Fotograf: Thomas Bergheim

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fotograf: Thomas Bergheim"

Transkript

1 Fotograf: Thomas Bergheim

2 Kvalitetsredovisning 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun KRISTINEBERGS Förskoleområde Rektor Monica Pettersson Bitr.rektor Lotta Lindgren Kvalitetsamordnare Ingela Ottosson Adress Arkitektvägen 24, Karlsborgsvägen 48, Karlsborgsvägen Postadress Oskarshamn Telefon Fax E-post Hemsida Kvalitetsredovisningen kalenderåret 2006 omfattar följande verksamhetsformer Förskola Tallbackens förskola och Stångeborgs förskola Familjedaghem Tre familjedaghem Förskola med speciell inriktning Språkförskolan Flyttfågeln Skolplanen, En skola i världsklass , antogs Arbetsplanen för fastställdes efter samverkan

3 Innehållsförteckning Tillgänglighet och flexibilitet... 4 Grundfakta om vår verksamhet Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Ansvar och delaktighet. 6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 7 Stödinsatser.. 7 Viktiga förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse... 9 Arbetet i verksamheten 11 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävansmålen.. 11 Normer och värden. 11 Utveckling och lärande Barns inflytande.. 13 Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.. 15 Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att nå de nationella målen. 16 Hur väl har förskolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen och läroplanen Analys av bedömningen av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Likabehandlingsplanen. 17 Skolplanen 17 Kulturplanen. 18 IT-planen.. 18 Brukarrådets syn på kvalitet. 19 Åtgärder för förbättring 19 Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen.. 20 Våra barns svar på frågan: Vad är barns bästa?

4 Tillgänglighet och flexibilitet Vi erbjuder föräldrar plats i förskoleverksamhet eller hos dagbarnvårdare inom tre månader. Det är inte alltid att föräldrar tackar ja till platsen. Detta beror på att deras förutsättningar har förändrats. När en förälder hör av sig till oss om att de vill byta avdelning eller verksamhetsform får de alltid möjligheten att ansöka om omplacering. Denna ansökan tittar vi alltid på inom tre månader. Det är ytterst sällan som vi får dessa ansökningar och det är inte säkert att föräldrarna vill byta när det blir aktuellt. Utifrån utvecklingssamtal och enkätundersökningar gör vi bedömningen att flertalet föräldrar är nöjda med den omsorgsform deras barn har. Grundfakta om vår verksamhet Kristinebergs barnomsorgsområde består av Tallbackens förskola, språkförskolan Flyttfågeln, Stångeborgs förskola samt fyra dagbarnvårdare. På Tallbackens förskola finns två småbarnsavdelningar, två avdelningar för större barn och två syskonavdelningar. Språkförskolan Flyttfågeln finns i en lägenhet på Karlsborgsvägen 98. På Stångeborgs förskola finns två småbarnsavdelningar och tre avdelningar med äldre barn. Två av de fyra dagbarnvårdarna bedriver verksamheten hemma och de andra två bedriver verksamheten i en lägenhet på Karlsborgsvägen 98 mitt emot språkförskolan Flyttfågeln. När vi sätter ihop barngrupperna utgår vi från de barn som för tillfället söker omsorg, var de bor, hur gamla de är, vilka behov och önskemål de har samt hur befintliga grupper ser ut. Nya placeringar görs efter samverkan med personalen. Då det gäller barnen som tillhör språkförskolan Flyttfågeln, som arbetar med barn som har annat modersmål än svenska, utgår vi från barnens behov av stöd i språkutvecklingen i det andra språket (svenskan). I området finns ett kulturombud. Hon ser till att förskolans intresse blir tillgodosedda så att alla barn garanteras antingen teater, dans, film, musik eller utställning under sina år i förskolan. Information från ledningen till personalen sker via planerade regelbundna besök i verksamheten, spontana besök, Nyhetsbrev varje vecka, arbetsplatsträffar med protokoll varje månad, samverkansprotokoll varje månad samt telefonkontakter vid behov. Vi har en utvecklingsgrupp som träffas en eller två gånger per termin. Två gånger per år träffar ledningen alla arbetslag på deras planeringstid. Då går vi tillsammans igenom alla barn, respons på utvärderingar, enkäter och årets mål. På förskolorna har man veckomöten där aktuella frågor tas upp och diskuteras, ledningen deltar regelbundet men inte alltid och minnesanteckningar skrivs alltid. Då det gäller information till barn och föräldrar sker den i huvudsak i det dagliga mötet mellan personalen, barnet och föräldern. Planeringar och annan dokumentation finns att läsa i hallen på förskolan. Inskolningssamtal och uppföljningssamtal sker med alla nya barn. Utvecklingssamtal hålls en gång varje termin och dessutom ordnar personalen föräldramöten eller gårdsfester vid minst ett tillfälle varje år. Föräldrar är alltid välkomna med synpunkter och vi möter alla föräldrar och deras synpunkter med respekt för att fortsätta utvecklas och lära av varandra. I vår arbetsplan har vi bestämt hur vi arbetar med kompetensutvecklingen. Vid utvecklingssamtal och på arbetsplatsträffar utvärderar vi tidigare insatser och inventerar kompetensutvecklingsbehov på 1. områdesnivå 2. arbetslagsnivå 3. individnivå 4

5 Kompetensfortbildningsplanen fastställs efter samverkan. Under 2006 har vi dock gjort lite annorlunda då vi fått Mål 3 pengar från EU. Efter två dagars arbete med kompetensanalys lämnade alla medarbetar in önskemål till ledningen som tog fram en plan på kort sikt och en på lång sikt. Nu väntar vi på besked om vi ska få extra medel till kompetensfortbildning under 2007 eller inte. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi har höga förväntningar på barn och medarbetare. Vi är en kompetent lärande organisation som har förmåga och vilja att ta emot ny information och ständigt utvecklas på vägen mot bättre måluppfyllelse. Vi värdesätter alla medarbetares utvärderingar av sitt arbete. Utvärderingsarbetet pågår under hela läsåret. Självvärdering, verksamhetsbaserad utvärdering, handlar om den interna utvärdering som görs av de professionella i förskolan. Vi formulerar vad som är god kvalitet och framför allt hur vi når dit. När medarbetare på en förskola ägnar sig åt strukturerad och systematisk reflektion skapas en professionsdriven utvärdering som utvecklar både förskolan och yrket. Utifrån de nationella och lokala målen formulerar pedagogerna själva mål och frågor om arbetet och barns lärande. Barn och föräldrar är aktiva i kvalitetsarbetet genom samtal, enkäter och utvärderingar. När medarbetarna skriver nya mål utgår de från förra årets utvärderingar så att vi följer upp arbetet och utgår från våra egna tankar på hur vi tänkte att gå vidare. I området var det i procent så här många som svarade på enkäterna om måluppfyllelse Barn Vårdnadshavare Personal ,7 91,7 Kvalitetsbilden från Cockpit som visar tendenser i hela området Barnen ska få leka ute varje dag på gräs och lekplatser 5

6 Ansvar och delaktighet Planeringen av hur kvalitetsarbetet går till sker i samverkan med personalen på arbetsplatsträffar, veckomöten, utvecklingsgruppen och i samverkansgruppen. Arbetsplanen som utgår från läroplanen och innehåller samma rubriker är ett levande verktyg i vårt kvalitetsarbete och vår strävan mot bättre måluppfyllelse. Nytt för i år är att alla avdelningar har arton mål att sträva mot inplastade och uppsatta på avdelningen. Dessa mål utvärderar alla medarbetare i maj månad. Alla arbetslag tar i år också fram en vision. Utifrån dessa förslag kommer sedan områdets nya vision att utgå. Vi gör våra föräldrar delaktiga i utvärdering genom samtal vid hämtning och lämning, utvecklingssamtal och ett brukarråd. Brukarrådet är gemensamt för förskoleområdet och rektorsområdet. Här tar vi upp gemensamma frågor som till exempel kvalitetsredovisningar, budgetfrågor, ordningsregler, ny arbetsplan, nya lagar, den virtuella skolgården, vissa kommunövergripande frågor och andra aktuella frågor som föräldrar eller skolledning vill lyfta. Våra barn är delaktiga genom det dagliga arbetet där de ges möjlighet till inflytande och påverkan. I barnens portfolio framgår också hur de upplever sin tid på förskolan och hur de får möjlighet att utvecklas. Föräldrar, barn och personal svarar också på enkäter som tar upp frågor om måluppfyllelsen. Svar som alla avdelningar sedan sammanställer, utvärdera och analyserar. Om svaren visar att vi ser olika på verksamheten så jobbar vi med detta tillsammans med föräldrar och barn. Varje år har vi också kvalitetsbesök från förvaltningen. I år hade vi den fjärde och femte oktober ett långt kvalitetsbesök. Under den första dagen hade vi besök från förvaltningen och IT-avdelningen. Under den andra dagen hade dessutom besök från vårt rektorsområde och två andra förskoleområden i Oskarshamn. Vi hade bett våra besökare att titta på; 1. Hur arbetar vi för att främja en positiv språkutveckling? 2. Ser barnen sin utveckling med hjälp av portfolion? 3. Kan barnen berätta om sig själva med hjälp av portfolion? 4. Hur bemöter personalen barnen? 5. Hur bemöter personalen föräldrarna? Förutom dessa fem frågor vill förvaltningen undersöka daglig fysisk aktivitet, hur vi arbetar för att bryta invanda könsmönster och barns inflytande. Detta besök gav oss möjligheten att lära och utvecklas. Dagarna avslutades med en stor samling där alla gavs möjlighet att delge oss vad de hade sett och upplevt. Dessutom skriver utvecklingsledaren på kommunen en rapport som vi får i vårt lärande. Återkopplingen var oerhört positiv och den gemensamma bedömningen är att våra medarbetare gör ett mycket bra och professionellt jobb. På en arbetsplatsträff och på veckomöten har vi också arbetat med skolverkets material Kvalitet i förskolan. Vi delade in materialet i sju områden. Delade in alla medarbetare i sju tvärgrupper och diskuterade hur vi klarar att leva upp till vårt ansvar. Vi sammanställde alla diskussioner och är överens om att vi har en bra verksamhet och vi kan bli ännu bättre. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen står ledningen för, men innan den lämnar området och publiceras har alla medarbetar och föräldrar fått möjlighet att ta del av den för att påverka och säkerställa att vårt område känner igen sig i denna redovisning. När detta är klart lägger vi ut redovisningen på vår hemsida och hänger upp ett exemplar på varje avdelning. Blommor och bär på gården och mycket sand ska det vara 6

7 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utvärderingsmaterialet gjordes om efter samtal med alla arbetslag i juni Alla arbetslag arbetar med att bli bättre på att tydliggöra målen och verksamheten. Detta har bland annat inneburit att man med hjälp av bilder tydliggör målen. Bilderna och målen finns uppsatta på avdelningen så att alla kan se dem. Några avdelningar har också använt sig av PowerPoint presentationer på föräldramöten när man berättar om förskolans mål. Arbetslagen lägger också ut målen på hemsidan. För att skapa fler möjligheter till skapande, lust och lärande har många avdelningar arbetat medvetet med miljön både inomhus och utomhus. Under året har vi samtalat om vikten att tydliggöra både för barnen och för föräldrarna hur barnen har inflytande. Vi har blivit bättre på att följa upp enkäterna om måluppfyllelse som föräldrar, barn och personal deltar i. Detta görs på utvecklingssamtal och/eller på föräldramöten. Vi har under året infört överskolningssamtal, i samråd med föräldrarna, från de små till de stora avdelningarna för att på så sätt utbyta kunskaper och erfarenheter samt uppmärksamma varje barns individuella behov. Från och med januari 2006 har vi tillsatt 1,75 tjänst som specialpedagog, rörlig resurs och kvalitetsutvecklare för att påverka barnens utveckling och lärande positivt. För att se hur portfolion fungerar kommer alla medarbetare att besöka barn på andra avdelningar eller i skolan och be dem berätta om sig själva med hjälp av portfolion. För att ytterligare stimulera barnens lek utomhus på Tallbackens förskola har personalen valt ut och vi har köpt in lekmaterial. Tyvärr dröjer monterandet till våren Stödinsatser Arbetslagen har ansvar att identifiera barn med rätt till särskilt stöd. Vi ser barnen och vilken miljö som passar bäst för barnet och vilka yttre faktorer som påverkar. Utifrån detta försöker vi skapa den miljö som är bäst för barnen när det gäller kompisar, var barnet är placerat vid måltiderna, vid påklädningen och i leken. Vi använder oss av utvecklingsplaner. Vi utvecklas då det gäller förmågan att läsa av barnen så att vi kan ligga steget före. En gång varje termin träffar ledningen och specialpedagogen alla arbetslag för att gå igenom barnen. Utifrån barnens behov sätter vi in insatser med hjälp av den rörliga resursen och specialpedagogen. Då vi behöver mer stöd i vårt arbete gör vi i samråd med föräldrarna en ansökan till kommunens resursteam. Den rörliga resursen har under året arbetat med sju olika barn och med sju avdelningar. Specialpedagogen har under året arbetat med sex barn och dessutom observerat och eller handlett personalen på elva olika avdelningar. Det är roligt med pennor, papper och lim. Saxar har vi inte så många! 7

8 Vi har som mål att stötta barn med annat modersmål än svenska i deras språkutvecklingen av båda språken. Vi har tillgång till tre modersmålslärare som kan stötta barnen i bosniska, vietnamesiska och albanska. De andra barnen försöker vi stötta genom att tala positivt om språket och kulturen. Vi stöttar även föräldrarna att tala sitt eget språk så mycket som möjligt. På språkförskolan Flyttfågeln får de fyra och femåringar som är i störst behov av stöttning i det svenska språket extra stöd under några timmar varje dag. På Flyttfågeln kan alla låna material till språkträning. Vi använder oss av tredimensionella sagor och sånger i språkutvecklingen och ser hela dagen som en möjlighet till språkträning. Vi diskuterar vårt förhållningssätt och våra värderingar. Under våren 2006 hade vi en kväll tillsammans med representanter från fyra andra kulturer för att lära och öka vår förståelse. Några medarbetare har lyssnat på Ingela Olsson som pratade om barnuppfostran i andra kulturer. Detta har de sedan berättat vidare på en arbetsplatsträff. Arbetet i förskolan utgår från barnen intresse och behov. Vi stimulerar barn till olika sorters lek, bygglek och vårdande lek. Vi uppmuntrar både flickor och pojkar att använda allt material som finns på förskolan. Vi tänker på att använda samma språk, mimik, tonfall, kroppsspråk och ögonkontakt när vi pratar med barnen, oberoende av deras kön. Vi är positiva och bejakar barnen i deras uttryck och initiativ till det vi traditionellt kallar pojk- och flicklekar. Vi arbetar medvetet för att barnens förståelse för varandras likheter och olikheter skall öka. Alla barn får hjälp i att hävda sig och lockas att delta i motoriska och bullriga lekar då detta är kvaliteter som behöver utvecklas. För att lära oss mer om genuspedagogik har vi tagit del av det arbete som Björntomtens förskola bedriver i Gävle. Fler män som leker med barnen citat från en 3,5 års 8

9 Viktiga förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse KRISTINEBERG BO För-skola familjedaghem Antal barn Barnens genomsnittliga timtid Antal barn per års-arbetare Antal barn med annat modersmål än svenska Antal barn som har moders-måls stöd Antal årsarbetare med ped högskoleutb Antal medarbetare med ped högskoleutb Antal årsarbetare med barnskötarutbild Antal medarbetare med barnskötarutbild Antal Antal medarbetare utan utbildning för arbete med barn årsarbetare, dagbarnvårdare med dagbarnvårdar-utb Antal årsarbetare totalt Tallb 97 29,35 4, , , ,6 Stångeb 74 33,49 4, , Flyttfåg , , ,8 Dagbarnv 14 27,81 3, ,8 Områdesnivå: ,1 4, ,2 39 8, ,8 17 1,8 3,8 42,2 För-skola familjedaghem Antal Antal Antal Antal Antal män i Antal årsarbetare årsarbetare årsarbetare i med- verksamheten resurs- adm-pers spec. arbetare pools- med undervisningsgrupper i spec. tjänster specialped kompetengrupper und- Antal skolledare Antal dbv med dagbarnv utbildning Tallb 0, Stångeb 0 1 Flyttfåg 0 1,8 2 0 Dagbarnv 0 Områdesnivå: 1,65 0,25 1, ,5 Utvärdering och analys Personaltätheten har ökat i området under 2006 eftersom vi anställt en specialpedagog, en kvalitetssamordnare och en rörlig resurs på sammanlagt 1,75 tjänst. Personalen är kompetent och välutbildad. Vi har satt in vikarier när detta har behövts och det har funnits vikarier. Från och med hösten 2006 har alla avdelningar en planeringsdag per månad. Det innebär att man har tid till gemensam planering, utvärdering och kompetensfortbildning på ett bättre sätt än tidigare. 9

10 Idag har vi olika antal barn i grupperna beroende på hur gamla barnen är och om det i grupperna finns barn med rätt till särskilt stöd. Våra grupper skulle kunna vara lika stora om vi organiserade oss i 1 5 års avdelningar. Det innebär grupper på runt 18 barn och ändå få ekonomin att gå runt. Detta är något som vi ska diskutera i området. När vi sätter ihop barngrupperna utgår vi från de barn som för tillfället söker omsorg, var de bor, hur gamla de är, vilka behov och önskemål de har samt hur befintliga grupper ser ut. Nya placeringar görs efter samverkan med personalen. Upplevelsen är att barngrupperna är för stora för att man ska hinna bekräfta och se varje barn tillräckligt. Några medarbetare upplever att de har för lite att säga till om då det gäller hur barngruppen sätts samman. Det finns önskemål om fler småbarnsgrupper, tydliga gränser 1-3 år och 3-6 år, att man ska anpassa barngruppen efter hur varje avdelning ser ut, att vi blir bättre på att inreda avdelningarna och anställer fler rörliga resurser. Många medarbetare tycker att det är bra med planeringsmöten för barnplaceringar där de är delaktiga. Tidigare låg språkförskolan Flyttfågeln på Tallbackens förskola. Detta innebär att det har funnits fler barn med invandrar bakgrund på Tallbacken förskola än på Stångeborgs förskola. Då ledningen inte har tillgång till administrativt stöd är belastningen tung med 200 barn och 49 anställda. Bedömning Vi upplever att med de förutsättningarna vi har kan vi arbeta enligt målen i läroplanen. Måluppfyllelsen för förskolan i Kristineberg är totalt sett mycket bra. Detta framgår även av de enkäter som barn, föräldrar och personal svarat på. Åtgärder Under 2007 kommer rektor fortsätta att diskutera barngruppernas sammansättning utifrån de villkor vi har. Mindre barngrupper är i dag inte möjligt om vi ska klara oss ekonomiskt och utan uppsägningar. Detta är i så fall ett politiskt beslut att ta i Oskarshamns kommun. För att båda förskolorna skall kunna glädjas åt och arbeta mer konkret med ett mångkulturellt perspektiv är det viktigt att barn med en annan kulturell bakgrund finns på båda förskolorna. EKONOMI/MATERIELLA RESURSER Budgeten för 2006 var kr utfallet den 4 december var kr. Prognosen för 2006 tyder på att vi får ett överskott på ca som vi får ta med oss till Vi konstaterar att detta ger oss ett värde i Cockpit bilden på 10,0. Vi har i snitt haft 205 barn inskrivna under Detta ger en kostnaden per barn i området på kr under Jämfört med andra områden är detta en relativt hög siffra och ger ett Cockpit resultat på 1,0. Sjuktalet har minskat något under 2006 och ger resultatet 7,0. Totalt innebär detta att området får resultatet 6,0 på Cockpit. Barnen ska få leka ute varje dag 10

11 Utvärdering, analys och bedömning Budget utfallet var bra Vi såg under hösten att vi kommer att få ett överskott. Tillsammans i området har vi beslutat att använda detta till inköp av material, exempelvis stövelknektar och stövelställ som är bra för den fysiska arbetsmiljön och barnens ansvarsutveckling. I området finns god kvalité då det gäller material och utrustning för pedagogisk verksamhet, barns vila, omsorg och lek. Lokalerna upplevs som små för de barngrupper som vi har idag. Vi är duktiga på att nyttja naturen och närmiljön som finns runt våra förskolor. Åtgärd För att kunna bibehålla samma standard avsätts nya resurser varje år. Under 2007 kommer gården på Tallbackens förskola att rustas upp, kostnaderna läggs på hyran. Ledningen har börjat före samtal med medarbetarna om ytterligare anställning om vi hamnar i samma ekonomiska läge under Arbetet i verksamheten Varje avdelning bildar ett eget arbetslag. Vid öppningar, stängningar, olika teman eller andra tillfällen samverkar arbetslagen och avdelningarna med varandra. Arbetslagen har förutom sina planeringsdagar gemensam planeringstid varje vecka. Arbetslagen delar upp olika ansvarsområden mellan sig. Arbetslagen har stor frihet att forma sin verksamhet utifrån våra styrdokument och ansvarar för att verksamheten utvecklas positivt. Alla i arbetslaget delar på ansvaret för det pedagogiska arbetet med barnen. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävansmålen Normer och värden Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Kommunens skolplan Alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster i sin undervisning Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Varje år utvecklar vi förmågan att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. Alla barn blir varje dag sedda och bekräftade i dialog med en vuxen. 11

12 Enligt enkätundersökningen blev resultat följande Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 8,2 8,1 9,8 Barnens frågor: Jag gör som de vuxna säger. Jag hjälper mina kamrater/kompisar. Jag kan lyssna på mina kamrater/kompisar. Föräldrarnas frågor: Jag tycker att personalen är angelägen om att förstå vad mitt barn menar/vill uttrycka. Personalens frågor: Personalen är angelägen om att förstå vad eleverna menar/vill uttrycka. Trygghet Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 8,7 8,6 8,7 Barnens frågor: Jag har kamrater/kompisar i förskolan. Jag vågar säga vad jag tycker. Jag känner mig trygg med alla andra barn i förskolan. Jag känner mig trygg med alla vuxna i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har kamrater i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla andra barn i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla vuxna i förskolan. Personalens frågor: Mina elever känner sig trygga i förskolan. Mina elever har kamrater i förskolan. Tillfredsställelse Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 8,8 8,7 7,9 Barnens frågor: Jag tycker det är roligt att leka och vara i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har roligt i förskolan. Personalens fråga: Mina elever trivs i förskolan. Mina elever har roligt i förskolan Utvärdering, analys och bedömning Våra metoder fungerar bra och vi har tilltro till vårt arbetssätt. Genom vår ständiga kommunikation med barnen och närvaro i leken arbetar vi mot målen på ett smidigt sätt. Vi introducerar nya lekar och lekmaterial. Vi ger barnen tid, låter barnen leka klart. Vi är duktiga på att uppmärksamma det som är positivt. Vi ser att det sker en utveckling i vardagen när det gäller empati och medkänsla. Barnen visar hänsyn och respekt mot varandra beroende på deras mognadsnivå. Åtgärder Vi kommer att fortsätta att arbeta utifrån barnens behov och intressen. Vi använder planeringstid och tid på arbetsplatsträffarna till att reflektera över varför vi gör som vi gör. Utveckling och lärande Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt att deras kommunikativa funktioner, 12

13 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Kommunens skolplan Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling, För att förbättra hälsoprofilen deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet, Elev som går i förskolan lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skolgången. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, byta erfarenheter, skaffa sig information och påverka sin egen och andras situation. Alla barns intresse för lek, skapande verksamhet, litteratur och skriftspråk väcks och stimuleras. Alla barn har individuella utvecklingsplaner. Alla barn har senast hösten 2006 en fungerande portfolio. Barnen förbättrar sin hälsa genom att varje dag röra på sig under minst 30 minuter. Barnen sorterar papper, kartonger, plast och miljöfarligt avfall under hela sin förskoletid. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 7,8 8,2 8,5 Barnens fråga: Jag lär mig nya saker i förskolan. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att mitt barn lära sig mycket i förskolan. Jag upplever att mitt barn får leka i grupp. Personalens frågor: Mina elever får leka i grupp. Mina elever lär sig mycket på förskolan. Utvärdering, analys och bedömning Utifrån målen har vi som förskola lyckats bra. Vi ser hela dagen som ett lärande, vilket vi också fick bekräftat vid kvalitetsbesöket då våra besökare såg hur vi hittade tillfällen till språkutveckling under hela dagen. Vi upplever att de flesta barnen har roligt på förskolan och att de kan sysselsätta sig. Vi är duktiga på att möblera om och dela in barnen i grupper för att stimulera till ny lek. Barnen tycker om att titta i sina portfoliopärmar för att se vad de har utvecklat och lärt sig. Alla barn har en individuell utvecklingsplan och en fungerande portfolio. Barnen vågar och agerar i små grupper. Genom fortbildning, litteratur, dialoger och studiebesök har vi fått nya idéer. Vi är duktiga på att använda den rörliga resursen och specialpedagogen där de bäst behövs. Vi använder oss av observationer för att veta hur vi ska möta varje barn. Vi blir bättre och bättre på att vara ute, att röra oss och nyttja naturen runt omkring oss. Detta ser vi som en förutsättning för att kunna få barnen motiverade till en bra källsortering och ett livslångt lärande. Barnen ska få bestämma mer på dagis 13

14 Åtgärder För att fortsätta att utvecklas och lära av varandra träffas vi i olika grupper och diskuterar hur vi arbetar med utveckling, lärande, individuella utvecklingsplaner och portfolio. Tid till detta tar vi på en dag i januari då vi har stängt och på några arbetsplatsträffar under Varje avdelning ansvarar för att själva möblera om då det behövs nya utmaningar och ny stimulans i leken. Barns inflytande Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sin tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande Kommunens skolplan Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling, Varje elev i grundskolans senare år känner till/är medveten om sin inlärningsstil/sina inlärningsstilar. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Alla barn har senast hösten 2006 en fungerande portfolio. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 7,35 7,2 7,6 Barnens frågor: Jag får vara med och bestämma vad jag får göra på förskolan. Jag är rädd om rummena och sakerna i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn får vara med och bestämma vad man ska göra på förskolan? Mitt barn är rädd om lokaler och utrustning. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar för att lära sig. Personalens frågor: Mina elever har möjlighet att påverka och planera sin dag. Mina elever är rädda om lokaler och utrustning. Mina elever uppmuntras att ta ansvar för att lära sig. Utvärdering, analys och bedömning Vår bedömning är att en positiv utveckling sker. Vi dokumenterar mycket med hjälp av digitalkamera. Alla barn har individuella utvecklingsplaner och en fungerande portfolio. Med hjälp av vår dokumentation i portfolion så försöker vi planera och genomföra verksamheten utifrån barnens intressen och behov. Vi försöker att tydliggöra barns inflytande med hjälp av bilder och kort. Under dagen ges många tillfällen till eget ansvar och inflytande; vad ska jag leka, vad ska jag leka med, vem ska jag leka med, vilka sånger ska vi sjunga, vilka böcker ska vi läsa, i vilken ordning ska jag duka? Vi är lyhörda för de yngre barnen och de tysta barnen så att de också får möjlighet att komma till tals. Vi använder oss av kompissolar och dockteatrar för att öka barnens inflytande. Vi stöttar barnen att själva lösa konflikter. Motorikmaterialet som Trollflöjten arbetat fram ger barn ett naturligt inflytande och ansvar. Rutinerna innebär en trygghet som leder till att man över tid blir tryggare och vågar ta mer ansvar och inflytandet ökar. 14

15 Åtgärder Vi fortsätter att diskutera vår portfolio själva, tillsammans med skolan och med hjälp av influenser utifrån. I januari 2007 kommer vi att ha diskussioner om portfolion i tvärgrupper. Vi blir bättre på att föra en dialog med föräldrar vad som menas med barns inflytande och ansvar på förskolan. På en arbetsplatsträff under våren delger Trollflöjten sitt material till alla andra avdelningar. Förskola och hem Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnen och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Vi har ett gott samarbete med alla våra barns föräldrar. Våra barns föräldrar känner sig trygga med att deras barn tillhör förskolorna Tallbacken och Stångeborg eller dagbarnvårdarna. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg - 8,6 8,2 Föräldrarnas frågor: Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Jag är nöjd med samarbetet med personalen på förskolan. Personalens frågor: Jag är nöjd med samarbetet med hemmet. Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Utvärdering, analys och bedömning Vår bedömning är att vi lyckas mycket bra i förhållande till målen. Vi har haft nytta av att dela ut frågor till föräldrarna före utvecklingssamtal och pratat med barnen innan. Ett bra underlag ger struktur och fokusering på samtalet och barnets utvecklingsplan. Vi får positiv respons från föräldrar när de lämnar och hämtar sina barn, på samtal och på föräldramöten. De strävansmål som vi arbetat fram hjälper oss att förklara för föräldrar med annat modersmål än svenska. Vi försöker att vara tydliga i samtal med föräldrar och ibland använder vi också kontaktböcker så att föräldrar kan få hjälp att tolka det vi säger. Vi arbetar med portfolio, bildspel och stillbilder för att tydliggöra förskolans arbete vilket också innebär att föräldrar kan vara mer delaktiga. Åtgärder För att alla föräldrar ska kunna tillgodogöra sig enkäter, information och olika styrdokument vore det bra om man på förvaltningsnivå översätter de gemensamma dokumenten till de språk som är representerade i området. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. 15

16 Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Våra barn upplever alla övergångar i och från förskolan till skolan friktionsfritt. Alla barn blir bemötta på sin individuella utvecklingsnivå. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Kristineberg 4,3 7,5 8,7 Barnens frågor: Jag leker med barn på andra avdelningar. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att pedagoger för olika åldrar samverkar. Jag har i förväg fått information om Mitt barns nya grupp/skola. Personal frågor: Pedagoger för olika åldrar samverkar. Det finns en fungerande organisation i överlämnandet mellan olika avdelningar i förskolan. Utvärdering, analys och bedömning Vi gör bedömningen att vi har lyckats mycket bra med övergångarna inom förskolan och till skolan. Vi är duktiga på att flörta och skapa kontakter med barnen som ska byta avdelning inom förskolan. Att barnens värde i enkäten är lägre beror på hur frågan är ställd och beskriver inte hur övergångar mellan andra avdelningar och skolan fungerar. Det något lägre enkätvärdet hos föräldrar beror på att de som har barn hos dagbarnvårdarna inte känner sig lika väl förberedda inför övergången till skolan. Åtgärder Under våren kommer ledningen att med dagbarnvårdarna diskutera hur vi ska arbeta så att föräldrarna känner att vi arbetar för trygga övergångar till skolan. I kalendariet ska det finnas tider för erfarenhetsutbyte mellan språkförskolan Flyttfågeln och de avdelningar som har barn på Flyttfågeln. Under januari kommer även personal från förskoleklasserna och fritidshemmen att delta i portfoliodiskussionerna. Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att nå de nationella målen Vi har under året i samtal med varandra ökat förståelsen då det gäller barns inflytande. Matematikprojektet har inneburit att vi har fått förnyad förståelsen för hur vi arbetar med matematik vilket vi gör dagligen, men nu synliggör vi detta arbete på ett helt annat sätt. Två kvällar träffades personal tillsammans med två från matematikprojektet och tillverkade material. Under hösten deltog tre av avdelningarna i den matematikutställning som anordnades i Folkets park. Gunghästen och Speldosan gjorde tillsammans med barn som var fem år gamla en musikal som handlade om Doris som fyllde år. På ett skapande och lekfulltsätt ökade man förståelsen för matematik. 16

17 Under våren hade vi en träff där en mamma och tre hemspråkslärare berättade om barnuppfostran, traditioner och olika kulturer från deras hemländer. Vi gjorde detta för att vi som förskola på ett bättre sätt ska kunna jobba för att barnen känner delaktighet i sin kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Sex stycken deltog i konferensen tvåspråkighet i fokus under våren och delge kollegerna sina nya erfarenheter för att öka förståelsen för integration och nå bättre måluppfyllelse. Vi har under året haft modersmålstöd till några av våra barn med annat modersmål än svenska. Våra kvalitetsenkäter fanns i år på fler språk än tidigare. Detta gjorde att fler kunde förstå och fylla i. Föräldrar har efterfrågat mer aktuell information på hemsidan. Vi har därför utbildat några under hösten för att fler ska kunna vara involverade i en aktuell hemsida. Fler avdelningar har valt att ha samtal tillsammans med föräldrarna när barnen skolas över från en avdelning till en annan. Tillsammans med rektorsområdet har vi under två dagar diskuterat gemensamma frågor för att öka förståelsen av förskolans och skolans uppdrag och analyserat kompetensutvecklingsbehovet. Vid behov följer vi upp enkätsvar med föräldrar på utvecklingssamtal. Hur väl har förskolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen och läroplanen (Lpfö 98) Rektor och biträdande rektor gör bedömningen att måluppfyllelsen då det gäller förskolans arbete i riktning mot målen i skollagen och läroplanen är mycket god. Detta innebär inte att vi är färdiga utan vi fortsätter att utvecklas och vara en kompetent organisation som har förmåga att fortsätta kunna ta emot ny information. Det krävs att vi ständigt ställer oss frågor som: Vad har gått bra respektive mindre bra? Vad måste vi ändra på? Vilka konsekvenser får det om vi gör så här? Vilka är resultaten av vårt arbete? För att lyckas i vårt arbete i förskolan är det också viktigt att veta vart man är på väg. Samarbetet med skolan som vi utvecklat ytterligare under året känns därför viktigt och meningsfullt. Vårt utvärderingsmaterial gör att vi varje år utvärderar måluppfyllelsen och bedömer hur väl förskolan lyckas. Denna utvärdering innebär alltid pedagogiska diskussioner som utvecklar arbetslaget. Vi har en fortlöpande dialog om hur arbetet med barnen kan utvecklas och förbättras. Analys av bedömningen av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Att vi når de resultat vi gör beror i första hand på kompetenta och engagerade medarbetare, en väl fungerande organisation och en stabil ledning. Lokaler och ekonomi kan alltid bli bättre och skulle kunna innebära en än bättre verksamhet, men det utgör ingen säkerhet för en bättre verksamhet. Att medvetet arbeta med utvärderingar, uppföljningar och pedagogiska diskussioner i olika sammanhang gör att alla får en ökad förståelse för sitt uppdrag och detta påverkar måluppfyllelsen positivt. Att det i området finns ett öppet klimat och en förmåga att ta till sig nya erfarenheter och lära av varandra är ytterligare en framgångsfaktor. De tolv avdelningarna arbetar alla med hjälp av portfoliometodiken och har alla gemensamma mål. Vägen till målen ser dock olika ut på olika avdelningar. Barnens intressen och behov styr i första hand hur arbetet på avdelningen bedrivs. 17

18 Budgetsystemet innebär att vi får elevpeng för varje timme som barnen är på förskolan och vi får ett områdesbidrag för exempelvis hyrorna. I områdesbidraget finns också en bidragsdel som heter SALSA. Detta bidrag räknas fram utifrån viktiga faktorer. Man tar hänsyn till andelen barn med utländsk bakgrund, barn som är födda utomlands, andelen pojkar och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Under 2006 fick vi extra pengar tack vare SALSA. Dessa pengar har inneburit att vi klarat av arbetet i förhållande till målen mycket bra och vi har under året kunnat ge barn med utländsk bakgrund extra stöd tack vare språkförskolan Flyttfågeln och modersmålsstödet. I vårt område har vart fjärde barn utländsk bakgrund och fler föräldrar har en lägre utbildningsnivå än i kommunen i övrigt. I kvalitetsenkäterna och i samtal med föräldrarna ser vi att vår uppfattning om verksamheten stämmer väl överens och detta är också en framgångsfaktor. Likabehandlingsplanen Vi har i vår arbetsplan beskrivit hur vi arbetar förebyggande med normer och värden för att alla barn ska trivas och må bra hos oss. Arbetsplanen gäller till Nästa gång vi arbetar fram arbetsplanen kommer vi att göra föräldrarna mer delaktiga i denna. Vi har också en likabehandlingsplan som hänvisar till arbetsplanen då det gäller det förebyggande arbetet och som beskriver hur vi ska arbeta om vi får kännedom om att någon far illa. Likabehandlingsplanen följs upp under 2007 tillsammans med föräldrar på Brukarrådet och med alla medarbetare på en arbetsplatsträff. Skolplanen Alla mål utom mål två har redovisats i tidigare kvalitetsredovisningar. Mål 2: All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Insatser för att nå målet Genusgruppen Jämställt i Oskarshamn deltog på en arbetsplatsträff i november De föreläste och startade diskussioner. Alla förberedde sig genom att läsa skolplanen sidan 4. Under våren 2006 diskuterades frågan vidare i arbetslaget. Under hösten diskuterades frågan på en arbetsplatsträff och vi blev överens om hur vi tänker framåt. Under vecka 44 deltog många i en föreläsning angående genus och på arbetslagens första planeringsdag såg alla en videofilm om Björntomten och Tittmyrans arbetssätt. Resultat Vi ser individen istället för pojkar och flickor. Vi ger samma möjligheter till alla barn oavsett kön. Vi arbetar utifrån barnens intressen, inte från dess kön. Vi lockar barnet till olika sorters lekar oberoende av dess kön. Vi har samma regler för alla barn oavsett kön. Vi försöker använda samma språk vid samtal med barnen oberoende av kön. Vi ska tänka på vår ögonkontakt, mimik, tonfall och kroppsspråk och hur vi uttrycker oss språkligt. Vi ska vara positiva och bejaka barnen i deras uttryck och initiativ till pojk- och flicklekar. Material för både konstruktionslek och vårdande lek ska finnas. Vi uppmuntrar både pojkar och flickor att leka med allt som finns på avdelningen. Materialet finns tillgängligt för alla barn oavsett kön. Vi tänker på att alla barn får stöd i att utveckla sin könsidentitet och att se och förstå varandras olikheter och likheter. Alla barn får hjälp i att hävda sig och lockas att delta i motoriska och bullriga lekar. Vi har manliga och kvinnliga utklädningskläder. Vi respekterar både pojkars och flickors lek, även de bullriga lekarna. 18

19 Åtgärder I maj 2007 utvärderar och redovisar alla arbetslag frågan igen. Kulturplanen Alla barn får under sin förskoletid besöka biblioteket. Alla 4-5 åringar får möjlighet att varje år uppleva någon form av professionell scenkonst. Alla barn erbjuds dans, musik, film, teater eller utställning i den vanliga verksamheten. Däremot erbjuds inte föreställningar för alla barn varje år utanför förskolans lokaler. I vårt område finns ett kulturombud. Kulturnämnden står själva för ekonomin och området står för transport till och från olika föreställningar. Barn eller föräldrar har än aldrig getts möjlighet att recensera programmet. Vi föreslår att kulturplanen revideras i samarbete med kulturombuden. IT-planen Vi utvärderade IT-planen tillsammans med Per Andersson, IT-ansvarig på kommunen för förskolan, när vi hade kvalitetsbesök under hösten. Det finns två uppnåendemål för förskolan. Uppnåendemålen gäller inte barnen utan förskolan som verksamhet. Resultat 1. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda datorn i lekfulla övningar. Detta mål är inte nått än. 2. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda enkla pedagogiska program för inlärning, exempelvis inlärning av grundläggande begrepp. Detta mål är inte nått än. Analys och bedömning Att vi inte nått upp till målen än beror på att alla avdelningar inte har tillgång till datorer och dataprogram. Förskolan erbjuder i första hand egna upplevelser när man arbetar med grundläggande begrepp. Åtgärder Alla avdelningar kommer under 2007 att få tillgång till datorer och dataprogram. IT-ansvarige har redan påbörjat detta arbete. Det åligger sedan personalen att låta barnen få möjlighet att använda sig av datorn innan de slutar förskolan. Specialpedagogen kommer att undersöka om det finns bra pedagogiska program för våra barn med rätt till särskilt stöd. Barnen ska få pussla. För det tycker jag om! 19

20 Brukarrådets syn på kvalitet kan sammanfattas med: Barnen känner sig trygga och får arbetsro. Trivsel, att barnen blir sedda. Kompetent utbildad professionell personal. Kontinuitet, tydliga regler, säker miljö. Uppfylla målen och se resultat. Barnen lär sig etik och moral. Bra skolmat. Mindre barngrupper Genus Individuell inlärning På frågan om vi har god kvalitet så ansåg brukarrådet: Ja, nytänkande och bra integrering Trevlig personal, vi blir väl bemötta Skolan agerar snabbt vid olika problem Brukarrådet menade att följande saknas och/eller kan utvecklas: Bättre övergångar via portfolion Närvaro på rasterna Utvecklingsarbete och bra uppföljning när det gäller elever som har det svårt Tydligare information om vad olika pedagogiker i de olika spåren är Inte för korta raster Maten ska kosta Miljön i matsalen Lära sig respekt för elever, lärare och föräldrar Fler specialpedagoger Mindre klasser Skolan märker inte alltid att barn mår dåligt Åtgärder för förbättring Under 2007 kommer rektor fortsätta att diskutera barngruppernas sammansättning utifrån de villkor vi har. Mindre barngrupper är i dag inte möjligt om vi ska klara oss ekonomiskt. Detta är i så fall ett politiskt beslut att ta i Oskarshamns kommun. För att båda förskolorna skall kunna glädjas åt och arbeta mer konkret med ett mångkulturellt perspektiv är det viktigt att barn med en annan kulturell bakgrund finns på båda förskolorna. För att kunna bibehålla samma standard då det gäller material avsätts nya resurser varje år. Under 2007 kommer gården på Tallbackens förskola att rustas upp, kostnaderna läggs på hyran. Ledningen har börjat före samtal med medarbetarna om ytterligare anställning om vi hamnar i samma ekonomiska läge under

Kvalitetsredovisning 2006 2007 Barn och utbildningsförvaltningen, Oskarshamns kommun

Kvalitetsredovisning 2006 2007 Barn och utbildningsförvaltningen, Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning 2006 2007 Barn och utbildningsförvaltningen, Oskarshamns kommun Från kalenderår till läsår Förskolechef Monica Pettersson Bitr.rektor Lotta Lindgren Kvalitetsamordnare Ingela Ottosson

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007 Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning 2007 Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning 2007 Förskoleverksamhet Namn på förskola/område: Rödsle förskoleområde Rektor: Anders Enström Bitr.rektor: Gerd Nilsson Adress:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Mussebergs förskola. Maria Andersson/ Annette Nilsson. Bitr. rektor. Mari Svensson. Kvalitetssamordnare. Havrevägen, Bockara. Adress 579 91 BOCKARA

Mussebergs förskola. Maria Andersson/ Annette Nilsson. Bitr. rektor. Mari Svensson. Kvalitetssamordnare. Havrevägen, Bockara. Adress 579 91 BOCKARA Rektor Bitr. rektor Kvalitetssamordnare Adress Postadress Lotta Lindgren Maria Andersson/ Annette Nilsson Mari Svensson Havrevägen, Bockara 579 91 BOCKARA Telefon 0491 76 49 48 Hemsida http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=3104

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 DNR: 2010-000480 Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 310 20 Knäred Arbetsplan för 2011 Ärendet Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att årligen upprätta en arbetsplan för genomförandet av de fastställda

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer