Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts..."

Transkript

1 Slutrapport av Vinnaprojektet Juli 2014

2 Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts...6 Kvalitativa mål som uppfyllts...7 Arbetssätt...7 Organiserade aktiviteter för inackorderade/pendlare...7 Individuellt anpassat stöd, läxhjälp...8 Förbereda ungdomarna bättre inför gymnasiet...8 Individuellt anpassad utbildning,...9 En sommarskola i matematik för årskurs Individuellt anpassad utbildning,...9 En sommarskola i matematik för blivande elever...9 Hur gör vi för att stärka, motivera och behålla ungdomarna i skolan?...10 Studiebesök...10 Motivationsinsats...10 Coaching via mobilapp...10 Wide...11 Vinnaverkstan...12 En väg ut...12 Bemötande och kommunikation...12 Strukturerad och anpassad kompetensutveckling för personal...12 Deltagande aktörer...13 Jämställdhetsintegrering...13 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning...15 Regionala prioriteringar...16 Spridning och påverkansarbete...17 Extern utvärdering...17 Generell måluppfyllelse...18 Egenutvärdering...19 Kommentarer och tips...19 Kontaktpersoner...19 Bilagor...20

3 Sammanfattning Den svenska gymnasieskolan är en frivillig skolform, men i princip alla elever ca: 98 procent SOU från svensk grundskola går vidare till gymnasieskolan. Andelen ungdomar som går gymnasiet och fullföljer sin gymnasieutbildning ökar men vi kan konstatera att alltför många unga avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Enligt Skolverkets rapport från 2008 gällande studieresultat så lämnar ca ungdomar varje år gymnasiet med ofullständiga betyg och riskerar att hamna i utanförskap och riskerar därmed att få en svagare ställning på arbetsmarknaden.scb och SOU Eurostat 2013). Projektets syfte har varit att finna lösningar och metoder för att förändra och förbättra utbildningssystemet för de ungdomar som väljer att hoppa av, riskerar att hoppa av eller att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg och därmed hamnar i ett utanförskap. Vinnaprojektet har provat hitta nya vägar och metoder för att förenkla för ungdomar till integrering och återinträde i arbete eller studier. Målgruppen för projektet har främst varit ungdomar som är på väg bort från gymnasiet, för elever som slutat gymnasiet i förtid, och för ungdomar med olika former av funktionshinder. Vinna har utgått från de teorier/arbetsätt och erfarenheter som finns i uppbyggnaden av ett innovationssystem i ett Quattro Helix-perspektiv (Skolan, näringslivet, forskningen, offentligheten och ideella sektorn). Målet har varit att på ett effektivt sätt klustra de samfälliga stödsystemen med näringslivet, universitetet, ideella sektorn och gymnasieskolan för att skapa en framgångsrik samordningsmodell mellan samhällets aktörer och intressenter. Detta har skett i nära samarbete med regionens innovationssystem Mid Sweden Science Park & Peak Innovation där erfarenheter och kunskap har utbytts. Metoder som prövats och gett effekt, bättre förberedelse inför gymnasiestudier, stötta de inackorderade och pendlande eleverna, läxhjälp på skolorna, ny lärmiljö i form av Vinnaverkstad, motivationsinsatser för vissa elevgrupper i samarbete med näringslivet och vikten av bemötande i skolan från personalen. Dessutom har det faktum att frågan kring avhopp och hur vi bäst hjälper elever att fullfölja sina studier varit i fokus för skolans olika personalkatergorier. Alla har arbetat mot samma håll. Sammanfattningsvis kan sägas att projektmålen har uppnåtts, antalet elever som väljer att fullfölja sina gymnasiestudier har under projektperioden ökat. På individnivå har alltså antalet avbrott har minskat och mer om detta finns under kommande rubriker. På organisationsnivå har statistiken förbättrats, rutiner har setts över och stödet har organiserats på ett för eleven bättre sätt. Medvetenheten om gymnasiestudiernas betydelse för både samhälle och individ har ökat för alla inom organisationen, samt även politikerna inom JGY:s direktion. Näringslivet, ideella sektorn, akademin och skolan har mötts i olika sammanhang under projektperioden, bland annat i försök att förbättra elevernas motivation och kunskap om det yrkesliv det utbildrar sig mot. Skolpersonalen har träffat näringslivet och ideella sektorn vid frukostmöten som anordnats av Vinna. Detta har lett till ökad kunskap om varandras områden. Det konkreta resultat är svårt att mäta men samarbetet med näringslivet har just påbörjats och vi ser att nätverksbyggandet är positivt för inblandade parter. Förhoppningen var att vi kommit längre i vårt gemensamma utvecklingsarbete under projekttiden, men precis som forskaren påpekar tar det tid att bygga nätverk och få effekt av det. 326 ungdomar har varit inne i projektet ooch över 200 företagare har bidragit i oilka former.

4 Skolans samarbete med näringslivet har undersökts från ett nätverksperspektiv av forskaren Tommy Roxenhall. Han betonar att bygga relationer tar tid och måste få göra det. Även vikten av att fortsätta med arbetet och att arbeta med förväntningar från respektive part. Tommy Roxenhalls rapport kommer att publiceras som en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Avbrotten har minskat på varje enhet inom Jämtlands Gymnasium, totalt 40 % på samtliga tre större skolorna inom Jämtlands Gymnasium. Läsåret hade vi ingen kvalitetssäkrad uppgift över avbrottsstatistik på flera av våra skolor men vi vet det var mer än 64 st avhopp. Läsåret var den sammanlagda siffran nere på 42 elever. Läsåret slutade siffran på 44 elever. Vinna har haft Göran Hallin från Kontigo som följeforskare under projektets inledande fas. Jämtlands Gymnasieförbund ( JGY) har varit projektägare till Vinna som delfinansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet har pågått under perioden tom JGY bedriver gymnasieutbildning på fem olika platser i Jämtlands län och har tre gymnasieskolor i Östersund. Mera information om projektet finns att läsa om på Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer Vinna har lyckats behålla fler ungdomar i skolan än tidigare år och det är inte bara en metods förtjänst utan flera olika metoder i samverkan. All personal i skolan och aktörer utifrån har tillsammans strävat mot ett gemensamt mål. Vi har alla haft fokus på att vi inte ska ha några avbrott från skolan utan vi ska göra allt för att behålla ungdomen i skolan och försöka hitta flexibla lösningar. Fokus är att våra ungdomar ska må bra, känna glädje och trygghet att gå till skolan. Våra metoder har byggt på att alltid sätta eleven i centrum. Har skolan gjort allt för att få ungdomen att stanna kvar i skolan? Avbrotten har minskat på varje enhet inom Jämtlands Gymnasium, totalt 40 % på samtliga tre större skolorna inom JGY. Projektet avsåg att fokusera på att hitta nya metoder för att förhindra avhopp, titta på de områden där avbrotten var mest utbredda. Den första gruppen som var överrepresenterade i statistiken över avbrott var de inackorderade eller de som pendlar långa sträckor varje dag. Östersund är enda staden i Jämtland och varje år kommer ca 300 ungdomar som pendlar eller bor inackorderade till Jämtlands Gymnasiums olika skolor i Östersund men även till Bräcke ca 7,5 mil söder om Östersund. Ungdomarna kommer som 16 åringar och tycker inte alltid att det är helt lätt att vara hemifrån. Många känner sig ensamma och får hemlängtan andra har svårt att klara dygnsrytmen, fixa läxor och matlagning själv. Vinna har provat olika metoder tillsammans med aktörer i och utanför skolan för att få våra ungdomar att trivas och stärka deras hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Kontigo som följt projektet intervjuade ett antal inackorderade som deltagit i aktiviteterna och ungdomarna säger att de bekymrar sig för pengar, enbart det extra boendet innebär en påfrestning för familjernas ekonomi så Vinna-aktiviteterna är bra då andra fritidsaktiviteter ofta kostar pengar. Ungdomarna menar att bara en så ringa kostnad som pengar till bussbiljetten kan vara ett hinder för att delta i Vinnaktiviteterna, här ordnade Vinna skjuts till vissa aktiviteter för att möjliggöra medverkan. Antalet deltagare i de olika aktiviteterna har varierat men vi kan se att avbrotten minskat bland de inackorderade.

5 Målet var att föreningslivet skulle ta över aktiviteterna efter projektet slut. Något som de tyvärr inte lyckats göra. Däremot är flera aktiviteter implementerade i skolans ordinarie verksamhet t.ex. läxhjälp, studieöppet, aktivitets och mekarkväll. Vinna har också haft två stora träffar under projekttiden och bjudit in kommande inackorderade/ pendlande elever och deras föräldrar till en informationsträff efter elevernas gymnasieval i februari. Vid mötet har föreningsliv, polis, skolornas personal, redan inackorderade elever och andra aktörer medverkat för information och utbyte. Denna insats har gjorts för att förbereda elever och föräldrar bättre inför gymnasiet, och för att de ska få möjligheter att knyta relationer och skapa nätverk sinsemellan. Enligt SKLs rapport från 2012 Att motverka avbrott från gymnasiet är ett bra bemötande en avgörande faktor för att få ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Lärare som genomgick en utbildning i och om bemötande och kommunikation upplever att de haft nytta av den. Vinnaprojektet ville genom utbildningen medvetandegöra personal på att olika personligheter behöver bemötas på olika sätt. På de gymnasieprogram där lärare och rektorer deltog har avbrotten minskat. Enbart på ett program minskade det från 18 avbrott till 8 efter läsårets slut. Tommy Roxenhall forskare på Mittuniversitetet har också kartlagt hur kontakten ser ut mellan skolan och näringslivet och det är viktiga erfarenheter att ta med oss i allt framtida samarbete mellan skola och näringsliv för att bygga bra och hållbara relationer i framtiden. Tommys studie pekar på att vi bara är i början av att utveckla hållbara nätverk mellan skolan, företag, ideella föreningar, offentliga organisationer och akademin. Det är dock en början som stimulerar till en fortsättning så att vi kan medverka till att eleverna är bättre förberedda för arbetsmarknaden. Skolan kan utvecklas tillsammans med andra aktörer, arbetsmarknadens normer och krav bör tydliggöras för skola och elever och därmed ökar samverkan i nätverken effektiviteten i skolans strukturer. Studien visar också på att lärarnas motivation och engagemang ökar med förtroende och med rätt förväntningar kan vi anta att det stämmer överens med elevernas upplevelse av skolan. Samt om elevernas förväntningar på utbildningen stämmer överens med verkligheten kommer deras engagemang att öka. Genom att öka elevernas motivation, bygga relationer på förtroende mellan lärare och elever samt skapa närmare relationer mellan lärare och elever så skulle elevernas engagemang öka ytterligare antar forskaren Tommy Roxenhall. Att bygga ett innovationssystem tar enligt internationell erfarenhet c:a 7-12 år. Detta gör att det idag är för tidigt att dra slutsatser generellt sett från hittills prövade metoder. I vår inledande kartläggning såg vi att elever med fler än två F, mycket restuppgifter och hög frånvaro i allt högre utsträckning hoppade av skolan. 8 elever av de 24 som hade fler än två F hoppade av trots stöd. Skolan erbjuder stöd i olika former såväl studiegårdar som stöd på programmen. Men inte det stöd som eleverna efterfrågar. Här behöver skolan fortsätta för att hitta nya sätt och metoder att hjälpa dessa elever. För att få fler ungdomar att fullfölja gymnasiet så krävdes att JGY och Vinna tänjde på gränserna i systemet och strukturen för att hitta flexibla lösningar. Vinna skapade en verkstad för att ordna flexibla lösningar och anpassningar som inte kunde göras inom ramen för elevernas ordinarie program och schema. Eleverna har under hela projektet varit knutna till sin klass och samtidigt haft aktiviteter både i och utanför klassen. Samtliga personer som Kontigo intervjuade upplevde en ökad motivation i och med deltagandet i Vinnaverkstan. Ungdomarna har fått individuell hjälp och stöd i sina studier. De personliga relationerna lyfts också fram som motivations-skapande.

6 Vinna har även lagt fokus på att förbereda ungdomarna inför gymnasiestudier ex genom olika varianter av sommarskolor. Fler antogs till gymnasiet och de upplevde ökat självförtroende i ämnet matematik, ett ämne som det är mycket känslor kring. Vinna har tillsammans med näringslivet arbetat med metoder för att skapa motivation hos enskilda elever eller i grupp genom att erbjuda studiebesök, föreläsningar och praktik. Flera intervjupersoner upplever inslagen av praktik som positiva. Även studiebesöken inom ramarna för Vinna-verkstan uppskattas av eleverna. En intervjuad säger: Vi har ju varit på studiebesök flera gånger i månaden. Då får man ju se mycket också, det är bra. I Kontigos rapport kan man se att flera elever upplever inslagen av praktik som positiva. En säger: Praktiken är i samband med Verkstan. För att man ska se hur det är i yrkesvärlden [ ] Jag tycker det är jättekul. Vinnaverkstan är implementerad och en samordningstjänst på 40 % är tillsatt från hösten 2014, alltså en förändring i skolans struktur. Ingen elev får avbryta utan att hela studiesituationen setts över och olika flexibla lösningar prövats. Vinna har regionalt varit med och arbetat fram en KIA-strategi, d.v.s. Kommunalt Informations Ansvar, för Östersunds Kommun. På individnivå har antalet avbrott minskat på grund av olika insatser inom Vinna, t.ex. motivationsarbete både i grupp och mot individ samt olika stödåtgärder. På organisationsnivå har statistiken förbättrats, rutiner har setts över och stödet har organiserats på ett för eleven bättre sätt. Medvetenheten och kunskapen om gymnasiestudiernas betydelse för både samhälle och individ har ökat för alla inom organisationen, samt även politikerna inom JGY:s direktion. Syfte och mål med projektet Projektets syfte har varit att finna lösningar och system för att förändra och förbättra utbildningssystemet för de ungdomar som riskerar att hoppa av eller att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg och därmed hamna i ett utanförskap. Kvantitativa mål som uppfyllts 10 nya metoder har testas och utformas Över 300 ungdomar har medverkat i projektet i olika aktiviteter Över 100 personer inom skolan och samverkande parter har medverkat 90 % av ungdomarna upplever ett mervärde av insatserna 70 % av rektorerna har upplevt att insatserna i Vinna gett ett mervärde. Nya lärmiljöer har skapas Nya former för företag och andra parter att samverka med skolan har skapats och de har upplevt ett egenvärde i sitt engagemang. Avhoppen har minskat och hållit sig på samma nivå sedan projektstart ca 40 % minskning.

7 Kvalitativa mål som uppfyllts Avhoppsproblematiken har lyfts och all personal har blivit medvetna om att vi tillsammans ska arbeta för att minska avhoppen. Statistik och orsaker har blivit synliga. En avhoppad elev betyder minskade pengar till programmet och kan i slutändan leda till att tjänsteunderlaget minskar, något som påverkar hela organisationen. Vinna har förutom de kvalitativa målen även skapat förändringar i attityder hos personalen, fler lärare och rektorer agerar flexiblare och tänjer mera på systemet samt provar i allt större utsträckning att hitta flera flexibla lösningar för eleven. Vid ett felval till gymnasiet vet vi att det kan få stora konsekvenser för såväl individ som familj sedan GY 11 infördes. Det är inte längre tillåtet att fånga upp eleven via praktik på Introduktionsprogrammet och erbjuda olika lösningar inom detta. Vinna har hittat nya flexibla lösningar och utökat stödresurserna. Vid våra s.k. utskrivningssamtal så har det blivit mera synligt huruvida eleven erbjudits den hjälp den kan få eller har rätt att få. Ingen elev får lämna skolan utan att vi uttömt våra resurser och att vi noga ser över att ärendegången följts. Arbetssätt Organiserade aktiviteter för inackorderade/pendlare Vinna startade projektet med att kartlägga avbrottsorsaker. Kartläggningen bestod av telefonintervjuer med tidigare avhoppade elever, deras vårdnadshavare och intervjuer med skolpersonal. Inackorderade ungdomar var överrepresenterade bland avhoppen. Östersund har ett stort upptagningsområde och bara inom Jämtlands Gymnasium så har ca 300 inackorderade/ pendlande ungdomar varje år. Vi har också en skola i Bräcke som ligger 7, 5 mil från Östersund och de har en riksrekryterande utbildning och tar emot ungdomar från hela Sverige. Gemensamt för många ungdomar är att de har svårt att sysselsätta sig på fritiden och att det är svårt att komma in i nya sociala sammanhang. Är de dessutom inackorderad eller pendlare och kommer till en ny stad så är det ännu svårare. Avsaknad av meningsfull fritid leder till att de har en tendens att vända på dygnet och i allt större utsträckning stanna hemma från skolan. Hög frånvaro är en stor orsak till avbrott liksom att de halkar efter i skolarbetet. Vinna skickade ut 200 enkäter till inackorderade och pendlande ungdomar inom Jämtlands Gymnasiums skolor i Östersund och fick in 150 svar på vad de skulle vilja göra på vardagkvällarna. Ungdomarna önskade meka med fordon, spela bollsporter, utöva skapande verksamheter, matlagning och läxhjälp för att nämna några. Vinnas projektgrupp, studieförbund, idrottsföreningar samt näringsliv träffades för att titta på ett samarbete. Alla såg fördelen att prova olika upplägg i Östersund och Bräcke. I Östersund erbjöd vi tiotalet studiecirklar med olika aktiviteter/ metoder som syftande till att stärka hälsan, välbefinnandet och motivationen hos individerna. Ett 60 tal ungdomar deltog kontinuerligt i aktiviteterna i Östersund och de var mycket nöjda med detta. I Bräcke skedde alla aktiviteterna inom skolans lokaler och med personal från skolan. Studieöppet några eftermiddagar i veckan där ungdomarna fick hjälp med läxor och att ta igen uppgifter som de halkat efter i. Det provades en rad aktiviteter även här men allra mest uppskattat var det att bara få sitta ner och prata med vuxna. I Bräcke liksom i Östersund

8 genomfördes mekarkvällar inom fordonsprogrammets verkstadslokaler. Vinna konstaterar att aktiviteterna stärkte de ungdomar som deltog och de träffade nya kompisar och fick en rikare fritid. I Bräcke var det fler ungdomar som deltog i samtliga aktviteter. Projektgruppen tror att en bidragande orsak var att alla aktiviteter skedde i och runt skolan med personal som ungdomarna är trygga med, men också att det inte finns så mycket aktiviteter som lockar ungdomarna i byn. Ingen av de inackorderade som deltog i aktiviteterna hoppade av skolan. Ungdomarna har själva ingen egen uppfattning huruvida fritidsaktiviteterna bidragit till att de som haft funderingar på att kliva av skolan stannat kvar i högre utsträckning. Inom skolan har personalen blivit mera lyhörda och förstår vikten av att stötta inackorderade/pendlare mera än andra då de ofta saknar vuxna i sin omgivning. Vinna har under projektets gång bjudit in inackorderade och deras föräldrar till en informationsträff en gång/ år för att ge dem möjlighet att se skolan och träffa personal i god tid före skolstart. Syftet med träffarna har varit att ge föräldrar och ungdomar möjlighet att skapa nätverk och göra såväl föräldrar som ungdomar mera trygga. På träffarna har polis, studieförbund, näringsliv och inspirerande föreläsare medverkat. Träffarna har varit mycket uppskattade och föräldrar har tagit sig tid/ haft möjlighet att komma då det varit förlagt till en lördag. Flera av våra pendlare/ inackorderade ungdomar har i bland över 20 mil enkel resa. ABF tog senare ett eget initiativ och har haft en kurs Föräldrar på distans. Individuellt anpassat stöd, läxhjälp Vinna har provat läxhjälp i olika former både i och utanför skolan och med hjälp av studieförbund, näringslivet och skolans egen personal under projekttiden. Det som fungerat bäst är när läxhjälpen skett inom skolans lokaler och med personal från skolan som kunnat motivera ungdomarna att komma vid flera tillfällen under veckan. Projektet konstaterar att mentorer och lärare har en otroligt viktig roll i att skapa positiva känslor samt att motivera ungdomarna till att gå till läxhjälpen. Innan Vinna startade hade JGY ingen organiserad läxhjälp, nu erbjuder en av skolorna, den största på ca 1500 elever, gratis läxhjälp 2 dagar/ veckan. Läxhjälpen anordnas i skolans bibliotek och där finns bland annat specialpedagoger och olika lärarkompetenser tillgängliga. Rektorerna har tydligt markerat att det är viktigt att lärarna följer upp elevernas restuppgifter och att lärarna peppar eleverna att gå på respektive programs stödtider och läxhjälp. Förbereda ungdomarna bättre inför gymnasiet Sex ungdomar med invandrarbakgrund deltog under sex veckor i en sommarskola. Ungdomarna ville använda sommarlovet till studier, Vinna gav dem möjlighet att fortare bli klar med sina studier för att komma in på gymnasiet. Ett gott resultat uppvisades, fyra av sex ungdomar fick betyg i olika ämnen, blev behöriga och kom in på gymnasiet. Två ungdomar flyttade från länet och vi har tyvärr inte kunnat följa upp deras prestation. Ungdomar med invandrarbakgrund vill snabbt påbörja studier och de hoppar av i mindre utsträckning, men samtidigt har de ofta svårare att komma ut på arbetsmarknaden. (Temagruppen Unga i arbetslivet rapport). Jämtlands Gymnasium kommer inte att satsa på sommarskola för nyanlända svenskar men fortsätter arbetet med stöd och handledning i ungdomarnas hemspråk för att dessa ungdomar snabbt ska komma in på önskad utbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap.

9 Individuellt anpassad utbildning, En sommarskola i matematik för årskurs 9 Många ungdomar uttrycker att de har svårigheter med matematik och det visar sig också när det är dags att söka till gymnasiet. Obehöriga elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de inte kan påbörja ett nationellt program utan inleder gymnasiestudierna med ett år på Introduktionsprogrammet. Som IM-PRO-elev blir arbetsbelastningen högre för den enskilde eleven eftersom den utanför ordinarie schema även läser ett grundskoleämne, i detta fall matematik. Vinna valde att satsa på en annorlunda matteskola för elever som inte nått målet i matematik åk 9. Ett 30-tal elever som saknade betyg i matematik erbjöds att gå sommarskolan. Under två veckor hade eleverna matematikundervisning kombinerat med avslappningsövningar med målet att de skulle nå lägst betyg E i grundskolans matematik. Resultatet blev att 7 av 10 elever som deltog i kursen nådde betyget E. Ungdomarna var nöjda och tyckte att det lärt sig mycket, kände sig mera förberedda inför gymnasiet och blockeringar i matte hade släppt hos flera av deltagarna. Projektet hade svårt att följa upp deltagarna på ett bra sätt efter avslutad kurs. Sex av de elever som nådde betyget godkänt valde annan skola än Jämtlands Gymnasium och därmed försvårades uppföljningen av ungdomarna. Vid en avstämning hade t.ex. tre av ungdomarna inte haft någon matematikundervisning under sitt första gymnasieår. Vinna tror att det är svårt att inhämta kunskap på så kort tid. Ungdomarna behöver en bra grund att stå på för att klara gymnasiets hårdare krav och ibland även snabbare tempo i matematik bland annat pga den nya gymnasiereformen. Individuellt anpassad utbildning, En sommarskola i matematik för blivande elever Fler ungdomar väljer de naturvetenskapliga och tekniska programmen,många av dessa elever har svårigheter att klara av kurserna i matematik trots godkänt betyg från årskurs 9. För att förhindra tidiga avhopp planerade Vinna att förbereda eleverna bättre och beslutade därför att genomföra en förberedande sommarskola för elever antagna till NA eller TE. Tidigare läsår har flera elever har varit på väg att hoppa av gymnasieskolan pga. svår matematik eller underkända betyg. Matteskolan pågick under 8 dagar och lockade 10 killar och 8 tjejer. En lärare med huvudansvar och två studenter från Lund assisterade och höll i vissa genomgångar. Första dagen fick eleverna fylla i en enkät om kunskaper och förväntningar och sen fick de ett diagnostiskt test med 59 uppgifter på moment som ingår och är igenkända från åk 9. Eleverna fick endast reda på resultat, inga svar eller lösningar visades. Samma test gjorde i slutet av kursen och då hade medelvärdet ökat från 38,5 till 44.9 poäng. Samtliga ungdomar höjde sina resultat och de var mycket nöjda med kursen och kände sig väl förberedda inför kommande gymnasiestudier. 55 % av eleverna har ändrat inställning till matte, till positivare syn. 55 % känner sig mera förberedd 64 % har lärt sig något nytt av kursen.

10 Samtliga deltagare som genomgick matteskolan klarade Ma1c:s nationella prov på sina program. Ingen av ungdomarna har hoppat av skolan men tre ungdomar har bytt program men inte pga matematiken utan pga intresse för utbildningen. Fyra ungdomar som inte gick matteskolan har haft problem med matten och klarade inte av kursen på utsatt tid utan kommer att genomgå prövning. Hur gör vi för att stärka, motivera och behålla ungdomarna i skolan? En viktig orsak till att elever hamnar i riskzonen för att avbryta sina studier är bristande motivation. Att stödja eleverna på olika sätt i skolan tex genom att visa eleverna på de möjligheter som finns efter avslutade studier är en framgångsfaktor. Vinna har genomfört branschdagar med inbjudna representaner från näringsliv mm. Studiebesök Studiebesök har genomförts kontinuerligt i projektet. I uppstarten erbjöd vi studiebesök för elever som befanns sig i ett akut läge för avhopp. Senare utvecklades det i program där det fanns oro för avhopp och var ett arbete i ett mer förebyggande syfte. Alla elever i årskurs ett och två på de yrkesförberedande programmen vid en av JGY:s skolor genomförde strukturerade studiebesök vid flera företag, för att visa på yrkesutgångar i syfte för att öka motivation hos eleverna men även för personalen. Motivationsinsats Motivationsinsats som en del av samarbetet med näringslivet. Eleverna vid inriktningen Datorteknik/kommunikation sviktade i sin motivation. Vinna blev kontaktad utifrån att stora delar av klassen var på väg att hoppa av utbildningen. Orsakerna till detta var flera, en var att de kommit in på sitt andra eller tredjehandsval, en var svårigheterna i skolans kontakter med arbetslivet, en diffus beskrivning av yrkesrollen, mottagarna ingår i flera branscher d v s. ingen enhetlig kommunikationspunkt, få upparbetade praktikplatser eller andra naturliga kontaktytor. Vinna anlitade en person med gedigna kunskaper och med ett brett nätverk bland branschens företag. Föreläsningar genomfördes, personer i branschen visade på yrkesutgångar och möjliga lönenivåer, ny teknik, studiebesök och väl planerade praktikperioder med kvalitetssäkrade praktikplatser. Kvalitetssäkringen gjordes genom speciella insatser riktade till elever och praktikplatsernas personal i form av möten där förväntningar från båda sidor tydliggjordes. Efter genomförda insatser fanns ett ökat intresse/en ökad motivation från de elever som varit deltagare i aktiviteterna och samtliga elever fullföljde därefter utbildningen. Vinna såg vikten av att lärarna hela tiden får tid och möjlighet att skapa kontakter och utveckla sitt nätverk. Effekten av metoden blev att ungdomarna kom ut på praktik och samtliga elever stannade kvar på programmet och personalen fick handledning samt fick tillgång till upparbetade kontakter för framtida samarbete. Personalen fick även en uppdatering över vad företagen kräver och förväntar sig att ungdomarna ska kunna när de kommer till Företagen och söker arbete. Coaching via mobilapp Vid inledande intervjuer och kartläggningar såg vi att ohälsa och bristande motivation var en av orsakerna till avbrott. Föräldrar berättade om ungdomar som satt vid sin dator hela nätterna

11 och sov på dagarna. Vinna valde ett antal elever som var på väg att hoppa av skolan. Dessa fick vara med i utvecklingen av ett digitalt verktyg, en mobilapplikation. Med hjälp av denna mobilapp skulle eleverna bli medvetna om sin situation och sina handlingar. Coachingen skedde via frågor som skickades ut till ungdomarnas mobiltelefon. Frågorna som handlade om mat, sömn, motivation, träning och fritid skulle de besvara. Dessa svar följdes upp såväl individuellt som i grupp. Syftet har varit att medvetandegöra ungdomarna om sitt eget beteende. När de fick upprepade frågor om sömn började de tänka till. Ungdomarna säger att de fick en tankeställare och försökte sova bättre och motinera mera. Projektgruppen är övertygad om att resultatet hade fått ett bättre utfall om resultatet följts upp av elevhälsopersonal samt att de jobbat aktivt med ungdomen. Personen som följde upp elevernas svar hade ingen uppbyggd relation till dessa och därmed blev effekten inte densamma som om skolan själv utfört det. Projektgruppen tror på att möta ungdomarna med ny teknik, att visa resultat i staplar och diagram över hur mycket de säger att de sovit och sedan visa den faktiska sömnen/natt - det blir mera konkret. Nackdelen med appen var att den var fortfarande under utveckling och att ungdomarna hade en hel del problem med tekniken. Telefoner som gick sönder försvårade, för utan telefon så gick det inte fram frågor till ungdomen och de kunde inte besvara frågor eller genomföra vissa samtal. Wide Wide är ett digitalt idéhanteringsverktyg som synliggör idéer som elever skickar in via dator. Ungdomarna får träna sig i att beskriva sin idé, få respons och feedback av kompisar, lärare och skolledning. En träning i den demokratiska processen och det gör att eleverna ser att de kan påverka. Metoden testades utifrån önskemål från elever som ville ha mera teknik i skolan. Vid två olika workshops samlade Vinna över 100 talet elever och personal för att tillsammans titta på hur skolan kunde förbättra s. Det framkom att ungdomarna vill använda teknik i större utsträckning och de vill vara med och kunna påverka i högre grad. Vinna har även sett att många ungdomar slutar att bry sig om att delta i demokratiska processer, de tycker inte att de blir lyssnade på eller att deras idéer når fram. Vissa har ibland saknat tilltro och har inget förtroende för vuxenvärlden eller att någon ska lyssna på dem. Vinna ville att ungdomarna skulle bli mera delaktig och lyfta konkreta förslag till förändringar och förbättringar i frågor som rör skolan tex. deras arbetsmiljö, sociala miljön, teknik och schema. Tidigare har ofta inte frågorna nått skolledning då de kan fastna på vägen ex i ett klassråd. Mot bakgrund av detta bestämde Vinna sig för att testa WIDE. Projektet ville påvisa att även skolan bör vara mer innovativ, interaktiv och ge ett ökat elevinflytande. Elevrådet blev drivande i frågan och även ansvariga för att gå igenom inkomna idéer löpande. Under hösten fick man in 25 idéer från 40 olika registrerade användare. WIDE som stöd för elevinflytande är överlag positivt och har gett resultat. Antalet idéer som kom in till elevrådet ökade från 12 st läsåret innan till 25. Trivsel och en möjlighet att påverka är viktiga faktorer för att behålla ungdomarna och för att de ska känna att de har möjlighet att få göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Möjligen kan man ha uppnått ännu bättre resultat om man genomfört projektet aktivt under två terminer innan utvärdering skedde. Det är också av yttersta vikt att lärare, personal och ledning är drivande, engagerande och deltar.

12 Vinnaverkstan En av projektets framgångsrika aktiviteter har varit etableringen av en VINNA-verkstad. Till Vinnaverkstan har elever som trots åtgärdsprogram inte klarat sina studier eller inte vill gå kvar i skolan kommit. Vinna har lyckats fånga in och motivera till studier och erbjudit ett flertal olika flexibla lösningar som medfört förändringar i deras individuella studieplaner. Vinna har kunnat erbjuda elever att studera med individuell handledning och utifrån personliga förutsättningar. I verkstan har eleven tillsammans med olika pedagoger gjort upp individuella studie- och handlingsplaner. Uppföljning har skett regelbundet mot läroplaner och kursplaner. Vinna har haft 58 elever i verkstan under projekttiden vars stöd och åtgärder på programmen inte varit tillräckliga. Verkstan har varit framgångsrik med att behålla ungdomarna kvar i skolan genom ett bra bemötande, coaching, tydlig struktur och noggrann uppföljning. Utmaningar har funnits under projekttiden men nu är Verkstaden implementerad och vi arbetar fortfarande med förbättringar. Resultat: 58 har deltagit i Vinnaverkstan i olika omfattning 41 elever fortsatte sina studier (varav 2 folkhögskola 1 st Vuxenutbildning) 4 tog studenten 11 avslutade sina studier trots viss tid i Vinna 2 gick till arbete Ingen ungdom har lämnats utan insatser. 11 ungdomar avbröt sina studier trots Vinnaverkstans engagemang och i dessa fall har Vinna haft ett nära samarbete med Arbetsförmedling och Navigatorcentrum för att undvika att ungdomar hamnar i utanförskap. Vinnas mål har varit att inte exkludera, dvs ta ut elever från klassen utan behålla ungdomarna i ett socialt sammanhang och behålla tillhörigheten med sin klass. Utifrån det har Vinna anpassat schema och gjort flexibla upplägg för varje enskild elev. Vinnaverkstan är nu implementerad från hösten En väg ut JGY och Vinna har valt att göra det svårt för ungdomarna att kliva av gymnasiestudierna. Alla har erbjudits information om olika möjligheter till lösningar inom skolan samt fått information från våra samverkansparter om vad som händer om de kliver av skolan. Personal från Vinna har träffat omotiverade elever och haft samtal med alla innan ett ev. studieavbrott. Vinnas personal har träffat 98 ungdomar och av dessa valde endast 23 att hoppa av skolan. Vinna samordnade resurser och hittade olika flexibla lösningar. Detta arbetssätt fortsätter med bland annat en samordningstjänst och en fortsatt flexibilitet. Bemötande och kommunikation Strukturerad och anpassad kompetensutveckling för personal Bristande eller dåligt bemötande är en av de stora orsakerna till att ungdomar väljer att avbryta sina studier enligt SKL rapport om avbrottsorsaker. Vinna har provat två olika metoder för att höja nivån på mentorernas ledarskap och kommunikationsprofil. Lärarna har fått arbeta med egen insikt kring kommunikation och ledarskap för kunna möta elever, kollegor och samarbetspartners på ett bättre sätt. Detta har medfört en minskning av avhoppen.

13 Utvärdering visar att personalen uppskattat att de fått verktyg för att arbeta med sig själv och sitt ledarskap. Men också för att personalen blivit medvetna om elevens individuella styrkor och svagheter. Avhoppen har minskat med över 40 %. De arbetslag som genomgått utbildningen har diskuterat kommunikation och bemötandefrågor med varandra. De har även spridit goda exempel mellan sig som medfört en positiv effekt internt i organisationen. Deltagande aktörer Projektgruppens deltagare har under projekttiden ändrats beroende på att personer varit engagerade i olika delar och att vissa i gruppen fått ändrade arbetsuppgifter. Vinna har haft tre personer från den egna organisationen i projektet från projektstart men i olika omfattning. Vinna har haft ett externt processtöd på 50 %. Engagemanget har varit stort från alla i gruppen och tid har avsatts för analys, ideutveckling och påverkansarbete. Projektgruppen har arbetat internt med ett 30 tal medfinansiärer som lagt ner tid för att få projektet att fungera på ett bra sätt. Pedagogiska diskussioner har ägt rum inom skolan och i olika forum såväl i arbetslag som på individnivå. JGY är en stor organisation och inte alltid det lättaste att kommunicera ut budskap i kommunikationsflödet på skolorna. Det har varit en styrka att en av projektledarna varit områdesrektor och suttit med i ledningsgruppen inom JGY vilket gjort det lätt att få gehör för våra tankar. Det hade kunnat bli ännu slagkraftigare om styrgruppen bemannats med flera rektorer och ytterligare någon medfinansiär för att förankra projektet snabbare på varje skola. Politikerna i direktionen har kontinuerligt informerats. Anbudsägaren har varit ordförande och gruppen har haft representanter från näringslivet samt elever. Denna grupp har bidragit med idéer till olika metoder samt varit med i beslutsprocessen. Gruppen har haft tydlig påverkan i de fall de känt att något behövt ändras eller tydliggöras. Elever har funnits med i styrgruppen men de har haft svårigheter att komma kontinuerligt. Näringslivet har fungerat som referensgrupp och idégrupp i mycket, vi har genomfört ett antal frukostmöten med deras medverkan tillsammans med ideella föreningar, idrottsföreningar och skolfolk. Vinna har haft ett nära samarbete med Mid Sweden Science Park- Innovationsforskningen som i sitt nätverk har ca 700 företag. 200 företag och organisationer har deltagit via frukostmöten, föreläsningar, projektaktiviteter, studiebesök och i andra former för idéutveckling. Projektet har utgått från ett Quatro-Helix perspektiv med innovationssamarbete med näringliv, akademin, kommun och ideella sektorn. Övriga aktörer som Vinna samarbetat med är Navigatorcentrum, Plug In, Arbetsförmedlingen, Barn- och Ungdomshabilitering och polis är några samarbetspartners vi haft på regional nivå. Dessa har inte bidragit ekonomiskt i projektet. Jämställdhetsintegrering Projektets utgångspunkt för insatserna har hela tiden varit att försöka bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i samtliga aktiviteter och metoder som genomförts. I våra metoder och arbetssätt har Vinna försökt att vara så könsneutrala som möjligt. Vinnas personal, aktörer och medfinansiärer har varit medvetna om problemet med könsroller och beaktat detta under hela projekttiden. Projektet har försökt att arbeta med attitydförändringar till olika yrken bl.a. genom de samtal Vinna haft med deltagare som varit på väg att avsluta sina studier. I samtalen har vi belyst möjligheten att prova på olika yrken via praktik: Vinnas personal har föreslagit att våga prova nytt. Vinna har uppmuntrat tjejer att prova på mera mansdominerade yrken och pojkar att

14 prova mera kvinnodominerade yrken i de fall ungdomarna kombinerat sina studier med ex praktik. Vinna har också arbetat med attitydförändringar genom att b la. försökt locka flera tjejer till prova-på-dagar på yrkesprogram där det i dag är en majoritet av killar. På en av våra skolor, Fyrvalla, har elevhälsoteamet arbetat med att stärka tjejerna genom gruppträffar och med killgrupper där de arbetat med attityder och jargonger. Vinna har också i samtal med ungdomarna förstått att det inte alltid är lätt att för ungdomarna att komma ut på arbetsplatser och speciellt inte på en arbetsplats där de är det underrepresenterade könet. Vinnapersonal har försökt att fånga upp hur tex tjejer blir bemötta på praktikplatser. Handledarna på skolan måste se till alla elever oavsett kön t ex har bra omklädningsmöjligheter ute på sina praktikplatser men även följa upp eventuell jargong som kan kränka elever Det har oerhörd stor betydelse hur våra ungdomar blir bemötta för om de ska trivas och stanna kvar inom yrket. Första mötet är avgörande för många. I skolan behöver vi bli bättre på att introducera och följa upp olika praktikplatser och hela tiden vara vaksam på hur våra ungdomar har det och mår. Vinnapersonalen har i samtal med eleverna som varit på väg att avsluta sina studier fått bekräftat att de i flera fall handlar om att de inte mår bra på sin praktikplats eller i klassen mycket pga bemötande frågor. De kan vara allt från att de inte känner sig trygga till det bemötande de får i klassrummet eller på praktiken. Vinnas personal har uppmärksammat mentorer och rektorer på problemet och vi har arbetat med detta genom att utbilda mentorer i dessa viktiga frågor. Det finns djupt rotade och cementerade könsroller i samhället och det tid att påverka och förändra såväl i skola som ute i näringslivet. Vinna har varit lyhörda och följt upp alla aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel kan konstateras att det varit flera killar än tjejer (32 st av 58) som har behövt extra stöd/ hjälp i sina studier via Vinnaverkstan. Även i de olika sommarkurserna i matematik har det varit en liten överrepresentation av killar än tjejer, 21 killar och15 tjejer I våra aktiviteter med att förbereda ungdomarna bättre. I våra aktiviteter för inackorderade eller pendlande ungdomar har vi i Östersund kan vi se att i de allra metoderna har det varit en ganska jämn fördelning. Crossfit har lockat fler tjejer än killar medan Mekarverkstan attraherat fler killar. I Bräcke som är en skola med flest killar. När vi tittade på elevantalet september 2013 var det 100 killar och 16 tjejer som gick på skolan. Det är av vikt för att förstå att de flesta av metoderna som genomförts för inackorderade inom skolan till stor del blir överrepresenterade av killar. Mekarverkstan har lockat ca 3 tjejer / gång och ishockey har lockat i snitt 1 tjej/ gång. Av de 98 elever som passerade En väg ut så kunde Vinna inte se en liten övervikt på killar som nådde upp till 54 killar och 44 tjejer. Av dessa 98 ungdomar så var det 28 elever som avbröt sina studier av olika anledningar och här ser vi att tjejer i större utsträckning lämnade skolan än killarna. De var mera bestämd i sina beslut att avbryta än killarna. Här var siffrorna fördelade på 19 killar och 9 tjejer. Tilläggas kan att några av tjejerna var gravida och valde därför att avbryta. Vad gäller flexibla lösningar i Vinnaverkstan så tog 58 ungdomar emot stödet och fördelningen var här 32 killar och 26 tjejer.

15 Med facit i hand kan projektledningen tycka att vi kunnat arbeta mera strategiskt och målmedvetet med jämställdhetsfrågorna. Här hade projektet önskat en mera tydlig styrning och fokusfrågor som samtliga projekt kunnat djupdyka i. JGY fortsätter utifrån resultat från Vinna att förbereda ungdomarna och locka flera tjejer till våra prova-på-dagar på våra yrkesprogram med överrepresentation av killar. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektets olika aktiviteter har varit tillgängliga, synliggjorda och möjliga att delta i för alla ungdomar oavsett funktionsnedsättning eller inte. Jämtlands Gymnasium jobbar aktivt med att förbättra likabehandlingsplaner och att skapa bra lärmiljöer för våra ungdomar. Projektet har valt att inte driva parallella spår utan samarbeta med all skolpersonal. Vinna har genom olika aktiviteter lyft upp bemötande och elevdemokratifrågor men även skapat en mera tillgänglig och flexibel lärmiljö, Vinnaverkstan. Det har varit viktigt för oss i Vinna att se hela elevens behov och att denne fått möjlighet och hjälp på programmet innan vi erbjudit ytterligare stödinsatser. Det har varit viktigt genom hela projektet att inkludera elever och behålla eleven i klassen både utifrån de för de sociala aspekterna men även för att få lärarna att tänka mera flexibelt. Projektets olika aktiviteter har varit tillgängliga, synliggjorda och möjliga att delta i för alla ungdomar oavsett funktionsnedsättning eller inte. Vinna har genom olika aktiviteter lyft upp bemötande och elevdemokratifrågor men även skapat en mera tillgänglig och flexibel lärmiljö, Vinnaverkstan. Det har varit viktigt för oss i Vinna att se hela elevens behov och att denne fått möjlighet och hjälp på programmet innan vi hjälpt till med ytterligare stödinsatser. Om vi ska förändra och förbättra för våra ungdomar så bör tankesätt ändras på program och hos enskilda lärare och det har vi kunnat påverka i många fall genom att ifrågasätta uppgifter och instruktioner som kommit till bl.a. Vinnaverkstan eller där det framkommit i samtal med elever. I projektet har vi valt behålla eleven i klassen både utifrån de sociala aspekterna men även för att få lärarna att tänka mera flexibelt. Eleverna har varit inkluderade i sin klass även när de studerat delar av veckan i Vinnaverkstan. Vinnaverkstan finns för att stödja och handleda ungdomar med utredda neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar(npf) men även ungdomar med andra svårigheter. Ungdomarna går ett nationellt program och undervisande lärare i samverkan med elevhälsoteamet och personal i Vinnaverkstan hjälper eleverna att nå målen. Förutom studierna får ungdomarna arbeta med social träning där elevens klass utgör basen. Inom Vinna kan även elever erbjudas flexibla lösningar för att förhindra avhopp, möjliggöra programbyte eller få förlängd studietid. Åtgärderna beviljas av rektor och studievägledaren kontaktar i dessa fall samordnaren för planering. Vinnaverkstan erbjuder bra och tillgängliga lokaler en lugn arbetsplats med dator för eget arbete en kontaktperson som länk mellan elev-lärare-mentor

16 en plats att gå till på raster och håltimmar erfaren personal som kan hjälpa till med planering och förtydligande av arbetsuppgifter hjälp med att skapa rutiner och struktur i skolarbetet lunchsällskap sociala aktiviteter för att stärka ungdomen möjlighet till hjälp i klassrummet handledning till arbetslag Arbetsgång för elever i behov av Vinnaverkstan Mentor kontaktar sitt elevhälsoteam vid behov av Vinna. Specialpedagogen tar vid behov kontakt med avlämnande grundskola. Pedagogisk utredning görs av mentor. Insatser görs i klassen och på programmen. ( tex studiegård och stödtider) Elevens rektor beslutar om Vinna som åtgärd och åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagogen tar kontakt med samordnaren i Vinnaverkstan. Planeringsträff med elev, mentor, förälder, samordnare, specialpedagog, kontaktperson från Vinna. Kontaktpersonen i Vinna har ansvar för närvarorapportering till mentor dagligen. Undervisande lärare skickar in elevens lektionsplanering, prov och arbetsuppgifter med tydliga instruktioner till utsedd kontaktperson i Vinnaverkstan. Kontaktpersonen i Vinna har kontakt med undervisande lärare för att se till att eleven har fått arbetsmaterial samt även i vissa fall se till att prov och arbetsuppgifter lämnas in till undervisande lärare vid dagens slut. Projektet har uppmärksammat att den psykiska ohälsan ökat bland ungdomarna sedan start och projektledningen var till Bryssel i ett tidigt skede på en utbildning och konferens gällande denna grupp av ungdomar som ökar även i övriga Europa. Inom projektet har det varit viktigt att lyfta ohälsan och arbeta med att få ungdomarna att fullfölja sina studier eller att komma tillbaka till skolan. Vad gäller tekniska hjälpmedel så finns tillgång till projektorer i de flesta klassrum och i vissa klassrum finns det även ljudslingor. Elever med synnedsättningar har tillgång till hjälpmedel som tagits fram i samarbete med syncentralen. Regionala prioriteringar Vinna har tillsammans med Östersunds Kommun och Plug in, Navigatorcentrum arbetat fram en strategi för KIA- arbetet i Östersund. Vi har arbetat med att täppa till fallgropar så att inga ungdomar hamnar mellan stolarna och riskerar att bli hemmasittare och hamna i ett utanförskap. Här har nära samarbete skett med Navigatorcentrum i Östersund, KIA ansvariga runt om i länet, samt Arbetsförmedlingen. Jämtlands Gymnasium och Vinna har arbetat med att försöka få fler ungdomar att gå ut med fullständiga betyg från gymnasiet. En viktig del av vårt arbete inom regionen är att få flera ungdomar i övergång till högre studier. JGY.s studie och yrkesvägledare (SYV) arbetar med att motivera och inspirera ungdomarna till att studera vidare. Bland annat så ordnas föreläsningar och mässor med olika näringar men även studiebesök på universitet och högskolor för åk 3 och det är ett uppskattat inslag.

17 Vinna har tillsammans med Östersunds Kommun och Plug in, Navigatorcentrum arbetat fram en strategi för KIA- arbetet i Östersund. Vi har arbetat med att täppa till fallgropar så att inga ungdomar hamnar mellan stolarna och riskerar att bli hemmasittare och hamna i ett utanförskap. Här har nära samarbete skett med Navigatorcentrum i Östersund, KIA ansvariga runt om i länet, samt Arbetsförmedlingen. Spridning och påverkansarbete Vinna har arbetat med internt spridningsarbete till skolpersonal och ungdomar i olika grupper inom skolan ex via ledningsgrupp rektorsgrupp, medfinansiärerna, styrgruppen och workshops. Med hjälp av olika verktyg som t.ex. anslagstavlor, hemsida, klassrumsbesök, lokala tidningar har vi försökt nå utmed vårt budskap. Externt spridningsarbete till samarbetspartners, ideella organisationer, näringsliv, politiker och andra offentliga organisationer har skett med hjälp av olika kanaler ex via spridningskonferenser, nätverksträffar, informationsmöten med politiker, frukostmöten, studiebesök från andra regioner och länder, Transnationella resor till Berlin, Bryssel och Jakobstad, branschdagar, lokala tidningar, Drop Outs magasin, Tv-inslag, Workshops med elever, skolpersonal och näringslivet, näringslivskontoret, praktikplatser, nyhetsbrev, engagemangstavlor ute hos företag samt föreläsningar. Vi har inriktat oss på att i första hand nå ut med vårt arbete till andra skolor runt om i Sverige samt organisationer i vår närhet som arbetar med ungdomar i riskzonen tex, Navigatorcentrum, Försäkringskassan, Habilitering, Barn och ungdoms psykriatrin. Flera regionförbund och skolpersonal från andra delar av Sverige har intresserat sig för Vinnas resultat och har varit på studiebesök för att få mera information. En av projektledarna har deltagit i en konferens i Linköping och spridit Vinnas metoder och resultat. För att påverka arbetet på nationell nivå så skulle ESF och SKL behöva lyfta resultat vidare på politikernivå. Avhoppsorsaker och statistik borde vara kopplade till skolans kvalitetsarbete likväl som betyg. Extern utvärdering Projektet har haft en extern utvärderare knuten till projektet fram till oktober Utvärderingen kom igång aktivt efter ca 6 månader och ett antal möten, och intervjuer med projektpersonal, elever, politiker genomfördes. Utvärderaren redovisade delresultat och rekommendationer till styrgruppen i mars månad 2013 och en skriftlig slutrapport kom i oktober Rapporten bekräftade i stort det som projektet själv kommit fram till gällande styrkor och svagheter men även förbättringsområden som vi arbetat med efter denna delrapport. Projektet fick en förlängning och en ny upphandling gjordes men dessvärre hamnade JGY i en överprövningsprocess som drog ut på tiden. Någon fullständig slutrapport blev därför inte möjlig att genomföra. Se bifogad rapport samt nedanstående sammanfattning av resultat och lärdomar från etapp 1 i projektet.

18 Generell måluppfyllelse Kontigo menar att fler än 10 nya metoder kommer att utformas och prövas. Omkring 10 av dessa är mer sammanhållna och väl beskrivna och motsvarar det som Kontigo menar är krav man kan ställa på metoder. Dessa kan också i någon mån sägas ha testats och utvärderats inom ramen för projektet. För andra metoder handlar det snarare om enskilda aktiviteter, som inte bedrivs återkommande eller systematiskt. 100 personer inom skolan och samverkande parter har medverkat i projektet och Kontigos bedömning är att många personer både inom och utanför skolan har deltagit i olika typer av kortare aktiviteter, men att relativt få personer är djupare engagerade i projektets genomförande. När det gäller målet om nya former för företag att samverka med skolan menar Kontigo att detta är en del av projektet där mer hade kunnat göras. De flesta exempel på denna typ av insatser är kopplade till enskilda konsultinsatser inom ramen för projektets utvecklingsuppdrag, tex. utbildningar av personal eller den s.k. coachappen. Det finns också exempel kring lokalsamarbeten mellan företag och skola, tex. när det gäller mekaverkstaden för inackorderade. Resultat i stort fram tom oktober 2013 Intervjupersonerna är mycket positiva till Vinna-verkstan, men överlag negativa eller neutrala till andra former av stöd som erbjuds. Angående det senare handlar det ofta om att man får för lite hjälp eller inte tillräckligt anpassad hjälp, men även om saknaden av miljöombyte. 1) stödet uppfattas som behovsanpassat, 2) Vinna-verkstans lokal är belägen bortom den sociala stressen i de vanliga skollokalerna, 3) att det råder en trevlig och lekfull men samtidigt lugn stämning i Vinna-verkstan, 4) att man kan jobba under ständig uppsikt av Vinna-verkstans personal vilket stärker disciplinen, 5) att man får så mycket hjälp som man behöver, 6) samt att man får hjälp direkt när man behöver det. Kontigo har haft svårt att nå intervjupersoner som har använt Coach Appen, och av dessa har flera haft problem eller inte förmått intressera sig. Endast två intervjupersoner tycks ha använt appen aktivt. Dessa intervjupersoner är försiktigt positiva, då man tycker sig få ut visst motivations-stöd av användandet. De särskilt riktade insatser mot de inackorderade inom ramen för Vinna var både en tidig och viktig tanke. Inom Vinna har därför genomförts insatser såsom särskild läxhjälp och olika typer av riktade fritidsaktiviteter. Kontigos intervjuer med ett begränsat antal deltagare i dessa olika aktiviteter och med den person som samordnat arbetet, visar på en generellt stor uppskattning av dessa insatser. Det viktigaste resultatet från insatserna verkar vara att det bidrar till att livet känns mera helt. Man får något mera på studieorten, förutom skolan, och det bidrar till att man får en lugnare vardag och mera studiero. Även om antalet intervjuer här är litet så lyfter flera frågan om ekonomin, både som något positivt och som ett hinder. Man bekymrar sig för den påfrestning det innebär för familjernas ekonomi som det extra boendet innebär och menar att Vinna-aktiviteterna är bra då andra fritidsaktiviteter ofta kostar pengar. Man menar dock att redan en så liten kostnad som pengar till bussbiljetten kan vara ett hinder även för att delta i Vinnaktiviteterna.

19 Egenutvärdering Vinna har sedan projektstart fört statistik över programbyten och avbrott vilket gett personalen snabb respons på att de arbetar i rätt riktning. Vinna har kunnat lämna positiva siffror till styrgrupp, skolpersonal och politiker och det har gjort att projektet varit intressant att följa. Hela Vinnas arbetssätt har präglats av snabb och kontinuerlig utvärdering. Vinna har testat nya metoder som följts upp, ibland har vi avslutat aktiviteten/ metoden eller tagit hela eller delar av den och i bästa fall implementerat i ordinarie verksamhet. Har styrgruppen och projektgruppen sett att aktuell aktivitet inte lett till önskad effekt eller där intresset varit svalt så har vi tagit beslut att inte gå vidare utan lägga ner aktiviteten. Under projekttiden har möten med medfinansiärer och andra aktörer skett regelbundet. Vid dessa träffar har synpunkter kommit som lett till både förändringar och förbättringar i Vinnas arbetssätt samt skolans organisation. Varje metod inom Vinna har följts upp med intervjuer och/eller enkäter. I vissa fall har även förstudie förekommit. ESF:s nätverksträffar där Spel varit engagerade har lett till reflektion över arbetet i Vinna, vad gäller arbetssätt, utvärderingsmetoder och resultat. I mötet med deltagare från andra ESFprojekt har många intressanta infallsvinklar funnits. Detta har lett egenutvärdering efter varje sammankomst Kommentarer och tips Se till att ha följeforskning klar och var noga med att se till att se över avtal så det är klart vad som gäller vid en eventuell projektförlängning. Kommunikationsplanen är viktig och fundera på bästa kommunikationsmodell för just ditt projekt. Styrgruppens sammansättning är viktig, ta med personer i den som har god förankring och stor möjlighet att påverka i olika riktningar i organisationen där projektet arbetar. Projektgruppens sammansättning är viktig liksom att arbetstid och arbetsuppgifter är väl förankrade. Ett projekt av denna storlek bör ha 100% projektledare i inledningsfasen samt även 25 % ekonomistöd. Tydlig ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna i projektledning och styrgrupp. Kontaktpersoner Anneli Malmberg Englund Britt Uddegård

20 Bilagor Följdforskningsrapport Metoddokument Nyhetsbrev Kartläggningar från externa aktörer ex SYV uppdrag, tidsstudie samt Early Warning System Forskarrapport gällande Skolans kontakter med näringslivet Omvärldsanalys Genusperspektivet Utförligare rapporter på WIDE och Coach appen

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Magdateamet Rapport för läsåret

Magdateamet Rapport för läsåret Magdateamet Rapport för läsåret 2014-2015 Motivation Aktivitet Glädje Delaktighet Ansvar 2 (7) Inledning Magdateamet bildades i augusti 2014 efter ett enhälligt politiskt beslut om att starta en verksamhet

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna

PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag Åke Sandberg Förbundschef Västerbergslagens utbildningscentrum EUROPEISKA UNIONEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB Årlig plan 2012/13 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Skollagen sid. 3 Vision

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Förskoleklass år 6 Fritidshemmet Läsåret 2013-2014 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Förskoleklass I Västerås stad ska övergången mellan förskola och skola leda

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital Elevhälsoplan för Itgymnasiet Skola: IT-Gymnasiet Uppsala Rektor: Mathias Laveno Version: 2016-05-11 16:44:30 Resultat av föregående års utvärdering Utvärdering av läsåret 2015/2016 Sammanfattning Elevhälsans

Läs mer

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun 2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 Reviderad augusti 2014 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision 2. Till dig som elev 3. Till dig som vårdnadshavare 4. Till dig som personal

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 RL, HV 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer