Inventering av insatser och metoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av insatser och metoder"

Transkript

1 Inventering av insatser och metoder Hemmasittare och problematisk frånvaro Kim Hermansen och Edin Dzanic Hösten 2014 I Sverige pågår just nu ett samtal om hur vi rätt ska formulera oss kring dessa elever. Begreppet hemmasittare är fortfarande det vanligaste men får viss kritik för att individualisera problemet. ELOF står för Elever med Långvarig Olovlig Frånvaro men akronymen verkar inte riktigt fastna. Man pratar också om elever med problematisk frånvaro vilket breddar underlaget för insatser och metoder men som också gör specifika problem luddigare. I rapporten förekommer alla tre begrepp.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING. sid 3 BAKGRUND Kartläggning.. sid 4 Definition av hemmasittare sid 4 Skolfrånvaro över landet.. sid 5 Konsekvenserna.. sid 5 Orsaker till skolfrånvaro. sid 6 RESULTAT Aktuell status i Västra Hisingen. sid 8 Främjande och förebyggande arbete: Vänersborgmodellen sid 10 Trulsegårdsskolan.. sid 12 Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda. sid 14 Projekt ökad skolnärvaro/ SDF Majorna-Linné. sid 15 Insatser riktade åt hemmasittarproblematik: Mimers Hus, Malmö.. sid 16 Efus, Flexgrupp, SDF Majorna-Linné sid 16 Vingen, Resursenheten, SDF Västra Hisingen.. sid 17 Magelungen-Karlaskolan, Göteborg sid 17 SLUTDISKUSSION. sid 18 KÄLLFÖRTECKNING/notsystem. Sid 21 BILAGOR. sid 22 2

3 INLEDNING Syfte med uppdraget! Gruppen har fått i uppdrag att under hösten 2014 göra en kunskapsinventering och finna verksamma metoder för att utforma och erbjuda stöd till hemmasittande elever. Alla studier av de myndigheter och organisationer som ur olika perspektiv studerar skolan och dess elever visar samma sak: skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna. Det är där elevers möjligheter till framtida positiva och aktiva livsval ska manifesteras, utforskas och förankras på olika sätt. Det finns dock en ökande grupp av elever för vilka detta inte stämmer: elever med hög frånvaro och de som riskerar att bli eller redan är hemmasittare. För dessa elever har skolan varit, och är många gånger fortfarande, en plats för ångest och misslyckanden och en plats som bidrar till att skapa ett tidigt och tydligt utanförskap, ofta livslångt. Beräknad samhällskostnad för dessa elever är enligt Socialstyrelsen mkr men vad kostnaderna i livskvalité är för eleverna, individerna, kan vi mest bara gissa oss till. Kort sagt kan vi säga att Västra Hisingen det senaste året har haft 14 bekräftade hemmasittare, det vill säga elever med mer än tre veckors sammanhängande och ogiltig frånvaro. Vi har samtidigt skäl att tro att de är något fler än angivit beroende på skillnader i definition och rapportering. Eleverna är hemma av väldigt olika skäl men de återfinns i princip uteslutande på högstadiet, NPF-diagnoser är ställda i hälften av fallen och det är lika många flickor som pojkar. Hur man inom stadsdelen arbetar och organiserar sig kring dessa elever skiljer sig väldigt mycket åt vilket verkar bero på olika skolkulturer men också hur resurser används och fördelas. Arbetet med frånvaro, både det preventiva och insatserna när frånvaron väl är ett faktum, skiljer sig också åt inom stadsdelen. Vi har under arbetet med rapporten hittat en fungerande modell för insatser och organisation kring frånvaro som vi väljer att rekommendera. Vi har även kunnat ta fram generella tankar kring hur man överlag arbetar framgångsrikt med och även bör arbeta med hemmasittare. 3

4 BAKGRUND Kartläggning I oktober 2014 fick vi i uppdrag att granska situationen i Västra Hisingen beträffande skolfrånvaro generellt och hemmasittare specifikt. I detta ombads vi studera skolorna i stadsdelen, ta intryck av liknande arbeten och projekt runt omkring oss för att slutligen presentera resultaten för uppdragsgivaren. Vi skulle även återkomma med förslag om fortsatt arbete i att främja skolnärvaro för elever i alla kommunala grundskolor Västra Hisingen, inte minst för elever med konstaterat problematisk skolfrånvaro samt så kallade hemmasittare. Under arbetets gång har vi tagit del av ett antal rapporter, artiklar, dokumentärer, bloggar, och studier. Vi har genomfört ett antal studiebesök i och utanför Göteborgs stad, intervjuat personal som har fokus på skolnärvaroarbetet inom olika verksamheter och vi har deltagit i en nationell konferens om hemmasittare. Vi har även via frågor till rektorerna och skolornas EHT samlat på oss uppgifter och tankar från de berörda inom stadsdelen. Författarna av denna rapport har delat upp det insamlade materialet och erfarenheterna enligt följande princip: Bakgrund som beskriver kunskapsläget avseende skolfrånvaro/hemmasittare. Aktuell status i Västra Hisingen Aktuella och beprövade metoder och arbetssätt som syftar att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro Aktuella och beprövade metoder avseende åtgärdande stöd till elever med problematisk frånvaro/hemmasittare Framgångsfaktorer som samlas i slutdiskussion och förslag inför fortsatt skolnärvaroarbetet. Definition av hemmasittare Den vanligt förekommande definitionen för hemmasittare är elev som är frånvarande från skolan i minst tre veckor i sträck utan giltig förklaring och som gjort ett aktivt val att stanna hemma 1 I övrigt finns det ingen enhetlig definition avseende begreppet hemmasittare. Tvärtom är det vanligt med olika benämningar som i stort sätt beskriver en och samma fenomen; elever som återkommande uteblir från undervisning och skolan: Skolkare Skolmotståndare Skolvägrare Elev med ströfrånvaro Elev med långvarig ogiltig frånvaro Elev med långvarig ofrivillig frånvaro Drop-outs Korridorsittare Oavsett vilken begrepp vi använder handlar skolfrånvaro i slutändan om att eleven får svårt att uppnå kunskapsmålen och fullfölja sin utbildning samt att eleven riskerar hamna i utanförskap som vuxen. De olika forskningsstudier som har gjorts i Sverige konstaterar att ströfrånvaro kan leda till 4

5 omfattande skolfrånvaro och att omfattande skolfrånvaro är en riskfaktor för ofullständig skolgång, sociala och psykiska problem. Därför har forskarvärlden 2 på senare tid myntat begrepp om problematisk skolfrånvaro. Begreppets mening innefattar: all typ av skolfrånvaro som leder till problem för eleven. Denna definition manar också till att tidigt upptäcka mönster som kan leda till långvarig skolfrånvaro. Elever med långvarig skolfrånvaro vittnar att avsaknad av frånvarokontrollen är en av orsakerna till att deras frånvaro kunde bli så omfattande. Denna bild kan styrkas genom att många kommuner utrycker bristande kännedom om elevernas långvariga skolfrånvaro. 3 Med hänsyn till ovanstående anser vi att begreppet problematisk skolfrånvaro är mer gångbar, än hemmasittare, när vi skapar förståelse kring problematiken. Men i denna rapport kommer vi använda dessa två begrepp synonymt. Skolfrånvaro över landet Grundskolorna i Sverige har rapporterat in, under läsåret 2008/2009, 1650 elever som är borta från skolan minst en månad. Under samma period har 600 elever varit borta helt från skolan under en hel termin elever är sporadiskt frånvarande (skolk, anmäld frånvaro). 150 elever har permanent skolfrånvaro. 4 Dessa siffror är dock inte rättvisa för nuvarande läget då antal skolfrånvarande elever har ökat med tiden och man misstänker att alla elever inte varit inrapporterade under mätningsperioden. 5 På senare år har skolfrånvaro blivit så omfattande och problematisk att tidigare regering har gått ut, 2011, med ett beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen på grundskolan. De konstaterar att den olovliga frånvaron är så stor att på högstadiet är det cirka 10 procent av alla elever som skolkar minst en gång i månaden. Enligt den nya skollagen, förutom betygssättning, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare underrättas samma dag som den olovliga frånvaron sker. 6 I Västra Hisingen finns det 6245 elever inskrivna i F-9 skolan under läsåret 2014/2015. Det saknas tyvärr en sammanhållen statistik över på hur många av dessa elever som har haft skolfrånvaro under skolåret. Anledningen till detta är att alla skolor ännu inte använder Hjärntorget för skolfrånvarorapportering. En intern kontroll av skolfrånvarorutinerna (och statistik framtagen under vecka 12 och 42/ 2014) i Västra Hisingen visar dock att oanmäld skolfrånvaro bland 10 rapporterande skolor i Västra Hisingen är 2.1% (mätning avser antal lektionstimmar). Vidare uppvisar rapporten på skillnader i statistik mellan olika skolorna i Västra Hisingen och skillnader i uppföljning av skolfrånvarorutiner mellan olika skolor i Västra Hisingen. Statistik för hela Göteborg visar att oanmäld skolfrånvaro har snitt på 2% av lektionstimmar. 7 Konsekvenserna Socialstyrelsen uppger i sin rapport 8 att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som motverkar utanförskap. Framtidsutsikterna försämras väsentligt för barn och unga som får ofullständiga betyg i grundskolan och som i förtid bryter utbildningskedjan. Parallellt ökar risker för framtida psykosociala problem. I samma rapport uppges att skolan som skyddsfaktor är särskilt viktig för redan utsatta barn. 5

6 Skolverkets statistik visar att 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg i gymnasiet med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Motsvarande andel bland de ungdomar som hoppat av gymnasiet, innan årskurs tre, var 28 procent. 9 En studie som har gjorts av Stockholms stad 10 visar att risker för socialt normbrytandebeteende, kriminalitet, användning av cannabis, alkohol och tobak samt psykisk ohälsa dubbleras bland ungdomar som har haft fler än 20 skolfrånvarande tillfällen på högstadiet. I intervju med Informationsansvarig i stadsdelen Västra Hisingen framgår det att cirka 200 ungdomar mellan år har hoppat av gymnasieutbildningen. Informationsansvarig har gjort kartläggning med 97 ungdomar. I kartläggningen framgår det att 17 ungdomar är aktuella inom socialtjänsten, varav 10 inom enheten för Unga-Vuxna och tre inom enheten för Barn och Unga. Inofficiellt uppger informationsansvarig att ett femtontal ungdomar även är aktuella hos polisen och en inom kriminalvården. I Informationsansvarigs intervju med ungdomarna framgick även att många hade skolfrånvaro redan i grundskolan och att flertalet har varit aktuella för basutredning inom grundskolan. Nilsson och Wadeskog 11 har genom att titta på statistik på riksnivå beräknat sannolikheten för olika former av utanförskap. Enligt deras modell anses 12,8 % av dagens ungdomar hamna i ett framtida utanförskap av olika grad. Man kan anta att en del av dessa ungdomar återfinns bland de elever som idag har problematisk skolfrånvaro. 12,8 % är ett riksgenomsnitt och det finns anledning att tro att Västra Hisingen ligger något över, bl.a. på grund socioekonomiska faktorer 12. Nilson och Wadeskog har även beräknat prislappen för en individ i utanförskap under perioden år och den är i dagsläget cirka 14,8 miljoner kronor. Vi anser att samband mellan utanförskap och hög skolfrånvaro är tydligt enligt siffrorna ovan. Skolfrånvaro på lång sikt innebär stora kostnader för samhället men även individuellt lidande och dåliga framtidsutsikter. Orsaker till skolfrånvaro Det händer sällan att en elev helt plötsligt slutar komma till skolan, det är tvärtom något som växer fram under längre tid och som oftast börjar med ströfrånvaro. Uppmärksammar inte skolan skolfrånvaron tidigt är risken stor att den övergår till långvarig och otillåten skolfrånvaro. Då har eleven hunnit utveckla psykisk ohälsa i form av ångest, stressrelaterade symptom och utbrändhet. Skolverket understryker i sin rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) ett vanligt förekommande mönster; långvarig, ogiltig skolfrånvaro beror på en kombination av flera olika faktorer. Det finns alltså sällan bara en anledning till att eleverna inte närvarar på lektionerna och i skolan, utan flera. Enligt barnpsykologen, Malin Gren Landel, som föreläser och forskar i ämnet är det de oftast flera individ-, familj-, sociala- och skolfaktorer som samverkan med varandra och förorsakar problematisk skolfrånvaro hos en elev 13. Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning om skolan där de tillfrågade vårdnadshavare till barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom autismspektrum om bl.a deras skolfrånvaro. Enligt undersökningen har 6

7 77% av de tillfrågade uppgett bristande autismkompetens som främsta orsaken till att eleven varit frånvarande 14. Här har vi försökt sammanställa de olika faktorerna som kan leda till problematisk skolfrånvaro: Pedagogiska faktorer som kan orsaka ogiltig frånvaro kan handla om att elever inte begriper ett ämne, att lärare i enstaka fall brister i bemötandet och t.o.m. stämplar eleven som dum. Det kan också handla om att elever med stor frånvaro behöver särskilt stöd, men inte får det, eller att inga eller felaktiga diagnoser ställs eller att de ställs för sent. Organisatoriska faktorer. Det kan röra sig om osystematiskt närvarorapportering, alltför stor betoning på självständigt arbete, få lärarledda lektioner, lärarbyten, kontinuerlig omorganisation av resurspersoner, klasstorlek samt otydlig ansvarsfördelning bland vuxna i skolan. Sociala faktorer. Skolan är inte bara kunskapsmiljö, den är också en miljö där eleverna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband. I denna sociala miljö kan också uppstå konflikter i form av grupptryck, socialt utanförskap, kränkningar och trakasserier. Detta kan sedan ligga till grund för långvarig ogiltig frånvaro. Hem och familjefaktorer: I de intervjuer med elever som skolverket har utfört, framkommer även faktorer som hör till hemmiljön. Ungdomarnas berättelser visar att hemmet är en största betryggande faktor för att eleven ska klara av sin skolgång. Samtidigt finns det elever som vittnar om mycket svåra hemförhållanden. Både elever och familjen i sin helhet kan vara utsatta för olika slags påfrestningar såsom migration, arbetslöshet, missbruk, sjukdom, misshandel, bristande föräldraförmåga och besvärliga ekonomiska situationer. Sammantaget kan dessa erfarenheter påverkat elevernas hela livssituation och bidragit till den långvariga, ogiltiga frånvaron. Individuella faktorer: Det är vanligt att elever med psykisk ohälsa (ångest och depression), Aspergers syndrom och autism har varit frånvarande under långa perioder. Detta tyder att även elevens funktionsnedsättningar kan vara ett bidragande faktor till hög men oftast anmäld skolfrånvaro. Skolan är som sagt en oerhört viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Den ska stå för lärande men även för hopp, gemenskap, positiva förväntningar, arbetsglädje samt förtroendefulla relationer till andra jämnåriga och vuxna. För att skolans ska kännas som en trygg plats är det viktigt att barn och ungdomar upplever känslan av sammanhang. Skolans miljö måste vara begriplig och hanterbar. Om en elev inte upplever detta och dessutom har en svår livssituation i övrigt kan skolfrånvaro ses som en rimlig utväg ur elevens perspektiv. Då får vi en elev i kris. När vuxna hamnar i kris blir de sjukskrivna. Frågan är hur vi betraktar våra barn och unga med samma problematik?! Det som skiljer vuxnas utbrändhet från elevers dito är nämligen många gånger omgivningens språkbruk och förhållningssätt. Är en kollega utbränd pratar man nästan uteslutande om stress, vila, promenader, äta gott, anpassade arbetstider och arbetsuppgifter, rehabilitering, samtal osv. Är en elev hemma pratar man däremot om skolplikt, att jobba ikapp, skolvägran, föräldraansvar, hemundervisning osv. En del av arbetet med hur vi förhåller oss till dessa elever är således att förändra hur vi pratar om dem och deras situation 15. 7

8 RESULTAT av vår kartläggning Specialistnivå (Riktade insatser för elever med hög eller permanent frånvaro. Extra resurser/insatser i skolan, samordnade insatser mellan skolan, BUP, habilitering och socialtjänst) Insatser och metoder Första linjen (enl. Vänersborgsmodell) (Skolsocialkartläggning och ev. basutredning för elever med hög frånvaro. Anpassad undervisning/åp, EHT, samverkan med hemmet och vid behov med externa parter t.ex BUP, habilitering och socialtjänst) Generella nivå (enl. Vänersborgsmodell) (Skolans arbete för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. t.ex genom etablering av närvaro/frånvarorutiner, skapa goda relationer mellan skolan, elever och hemmet, organisation, kommunikation, hem och elevinflytande) Vi har använt oss av ovanstående modell för att fortsättningsvis beskriva det främjande skolnärvaroarbetet samt förebyggande och åtgärdande insatser för elever som riskerar att få eller redan har problematisk skolfrånvaro. Denna modell har använts konsekvent för att kategorisera vår kunskapsinventering. Aktuell status i Västra Hisingen. För att få fram aktuella siffror och mönster så mailade vi frågor (se bilaga 3) till samtliga 21 grundskolor inom Västra Hisingen. Ett flertal skolor sökte vi senare upp enskilt via mail för nödvändiga följdfrågor och försök till förtydliganden. Det vi direkt ser är att det beträffande frånvaro inte finns någon egentlig röd tråd inom stadsdelen, vare sig i det preventiva, i insatserna, i samverkan, i rapporteringen eller i tolkningen av siffrorna. Av 21 skolor är det till exempel endast tio som använder sig av Hjärntorget i sin frånvarorapportering. En del skolor räknar frånvaron i antal tillfällen, andra räknar i procent. En del skolor överlåter i stor grad det mesta till den enskilda pedagogen, medan andra skolor direkt tar hjälp av EHT. Med ett system som spretar på det här viset är det svårt att enas om definitioner och mätpunkter men vi har ändå fått fram en del material att arbeta vidare med. Den senaste tolvmånadersperioden har vi inom stadsdelen haft fjorton hemmasittare enligt 3- veckorsdefinitionen men får skolorna själva definiera detta så hamnar vi på ett knappt 30-tal. En av dessa fjorton har sedermera flyttat till en annan stadsdel och fem har återgått till skolan, vilket innebär att vi just nu har åtta hemmasittare. Av dessa åtta återstående är pojkar i majoritet, en tydlig majoritet har diagnos och samtliga tillhör högstadiet. Endast en elev av alla fjorton noterade under det senaste året har tillhört mellanstadiet, ingen i lågstadiet. 8

9 Skola HS DIAGNOS POJKE FLICKA ÅRSKURS Jättestensskolan F o 1 9 Nordlyckeskolan Ryaskolan F SvaLan F x9 Torslandaskolan och 9 Torslandaskolan F Trulsegårdsskolan x8 och 3x9 Samtliga skolor med hemmasittande elever rapporterar via Hjärntorget. På skolorna varierar utbudet av anpassningar och insatser väldigt kraftigt. Ett par skolor har åtminstone teoretiskt sett diskuterat fram en stor mängd möjligheter även om de inte anser sig ha kapacitet eller förmåga att erbjuda rätt stöd till alla elever. På andra skolor begränsar man sig till att beskriva ett minimum av konkreta insatser även om alla skolorna också anger att de anpassar sig efter elevens behov. För att verkligen kunna beskriva vad dessa anpassningar består av behöver vi gå djupare in i respektive fall vilket vi inte anser är nödvändigt i det här läget som mest handlar om en ytlig första kartläggning. Det som framkommer är att även om alla är överens om att skolan inte bara är en plats för traditionellt lärande utan också i väldigt stor grad en social arena och att många av dessa elever har behov av stöd inom just det området, så är det bara en skola som arbetar med detta ur ett bredare perspektiv. Svartedalsskolans (SvaLan) SU-verksamhet tar ett brett grepp om elevens hela sociala spektra, verktyg och intressen för att stärka dem med målet att så småningom kunna få tillbaka dem till skolan. Man kommunicerar med eleverna via SMS, Facebook, KIK, Instagram, Steam och andra sociala medier, de ser till att klasskamrater hör av sig till eleven som är hemma, de bjuder in till mer eller mindre renodlat sociala aktiviteter (konserter, middagar, utflykter osv), de är regelbundet hemma hos eleven och pratar oftast inte om skolan i andra termer än klasskamrater, framtida lustfyllda aktiviteter och grupptillhörighet. Klarar eleven av att stegvis återvända är personalen med i hela processen för att se till att skarvarna under elevens dagar är så små som möjligt. Samverkan kring frånvaro med aktörer som BUP, Habiliteringen med flera kring hemmasittare i stadsdelen skiljer sig också väldigt mycket åt. Ett par skolor använder sig kontinuerligt av hela spektrumet av aktörer och processer medan andra begränsar sig till sporadiska samarbeten med socialtjänsten. Vi har en skola som utöver de förväntade BUP, Habiliteringen med flera även arbetar med idrottsföreningar och församlingar kring elever med närvaroproblematik. Ytterligare en arbetar bland andra med studieförbund för att kunna erbjuda aktiviteter och utlopp som dessa organisationer kanske är mer erfarna av. Majoriteten av skolorna håller sig dock ganska snävt inom det traditionella spektrumet. Ett par av skolorna flaggar för att samverkan inte fungerar så bra, att rollfördelningen är otydlig, att resultat uteblir, det tar för lång tid osv men man använder sig ändå av kanalerna. De skolor i stadsdelen som har påvisat att de har hemmasittare samarbetar så vitt vi kan se i dagsläget inte med metod, organisation eller förhållningsstrategier kring dessa elever. 9

10 I kontakt med enheten Barn och unga i Västra Hisingen 16 uppges att anmälningar från skolan om enbart skolk och hemmasittare har låg prioritering, vilket beror på resurs- och tidsaspekter. Fokus i arbete på enheten Barn och Unga har under senare tid legat på akuta ärenden. Under 2014 har det inkommit 6 anmälningar från skolan som handlar om skolk och långvarig skolfrånvaro. Inga av dessa har lett till utredning. Det görs dock alltid en förhandsbedömning och ambitionen är att handläggaren ska återkoppla till skolan (skolkurator eller rektor) om en utredning inleds. Utredningen inleds däremot, nästan alltid, om i anmälan från skolan utrycks även misstankar om annan problematik, till exempel missbruk, brist på föräldraförmåga, barnens psykiska ohälsa etc. De insatser som kan erbjudas genom bistånd är; Familjekraft, Egenkraft, MST (i syfte att stärka föräldraförmågan) och Vingen samt kontaktperson som vänder sig individuellt till barnet/ungdomen. Vingen har emellertid som målgrupp bara ungdomar från 16 år och uppåt. Samverkan mellan socialtjänst och skolan sker genom SPPF, Västbus, enskilda kontakter mellan handläggarna och skolpersonal samt ett möte som sker en gång per månad mellan alla handläggare i mottagningsgruppen och skolkuratorerna. På frågan om samordning av insatser och samverkan mellan skolan och socialtjänst, utrycks önskan att skolan som anmälare alltid närvarar vid första förhandsbedömningsmöte med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren. Det sistnämnda har diskuterats på enheten, men har inte genomförts systematiskt. Vi har under arbetet även samtalat med representanter för de skolteam som finns i Biskopsgården. De arbetar i dagsläget inte med målgruppen för denna rapport utan har fokus på elever som framförallt riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk. Skolteamsrepresentanterna ser ändå vikten av att samtala och samordna insatser kring båda målgrupperna eftersom skolfrånvaro kan leda till liknande utanförskap. Främjande och förebyggande arbete Vänersborgsmodellen 17 Den modell vi identifierat som mest framgångsrik i arbetet med att främja skolnärvaro kommer från Vänersborg. Flera kommuner och landsting ingick i ett Modellområdesprojekt inom SKL. Syftet med projektet var att utveckla förändringsarbete och åstadkomma effektiva former i hälsofrämjande insatser avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom projektet var Vänersborg en av de kommuner som fokuserade på att systematiskt utveckla arbete kring skolnärvaro. Under en period på två år, , gav ansträngningar goda resultat: den ogiltiga frånvaron i grundskolan minskade med 53%. Närvaro bland elever med över 20% ogiltig frånvaro ökade med 60%. Modellen/metoden utgår från att skapa koll på närvaro (frånvarorapportering och statistik). Gemensamma rutiner på kommunal och landstingsnivå utvecklades. Kunskapen om skolnärvarons betydelse för resultat i skolan och för elevens psykiska hälsa ökades och spreds inom olika verksamheten. Koll på närvaro: alla kommunala skolor utvecklade en och samma rutin för närvarorapportering. Rapporteringen har bidragit till statistik som även har legat som grund för målförändring. 10

11 Gemensamma rutiner: skolan och andra partner inom kommunal och landstingsverksamhet har utgått från samma handlingsplaner/rutiner, ökad samverkan mellan berörda partner, fortbildning av personal, kommunikation med hemmet förbättras, eleverna görs delaktiga. Ökning och spridning av förståelse kring närvarons betydelse: kunskapssamling samt fortbildning av personalen. Diskussionen kring skolnärvaroarbetet fördes i olika sammanhang såsom APT, elevhälsan, rektorsmöten osv. Framgångsfaktorerna i skolnärvaroarbetet pekar på följande omständigheter som genomsyrar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser: Goda relationer; Elevhälsan tillsammans med övrig skolpersonal arbetar med att utveckla bemötandet av elever med skolfrånvaro, både under perioden eleven är ifrån skolan men även efter att eleven kommit tillbaka till skolan efter en skolfrånvaroperiod. Elever som behöver utmaning och stöd erbjuds det i skolan. Skolornas förhållningssätt utgår ifrån att eleverna ska känna sig trygga och att de kan uppnå framgångar i skolan (motverka misslyckande). Kunskapsfokus; Skyddsfaktorer med skolan lyfts upp och vikten av att klara skolans kunskapskrav. Samverkan; Tydliga former för samverkan med hemmet, inom skolan och med externa aktörer Att lyssna på eleverna; Alla elever får vara delaktiga i skolnärvaroarbetet på en främjande nivå. På individuell nivån ska eleven medverka i sin egen planering och utformning av åtgärder som ska leda till ökad närvaro i skolan. Detta sker genom att lyssna på elevens egna tankar och göra en skolsocial kartläggning. Tydligt ledarskap; Politiker och ansvariga chefer är överens om politiska och ekonomiska mål t.ex: långsiktig satsning på att få ungdomarna i arbete och egen försörjning, att öka måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet, att samverka kring resursanvändning mellan skolan, socialtjänst och hälso-sjukvård. Rektorerna ansvarar för att modellen implementeras inom alla skolor. Styrgruppen samverkar och ansvarar för utveckling och utvärdering. Rutiner och systematiskt förbättringsarbete: Rutiner ska formuleras tydligt vad det gäller närvarorapportering och skolnärvaroarbetet. Dessa presenteras i en trappmodell. Trappmodellen underlättar för skolpersonalen att tydliggöra hur och när man ska agera, beroende på skolfrånvarons omfattning. Detta har förankrats hos alla berörda rektorer, lärare och inom elevhälsan. Elevhälsan följer hur arbetet genomförs och gör utvärdering av insatser i enskilda ärenden. Rutiner är kända även för alla elever och föräldrar och andra aktörer som skolan samverkar med. Samarbete med vårdnadshavarna: Hitta former för vem, när och hur ska samarbeta med föräldrarna utifrån elevens frånvaro. Alla vuxna fokuserar på samma sak. Länk mellan skolan och socialtjänst i form av en samverkande socialsekreterare. De samverkande parter såsom BUP, BUM, socialtjänsten, ställer alltid frågor till barn och föräldrar om barnets skolnärvaro, vid den första kontakten. Tekniska förutsättningar: underlätta rapportering och mätning av data som ska ligga till grund för förändringsarbetet. 11

12 En viktig del i skolnärvaroarbetet i Vänersborg är samverkande socialsekreterare. Socialsekreteraren agerar också som IFOs kontaktperson för alla grundskolor i kommunen. Enligt trappmodellen vet alla skolor när samverkande socialsekreterare ska kopplas på i ärendet; om oanmäld skolfrånvaro fortsätter efter fem tillfällen kallar skola till ett möte där samverkande socialsekreterare deltar. Socialsekreterare träffar då eleven, vårdnadshavarna, skolpersonal och tar del av den skolsociala kartläggningen som har gjorts på skolan. Utifrån detta görs en förhandsbedömning om huruvida en utredning kring elevens situation ska inledas eller inte. Socialsekreterare informerar vårdnadshavare om olika typer bistånd- och serviceinsatser som kan erbjudas inom IFO. Skolan gör alltid orosanmälningar till en och samma samverkande socialsekreterare, även i ärenden som inte handlar enbart om skolfrånvaro. Samverkande socialsekreterare besöker kontinuerligt alla skolor och informerar kring anmälningsrutiner. Fördelar med en samverkande socialsekreterare inom IFO är: Vårdnadshavarna och eleven träffar en och samma person (en väg in), fram tills utredningen eventuellt inleds. Skolan har en person på IFO som kan kontaktas för råd, stöd, konsultation och avseende orosanmälningar. Kommunikationen mellan skolan och IFO har blivit bättre och snabbare. Samlad kunskap om IFO som kommuniceras kontinuerligt mot skolorna. Anmälningsrutiner har blivit enhetliga på alla skolor. Mindre tryck mot Barn- och Familjeenheten. Socialsekreterare får mer sammanhållen bild om barnets situation på skolan. Socialtjänsten agerar tidigare. Trulsegårdsskolan/Psynkprojektet Trulsegårdsskolan är en skola, åk 6-9, med 532 elever. Efter att elevhälsan har identifierat att det saknas rutiner för elever med skolfrånvaro, har Trulsegårdsskolan sedan 2013, ingått i Psynkprojektet med fokus att systematisk förbättra närvaro bland skolans elever. Psynk är ett projekt inom SKL. Övergripande mål för Psynk, som är ett projekt på nationell nivå, är att synkronisera insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Enligt SKL och rådande forskning kan skolfrånvaro vara ett av de första tecknen på psykisk ohälsa. Trulsegårdsskolans målsättning med skolnärvaroarbetet är att främja skolnärvaro och uppmärksamma elever med ströfrånvaro, hög anmäld och oanmäld frånvaro. Skolans ambition är att förebygga ohälsa genom att tidigt uppmärksamma skolfrånvaro och erbjuda lämpliga insatser. Elevhälsan på Trulsegårdsskolan ansvarar för utvärdering och redovisning av resultat inom ramen för Psynk. Presentation av frånvarorutiner Trulsegårdsskolan presenteras som bifogat material. Genomförande av projektet Skolnärvaroarbetet har genomsyrats av tre olika processer/faser; framtagning av en modell, implementering och samverkan. Elevhälsan har startat arbetet under första halvåret med att ta fram en frånvarorutin. Som förebild används Vänersborgsmodellen (se ovan). Frånvarorutinen har diskuterats med övrig skolpersonal och efter revidering antagits som en skrivande rutin för hur man 12

13 ska arbeta med problematiken. Under vårterminen 2014 har skolledningen tillsammans med elevhälsan jobbat med att implementera modellen och rutiner. All skolpersonal har blivit upplyst om hur frånvarorutinen ska användas genom medarbetarsamtal, temadagar, arbetsplatsträffar, lagmöten, elev-/klasskonferenser och bjudningar till elevhälsomöten. Under vårterminen har skolledningen också utvecklat en checklista för elev-/klasskonferenser, där bland annat skolnärvaro för alla elever berörs. Elev-/klasskonferenserna genomförs två gånger per läsår. Under höstterminen 2014 har vi informerat alla föräldrar till elever i åk 6 om skolfrånvaroarbetet och rutiner på skolan. Under höstterminen 2014 har elevhälsan tagit fram en lista på alla elever som ligger i riskzonen för hög frånvaro. Vid genomgång, har det uppmärksammats 30-tal elever som hade frånvaro högre än 15%, i mitten av terminen. Procentsatsen syftar både på anmäld och oanmäld frånvaro. Den listan har lagts upp på Hjärntorget för bevakning av elevhälsan. Syftet är att en gång per månad gå igenom dessa elevers närvaro och sedan agera enligt frånvarorutinen. Den tredje fasen med skolnärvaroarbetet, att förbättra samverkan inom skolan och med externa aktörer, har krävt satsningar i utveckling av VÄSTBUS-möten, dokumentation och närmare kontakt mellan lärarkåren och elevhälsan. Man har också satsat på att hålla konsulterande möten med andra professioner utanför skolan utan vårdnadshavare och elev för att hitta gemensamma vägar i att vända frånvaro till närvaro. Erfarenheter från projektet Vår erfarenhet säger att tidig upptäckt, tydliga rutiner, samarbete med hemmet, att få fram elevens berättelse och upplevelse av sin egen skol- och livssituation är de främsta framgångsfaktorerna. Det som skiljer vår frånvarorutin från Vänersborgsmodellen är att vi har uppmärksammat all typ av frånvaro, både oanmäld och av vårdnadshavare anmäld frånvaro. Vi anser att det är viktigt att följa upp elevens mående och behålla kontakt med hemmet även om eleven är anmäld som sjuk. Det är viktigt att hemmet och skola samarbetar och hjälps åt i att finna orsaken till skolfrånvaro samt att tydliggöra vårdnadshavarens ansvar i att hjälpa eleven tillbaka till skolan. Ibland behöver vårdnadshavare stöd i detta från andra instanser i samhället. Syftet till att följa upp även anmäld frånvaro, är att förebygga all typ av frånvaro och ohälsa som kan skapa problem för elevens utveckling och uppfyllelse av kunskapsmålen. Skolsköterskor, som ingår i elevhälsan, kontaktar hemmet efter att eleven varit skolfrånvarande efter två sammanhängande veckor eller vid anmälda sporadiska men återkommande frånvarotillfällen. Om eleven utrycker psykosomatisk problematik som en av orsakerna till att de anmäls sjuka, kan föräldrar erbjudas rådgivning och stödsamtal av skolans elevhälsa. Detta ser vi också som en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. Vi har förtydligat varje mentors ansvar att bevaka sina elevers skolfrånvaro/närvaro. Vi har infört ny skolfrånvarorutin där varje mentor följer sina mentorselevers skolnärvaro, cirka 16 stycken, i Hjärntorget varje dag. En blankett har tagits fram: Elevers skolsituation, som fylls i av mentor inför elev-/klasskonferens som hålls en gång per termin där bland annat varje elevs frånvaroprocent/tillfällen dokumenteras och diskuteras. Vad har vi uppnått på Trulsegårdsskolan?! Trulsegårdsskolan har utformat och implementerat nya rutiner för skolfrånvaro inom alla led på skolan. Detta har resulterat i ökad medvetenhet hos lärarna som i sin tur lett till högre rapporteringsfrekvens till Elevhälsan. Detta har i sin tur gjort att vi tidigare uppmärksammar frånvaro och sätter in med åtgärder. Mentor kontrollerar skolfrånvaro via Hjärntorget och meddelar 13

14 Elevhälsan vid viss nivå enligt skolans frånvarorutin. Under en 6 månaders period, oktober 2013-mars 2014, har det kartlagts 14 elever med problematisk skolfrånvaro. 6 av dessa elever har betraktats i allmän mening som hemmasittare (elever med långvarig sammanhängande frånvaro). Resultatet av det skolnärvaroarbetet som vi genomfört på skolan blev att 10 elever kom tillbaka till skolan på heltid eller har minskat sin skolfrånvaro i sådan utsträckning att deras skolresultat inte påverkades negativt. För närvarande har vi tre elever med långvarig frånvaro. När vi tittar på anmäld och oanmäld frånvaro 18 har den också gått ner. Den oanmälda frånvaron från 2,9%, år 2013, till 1%, 2014, och den anmälda frånvaro från 6,0%, 2013 till 4,9%. Procentsatsen avser frånvarande lektionstimmar. Det finns mycket kvar att utveckla på Trulsegårdsskolan. Skolnärvaroarbetet har blivit en naturlig del av elevhälsan och skolutvecklingsfrågor. Samarbete och samverkan med externa parter har ibland stött på problem och skapar viss frustration, då skolan inte klarar av att bemöta alla elevers behov, vilket är nödvändigt för att vända skolfrånvaro till närvaro. Största problemet är att vi har svårt att bemöta elever med långvarig frånvaro/hemmasittare för att behovet är komplext och orsakerna går in i varandra, vilket kräver åtgärder/insatser från flera olika håll. Vi anser ändå att vår satsning har gett resultat, om än inte fullt ut. Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda 19 Under vårterminen 2014 har en projektgrupp i Örgryte/Härlanda fått i uppdrag att ta fram frånvarorutiner som involverar skola och samverkande aktörer såsom socialtjänst, sjukvård och fritid. Som ett led i projektet har under HT-14 Lundenskolan åk f-9 använts som pilotskola för implementering. Vidare har en ny tjänst, samverkande socialsekreterare på Barn-och Familjeenheten, upprättats. Tjänsten är placerad, med halv tid, inom ramen för projektet. Målet med projektet är att åstadkomma likvärdighet i skolfrånvaroarbetet genom att skapa och implementera gemensamma rutiner för att främja närvaro i skolan och i hela stadsdelen. Andra mål är att frånvaron minskar på stadsdelens alla skolor F-9 och att på så sätt förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan genom tidiga insatser i hela stadsdelen. Vid sidan om projektet har stadsdelen ett specialteam, bestående av en fritidspedagog, familje- och ungdomsbehandlare, två specialpedagoger och en samordnare. Tanken är att hemmasittare och elever med problematisk frånvaro samt deras vårdnadshavare skall kunna erbjudas stöd. Insatsen erbjudas både som service och bistånd från Barn och Familjeenheten, IFO. Erfarenheter från projektet Under en fyraveckorsperiod har man uppmärksammat alla elever på Lundenskolan, både med anmäld och med oanmäld skolfrånvaro. Vid skolfrånvaro, mer än 10%, har man ringt vårdnadshavare vilket inneburit cirka 60 samtal. Det har varit odelat positiv respons från föräldrarna. Skolledningen har fått ökade kunskaper kring elevers frånvaro, omfattning och orsaker. Innan mätningen genomfördes, trodde man att den generella frånvaron skulle vara högre än den varit. Mätningen visade emellertid att ett visst antal elever hade mer lång och oroväckande frånvaro än förväntat. Enheten Barn o unga inom IFO har skapat rutiner i sin barnavårdsutredning där frågeställningar kring skolfrånvaro ingår. Uppdraget för samverkande socialsekreterare håller på att utformas. Tanken är 14

15 att samverkande socialsekreterare, förutom arbete inom projektet Ökad närvaro, ska även bistå alla skolor som kontaktperson inom IFO. Projektansvariga lyfter även fram problem som de stött på: implementering i hela stadsdelen är svårt eftersom rektorerna prioriterar andra mål och det tar längre tid än vad de räknat med. Information och diskussionen om skolnärvaroarbetet stannar hos skolledningen och förankras inte i elevhälsa eller hos lärarna. Projektledarna känner också starkt behov av att få tydlig legitimitet från högre ledningsnivå samt att beslut om skolnärvaroarbetet ute på skolorna kommuniceras på annat sätt, än genom enbart projektet. Ett annat problem som specialteamet har upplevt är att skolan och IFO remitterar till specialteamet för sent och att skolorna då kommer med orealistiska förväntningar då det är för sent att åstadkomma förändring. Projektet har initierats av IFO vilket kan också vara en anledning till implementeringssvårigheter ute på skolorna. Ökad skolnärvaro i Majorna-Linné 20 Skolnärvaroprojektets syfte är att öka skolnärvaron för alla elever i årskurs 1-9 i samtliga kommunala skolor i SDF Majorna-Linné. Målet är att fler elever ska nå skolans kunskapskrav, samt att genom tidiga insatser förebygga att elever med stor skolfrånvaro utvecklar psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och annan psykosocial problematik. Projektet anser att i första rummet utveckla tydliga, enhetliga och väl förankrade rutiner för frånvarorapportering. Elever som inte är närvarande i undervisningen löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav. Majorna Linné vill anamma Vänersborgmodell för att genomföra ett systematiskt förbättringsarbete kring skolnärvaro. Projektet ska, tillsammans med sektorerna IFO och Utbildning och i samverkan med den lokala Västbus-gruppen, genomföra ett systematiskt förbättringsarbete under läsåret med syfte att öka skolnärvaron. Projektet är ett samverkansprojekt mellan hem, skola, socialtjänst (IFO) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Erfarenheter från projektet En mätning av frånvaron gjordes under de tre första månaderna Den visade bland annat att cirka en sjättedel av eleverna i årskurs 7-9 hade en oanmäld frånvaro, skolk, på 5% eller mer. Det betyder att cirka av totalt 765 elever, skolkade i snitt 1-2 lektioner i veckan. Denna mätning har varit utgångspunkt för vidare mätningar och utvärdering. Det finns dock vissa brister i mätningen då inte alla lektioner rapporterats till systemet av lärarna, samt att viss osäkerhet råder vid mättillfället kring vilken statistik ska användas. Dessa brister kommer att förtydligas i utvärderingen efter att projektet avslutats. Projektet befinner sig i planering inför implementeringsfasen. Enligt projektledare har tydlig styrning, samverkan med Västbus, sektorchefernas och politikernas engagemang varit viktigaste faktorerna till att projektet fått en bra start. Projektet har fått medel för en samverkande socialsekreterare som ska agera som länk mellan skolan och IFO. Frånvarorutiner och skolnärvaroarbete räknas komma igång under vår- och höstterminen Projektet har också fått mer ekonomiska medel som eventuellt kommer läggas på elevhälsan/skolkuratorer för att kunna följa upp och utvärdera implementering och resultat på respektive skola. Verksamheter med riktade insatser 15

16 Vi har i enlighet med uppdraget gjort ett antal studiebesök och där på följande intervjuer med en mängd verksamhetsledare för att hitta variationer på fungerande organisationsmodeller, metoder och strategier i arbetet med elever med stor eller permanent frånvaro. Mimers Hus, Malmö 21 Mimers Hus startades 2011 finansierat med SIS-bidrag från SPSM men är sedan 2013 en permanent verksamhet som arbetar uteslutande med hemmasittare för hela Malmö Kommun. Lokalerna ligger centralt i direkt anslutning till en av de större gymnasieskolorna i Malmö men med egen ingång och egen personal. Anpassat för att kunna ta emot maximalt åtta elever med stöd av en assistent och två specialpedagoger. Eleverna skrivs in på skolan via centrala elevhälsan i Malmö kommun. Skolgången på Mimers Hus är extremt individualiserad med lågt tryck och en tydlig framstegstrappa som eleverna tidigt får ta del av. Skolstart läggs vid till en tid när det passar eleven, antal timmar utökas kontinuerligt när eleven själv tar initiativet, material läggs lite för lågt till en början så att eleven snabbt blir klar, ser sig själv prestera och tidigt känner behovet av mer och svårare material att arbeta med. Majoriteten av eleverna har primärdiagnoser och överlag påminner det mesta om en SU-verksamhet med enskilda arbetsplatser, möjligheter till återhämtning, varierade uppgifter, tydlighet, dämpande miljö och med stort fokus på bemötande och relationer. Vid inskolning var det viktigt för dem att tydligt få fram att de först träffar eleven på neutral mark, gärna ett fik, och att de med väldigt försiktiga kliv ser till att först och främst, återigen, bygga en relation innan de börjar diskutera skolgång. EFUS, Flexgruppen, Västra Frölunda 22 I verksamheten arbetar två speciallärare på just nu sex elever. Skolor i området köper placering för hemmasittande elever där minimum är tre förmiddagar per vecka till en kostnad av 5.000:-/vecka. I takt med att eleven klarar av fler timmar/dagar köps tilläggstid och målet är hela tiden att eleven ska kunna återgå till sedvanlig skolgång. Lokalen ligger för sig själv men i anslutning till Gathenhielmsskolans SU verksamhet är att betrakta som traditionellt SU-stöd för elever med exempelvis ADHD. EFUS är en ganska renodlad skola, eleven förväntas komma dit utan hjälp av personalen, man hämtar till exempel inte eleven utan överlåtar dessa bitar till IFO, de träffar inte eleven på andra platser, de ägnar sig endast marginellt åt sociala aktiviteter utan fokus är helt på skolarbete. Arbetsuppgifter, material, bedömning m m styrs till stor del av hemskolan. Alla eleverna arbetar individuellt och enskilt, de har egna hyllor med sitt material, rummet de har till förfogande påminner mycket om en fritidshemslokal med soffa, spel, musikanläggning, fåtöljer, arbeten på väggarna osv vilket möjliggör ett kontinuerligt lärande i olika miljöer utan byte av lokal. De ansåg att möjligheten för eleven att ha sin skolgång på annan plats än på hemskolan möjliggjorde en ny chans och att det idag med det fria skolvalet inte var konstigt för en elev från exempelvis Torslanda att säga att hen går i skola i Västra Frölunda. En sak som de var extra noga med att poängtera är att de vill att VH och hemskola ska lite på dem, lita på deras kompetens, lita på att de tar över problemen och förväntningarna, att de axlar hela ansvaret och att de ser och tänker kring detta. De ber tidigt och tydligt alla andra involverade att 16

17 lägga allt skolrelaterat åt sidan och att de på EFUS tar över den rollen ur alla perspektiv. Tydligt och professionellt. Vingen, Västra Hisingen 23 Vingen vänder sig till ungdomar från 16 år uppåt och arbetar med att förebygga utanförskap, att hjälpa till att avbryta isolering och att erbjuda hjälp med sysselsättning såsom skola, praktik eller jobb. Vanligtvis är Vingen en verksamhet som vänder sig till ungdomar som går eller skulle ha gått på gymnasiet men vissa fall tar de emot också sistaårselever från grundskolan. Insatsen kan fås på bistånd från IFO. Ungefär jämn fördelning mellan Biskopsgården och Torslanda, och jämn fördelning i bistånd från enheten Barn och unga respektive enheten Unga-vuxna. Diskussionen har förts att erbjuda insatsen också på service. Idag är cirka 25 ungdomar inskrivna inom verksamheten. Inom Vingen jobbar sex ungdomshandledare samt en samordnare. Vingens metod bygger på ett kontaktmannaskap där en ungdomshandledare tillsammans med ungdomen och på beställning från IFO gör upp en individuell plan. Insatsen baseras på långsiktighet, en stark allians med ungdom och hemmet, relationer och praktisk stöd såsom social träning, åka buss, bilskjuts, aktiv fritid et cetera. Arbetet börjar alltid med ett studiebesök i lokalen på Vingen, eller på neutral mark, för att avgöra ungdomens motivation till förändring. Det görs bedömning om problemet ligger i ungdomens mående, skolan eller någon typ av funktionsnedsättning. Efter kartläggningen görs en gemensam plan och målsättning med ungdomen. Insatsen anpassas individuellt och den följs upp av socialtjänsten var 6:e vecka genom en genomförande plan. Vingen samarbetar med många externa aktörer såsom socialtjänst, Familje- och Egenkraft, skolteam (högstadieskolor i Biskopsgården), BUP, gymnasieskolorna, introduktionsprogram, arbetsgivare samt gör studiebesök med ungdomarna för att hitta alternativa lösningar. Skyddsnätet (som Vingen också samarbetar med) erbjuder undervisning i gemensamma lokaler) som kompensation för utebliven undervisning inom ordinarie skola. Undervisningen startar alltid på låg nivå med tre lektionstimmar per vecka (i kärnämnen). Ett mål är att ungdomarna ska skapa rutin och rustas inför att komma tillbaka till ordinarie skolverksamhet, eller alternativt skolgång/sysselsättning. Parallellt med undervisningen får ungdomen handledning av en ungdomshandledare. Framgångsfaktorer: Lokaler (utanför skola), relation och praktiskt stöd från ungdomshandledare, ständigt arbete med ungdomens motivation (känslan av att lyckas) och rimliga krav och målsättningar som är anpassade efter ungdomens förutsättningar, längre tidsfokus än vad skolan har (rusta inför gymnasiet även utan betyg). Annan faktor som skapar förändring, enligt personalen, till skillnad av Familjekraft och Egenkraft, är att insatsen utgår från individuellstöd som riktas direkt till ungdomen och inte till familjen. Tredje faktor som personalen anser spelar stor roll i förändringsarbetet är att de jobbar med äldre ungdomar och att huvudansvaret ligger på socialtjänsten och inte på skolan. Magelungen-Karlaskolan, Göteborg 22 Magelungen startades i Stockholm 1993 och finns idag på nio orter i landet. Målgruppen för verksamheten är grundskoleelever i årskurserna 4-9 med omfattande behov av särskilt stöd på grund av exempelvis koncentrationssvårigheter, neuropsykiatriska funktionshinder eller skolfobi. Verksamheten i Göteborg har just nu 23 elever i tre olika lokaler där de är indelade efter ålder, 17

18 förutsättningar och behov. Grupperna arbetar till största del enskilt men har vissa aktiviteter ihop. Undervisningen är i stor utsträckning individuell och anpassad till varje enskild elev. Magelungen erbjuder dels skolgång och dels ett behandlingsprogram som de kallar HSP Hemmasittarprogrammet. Inom HSP verkar bara terapeuter/socionomer och metoden är KBTbaserad. Personalen inom både skola och HSP har kvälls- och helgjour, både aktivt och passivt, och inom HSP jobbar de primärt med att aktivera eleverna utan egentlig fokus på skolgång. För eleverna är det stressbefriande att få höra att vi arbetar med dig, inte skolan. SLUTDISKUSSION Långvarig skolfrånvaro är ett komplext problem. Frånvaron börjar oftast med sen ankomst eller att eleven undviker ett visst ämne eller lärare. Ett par skolfrånvarotillfällen blir fler och omfattningen ökar till skolfrånvarande dagar som i sin tur kan övergå till veckor eller månader. Om mönstret inte upptäcks i tid är risken stor att frånvaro växer och blir långvarig. Forskning och erfarenheter av denna rapport visar på att det inte finns några enkla lösningar på problematiken. Skolorna behöver därför möjligheter att tydligt och gemensamt arbeta för att i ordens riktiga mening erbjuda en skola för alla. I detta begrepp ligger ett synnerligen målinriktat och konkret arbete med att förändra skolan i grunden där framförallt synen på lärande, lärandemiljöer, pedagogiska verktyg, professionella roller, samverkan, bedömning, grader av individuella lösningar och respektive skolas kultur öppet kan ifrågasättas och diskuteras. Elever blir hemmasittare i stor grad för att skolan inte på ett lätt och självklart sätt klarar av att erbjuda dessa och andra elever den typ av skoldag och miljö de har behov av. Om detta verkar alla vara överens. Vi vill gärna påtala några förutsättningar som behövs för att främja närvaro och förebygga frånvaro i skolorna. Vilka förebyggande och främjande insatser behövs för att ändra frånvaro till närvaro? 18 Tydliga rutiner i skolnärvaroarbetet underlättar tidig upptäckt och möjliggör tidiga insatser för att förhindra att frånvaron ökar. För detta krävs enhetlig närvarorapportering och att varje skola har en handlingsplan för skolfrånvaroarbetet samt om hög frånvaro blir ett faktum. Rutiner och arbetssätt bör följas upp. Skolledning och/eller elevhälsa måste se till att handlingsplanen och rutinerna efterlevs. I detta arbete är statistik och mätning ett viktigt verktyg. Att samma dag kommunicera med vårdnadshavare om eleven varit frånvarande på en lektion eller under dagen är en annan främjande faktor. Bemötande och förhållningssätt är viktiga för att skapa goda relationer mellan elev och skolpersonal. Detta skapar också förutsättning till konsekvent uppföljning av elevens mående och livssituation. Behovet av att bli sedd, att få uppleva självförtroende och självkänsla samt att lyckas i sin skolgång är viktiga motivationsfaktorer som främjar skolnärvaro. Det lustfyllda lärandet en självklart en exceptionellt motiverande faktor och desto viktigare därför att så mycket som möjligt anpassas till elevens förutsättningar och

19 behov. Läraren måste försäkra sig att eleven har förstått och upptäcka om eleven inte hänger med i undervisningen. Om skolfrånvaro fortsätter är samarbetet med hemmet ytterst viktigt. Samtal med eleven och familjen om familjeförhållanden är en utgångspunkt för att utröna orsakerna till skolfrånvaro och för att kunna hitta lösningar som kan få eleven tillbaka till skolan. Att vi skapar gemensam förståelse för problematiken utan att anklaga familjen eller eleven för dennes skolfrånvaro är en förutsättning för ett gott samarbete med hemmet. I detta måste vi i förväg diskutera hur vi samtalar med familjerna och hur vi i de samtalen tydligt kan få fram vad vårt uppdrag är att förändra i skolans organisation runt eleven. Organisationens anpassningsförmåga och beredskap i samband med skolfrånvaro är viktig. Den långvariga skolfrånvaron ökar markant på från åk 6 och uppåt då många elever byter från en mindre skola till en större högstadieenhet, något som innebär fler lärare, många vikarier, nya och större lokaler, nya kamrater, fler ämnen. Kort sagt: större skola. Dessa förändringar kan givetvis skapa stress hos eleverna och om de dessutom har haft problem under de tidiga skolåren blir dessa förändringar ibland övermäktiga med frånvaro som möjlig följd. Fungerande överlämningar mellan skolorna är därför en synnerligen viktig grund för fortsatt arbete. De problem som i högstadiet upplevs som akuta hade antagligen kunnat förebyggas under de tidiga skolåren och därför är det viktigt att främjande och förebyggande skolnärvaroarbete bedrivs på alla skolor och från åk F-9. Att utreda och kartlägga orsaker till problematisk skolfrånvaro är annan viktig faktor för att kunna uppnå konkreta och positiva förändringar. Samtal med vårdnadshavarna och eleven ska inte enbart leda till att påtala risker med skolfrånvaro. Dessa ska resultera i att skapa en helhetsbild kring orsaker bakom långvarig skolfrånvaro. Skolan ska även fatta beslut i skolsocialkartläggning samt vid behov pedagogisk och psykologisk utredning som ett underlag att förstå svårigheter och få en helhetsbild kring elevens långvariga skolfrånvaro. Dessa beslut ska förankras alltid hos eleven och föräldrarna och kartläggnings/utredningsresultat leda till adekvata insatser. Vad krävs mer i arbete med hemmasittare/problematisk frånvaro? Samtidigt som skolorna och andra verksamheter som bemöter barn och ungdomar jobbar med ovanstående främjande och förebyggande insatser, bör alla skolor ha en beredskap om skolfrånvaro fortsätter. Problemet som skolan upplever idag är, trots alla ansträngningar och insatser inom skolan, att vi fortfarande har elever med långvarig skolfrånvaro/hemmasittare. Eleven ska finnas i skolan varje dag, vilket innebär att problemen hamnar i skolans värld och ibland medför ett omöjligt uppdrag eftersom eleven inte är i skolan. Skolan kan inte ensam klara alla elevers och deras familjers svårigheter. Därför är samverkan med socialtjänsten och Barn- och Ungdomspsykiatri en nödvändighet för att ändra elevens och familjens beteendemönster. Tillit, generell kunskap och samma fokus på problematiken är en av förutsättningar för att samverkan ska ge resultat. Att införa frågor om elevens skolfrånvaro i socialtjänstens och BUPs utredningar kan vara en led i detta. En samverkande socialsekreterare kan vara en annan länk i kontinuerlig samverkan men en bra och fungerande samverkan kan inte uppnås om det bara uppstår när svåra fall inträffar. Vidare måste skolan och kommunen utveckla beredskap i form av riktade individuella insatser till exempel, särskilda undervisnings grupper, skolnärvaroteam, hemundervisning, skolcoach etc. för att kunna 19

20 säkerställa att eleven får den undervisning de har rätt till. För detta krävs en kunskaps och kompetens samling som kan hålla frågan levande och se till att skolnärvaroarbetet utvecklas och utvärderas. Metoder Vi träffar inte på metoder i arbetet med dessa hemmavarande elever som uttryckligen fungerar för alla, däremot ser vi en del bemötandestrategier och organisationer som liknar varandra även om innehållet och genomförandet delvis är olika. Detta beror givetvis på flera faktorer. Dels att arbetet med att få tillbaka dessa elever är oerhört individuellt anpassat efter respektive elevs förmåga och historia, dels på hur lokala myndigheter är organiserade, dels på vad för metoder personalen runt eleven känner sig bekväma med, dels på att fenomenet fortfarande är relativt nytt för oss och inte minst för att dessa elever ännu inte är så många att det har funnits möjlighet att arbeta fram tydliga riktlinjer eller manualer. Vi ser dock nyckelord återkomma, tydliga strategier som genomsyrar allas verksamheter och som ses som fundament för mycket av arbetet med dessa elever. - Att goda avslappnade relationer till vuxna i skolan är den viktigaste faktorn. - Att eleven styr tempot. Det får ta den tid den tar. - Att man har extrem flexibilitet i organisation. Relation, inte roll, styr. - Att man har nära kontakt med hemmet. - Att man har omfattande samverkan med en helhetssyn på familj, skola, fritid osv. - Att man har absolut fokus på det som fungerar och att man lyfter det i alla sammanhang. - Att man lokalt har tillåtits att ta fram kreativa lösningar (KBT, sociala medier, praktik osv). - Att eleven får byta plats för hens skolgång för att få en ny chans. - Att eleven känner stor delaktighet. Att arbeta med hemmasittare med diagnoser inom NPF skiljer sig lite åt med gruppen utan diagnoser. Individer inom AST behöver ofta läka ihop rent fysiskt och vila sig friska på ett helt annat sätt än den andra gruppen som oftare har lättare att återgå till skolan bara man justerar formatet. Ny forskning visar att det faktiskt är en läkningsprocess av nervsystemet det handlar om för dessa elever och inte en specialpedagogisk insats som avgör återgången. 20

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010 Checklistor Skolfaktorer Farligt eller dåligt skolklimat? Mobbning? Bestraffande skolkultur? Hög omsättning på lärare och vikarier? Inadekvat nivå och innehåll på undervisningen (för svårt, för lätt, för

Läs mer

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Målsättning Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Skolpliktsbevakning. Riktad tillsyn inom området. Om rätten till utbildning för skolpliktiga barn. Riktad tillsyn rapport 2011-06-28

Skolpliktsbevakning. Riktad tillsyn inom området. Om rätten till utbildning för skolpliktiga barn. Riktad tillsyn rapport 2011-06-28 rapport 2011-06-28 Diarie nr: 40-2010:268 inom området Skolpliktsbevakning Om rätten till utbildning för skolpliktiga barn 2 (41) Innehållsförteckning sid 2 Förord 3 1. Sammanfattning....... 4 2. Inledning.......

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Tagen i rektorsgruppen. Avdelningschef för Barn-och Elevhälsa Helene Petersson Biträdande

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro Resursteamet Handlingsplan vid hög skolfrånvaro Skolverkets rapport Rätten till utbildning (nr 309, 2008) visar på vikten av ett metodiskt tillvägagångssätt i skolans arbete med elever som har hög skolfrånvaro.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Ökad Skolnärvaro- Ett förbättringsområde inom Modellområde 2009 2011. samt. det fortsatta arbetet 2012 inom Psynk

Ökad Skolnärvaro- Ett förbättringsområde inom Modellområde 2009 2011. samt. det fortsatta arbetet 2012 inom Psynk Ökad Skolnärvaro- Ett förbättringsområde inom Modellområde 2009 2011 samt det fortsatta arbetet 2012 inom Psynk För vem ska vi göra vad för att uppnå vilket resultat? 2013-01-02 Yvonne Midshult Tel: 0521-72

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro RIKTLINJER 1 2010-03-31 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-157773 Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro Fastställda av barn- och

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer