Digitala vägen till morgondagens välfärd Jörgen Sandström

Transkript

1 Digitala vägen till morgondagens välfärd Jörgen Sandström

2 Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

3 men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet

4

5

6 Morgondagens medborgare förväntar sig digitala välfärdstjänster

7

8 SKL beslutade 2012 om Handlingsplan för e-samhället initiativ med förväntade lägen 2015 inom våra programområden Inordnad efter samma tre mål som i strategin och i regeringens digitala agenda och e-strategi

9

10 Enklare vardag för privatpersoner och företag digitala mötet Min ärendeöversikt Mina meddelanden Mina fullmakter Förenkla för barnfamiljer Mina uppgifter en uppgift en gång

11 Jag vill ha föräldrar 11

12 Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Öppna data E-arkiv Dela öppna lösningar Servicejämförare (

13 Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten digitalt arbetssätt Digital kommunikation som huvudkanal E-handel Effektiv administration och it-drift

14 Skola och lärande i e-samhället Tillgång till modern och öppen it-infrastruktur för lärande Digitala lärresurser anpassade till varje elevs lärande Enklare och effektivare skoladministration / elevplattform

15 Näringsliv och arbete i e-samhället En gemensam ingång för företagare Enklare hantering av ekonomiskt bistånd Förenkla matchningen av jobb Jämföra servicenivå till företagare Digital överföring av information om nyanlända

16 Utmaning: Unika behov för kommuner Ekonomiskt bistånd

17 Ekonomiskt bistånd För att handlägga ekonomiskt bistånd genomför socialtjänstens medarbetare idag separata slagningar emot SkV, FK, CSN och migrationsverket, samt telefonsamtal till AF och a-kassorna. Processen är tidsödande och har visat sig ge upphov till felaktiga utbetalningar uppgående till betydande belopp E-delegationen driver projektet Effektiv informationsförsörjning, som syftar till att - handläggarna ska kunna ställa en automatiserad multifråga - skapa ett generellt ramverk med vilket man kan bygga andra sammansatta tjänster utifrån olika bastjänster

18 Ekonomiskt bistånd: Kostnader

19 Nyttor exklusive samhällsnytta

20 Nyttor inklusive samhällsnytta

21 Varför löser inte marknaden detta behov? Komplex frågeställning där nyttan enklast identifieras av kommunerna själva Omöjligt utveckla utan nära samarbete med ett stort antal myndigheter Marknadens storlek (25-50 miljoner) inte tillräckligt stor för att attrahera de aktörer som har naturliga förutsättningar

22 Samhällsbyggnad, transporter och miljö i e-samhället Digitalisering av gemensam bygglovprocess Digitalisering av detaljplan- och fastighetsbildningsprocess Digital beräkningstjänst för miljöbalkstaxa Geodata

23 Demokrati och delaktighet i e- samhället Medborgardialog med stöd av IT Elektroniska val och digitalisering av valadministration Digitalisering av nämndadministration Digital delaktighet

24 Strukturella förutsättningar för e- tjänster i offentlig sektor Gemensam it-arkitektur Bredband Svensk e-legitimation Informationssäkerhet

25 Gemensamt utvecklingsarbete för ehälsa pågår

26 Framtidssäkra elektroniska kommunikationer förutsätts Det krävs en robust, tillgänglig och öppen passiv infrastruktur - För god konkurrens, bra tjänsteutbud och vettiga priser - Som stimulerar till investeringar i LTE/4G - Tillgodose företagens och offentlig sektors behov Det krävs att alla offentliga aktörer tar ansvar för sin del i kedjan - Samhällsplanerare - Kund - Infrastrukturägare Det krävs samarbete och samverkan för att få ut nyttorna av digitaliseringens möjligheter och hantera svårigheterna

27 Local and regional authorities, Key players on the Swedish broadband market Close to 200 urban networks in Sweden 160 of them are fully owned by municipalities - 80% have cooperation on regional level 100% have open network policies Annual investments 200 million, (Swedens largest investor) Urban networks controls > 30% of Sweden's fibre optics Important to keep a high pace in build-out to help market deployment of LTE-rollout and convergence of services

28 Viktiga utgångspunkter Modern verksamhetsutveckling tar vara på digitaliseringens möjligheter, behovsdrivet och med användarens fokus. Medlemmarna ställer tydliga krav på SKL att ta en mer ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället. Kraftsamling och omfattande insatser behövs på alla nivåer och verksamhetsområden. Koordinering, återanvändning och viss harmonisering kring arkitektur, interoperabilitet, standarder, informationssäkerhet, juridik, affärsmodeller, förvaltning.

29 SKL inrättade 2011 Beredningen för esamhället Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation Sjukvårdsdelegation Beredningar Demokratifrågor esamhället Internationella frågor Kultur och fritid Primärvård och äldreomsorg Samhällsbyggnad Socialpolitik och individomsorg Tillväxt och regional utveckling Utbildningsfrågor Programberedningar Hur olika får det bli Ökat bostadsbyggande

30 SKL inrättade 2013 Ny avdelning för digitalisering VD Håkan Sörman VD-staben Avd för digitalisering Per Mosseby Avd för administration Lena Dahl Avd för vård och omsorg Göran Stiernstedt Avd för lärande och arbetsmarknad Per-Arne Andersson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Avd för ekonomi och styrning Mats Kinnwall Avd för arbetsgivarpolitik Agneta Jöhnk Avd för juridik Germund Persson Avd för kommunikation Monica Björklund Aksnes

31 Nu samlar vi det offentliga Sverige Handslag mellan Anna-Karin Hatt och Anders Knape i mars 2013, ambition att hitta nya vägar framåt kring samverkan.

32 Leverantörsforum epolaris

33 Överenskommelse mellan regeringen och SKL om främjande av digitalisering 2013 Fokus på fyra områden 2,8 Mkr för att höja tempot i digitaliseringen av Sverige: Främja digitaliseringen inom fler områdena i den digitala agendan Utarbeta ett ramverk för utvärdering och utveckling av skolors digitalisering Etablera ett samverkansforum för skola och IT Ta fram förslag på hur man kan skapa bättre förutsättningar för digital samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter 33

34 Överenskommelser och samverkan inom kommunal sektor Styrelseuppdrag 1. Förslag om särskild satsning på gemensamma kravspecifikationer 2. Förslag om organisation för att äga och förvalta gemensamma digitala lösningar 34

35 Samverkan på alla nivåer Internationellt EU:s Digitala Agenda, strategiska samverkansprojekt Standarder Nationellt Nationell strategi, strategiska samverkansprojekt Mjuk infrastruktur, standarder och upphandling Överenskommelser Regionalt Regional digital agenda, strategiska samverkansprojekt Kompetens- och resursallokering, upphandling Lokalt Lokal strategi för verksamhetsutveckling med stöd av IT Samlat grepp och strategisk ledning

36 Överenskommelser regionalt Viktig nyckel Regional samordning för drift, upphandling och utveckling. CeSam Skåne, CeSam Blekinge, CeSam Värmland, evästerbotten, CeSam Norrbotten, Halland, Västkom...? Många olika former - Kommunförbund eller regionförbund - Kommunalförbund - Gemensam nämnd och förvaltning - Gemensamt aktiebolag - Samverkansavtal

37 Regionala möjligheter Regional prioritering för utveckling - EU s fonder och program - Statliga stöd och resurser - Gemensamma medel i regionen - 1:1-medel, medfinansiering och utveckling

38 38

39 Nyhetsbrevet esamhället