','.. m STATEHS STRÅLSKYDDSINST5TUT Fack 104 01 Stockholm

Läs mer

PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90)

PROJEKT JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) : SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR Av: Stefan Olsson Huvudstadens Golf Lövsättra 2006-07-28 Förord: Under år 2001 anlade och sådde jag Lövsättrabanans fairways till hälften med biomull och till hälften med

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

HALTEN AV STRONTIUM-90 I MEJERIMJÖLK 1971 7J7BBI BASRAPPOBT FBÅI

HALTEN AV STRONTIUM-90 I MEJERIMJÖLK 1971 7J7BBI BASRAPPOBT FBÅI SS 12-002 HALTEN AV STRONTIUM-0 I MEJERIMJÖLK 11 JBBI BASRAPPOBT FBÅI STJOMKU STATENS F«ck 01 Stockholm 0 STRAUMCYDDSINSTITUT Februari 12 We repset that some of the pages in the microfiche copy of this

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius.

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius. A/0B6OOO6T0 INIS-mf 10463 Fjärde Nordiska Radioekologiseminariet, Gol, Norge, 27 februari- 1 mars, 1985. * * «RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of

Läs mer

Statens energiverk 11787 Stockholm. TeMon 08 7449500

Statens energiverk 11787 Stockholm. TeMon 08 7449500 Statens energiverk 11787 Stockholm. TeMon 8 74495 Radonavgång från torvaska Bengt Rosén Statens energiverk Radonavgång från torvaska Bengt Rosén RAPPORT INOM OMRÅDET FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Rapportnummer:

Läs mer

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Vägda medeltal och standardvägning

Vägda medeltal och standardvägning Linköpings universitet 2000 MAI/Statistik Eva Leander Vägda medeltal och standardvägning Här följer ett antal sidor som behandlar vägda medeltal och standardvägning. Avsnittet om vägda medeltal förbereder

Läs mer

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.

Läs mer

NODALIDA '93. Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June R o b e r t E k l u n d, e d i t o r

NODALIDA '93. Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June R o b e r t E k l u n d, e d i t o r NODALIDA '93 Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June 1993 R o b e r t E k l u n d, e d i t o r S t o c k h o l m 1 9 9 4 T h is v o lu m e w a s s p o n s o r e d b y : Humanistisk-Samhallsvetenskapliga

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer