Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :4681 Göteborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ramsdalsskolan i Göteborgs kommun

2 2(16) Tillsyn i Ramsdalsskolan har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun under hösten Ramsdalsskolan besöktes av den november och den 2 december Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Av skolans egen sammanställning av elevernas kunskapsresultat våren 2015 framgår att 64 procent av eleverna i årskurs 3 uppnådde kunskapskraven i ämnena svenska och svenska som andraspråk. I ämnet matematik uppnådde 66 procent av eleverna kunskapskraven och i de naturorienterande ämnena uppnådde 90 procent av eleverna kunskapskraven. I de samhällsorienterande ämnena uppnådde 90 procent av eleverna kunskapskraven. Jämfört med föregående läsår har resultaten, enligt skolans sammanställning, ökat i samtliga ämnen. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i svenska för årskurs 3 bedömdes mellan 67 och 87 procent (85 respektive 90 procent i riket) av eleverna uppnå kravnivån i de olika delproven under läsåret 2013/14. Lägst var resultatet på delproven som handlar om att skriva faktatext. I de nationella ämnesproven i matematik för årskurs 3 bedömdes mellan 38 och 74 procent (72 respektive 94 procent i riket) av eleverna uppnå kravnivån i de olika delproven under läsåret 2013/14. Lägst var resultatet på delproven som gäller mätning av längd och proportionella samband. Trygghet och studiero I s enkät som genomfördes våren 2015 med eleverna i årskurs 5, svarar 84 procent av eleverna att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra jämfört med 91 procent i samtliga ingående skolor i enkätomgången. I samma enkät svarar 50 procent av eleverna att påståendet "Jag har studiero på lektionerna" stämmer ganska bra jämfört med 39 procent i samtliga. Gällande påståendet "på lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet" anger 34 procent att "det stämmer ganska bra" jämfört med 39 procent i samtliga skolor. 32 av 38 elever har besvarat enkäten.

3 3(16) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist konstaterad 2. Extra anpassningar och särskilt stöd. 3. Bedömning och betygssättning Ingen brist konstaterad 4. Trygghet, studiero och åtgärder _. -,-., -,,',2'._.,, mot kränkande behandling i, 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Ingen brist konstaterad Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att ansvariga på skolan inte ser till att elever i behov av särskilt stöd ges det särskilda stöd som de behöver. Åtgärdprogrammen följs inte upp och utvärderas inom rimlig tid. De saknar också uppgifter om när beslutade åtgärder ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljning och utvärdering. Elevens behov av särskilt stöd framgår inte heller av åtgärdsprogrammen vilket det enligt skollagen ska göra. Vidare framgår det av tillsynen att det finns elever vid Ramsdalsskolan som inte är trygga i skolan och att det framförallt är på rasterna som eleverna upplever otrygghet. Det finns också elever som saknar studiero på lektionerna. På Ramsdalsskolan är det därför angeläget att rektor säkerställer att elever tillförsäkras en trygg studiemiljö och att elever får det särskilda stöd de har rätt till.

4 4(16) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 30 maj 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt.

5 5(16) Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ska rektorn se till att eleven ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som den enskilde eleven behöver, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Av åtgärdsprogrammen ska elevens behov av särskilt stöd och hur behovet ska tillgodoses framgå samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som ansvarar för uppföljningen respektive utvärderingen. Rektorn ska se till att insatta åtgärder enligt åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Enligt skollagen ska det särskilda stödet för en elev i grundskolan ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. s utredning Det framgår av intervjuer med lärarna att det finns elever på Ramsdalsskolan som har behov av särskilt stöd men som inte får det. Lärarna uppskattar att det gäller två till fyra elever i varje årskurs. Utöver dessa säger lärarna att det finns elever som har beviljats särskilt stöd genom påskrivet åtgärdsprogram men där stödet inte blivit tillsatt. Lärare uppger också att det inte skrivits åtgärdsprogram för vissa elever trots att eleverna behöver det och är utredda

6 6(16) Dnr :4681 för särskilt stöd. Vidare säger lärarna också att det kan dröja flera år innan eleven får det särskilda stöd den är beviljad enligt åtgärdsprogram. Anledningen till att det särskilda stödet inte tillsätts är enligt lärarna att det är många elever som behöver stöd och att det därmed är för kostsamt för skolan med personalresurser. Lärarna säger att de skulle behöva mer tid för att strukturera upp hur det särskilda stödet ska ges och att man som lärare har hela ansvaret själv. Lärarna säger vidare att i dagsläget vet inte alltid läraren om att eleven har behov av särskilt stöd på grund av bristande kommunikation mellan elevhälsa och lärare. Eleven får därmed inte det särskilda stöd den behöver. Lärarna uppger att man på Ramsdalsskolan tillsatt elevassistenter till elever med behov av särskilt stöd. Dessa assistenter är ofta unga och oerfarna och lärarna har uppfattningen att assistenterna blivit tillsatta för att upprätthålla studieron istället för att ge särskilt stöd. Representanterna från elevhälsan uppger också att det särskilda stödet inte ges i den utsträckning som behövs på skolan samt att det finns fördröjningar innan beviljat stöd sätts in. De uppger vidare att det finns stora behov av särskilt stöd på skolan och att resurserna inte står i proportion till de behov som finns. Rektorn uppger i intervju att särskilt stöd inte alltid ges i den utsträckning det behövs, på grund av bristande resurser, även om en utredning visar att en elev är i behov av det. Rektorn ger exempel på att de på skolan inte kan erbjuda ett "mindre sammanhang" för elever med det behovet. Rektorn hänvisar till att det råder brist på klassrum samt att de har många elevassistenter men de skulle behöva utbildad personal för att ge eleverna det särskilda stöd de behöver. Lärarna uppger att åtgärdsprogrammen inte följs upp och utvärderas. Några av lärarna säger att det beror på att det saknats en specialpedagog och andra lärare säger att uppföljningar görs men att de inte görs tillräckligt snabbt. I intervju med representanterna för elevhälsan uppger de att det är klasslärarna som ska följa upp och utvärdera åtgärdprogrammen. De uppger också att lärarna inte hinner utvärdera åtgärdsprogrammen tätare än en gång per termin på skolan, trots att det ska göras var fjärde till sjätte vecka "som det är sagt". Representanter för elevhälsan säger också att det även finns en brist i att elevhälsan och lärarna inte har en fungerande kommunikation kring när eller om ett åtgärdsprogram utvärderats eller följts upp. De uttrycker önskemål om en gemensam "plattform" för kommunikation istället för att man aktivt måste söka upp vederbörande lärare för att få information om respektive elev. Rektorn uppger i intervju att hon inte har kännedom om åtgärderna i åtgärdsprogrammen följs upp, då hon inte hunnit titta på det under sin tid som rektor på skolan.

7 7(16) Dnr :4681 har tagit del av elva åtgärdsprogram varav fyra är undertecknade av den tillförordnade rektorn. I sex av de elva programmen saknas datum för utvärdering och uppföljning och vem som ska ansvara för att detta genomförs. Inte i något av de åtgärdsprogram som granskats framgår elevernas behov. Istället beskrivs elevens svårigheter. Exempel på detta är "visar svårigheter att hålla fokus på skolarbetet" eller "eleven visar svårigheter att förstå socialt samspel, missförstår och misstolkar". s bedömning Av s utredning framgår att elever i behov av särskilt stöd inte ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs. Enligt lärarna, rektorn och elevhälsan är elevernas behov av särskilt stöd större än de resurser som finns att tillgå på skolenheten, vilket till exempel får till följd att det finns elever som inte får det särskilda stöd som utredningen visat att de behöver. Exempel på särskilt stöd som inte kan ges på grund av resursbrister är undervisning i mindre grupper och personal med kompetens att kunna ge det särskilda stödet. ser allvarligt på att skolan inte tillgodoser elevers behov av särskilt stöd och det är angeläget att skolan följer skollagens bestämmelser kring arbetet med särskilt stöd. Enligt lärarna och elevhälsan följs inte åtgärdprogrammen upp och utvärderas inte inom rimlig tid. Det saknas dessutom datumangivelse och ansvarig för utvärdering och uppföljning för beslutade åtgärder i sex utav de granskade åtgärdprogrammen. Elevens behov av särskilt stöd framgår inte heller av åtgärdsprogrammen vilket det enligt skollagen ska göra. Detta medför en risk för att eleverna utifrån sina behov inte får rätt särskilt stöd, för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Ovanstående gör att det kan få allvarliga konsekvenser för eleven då man inte kan säkerställa att det särskilda stöd som sätts in får den effekt som avsetts. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan.

8 8(16) Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska se till att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. - Rektorn ska se tifi att det vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Av skollagen framgår vidare att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

9 9(16) s utredning Trygghet och studiero Av intervjuer med elever framkommer att de upplever att det är rörigt och pratigt på lektionerna, framför allt hos de yngre eleverna. Eleverna säger också att det kan vara svårt att koncentrera sig på lektionerna på grund av att det är en hög ljudnivå. Ett par elever uppger att det är vissa elever i klassen som stör. De säger också att det kan vara extra rörigt i klassrummet då de har vikarie. Några elever uppger att det blir pratigt och att eleverna skjuter gummiband i klassrummet då läraren lämnar klassrummet för att exempelvis hämta något. Eleverna berättar även att det finns elever på skolan som retas, vilket främst sker på rasterna. Några elever säger att det sker varje dag att det blir bråk på så vis att det blir tjafs och att man puttas. Eleverna säger också att de uppmanar varandra till att bråka. Enligt eleverna i de lägre årskurserna är få vuxna ute på skolgården på rasterna och "då blir det dåligt och jobbigt på rasten", säger en elev. Av intervjuer med lärarna framgår att det ser olika ut med studiero och trygghet mellan olika klasser. En lärare uppger att dennes elever inte klarar av att hantera när de får för stor frihet. Då blir det "kaos" i klassrummet, säger läraren. Det räcker att läraren går ut en kort stund ur klassrummet vilket läraren gör någon gång varje dag. Lärare uppger vidare att det är sämre under rasterna med trygghet då eleverna inte har lika tydliga ramar som under lektionstid. Det gäller framför allt de elever som under lektionstid behöver särskilt stöd för att "hålla ihop sig" och som inte får det stödet på rasterna. Lärare säger vidare att det "händer mycket saker" runt dessa elever på rasterna. Av intervjuer med representanterna från elevhälsan framgår att man gjort utvärderingar med eleverna och att man utifrån dessa sett att det finns elever i varje klass som tycker att det är bristande studiero. Representanterna för elevhälsan uppger dock att de upplever att det generellt är studiero i klasserna. Enligt elevhälsan använder eleverna ett "fult språk" och det sker kränkningar mellan elever på skolan. De flesta kränkningar sker ute på rasten eller i korridoren. Det är oftast en eller två lärare ute på rasten men det borde vara fler, enligt elevhälsan. Representanterna för elevhälsan uppger också att det är otryggt på vissa ställen på skolan och i vissa situationer, exempelvis då elever ska förflytta sig till skolmatsalen. Rektorn uppger i intervju att hon tror att det är mycket varierande med studieron på skolan. Det finns flera barn på skolan som "exploderar" och rektorn säger att man på skolan inte har någon plan för hur de eleverna ska hanteras. För att klara dessa situationer hade rektorn önskat att det fanns möjlighet att ha två vuxna i klassrummet om en behöver hjälpa en elev så kan

10 10 (16) den andra fortsätta med klassen. Det är svårt att åtgärda de situationer som uppstår med den personalstyrka som finns i dagsläget, säger rektorn. Angående tryggheten säger rektorn att en elev i fått sin ryggsäck nedtryckt i toaletten. Rektorn säger vidare att hon hört av personalen att det hänt tidigare också. Rektorn tycker inte att personalen tog det på tillräckligt stort allvar. Enligt enkätsvaren på s enkät upplever 34 procent av eleverna att andra elever stör under lektionerna (se måluppfyllelse och resultat ovan). Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling har inför tillsynen tagit del av dokumentet "Ramsdalsskolarts plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". Av dokumentet framgår att skolan har planerat en rad förebyggande åtgärder för att motverka kränkande behandling såsom exempelvis "organisera lekar på rasterna" och ha "fadderssystem". Lärarna uppger i intervju att det inte finns någon strukturerad verksamhet för eleverna på rasterna trots att eleverna behöver det och det får konsekvenser eftersom det händer mycket saker runt vissa elever. De uppger också att de på skolan pratar om att ha en vuxen person som på rasten tar hand om strukturerade lekar för de elever som inte har någon sysselsättning under rasten. Detta är dock på idéstadiet och inte omsatt i praktiken ännu. Av intervju med representanter för elevhälsan framgår att de är delaktiga i utformningen av "Ramsdalsskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". De uppger också att de tidigare fanns fadderverksamhet för eleverna men att den verksamheten inte finns längre. I intervju med rektorn uppger hon att Ramsdalsskolan inte gör tillräckligt för att förebygga och förhindra att kränkningar sker och ger ett exempel på en elev som har blivit utsatt utan att skolan har tagit det på tillräckligt allvar. Eleverna berättar i intervjun att de finns elever som retar andra elever på rasterna. I en av elevintervjuerna uppger fyra av åtta elever att de inte alltid får hjälp av vuxna om de blir retade. Några elever uppger att lärarna inte heller alltid följer upp en händelse och kollar av om situationen har blivit bättre. De uppger också att det inte alltid blir bättre även om en lärare pratar med de elever som varit inblandade i en incident. Rektorn säger att de inte uppfyller skollagens krav kring att förebygga kränkande behandling. Rektorn säger också att det behövs mer personal för att hinna utreda och följa upp de kränkningar som sker och att det behövs en gemensam satsning på skolan för att få till ett förebyggande arbete mot kränkande behandling. Lärarna uppger att de på skolan inte tagit något samlat grepp för att förbättra tryggheten under rasterna mer än att de är ute och vaktar mer än som gjorts tidigare. Lärarna säger också att det inte finns

11 11(16) gemensamma regler på skolan kring vad som gäller för eleverna på bland annat rasterna. Exempelvis måste vissa klasser vara ute på rasten medan andra får vara inne och i vissa klasser är det tillåtet att ha keps inomhus. Detta orsakar konflikter både mellan elever och mellan lärare. Det har tidigare gjorts försök att enas kring gemensamma regler men det har inte gått, säger lärarna. Den förra rektorn tog då beslut om att respektive lärare får göra som de vill med regler. s bedömning Av s utredning framgår att eleverna på Ramsdalsskolan inte tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero. Det framgår av intervjuer med elever, elevhälsa och rektor att det finns elever som saknar studiero på lektionerna. Rektor och lärare beskriver därtill situationer i klassrummen som är kaosartade och svåra att hantera. Lärare, elever och elevhälsa uppger också att det finns områden och situationer på skolan när eleverna känner sig otrygga eller där det sker kränkningar. Problemen på skolan är kända av personalen och rektorn. Dock finns enligt rektor inte tillräckligt med personal för att säkerställa att eleverna tillförsäkras trygghet och studiero. s utredning visar även att det inte bedrivs ett tillräckligt, målinriktat arbete mot kränkande behandling på Ramsdalsskolan. Trots att det finns åtgärder som anges i planen mot kränkande behandling, och enligt lärare, rektor och elevhälsa behövs, är dessa åtgärder inte genomförda eller har upphört. Rektor och lärare uppger också i intervjuer att det inte finns något samlat "grepp" på skolan för att förebygga kränkande behandling och arbeta för en ökad trygghet och mot kränkande behandling. Det framgår också att rektorn inte anser att skolan uppfyller skollagens krav kring att motverka kränkandebehandling eftersom man enligt rektor inte hinner utr9da eller följa upp de kränkningar som sker eller, i något fall, inte tar kränkningar som sker på tillräckligt allvar, vilket också bekräftas av eleverna i intervjuerna. bedömer att det är av största vikt att personalen och rektor snarast påbörjar ett gemensamt målinriktat, förebyggande och förhindrande arbete mot kränkande behandling för en trygg miljö. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

12 12 (16) Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individan passa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värd egrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet.

13 13(16) Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen.

14 14 (16) På s vägnar titil4a-6faku, Hans Larson Enhetschef Lisa Rosenblad Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Ramsdalsskolan

15 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Dnr :4681 granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gyrnnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

16 Bilaga 2: Fakta om Ramsdalsskolan Bilaga Dnr :4681 Ramsdalsskolan är en kommunal grundskola med förskoleklass och årskurserna 1-5. Skolan ligger i stadsdelen Östra Göteborg. Läsåret 2015/16 har skolan 51 elever i förskoleklass och 233 elever i årskurserna 1-5. Klasserna är åldershomogena med elever per klass. Lärarna är organiserade i arbetslag. Skolan leds av en tillförordnad rektor som hade arbetat på skolan i fyra veckor vid tiden för tillsynen. En ny rektor kommer i januari 2016 tillträda sin tjänst på skolan.