Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts..."

Transkript

1 Slutrapport av Vinnaprojektet Juli 2014

2 Sammanfattning...3 Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer...4 Syfte och mål med projektet...6 Kvantitativa mål som uppfyllts...6 Kvalitativa mål som uppfyllts...7 Arbetssätt...7 Organiserade aktiviteter för inackorderade/pendlare...7 Individuellt anpassat stöd, läxhjälp...8 Förbereda ungdomarna bättre inför gymnasiet...8 Individuellt anpassad utbildning,...9 En sommarskola i matematik för årskurs Individuellt anpassad utbildning,...9 En sommarskola i matematik för blivande elever...9 Hur gör vi för att stärka, motivera och behålla ungdomarna i skolan?...10 Studiebesök...10 Motivationsinsats...10 Coaching via mobilapp...10 Wide...11 Vinnaverkstan...12 En väg ut...12 Bemötande och kommunikation...12 Strukturerad och anpassad kompetensutveckling för personal...12 Deltagande aktörer...13 Jämställdhetsintegrering...13 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning...15 Regionala prioriteringar...16 Spridning och påverkansarbete...17 Extern utvärdering...17 Generell måluppfyllelse...18 Egenutvärdering...19 Kommentarer och tips...19 Kontaktpersoner...19 Bilagor...20

3 Sammanfattning Den svenska gymnasieskolan är en frivillig skolform, men i princip alla elever ca: 98 procent SOU från svensk grundskola går vidare till gymnasieskolan. Andelen ungdomar som går gymnasiet och fullföljer sin gymnasieutbildning ökar men vi kan konstatera att alltför många unga avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Enligt Skolverkets rapport från 2008 gällande studieresultat så lämnar ca ungdomar varje år gymnasiet med ofullständiga betyg och riskerar att hamna i utanförskap och riskerar därmed att få en svagare ställning på arbetsmarknaden.scb och SOU Eurostat 2013). Projektets syfte har varit att finna lösningar och metoder för att förändra och förbättra utbildningssystemet för de ungdomar som väljer att hoppa av, riskerar att hoppa av eller att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg och därmed hamnar i ett utanförskap. Vinnaprojektet har provat hitta nya vägar och metoder för att förenkla för ungdomar till integrering och återinträde i arbete eller studier. Målgruppen för projektet har främst varit ungdomar som är på väg bort från gymnasiet, för elever som slutat gymnasiet i förtid, och för ungdomar med olika former av funktionshinder. Vinna har utgått från de teorier/arbetsätt och erfarenheter som finns i uppbyggnaden av ett innovationssystem i ett Quattro Helix-perspektiv (Skolan, näringslivet, forskningen, offentligheten och ideella sektorn). Målet har varit att på ett effektivt sätt klustra de samfälliga stödsystemen med näringslivet, universitetet, ideella sektorn och gymnasieskolan för att skapa en framgångsrik samordningsmodell mellan samhällets aktörer och intressenter. Detta har skett i nära samarbete med regionens innovationssystem Mid Sweden Science Park & Peak Innovation där erfarenheter och kunskap har utbytts. Metoder som prövats och gett effekt, bättre förberedelse inför gymnasiestudier, stötta de inackorderade och pendlande eleverna, läxhjälp på skolorna, ny lärmiljö i form av Vinnaverkstad, motivationsinsatser för vissa elevgrupper i samarbete med näringslivet och vikten av bemötande i skolan från personalen. Dessutom har det faktum att frågan kring avhopp och hur vi bäst hjälper elever att fullfölja sina studier varit i fokus för skolans olika personalkatergorier. Alla har arbetat mot samma håll. Sammanfattningsvis kan sägas att projektmålen har uppnåtts, antalet elever som väljer att fullfölja sina gymnasiestudier har under projektperioden ökat. På individnivå har alltså antalet avbrott har minskat och mer om detta finns under kommande rubriker. På organisationsnivå har statistiken förbättrats, rutiner har setts över och stödet har organiserats på ett för eleven bättre sätt. Medvetenheten om gymnasiestudiernas betydelse för både samhälle och individ har ökat för alla inom organisationen, samt även politikerna inom JGY:s direktion. Näringslivet, ideella sektorn, akademin och skolan har mötts i olika sammanhang under projektperioden, bland annat i försök att förbättra elevernas motivation och kunskap om det yrkesliv det utbildrar sig mot. Skolpersonalen har träffat näringslivet och ideella sektorn vid frukostmöten som anordnats av Vinna. Detta har lett till ökad kunskap om varandras områden. Det konkreta resultat är svårt att mäta men samarbetet med näringslivet har just påbörjats och vi ser att nätverksbyggandet är positivt för inblandade parter. Förhoppningen var att vi kommit längre i vårt gemensamma utvecklingsarbete under projekttiden, men precis som forskaren påpekar tar det tid att bygga nätverk och få effekt av det. 326 ungdomar har varit inne i projektet ooch över 200 företagare har bidragit i oilka former.

4 Skolans samarbete med näringslivet har undersökts från ett nätverksperspektiv av forskaren Tommy Roxenhall. Han betonar att bygga relationer tar tid och måste få göra det. Även vikten av att fortsätta med arbetet och att arbeta med förväntningar från respektive part. Tommy Roxenhalls rapport kommer att publiceras som en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Avbrotten har minskat på varje enhet inom Jämtlands Gymnasium, totalt 40 % på samtliga tre större skolorna inom Jämtlands Gymnasium. Läsåret hade vi ingen kvalitetssäkrad uppgift över avbrottsstatistik på flera av våra skolor men vi vet det var mer än 64 st avhopp. Läsåret var den sammanlagda siffran nere på 42 elever. Läsåret slutade siffran på 44 elever. Vinna har haft Göran Hallin från Kontigo som följeforskare under projektets inledande fas. Jämtlands Gymnasieförbund ( JGY) har varit projektägare till Vinna som delfinansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet har pågått under perioden tom JGY bedriver gymnasieutbildning på fem olika platser i Jämtlands län och har tre gymnasieskolor i Östersund. Mera information om projektet finns att läsa om på Projektets resultat och goda lösningar på olika nivåer Vinna har lyckats behålla fler ungdomar i skolan än tidigare år och det är inte bara en metods förtjänst utan flera olika metoder i samverkan. All personal i skolan och aktörer utifrån har tillsammans strävat mot ett gemensamt mål. Vi har alla haft fokus på att vi inte ska ha några avbrott från skolan utan vi ska göra allt för att behålla ungdomen i skolan och försöka hitta flexibla lösningar. Fokus är att våra ungdomar ska må bra, känna glädje och trygghet att gå till skolan. Våra metoder har byggt på att alltid sätta eleven i centrum. Har skolan gjort allt för att få ungdomen att stanna kvar i skolan? Avbrotten har minskat på varje enhet inom Jämtlands Gymnasium, totalt 40 % på samtliga tre större skolorna inom JGY. Projektet avsåg att fokusera på att hitta nya metoder för att förhindra avhopp, titta på de områden där avbrotten var mest utbredda. Den första gruppen som var överrepresenterade i statistiken över avbrott var de inackorderade eller de som pendlar långa sträckor varje dag. Östersund är enda staden i Jämtland och varje år kommer ca 300 ungdomar som pendlar eller bor inackorderade till Jämtlands Gymnasiums olika skolor i Östersund men även till Bräcke ca 7,5 mil söder om Östersund. Ungdomarna kommer som 16 åringar och tycker inte alltid att det är helt lätt att vara hemifrån. Många känner sig ensamma och får hemlängtan andra har svårt att klara dygnsrytmen, fixa läxor och matlagning själv. Vinna har provat olika metoder tillsammans med aktörer i och utanför skolan för att få våra ungdomar att trivas och stärka deras hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Kontigo som följt projektet intervjuade ett antal inackorderade som deltagit i aktiviteterna och ungdomarna säger att de bekymrar sig för pengar, enbart det extra boendet innebär en påfrestning för familjernas ekonomi så Vinna-aktiviteterna är bra då andra fritidsaktiviteter ofta kostar pengar. Ungdomarna menar att bara en så ringa kostnad som pengar till bussbiljetten kan vara ett hinder för att delta i Vinnaktiviteterna, här ordnade Vinna skjuts till vissa aktiviteter för att möjliggöra medverkan. Antalet deltagare i de olika aktiviteterna har varierat men vi kan se att avbrotten minskat bland de inackorderade.

5 Målet var att föreningslivet skulle ta över aktiviteterna efter projektet slut. Något som de tyvärr inte lyckats göra. Däremot är flera aktiviteter implementerade i skolans ordinarie verksamhet t.ex. läxhjälp, studieöppet, aktivitets och mekarkväll. Vinna har också haft två stora träffar under projekttiden och bjudit in kommande inackorderade/ pendlande elever och deras föräldrar till en informationsträff efter elevernas gymnasieval i februari. Vid mötet har föreningsliv, polis, skolornas personal, redan inackorderade elever och andra aktörer medverkat för information och utbyte. Denna insats har gjorts för att förbereda elever och föräldrar bättre inför gymnasiet, och för att de ska få möjligheter att knyta relationer och skapa nätverk sinsemellan. Enligt SKLs rapport från 2012 Att motverka avbrott från gymnasiet är ett bra bemötande en avgörande faktor för att få ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Lärare som genomgick en utbildning i och om bemötande och kommunikation upplever att de haft nytta av den. Vinnaprojektet ville genom utbildningen medvetandegöra personal på att olika personligheter behöver bemötas på olika sätt. På de gymnasieprogram där lärare och rektorer deltog har avbrotten minskat. Enbart på ett program minskade det från 18 avbrott till 8 efter läsårets slut. Tommy Roxenhall forskare på Mittuniversitetet har också kartlagt hur kontakten ser ut mellan skolan och näringslivet och det är viktiga erfarenheter att ta med oss i allt framtida samarbete mellan skola och näringsliv för att bygga bra och hållbara relationer i framtiden. Tommys studie pekar på att vi bara är i början av att utveckla hållbara nätverk mellan skolan, företag, ideella föreningar, offentliga organisationer och akademin. Det är dock en början som stimulerar till en fortsättning så att vi kan medverka till att eleverna är bättre förberedda för arbetsmarknaden. Skolan kan utvecklas tillsammans med andra aktörer, arbetsmarknadens normer och krav bör tydliggöras för skola och elever och därmed ökar samverkan i nätverken effektiviteten i skolans strukturer. Studien visar också på att lärarnas motivation och engagemang ökar med förtroende och med rätt förväntningar kan vi anta att det stämmer överens med elevernas upplevelse av skolan. Samt om elevernas förväntningar på utbildningen stämmer överens med verkligheten kommer deras engagemang att öka. Genom att öka elevernas motivation, bygga relationer på förtroende mellan lärare och elever samt skapa närmare relationer mellan lärare och elever så skulle elevernas engagemang öka ytterligare antar forskaren Tommy Roxenhall. Att bygga ett innovationssystem tar enligt internationell erfarenhet c:a 7-12 år. Detta gör att det idag är för tidigt att dra slutsatser generellt sett från hittills prövade metoder. I vår inledande kartläggning såg vi att elever med fler än två F, mycket restuppgifter och hög frånvaro i allt högre utsträckning hoppade av skolan. 8 elever av de 24 som hade fler än två F hoppade av trots stöd. Skolan erbjuder stöd i olika former såväl studiegårdar som stöd på programmen. Men inte det stöd som eleverna efterfrågar. Här behöver skolan fortsätta för att hitta nya sätt och metoder att hjälpa dessa elever. För att få fler ungdomar att fullfölja gymnasiet så krävdes att JGY och Vinna tänjde på gränserna i systemet och strukturen för att hitta flexibla lösningar. Vinna skapade en verkstad för att ordna flexibla lösningar och anpassningar som inte kunde göras inom ramen för elevernas ordinarie program och schema. Eleverna har under hela projektet varit knutna till sin klass och samtidigt haft aktiviteter både i och utanför klassen. Samtliga personer som Kontigo intervjuade upplevde en ökad motivation i och med deltagandet i Vinnaverkstan. Ungdomarna har fått individuell hjälp och stöd i sina studier. De personliga relationerna lyfts också fram som motivations-skapande.

6 Vinna har även lagt fokus på att förbereda ungdomarna inför gymnasiestudier ex genom olika varianter av sommarskolor. Fler antogs till gymnasiet och de upplevde ökat självförtroende i ämnet matematik, ett ämne som det är mycket känslor kring. Vinna har tillsammans med näringslivet arbetat med metoder för att skapa motivation hos enskilda elever eller i grupp genom att erbjuda studiebesök, föreläsningar och praktik. Flera intervjupersoner upplever inslagen av praktik som positiva. Även studiebesöken inom ramarna för Vinna-verkstan uppskattas av eleverna. En intervjuad säger: Vi har ju varit på studiebesök flera gånger i månaden. Då får man ju se mycket också, det är bra. I Kontigos rapport kan man se att flera elever upplever inslagen av praktik som positiva. En säger: Praktiken är i samband med Verkstan. För att man ska se hur det är i yrkesvärlden [ ] Jag tycker det är jättekul. Vinnaverkstan är implementerad och en samordningstjänst på 40 % är tillsatt från hösten 2014, alltså en förändring i skolans struktur. Ingen elev får avbryta utan att hela studiesituationen setts över och olika flexibla lösningar prövats. Vinna har regionalt varit med och arbetat fram en KIA-strategi, d.v.s. Kommunalt Informations Ansvar, för Östersunds Kommun. På individnivå har antalet avbrott minskat på grund av olika insatser inom Vinna, t.ex. motivationsarbete både i grupp och mot individ samt olika stödåtgärder. På organisationsnivå har statistiken förbättrats, rutiner har setts över och stödet har organiserats på ett för eleven bättre sätt. Medvetenheten och kunskapen om gymnasiestudiernas betydelse för både samhälle och individ har ökat för alla inom organisationen, samt även politikerna inom JGY:s direktion. Syfte och mål med projektet Projektets syfte har varit att finna lösningar och system för att förändra och förbättra utbildningssystemet för de ungdomar som riskerar att hoppa av eller att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg och därmed hamna i ett utanförskap. Kvantitativa mål som uppfyllts 10 nya metoder har testas och utformas Över 300 ungdomar har medverkat i projektet i olika aktiviteter Över 100 personer inom skolan och samverkande parter har medverkat 90 % av ungdomarna upplever ett mervärde av insatserna 70 % av rektorerna har upplevt att insatserna i Vinna gett ett mervärde. Nya lärmiljöer har skapas Nya former för företag och andra parter att samverka med skolan har skapats och de har upplevt ett egenvärde i sitt engagemang. Avhoppen har minskat och hållit sig på samma nivå sedan projektstart ca 40 % minskning.

7 Kvalitativa mål som uppfyllts Avhoppsproblematiken har lyfts och all personal har blivit medvetna om att vi tillsammans ska arbeta för att minska avhoppen. Statistik och orsaker har blivit synliga. En avhoppad elev betyder minskade pengar till programmet och kan i slutändan leda till att tjänsteunderlaget minskar, något som påverkar hela organisationen. Vinna har förutom de kvalitativa målen även skapat förändringar i attityder hos personalen, fler lärare och rektorer agerar flexiblare och tänjer mera på systemet samt provar i allt större utsträckning att hitta flera flexibla lösningar för eleven. Vid ett felval till gymnasiet vet vi att det kan få stora konsekvenser för såväl individ som familj sedan GY 11 infördes. Det är inte längre tillåtet att fånga upp eleven via praktik på Introduktionsprogrammet och erbjuda olika lösningar inom detta. Vinna har hittat nya flexibla lösningar och utökat stödresurserna. Vid våra s.k. utskrivningssamtal så har det blivit mera synligt huruvida eleven erbjudits den hjälp den kan få eller har rätt att få. Ingen elev får lämna skolan utan att vi uttömt våra resurser och att vi noga ser över att ärendegången följts. Arbetssätt Organiserade aktiviteter för inackorderade/pendlare Vinna startade projektet med att kartlägga avbrottsorsaker. Kartläggningen bestod av telefonintervjuer med tidigare avhoppade elever, deras vårdnadshavare och intervjuer med skolpersonal. Inackorderade ungdomar var överrepresenterade bland avhoppen. Östersund har ett stort upptagningsområde och bara inom Jämtlands Gymnasium så har ca 300 inackorderade/ pendlande ungdomar varje år. Vi har också en skola i Bräcke som ligger 7, 5 mil från Östersund och de har en riksrekryterande utbildning och tar emot ungdomar från hela Sverige. Gemensamt för många ungdomar är att de har svårt att sysselsätta sig på fritiden och att det är svårt att komma in i nya sociala sammanhang. Är de dessutom inackorderad eller pendlare och kommer till en ny stad så är det ännu svårare. Avsaknad av meningsfull fritid leder till att de har en tendens att vända på dygnet och i allt större utsträckning stanna hemma från skolan. Hög frånvaro är en stor orsak till avbrott liksom att de halkar efter i skolarbetet. Vinna skickade ut 200 enkäter till inackorderade och pendlande ungdomar inom Jämtlands Gymnasiums skolor i Östersund och fick in 150 svar på vad de skulle vilja göra på vardagkvällarna. Ungdomarna önskade meka med fordon, spela bollsporter, utöva skapande verksamheter, matlagning och läxhjälp för att nämna några. Vinnas projektgrupp, studieförbund, idrottsföreningar samt näringsliv träffades för att titta på ett samarbete. Alla såg fördelen att prova olika upplägg i Östersund och Bräcke. I Östersund erbjöd vi tiotalet studiecirklar med olika aktiviteter/ metoder som syftande till att stärka hälsan, välbefinnandet och motivationen hos individerna. Ett 60 tal ungdomar deltog kontinuerligt i aktiviteterna i Östersund och de var mycket nöjda med detta. I Bräcke skedde alla aktiviteterna inom skolans lokaler och med personal från skolan. Studieöppet några eftermiddagar i veckan där ungdomarna fick hjälp med läxor och att ta igen uppgifter som de halkat efter i. Det provades en rad aktiviteter även här men allra mest uppskattat var det att bara få sitta ner och prata med vuxna. I Bräcke liksom i Östersund

8 genomfördes mekarkvällar inom fordonsprogrammets verkstadslokaler. Vinna konstaterar att aktiviteterna stärkte de ungdomar som deltog och de träffade nya kompisar och fick en rikare fritid. I Bräcke var det fler ungdomar som deltog i samtliga aktviteter. Projektgruppen tror att en bidragande orsak var att alla aktiviteter skedde i och runt skolan med personal som ungdomarna är trygga med, men också att det inte finns så mycket aktiviteter som lockar ungdomarna i byn. Ingen av de inackorderade som deltog i aktiviteterna hoppade av skolan. Ungdomarna har själva ingen egen uppfattning huruvida fritidsaktiviteterna bidragit till att de som haft funderingar på att kliva av skolan stannat kvar i högre utsträckning. Inom skolan har personalen blivit mera lyhörda och förstår vikten av att stötta inackorderade/pendlare mera än andra då de ofta saknar vuxna i sin omgivning. Vinna har under projektets gång bjudit in inackorderade och deras föräldrar till en informationsträff en gång/ år för att ge dem möjlighet att se skolan och träffa personal i god tid före skolstart. Syftet med träffarna har varit att ge föräldrar och ungdomar möjlighet att skapa nätverk och göra såväl föräldrar som ungdomar mera trygga. På träffarna har polis, studieförbund, näringsliv och inspirerande föreläsare medverkat. Träffarna har varit mycket uppskattade och föräldrar har tagit sig tid/ haft möjlighet att komma då det varit förlagt till en lördag. Flera av våra pendlare/ inackorderade ungdomar har i bland över 20 mil enkel resa. ABF tog senare ett eget initiativ och har haft en kurs Föräldrar på distans. Individuellt anpassat stöd, läxhjälp Vinna har provat läxhjälp i olika former både i och utanför skolan och med hjälp av studieförbund, näringslivet och skolans egen personal under projekttiden. Det som fungerat bäst är när läxhjälpen skett inom skolans lokaler och med personal från skolan som kunnat motivera ungdomarna att komma vid flera tillfällen under veckan. Projektet konstaterar att mentorer och lärare har en otroligt viktig roll i att skapa positiva känslor samt att motivera ungdomarna till att gå till läxhjälpen. Innan Vinna startade hade JGY ingen organiserad läxhjälp, nu erbjuder en av skolorna, den största på ca 1500 elever, gratis läxhjälp 2 dagar/ veckan. Läxhjälpen anordnas i skolans bibliotek och där finns bland annat specialpedagoger och olika lärarkompetenser tillgängliga. Rektorerna har tydligt markerat att det är viktigt att lärarna följer upp elevernas restuppgifter och att lärarna peppar eleverna att gå på respektive programs stödtider och läxhjälp. Förbereda ungdomarna bättre inför gymnasiet Sex ungdomar med invandrarbakgrund deltog under sex veckor i en sommarskola. Ungdomarna ville använda sommarlovet till studier, Vinna gav dem möjlighet att fortare bli klar med sina studier för att komma in på gymnasiet. Ett gott resultat uppvisades, fyra av sex ungdomar fick betyg i olika ämnen, blev behöriga och kom in på gymnasiet. Två ungdomar flyttade från länet och vi har tyvärr inte kunnat följa upp deras prestation. Ungdomar med invandrarbakgrund vill snabbt påbörja studier och de hoppar av i mindre utsträckning, men samtidigt har de ofta svårare att komma ut på arbetsmarknaden. (Temagruppen Unga i arbetslivet rapport). Jämtlands Gymnasium kommer inte att satsa på sommarskola för nyanlända svenskar men fortsätter arbetet med stöd och handledning i ungdomarnas hemspråk för att dessa ungdomar snabbt ska komma in på önskad utbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap.

9 Individuellt anpassad utbildning, En sommarskola i matematik för årskurs 9 Många ungdomar uttrycker att de har svårigheter med matematik och det visar sig också när det är dags att söka till gymnasiet. Obehöriga elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de inte kan påbörja ett nationellt program utan inleder gymnasiestudierna med ett år på Introduktionsprogrammet. Som IM-PRO-elev blir arbetsbelastningen högre för den enskilde eleven eftersom den utanför ordinarie schema även läser ett grundskoleämne, i detta fall matematik. Vinna valde att satsa på en annorlunda matteskola för elever som inte nått målet i matematik åk 9. Ett 30-tal elever som saknade betyg i matematik erbjöds att gå sommarskolan. Under två veckor hade eleverna matematikundervisning kombinerat med avslappningsövningar med målet att de skulle nå lägst betyg E i grundskolans matematik. Resultatet blev att 7 av 10 elever som deltog i kursen nådde betyget E. Ungdomarna var nöjda och tyckte att det lärt sig mycket, kände sig mera förberedda inför gymnasiet och blockeringar i matte hade släppt hos flera av deltagarna. Projektet hade svårt att följa upp deltagarna på ett bra sätt efter avslutad kurs. Sex av de elever som nådde betyget godkänt valde annan skola än Jämtlands Gymnasium och därmed försvårades uppföljningen av ungdomarna. Vid en avstämning hade t.ex. tre av ungdomarna inte haft någon matematikundervisning under sitt första gymnasieår. Vinna tror att det är svårt att inhämta kunskap på så kort tid. Ungdomarna behöver en bra grund att stå på för att klara gymnasiets hårdare krav och ibland även snabbare tempo i matematik bland annat pga den nya gymnasiereformen. Individuellt anpassad utbildning, En sommarskola i matematik för blivande elever Fler ungdomar väljer de naturvetenskapliga och tekniska programmen,många av dessa elever har svårigheter att klara av kurserna i matematik trots godkänt betyg från årskurs 9. För att förhindra tidiga avhopp planerade Vinna att förbereda eleverna bättre och beslutade därför att genomföra en förberedande sommarskola för elever antagna till NA eller TE. Tidigare läsår har flera elever har varit på väg att hoppa av gymnasieskolan pga. svår matematik eller underkända betyg. Matteskolan pågick under 8 dagar och lockade 10 killar och 8 tjejer. En lärare med huvudansvar och två studenter från Lund assisterade och höll i vissa genomgångar. Första dagen fick eleverna fylla i en enkät om kunskaper och förväntningar och sen fick de ett diagnostiskt test med 59 uppgifter på moment som ingår och är igenkända från åk 9. Eleverna fick endast reda på resultat, inga svar eller lösningar visades. Samma test gjorde i slutet av kursen och då hade medelvärdet ökat från 38,5 till 44.9 poäng. Samtliga ungdomar höjde sina resultat och de var mycket nöjda med kursen och kände sig väl förberedda inför kommande gymnasiestudier. 55 % av eleverna har ändrat inställning till matte, till positivare syn. 55 % känner sig mera förberedd 64 % har lärt sig något nytt av kursen.

10 Samtliga deltagare som genomgick matteskolan klarade Ma1c:s nationella prov på sina program. Ingen av ungdomarna har hoppat av skolan men tre ungdomar har bytt program men inte pga matematiken utan pga intresse för utbildningen. Fyra ungdomar som inte gick matteskolan har haft problem med matten och klarade inte av kursen på utsatt tid utan kommer att genomgå prövning. Hur gör vi för att stärka, motivera och behålla ungdomarna i skolan? En viktig orsak till att elever hamnar i riskzonen för att avbryta sina studier är bristande motivation. Att stödja eleverna på olika sätt i skolan tex genom att visa eleverna på de möjligheter som finns efter avslutade studier är en framgångsfaktor. Vinna har genomfört branschdagar med inbjudna representaner från näringsliv mm. Studiebesök Studiebesök har genomförts kontinuerligt i projektet. I uppstarten erbjöd vi studiebesök för elever som befanns sig i ett akut läge för avhopp. Senare utvecklades det i program där det fanns oro för avhopp och var ett arbete i ett mer förebyggande syfte. Alla elever i årskurs ett och två på de yrkesförberedande programmen vid en av JGY:s skolor genomförde strukturerade studiebesök vid flera företag, för att visa på yrkesutgångar i syfte för att öka motivation hos eleverna men även för personalen. Motivationsinsats Motivationsinsats som en del av samarbetet med näringslivet. Eleverna vid inriktningen Datorteknik/kommunikation sviktade i sin motivation. Vinna blev kontaktad utifrån att stora delar av klassen var på väg att hoppa av utbildningen. Orsakerna till detta var flera, en var att de kommit in på sitt andra eller tredjehandsval, en var svårigheterna i skolans kontakter med arbetslivet, en diffus beskrivning av yrkesrollen, mottagarna ingår i flera branscher d v s. ingen enhetlig kommunikationspunkt, få upparbetade praktikplatser eller andra naturliga kontaktytor. Vinna anlitade en person med gedigna kunskaper och med ett brett nätverk bland branschens företag. Föreläsningar genomfördes, personer i branschen visade på yrkesutgångar och möjliga lönenivåer, ny teknik, studiebesök och väl planerade praktikperioder med kvalitetssäkrade praktikplatser. Kvalitetssäkringen gjordes genom speciella insatser riktade till elever och praktikplatsernas personal i form av möten där förväntningar från båda sidor tydliggjordes. Efter genomförda insatser fanns ett ökat intresse/en ökad motivation från de elever som varit deltagare i aktiviteterna och samtliga elever fullföljde därefter utbildningen. Vinna såg vikten av att lärarna hela tiden får tid och möjlighet att skapa kontakter och utveckla sitt nätverk. Effekten av metoden blev att ungdomarna kom ut på praktik och samtliga elever stannade kvar på programmet och personalen fick handledning samt fick tillgång till upparbetade kontakter för framtida samarbete. Personalen fick även en uppdatering över vad företagen kräver och förväntar sig att ungdomarna ska kunna när de kommer till Företagen och söker arbete. Coaching via mobilapp Vid inledande intervjuer och kartläggningar såg vi att ohälsa och bristande motivation var en av orsakerna till avbrott. Föräldrar berättade om ungdomar som satt vid sin dator hela nätterna

11 och sov på dagarna. Vinna valde ett antal elever som var på väg att hoppa av skolan. Dessa fick vara med i utvecklingen av ett digitalt verktyg, en mobilapplikation. Med hjälp av denna mobilapp skulle eleverna bli medvetna om sin situation och sina handlingar. Coachingen skedde via frågor som skickades ut till ungdomarnas mobiltelefon. Frågorna som handlade om mat, sömn, motivation, träning och fritid skulle de besvara. Dessa svar följdes upp såväl individuellt som i grupp. Syftet har varit att medvetandegöra ungdomarna om sitt eget beteende. När de fick upprepade frågor om sömn började de tänka till. Ungdomarna säger att de fick en tankeställare och försökte sova bättre och motinera mera. Projektgruppen är övertygad om att resultatet hade fått ett bättre utfall om resultatet följts upp av elevhälsopersonal samt att de jobbat aktivt med ungdomen. Personen som följde upp elevernas svar hade ingen uppbyggd relation till dessa och därmed blev effekten inte densamma som om skolan själv utfört det. Projektgruppen tror på att möta ungdomarna med ny teknik, att visa resultat i staplar och diagram över hur mycket de säger att de sovit och sedan visa den faktiska sömnen/natt - det blir mera konkret. Nackdelen med appen var att den var fortfarande under utveckling och att ungdomarna hade en hel del problem med tekniken. Telefoner som gick sönder försvårade, för utan telefon så gick det inte fram frågor till ungdomen och de kunde inte besvara frågor eller genomföra vissa samtal. Wide Wide är ett digitalt idéhanteringsverktyg som synliggör idéer som elever skickar in via dator. Ungdomarna får träna sig i att beskriva sin idé, få respons och feedback av kompisar, lärare och skolledning. En träning i den demokratiska processen och det gör att eleverna ser att de kan påverka. Metoden testades utifrån önskemål från elever som ville ha mera teknik i skolan. Vid två olika workshops samlade Vinna över 100 talet elever och personal för att tillsammans titta på hur skolan kunde förbättra s. Det framkom att ungdomarna vill använda teknik i större utsträckning och de vill vara med och kunna påverka i högre grad. Vinna har även sett att många ungdomar slutar att bry sig om att delta i demokratiska processer, de tycker inte att de blir lyssnade på eller att deras idéer når fram. Vissa har ibland saknat tilltro och har inget förtroende för vuxenvärlden eller att någon ska lyssna på dem. Vinna ville att ungdomarna skulle bli mera delaktig och lyfta konkreta förslag till förändringar och förbättringar i frågor som rör skolan tex. deras arbetsmiljö, sociala miljön, teknik och schema. Tidigare har ofta inte frågorna nått skolledning då de kan fastna på vägen ex i ett klassråd. Mot bakgrund av detta bestämde Vinna sig för att testa WIDE. Projektet ville påvisa att även skolan bör vara mer innovativ, interaktiv och ge ett ökat elevinflytande. Elevrådet blev drivande i frågan och även ansvariga för att gå igenom inkomna idéer löpande. Under hösten fick man in 25 idéer från 40 olika registrerade användare. WIDE som stöd för elevinflytande är överlag positivt och har gett resultat. Antalet idéer som kom in till elevrådet ökade från 12 st läsåret innan till 25. Trivsel och en möjlighet att påverka är viktiga faktorer för att behålla ungdomarna och för att de ska känna att de har möjlighet att få göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Möjligen kan man ha uppnått ännu bättre resultat om man genomfört projektet aktivt under två terminer innan utvärdering skedde. Det är också av yttersta vikt att lärare, personal och ledning är drivande, engagerande och deltar.

12 Vinnaverkstan En av projektets framgångsrika aktiviteter har varit etableringen av en VINNA-verkstad. Till Vinnaverkstan har elever som trots åtgärdsprogram inte klarat sina studier eller inte vill gå kvar i skolan kommit. Vinna har lyckats fånga in och motivera till studier och erbjudit ett flertal olika flexibla lösningar som medfört förändringar i deras individuella studieplaner. Vinna har kunnat erbjuda elever att studera med individuell handledning och utifrån personliga förutsättningar. I verkstan har eleven tillsammans med olika pedagoger gjort upp individuella studie- och handlingsplaner. Uppföljning har skett regelbundet mot läroplaner och kursplaner. Vinna har haft 58 elever i verkstan under projekttiden vars stöd och åtgärder på programmen inte varit tillräckliga. Verkstan har varit framgångsrik med att behålla ungdomarna kvar i skolan genom ett bra bemötande, coaching, tydlig struktur och noggrann uppföljning. Utmaningar har funnits under projekttiden men nu är Verkstaden implementerad och vi arbetar fortfarande med förbättringar. Resultat: 58 har deltagit i Vinnaverkstan i olika omfattning 41 elever fortsatte sina studier (varav 2 folkhögskola 1 st Vuxenutbildning) 4 tog studenten 11 avslutade sina studier trots viss tid i Vinna 2 gick till arbete Ingen ungdom har lämnats utan insatser. 11 ungdomar avbröt sina studier trots Vinnaverkstans engagemang och i dessa fall har Vinna haft ett nära samarbete med Arbetsförmedling och Navigatorcentrum för att undvika att ungdomar hamnar i utanförskap. Vinnas mål har varit att inte exkludera, dvs ta ut elever från klassen utan behålla ungdomarna i ett socialt sammanhang och behålla tillhörigheten med sin klass. Utifrån det har Vinna anpassat schema och gjort flexibla upplägg för varje enskild elev. Vinnaverkstan är nu implementerad från hösten En väg ut JGY och Vinna har valt att göra det svårt för ungdomarna att kliva av gymnasiestudierna. Alla har erbjudits information om olika möjligheter till lösningar inom skolan samt fått information från våra samverkansparter om vad som händer om de kliver av skolan. Personal från Vinna har träffat omotiverade elever och haft samtal med alla innan ett ev. studieavbrott. Vinnas personal har träffat 98 ungdomar och av dessa valde endast 23 att hoppa av skolan. Vinna samordnade resurser och hittade olika flexibla lösningar. Detta arbetssätt fortsätter med bland annat en samordningstjänst och en fortsatt flexibilitet. Bemötande och kommunikation Strukturerad och anpassad kompetensutveckling för personal Bristande eller dåligt bemötande är en av de stora orsakerna till att ungdomar väljer att avbryta sina studier enligt SKL rapport om avbrottsorsaker. Vinna har provat två olika metoder för att höja nivån på mentorernas ledarskap och kommunikationsprofil. Lärarna har fått arbeta med egen insikt kring kommunikation och ledarskap för kunna möta elever, kollegor och samarbetspartners på ett bättre sätt. Detta har medfört en minskning av avhoppen.

13 Utvärdering visar att personalen uppskattat att de fått verktyg för att arbeta med sig själv och sitt ledarskap. Men också för att personalen blivit medvetna om elevens individuella styrkor och svagheter. Avhoppen har minskat med över 40 %. De arbetslag som genomgått utbildningen har diskuterat kommunikation och bemötandefrågor med varandra. De har även spridit goda exempel mellan sig som medfört en positiv effekt internt i organisationen. Deltagande aktörer Projektgruppens deltagare har under projekttiden ändrats beroende på att personer varit engagerade i olika delar och att vissa i gruppen fått ändrade arbetsuppgifter. Vinna har haft tre personer från den egna organisationen i projektet från projektstart men i olika omfattning. Vinna har haft ett externt processtöd på 50 %. Engagemanget har varit stort från alla i gruppen och tid har avsatts för analys, ideutveckling och påverkansarbete. Projektgruppen har arbetat internt med ett 30 tal medfinansiärer som lagt ner tid för att få projektet att fungera på ett bra sätt. Pedagogiska diskussioner har ägt rum inom skolan och i olika forum såväl i arbetslag som på individnivå. JGY är en stor organisation och inte alltid det lättaste att kommunicera ut budskap i kommunikationsflödet på skolorna. Det har varit en styrka att en av projektledarna varit områdesrektor och suttit med i ledningsgruppen inom JGY vilket gjort det lätt att få gehör för våra tankar. Det hade kunnat bli ännu slagkraftigare om styrgruppen bemannats med flera rektorer och ytterligare någon medfinansiär för att förankra projektet snabbare på varje skola. Politikerna i direktionen har kontinuerligt informerats. Anbudsägaren har varit ordförande och gruppen har haft representanter från näringslivet samt elever. Denna grupp har bidragit med idéer till olika metoder samt varit med i beslutsprocessen. Gruppen har haft tydlig påverkan i de fall de känt att något behövt ändras eller tydliggöras. Elever har funnits med i styrgruppen men de har haft svårigheter att komma kontinuerligt. Näringslivet har fungerat som referensgrupp och idégrupp i mycket, vi har genomfört ett antal frukostmöten med deras medverkan tillsammans med ideella föreningar, idrottsföreningar och skolfolk. Vinna har haft ett nära samarbete med Mid Sweden Science Park- Innovationsforskningen som i sitt nätverk har ca 700 företag. 200 företag och organisationer har deltagit via frukostmöten, föreläsningar, projektaktiviteter, studiebesök och i andra former för idéutveckling. Projektet har utgått från ett Quatro-Helix perspektiv med innovationssamarbete med näringliv, akademin, kommun och ideella sektorn. Övriga aktörer som Vinna samarbetat med är Navigatorcentrum, Plug In, Arbetsförmedlingen, Barn- och Ungdomshabilitering och polis är några samarbetspartners vi haft på regional nivå. Dessa har inte bidragit ekonomiskt i projektet. Jämställdhetsintegrering Projektets utgångspunkt för insatserna har hela tiden varit att försöka bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i samtliga aktiviteter och metoder som genomförts. I våra metoder och arbetssätt har Vinna försökt att vara så könsneutrala som möjligt. Vinnas personal, aktörer och medfinansiärer har varit medvetna om problemet med könsroller och beaktat detta under hela projekttiden. Projektet har försökt att arbeta med attitydförändringar till olika yrken bl.a. genom de samtal Vinna haft med deltagare som varit på väg att avsluta sina studier. I samtalen har vi belyst möjligheten att prova på olika yrken via praktik: Vinnas personal har föreslagit att våga prova nytt. Vinna har uppmuntrat tjejer att prova på mera mansdominerade yrken och pojkar att

14 prova mera kvinnodominerade yrken i de fall ungdomarna kombinerat sina studier med ex praktik. Vinna har också arbetat med attitydförändringar genom att b la. försökt locka flera tjejer till prova-på-dagar på yrkesprogram där det i dag är en majoritet av killar. På en av våra skolor, Fyrvalla, har elevhälsoteamet arbetat med att stärka tjejerna genom gruppträffar och med killgrupper där de arbetat med attityder och jargonger. Vinna har också i samtal med ungdomarna förstått att det inte alltid är lätt att för ungdomarna att komma ut på arbetsplatser och speciellt inte på en arbetsplats där de är det underrepresenterade könet. Vinnapersonal har försökt att fånga upp hur tex tjejer blir bemötta på praktikplatser. Handledarna på skolan måste se till alla elever oavsett kön t ex har bra omklädningsmöjligheter ute på sina praktikplatser men även följa upp eventuell jargong som kan kränka elever Det har oerhörd stor betydelse hur våra ungdomar blir bemötta för om de ska trivas och stanna kvar inom yrket. Första mötet är avgörande för många. I skolan behöver vi bli bättre på att introducera och följa upp olika praktikplatser och hela tiden vara vaksam på hur våra ungdomar har det och mår. Vinnapersonalen har i samtal med eleverna som varit på väg att avsluta sina studier fått bekräftat att de i flera fall handlar om att de inte mår bra på sin praktikplats eller i klassen mycket pga bemötande frågor. De kan vara allt från att de inte känner sig trygga till det bemötande de får i klassrummet eller på praktiken. Vinnas personal har uppmärksammat mentorer och rektorer på problemet och vi har arbetat med detta genom att utbilda mentorer i dessa viktiga frågor. Det finns djupt rotade och cementerade könsroller i samhället och det tid att påverka och förändra såväl i skola som ute i näringslivet. Vinna har varit lyhörda och följt upp alla aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel kan konstateras att det varit flera killar än tjejer (32 st av 58) som har behövt extra stöd/ hjälp i sina studier via Vinnaverkstan. Även i de olika sommarkurserna i matematik har det varit en liten överrepresentation av killar än tjejer, 21 killar och15 tjejer I våra aktiviteter med att förbereda ungdomarna bättre. I våra aktiviteter för inackorderade eller pendlande ungdomar har vi i Östersund kan vi se att i de allra metoderna har det varit en ganska jämn fördelning. Crossfit har lockat fler tjejer än killar medan Mekarverkstan attraherat fler killar. I Bräcke som är en skola med flest killar. När vi tittade på elevantalet september 2013 var det 100 killar och 16 tjejer som gick på skolan. Det är av vikt för att förstå att de flesta av metoderna som genomförts för inackorderade inom skolan till stor del blir överrepresenterade av killar. Mekarverkstan har lockat ca 3 tjejer / gång och ishockey har lockat i snitt 1 tjej/ gång. Av de 98 elever som passerade En väg ut så kunde Vinna inte se en liten övervikt på killar som nådde upp till 54 killar och 44 tjejer. Av dessa 98 ungdomar så var det 28 elever som avbröt sina studier av olika anledningar och här ser vi att tjejer i större utsträckning lämnade skolan än killarna. De var mera bestämd i sina beslut att avbryta än killarna. Här var siffrorna fördelade på 19 killar och 9 tjejer. Tilläggas kan att några av tjejerna var gravida och valde därför att avbryta. Vad gäller flexibla lösningar i Vinnaverkstan så tog 58 ungdomar emot stödet och fördelningen var här 32 killar och 26 tjejer.

15 Med facit i hand kan projektledningen tycka att vi kunnat arbeta mera strategiskt och målmedvetet med jämställdhetsfrågorna. Här hade projektet önskat en mera tydlig styrning och fokusfrågor som samtliga projekt kunnat djupdyka i. JGY fortsätter utifrån resultat från Vinna att förbereda ungdomarna och locka flera tjejer till våra prova-på-dagar på våra yrkesprogram med överrepresentation av killar. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektets olika aktiviteter har varit tillgängliga, synliggjorda och möjliga att delta i för alla ungdomar oavsett funktionsnedsättning eller inte. Jämtlands Gymnasium jobbar aktivt med att förbättra likabehandlingsplaner och att skapa bra lärmiljöer för våra ungdomar. Projektet har valt att inte driva parallella spår utan samarbeta med all skolpersonal. Vinna har genom olika aktiviteter lyft upp bemötande och elevdemokratifrågor men även skapat en mera tillgänglig och flexibel lärmiljö, Vinnaverkstan. Det har varit viktigt för oss i Vinna att se hela elevens behov och att denne fått möjlighet och hjälp på programmet innan vi erbjudit ytterligare stödinsatser. Det har varit viktigt genom hela projektet att inkludera elever och behålla eleven i klassen både utifrån de för de sociala aspekterna men även för att få lärarna att tänka mera flexibelt. Projektets olika aktiviteter har varit tillgängliga, synliggjorda och möjliga att delta i för alla ungdomar oavsett funktionsnedsättning eller inte. Vinna har genom olika aktiviteter lyft upp bemötande och elevdemokratifrågor men även skapat en mera tillgänglig och flexibel lärmiljö, Vinnaverkstan. Det har varit viktigt för oss i Vinna att se hela elevens behov och att denne fått möjlighet och hjälp på programmet innan vi hjälpt till med ytterligare stödinsatser. Om vi ska förändra och förbättra för våra ungdomar så bör tankesätt ändras på program och hos enskilda lärare och det har vi kunnat påverka i många fall genom att ifrågasätta uppgifter och instruktioner som kommit till bl.a. Vinnaverkstan eller där det framkommit i samtal med elever. I projektet har vi valt behålla eleven i klassen både utifrån de sociala aspekterna men även för att få lärarna att tänka mera flexibelt. Eleverna har varit inkluderade i sin klass även när de studerat delar av veckan i Vinnaverkstan. Vinnaverkstan finns för att stödja och handleda ungdomar med utredda neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar(npf) men även ungdomar med andra svårigheter. Ungdomarna går ett nationellt program och undervisande lärare i samverkan med elevhälsoteamet och personal i Vinnaverkstan hjälper eleverna att nå målen. Förutom studierna får ungdomarna arbeta med social träning där elevens klass utgör basen. Inom Vinna kan även elever erbjudas flexibla lösningar för att förhindra avhopp, möjliggöra programbyte eller få förlängd studietid. Åtgärderna beviljas av rektor och studievägledaren kontaktar i dessa fall samordnaren för planering. Vinnaverkstan erbjuder bra och tillgängliga lokaler en lugn arbetsplats med dator för eget arbete en kontaktperson som länk mellan elev-lärare-mentor

16 en plats att gå till på raster och håltimmar erfaren personal som kan hjälpa till med planering och förtydligande av arbetsuppgifter hjälp med att skapa rutiner och struktur i skolarbetet lunchsällskap sociala aktiviteter för att stärka ungdomen möjlighet till hjälp i klassrummet handledning till arbetslag Arbetsgång för elever i behov av Vinnaverkstan Mentor kontaktar sitt elevhälsoteam vid behov av Vinna. Specialpedagogen tar vid behov kontakt med avlämnande grundskola. Pedagogisk utredning görs av mentor. Insatser görs i klassen och på programmen. ( tex studiegård och stödtider) Elevens rektor beslutar om Vinna som åtgärd och åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagogen tar kontakt med samordnaren i Vinnaverkstan. Planeringsträff med elev, mentor, förälder, samordnare, specialpedagog, kontaktperson från Vinna. Kontaktpersonen i Vinna har ansvar för närvarorapportering till mentor dagligen. Undervisande lärare skickar in elevens lektionsplanering, prov och arbetsuppgifter med tydliga instruktioner till utsedd kontaktperson i Vinnaverkstan. Kontaktpersonen i Vinna har kontakt med undervisande lärare för att se till att eleven har fått arbetsmaterial samt även i vissa fall se till att prov och arbetsuppgifter lämnas in till undervisande lärare vid dagens slut. Projektet har uppmärksammat att den psykiska ohälsan ökat bland ungdomarna sedan start och projektledningen var till Bryssel i ett tidigt skede på en utbildning och konferens gällande denna grupp av ungdomar som ökar även i övriga Europa. Inom projektet har det varit viktigt att lyfta ohälsan och arbeta med att få ungdomarna att fullfölja sina studier eller att komma tillbaka till skolan. Vad gäller tekniska hjälpmedel så finns tillgång till projektorer i de flesta klassrum och i vissa klassrum finns det även ljudslingor. Elever med synnedsättningar har tillgång till hjälpmedel som tagits fram i samarbete med syncentralen. Regionala prioriteringar Vinna har tillsammans med Östersunds Kommun och Plug in, Navigatorcentrum arbetat fram en strategi för KIA- arbetet i Östersund. Vi har arbetat med att täppa till fallgropar så att inga ungdomar hamnar mellan stolarna och riskerar att bli hemmasittare och hamna i ett utanförskap. Här har nära samarbete skett med Navigatorcentrum i Östersund, KIA ansvariga runt om i länet, samt Arbetsförmedlingen. Jämtlands Gymnasium och Vinna har arbetat med att försöka få fler ungdomar att gå ut med fullständiga betyg från gymnasiet. En viktig del av vårt arbete inom regionen är att få flera ungdomar i övergång till högre studier. JGY.s studie och yrkesvägledare (SYV) arbetar med att motivera och inspirera ungdomarna till att studera vidare. Bland annat så ordnas föreläsningar och mässor med olika näringar men även studiebesök på universitet och högskolor för åk 3 och det är ett uppskattat inslag.

17 Vinna har tillsammans med Östersunds Kommun och Plug in, Navigatorcentrum arbetat fram en strategi för KIA- arbetet i Östersund. Vi har arbetat med att täppa till fallgropar så att inga ungdomar hamnar mellan stolarna och riskerar att bli hemmasittare och hamna i ett utanförskap. Här har nära samarbete skett med Navigatorcentrum i Östersund, KIA ansvariga runt om i länet, samt Arbetsförmedlingen. Spridning och påverkansarbete Vinna har arbetat med internt spridningsarbete till skolpersonal och ungdomar i olika grupper inom skolan ex via ledningsgrupp rektorsgrupp, medfinansiärerna, styrgruppen och workshops. Med hjälp av olika verktyg som t.ex. anslagstavlor, hemsida, klassrumsbesök, lokala tidningar har vi försökt nå utmed vårt budskap. Externt spridningsarbete till samarbetspartners, ideella organisationer, näringsliv, politiker och andra offentliga organisationer har skett med hjälp av olika kanaler ex via spridningskonferenser, nätverksträffar, informationsmöten med politiker, frukostmöten, studiebesök från andra regioner och länder, Transnationella resor till Berlin, Bryssel och Jakobstad, branschdagar, lokala tidningar, Drop Outs magasin, Tv-inslag, Workshops med elever, skolpersonal och näringslivet, näringslivskontoret, praktikplatser, nyhetsbrev, engagemangstavlor ute hos företag samt föreläsningar. Vi har inriktat oss på att i första hand nå ut med vårt arbete till andra skolor runt om i Sverige samt organisationer i vår närhet som arbetar med ungdomar i riskzonen tex, Navigatorcentrum, Försäkringskassan, Habilitering, Barn och ungdoms psykriatrin. Flera regionförbund och skolpersonal från andra delar av Sverige har intresserat sig för Vinnas resultat och har varit på studiebesök för att få mera information. En av projektledarna har deltagit i en konferens i Linköping och spridit Vinnas metoder och resultat. För att påverka arbetet på nationell nivå så skulle ESF och SKL behöva lyfta resultat vidare på politikernivå. Avhoppsorsaker och statistik borde vara kopplade till skolans kvalitetsarbete likväl som betyg. Extern utvärdering Projektet har haft en extern utvärderare knuten till projektet fram till oktober Utvärderingen kom igång aktivt efter ca 6 månader och ett antal möten, och intervjuer med projektpersonal, elever, politiker genomfördes. Utvärderaren redovisade delresultat och rekommendationer till styrgruppen i mars månad 2013 och en skriftlig slutrapport kom i oktober Rapporten bekräftade i stort det som projektet själv kommit fram till gällande styrkor och svagheter men även förbättringsområden som vi arbetat med efter denna delrapport. Projektet fick en förlängning och en ny upphandling gjordes men dessvärre hamnade JGY i en överprövningsprocess som drog ut på tiden. Någon fullständig slutrapport blev därför inte möjlig att genomföra. Se bifogad rapport samt nedanstående sammanfattning av resultat och lärdomar från etapp 1 i projektet.

18 Generell måluppfyllelse Kontigo menar att fler än 10 nya metoder kommer att utformas och prövas. Omkring 10 av dessa är mer sammanhållna och väl beskrivna och motsvarar det som Kontigo menar är krav man kan ställa på metoder. Dessa kan också i någon mån sägas ha testats och utvärderats inom ramen för projektet. För andra metoder handlar det snarare om enskilda aktiviteter, som inte bedrivs återkommande eller systematiskt. 100 personer inom skolan och samverkande parter har medverkat i projektet och Kontigos bedömning är att många personer både inom och utanför skolan har deltagit i olika typer av kortare aktiviteter, men att relativt få personer är djupare engagerade i projektets genomförande. När det gäller målet om nya former för företag att samverka med skolan menar Kontigo att detta är en del av projektet där mer hade kunnat göras. De flesta exempel på denna typ av insatser är kopplade till enskilda konsultinsatser inom ramen för projektets utvecklingsuppdrag, tex. utbildningar av personal eller den s.k. coachappen. Det finns också exempel kring lokalsamarbeten mellan företag och skola, tex. när det gäller mekaverkstaden för inackorderade. Resultat i stort fram tom oktober 2013 Intervjupersonerna är mycket positiva till Vinna-verkstan, men överlag negativa eller neutrala till andra former av stöd som erbjuds. Angående det senare handlar det ofta om att man får för lite hjälp eller inte tillräckligt anpassad hjälp, men även om saknaden av miljöombyte. 1) stödet uppfattas som behovsanpassat, 2) Vinna-verkstans lokal är belägen bortom den sociala stressen i de vanliga skollokalerna, 3) att det råder en trevlig och lekfull men samtidigt lugn stämning i Vinna-verkstan, 4) att man kan jobba under ständig uppsikt av Vinna-verkstans personal vilket stärker disciplinen, 5) att man får så mycket hjälp som man behöver, 6) samt att man får hjälp direkt när man behöver det. Kontigo har haft svårt att nå intervjupersoner som har använt Coach Appen, och av dessa har flera haft problem eller inte förmått intressera sig. Endast två intervjupersoner tycks ha använt appen aktivt. Dessa intervjupersoner är försiktigt positiva, då man tycker sig få ut visst motivations-stöd av användandet. De särskilt riktade insatser mot de inackorderade inom ramen för Vinna var både en tidig och viktig tanke. Inom Vinna har därför genomförts insatser såsom särskild läxhjälp och olika typer av riktade fritidsaktiviteter. Kontigos intervjuer med ett begränsat antal deltagare i dessa olika aktiviteter och med den person som samordnat arbetet, visar på en generellt stor uppskattning av dessa insatser. Det viktigaste resultatet från insatserna verkar vara att det bidrar till att livet känns mera helt. Man får något mera på studieorten, förutom skolan, och det bidrar till att man får en lugnare vardag och mera studiero. Även om antalet intervjuer här är litet så lyfter flera frågan om ekonomin, både som något positivt och som ett hinder. Man bekymrar sig för den påfrestning det innebär för familjernas ekonomi som det extra boendet innebär och menar att Vinna-aktiviteterna är bra då andra fritidsaktiviteter ofta kostar pengar. Man menar dock att redan en så liten kostnad som pengar till bussbiljetten kan vara ett hinder även för att delta i Vinnaktiviteterna.

19 Egenutvärdering Vinna har sedan projektstart fört statistik över programbyten och avbrott vilket gett personalen snabb respons på att de arbetar i rätt riktning. Vinna har kunnat lämna positiva siffror till styrgrupp, skolpersonal och politiker och det har gjort att projektet varit intressant att följa. Hela Vinnas arbetssätt har präglats av snabb och kontinuerlig utvärdering. Vinna har testat nya metoder som följts upp, ibland har vi avslutat aktiviteten/ metoden eller tagit hela eller delar av den och i bästa fall implementerat i ordinarie verksamhet. Har styrgruppen och projektgruppen sett att aktuell aktivitet inte lett till önskad effekt eller där intresset varit svalt så har vi tagit beslut att inte gå vidare utan lägga ner aktiviteten. Under projekttiden har möten med medfinansiärer och andra aktörer skett regelbundet. Vid dessa träffar har synpunkter kommit som lett till både förändringar och förbättringar i Vinnas arbetssätt samt skolans organisation. Varje metod inom Vinna har följts upp med intervjuer och/eller enkäter. I vissa fall har även förstudie förekommit. ESF:s nätverksträffar där Spel varit engagerade har lett till reflektion över arbetet i Vinna, vad gäller arbetssätt, utvärderingsmetoder och resultat. I mötet med deltagare från andra ESFprojekt har många intressanta infallsvinklar funnits. Detta har lett egenutvärdering efter varje sammankomst Kommentarer och tips Se till att ha följeforskning klar och var noga med att se till att se över avtal så det är klart vad som gäller vid en eventuell projektförlängning. Kommunikationsplanen är viktig och fundera på bästa kommunikationsmodell för just ditt projekt. Styrgruppens sammansättning är viktig, ta med personer i den som har god förankring och stor möjlighet att påverka i olika riktningar i organisationen där projektet arbetar. Projektgruppens sammansättning är viktig liksom att arbetstid och arbetsuppgifter är väl förankrade. Ett projekt av denna storlek bör ha 100% projektledare i inledningsfasen samt även 25 % ekonomistöd. Tydlig ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna i projektledning och styrgrupp. Kontaktpersoner Anneli Malmberg Englund Britt Uddegård

20 Bilagor Följdforskningsrapport Metoddokument Nyhetsbrev Kartläggningar från externa aktörer ex SYV uppdrag, tidsstudie samt Early Warning System Forskarrapport gällande Skolans kontakter med näringslivet Omvärldsanalys Genusperspektivet Utförligare rapporter på WIDE och Coach appen

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Vinna. Slutrapport från följeforskningen. Oktober 2013. Göran Hallin, m. fl.

Vinna. Slutrapport från följeforskningen. Oktober 2013. Göran Hallin, m. fl. Vinna Slutrapport från följeforskningen Oktober 2013 Göran Hallin, m. fl. Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 4 1.1 Projektet Vinna... 4 1.1.1 En del i ESF-rådets insatser för att motverka drop-outs...

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer