Inventering av insatser och metoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av insatser och metoder"

Transkript

1 Inventering av insatser och metoder Hemmasittare och problematisk frånvaro Kim Hermansen och Edin Dzanic Hösten 2014 I Sverige pågår just nu ett samtal om hur vi rätt ska formulera oss kring dessa elever. Begreppet hemmasittare är fortfarande det vanligaste men får viss kritik för att individualisera problemet. ELOF står för Elever med Långvarig Olovlig Frånvaro men akronymen verkar inte riktigt fastna. Man pratar också om elever med problematisk frånvaro vilket breddar underlaget för insatser och metoder men som också gör specifika problem luddigare. I rapporten förekommer alla tre begrepp.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING. sid 3 BAKGRUND Kartläggning.. sid 4 Definition av hemmasittare sid 4 Skolfrånvaro över landet.. sid 5 Konsekvenserna.. sid 5 Orsaker till skolfrånvaro. sid 6 RESULTAT Aktuell status i Västra Hisingen. sid 8 Främjande och förebyggande arbete: Vänersborgmodellen sid 10 Trulsegårdsskolan.. sid 12 Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda. sid 14 Projekt ökad skolnärvaro/ SDF Majorna-Linné. sid 15 Insatser riktade åt hemmasittarproblematik: Mimers Hus, Malmö.. sid 16 Efus, Flexgrupp, SDF Majorna-Linné sid 16 Vingen, Resursenheten, SDF Västra Hisingen.. sid 17 Magelungen-Karlaskolan, Göteborg sid 17 SLUTDISKUSSION. sid 18 KÄLLFÖRTECKNING/notsystem. Sid 21 BILAGOR. sid 22 2

3 INLEDNING Syfte med uppdraget! Gruppen har fått i uppdrag att under hösten 2014 göra en kunskapsinventering och finna verksamma metoder för att utforma och erbjuda stöd till hemmasittande elever. Alla studier av de myndigheter och organisationer som ur olika perspektiv studerar skolan och dess elever visar samma sak: skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna. Det är där elevers möjligheter till framtida positiva och aktiva livsval ska manifesteras, utforskas och förankras på olika sätt. Det finns dock en ökande grupp av elever för vilka detta inte stämmer: elever med hög frånvaro och de som riskerar att bli eller redan är hemmasittare. För dessa elever har skolan varit, och är många gånger fortfarande, en plats för ångest och misslyckanden och en plats som bidrar till att skapa ett tidigt och tydligt utanförskap, ofta livslångt. Beräknad samhällskostnad för dessa elever är enligt Socialstyrelsen mkr men vad kostnaderna i livskvalité är för eleverna, individerna, kan vi mest bara gissa oss till. Kort sagt kan vi säga att Västra Hisingen det senaste året har haft 14 bekräftade hemmasittare, det vill säga elever med mer än tre veckors sammanhängande och ogiltig frånvaro. Vi har samtidigt skäl att tro att de är något fler än angivit beroende på skillnader i definition och rapportering. Eleverna är hemma av väldigt olika skäl men de återfinns i princip uteslutande på högstadiet, NPF-diagnoser är ställda i hälften av fallen och det är lika många flickor som pojkar. Hur man inom stadsdelen arbetar och organiserar sig kring dessa elever skiljer sig väldigt mycket åt vilket verkar bero på olika skolkulturer men också hur resurser används och fördelas. Arbetet med frånvaro, både det preventiva och insatserna när frånvaron väl är ett faktum, skiljer sig också åt inom stadsdelen. Vi har under arbetet med rapporten hittat en fungerande modell för insatser och organisation kring frånvaro som vi väljer att rekommendera. Vi har även kunnat ta fram generella tankar kring hur man överlag arbetar framgångsrikt med och även bör arbeta med hemmasittare. 3

4 BAKGRUND Kartläggning I oktober 2014 fick vi i uppdrag att granska situationen i Västra Hisingen beträffande skolfrånvaro generellt och hemmasittare specifikt. I detta ombads vi studera skolorna i stadsdelen, ta intryck av liknande arbeten och projekt runt omkring oss för att slutligen presentera resultaten för uppdragsgivaren. Vi skulle även återkomma med förslag om fortsatt arbete i att främja skolnärvaro för elever i alla kommunala grundskolor Västra Hisingen, inte minst för elever med konstaterat problematisk skolfrånvaro samt så kallade hemmasittare. Under arbetets gång har vi tagit del av ett antal rapporter, artiklar, dokumentärer, bloggar, och studier. Vi har genomfört ett antal studiebesök i och utanför Göteborgs stad, intervjuat personal som har fokus på skolnärvaroarbetet inom olika verksamheter och vi har deltagit i en nationell konferens om hemmasittare. Vi har även via frågor till rektorerna och skolornas EHT samlat på oss uppgifter och tankar från de berörda inom stadsdelen. Författarna av denna rapport har delat upp det insamlade materialet och erfarenheterna enligt följande princip: Bakgrund som beskriver kunskapsläget avseende skolfrånvaro/hemmasittare. Aktuell status i Västra Hisingen Aktuella och beprövade metoder och arbetssätt som syftar att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro Aktuella och beprövade metoder avseende åtgärdande stöd till elever med problematisk frånvaro/hemmasittare Framgångsfaktorer som samlas i slutdiskussion och förslag inför fortsatt skolnärvaroarbetet. Definition av hemmasittare Den vanligt förekommande definitionen för hemmasittare är elev som är frånvarande från skolan i minst tre veckor i sträck utan giltig förklaring och som gjort ett aktivt val att stanna hemma 1 I övrigt finns det ingen enhetlig definition avseende begreppet hemmasittare. Tvärtom är det vanligt med olika benämningar som i stort sätt beskriver en och samma fenomen; elever som återkommande uteblir från undervisning och skolan: Skolkare Skolmotståndare Skolvägrare Elev med ströfrånvaro Elev med långvarig ogiltig frånvaro Elev med långvarig ofrivillig frånvaro Drop-outs Korridorsittare Oavsett vilken begrepp vi använder handlar skolfrånvaro i slutändan om att eleven får svårt att uppnå kunskapsmålen och fullfölja sin utbildning samt att eleven riskerar hamna i utanförskap som vuxen. De olika forskningsstudier som har gjorts i Sverige konstaterar att ströfrånvaro kan leda till 4

5 omfattande skolfrånvaro och att omfattande skolfrånvaro är en riskfaktor för ofullständig skolgång, sociala och psykiska problem. Därför har forskarvärlden 2 på senare tid myntat begrepp om problematisk skolfrånvaro. Begreppets mening innefattar: all typ av skolfrånvaro som leder till problem för eleven. Denna definition manar också till att tidigt upptäcka mönster som kan leda till långvarig skolfrånvaro. Elever med långvarig skolfrånvaro vittnar att avsaknad av frånvarokontrollen är en av orsakerna till att deras frånvaro kunde bli så omfattande. Denna bild kan styrkas genom att många kommuner utrycker bristande kännedom om elevernas långvariga skolfrånvaro. 3 Med hänsyn till ovanstående anser vi att begreppet problematisk skolfrånvaro är mer gångbar, än hemmasittare, när vi skapar förståelse kring problematiken. Men i denna rapport kommer vi använda dessa två begrepp synonymt. Skolfrånvaro över landet Grundskolorna i Sverige har rapporterat in, under läsåret 2008/2009, 1650 elever som är borta från skolan minst en månad. Under samma period har 600 elever varit borta helt från skolan under en hel termin elever är sporadiskt frånvarande (skolk, anmäld frånvaro). 150 elever har permanent skolfrånvaro. 4 Dessa siffror är dock inte rättvisa för nuvarande läget då antal skolfrånvarande elever har ökat med tiden och man misstänker att alla elever inte varit inrapporterade under mätningsperioden. 5 På senare år har skolfrånvaro blivit så omfattande och problematisk att tidigare regering har gått ut, 2011, med ett beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen på grundskolan. De konstaterar att den olovliga frånvaron är så stor att på högstadiet är det cirka 10 procent av alla elever som skolkar minst en gång i månaden. Enligt den nya skollagen, förutom betygssättning, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare underrättas samma dag som den olovliga frånvaron sker. 6 I Västra Hisingen finns det 6245 elever inskrivna i F-9 skolan under läsåret 2014/2015. Det saknas tyvärr en sammanhållen statistik över på hur många av dessa elever som har haft skolfrånvaro under skolåret. Anledningen till detta är att alla skolor ännu inte använder Hjärntorget för skolfrånvarorapportering. En intern kontroll av skolfrånvarorutinerna (och statistik framtagen under vecka 12 och 42/ 2014) i Västra Hisingen visar dock att oanmäld skolfrånvaro bland 10 rapporterande skolor i Västra Hisingen är 2.1% (mätning avser antal lektionstimmar). Vidare uppvisar rapporten på skillnader i statistik mellan olika skolorna i Västra Hisingen och skillnader i uppföljning av skolfrånvarorutiner mellan olika skolor i Västra Hisingen. Statistik för hela Göteborg visar att oanmäld skolfrånvaro har snitt på 2% av lektionstimmar. 7 Konsekvenserna Socialstyrelsen uppger i sin rapport 8 att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som motverkar utanförskap. Framtidsutsikterna försämras väsentligt för barn och unga som får ofullständiga betyg i grundskolan och som i förtid bryter utbildningskedjan. Parallellt ökar risker för framtida psykosociala problem. I samma rapport uppges att skolan som skyddsfaktor är särskilt viktig för redan utsatta barn. 5

6 Skolverkets statistik visar att 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg i gymnasiet med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Motsvarande andel bland de ungdomar som hoppat av gymnasiet, innan årskurs tre, var 28 procent. 9 En studie som har gjorts av Stockholms stad 10 visar att risker för socialt normbrytandebeteende, kriminalitet, användning av cannabis, alkohol och tobak samt psykisk ohälsa dubbleras bland ungdomar som har haft fler än 20 skolfrånvarande tillfällen på högstadiet. I intervju med Informationsansvarig i stadsdelen Västra Hisingen framgår det att cirka 200 ungdomar mellan år har hoppat av gymnasieutbildningen. Informationsansvarig har gjort kartläggning med 97 ungdomar. I kartläggningen framgår det att 17 ungdomar är aktuella inom socialtjänsten, varav 10 inom enheten för Unga-Vuxna och tre inom enheten för Barn och Unga. Inofficiellt uppger informationsansvarig att ett femtontal ungdomar även är aktuella hos polisen och en inom kriminalvården. I Informationsansvarigs intervju med ungdomarna framgick även att många hade skolfrånvaro redan i grundskolan och att flertalet har varit aktuella för basutredning inom grundskolan. Nilsson och Wadeskog 11 har genom att titta på statistik på riksnivå beräknat sannolikheten för olika former av utanförskap. Enligt deras modell anses 12,8 % av dagens ungdomar hamna i ett framtida utanförskap av olika grad. Man kan anta att en del av dessa ungdomar återfinns bland de elever som idag har problematisk skolfrånvaro. 12,8 % är ett riksgenomsnitt och det finns anledning att tro att Västra Hisingen ligger något över, bl.a. på grund socioekonomiska faktorer 12. Nilson och Wadeskog har även beräknat prislappen för en individ i utanförskap under perioden år och den är i dagsläget cirka 14,8 miljoner kronor. Vi anser att samband mellan utanförskap och hög skolfrånvaro är tydligt enligt siffrorna ovan. Skolfrånvaro på lång sikt innebär stora kostnader för samhället men även individuellt lidande och dåliga framtidsutsikter. Orsaker till skolfrånvaro Det händer sällan att en elev helt plötsligt slutar komma till skolan, det är tvärtom något som växer fram under längre tid och som oftast börjar med ströfrånvaro. Uppmärksammar inte skolan skolfrånvaron tidigt är risken stor att den övergår till långvarig och otillåten skolfrånvaro. Då har eleven hunnit utveckla psykisk ohälsa i form av ångest, stressrelaterade symptom och utbrändhet. Skolverket understryker i sin rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) ett vanligt förekommande mönster; långvarig, ogiltig skolfrånvaro beror på en kombination av flera olika faktorer. Det finns alltså sällan bara en anledning till att eleverna inte närvarar på lektionerna och i skolan, utan flera. Enligt barnpsykologen, Malin Gren Landel, som föreläser och forskar i ämnet är det de oftast flera individ-, familj-, sociala- och skolfaktorer som samverkan med varandra och förorsakar problematisk skolfrånvaro hos en elev 13. Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning om skolan där de tillfrågade vårdnadshavare till barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom autismspektrum om bl.a deras skolfrånvaro. Enligt undersökningen har 6

7 77% av de tillfrågade uppgett bristande autismkompetens som främsta orsaken till att eleven varit frånvarande 14. Här har vi försökt sammanställa de olika faktorerna som kan leda till problematisk skolfrånvaro: Pedagogiska faktorer som kan orsaka ogiltig frånvaro kan handla om att elever inte begriper ett ämne, att lärare i enstaka fall brister i bemötandet och t.o.m. stämplar eleven som dum. Det kan också handla om att elever med stor frånvaro behöver särskilt stöd, men inte får det, eller att inga eller felaktiga diagnoser ställs eller att de ställs för sent. Organisatoriska faktorer. Det kan röra sig om osystematiskt närvarorapportering, alltför stor betoning på självständigt arbete, få lärarledda lektioner, lärarbyten, kontinuerlig omorganisation av resurspersoner, klasstorlek samt otydlig ansvarsfördelning bland vuxna i skolan. Sociala faktorer. Skolan är inte bara kunskapsmiljö, den är också en miljö där eleverna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband. I denna sociala miljö kan också uppstå konflikter i form av grupptryck, socialt utanförskap, kränkningar och trakasserier. Detta kan sedan ligga till grund för långvarig ogiltig frånvaro. Hem och familjefaktorer: I de intervjuer med elever som skolverket har utfört, framkommer även faktorer som hör till hemmiljön. Ungdomarnas berättelser visar att hemmet är en största betryggande faktor för att eleven ska klara av sin skolgång. Samtidigt finns det elever som vittnar om mycket svåra hemförhållanden. Både elever och familjen i sin helhet kan vara utsatta för olika slags påfrestningar såsom migration, arbetslöshet, missbruk, sjukdom, misshandel, bristande föräldraförmåga och besvärliga ekonomiska situationer. Sammantaget kan dessa erfarenheter påverkat elevernas hela livssituation och bidragit till den långvariga, ogiltiga frånvaron. Individuella faktorer: Det är vanligt att elever med psykisk ohälsa (ångest och depression), Aspergers syndrom och autism har varit frånvarande under långa perioder. Detta tyder att även elevens funktionsnedsättningar kan vara ett bidragande faktor till hög men oftast anmäld skolfrånvaro. Skolan är som sagt en oerhört viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Den ska stå för lärande men även för hopp, gemenskap, positiva förväntningar, arbetsglädje samt förtroendefulla relationer till andra jämnåriga och vuxna. För att skolans ska kännas som en trygg plats är det viktigt att barn och ungdomar upplever känslan av sammanhang. Skolans miljö måste vara begriplig och hanterbar. Om en elev inte upplever detta och dessutom har en svår livssituation i övrigt kan skolfrånvaro ses som en rimlig utväg ur elevens perspektiv. Då får vi en elev i kris. När vuxna hamnar i kris blir de sjukskrivna. Frågan är hur vi betraktar våra barn och unga med samma problematik?! Det som skiljer vuxnas utbrändhet från elevers dito är nämligen många gånger omgivningens språkbruk och förhållningssätt. Är en kollega utbränd pratar man nästan uteslutande om stress, vila, promenader, äta gott, anpassade arbetstider och arbetsuppgifter, rehabilitering, samtal osv. Är en elev hemma pratar man däremot om skolplikt, att jobba ikapp, skolvägran, föräldraansvar, hemundervisning osv. En del av arbetet med hur vi förhåller oss till dessa elever är således att förändra hur vi pratar om dem och deras situation 15. 7

8 RESULTAT av vår kartläggning Specialistnivå (Riktade insatser för elever med hög eller permanent frånvaro. Extra resurser/insatser i skolan, samordnade insatser mellan skolan, BUP, habilitering och socialtjänst) Insatser och metoder Första linjen (enl. Vänersborgsmodell) (Skolsocialkartläggning och ev. basutredning för elever med hög frånvaro. Anpassad undervisning/åp, EHT, samverkan med hemmet och vid behov med externa parter t.ex BUP, habilitering och socialtjänst) Generella nivå (enl. Vänersborgsmodell) (Skolans arbete för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. t.ex genom etablering av närvaro/frånvarorutiner, skapa goda relationer mellan skolan, elever och hemmet, organisation, kommunikation, hem och elevinflytande) Vi har använt oss av ovanstående modell för att fortsättningsvis beskriva det främjande skolnärvaroarbetet samt förebyggande och åtgärdande insatser för elever som riskerar att få eller redan har problematisk skolfrånvaro. Denna modell har använts konsekvent för att kategorisera vår kunskapsinventering. Aktuell status i Västra Hisingen. För att få fram aktuella siffror och mönster så mailade vi frågor (se bilaga 3) till samtliga 21 grundskolor inom Västra Hisingen. Ett flertal skolor sökte vi senare upp enskilt via mail för nödvändiga följdfrågor och försök till förtydliganden. Det vi direkt ser är att det beträffande frånvaro inte finns någon egentlig röd tråd inom stadsdelen, vare sig i det preventiva, i insatserna, i samverkan, i rapporteringen eller i tolkningen av siffrorna. Av 21 skolor är det till exempel endast tio som använder sig av Hjärntorget i sin frånvarorapportering. En del skolor räknar frånvaron i antal tillfällen, andra räknar i procent. En del skolor överlåter i stor grad det mesta till den enskilda pedagogen, medan andra skolor direkt tar hjälp av EHT. Med ett system som spretar på det här viset är det svårt att enas om definitioner och mätpunkter men vi har ändå fått fram en del material att arbeta vidare med. Den senaste tolvmånadersperioden har vi inom stadsdelen haft fjorton hemmasittare enligt 3- veckorsdefinitionen men får skolorna själva definiera detta så hamnar vi på ett knappt 30-tal. En av dessa fjorton har sedermera flyttat till en annan stadsdel och fem har återgått till skolan, vilket innebär att vi just nu har åtta hemmasittare. Av dessa åtta återstående är pojkar i majoritet, en tydlig majoritet har diagnos och samtliga tillhör högstadiet. Endast en elev av alla fjorton noterade under det senaste året har tillhört mellanstadiet, ingen i lågstadiet. 8

9 Skola HS DIAGNOS POJKE FLICKA ÅRSKURS Jättestensskolan F o 1 9 Nordlyckeskolan Ryaskolan F SvaLan F x9 Torslandaskolan och 9 Torslandaskolan F Trulsegårdsskolan x8 och 3x9 Samtliga skolor med hemmasittande elever rapporterar via Hjärntorget. På skolorna varierar utbudet av anpassningar och insatser väldigt kraftigt. Ett par skolor har åtminstone teoretiskt sett diskuterat fram en stor mängd möjligheter även om de inte anser sig ha kapacitet eller förmåga att erbjuda rätt stöd till alla elever. På andra skolor begränsar man sig till att beskriva ett minimum av konkreta insatser även om alla skolorna också anger att de anpassar sig efter elevens behov. För att verkligen kunna beskriva vad dessa anpassningar består av behöver vi gå djupare in i respektive fall vilket vi inte anser är nödvändigt i det här läget som mest handlar om en ytlig första kartläggning. Det som framkommer är att även om alla är överens om att skolan inte bara är en plats för traditionellt lärande utan också i väldigt stor grad en social arena och att många av dessa elever har behov av stöd inom just det området, så är det bara en skola som arbetar med detta ur ett bredare perspektiv. Svartedalsskolans (SvaLan) SU-verksamhet tar ett brett grepp om elevens hela sociala spektra, verktyg och intressen för att stärka dem med målet att så småningom kunna få tillbaka dem till skolan. Man kommunicerar med eleverna via SMS, Facebook, KIK, Instagram, Steam och andra sociala medier, de ser till att klasskamrater hör av sig till eleven som är hemma, de bjuder in till mer eller mindre renodlat sociala aktiviteter (konserter, middagar, utflykter osv), de är regelbundet hemma hos eleven och pratar oftast inte om skolan i andra termer än klasskamrater, framtida lustfyllda aktiviteter och grupptillhörighet. Klarar eleven av att stegvis återvända är personalen med i hela processen för att se till att skarvarna under elevens dagar är så små som möjligt. Samverkan kring frånvaro med aktörer som BUP, Habiliteringen med flera kring hemmasittare i stadsdelen skiljer sig också väldigt mycket åt. Ett par skolor använder sig kontinuerligt av hela spektrumet av aktörer och processer medan andra begränsar sig till sporadiska samarbeten med socialtjänsten. Vi har en skola som utöver de förväntade BUP, Habiliteringen med flera även arbetar med idrottsföreningar och församlingar kring elever med närvaroproblematik. Ytterligare en arbetar bland andra med studieförbund för att kunna erbjuda aktiviteter och utlopp som dessa organisationer kanske är mer erfarna av. Majoriteten av skolorna håller sig dock ganska snävt inom det traditionella spektrumet. Ett par av skolorna flaggar för att samverkan inte fungerar så bra, att rollfördelningen är otydlig, att resultat uteblir, det tar för lång tid osv men man använder sig ändå av kanalerna. De skolor i stadsdelen som har påvisat att de har hemmasittare samarbetar så vitt vi kan se i dagsläget inte med metod, organisation eller förhållningsstrategier kring dessa elever. 9

10 I kontakt med enheten Barn och unga i Västra Hisingen 16 uppges att anmälningar från skolan om enbart skolk och hemmasittare har låg prioritering, vilket beror på resurs- och tidsaspekter. Fokus i arbete på enheten Barn och Unga har under senare tid legat på akuta ärenden. Under 2014 har det inkommit 6 anmälningar från skolan som handlar om skolk och långvarig skolfrånvaro. Inga av dessa har lett till utredning. Det görs dock alltid en förhandsbedömning och ambitionen är att handläggaren ska återkoppla till skolan (skolkurator eller rektor) om en utredning inleds. Utredningen inleds däremot, nästan alltid, om i anmälan från skolan utrycks även misstankar om annan problematik, till exempel missbruk, brist på föräldraförmåga, barnens psykiska ohälsa etc. De insatser som kan erbjudas genom bistånd är; Familjekraft, Egenkraft, MST (i syfte att stärka föräldraförmågan) och Vingen samt kontaktperson som vänder sig individuellt till barnet/ungdomen. Vingen har emellertid som målgrupp bara ungdomar från 16 år och uppåt. Samverkan mellan socialtjänst och skolan sker genom SPPF, Västbus, enskilda kontakter mellan handläggarna och skolpersonal samt ett möte som sker en gång per månad mellan alla handläggare i mottagningsgruppen och skolkuratorerna. På frågan om samordning av insatser och samverkan mellan skolan och socialtjänst, utrycks önskan att skolan som anmälare alltid närvarar vid första förhandsbedömningsmöte med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren. Det sistnämnda har diskuterats på enheten, men har inte genomförts systematiskt. Vi har under arbetet även samtalat med representanter för de skolteam som finns i Biskopsgården. De arbetar i dagsläget inte med målgruppen för denna rapport utan har fokus på elever som framförallt riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk. Skolteamsrepresentanterna ser ändå vikten av att samtala och samordna insatser kring båda målgrupperna eftersom skolfrånvaro kan leda till liknande utanförskap. Främjande och förebyggande arbete Vänersborgsmodellen 17 Den modell vi identifierat som mest framgångsrik i arbetet med att främja skolnärvaro kommer från Vänersborg. Flera kommuner och landsting ingick i ett Modellområdesprojekt inom SKL. Syftet med projektet var att utveckla förändringsarbete och åstadkomma effektiva former i hälsofrämjande insatser avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom projektet var Vänersborg en av de kommuner som fokuserade på att systematiskt utveckla arbete kring skolnärvaro. Under en period på två år, , gav ansträngningar goda resultat: den ogiltiga frånvaron i grundskolan minskade med 53%. Närvaro bland elever med över 20% ogiltig frånvaro ökade med 60%. Modellen/metoden utgår från att skapa koll på närvaro (frånvarorapportering och statistik). Gemensamma rutiner på kommunal och landstingsnivå utvecklades. Kunskapen om skolnärvarons betydelse för resultat i skolan och för elevens psykiska hälsa ökades och spreds inom olika verksamheten. Koll på närvaro: alla kommunala skolor utvecklade en och samma rutin för närvarorapportering. Rapporteringen har bidragit till statistik som även har legat som grund för målförändring. 10

11 Gemensamma rutiner: skolan och andra partner inom kommunal och landstingsverksamhet har utgått från samma handlingsplaner/rutiner, ökad samverkan mellan berörda partner, fortbildning av personal, kommunikation med hemmet förbättras, eleverna görs delaktiga. Ökning och spridning av förståelse kring närvarons betydelse: kunskapssamling samt fortbildning av personalen. Diskussionen kring skolnärvaroarbetet fördes i olika sammanhang såsom APT, elevhälsan, rektorsmöten osv. Framgångsfaktorerna i skolnärvaroarbetet pekar på följande omständigheter som genomsyrar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser: Goda relationer; Elevhälsan tillsammans med övrig skolpersonal arbetar med att utveckla bemötandet av elever med skolfrånvaro, både under perioden eleven är ifrån skolan men även efter att eleven kommit tillbaka till skolan efter en skolfrånvaroperiod. Elever som behöver utmaning och stöd erbjuds det i skolan. Skolornas förhållningssätt utgår ifrån att eleverna ska känna sig trygga och att de kan uppnå framgångar i skolan (motverka misslyckande). Kunskapsfokus; Skyddsfaktorer med skolan lyfts upp och vikten av att klara skolans kunskapskrav. Samverkan; Tydliga former för samverkan med hemmet, inom skolan och med externa aktörer Att lyssna på eleverna; Alla elever får vara delaktiga i skolnärvaroarbetet på en främjande nivå. På individuell nivån ska eleven medverka i sin egen planering och utformning av åtgärder som ska leda till ökad närvaro i skolan. Detta sker genom att lyssna på elevens egna tankar och göra en skolsocial kartläggning. Tydligt ledarskap; Politiker och ansvariga chefer är överens om politiska och ekonomiska mål t.ex: långsiktig satsning på att få ungdomarna i arbete och egen försörjning, att öka måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet, att samverka kring resursanvändning mellan skolan, socialtjänst och hälso-sjukvård. Rektorerna ansvarar för att modellen implementeras inom alla skolor. Styrgruppen samverkar och ansvarar för utveckling och utvärdering. Rutiner och systematiskt förbättringsarbete: Rutiner ska formuleras tydligt vad det gäller närvarorapportering och skolnärvaroarbetet. Dessa presenteras i en trappmodell. Trappmodellen underlättar för skolpersonalen att tydliggöra hur och när man ska agera, beroende på skolfrånvarons omfattning. Detta har förankrats hos alla berörda rektorer, lärare och inom elevhälsan. Elevhälsan följer hur arbetet genomförs och gör utvärdering av insatser i enskilda ärenden. Rutiner är kända även för alla elever och föräldrar och andra aktörer som skolan samverkar med. Samarbete med vårdnadshavarna: Hitta former för vem, när och hur ska samarbeta med föräldrarna utifrån elevens frånvaro. Alla vuxna fokuserar på samma sak. Länk mellan skolan och socialtjänst i form av en samverkande socialsekreterare. De samverkande parter såsom BUP, BUM, socialtjänsten, ställer alltid frågor till barn och föräldrar om barnets skolnärvaro, vid den första kontakten. Tekniska förutsättningar: underlätta rapportering och mätning av data som ska ligga till grund för förändringsarbetet. 11

12 En viktig del i skolnärvaroarbetet i Vänersborg är samverkande socialsekreterare. Socialsekreteraren agerar också som IFOs kontaktperson för alla grundskolor i kommunen. Enligt trappmodellen vet alla skolor när samverkande socialsekreterare ska kopplas på i ärendet; om oanmäld skolfrånvaro fortsätter efter fem tillfällen kallar skola till ett möte där samverkande socialsekreterare deltar. Socialsekreterare träffar då eleven, vårdnadshavarna, skolpersonal och tar del av den skolsociala kartläggningen som har gjorts på skolan. Utifrån detta görs en förhandsbedömning om huruvida en utredning kring elevens situation ska inledas eller inte. Socialsekreterare informerar vårdnadshavare om olika typer bistånd- och serviceinsatser som kan erbjudas inom IFO. Skolan gör alltid orosanmälningar till en och samma samverkande socialsekreterare, även i ärenden som inte handlar enbart om skolfrånvaro. Samverkande socialsekreterare besöker kontinuerligt alla skolor och informerar kring anmälningsrutiner. Fördelar med en samverkande socialsekreterare inom IFO är: Vårdnadshavarna och eleven träffar en och samma person (en väg in), fram tills utredningen eventuellt inleds. Skolan har en person på IFO som kan kontaktas för råd, stöd, konsultation och avseende orosanmälningar. Kommunikationen mellan skolan och IFO har blivit bättre och snabbare. Samlad kunskap om IFO som kommuniceras kontinuerligt mot skolorna. Anmälningsrutiner har blivit enhetliga på alla skolor. Mindre tryck mot Barn- och Familjeenheten. Socialsekreterare får mer sammanhållen bild om barnets situation på skolan. Socialtjänsten agerar tidigare. Trulsegårdsskolan/Psynkprojektet Trulsegårdsskolan är en skola, åk 6-9, med 532 elever. Efter att elevhälsan har identifierat att det saknas rutiner för elever med skolfrånvaro, har Trulsegårdsskolan sedan 2013, ingått i Psynkprojektet med fokus att systematisk förbättra närvaro bland skolans elever. Psynk är ett projekt inom SKL. Övergripande mål för Psynk, som är ett projekt på nationell nivå, är att synkronisera insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Enligt SKL och rådande forskning kan skolfrånvaro vara ett av de första tecknen på psykisk ohälsa. Trulsegårdsskolans målsättning med skolnärvaroarbetet är att främja skolnärvaro och uppmärksamma elever med ströfrånvaro, hög anmäld och oanmäld frånvaro. Skolans ambition är att förebygga ohälsa genom att tidigt uppmärksamma skolfrånvaro och erbjuda lämpliga insatser. Elevhälsan på Trulsegårdsskolan ansvarar för utvärdering och redovisning av resultat inom ramen för Psynk. Presentation av frånvarorutiner Trulsegårdsskolan presenteras som bifogat material. Genomförande av projektet Skolnärvaroarbetet har genomsyrats av tre olika processer/faser; framtagning av en modell, implementering och samverkan. Elevhälsan har startat arbetet under första halvåret med att ta fram en frånvarorutin. Som förebild används Vänersborgsmodellen (se ovan). Frånvarorutinen har diskuterats med övrig skolpersonal och efter revidering antagits som en skrivande rutin för hur man 12

13 ska arbeta med problematiken. Under vårterminen 2014 har skolledningen tillsammans med elevhälsan jobbat med att implementera modellen och rutiner. All skolpersonal har blivit upplyst om hur frånvarorutinen ska användas genom medarbetarsamtal, temadagar, arbetsplatsträffar, lagmöten, elev-/klasskonferenser och bjudningar till elevhälsomöten. Under vårterminen har skolledningen också utvecklat en checklista för elev-/klasskonferenser, där bland annat skolnärvaro för alla elever berörs. Elev-/klasskonferenserna genomförs två gånger per läsår. Under höstterminen 2014 har vi informerat alla föräldrar till elever i åk 6 om skolfrånvaroarbetet och rutiner på skolan. Under höstterminen 2014 har elevhälsan tagit fram en lista på alla elever som ligger i riskzonen för hög frånvaro. Vid genomgång, har det uppmärksammats 30-tal elever som hade frånvaro högre än 15%, i mitten av terminen. Procentsatsen syftar både på anmäld och oanmäld frånvaro. Den listan har lagts upp på Hjärntorget för bevakning av elevhälsan. Syftet är att en gång per månad gå igenom dessa elevers närvaro och sedan agera enligt frånvarorutinen. Den tredje fasen med skolnärvaroarbetet, att förbättra samverkan inom skolan och med externa aktörer, har krävt satsningar i utveckling av VÄSTBUS-möten, dokumentation och närmare kontakt mellan lärarkåren och elevhälsan. Man har också satsat på att hålla konsulterande möten med andra professioner utanför skolan utan vårdnadshavare och elev för att hitta gemensamma vägar i att vända frånvaro till närvaro. Erfarenheter från projektet Vår erfarenhet säger att tidig upptäckt, tydliga rutiner, samarbete med hemmet, att få fram elevens berättelse och upplevelse av sin egen skol- och livssituation är de främsta framgångsfaktorerna. Det som skiljer vår frånvarorutin från Vänersborgsmodellen är att vi har uppmärksammat all typ av frånvaro, både oanmäld och av vårdnadshavare anmäld frånvaro. Vi anser att det är viktigt att följa upp elevens mående och behålla kontakt med hemmet även om eleven är anmäld som sjuk. Det är viktigt att hemmet och skola samarbetar och hjälps åt i att finna orsaken till skolfrånvaro samt att tydliggöra vårdnadshavarens ansvar i att hjälpa eleven tillbaka till skolan. Ibland behöver vårdnadshavare stöd i detta från andra instanser i samhället. Syftet till att följa upp även anmäld frånvaro, är att förebygga all typ av frånvaro och ohälsa som kan skapa problem för elevens utveckling och uppfyllelse av kunskapsmålen. Skolsköterskor, som ingår i elevhälsan, kontaktar hemmet efter att eleven varit skolfrånvarande efter två sammanhängande veckor eller vid anmälda sporadiska men återkommande frånvarotillfällen. Om eleven utrycker psykosomatisk problematik som en av orsakerna till att de anmäls sjuka, kan föräldrar erbjudas rådgivning och stödsamtal av skolans elevhälsa. Detta ser vi också som en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. Vi har förtydligat varje mentors ansvar att bevaka sina elevers skolfrånvaro/närvaro. Vi har infört ny skolfrånvarorutin där varje mentor följer sina mentorselevers skolnärvaro, cirka 16 stycken, i Hjärntorget varje dag. En blankett har tagits fram: Elevers skolsituation, som fylls i av mentor inför elev-/klasskonferens som hålls en gång per termin där bland annat varje elevs frånvaroprocent/tillfällen dokumenteras och diskuteras. Vad har vi uppnått på Trulsegårdsskolan?! Trulsegårdsskolan har utformat och implementerat nya rutiner för skolfrånvaro inom alla led på skolan. Detta har resulterat i ökad medvetenhet hos lärarna som i sin tur lett till högre rapporteringsfrekvens till Elevhälsan. Detta har i sin tur gjort att vi tidigare uppmärksammar frånvaro och sätter in med åtgärder. Mentor kontrollerar skolfrånvaro via Hjärntorget och meddelar 13

14 Elevhälsan vid viss nivå enligt skolans frånvarorutin. Under en 6 månaders period, oktober 2013-mars 2014, har det kartlagts 14 elever med problematisk skolfrånvaro. 6 av dessa elever har betraktats i allmän mening som hemmasittare (elever med långvarig sammanhängande frånvaro). Resultatet av det skolnärvaroarbetet som vi genomfört på skolan blev att 10 elever kom tillbaka till skolan på heltid eller har minskat sin skolfrånvaro i sådan utsträckning att deras skolresultat inte påverkades negativt. För närvarande har vi tre elever med långvarig frånvaro. När vi tittar på anmäld och oanmäld frånvaro 18 har den också gått ner. Den oanmälda frånvaron från 2,9%, år 2013, till 1%, 2014, och den anmälda frånvaro från 6,0%, 2013 till 4,9%. Procentsatsen avser frånvarande lektionstimmar. Det finns mycket kvar att utveckla på Trulsegårdsskolan. Skolnärvaroarbetet har blivit en naturlig del av elevhälsan och skolutvecklingsfrågor. Samarbete och samverkan med externa parter har ibland stött på problem och skapar viss frustration, då skolan inte klarar av att bemöta alla elevers behov, vilket är nödvändigt för att vända skolfrånvaro till närvaro. Största problemet är att vi har svårt att bemöta elever med långvarig frånvaro/hemmasittare för att behovet är komplext och orsakerna går in i varandra, vilket kräver åtgärder/insatser från flera olika håll. Vi anser ändå att vår satsning har gett resultat, om än inte fullt ut. Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda 19 Under vårterminen 2014 har en projektgrupp i Örgryte/Härlanda fått i uppdrag att ta fram frånvarorutiner som involverar skola och samverkande aktörer såsom socialtjänst, sjukvård och fritid. Som ett led i projektet har under HT-14 Lundenskolan åk f-9 använts som pilotskola för implementering. Vidare har en ny tjänst, samverkande socialsekreterare på Barn-och Familjeenheten, upprättats. Tjänsten är placerad, med halv tid, inom ramen för projektet. Målet med projektet är att åstadkomma likvärdighet i skolfrånvaroarbetet genom att skapa och implementera gemensamma rutiner för att främja närvaro i skolan och i hela stadsdelen. Andra mål är att frånvaron minskar på stadsdelens alla skolor F-9 och att på så sätt förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan genom tidiga insatser i hela stadsdelen. Vid sidan om projektet har stadsdelen ett specialteam, bestående av en fritidspedagog, familje- och ungdomsbehandlare, två specialpedagoger och en samordnare. Tanken är att hemmasittare och elever med problematisk frånvaro samt deras vårdnadshavare skall kunna erbjudas stöd. Insatsen erbjudas både som service och bistånd från Barn och Familjeenheten, IFO. Erfarenheter från projektet Under en fyraveckorsperiod har man uppmärksammat alla elever på Lundenskolan, både med anmäld och med oanmäld skolfrånvaro. Vid skolfrånvaro, mer än 10%, har man ringt vårdnadshavare vilket inneburit cirka 60 samtal. Det har varit odelat positiv respons från föräldrarna. Skolledningen har fått ökade kunskaper kring elevers frånvaro, omfattning och orsaker. Innan mätningen genomfördes, trodde man att den generella frånvaron skulle vara högre än den varit. Mätningen visade emellertid att ett visst antal elever hade mer lång och oroväckande frånvaro än förväntat. Enheten Barn o unga inom IFO har skapat rutiner i sin barnavårdsutredning där frågeställningar kring skolfrånvaro ingår. Uppdraget för samverkande socialsekreterare håller på att utformas. Tanken är 14

15 att samverkande socialsekreterare, förutom arbete inom projektet Ökad närvaro, ska även bistå alla skolor som kontaktperson inom IFO. Projektansvariga lyfter även fram problem som de stött på: implementering i hela stadsdelen är svårt eftersom rektorerna prioriterar andra mål och det tar längre tid än vad de räknat med. Information och diskussionen om skolnärvaroarbetet stannar hos skolledningen och förankras inte i elevhälsa eller hos lärarna. Projektledarna känner också starkt behov av att få tydlig legitimitet från högre ledningsnivå samt att beslut om skolnärvaroarbetet ute på skolorna kommuniceras på annat sätt, än genom enbart projektet. Ett annat problem som specialteamet har upplevt är att skolan och IFO remitterar till specialteamet för sent och att skolorna då kommer med orealistiska förväntningar då det är för sent att åstadkomma förändring. Projektet har initierats av IFO vilket kan också vara en anledning till implementeringssvårigheter ute på skolorna. Ökad skolnärvaro i Majorna-Linné 20 Skolnärvaroprojektets syfte är att öka skolnärvaron för alla elever i årskurs 1-9 i samtliga kommunala skolor i SDF Majorna-Linné. Målet är att fler elever ska nå skolans kunskapskrav, samt att genom tidiga insatser förebygga att elever med stor skolfrånvaro utvecklar psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och annan psykosocial problematik. Projektet anser att i första rummet utveckla tydliga, enhetliga och väl förankrade rutiner för frånvarorapportering. Elever som inte är närvarande i undervisningen löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav. Majorna Linné vill anamma Vänersborgmodell för att genomföra ett systematiskt förbättringsarbete kring skolnärvaro. Projektet ska, tillsammans med sektorerna IFO och Utbildning och i samverkan med den lokala Västbus-gruppen, genomföra ett systematiskt förbättringsarbete under läsåret med syfte att öka skolnärvaron. Projektet är ett samverkansprojekt mellan hem, skola, socialtjänst (IFO) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Erfarenheter från projektet En mätning av frånvaron gjordes under de tre första månaderna Den visade bland annat att cirka en sjättedel av eleverna i årskurs 7-9 hade en oanmäld frånvaro, skolk, på 5% eller mer. Det betyder att cirka av totalt 765 elever, skolkade i snitt 1-2 lektioner i veckan. Denna mätning har varit utgångspunkt för vidare mätningar och utvärdering. Det finns dock vissa brister i mätningen då inte alla lektioner rapporterats till systemet av lärarna, samt att viss osäkerhet råder vid mättillfället kring vilken statistik ska användas. Dessa brister kommer att förtydligas i utvärderingen efter att projektet avslutats. Projektet befinner sig i planering inför implementeringsfasen. Enligt projektledare har tydlig styrning, samverkan med Västbus, sektorchefernas och politikernas engagemang varit viktigaste faktorerna till att projektet fått en bra start. Projektet har fått medel för en samverkande socialsekreterare som ska agera som länk mellan skolan och IFO. Frånvarorutiner och skolnärvaroarbete räknas komma igång under vår- och höstterminen Projektet har också fått mer ekonomiska medel som eventuellt kommer läggas på elevhälsan/skolkuratorer för att kunna följa upp och utvärdera implementering och resultat på respektive skola. Verksamheter med riktade insatser 15

16 Vi har i enlighet med uppdraget gjort ett antal studiebesök och där på följande intervjuer med en mängd verksamhetsledare för att hitta variationer på fungerande organisationsmodeller, metoder och strategier i arbetet med elever med stor eller permanent frånvaro. Mimers Hus, Malmö 21 Mimers Hus startades 2011 finansierat med SIS-bidrag från SPSM men är sedan 2013 en permanent verksamhet som arbetar uteslutande med hemmasittare för hela Malmö Kommun. Lokalerna ligger centralt i direkt anslutning till en av de större gymnasieskolorna i Malmö men med egen ingång och egen personal. Anpassat för att kunna ta emot maximalt åtta elever med stöd av en assistent och två specialpedagoger. Eleverna skrivs in på skolan via centrala elevhälsan i Malmö kommun. Skolgången på Mimers Hus är extremt individualiserad med lågt tryck och en tydlig framstegstrappa som eleverna tidigt får ta del av. Skolstart läggs vid till en tid när det passar eleven, antal timmar utökas kontinuerligt när eleven själv tar initiativet, material läggs lite för lågt till en början så att eleven snabbt blir klar, ser sig själv prestera och tidigt känner behovet av mer och svårare material att arbeta med. Majoriteten av eleverna har primärdiagnoser och överlag påminner det mesta om en SU-verksamhet med enskilda arbetsplatser, möjligheter till återhämtning, varierade uppgifter, tydlighet, dämpande miljö och med stort fokus på bemötande och relationer. Vid inskolning var det viktigt för dem att tydligt få fram att de först träffar eleven på neutral mark, gärna ett fik, och att de med väldigt försiktiga kliv ser till att först och främst, återigen, bygga en relation innan de börjar diskutera skolgång. EFUS, Flexgruppen, Västra Frölunda 22 I verksamheten arbetar två speciallärare på just nu sex elever. Skolor i området köper placering för hemmasittande elever där minimum är tre förmiddagar per vecka till en kostnad av 5.000:-/vecka. I takt med att eleven klarar av fler timmar/dagar köps tilläggstid och målet är hela tiden att eleven ska kunna återgå till sedvanlig skolgång. Lokalen ligger för sig själv men i anslutning till Gathenhielmsskolans SU verksamhet är att betrakta som traditionellt SU-stöd för elever med exempelvis ADHD. EFUS är en ganska renodlad skola, eleven förväntas komma dit utan hjälp av personalen, man hämtar till exempel inte eleven utan överlåtar dessa bitar till IFO, de träffar inte eleven på andra platser, de ägnar sig endast marginellt åt sociala aktiviteter utan fokus är helt på skolarbete. Arbetsuppgifter, material, bedömning m m styrs till stor del av hemskolan. Alla eleverna arbetar individuellt och enskilt, de har egna hyllor med sitt material, rummet de har till förfogande påminner mycket om en fritidshemslokal med soffa, spel, musikanläggning, fåtöljer, arbeten på väggarna osv vilket möjliggör ett kontinuerligt lärande i olika miljöer utan byte av lokal. De ansåg att möjligheten för eleven att ha sin skolgång på annan plats än på hemskolan möjliggjorde en ny chans och att det idag med det fria skolvalet inte var konstigt för en elev från exempelvis Torslanda att säga att hen går i skola i Västra Frölunda. En sak som de var extra noga med att poängtera är att de vill att VH och hemskola ska lite på dem, lita på deras kompetens, lita på att de tar över problemen och förväntningarna, att de axlar hela ansvaret och att de ser och tänker kring detta. De ber tidigt och tydligt alla andra involverade att 16

17 lägga allt skolrelaterat åt sidan och att de på EFUS tar över den rollen ur alla perspektiv. Tydligt och professionellt. Vingen, Västra Hisingen 23 Vingen vänder sig till ungdomar från 16 år uppåt och arbetar med att förebygga utanförskap, att hjälpa till att avbryta isolering och att erbjuda hjälp med sysselsättning såsom skola, praktik eller jobb. Vanligtvis är Vingen en verksamhet som vänder sig till ungdomar som går eller skulle ha gått på gymnasiet men vissa fall tar de emot också sistaårselever från grundskolan. Insatsen kan fås på bistånd från IFO. Ungefär jämn fördelning mellan Biskopsgården och Torslanda, och jämn fördelning i bistånd från enheten Barn och unga respektive enheten Unga-vuxna. Diskussionen har förts att erbjuda insatsen också på service. Idag är cirka 25 ungdomar inskrivna inom verksamheten. Inom Vingen jobbar sex ungdomshandledare samt en samordnare. Vingens metod bygger på ett kontaktmannaskap där en ungdomshandledare tillsammans med ungdomen och på beställning från IFO gör upp en individuell plan. Insatsen baseras på långsiktighet, en stark allians med ungdom och hemmet, relationer och praktisk stöd såsom social träning, åka buss, bilskjuts, aktiv fritid et cetera. Arbetet börjar alltid med ett studiebesök i lokalen på Vingen, eller på neutral mark, för att avgöra ungdomens motivation till förändring. Det görs bedömning om problemet ligger i ungdomens mående, skolan eller någon typ av funktionsnedsättning. Efter kartläggningen görs en gemensam plan och målsättning med ungdomen. Insatsen anpassas individuellt och den följs upp av socialtjänsten var 6:e vecka genom en genomförande plan. Vingen samarbetar med många externa aktörer såsom socialtjänst, Familje- och Egenkraft, skolteam (högstadieskolor i Biskopsgården), BUP, gymnasieskolorna, introduktionsprogram, arbetsgivare samt gör studiebesök med ungdomarna för att hitta alternativa lösningar. Skyddsnätet (som Vingen också samarbetar med) erbjuder undervisning i gemensamma lokaler) som kompensation för utebliven undervisning inom ordinarie skola. Undervisningen startar alltid på låg nivå med tre lektionstimmar per vecka (i kärnämnen). Ett mål är att ungdomarna ska skapa rutin och rustas inför att komma tillbaka till ordinarie skolverksamhet, eller alternativt skolgång/sysselsättning. Parallellt med undervisningen får ungdomen handledning av en ungdomshandledare. Framgångsfaktorer: Lokaler (utanför skola), relation och praktiskt stöd från ungdomshandledare, ständigt arbete med ungdomens motivation (känslan av att lyckas) och rimliga krav och målsättningar som är anpassade efter ungdomens förutsättningar, längre tidsfokus än vad skolan har (rusta inför gymnasiet även utan betyg). Annan faktor som skapar förändring, enligt personalen, till skillnad av Familjekraft och Egenkraft, är att insatsen utgår från individuellstöd som riktas direkt till ungdomen och inte till familjen. Tredje faktor som personalen anser spelar stor roll i förändringsarbetet är att de jobbar med äldre ungdomar och att huvudansvaret ligger på socialtjänsten och inte på skolan. Magelungen-Karlaskolan, Göteborg 22 Magelungen startades i Stockholm 1993 och finns idag på nio orter i landet. Målgruppen för verksamheten är grundskoleelever i årskurserna 4-9 med omfattande behov av särskilt stöd på grund av exempelvis koncentrationssvårigheter, neuropsykiatriska funktionshinder eller skolfobi. Verksamheten i Göteborg har just nu 23 elever i tre olika lokaler där de är indelade efter ålder, 17

18 förutsättningar och behov. Grupperna arbetar till största del enskilt men har vissa aktiviteter ihop. Undervisningen är i stor utsträckning individuell och anpassad till varje enskild elev. Magelungen erbjuder dels skolgång och dels ett behandlingsprogram som de kallar HSP Hemmasittarprogrammet. Inom HSP verkar bara terapeuter/socionomer och metoden är KBTbaserad. Personalen inom både skola och HSP har kvälls- och helgjour, både aktivt och passivt, och inom HSP jobbar de primärt med att aktivera eleverna utan egentlig fokus på skolgång. För eleverna är det stressbefriande att få höra att vi arbetar med dig, inte skolan. SLUTDISKUSSION Långvarig skolfrånvaro är ett komplext problem. Frånvaron börjar oftast med sen ankomst eller att eleven undviker ett visst ämne eller lärare. Ett par skolfrånvarotillfällen blir fler och omfattningen ökar till skolfrånvarande dagar som i sin tur kan övergå till veckor eller månader. Om mönstret inte upptäcks i tid är risken stor att frånvaro växer och blir långvarig. Forskning och erfarenheter av denna rapport visar på att det inte finns några enkla lösningar på problematiken. Skolorna behöver därför möjligheter att tydligt och gemensamt arbeta för att i ordens riktiga mening erbjuda en skola för alla. I detta begrepp ligger ett synnerligen målinriktat och konkret arbete med att förändra skolan i grunden där framförallt synen på lärande, lärandemiljöer, pedagogiska verktyg, professionella roller, samverkan, bedömning, grader av individuella lösningar och respektive skolas kultur öppet kan ifrågasättas och diskuteras. Elever blir hemmasittare i stor grad för att skolan inte på ett lätt och självklart sätt klarar av att erbjuda dessa och andra elever den typ av skoldag och miljö de har behov av. Om detta verkar alla vara överens. Vi vill gärna påtala några förutsättningar som behövs för att främja närvaro och förebygga frånvaro i skolorna. Vilka förebyggande och främjande insatser behövs för att ändra frånvaro till närvaro? 18 Tydliga rutiner i skolnärvaroarbetet underlättar tidig upptäckt och möjliggör tidiga insatser för att förhindra att frånvaron ökar. För detta krävs enhetlig närvarorapportering och att varje skola har en handlingsplan för skolfrånvaroarbetet samt om hög frånvaro blir ett faktum. Rutiner och arbetssätt bör följas upp. Skolledning och/eller elevhälsa måste se till att handlingsplanen och rutinerna efterlevs. I detta arbete är statistik och mätning ett viktigt verktyg. Att samma dag kommunicera med vårdnadshavare om eleven varit frånvarande på en lektion eller under dagen är en annan främjande faktor. Bemötande och förhållningssätt är viktiga för att skapa goda relationer mellan elev och skolpersonal. Detta skapar också förutsättning till konsekvent uppföljning av elevens mående och livssituation. Behovet av att bli sedd, att få uppleva självförtroende och självkänsla samt att lyckas i sin skolgång är viktiga motivationsfaktorer som främjar skolnärvaro. Det lustfyllda lärandet en självklart en exceptionellt motiverande faktor och desto viktigare därför att så mycket som möjligt anpassas till elevens förutsättningar och

19 behov. Läraren måste försäkra sig att eleven har förstått och upptäcka om eleven inte hänger med i undervisningen. Om skolfrånvaro fortsätter är samarbetet med hemmet ytterst viktigt. Samtal med eleven och familjen om familjeförhållanden är en utgångspunkt för att utröna orsakerna till skolfrånvaro och för att kunna hitta lösningar som kan få eleven tillbaka till skolan. Att vi skapar gemensam förståelse för problematiken utan att anklaga familjen eller eleven för dennes skolfrånvaro är en förutsättning för ett gott samarbete med hemmet. I detta måste vi i förväg diskutera hur vi samtalar med familjerna och hur vi i de samtalen tydligt kan få fram vad vårt uppdrag är att förändra i skolans organisation runt eleven. Organisationens anpassningsförmåga och beredskap i samband med skolfrånvaro är viktig. Den långvariga skolfrånvaron ökar markant på från åk 6 och uppåt då många elever byter från en mindre skola till en större högstadieenhet, något som innebär fler lärare, många vikarier, nya och större lokaler, nya kamrater, fler ämnen. Kort sagt: större skola. Dessa förändringar kan givetvis skapa stress hos eleverna och om de dessutom har haft problem under de tidiga skolåren blir dessa förändringar ibland övermäktiga med frånvaro som möjlig följd. Fungerande överlämningar mellan skolorna är därför en synnerligen viktig grund för fortsatt arbete. De problem som i högstadiet upplevs som akuta hade antagligen kunnat förebyggas under de tidiga skolåren och därför är det viktigt att främjande och förebyggande skolnärvaroarbete bedrivs på alla skolor och från åk F-9. Att utreda och kartlägga orsaker till problematisk skolfrånvaro är annan viktig faktor för att kunna uppnå konkreta och positiva förändringar. Samtal med vårdnadshavarna och eleven ska inte enbart leda till att påtala risker med skolfrånvaro. Dessa ska resultera i att skapa en helhetsbild kring orsaker bakom långvarig skolfrånvaro. Skolan ska även fatta beslut i skolsocialkartläggning samt vid behov pedagogisk och psykologisk utredning som ett underlag att förstå svårigheter och få en helhetsbild kring elevens långvariga skolfrånvaro. Dessa beslut ska förankras alltid hos eleven och föräldrarna och kartläggnings/utredningsresultat leda till adekvata insatser. Vad krävs mer i arbete med hemmasittare/problematisk frånvaro? Samtidigt som skolorna och andra verksamheter som bemöter barn och ungdomar jobbar med ovanstående främjande och förebyggande insatser, bör alla skolor ha en beredskap om skolfrånvaro fortsätter. Problemet som skolan upplever idag är, trots alla ansträngningar och insatser inom skolan, att vi fortfarande har elever med långvarig skolfrånvaro/hemmasittare. Eleven ska finnas i skolan varje dag, vilket innebär att problemen hamnar i skolans värld och ibland medför ett omöjligt uppdrag eftersom eleven inte är i skolan. Skolan kan inte ensam klara alla elevers och deras familjers svårigheter. Därför är samverkan med socialtjänsten och Barn- och Ungdomspsykiatri en nödvändighet för att ändra elevens och familjens beteendemönster. Tillit, generell kunskap och samma fokus på problematiken är en av förutsättningar för att samverkan ska ge resultat. Att införa frågor om elevens skolfrånvaro i socialtjänstens och BUPs utredningar kan vara en led i detta. En samverkande socialsekreterare kan vara en annan länk i kontinuerlig samverkan men en bra och fungerande samverkan kan inte uppnås om det bara uppstår när svåra fall inträffar. Vidare måste skolan och kommunen utveckla beredskap i form av riktade individuella insatser till exempel, särskilda undervisnings grupper, skolnärvaroteam, hemundervisning, skolcoach etc. för att kunna 19

20 säkerställa att eleven får den undervisning de har rätt till. För detta krävs en kunskaps och kompetens samling som kan hålla frågan levande och se till att skolnärvaroarbetet utvecklas och utvärderas. Metoder Vi träffar inte på metoder i arbetet med dessa hemmavarande elever som uttryckligen fungerar för alla, däremot ser vi en del bemötandestrategier och organisationer som liknar varandra även om innehållet och genomförandet delvis är olika. Detta beror givetvis på flera faktorer. Dels att arbetet med att få tillbaka dessa elever är oerhört individuellt anpassat efter respektive elevs förmåga och historia, dels på hur lokala myndigheter är organiserade, dels på vad för metoder personalen runt eleven känner sig bekväma med, dels på att fenomenet fortfarande är relativt nytt för oss och inte minst för att dessa elever ännu inte är så många att det har funnits möjlighet att arbeta fram tydliga riktlinjer eller manualer. Vi ser dock nyckelord återkomma, tydliga strategier som genomsyrar allas verksamheter och som ses som fundament för mycket av arbetet med dessa elever. - Att goda avslappnade relationer till vuxna i skolan är den viktigaste faktorn. - Att eleven styr tempot. Det får ta den tid den tar. - Att man har extrem flexibilitet i organisation. Relation, inte roll, styr. - Att man har nära kontakt med hemmet. - Att man har omfattande samverkan med en helhetssyn på familj, skola, fritid osv. - Att man har absolut fokus på det som fungerar och att man lyfter det i alla sammanhang. - Att man lokalt har tillåtits att ta fram kreativa lösningar (KBT, sociala medier, praktik osv). - Att eleven får byta plats för hens skolgång för att få en ny chans. - Att eleven känner stor delaktighet. Att arbeta med hemmasittare med diagnoser inom NPF skiljer sig lite åt med gruppen utan diagnoser. Individer inom AST behöver ofta läka ihop rent fysiskt och vila sig friska på ett helt annat sätt än den andra gruppen som oftare har lättare att återgå till skolan bara man justerar formatet. Ny forskning visar att det faktiskt är en läkningsprocess av nervsystemet det handlar om för dessa elever och inte en specialpedagogisk insats som avgör återgången. 20

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro

Vänd frånvaro till närvaro Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete

Läs mer

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

Handlingsplan för ökad skolnärvaro Handlingsplan för ökad skolnärvaro 2015 04-30 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla kommunens skolor. Vilket bidrar till en ökad likvärdighet

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08 2013-02-08 LUDVIKA KOMMUN Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan Främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro Hemmasittarprogrammet (HSP) fo r arbetet kring

Läs mer

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Bilaga 1 DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Elev: Klass: 1:a frånvarotillfället - information till vårdnadshavare Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Viktigt att

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet 2016-04 - 30 HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla

Läs mer

Fokus på skolnärvaro i det systematiska kvalitetsarbetet på Bäckadalsgymnasiet

Fokus på skolnärvaro i det systematiska kvalitetsarbetet på Bäckadalsgymnasiet PM Gymnasiechef 2015-10-09 Fokus på skolnärvaro i det systematiska kvalitetsarbetet på Bäckadalsgymnasiet 2014-2017 Vår vision av Bäckadalsgymnasiet är att vi vill få alla elever att växa utifrån sina

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

Närvaroteamet, Sundsvall

Närvaroteamet, Sundsvall Närvaroteamet, Sundsvall Den tratt som ofta leder mot marginalisering och utanförskap har för många en sak gemensamt man har misslyckats i skolan. Erfarenhet och forskning visar att för väldigt många utgör

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0 Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: 2015-03-19 Version: 1.0 Inledning I skolan arbetar vi aktivt med att skapa en hälsofrämjande skolmiljö som stimulerar elever till att vilja lära samt närvara i

Läs mer

Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan. Vad vi ser, hör och gör

Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan. Vad vi ser, hör och gör Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan Vad vi ser, hör och gör Att tänka på: Sverige var ett av de första länderna i världen som undertecknade Barnkonventionen, som ger

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Främja närvaro Uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro Josefin Sejnelid, utredningssekreterare barn & ungdom, Region Örebro län, 019-602 74 91, josefin.sejnelid@regionorebrolan.se

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

HSP-slutrapport

HSP-slutrapport HSP-slutrapport 2013-09-06 Bakgrund 2011-12-02 ansökte Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika, Familje- och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken och Västerbergslagens utbildningscentrum - Stegelbacken

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Rutiner vid frånvaro av elev

Rutiner vid frånvaro av elev Rutiner vid frånvaro av elev Sameskolstyrelsen 20160304 Rutiner vid frånvaro av elev Skollagen kap 7 Alla skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning. För att inga barn ska

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Skolplikten motsvaras av rätten till utbildning. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång och skolan har ansvar för att

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN upprättad: 2010-11-22 SOCIALFÖRVALTNINGEN reviderad: 2012-02-22 reviderad: 2013-04-02 reviderad: 2016-02-04 Handlingsplan vid frånvaro Handläggare: Susanne Pettersson

Läs mer

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Pajala Centralskola Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Rutiner för arbete med elever med problematisk skolfrånvaro Tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro Närvaron rapporteras varje dag av

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Kommittédirektiv. Att vända frånvaro till närvaro. Dir. 2015:119. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Kommittédirektiv. Att vända frånvaro till närvaro. Dir. 2015:119. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Kommittédirektiv Att vända frånvaro till närvaro Dir. 2015:119 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan,

Läs mer

Magdateamet Rapport för läsåret

Magdateamet Rapport för läsåret Magdateamet Rapport för läsåret 2014-2015 Motivation Aktivitet Glädje Delaktighet Ansvar 2 (7) Inledning Magdateamet bildades i augusti 2014 efter ett enhälligt politiskt beslut om att starta en verksamhet

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 2016-02-17 Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakningen sker i Ekerö kommun samt hur frånvaro följs upp och hanteras. Riktlinjerna

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogisk skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708 00

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Handlingsplan vid hög frånvaro. Elevhälsan, Vara kommun. Antagen av bildningsnämnden

Handlingsplan vid hög frånvaro. Elevhälsan, Vara kommun. Antagen av bildningsnämnden Handlingsplan vid hög frånvaro Elevhälsan, Vara kommun Antagen av bildningsnämnden 2014-05-27 39 Skollagen 7 kap. Närvaro 17 En elev i grundskolan, grundsärskola, specialskola och sameskola ska delta i

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun

Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun 1/9 Beslutad när: 2016-03-09 Beslutad av Utbildningschef Diarienummer: BUN/2016:18-002 Ersätter: - Gäller för: Gäller fr o m: 2016-03-09 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Handlingsplan för att främja närvaro 2 (9) Arbetet med

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014 Handlingsplan för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor Läsåret 2013/2014 1. Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har ovillkorlig rätt till utbildning. Kommunen har ansvar

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson Riskfaktorer för skolavhopp/vår målgrupp Signifikanta

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer