Delårsrapport Januari - augusti 2012

Transkript

1 Delårsrapport Januari - augusti 2012

2 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 Balanserad styrning 8-11 Driftsredovisning 12 Investeringsredovisning Personalredovisning 15 Sandvikens Kommun och Kommunkoncern Finansiell analys Redovisningsmodell 23 Sammanställd redovisning 24 Redovisningsprinciper Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse 40 Kunskapsnämnd Äldreomsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Arbetsmarknad- och trafiknämnd Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam finansiering 83 Bolagen i kommunkoncernen Revisionsutlåtande 88 Bilderna i Delårsrapport 2012 är hämtade från Facebook-gruppen Kulturcentrum Sandviken

3 organisation och övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, 21. I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

4 4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande År 2012 firar Sandvik och Sandvikens kommun 150 år. År 1862 startade Göran Fredrik Göransson Högbo Stål & Jernwerks AB, föregångaren till dagens Sandvik AB. Samma år började 300 kvinnor och män att anlägga kanalen och arbetskraftsinvandringen startade. Parallellt med världskoncernen Sandvik AB har samhället Sandviken vuxit fram. Jubileumsåret har skapats tillsammans med medborgarna som skickade in över förslag. Utifrån temat på jubileumsåret Här finns plats att förverkliga drömmar och livsprojekt så har många av medborgarnas önskningar genomförts och många drömmare har fått hjälp att förverkliga sina drömmar. Jubileumsåret har firats med fyrverkerier, konserter, vinterfest, barnfestival och ett stort antal guidade turer kring Sandvikens offentliga konst, inom olika delar av kommunen och inom Sandvik AB. Projektmålen delaktiga i skapandet av jubileumsåret har överskridits och är nu uppe i över Målet besök har passerats och är idag uppe i närmare Det är vår förhoppning att Sandvikenborna känner att jubileumsåret har haft och har något att erbjuda var och en. I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen. Ett av verktygen är att Sandvikens kommun genomför medborgarenkäter års undersökning visade att nämndernas målmedvetna arbete med brukarinflytande har medfört en allt positivare upplevelse av verksamheternas kvalité. I SCB:s medborgarundersökning är invånarna särskilt nöjda med att information och kontakt med kommunen förbättrats genom större öppenhet och tillgänglighet, utveckling av mediakontakter och en förbättrad hemsida. I samband med nästa undersökning i december 2012, hoppas vi att resultatet visar att utvecklingen fortsatt åt rätt håll. Arbetet med att utreda kontaktcenter, eller medborgarservice, inom kommunen är påbörjad. Vår önskan är att ytterligare underlätta för medborgarna att hitta, lätt och rätt, inom kommunens tjänsteutbud. Arbetet balanserad styrning fortgår. En utvärdering av modellen gjord av Luleå Tekniska Universitet visar att de förtroendevalda anser sig på ett tillfredställande sätt ha bra förutsättningar att styra utvecklingen i Sandvikens kommun genom balanserad styrning. Samtidigt har förvaltningschefer och enhetschefer accepterat modellen och anser att den är ett ledningssystem som leder till en god styrning och uppföljning av verksamheterna. Vi kan glädja oss åt en fortsatt befolkningsökning för första halvåret 2012, på 37 personer. Antalet invånare uppgår den 30 juni 2012 till Inom kommunen har vi fortfarande anledning att oroa oss över arbetslösheten bland ungdomar och kostnaderna för försörjningsstöd. Med anledning av detta tog kommunledningen initiativ till en samlad insats, mellan Arbetsförmedlingen, Göransonsska Stiftelserna och Sandvikens kommun, i syfte att bryta och förebygga utanförskap samt minska långsiktigt beroende av försörjningsstöd bland unga, Extraprojektet. Inom utbildningsverksamheten finns fortsatta problem med sviktande elevunderlag och omställning till nya och lägre volymer. Sandvikens kommun redovisar ett resultat på 76 mkr för perioden. En återbetalning av försäkringspremier, AFA, för åren 2007 och 2008 har påverkat resultatet med hela 37,1 mkr. Fortfarande har emellertid vissa av nämnderna svårt att klara sin verksamhet inom givna ramar.

5 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 Glädjeämnen under år 2012 är den nya kulturförskolan, Flygande Draken, som invigdes i januari Kulturskolan färdigställs under året och kommer att invigas den 14 december. Allt är inrymt i det som en gång var Hammargymnasiet, och bildar tillsammans med Folkets Hus, ett nytt kulturcentrum inom Sandvikens kommun. Den nya infarten till Sandviken, Östra infarten, är snart klar och kommer att ge Sandviken en välkomnande och funktionell infart till såväl centralorten, som till de företag och industrier som finns i den delen av kommunen. över hemsjukvården från landstinget. I samband med detta sker en sammanslagning av äldreomsorgs- och handikappomsorgsnämnderna till den nya omsorgsnämnden. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Satsningen på att ge en egen dator till elever och lärare inom gymnasium och grundskola har fortsatt under året. Idag finns nästan datorer inom kunskapsnämndens verksamheter. Göransson Arena fortsätter att utvecklas och ett antal evenemang har genomförts under årets första åtta månader, som SM slutspel i bandy, konsert med Tomas Ledin, Sandviks 150 årsjubileum under sex veckor och olika mässor. I december blir det rock i världsklass då de tyska rocklegenderna Scorpions gör sin allra sista Sverigespelning i arenan. För fjärde gången genomförs World Cup i bandy under oktober månad Kommunen kan glädjas åt ett fortsatt bostadsbyggande. Sandvikenhus AB har påbörjat arbetet med att bygga om och till husen i kvarteret Dalslänningen i centrala Sandviken. Projektet innebär att Dalslänningen, som idag har 123 lägenheter fördelat på tre hus, utökas med 30 lägenheter i en huskropp som blir som nybyggd, genom att två våningar byggs på och hiss installeras. Sandvikens Stadshus AB har arbetat vidare med översyn och revidering av företagspolicy och ägardirektiv till dotterbolagen. Dokumenten kommer att fastställas under år 2012 och Även frågan om avkastningsnivåer för respektive bolag diskuteras. Inom Sandvikens Specialfastigheter AB fortsätter arbetet med att minimera insatserna för snöskottning av taket, vilket förorsakat stora problem tidigare snörika vintrar. Under året kan vi konstatera att den ekonomiska situationen i Europa varit och fortsatt är problematisk. Det drabbar kommunen indirekt genom en ökad arbetslöshet, minskad tillväxt och därmed också lägre skatteintäkter. Från och med januari 2012 har kommunerna i länet lämnat över till landstiget att vara kollektivtrafikmyndighet. Ytterligare en stor förändring kommer 1 januari 2013, då skatteväxling sker och kommunerna i länet tar

6 6 Organisation organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxtnämnden Kunskapsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Äldreomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Handikappomsorgsnämnden Bygg-och miljöförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Äldreomsorgsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Handikappomsorgsförvaltningen Personalkontoret Kommunledningskontoret Ekonomikontoret IT-kontoret Näringslivskontoret Tekniska kontoret Inköpskontoret Servicekontoret Informationskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 7% X-trafik AB Gästrike Återvinnare 24% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% 100% Sandvikens Specialfastigheter AB Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 1% 99% 100% Sandviken Energi Elnät AB Sandviken Energi Vatten AB Bångbro Kraft AB Mekkab AB Knuten Fastigheter HB Sandvikens Nyttofastigheter AB

7 förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 God ekonomisk hushållning Kommunen Enligt kommunallagen skall budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Finansiella mål Inför år 2012 har fullmäktige angivit att resultat för året skall budgeteras till 5 mkr. De definitiva ekonomiska ramarna för respektive nämnd har fastställts liksom en investeringsplan för kommunen totalt på 136,8 mkr. Investeringsplanen har senare justerats av fullmäktige i ett beslut den 23 april 2012, 43, till 174,8 mkr. Sandvikens kommuns resultat för perioden uppgår till 76 mkr, medan prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat på 29,1 mkr. Det första målet är därmed uppfyllt för perioden. Även för helåret 2012 kommer målet att nås. Det andra målet som anger att respektive nämnd skall bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar, är också uppfyllt för perioden. Tillsammans redovisar nämnderna ett resultat på 17,8 mkr. Helårsprognosen pekar dock mot ett sämre resultat, med större avvikelser inom kunskapsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden, kommunstyrelsen och handikappnämnden. Övriga nämnder prognostiserar positiva årsresultat eller resultat nära noll. Samtliga nämnder har lämnat in en budget i balans, men däremot inte lycktas nå ett nollresultat för perioden. Det är en utmaning inför framtiden, särskilt för några av nämnderna att få till en förändring på denna punkt. När det gäller att avsätta till buffert inom nämndens ramar så har sju av åtta nämnder lyckats med det. Man kan dock konstatera att dessa buffertar sannolikt är för små för att klara kostnadsökningar och verksamhetsförändringar under året. När det gäller att ha dialog med medborgarna har kommunstyrelsen, arbetsmarknad- och trafiknämnden, äldreomsorgsnämnden och handikappomsorgsnämnden genomfört ett flertal dialoger. Dialog sker också via facebook och twitter. Huruvida dessa dialoger innehåller något om kommunens ekonomiska förutsättningar finns inte dokumenterat. Vissa av de mål som formulerats inför år 2012 har visat sig trubbiga, svåra att mäta eller otydliga. Förhoppningen är att målformuleringarna förbättras och därmed, i framtiden, kan få en större betydelse och tyngd i arbetet för en god ekonomisk hushållning inom Sandvikens kommun. Dock kan vi konstatera att måluppfyllelsen för perioden är högre än tidigare, framförallt när det gäller antalet dialoger med medborgarna. Investeringsvolymen för perioden uppgår till 104 mkr. Med en linjär förbrukning innebär det att beloppet ligger inom ramen för vad fullmäktige beslutat. Målet måste därför anses vara uppfyllt. Ovanstående ger anledning till att på nytt påminna om att det är av största betydelse att nämnderna tar sitt ansvar och lever upp till fullmäktiges mål om att verksamheten skall drivas med en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande inom nämndernas verksamheter. Tre mål har fastställts. Det första målet är att kommunen skall budgetera ett årligt positivt resultat för åren Det andra målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen skall vara förberedda för oförutsedda händelser, genom att avsätta en buffert inom sina egna ekonomiska ramar. Det tredje, och sista målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen skall ta upp kommunens ekonomiska förutsättningar i dialog med medborgarna.

8 8 Balanserad styrning förvaltningsberättelse Balanserad styrning Kommunen Balanserad Styrning uppföljning och prognos av måluppfyllelse per För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget Uppföljning och prognos utgår ifrån de fastställda målen och måluppfyllelse för perioden eller helåret. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkeringar: Kolumn U = Uppföljning status måluppfyllelse för perioden Ej påbörjat Påbörjat Klart Kolumn P = Prognos bedömning måluppfyllelse för helår Uppfylls ej Delvis uppfylls Uppfylls MEDBORGARE Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité. SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI, ska öka med minst två enheter årligen till minst 54. SCB:s medborgarundersökning för 2012 har skickats ut under september och resultatet presenteras i slutet av året. Utfall: År 2010 var NMI 51 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Tjänstedeklarationer införs i alla nämnder. SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande - Index, NII, ska öka med minst två enheter årligen till minst 40. Varje nämnd tar beslut om minst två tjänstedeklarationer 2012 och tre tjänstedeklarationer År 2011 var NMI 53 SCB:s medborgarundersökning för 2012 har skickats ut under september och resultatet presenteras i slutet av året. Utfall: År 2010 var NII 37 År 2011 var NII 41 Bygg- och miljönämnden, kunskapsnämnden och äldreomsorgsnämnden har beslutat om nya tjänstedeklarationer i år. Övriga nämnder planerar för beslut om nya tjänstedeklarationer. Utfall År 2011: 16 tjänstedeklarationer

9 förvaltningsberättelse Balanserad styrning 9 MEDARBETARE Sandvikens kommun har nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Ledarskapsindex, från år 2011, jämförs med resultaten år 2012, 2013 och Index skall årligen förbättras. Ledarskapsenkät har skickats ut under september månad. Resultatet presenteras i november. Medarbetarna upplever att de har inflytande och är nöjda med arbetsmiljön. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Medarbetarindex, från år 2011, jämförs med resultaten år 2012, 2013 och Index skall årligen förbättras. Fler arbetsplatser med både män och kvinnor i jämförelse med år Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. Medarbetarenkät har skickats ut under september månad. Resultatet presenteras i november. Målet mäts per helår. Mångfald och jämställdhetsarbete pågår kontinuerligt i verksamheterna. Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. SCB: s medborgarundersökning, NRI, för faktorn Trygghet ska öka med minst 3 enheter per år till minst index 53 för SCB:s medborgarundersökning för 2012 har skickats ut under september och resultatet presenteras i slutet av året. Utfall: År 2010 var NRI 49 Medborgarna i Sandviken uppnår en god hälsa. Alla nämnder och kommunstyrelsen arbetar med energieffektiviseringar och ökning av förnyelsebara energislag. Indikatorerna för goda levnadsvanor och levnadsvillkor ska öka och ligga på genomsnittlig kommunnivå Energiförbrukningen i kommunens lokaler minskar. Andelen miljöbilar i kommunens verksamheter utgör minst 50 % Miljöledningssystem påbörjas och införs till år År 2011 var NRI 51 Arbetet med att förbättra folkhälsan pågår i kommunens förvaltningar. Målet mäts i nationell enkät I höst genomförs Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka Ett Friskare Sverige under v 42, i samarbete med förvaltningarna och föreningslivet. Energiförbrukningen mäts dels i fjärrvärmeförbrukning, kwh/ m2, som har ökat med 6 % i jämförelse med Dels i elförbrukning, kwh/m2, som har minskat med 6 % i jämförelse med Totala energiförbrukningen har minskat med 3,24 kwh/m2. Andelen miljöbilar utgör 52 %. Miljöledningssystemet har påbörjats med olika informationsinsatser. Miljöutredningen har slutförts och presenterats under hösten.

10 10 Balanserad styrning förvaltningsberättelse EKONOMI Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Sandvikens kommun budgeterar ett årligt positivt resultat för år Uppföljning av mål sker löpande under året samt vid delårsrapport och årsredovisning. Alla nämnder och kommunstyrelsen har minst nollresultat under åren Alla nämnder rapporterar månatligen till kommunstyrelsen. Resultatet mäts vid årsskiftet men uppföljningen hittills tyder på en prognos med minusresultat för nämnder och kommunstyrelsen tillsammans. Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Kommunstyrelsen och alla nämnder har dialog med medborgarna om kommunens ekonomiska förutsättningar. INTERNATIONELLT 2012 avsätts 0,5 % av kommunbidraget som buffert och 2014 avsätts 1,0 % av kommunbidraget som buffert. Dialoger genomförs minst två gånger per år. Sju av åtta nämnder har avsatt 0,5 % av kommunbidraget för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Kommunstyrelsen, Arbetsmarknad - och trafiknämnden, äldreomsorgsnämnden och handikappomsorgsnämnden har haft ett flertal dialoger. Dialog sker även via facebook och twitter. Sandvikens kommun arbetar för internationella relationer och samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Kommunfullmäktige fastställer en Internationell strategiplan. Förslag till Internationell strategi är klar och fastställs Förslag till Internationell strategi har återremitterats från kommunfullmäktige. Beslut om strategin vid senare tidpunkt i år. Alla nämnder och kommunstyrelsen förmedlar kunskap om många kulturer internt och externt i kommunen. Alla nämnder och kommunstyrelsen har språkpraktikplatser till SFI-elever i sina verksamheter. Antalet insatser under Andelen utnyttjade språkpraktikplatser under Insatser i form av kunskaps -förmedling av många kulturer sker framförallt i skolan. Samarbete sker med idrottsrörelsen för att öka förståelsen för olika kulturer. En religionsdialogvecka har genomförts. Därutöver sker förmedling av kunskaper i det dagliga arbetet. Flera verksamheter planerar insatser av olika slag inom området. Kommunstyrelsen och fyra nämnder har språkpraktik platser. Ett förtydligande av språkpraktikplatser har skett och en samordnare av platserna har utsetts. Rutinerna har förbättrats och samverkan kommer att öka med kommunens förvaltningar, arbetsförmedlingen och SFI.

11 förvaltningsberättelse Balanserad styrning 11

12 12 Driftsredovisning förvaltningsberättelse Driftsredovisning Kommunen Prognos Resultat Resultat Resultat Driftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2012 jan-aug 2012 jan-dec 2011 jan-aug 2011 Kommunfullmäktige 0,0 0,5 0,4 0,3 Kommunstyrelse 0,0 0,5 0,4 0,3 Kunskapsnämnd -13,7 13,3-12,5 14,5 Äldreomsorgsnämnd 1,0 5,1-1,4 3,6 Individ- och familjeomsorgsnämnd -9,1-5,1-6,0-3,0 Handikappomsorgsnämnd -4,2-1,8-9,0-3,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 1,6-0,1 1,3 Bygg- och miljönämnd -0,2 0,4 0,0 0,2 Arbetsmarknads- och trafiknämnd 0,0 3,7 0,0 3,4 Kommunstyrelsens förvaltning -5,5-0,4 3,7-0,7 Summa nämnder -31,2 17,8-24,6 16,8 Gemensamt 60,3 58,2 30,3 34,8 Totalt 29,1 76,0 5,7 51,6

13 förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 13 Investeringsredovisning Kommunen 31-Aug 31 dec 31 aug 31 dec Investeringvolym (mkr) Kunskapsnämnd 0,7 11,0 20,9 10,1 Äldreomsorgsnämnd 1,5 1,9 0,5 0,4 Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd 0,2 0,2 0,1 0,2 Kultur- och fritidsnämnd - 1,2 13,9 28,5 Bygg- och miljönämnd 0,5 0,2 0,1 0,1 Arbetsmarknad- och trafiknämnd ,1 Kommunlednings-, service- och tekniskverksamhet 101,1 105,5 17,9 48,1 Brutto investeringsutgifter 104,0 120,0 53,4 87,5 Investeringsinkomster - -10,1-0,2-1,4 Summa nettoinvesteringar 104,0 109,9 53,2 86,1 Förändrad redovisningsprincip: from 2010 skall investeringsinkomster hanteras separat från investeringsutgiften och klassificeras som förutbetald intäkt. Detta medför att investeringsutgifterna redovisas under anläggningstillgångar (not 7 och 8) och investeringsinkomsterna redovisas under långfristiga skulder (not 15). Omräkning har ej skett av historiska värden. Vid ingången av 2012 uppgick investeringsplanen till 136,8 mkr. I vårrevideringen utökades denna summa med ytterligare 38 mkr till 174,8 mkr. Nu i augustis delårsbokslut har drygt 104 mkr förbrukats. Under året har den nya förskolan, Flygande draken, färdigställts med den femte och sista avdelningen. I lokalerna finns förutom avdelningarna, ett nytt tillagningskök, matsalar och personalutrymmen. Utemiljön har under sommaren färdigställts så nu finns där lek- och uteplatser samt förråd. Parkbadets renovering, som påbörjades 2009, har fortsatt under året. Investeringar har bland annat skett i simhall, utebassäng och reningsanläggning. Under 2012 har arbetet fortsatt med ombyggnation av entréhall och en ny reception för att skapa ett bättre flöde för besökare och en bättre arbetsmiljö för Parkbadets personal. Klinkers har bytts ut i simhallen för att minska halkrisken. Under hösten fortsätter arbetet med att åtgärda sprickbildning under hoppbassängen. Renoveringen beräknas bli färdigställd under 2012 och total kostnad för projektet är cirka 48 miljoner. Parkbadet (tkr) Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2012 för investeringsprojektet 500 Vårrevidering investeringsplan 2012 för investeringsprojektet (efter justering) Utfall augusti 2012 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) Ombyggnationen av Hammarskolan för att skapa nya lokaler till Kulturskolan har fortsatt under året. I det befintliga huset har ombyggnation gjorts för att skapa övningslokaler för musikundervisning, bildsalar, replokaler samt administrationslokaler. Den nya huskroppen som kommer att inrymma en orkestersal och en teatersal har uppförts och arbetet fortsätter under hösten med att färdigställa detta. Konstnärlig utsmyckning kommer att uppföras i den nya orkestersalen och i glasgången i den nya huskroppen. Markberedning pågår vilket kommer att ge utrymmen för utevistelse i anslutning till lokalerna, cykelparkeringar och

14 14 Investeringsredovisning förvaltningsberättelse parkeringsytor. Invigning av lokalerna ska sker den 14 december och totalkostnad för projektet är cirka 61 miljoner kronor. Kulturskolan (tkr) Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2012 för investeringsprojektet Vårrevidering investeringsplan 2012 för investeringsprojektet (efter justering) Utfall augusti 2012 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) Arbetet med Östra infarten har fortsatt under året och större delen av entreprenaden har utförts och beräknas vara klar hösten Stora volymer har schaktats bort. Återfyllning har skett med sten, block och moränmassor från Tuna industriområde, därutöver har sprängsten och krossat material levererats från extern täkt. Utformning av innercirkeln pågår med konstnärlig utsmyckning. Officiell invigning kommer att ske i början av november. Östra infarten, Sandviken (tkr) Utgift Bidrag Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2012 för investeringsprojektet Vårrevidering investeringsplan 2012 för investeringsprojektet (efter justering) Utfall augusti 2012 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden)

15 förvaltningsberättelse Personalredovisning 15 Personalredovisning Kommunen Antalet personer med månadslön uppgår till motsvarande årsanställda. Av dessa har personer tillsvidareanställning och 170 extern visstidsanställning. Förutom dessa personalgrupper finns även intermittent anställda (timavlönade). I augusti har 736 personer haft intermittent anställning. Personalgruppens (timavlönade) arbetade timmar motsvarar 276 årsanställda. Jämfört med augusti förra året var de timavlönade personerna fler men varje person har jobbat färre timmar jämfört med förra året. De månadsavlönade var färre till antalet än förra året. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 85,4 procent. Sysselsättningsgrad - tillsvidareanställda Heltidsanställningarna uppgår till 82,6 procent. Mellan åren 2008 och 2011 har andelen heltidsanställningar ökat med nästan 3 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män och kvinnor utgör 98,2 respektive 95,4 procent. En ökning har skett av den genomsnittliga sysselsättningsgraden jämfört med samma tidpunkt föregående år. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Inom en tioårsperiod beräknas drygt en fjärdedel (843 personer) av de anställda att uppnå 65 år. Den största andelen finns inom vård/omsorg (35%), skola/barnomsorg (36%) och administration (15%). Åldersfördelningen visar att 77,3 procent är 40 år eller äldre vilket är 1,1 procentenheter mer än samma tidpunkt förra året. Genomsnittsåldern är 47,8 år Åldersfördelning kvinnor och män Kvinnor Män Totalt Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden för perioden 1 jan till 31 augusti (avser personer med anställningsförhållande med minst tre månader) uppgår till 74,6 procent. Frånvaron består av semester, sjukdom, föräldraledighet och olika former av tjänstledighet och den uppgår till 25,4 procent. Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 59,9 procent delåret 2012 att jämföras med 58,5 procent föregående delår. Personalrörlighet - tillsvidareanställda Fler avgångna än nyanställda har bidragit till att antal anställda minskat. Under perioden januari till augusti avslutade 117 personer sin anställning. Av dessa var 57 pensionsavgångar. Under samma tid nyanställdes 92 personer varav 43 procent inom skola/barnomsorg, 37 procent inom vård/omsorg och 13 procent inom administration Sjukfrånvaro Nyanställda och slutat per månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug För perioden januari till augusti var sjukfrånvaron 5,2 procent, vilket är 0,07 procentenheter högre jämfört med samma period föregående år Nya Slut at

16 16 Finansiell analys sandvikens kommun och kommunkoncern Finansiell analys Kommunen Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra aspekter Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

17 sandvikens kommun och kommunkoncern Finansiell analys 17 Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Intäkter 294,8 265,6 276,3 286,6 276,4 Kostnader , , , , ,4 Nettokostnader , , , , ,0 Skatteintäkter 1 183, , , , ,8 Finansnetto -4,4-5,2-4,1-6,4-8,1 Periodens resultat 76,0 51,6 54,6 7,5 12,7 Antal invånare Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med motsvarande period 2011 har skatteintäkterna ökat med 1,9 procent medan verksamhetens nettokostnad marginellt har minskat med 0,1 procent. Skatteintäkterna består av två komponenter, skatteintäkter och generella statsbidrag. Från 2009 har skatteintäkterna förändrats marginellt medan det generella statsbidraget har ökat. För 2012 sker dock en trendförändring i och med att skatteintäkterna ökar med 24,0 mkr och generella statsbidrag minskar med 1,9 mkr mot föregående period. Förklaringen till minskning av verksamhetens nettokostnad ligger i periodens förändring av intäkter mellan åren som för 2012 är en ökning med 29,2 mkr (från 265,6 till 294,8 mkr). Ökningen relateras till en återbetalning av AFA-premier inom den offentliga sektorn för åren För Sandvikens kommuns del uppgår återbetalningen till 37,1 mkr, vilken redovisats i sin helhet på perioden. Utan denna återbetalning hade kommunens intäktssida faktiskt sjunkit med 7,9 mkr, samtidigt som kostnaderna har ökat för perioden med 27,7 mkr. Nettokostnads- och skatteutveckling mkr Skatteintäkter Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter och Nettokostnad + Finansnetto generella statsbidrag 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug % Nettokostnad exkl avskrivningar 88,8 90,9 90,7 94,5 93,9 Avskrivningar 4,4 4,3 4,1 4,2 4,2 Finansnetto 0,4 0,4 0,4 0,6 0,8 Totalt 93,6 95,6 95,2 99,3 98,9 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 88,8 procent av skatteintäkterna under perioden januari-augusti Avskrivningarnas andel var 4,4 procent och finansnettot 0,4 procent. Tillsammans utgjorde de totalt 93,6 procent av kommunens skatteintäkter. De återstående 6,4 procenten utgör periodens resultat (se även tabell 5). Förändringen mellan åren beror även här på återbetalningen av AFA-premier på 37,1 mkr. Detta leder till att gapet mellan kommunens kostnader och intäkter har förbättrats jämfört mot då andelen var över 95 procent. Tabell 3: Investeringsvolym 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Investeringsvolym (mkr) 104,0 109,9 86,1 76,3 101,1 Avskrivningar (mkr) 52,4 75,2 71,6 69,2 68,2 Investeringar/ Avskrivningar (%) 198,5 146,1 120,3 110,3 148,2

18 18 Finansiell analys sandvikens kommun och kommunkoncern Kommunen har under perioden januari augusti i år nettoinvesterat för 104,0 mkr. Föregående års värde vid samma tidpunkt var 53,2 mkr. Det är en ökning mellan åren med 50,8 mkr (se avsnittet investeringsredovisning för närmare detaljer). Investeringsplanen för året, efter kommunfullmäktiges vårrevidering, uppgår till cirka 175 mkr. Periodens avskrivningskostnad uppgår till 52,4 mkr. Även det är en ökning mot föregående delår, som uppgick till 49,4 mkr. Anledningen till ökningen av avskrivningskostnaderna ligger i kommunens höga investeringstakt. Kommunens samlade investeringsutgifter för perioden uppgår därmed till 198,5 procent av avskrivningskostnaderna. Investeringarna avser både reinvesteringar och nyinvesteringar. mkr 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Investeringar och avskrivningar , , ,1 68,2 69,2 71,6 75, ,9 Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Medel från den löpande verksamheten 50,1 4,2 54,0 205,6 84,6 Investeringsvolym 104,0 109,9 87,5 76,3 101,1 Självfinansieringsgrad (%) 48,2 3,8 61,7 100,0 83,7 Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under 52, jan-aug 104,0 Investeringar Avskrivningar åren till 52,0 procent. Den löpande verksamheten i kommunen har för perioden januari - augusti resulterat i ett positivt nettoinflöde av likvida medel, som uppgår till 50,1 mkr. Detta framgår av kassaflödesanalysen. Detta leder till att självfinansieringsgraden för perioden uppgår till 48,2 procent. Utöver dessa medel har kommunen för att finansiera periodens investeringar på 104,0 mkr samt förvärv av finansiella tillgångar på 12,2 mkr dels använt sig av det likvida utrymme som fanns vid årets ingång, på 72,8 mkr, och dels extern upplåning på 19,1 mkr. Vid periodens slut uppgår likviditeten till 27,9 mkr. Procent 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 83,7 Självfinansieringsgrad 100,0 Periodens resultat för Sandvikens kommun uppgår till 76,0 mkr, vilket är det högsta som uppmätts under 2000-talet. 37,1 mkr av periodens resultat utgör en återbetalning, av AFA-premier för , som är av engångskaraktär. Måttet periodens resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För perioden januari - augusti 2012 var inflationen, baserat på konsumentprisindex, 0,7 procent. Måttet periodens resultat/eget kapital uppgår till 8,6 procent. Det innebär att kapitalet har förstärkts under den gångna perioden, vilket stärker kommunens ekonomi och ger ett större finansiellt 62,7 3,8 48, janaug Tabell 5: Periodens resultat 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Periodens resultat 76,0 51,6 54,6 7,5 12,7 Periodens res/eget kapital (%) 8,6 5,9 6,3 0,9 1,5 Periodens res/ skatteunderlag (%) 6,4 4,4 4,8 0,7 1,2

19 sandvikens kommun och kommunkoncern Finansiell analys 19 handlingsutrymme i framtiden. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 3,2 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation under 2000-talet på 1,6 procent. Periodens resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår till 6,4 procent. mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Periodens resultat (jan - aug) 12,7 7,5 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår för perioden till 45,1 procent, vilket är en ökning med 2,2 procent sedan årsskiftet. Under åren låg soliditeten för respektive år över 50 procent. Från och med 2006 har den legat under 50 procent. Ökningen mellan december 2011 och augusti 2012 beror i huvudsak på det redovisade överskottet för perioden. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 983,4 mkr och har för perioden ökat med cirka 8 mkr, se närmare under tabell 10 nedan. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten -1,2 procent. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen skulle alltså kommunens egna kapital inte täcka denna skuld per den 31 augusti Det egna kapitalet uppgår till 958,8 mkr för perioden. 54,6 51, Tabell 6: Soliditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Soliditet 45,1 42,9 46,6 45,5 44,4 Soliditet inkl pensionsskuld -1,2-4,5 1,1-1,9-1,5 76 Tabell 7: Skuldsättningsgrad 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Total skuldsättningsgrad 54,9 57,1 53,4 54,5 55,6 Varav avsättningsgrad 4,8 4,7 4,1 3,4 3,1 Varav kortfr skuldsättningsgrad 11,8 15,7 20,3 21,0 15,5 Varav långfr skuldsättningsgrad 38,3 36,7 28,9 30,1 37,1 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när betalning skall ske, vilket är fallet gällande pensioner intjänade från och med år Kommunens totala skuldsättningsgrad är 54,9 procent. Detta är en minskning med 2,2 procentenheter sedan årsskiftet. Skuldsättningsgraden låg under första delen av decenniet under 50 procent men har sedan stigit. Det beror främst på en ökad upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 är soliditeten 45,1 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Tabell 8: Kommunalskatt 2012 Kr Kommun Sandvikens Gävleborg Riket Primärkommunalskatt 21,39 21,45 20,59 Total kommunalskatt exklusive kyrkoskatt 32,82 32,88 31,60 Kommun Totalt Kommun Landsting 2101 Ockelbo 33,97 22,54 11, Hofors 34,32 22,89 11, Ovanåker 33,07 21,64 11, Nordanstig 33,57 22,14 11, Ljusdal 33,57 22,14 11, Gävle 32,72 21,29 11, Sandviken 32,82 21,39 11, Söderhamn 32,87 21,44 11, Bollnäs 32,07 20,64 11, Hudiksvall 32,82 21,39 11,43 Källa: SCB

20 20 Finansiell analys sandvikens kommun och kommunkoncern Sandvikens kommun har år 2012 en primärkommunal skattesats på 21,39 kr. Detta är sex öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet, men 80 öre högre än riksgenomsnittet. Jämfört med 2011 har den genomsnittliga skattesatsen i riket minskat med 14 öre och i länet minskat med 24 öre. Anledningen till den sistnämnda minskningen är framförallt skatteväxlingen på 26 öre med landstinget avseende kollektivtrafiken. Risk Kontroll Tabell 9: Likviditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Likviditet 83,1 75,6 54,9 46,3 64,3 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar (fordringar och likvida medel) som lätt kan realiseras, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna. Pengar måste då lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten har ökat från 75,6 procent vid årsskiftet till 83,1 procent i augusti Fordringarna är relativt oförändrade, medan de likvida medlen minskat cirka 45 mkr med anledning av, bland annat, genomförda investeringar. De kortfristiga skulderna har minskat med cirka 71 mkr för perioden, beroende på lägre leverantörsskulder och upplupna kostnader. Se not 16 för närmare detaljer och förändringar under perioden. Tillsammans med de kommunala bolagen används koncernkonto för att kommunkoncernen skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 100,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar vid eventuellt häftiga svängningar i penningflödet. Tabell 10: Pensionsskuld 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Avsättningar för pensioner 101,4 96,0 78,0 65,2 59,2 Ansvarsförbindelser för pensioner 983,4 975,6 855,5 898,9 873,2 Total pensionsskuld 1 084, ,6 933,5 964,1 932,4 Soliditet inkl pensionsskuld (%) -1,2-4,5 1,1-1,9-1,5 årsskiftet. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunens resultat eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i resultaträkningen för kommunen utan som en ansvarsförbindelse. Denna del uppgår till 983,4 mkr, en ökning med 7,8 mkr sedan årsskiftet. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 983,4 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de successivt betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. Under de senaste fem åren har den totala pensionsskulden ökat med 179,0 mkr där den största ökningen skedde förra året med 138,1 mkr. Ökningen berodde på sänkningen av diskonteringsräntan. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen under tidigare år börjat placera medel. För perioden uppgick placeringarna till ett värde av 72,1 mkr. mkr 1 200, ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Tabell 11: Budgetföljsamhet Pensionsskuld jan-aug Ansvarsförbindelser för pensioner Avsättningar för pensioner 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Resultat 76,0 5,7 14,2 17,5 4,9 Budget 5,0 0,0 0,0 8,1 5,0 Budgetavvikelse 71,0 5,7 14,2 9,4-0,1 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, för anställda som arbetar och därmed får rätt till pension, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår i augusti 2012 till 101,4 mkr, en ökning med 5,4 mkr sedan