LÄRANDE I LÄNET. Samordning lätt på rätt sätt. Yrkeshögskolan vad vet vi om arbetslivets behov? I detta nummer

Transkript

1 Hösten 2008 Årgång 1 nummer 1 LÄRANDE I LÄNET Ett nyhetsbrev om vuxnas lärande från Kommunförbundet i Västernorrland Samordning lätt på rätt sätt Samordning är ett vackert ord och vinsterna med att arbeta tillsammans är mycket stora. Att samarbeta och samverka innebär självklart också att prioritera och se sin egen organisation ur ett större perspektiv. Det kan vara extra värdefullt att tänka på - att samarbetet är en del av den lokala strategin och stärker den lokala utvecklingen. - att man ser samverkan som ett sätt att få mer effektiv användning av personal och resurser - att man uppnår större vinster med samverkan än om man gjort samma sak själv i kommunen. Vad händer då om man upptäcker att vissa delar I detta nummer Samordning till varje pris? 1 Yrkeshögskolan 1 Kommuners utveckling 2 Tydliga direktiv i Torpshammar 2 Berndt Ericssons föredrag i Torpshammar 3 lämpar sig mindre för samverkan? Då kanske man väljer att avstå från samverkan tills vidare. Det kan vara ett minst lika bra beslut, eftersom man då prioriterat sitt arbete och därmed blir effektivare. Nyckeln när man vidgar både verksamhetsområde och kontakter mellan kommunerna är att ta aktiva beslut som både är realistiska och som följer de politiskt fattade besluten Yrkeshögskolan vad vet vi om arbetslivets behov? Den 2 april 2007 presenterade regeringen sitt för- slag om en Yrkeshögskola och den 25 mars i år var utredningen klar. Utbildningarna i yrkeshögskolan ska komma till stånd och utvecklas för att det finns ett behov av bestämda kvalifikationer på arbetsmarknaden, skriver regeringen. Arbetslivet ska också ha ett avgörande inflytande över innehållet i utbildningarna. Det betyder också att utbildningarna ska kvalitetssäkras med utgångspunkt i arbetslivets behov och krav, skriver regeringen vidare. Denna närkontakt med arbetslivet kräver mycket god kunskap om näringslivets och offentliga arbetsgivares behov av kunskap. Det hänger intimt samman med både förväntad affärsutveckling och konjunkturutveckling. Därmed bör kommunerna att inte bara se till branschernas utveckling eller arbetsgivarnas behov, utan också till individens möjligheter. Utredningen om Yrkeshögskolan får konsekvenser för kommunernas kontakter med näringslivet. I centrum för denna matchning står självklart studie- och yrkesvägledarna. En bra SYV-verksamhet

2 Sid 2 Lärande i länet Yrkeshögskolan forts är navet kring vilken en bra matchning kan ske. Det är självklart ingen nyhet att vuxenutbildning i varierande grad samverkar med det omgivande samhället, men från att ha varit en åtgärd för de mer ambitiösa vuxenutbildningarna stadsfästs nu detta arbetssätt. Man kan med visst fog påstå att det var Samordningsdelegationen för högre utbildning som, något utanför sitt ordinarie uppdrag, utredde sambandet mellan vuxnas lärande och tillväxt och utveckling. Man fann att tre faktorer var nödvändiga för regional utveckling: arbetsliv, politiska beslut och akademi, det vill säga lärande. Nationellt centrum för flexibelt lärande arbetade också med frågan på nationellt plan. Det skedde bland annat genom tilldelning av projektmedel, det så kallade LU-projektet, men också genom seminarier, konferenser och informationsspridning. Att man lokalt redan tagit många radikala steg för att stärka vuxenutbildningen ur ett tillväxtperspektiv är mycket glädjande. Nu hoppas vi också att högskolorna i ännu högre utsträckning ska integrera sitt samarbete och utveckla konstruktiva dialoger med det omgivande samhället. Kommuners utveckling också ett jobb för lärandet Kommunernas profilering är en viktig del av lokal utveckling. Även här kan vuxnas lärande utgöra en strategisk resurs. Att kommuner i många fall velat profilera sig är tydligt för alla oss som minns mer eller mindre uppfinningsrika slogans: When in Europe, don t miss Skurup och Vingåker en promille kan inte ha fel! är några klassiker. I dag är kommunerna mer inriktade på det egna näringslivets behov av kompetens och kommunens profilering mot nya arbetsmarknader. Från det egna länet kan till exempel nämnas inriktning på energi trä, bank och försäkring samt turism. Det är med andra ord först nu som man kan se att kommunerna tar ansvar för genomförandet av strategier, snarare än att hitta på nya reklamtexter. When in Europe, don t miss Skurup Presstop: Tydliga direktiv från politikerna i Torpshammar Vid vuxenpresidiekonferensen i Torpshammar rådde inga tvivel om att de deltagande politikerna var djupt engagerade i frågan om vuxnas lärande. Ett flertal frågor uppdrogs till regionala vuxengruppen att lösa och återrapportera i april. Gruppen startar nu det operativa arbetet utifrån politikernas uppdrag och vi ser fram mot en spännande

3 Lärande I länet Sid 3 Berndt Ericssons föredrag i Torpshammar Nedanstående text är korta anteckningar från Berndt Ericssons föredrag på vuxenpresidiekonn- ferensen den 23 oktober 08 i Torpshammar. Den ska dock inte uppfattas som en fullödig do- d kumentation. Berndt Ericsson från utbildningsdepartementet arbetar på studiefinansiering och vuxenutbildning. Enheten samordnar alla trådar som har med vuxutb att göra. Berndt Ericsson inledde med att berätta att Sverige ligger långt fram inom förskola och vuxenutbildning ur ett EU-perspektiv.. Frågorna får mycket stöd från kommissionen. Bland annat har man antagit en handlingsplan för vuxnas lärande. Regeringens slutsatser: Nationell styrning, infrastruktur och validering. Uppföljning av resultat inom hela vuxenutbildningen (ej KY), alltså på huvudmannanivå (kommunnivå). En fråga man lyfter fram är studieavbrottsfrekvensen. Skolverket kommer att få en tydlig roll när det gäller vuxenutbildning, politiskt sett vill man vässa Skolverket i denna fråga. Inom SFI finns många aktörer, men uppföljningen är bristfällig, så Statskontoret har fått ett uppdrag inom det området Skolverket har fått uppdrag att rapportera halvårsvis när det gäller vuxenutbildning och kommer att få ett skarpare uppdrag i nästa regleringsbrev vilket spiller över på huvudmännen, alltså kommunerna. Genusperspektivet. Gymnasial vuxenutbildning och Gruv var är gubbarna och killarna någonstans? KY, arbetsmarknadsutbildningar och PU attraherar. Det finns dock utbildningar som strategiskt och taktiskt utesluter männen, enligt Berndt Ericsson Nya anordnare har vitaliserat utvecklingen. Ett förslag är ute på remiss om utökad betygsrätt. Studieavbrotten Arbetsplatsförlagd utbildning. Att involvera externa utbildningsanordnare, Valideringen har ökat. Behörighetsgivande utbildningar Olika hög ambition hos kommunerna, vilket är ett resultatet av att det riktade statsbidraget har lagts i en gemensam påse. Skolinspektionen kommer att titta närmare på hur kommunerna lever upp till lagen. Flexibla utbildningsformer (inte lärandet) har ökat, men borde utvecklas ytterligare. Under kunskapslyftet var det fokus på heltidsstudier, sade Berndt Ericsson. Men om vi ska nå ensamföretagaren, eller andra som har svårt att komma ifrån måste vi anpassa organisation efter dessa grupper. Det är den absolut största utmaningen. Vi måste också då arbeta med behovsanalyser. I Norrbotten ansåg man att det var många hinder i organisationen för att erbjuda individanpassad utbildning. Folkbildningen har många yrkesutbildningar. Behovsanalyser och entreprenad. Hur vet man vilka utbildningar som efterfrågas. Regeringen vill gärna se mer av entreprenad. Eftergymnasial yrkesutbildning Branscherna uppvaktar ofta om brister inom vissa yrkesgrupper. KY:s anställningsövergång är över 80%. KY är ett skolexempel på det tredelade ansvaret. PU varierar mellan kommunerna. Vi har mängder av varianter av PU och varierar mellan kommunerna. Om vi får en Yrkeshögskola kommer PU att ingår där och då sker en växling av pengar, men det är en förhandlingsfråga. Utfallet av KY-utbildningar är mycket bra, vilket tyder på att huvudmännen gjort ett bra jobb och kunnat genomföra utbildningar på ett bra sätt. Behovet finns av eftergymnasial yrkesutbildning. Folkhögskolorna fyller också ett viktigt be-

4 Sid 4 Lärande I länet Integration hov och de ökar också sina aktiviteter inom området. De borde med andra vara mer intressanta för kommuner och arbetsförmedling. Högt tryck på utbildningssystemet personer i år Ställer stora krav på SFI och Gruv. SFI är en utbildning i svenska och därmed en del av integrationen. SFI är medel för att nå integrationspolitiken. Målen som fastställde 2001 gäller fortfarande, exempelvis personlig utveckling, anställningsbarhet etc. Vad gäller Gruv så är vi osäkra på varför man läser just de kurser man gör inom Gruv. Är det för skolifierat? De bilder vi från myndigheternas sida är komplicerad. Kan man kombinera Gruv och gymnasial vuxenutbildning? Ligger de under olika nämnder? Vi kommer att titta närmare på Gruv så småningom. Trycket kommer dock att öka från SFI och Gruv-grupperna på systemen. Yrkeshögskolan Propp förbereds. Det går inte att säga nåt om förslagen ännu, men i början på november kan man läsa mer om detta nya platser under en treårsperiod 50, 100 resp.100 mkr inkl studiestöd Valideringsfrågorna centralt kommer att ligga på Yrkeshögskolan Organisationskommitté tas beslut samtidigt med proppbeslutet. KY och PU försvinner som utbildningsform. Organisationskommittén blir arbetande, för att bevilja nya utbildningar och överbrygga. Man vill öka resurserna för Yrkeshögskolorna. Studiestöd utgör ungefär 40% av kostnaderna. Remissvaren har varit positiva, de negativa är placeringen av Yr- keshögskolan. Även branscherna har varit positiva och även handikappförbunden. Vad ska kommunerna göra för att komma igång hösten 2009? Så snart proppen är tagen blir det en särskild utredare och en organisationskommitté. Berndt Ericsson rekommenderade vuxenpresidiekonferensens medlemmar att titta på utredningens förslag, känn efter mellan tummen och pekfingret vad det kan innebära, prata med branscher och börja förberedelsearbetet. Han förtydligade också att alla gamla KY, alla gamla PU, högskoleplatser är kvar, men det blir ett plus på 1000 nya platser. Kompletterande utbildningar kan också söka Yrkeshögskolan. Differentierad ersättning. Yrkesvux nedanstående blir komponenter i ansökan Satsning på yrkeskurser i gymn vux (100, 400 resp 600 mnkr) Man tänka att det försvinner in i den kommunala påsen. Kommunerna och SKL tycker inte om att bidragen är riktade, bland annat på grund av det kommunala självstyret. Målgrupp de som saknar gymn, utb eller behöver komplettera eller växling från studieförberedande så kan man ställa om Flexibilitet, läringsliknande former, samråd, med arbetslivet Det ska kännetecknas av validering. vilket kommer att bli viktigt, så att man anpassar verksamheten. Min personliga åsikt är att det finns parallellverksamheter, validering finns på flera ställen. Validering är ett raster som ligger över alltihop, sade Ericsson. Validering är ett raster som ligger över alltihop

5 Lärande I länet Sid 5 Skulle det vara en extra bonus om kommuner samverkar med varandra? Yrkesutbildningar i småkommuner kan innebära att man lägger ut utbildningar så förlorar man studerande och anställningsbarhet. Om man kan visa på att man har ett avtal och såna ambitioner så är det extra plus Beredning före årsskiftet. Skolverket får uppdrag och leder satsningen. Eventuellt att man kan starta före halvårsskiftet En ambition är att följa detta väldigt noga. Berndt Ericsson betonade återigen att det finns ett starkt politiskt intresse för uppföljning. Om vi söker pengar för en yrkesutbildning, men tio kommuner samarbetar och man har dialog med givande myndighet. Dialogmodellen kommer att känneteckna den här satsningen. Det nya Skolverket har en speciell vux utb enhet där en sån sak kommer att sitta som handen i handsken. Kanske man måste ge ett kommunperspektiv. Samverkan med arbetslivet. Utgångspunkten är individens förutsättningar, men detta är en flaggning om att man ska samarbeta med näringslivet, men signalen ska gå mot individen och att vägledningen fungerar. Man ska kunna verifiera att vi har med oss arbetslivet, men arbetslivet får inte ange tonen. Reguljära ams utb kan få mindre pengar till följd av detta och kommunen tvingas ta över det här. Vi är medvetna om det. Vår ambition är att vi ställer krav på kommunerna och då bör Arbetsmarknadsverket ställa krav på Arbetsförmedlingarna. Rätt till gymnasial vux och särvux Utökad betygsrätt Arbetsgruppsförslag ska ut på remiss i november Förslag på remiss. Enskilda organisationer ska få betygsrätt, både när det gäller egen anordnad kurs, men även vid upphandlad utbildning. Konkurrenssituationen kräver också att kommunerna släpper sin betygsrätt. SFI i folkhögskola. Kommunerna sitter fortfarande på pengarna och gör myndighetsutövning och antagning och den enskilde kan gå till folkhögskola och få SFI. Viktigt är att folkhögskolan då följer SFIreglerna. Ökad rörlighet för yrkesutbildade EQF. En brygga för att översätta kvalifikationer i bred mening Statlig utvärdering av folkbildningen oftare. SFI-lyftet. Ny kursplan, lärarlytftet Regeringen rör om i grytan, men kräver också bättre uppföljning av verksamheten. Vuxenutbildningen ska bygga på den särart och uppdrag som vux utb har En ny lärarutbildning Yrkeslärarutbildningen (tilläggsdirektiv till ovanstående) En ny betygsskala har varit ute på remiss. Förslaget gäller hela offentliga skolväsendet. Propp nov 08 En reformerad gymnasieskola inkl gymnasial vuxenutbildning. Resultat ska vara lika, men metoder etc ska vara olika. Gymnasieexamen Yrkesexamen och studieförberedande ex för vuxna. Det handlar inte om program utan om de individuella studieplanerna. Propp våren 09 Kärnämneskraven desamma minus idrott och hälsa. Studiestödet Studiesocial utredning lämnas 31 mars 09. Vid pennan, Stefan Paulsson