Ärende 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2002-02-25--26 Ärende 5"

Transkript

1 Ärende 5 Flygplatspolicy för Region Skåne RS/ Ärendebeskrivning: Regionfullmäktige beslöt 124/2000 att godkänna förslag till avtal angående finansieringssamverkan avseende Ängelholms flygstation. Fullmäktige uppdrog samtidigt åt regionstyrelsen att uppta överläggningar med regeringen om de skånska flygplatsernas drift och finansiering. Regionala utvecklingsstaben fick uppdraget att utarbeta förslag till flygplatspolicy för Region Skåne. Ärendet har beretts av utskottet i regionala utvecklingsberedningen. Regionstyrelsens har behandlat ärendet , 254. Regionstyrelsens förslag: Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att godkänna föreliggande förslag till flygplatspolicy för Region Skåne. Bilagor: 1. Skrivelse från regiondirektören 2. Förslag till flygplatspolicy för Region Skåne med bilaga

2

3 Regional utvecklingsstab Per-Olof Persson Direkttelefon: Mobiltelefon: E-post: FÖRSLAG RUB/Utskottet Förslag till Flygplatspolicy för Region Skåne Bakgrund En väl fungerande försörjning med flygtrafik är en av flera faktorer som är viktiga för regional utveckling. I Skåne finns idag tre flygplatser med linjetrafik: Malmö/Sturup, Ängelholm och Kristianstad. På den f.d. flygflottiljen i Ljungbyhed finns Trafikflygarhögskolan vid Lunds universitet, som utbildar civila piloter, samt viss mindre flygverksamhet. Sedan länge har funnits direkta förbindelser med helikopter Malmö-Kastrup och Helsingborg-Kastrup. Idag finns dock endast den senare kvar. Genom Öresundsbron har tillgängligheten från Skåne till Köpenhamns flygplats Kastrup förbättrats avsevärt. Kastrups flygplats fyller, även om den ligger utanför Skåne, en mycket viktig roll vad gäller flygtrafiken och tillgängligheten för hela regionen. De tre flygplatserna i Skåne har sin tyngdpunkt på inrikestrafiken och främst då på linjerna till Stockholm. Kastrup däremot är ett nav för internationell flygtrafik i hela Skandinavien och har en betydande andel genomresande transitresenärer. Flygplatserna i Skåne kommer inom de närmaste åren att stå inför stora förändringar, som även kommer att medföra behov av strategiska val. Region Skåne har redan idag som delägare ett stort ekonomiskt ansvar för Kristianstads flygplats, och ger årligen bidrag för att täcka förluster i driften. Regionfullmäktige beslutade hösten 2000 att genom ett lån medverka till finansieringen av om- och tillbyggnad vid Ängelholms flygplats. Riksdagen har beslutat att den militära delen av flygverksamheten vid Ängelholm skall omlokaliseras. Region Skåne arbetar för att Ljungbyhed ska utvecklas till centrum för både civil och militär flygutbildning. Diskussioner pågår om Sturups framtida roll, framför allt i förhållande till Kastrup. I samband med att Regionfullmäktige hösten 2000 beslutade om ett lån till Ängelholms flygplats gav man också i uppdrag till Regionstyrelsen att uppta överläggningar med regeringen om de skånska flygplatsernas drift och finansiering. Med anledning härav har Regionala Utvecklingsberedningen under våren 2001 låtit Inregia AB ta fram ett underlag rörande behov av flygplatser, trafikkoncept, samverkansmöjligheter, roller etc för de skånska flygplatserna. Utredarna har främst sammanställt befintligt material, men även fört dialog med företrädare för flygplatserna och andra intressenter. Under utredningen [Policy_N flygplats ä5] Adress: S KRISTIANSTAD Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon: Växel (kl ) Fax: Postgiro: Bankgiro: Organisationsnummer:

4 2 (6) har också ett seminarium hållits ( ) för att diskutera frågorna med kommuner, flygplatser, myndigheter, företrädare för näringslivet med flera. Syfte och avgränsning Syftet med denna flygplatspolicy är framför allt att ge en samlad bild av Region Skånes generella syn på flygplatsfrågorna i Skåne samt att vara ett underlag för agerande gentemot i första hand Luftfartsverket och regeringen och i andra hand danska myndigheter för att hävda de skånska intressena av försörjning med flygtrafik. Policyn ger generell ledning för agerande i fråga om försörjningen med flygtrafik i Skåne. När det gäller beslut i konkreta frågor angående exempelvis ekonomiska åtaganden eller investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik kommer det i varje enskilt fall att behövas mera detaljerade utredningar och underlag. Regional utveckling Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft som efter en bred dialog antogs av Region Skånes fullmäktige 1999 är en gemensam utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet. I utvecklingsprogrammet anges fyra övergripande mål för den skånska utvecklingen: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Tillsammans syftar dessa mål till att öka välfärden och livskvaliteten för boende, verksamma och besökande i Skåne. För att detta ska lyckas måste bland annat regionens konkurrenskraft gentemot andra regioner öka, och en del i detta är god försörjning med flygtrafik. Idag finns den bästa tillgängligheten till flygtransporter i de delar av Skåne som ligger nära Sturup och Kastrup. Genom de båda mindre flygplatserna i Kristianstad och Ängelholm har dock även övriga delar av regionen relativt god tillgång till flygförbindelser, framför allt med Stockholm. Helikopterförbindelsen Helsingborg-Kastrup bidrar till att ge nordvästra Skåne god tillgång till det internationella navet Kastrup. Att ha god tillgång till flygtransporter innebär att det ska vara lätt att med flyg nå andra regioner i Sverige och i utlandet. Det ska också vara lätt att från andra regioner nå Skåne med flyg. Detta gäller inte bara olika destinationer, utan också olika typer av flyg: linjeflyg, charter, lågprisflyg och fraktflyg. För näringslivet är närhet till flygplats och goda flygtrafikförbindelser viktigt vid val av lokalisering av verksamheter. Det gäller särskilt internationella förbindelser, men även kontakterna till Stockholm är betydelsefulla. Kunskaps- och forskningsintensiva företag och högteknologiska företag är de som mest utnyttjar flygtransporter. Fortsatt tillgång till goda flygförbindelser är en avgörande faktor för utveckling av och tillväxt i det skånska näringslivet. Närheten till Kastrup gör att tillgången till internationella flyglinjer är mycket god i Skåne. Dessutom kan de tre flygplatserna i Skåne erbjuda ett omfattande utbud av linjer till Stockholm, vilket ger goda möjligheter att över dagen nå andra regioner i Sverige. Sturup och Kristianstad har också direkta förbindelser med några destinationer i övriga

5 3 (6) Europa. Flertalet av regionens invånare och arbetsplatser har nära till detta utbud. Cirka 85% av Skånes befolkning och arbetsplatser har mindre än 40 km till närmaste flygplats i Skåne. I de närmaste svenska grannregionerna Halland, Småland och Blekinge finns dessutom ytterligare tre flygplatser som framför allt har goda inrikes flygförbindelser. Region Skåne bör arbeta för att den goda tillgängligheten till flygförbindelser upprätthålls och utvecklas än mer i framtiden. Det betyder exempelvis att samtliga nuvarande flygplatser i Skåne bör finnas kvar och ha goda förbindelser med Stockholm och det nav för inrikestrafiken som finns på Arlanda. Det betyder också att Region Skåne bör bistå de skånska flygplatserna i deras arbete med att etablera nya direkta flyglinjer till både inhemska och utländska destinationer. Detta är ett led i strävan att stödja och bejaka en hållbar och balanserad tillväxt och utveckling i hela Skåne. Flygplatserna roller och funktioner En av de viktigaste frågorna för Skånes framtida försörjning med flygtransporter är fördelningen av trafik mellan Sturup och Kastrup. Enligt flera prognoser kommer flygefterfrågan i Öresundsregionen att öka kraftigt under det närmaste decenniet. Enbart i Skåne förväntas en ökning för den årliga trafiken med ca. 2 miljoner passagerare. Det motsvarar dagens trafik på Sturup. Kastrup kommer inom en nära framtid att befinna sig vid kapacitetstaket. Däremot finns betydande outnyttjad kapacitet på Sturup. Öppnandet av Öresundsbron har accentuerat Sturups roll som andraflygplats i Öresundsregionen. Kastrup är den givna förstaflygplatsen, bas för SAS och därmed nav för en betydande internationell trafik. Det är naturligt att i detta perspektiv se Sturup som en kompletterande flygplats. Andraflygplatser i storstadsregioner har ofta en speciell profil karakteriserad av en relativt hög andel charter, lågprisflyg och fraktflyg. Detta har vissa likheter med trafikens nuvarande sammansättning på Sturup. För de två andra skånska flygplatserna är det inte i första hand utvecklingen på Kastrup som är avgörande. Här är ekonomin viktigare. Svenska flygplatser med färre än en halv miljon passagerare per år redovisar som regel förlust. Bland undantagen finns några av de civila flygplatser som samtidigt tjänstgör som militärflygfält. Ängelholm redovisade t.ex. vinst år Nedläggningen av flottiljen innebär att kapaciteten för civil trafik ökar, vilket kan ge nya möjligheter till utveckling. Kristianstad tillhör redan de flygplatser som erhåller bidrag för att verksamheten ska gå ihop. Flygplatserna i Ängelholm och Kristianstad har det gemensamt att de ligger alltför nära Sturup för att kunna få avsevärt större volymer än dagens på charter, lågprisflyg och annat linjeflyg än Stockholmsförbindelserna. Helikopterförbindelsen Helsingborg-Kastrup är ett exempel på en smidig lösning av matning till ett större nav. Med relativt små åtgärder kan motsvarande möjligheter utvecklas även i andra delar av Skåne.

6 Flygplatsen i Ljungbyhed har för närvarande inga planer på att utveckla reguljär linjeeller chartertrafik. I stället finns ambitionen att bli norra Europas centrum för både civil och militär flygutbildning. 4 (6) Den gjorda genomgången av flygplatsers ekonomi har visat att sådana intäkter som inte är direkt relaterade till själva flygtrafiken (exempelvis start- och landningsavgifter) varierar kraftigt mellan små flygplatser. Här finns sannolikt potentiella intäkter som inte alla flygplatser tagit vara på. En möjlig väg att fördjupa analysen av flygplatsernas ekonomi kan vara att göra jämförelser med andra flygplatser och genom benchmarking komma fram till lämpliga åtgärder. Möjliga jämförelseobjekt kan sökas både i Sverige och utomlands. Den roll som Kastrup idag har som det största navet i Skandinavien för internationell flygtrafik är till fördel för Skåne, som därigenom får mycket god tillgänglighet till och från destinationer i övriga Europa och världen. Region Skåne bör verka för att denna funktion för Kastrup upprätthålles och utvecklas. Region Skåne bör i samråd med Luftfartsverket och ledningen på Sturup stödja utvecklingen av Sturups roll som andraflygplats i Öresundsregionen och som komplement till Kastrup. Förbindelserna till Stockholm är viktiga, liksom direkta linjer till andra internationella nav för linjetrafik än Kastrup. För flygplatserna i Kristianstad och Ängelholm bör i första hand eftersträvas fortsatt goda inrikes flygförbindelser med särskilt Stockholm som nationellt nav. Det bör även finnas möjlighet att utveckla annan trafik, främst utrikes charter och direkta linjer till utlandet. Region Skåne bör slå vakt om den kvarvarande helikopterförbindelsen mellan Helsingborg och Kastrup samt främja initiativ till motsvarande förbindelser till Kastrup från andra delar av Skåne. Region Skåne ska även i fortsättningen stödja och verka för en utveckling av Ljungbyheds flygplats som centrum för både civil och militär flygutbildning. Markanslutningar Markanslutningarna till flygplatserna är en viktig del i reskedjan. Det gäller såväl infrastrukturen i form av vägar och järnvägar som förbindelserna med kollektivtrafik. Därför är det betydelsefullt att samtliga skånska flygplatser har bra anslutningar till det överordnade vägnätet och att dessa ständigt ses över och utvecklas. Likaså är det väsentligt att flygplatserna har en tillfredsställande försörjning med kollektiva trafikförbindelser. När det gäller markanslutningar till de skånska flygplatserna finns det ett projekt som tenderar att överskugga alla andra, nämligen Sturupspendeln. Här pågår för närvarande ett omfattande utredningsarbete. Behovet av järnvägstransporter till Sturup kan se olika ut beroende på om flygplatsen får en mycket hög andel gods, lågprisflyg och charter jämfört med ett alternativ med förhållandevis hög andel linjeflyg. Samtidigt är det san

7 5 (6) nolikt att valet av alternativ för Sturupspendeln påverkar hur flygtrafiken på Sturup kommer att vara sammansatt. För samtliga skånska flygplatser bör eftersträvas en god tillgänglighet på marken. Det gäller såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Region Skånes insatser när det gäller markanslutningar till flygplatserna i Skåne samt till Kastrup avgörs i arbetet med den regionala transportinfrastrukturplanen samt i trafikförsörjningsplaneringen. För ett effektivt fungerande flygtransportsystem krävs bra förbindelser mellan Sturup och Kastrup, vilket förutsätter en väl fungerande infrastruktur. Miljö Liksom andra transportverksamheter medför flygverksamhet påverkan på miljön. Det gäller både buller och utsläpp i luften. Flyget är därför omgärdat av restriktioner avsedda att skydda miljön. Dessa bestämmelser återfinns bland annat i koncessionsbeslut för flygplatserna, som anger villkoren för antalet flygrörelser och vilka in- och utflygningskorridorer som får användas samt i vissa fall restriktioner för vilka tider på dygnet som trafiken får förekomma. Samtliga skånska flygplatser har koncessionsbeslut som medger betydligt mer flygtrafik än vad som faktiskt förekommer. Förutom själva flygtrafiken, så sker miljöpåverkan också från verksamheten på själva flygplatsen samt från trafik till och från flygplatsen på marken. Region Skåne ska fortsatt verka för att minimera miljöpåverkan från såväl flygtrafiken som verksamheter på marken med anknytning till flygplatsverksamheten. Ett led i detta är att arbeta för en ökning av kollektivtrafikens andel av resandet till och från flygplatserna. Ägarfrågor Transportsektorn präglades tidigare av en hög grad av reglering samtidigt som offentlig sektor ofta stod som ägare av produktionsmedlen. Under senare tid har i många länder en avreglering och privatisering påbörjats inom transportsektorn. Denna trend har hunnit olika långt i olika länder, vilket emellanåt kan försvåra genomförandet av internationella samverkansprojekt. Ett sådant exempel är det eventuella samarbetet mellan Kastrup och Sturup. Kastrup är ett aktiebolag, medan Sturup ägs av en statlig myndighet. En framtida samverkan kan ställa krav på speciella organisatoriska lösningar. Idag ägs Sturup och Ängelholm av svenska staten genom Luftfartsverket, medan Kristianstads flygplats är ett av de omgivande kommunerna och Region Skåne helägt aktiebolag. Helikoptertrafiken drivs helt i privat regi. Ljungbyheds flygplats ägs av Klippans kommun samt två privata företag och drivs i bolagsform. Region Skåne bör undersöka och stödja möjligheterna till ett breddat ägande och engagemang i driften av samtliga skånska flygplatser.

8 6 (6) I det korta perspektivet är det särskilt angeläget att Region Skåne som delägare i Kristianstads flygplats aktivt stödjer bolagets utvecklingsarbete och arbete med att stärka ekonomin och finna nya intäktsmöjligheter. Bilaga: Flygplatspolicy för Region Skåne ett underlagsmaterial. Inregia AB på uppdrag av region Skåne. Juni 2001.

9 Flygplatspolicy för Region Skåne ett underlagsmaterial Inregia AB på uppdrag av Region Skåne Juni 2001

10 Förord Inregia AB har på uppdrag av Region Skåne tagit fram ett material som skall utgöra ett av underlagen för en flygplatspolicy. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport som bygger dels på tillgänglig statistik och litteratur, dels på intervjuer. Vi har sålunda haft mycket god hjälp av flera specialister, bland annat från Luftfartsverket. Vilka som bidragit framgår av källförteckningen längst bak i rapporten. Samtidigt som vi vill framföra vårt tack till alla som hjälpt oss med information vill vi understryka att vi själva bär ansvaret för eventuella felaktigheter i texten. Rapporten har tagits fram av Lennart Fridén, Mats Marcusson och Sirje Pädam, samtliga vid Inregia. Professor Åke E. Andersson, KTH, har bidragit med synpunkter på arbetets uppläggning och resultat. Stockholm den 11 juni 2001 Lennart Fridén (Projektledare) 3

11 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Kapitel 1 Inledning... 8 Konkurrens mellan flygbolag... 8 Konkurrensen mellan flygplatser... 9 Rapportens syfte och disposition Kapitel 2 Framtida flygefterfrågan i Skåne Allmänt om flygprognoser Prognoser för svenskt flyg Prognoser för Öresundsregionen och Skåne Kapitel 3 Flygutbudet en nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Sturup Ängelholm Kristianstad Airport Ljungbyheds flygplats Björka Halmstad flygplats Ronneby flygplats Växjö flygplats Kastrup Utrymme för framtida expansion Sturup Ängelholm Kristianstad Airport Kastrup Kapitel 4... Befolkningsunderlag och tillgänglighet35 Flygplatsernas omland Tillgänglighet Transportinfrastruktur i framtiden Väginfrastruktur Kollektivtrafikutbyggnad Kapitel 5 Flygplatsers kostnader och intäkter Rörelseresultat

12 Intäkter Kostnader Statliga bidrag Kapitel 6 Fördelning av den framtida flygtrafiken på flygplatser Fördelning mellan Sturup och Kastrup Fördelning mellan Sturup, Ängelholm och Kristianstad Räkneexempel/scenarier Kapitel 7 Sysselsättningseffekter Flygplatsers effekter på sysselsättningen Direkta effekter Verksamheter på de skånska flygplatserna Indirekta effekter Dynamiska effekter Sturup Park Framtida sysselsättningseffekter Kapitel 8 Miljö Sturup Ängelholm Kristianstad Kapitel 9 Utgångspunkter för en flygplatspolicy Många intressenter Vilka mål skall en flygplatspolicy för Skåne innehålla? Sturup Flygplatserna i Ängelholm och Kristianstad Marktransporter Öresundsperspektivet Ägarfrågor Medel att nå målen Källor: Intervjuer:

13 Sammanfattning Befintliga prognoser över flygefterfrågan i Skåneregionen pekar på att antalet passagerare kommer att öka från nuvarande nivå på drygt 2,5 miljoner med 1,5-2,5 miljoner passagerare fram till år Sturup är helt dominerande bland de skånska flygplatserna. Av passagerartrafiken på de tre skånska flygplatserna sammantaget svarade Sturup år 2000 för 77 procent, Ängelholm stod för 14 procent och Kristianstad 9. Sturups dominans är ännu mera påtaglig när det gäller charterflyg. Av linjefarten från de skånska flygplatserna går närmare 80 procent till Stockholm. Av de sex sydsvenska flygplatserna utöver de tre skånska även Ronneby, Halmstad och Växjö - svarade de tre skånska för cirka 80 procent av antalet passagerare och drygt 90 procent av flygfrakten. Kastrup har drygt 18 miljoner passagerare jämfört med Skånes drygt 2,5 miljoner. Kastrup hanterar dryg ton frakt jämfört med Skånes dryga tusen ton. De skånska flygplatserna har utrymme för en betydande ökning av flygtrafiken. Kastrup tycks däremot närma sig sitt kapacitetstak om inte en ytterligare rullbana tillkommer. Generellt är tillgängligheten till flyg mycket god i Skåne. Närheten till Kastrup ger ett utbud av internationella flygförbindelser i Öresundsregionen som är mer omfattande än vad någon annan region i Norden kan erbjuda. Närmare 85 procent av befolkningen i Skåne har mindre än 40 kilometer till närmaste flygplats. Mer än hälften har mindre än 30 kilometer. Befolkningsunderlagets storlek inom 40 kilometer är för Sturup drygt , för Ängelholm drygt och för Kristianstad närmare De skånska flygplatserna ligger relativt nära varandra. Det innebär att det inte finns utrymme att expandera omlanden utan att den inbördes konkurrensen ökar. Bilen är med ett undantag det färdmedel som framstår som mest gynnsamt för att ta sig till och från flygplatserna i Skåne. Däremot är tåget det bästa alternativet för att ta sig till och från Kastrup. En tågförbindelse till Sturup skulle i framtiden kunna öka kollektivtrafikandelen väsentligt. Sturups flygplats har en god ekonomi som skulle kunna bli ännu bättre vid ett högre utnyttjandet av befintlig kapacitet. För Ängelholms del är risken stor att det hittills gynnsamma ekonomiska resultatet vänds i förlust när militären lämnar flygfältet. Kristianstad redovisar i nuläget en betydande förlust. En mindre del av underskottet täcks av statliga driftbidrag. Enligt mångas uppfattning kommer Sturup att utvecklas till en andraflygplats i Öresundsregionen med karaktär av lågprisflygplats inriktad framför allt mot charter, lågprisflyg och fraktflyg. 6

14 På längre sikt skulle ett samarbete mellan Sturup och Kastrup kunna utvecklas som innebar att Sturup kompletterade Kastrup. Den förväntade expansionen av flygverksamheten får tydliga direkta sysselsättningseffekter endast i Svedala kommun. I de båda andra kommunerna blir sysselsättningstillskotten små sett i relation till den lokala arbetsmarknadens storlek. Det har inte varit möjligt att beräkna de långsiktiga effekterna på den ekonomiska tillväxten. Koncessionsbesluten för de tre skånska flygplatserna visar att det finns utrymme för en betydande utökning av flygtrafiken på Ängelholm och Kristianstad. En kraftig expansion av trafiken på Sturup förutsätter sannolikt en omprövning av gällande beslut. Tre frågor har framstått som speciellt viktiga för en flygplatspolicy i Skåne: - Sturups framtida roll i Öresundsregionen - De ekonomiska förutsättningarna för flygplatserna i Ängelholm och Kristianstad - Sturupspendeln 7

15 Kapitel 1 Inledning Den här rapporten skall ge ett underlag till diskussionen om flygplatspolicy för Skåneregionen. Begreppet flygplatspolicy kan ges olika innebörd beroende på vilken aktör som står i fokus. För regioner är flygplatser ett av många medel för att förbättra den regionala konkurrenskraften, dvs. göra regionen attraktiv för människor och företag. Men också flygplatser har en policy när de konkurrerar om flygbolag för att förbättra sin ekonomi. Dessutom har flygbolagen en policy när de i konkurrensen om kunder väljer flygplatser. Eftersom den regionala flygplatspolicyn hänger samman med både flygbolagens och flygplatsernas agerande kan det vara motiverat att inledningsvis helt kort ta upp konkurrensen mellan flygbolag och konkurrensen mellan flygplatser. Konkurrens mellan flygbolag Utvecklingen på flygmarknaden har i den internationella trafiken kännetecknats av en något ökad konkurrens samtidigt som konkurrensen på den svenska marknaden blivit allt mindre. I många länder kännetecknas utvecklingen av privatisering och liberalisering av flygmarknaderna. Lufthansa, Air France och Iberia har öppnats för privat kapital. Ett allt intensivare internationellt samarbete mellan de stora flygbolagen har kommit till stånd. Därigenom har ett litet antal globala allianser bildats. Den största, Star Alliance, har en global marknadsandel på över 20 procent. Eftersom SAS ingår i denna allians är den helt dominerande i de skandinaviska länderna. På Arlanda svarar den för 70 procent av marknaden. 1 Vid sidan av allianserna har ett antal lågprisbolag dykt upp. Exempel på sådana är Southwest Airlines och JetBlue i Amerika samt EasyJet och Ryanair i Europa. Dessa erbjuder en ny typ av utbud. De flyger korta sträcker och point-to-point. Det finns dock tecken på att även lågprisbolagen bygger ut nav-ekersystem, dvs överger den tidigare direkttrafiken utan egentliga omstigningsmöjligheter. Lågprisflyget söker sig ofta till sekundära flygplatser i storstadsregionerna. Southwest och Ryanair har högsta vinstmarginal och avkastning på kapitalet av alla flygbolag. 2 Lågprisflyget svarar idag för cirka 5 procent av passagerarvolymen i Europa. Andelen beräknas öka till 15 procent år År 1992 avreglerades inrikesflyget i Sverige. Strax före avregleringen köptes Linjeflyg av SAS som därigenom fick 95 procent av inrikesmarknaden. Efter avregleringen började charterbolaget Transwede flyga reguljär inrikestrafik som så småningom kom att omfatta sju linjer. Utvecklingen blev sämre än väntat och bolaget övertogs av Braathens som efter ett tag avvecklade hela linjenätet. Ett annat nytt, stort bolag var Malmö Aviation som flög från Bromma. Utvecklingen innebar att SAS inledningsvis tappade marknadsandelar. Efter hand ökade dock dessa åter och idag flyger endast cirka 10 procent av passagerarna med de bolag 1 Flygets utveckling En sektorredovisning. Luftfartsverket, Air Travel, The Economist, March 10 th Treårsplan Luftfartsverket,

16 som konkurrerar med SAS på Malmö och Göteborg. Tilläggas bör att de s k regionalflygbolagen fått en allt större betydelse. Deras andel av den totala inrikesmarknaden har ökat till cirka 15 procent, framför allt beroende på att de större bolagen slutat att trafikera flera relativt stora linjer och att ett antal nya linjer tillkommit. Direkttrafiken har ökat både på inrikes och utrikes destinationer. I regel är direkttrafik dyrare eftersom efterfrågan är mindre och därmed även flygplanen. Det största regionalflygbolaget, Skyways, samarbetar med SAS som dessutom äger 25 procent av bolaget. Skyways har under de senaste åren köpt upp större delen av regionalbolagen på den svenska marknaden, bl. a. Airborne, Air Express, Highland Air och Flying Enterprise. Det här innebär att i dagsläget är SAS med samarbetspartner helt dominerande på inrikesmarknaden. SAS har tillsammans med Skyways en marknadsandel på 87 procent av inrikestrafiken. Det kan tilläggas att inte heller i andra länder har avregleringen av flygmarknaderna lett till någon påtaglig ökning av konkurrensen. Det har genomgående visat sig svårt att i det långa loppet utmana de stora dominerande flygbolagen. En bestående effekt av avregleringen har dock varit den kraftiga ökningen i prisdifferentieringen. 4 Konkurrensen mellan flygplatser Flygplatser har traditionellt styrts av nationella eller lokala myndigheter. Den fortgående liberaliseringen av marknaderna har dock inneburit att en förändring påbörjats. Alltfler flygplatser har omvandlats från infrastrukturhållare till kommersiella vinstgivande företag. Det förekommer även multinationella flygplatskoncerner som driver flygplatser i många länder. Konkurrensen mellan flygplatserna tar sig många uttryck och beskrivs på följande sätt av intresseorganisationen ACI (Airports Council International). 5 Konkurrens om nya flyglinjer. Numera förekommer aktiv konkurrens mellan flygplatser om flyglinjer. Detta kan t ex ta sig uttryck i reduktioner i avgifterna. Särskilt intensiv är konkurrensen om långväga linjer. Konkurrens mellan flygplatser med överlappande omland. I de tätt befolkade delarna av Europa ligger städer och flygplatser tillräckligt nära varandra för att konkurrera om samma omland. Exempel är Bryssel och Amsterdam, Milano och Turin, Dublin och Belfast samt Manchester och Liverpool. Amsterdams flygplats har beräknat att procent av dess passagerare har möjlighet att välja flygplats. Utbyggnaden av snabbtågen till flygplatser t ex Paris CDG har ökat omlanden och därmed denna typ av konkurrens. Snabbtågsförbindelser med flygplatser som fungerar som nav har också kommit att tjänstgöra som länkar i nätverket. Snabbtåg kan på detta sätt försämra konkurrenssituationen för regionala flygplatser; dels kan de förlora passagerare till tåget, dels kan de förlora en del av sitt omland till större flygplatser. (Tillkomsten av Öresundsförbindelsen är ett annat exempel på hur 4 Bergman, M, [2001] En utmanares uppgång och fall åtta år med en avreglerad inrikes flygmarknad. Ekonomisk Debatt, årg. 29, nr 1. 5 European Airports: A Competitive Industry. ACI Europe, October,

17 utbyggnad av transportinfrastrukturen inverkar på flygplatsernas omland. Konkurrenssituationen mellan Sturup och Kastrup har genom det minskade tidsavståndet blivit mera påtaglig.) Konkurrens om navstatus. Transferpassagerare utgör ungefär 45 procent av samtliga passagerare i Frankfurt och Köpenhamn, 40 procent i Amsterdam och 30 procent i London Heathrow. En hög andel transferpassagerare är viktig för flygplatsernas utveckling. När antalet flygbolag eller grupper av bolag minskar, reduceras också flygplatsernas möjligheter att dra till sig navtrafik. Konkurrens mellan flygplatser inom samma stadsregion. De stora flygbolagen är ytterst ovilliga att trafikera andraflygplatser. Förstaflygplatserna har vid en utbyggnad inte möjlighet att exploatera start och landningsrättigheter (slots). Det är istället de flygbolag som redan är etablerade på flygplatsen som disponerar dessa tillkommande tider med grandfather s rights. Konkurrens om utbudet av tjänster på flygplatserna. Olika typer av tjänster på flygplatsen ground handling, catering, parkering, butiker bjuds ofta ut i offentlig upphandling. Enligt ett EU-direktiv skall vissa typer av tjänster som t ex passenger handling, frakt hantering och catering helt avregleras. Till detta kan läggas att det finns exempel på hur stora flygbolag medvetet hindrat flygplatsutbyggnader. Flygbolagen har ett visst inflytande på besluten om utbyggnad eftersom de ofta har ansvaret för investeringar i utvecklingen av gates och andra faciliteter. Därigenom får de möjligheter att förhindra en utbyggnad som skulle kunna leda till ökad konkurrens. 6 Rapportens syfte och disposition Syftet med denna rapport är att presentera ett underlagsmaterial för en framtida skånsk flygplatspolicy. I förutsättningarna för utredningsarbetet ingick bland annat att det skulle hållas på en övergripande nivå och baseras på lätt tillgängligt material. Rapporten belyser de skånska flygplatserna från ett flertal utgångspunkter. Däremot är situationen på den danska sidan sundet inte lika väl belyst. Det betyder bland annat att konkurrensen mellan de skånska flygplatserna och Kastrup inte är lika utförligt behandlad. Den följande framställningen har delats upp i sju kapitel som i tur och ordning behandlar: Framtida efterfrågan prognoser för flygefterfrågan i Skåneregionen. Utbud av flyg nulägesbeskrivning av flygplatserna i Skåne med omnejd. Marktransporter och tillgänglighet de skånska flygplatsernas omland och transportinfrastrukturen för resor till/från flygplatserna. Kostnader och intäkter flygplatsernas ekonomiska resultat. Fördelning på flygplatser i framtiden hur kommer den framtida efterfrågan att fördelas mellan flygplatserna i regionen? 6 The Economist a.a. 10

18 Sysselsättningseffekter flygplatsernas konsekvenser för den regionala sysselsättningen. Miljörestriktioner koncessionsbeslutens betydelse för flygplatsernas expansionsmöjligheter. I ett kort, avslutande kapitel sammanfattas några av de resultat som bedömts vara viktiga för det fortsatta arbetet med en flygplatspolicy för Region Skåne. 11

19 Kapitel 2 Framtida flygefterfrågan i Skåne I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av de prognoser över flygefterfrågan som kan vara av intresse för bedömningen av den framtida flygplatsutvecklingen i Skåne. Syftet är med andra ord att försöka svara på frågan: Hur stor kommer efterfrågan på flyg i Skåne att vara i framtiden? Efter en kort inledning om prognoser över flygefterfrågan redogörs mer i detalj för de prognoser som explicit behandlar Öresundsregionen och Skåne. Sammanfattningsvis pekar de befintliga prognoserna på att flygefterfrågan i Skåneregionen kommer att öka med 1,5-2,5 miljoner passagerare eller med i genomsnitt 6 procent per år under det första decenniet av 2000-talet. I ett kommande kapitel diskuteras närmare hur denna ökning kan komma att fördelas på flygplatser. Allmänt om flygprognoser Det finns många internationella prognoser över flygefterfrågan, men alla har ett gemensamt; de pekar entydigt mot en fortsatt stark expansion. Flygtrafiken med passagerare i världen som helhet beräknas ha ökat med i genomsnitt 9 procent om året sedan År 1995 flög sammanlagt cirka 1,3 miljarder personer. Flygfrakten har stigit i ännu snabbare takt; sedan 1960 har den genomsnittliga årliga ökningstakten varit cirka 11 procent. Beräkningar tyder på att närmare 60 procent av världshandeln, räknat i värde, går med flyg. 7 Ett flertal internationella organisationer, flygföretag och flygplanstillverkare som Boeing och Airbus tar regelbundet fram prognoser över den framtida flygtrafiken. Dessa bedömningar tyder på en fortsatt snabb expansion i storleksordningen 5-7 procent per år under den närmaste framtiden. Ökningstakten antas bli högre i Asien-Stillahavsregionen och lägre i de mer utvecklade ekonomierna i Europa och i USA. Som regel bygger prognoser över flygefterfrågan på antagandet att flygtransporter bestäms av inkomstnivån och av det relativa priset för flygtransporter, dvs. priset för flygresor i relation till priset för andra transporter. I de statistiska modellerna blir sålunda den framtida flygefterfrågan en funktion av utvecklingen av BNP och relativa flygpriser. Luftfartsverkets prognoser är framtagna med en sådan modell. Sambandet mellan de tre variablerna har skattats på ett tidsseriematerial som går tillbaka till Prognoserna utgår sålunda från de historiska sambanden mellan passagerarvolym, bruttonationalprodukt och pris. Man skiljer därvid mellan inrikes och utrikes linjefart och utrikes chartertrafik. De värden som framkommer ur modellerna används dock inte direkt utan justeras med hänsyn till omvärldsfaktorer. Luftfartsverkets kortsiktiga prognoser återfinns i verkets 7 Button, K. and Stough, R. Air Transport Networks. Theory and Policy Implications. Edward Elgar Publishing, 2000.) 12

20 treårsplaner. I det dokument som redovisar verkets affärsplaneprognoser återges även en utblick på tio år. I samband med utredningen om flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen redovisades bedömningar fram till år Där fördes också en diskussion om Luftfartsverkets prognoser. 8 Även andra modellansatser har prövats. En relativt datakrävande ansats utgår från det förhållandet att näringslivets efterfrågan på flygtransporter i första hand emanerar från kunskapsintensiva verksamheter. Därmed blir förekomsten av högteknologisk industri och forsknings- och utvecklingsverksamhet i en region en strategisk faktor vid bestämningen av den framtida flygefterfrågan. London har genom sin närhet till universitetsstäderna Cambridge, Oxford, Reading m fl. en överlägsen position inom forskning och utveckling och även i det europeiska flygsystemet. Integrationen av Skåne och Själland genom Öresundsförbindelsen ger en forskningsmiljö som sammantaget ligger på femte plats bland Europas K- regioner. Detta får återverkningar på flygefterfrågan. Modellen finns närmare beskriven i en studie gjord för Luftfartsverket. 9 Prognoser för svenskt flyg Luftfartsverkets senaste prognos (december 2000) beskriver i första hand utvecklingen fram till år 2004 men ger även en utblick till år Den genomsnittliga ökningstakten fram till år 2004 för landet som helhet ser ut på följande sätt: Tabell 2.1 Årlig ökning i riket som helhet, procent Passagerare, procent Landningar, procent Inrikes 4,4 1,7 Utrikes 5,9 5,0 linjetrafik Utrikes charter 3,5 3,7 Totalt 4,9 3,1 Källa: Luftfartsverkets affärsplaneprognos, Uppgifterna i tabellen avser Luftfartsverkets Huvudalternativ. Vid sidan av detta finns ett låg- och ett högalternativ med en total genomsnittlig ökningstakt för antalet passagerare på 3,3 respektive 6,4 procent. I det något längre perspektivet antas den förväntade långsammare ekonomiska tillväxten slå igenom på passagerarutvecklingen. I huvudalternativet antas ökningen ligga på 3,8 procent per år under perioden För de båda sidoalternativen ligger ökningstakten på 2,2 respektive 5,5 procent. I affärsplaneprognosen redovisas prognoser för fyra geografiska områden ( divisioner ). I division Sturup ingår även Halmstad, Ronneby och Ängelholm. Sturups flygplats är dock helt dominerande och svarade år 2000 för drygt 70 8 Flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen, Slutrapport. Luftfartsverket, 31 mars Andersson, Å. E., Andersson, D. och Snickars, F. Rapport till Luftfartsverket 10 Affärsplaneprognos. Luftfartsverket, Rapport

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

Sturup 2030. - scenarier för flygtrafiken. Slutrapport 2005-10-25. Lennart Fridén, Sirje Pädam Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Svedala kommun

Sturup 2030. - scenarier för flygtrafiken. Slutrapport 2005-10-25. Lennart Fridén, Sirje Pädam Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Svedala kommun Slutrapport 2005-10-25 Sturup 2030 - scenarier för flygtrafiken Lennart Fridén, Sirje Pädam Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Svedala kommun Inregia AB, part of WSP Group Förord Inregia AB har i

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040

RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040 RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040 Inom ramen för Anders Sundströms uppdrag som statlig samordnare för Bromma flygplats Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post:

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart. NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-05-24 Dnr 320/2011 1 (5) Anmälande företag Braganza II AB, u.ä.t. Braathens Aviation AB, org.nr 556747-6592, Box 37, 201 20 Malmö Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland

Läs mer

PM 2003 RIII (Dnr 314-1699/2003)

PM 2003 RIII (Dnr 314-1699/2003) PM 2003 RIII (Dnr 314-1699/2003) Tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm-Mälardalsregionen Remiss av delbetänkande SOU 2003:33 av Stockholmsberedningen Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande. PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014. Jan-Olov Bergling Svenska FlygBranschen

Mötesplats Transporter 2014. Jan-Olov Bergling Svenska FlygBranschen Mötesplats Transporter 2014 Jan-Olov Bergling Svenska FlygBranschen Svenska FlygBranschen Svenska FlygBranschen, SFB, är ett arbetsgivar- och branschförbund och ingår i TransportGruppen som är ett till

Läs mer

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatsernas betydelse för regionens funktion och utveckling Styrkor, svagheter, möjligheter,

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper Dokumentnummer D 2013- SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper RAPPORT 2013-06-03 00.01 D 2013-2(7) Revisionsteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2013-06-07

Läs mer

Samverkansavtal med SAAB AB avseende flygplatsverksamhet

Samverkansavtal med SAAB AB avseende flygplatsverksamhet 1 (7) 2011-11-28 Dnr Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Samverkansavtal med SAAB AB avseende flygplatsverksamhet FÖRSLAG TILL BESLUT KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

Motion 1977178:102. av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen 1977178:29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m.

Motion 1977178:102. av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen 1977178:29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m. 7 Motion 1977178:102 av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen 1977178:29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m. Genom beslut i februari i år meddelade miljö- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

LFV Resetjänst har medverkat i utredningsarbetet genom att samla in biljettprisdata till den internationella prisjämförelsen.

LFV Resetjänst har medverkat i utredningsarbetet genom att samla in biljettprisdata till den internationella prisjämförelsen. FÖRORD Regeringen beslutade den 31 maj 2001 att uppdra åt Luftfartsverket att kartlägga marknadssituationen för inrikesflyget och hur den påverkar målen för regionalpolitiken och transportpolitiken samt

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg En jämförelse mellan 2013 och 2014 1 (9) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om införande av driftsrestriktioner vid flygplatser; SFS 2004:501 Utkom från trycket den 11 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER FÖRENINGEN Svenskt Flyg Nr 1 2012 Svenskt Flyg FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER Föreningen Svenskt Flyg är en intresseorganisation som kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

6 Inrikesflyg. 6.1 Vad karaktäriserar marknaden? 1

6 Inrikesflyg. 6.1 Vad karaktäriserar marknaden? 1 6 Inrikesflyg Syftet med detta kapitel är att belysa utvecklingen för inrikesflyget efter liberaliseringen av regelverket 1992. I avsnitt 6.1 görs en genomgång av vad som karaktäriserar flygmarknaden.

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Luftfart 2011. A. Allmänna uppgifter TK0501

Luftfart 2011. A. Allmänna uppgifter TK0501 Luftfart 2011 TK0501 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Luftfart A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Vad kostar flygstrejken?

Vad kostar flygstrejken? Vad kostar flygstrejken? En analys av näringslivseffekter Fredrik Bergström Michael Cronholm Jessica Lindblom En HUI-rapport gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv 1 Förord Med anledning av att förhandlingarna

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Flygkrisen i Sverige. Analys och förslag till åtgärder. Luftfart och Samhälle Rapport 2004:2

Flygkrisen i Sverige. Analys och förslag till åtgärder. Luftfart och Samhälle Rapport 2004:2 Flygkrisen i Sverige Analys och förslag till åtgärder Luftfart och Samhälle Rapport 2004:2 2 Innehåll Sammanfattning... 6 1. Bakgrund och syfte...11 2. Flygtrafikens utveckling...12 2.1 Inrikestrafik...

Läs mer

2 SIKA Rapport 1998:3

2 SIKA Rapport 1998:3 2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Återreglering av viss flygtrafiktjänst

Återreglering av viss flygtrafiktjänst Näringsutskottets yttrande Återreglering av viss flygtrafiktjänst Till trafikutskottet Trafikutskottet beslutade den 6 maj 2014 att inom ramen för sitt planerade betänkande Luftfartsfrågor (bet. 2013/14:TU17)

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Flygtrafik och flygtransporter. Fö 4: Flygbolag 1 Generella frågeställningar

Flygtrafik och flygtransporter. Fö 4: Flygbolag 1 Generella frågeställningar Fö 4: Flygbolag 1 Generella frågeställningar Påverkan av försening Antag att tankningen på flight SK432 blir 30 minuter försenad. Vilka påverkas, och på vilket sätt? Skapa grupper om 5-6 pers. Illustrera

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats Flyget har under en rad år ökat kraftigt och har stor betydelse för landets kommunikationer. Det är i många

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering En världsledande region Europas snabbast växande stad Stockholms Handelskammare Världens främsta ICT stad Networked Society City Index Världens 2 tech hub efter Sillicon Valley The Telgraph Världens 5

Läs mer

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Vårt uppdrag Copenhagen Economics har av Länsstyrelsen

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Planering av Flygtrafik Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Varför växer flygtrafiken? Ökad levnadsstandard Fler har råd att flyga, och att betala för flygfrakt Ökad säkerhet Fler vågar använda

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2004-08-31 5.13. Grafisk Profil för Region Skåne (RF) RS/040101. Ärendebeskrivning:

2004-08-31 5.13. Grafisk Profil för Region Skåne (RF) RS/040101. Ärendebeskrivning: 2004-08-31 5.13 Ärendebeskrivning: Förslag till regionfullmäktige beträffande revidering av Region Skånes grafiska profil. Grafisk Profil för Region Skåne (RF) RS/040101 Ärendet har varit föremål för samverkan

Läs mer