ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 2 APRIL tema: obesitas & diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 2 APRIL 2009. tema: obesitas & diabetes"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 2 APRIL 2009 tema: obesitas & diabetes

2 Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition NYHET Volymen kan vara ett hinder för att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Nya Fortimel Compact ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Det är 300 kcal och 12 g protein i 40 % mindre volym. Ge dina patienter Fortimel Compact och hjälp dem att få den näring de behöver i en volym som de orkar med. Nutricia Nordica AB Tel:

3 Organ för Sver iges Kli n iska Di etister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser BUSINESS FACTORY AB Linda Larsson-Levin Telefon: Layout & Material Torbjörn Lindén Bild Ledare 4 FaR och MoR i vården 7 FaR i Stockholms läns landsting 11 Mat och Hälsa 12 Diet composition anddelelopment of diabetes 16 BORIS-dagen 19 Projekt ALPHA Så nyckelhålscertifierar man en restaurang 20 Näringstabell i bildform 22 Behandling av fetma hos barn och ungdomar 24 Dysfagi (del 2) 26 Debatt: Dietisten en döende svan Eller? 29 Bokanmälan Caroline Lutz, dietist på Apoteket AB 33 Årets Dietist 37 DRF sidan 38 Tryckeri Trydells Tryckeri AB Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 3/09 16 maj 29 maj 4/09 26 aug 18 sep 5/09 7 okt 29 okt 6/09 4 nov 27 nov Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-upplaga 2008: ex (2:a halvåret 5.700) Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 3

4 ledare Ingrid Larsson, DRF:s Vetenskapliga Råd Planering, engagemang och negativ energibalans Intresset för mat, vikt och hälsa är idag av sällan skådat slag. Den bästa eller enda fungerande dieten diskuteras i medier, i föreläsningssalar, på bloggar och i arbetsplatsernas fikarum. Med emfas vidhåller man sin ståndpunkt, inte sällan baserad på egna erfarenheter av att ha följt dieten, i litteraturen kallad anekdotiska erfarenheter (Obes Res 2001;Suppl1:1S-40S). Övervikt, fetma och viktminskning är i debattens fokus och kostens näringsämnessammansättning är det heta debattämnet. En ny diet samt medias uppmärksamhet och entusiasm kring denna kan påverka enskilda människors tro på, och följsamhet till dieten (N Engl J Med 2009;360: ). Men förbättras följsamheten över tid med en specifik kostsammansättning? Förra året publicerades en israelisk 24-månaders arbetsplatsstudie (N Engl J Med 2008;359: ). Sammantaget visade studien att vikminskningen bland deltagare på Medelhavskost var jämförbar med de som åt lågkolhydratkost (max. 120 gram/dag), detta gällde särskilt kvinnorna. Diabetikerna gynnades särskilt av Medelhavskosten med hänsyn till glukos- och insulinstatus. Studiens Medelhavskost var i princip jämförbar med Livsmedelsverkets rekommendationer för en sund kost för den generella befolkningen (N Engl J Med 2008;359: ). I februari i år publicerades den andra 24-månaders studien, där olika kostsammansättningar jämfördes med hänsyn till viktreduktion (N Engl J Med 2009;360: ), vilket fick ett formidabelt genomslag i media. Studien visade att det spelar ingen roll vilken sammansättning man har på sin viktminskningskost, bara man äter färre kalorier än de man förbrukar. Samtliga förändringar i studiens övriga effektmått som exempelvis midjeomfång, blodfetter, glukos och insulin, var relaterade till energirestriktion, inte till kostsammansättning i sig. Studien bekräftar resultaten för andra randomiserade studier publicerade under 2000-talet. Ett verkligt intressant resultat som studien visade var att ju fler besök deltagarna kom till, desto större viktreduktion (N Engl J Med 2009;360: ). Budskapet är: kommer du till de besök vi planerat för, är chansen större till bättre viktminskning. Andra studier visar motsvarande; en högre besöksfrekvens ger ett lägre viktrecidiv (Ann Intern Med 2007;147:41-50). Vi kan således konstatera att den ensamt avgörande faktorn för viktreduktion är en negativ energibalans. Då övervikt och fetma oftast är associerat med metabol riskökning är det av stor vikt med livsstilsändringarna förbättrar riskprofilen. Det vetenskapliga underlaget idag för att förbättra fetma-associerade riskfaktorer och sjukdomar är främst i) ökad konsumtion av grönsaker och frukt, ii) ökat intag av omättat fett på bekostnad av mättat fett, iii) minskat midjeomfång, iv) minskat alkoholintag, v) rökstopp och vi) ökad fysisk aktivitet. De gällande rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet i samband med viktminskning är i enlighet med den vetenskapliga kunskap vi har idag. Den stora utmaningen är hur vi ökar följsamheten till de råd vi ger. Från The National Control Registry har framgångsfaktorer för bibehållen viktreduktion identifierats (Annu Nutr Rev 2001;21: ). Ett axplock av dessa är: i) regelbundna måltidsvanor, ii) minskat energiintag, iii) minskat fettintag och ökat kolhydratintag, iv), skriva ned vad man äter och dricker, v) regelbunden vägning, fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag. För lägre vikt på sikt behövs planering, engagemang och det ofrånkomliga: en negativ energibalans. Klin näringsfysiolog Ingrid Larsson Obesitasmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset 4 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

5 Äntligen här en ny mjölkfri gröt! Att gröt är bra frukost- och kvällsmat tycker nog de flesta. Tyvärr tål inte alla barn den vanliga gröten. Därför har vi tagit fram en helt ny. En Mjölkfri Gröt. Helt utan komjölksprotein och laktos. Den är baserad på ris, naturligt fri från gluten och självklart osockrad. Gå in på www. semper.se och läs mer. Välkommen! Nyhet på Apotek! Goda matvanor tidigt i livet

6

7 tema: obesitas & diabetes FaR och MoR i vården Vi blir allt äldre och allt mer överviktiga. Detta medför bland annat att vi får exploderande vårdkostnader med bl a fetmakirurgi. För Sverige beräknas fetma kosta cirka 3,6 miljarder kronor i sjukvårdsutgifter. Samhällets totala kostnader beräknas uppgå till 16 miljarder, om indirekta kostnader för sjukskrivningar, förtidspensioneringar och produktionsbortfall. En fetmaoperation kostar kronor. Detta skulle betyda, med operationer per år som vissa läkare önskar, en kostnad på upp mot miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka dietisttjänster. Av Gunnar Johansson Professor i kostvetenskap Statens Folkhälsoinsitut För att få bukt med denna kostnadsökning krävs preventiva åtgärder för livsstilsrelaterade sjukdomar. En modell är fysisk aktivitet på recept (FaR) som prövats i några år (1). FaR skrivs ut av legitimerad sjukvårdspersonal, vanligtvis läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Receptet ser ut som ett recept för medicin. På receptet finns aktivitetstyp, intensitet, frekvens och duration angivet. Boken FYSS Fysisk aktivtet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling används av förskrivaren som en handbok vid förskrivning av FaR (2). I FaR-modellen ingår också motiverande samtal. Patienten beslutar därefter i samråd med läkaren vilken motionsform som är aktuell. Det kan vara egenaktivitet liksom promenader eller cykling eller gruppaktiviteter som motionsgymnastik eller stavgångsgrupper m m. Gruppaktiviteter tillhandahålls till stor del av frivilligorganisationer som exempelvis idrotten och friluftslivet. Liksom all annan behandling inom hälso- och sjukvården ska även ordination av fysisk aktivitet följas upp. Ett annat förslag är matordning på recept (MoR). Motiverande samtal Matordning på recept (MoR) liknar Fysisk aktivitet på recept (FaR). Kostråd ges inte direkt till patienten utan råden sker i dialog med Motiverande samtal (MI) som metod. Man stöttar där patientens egna be- DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 7

8 tema: obesitas & diabetes slut som stimulerats fram i samtalet. Direkta kostråd utan motiverande samtal kan vara kontraproduktiva och ge motsatt effekt, dvs skapa motstånd till förändring. Kostråd på recept ska därför förstärka det motiverande samtalet och ges först när patienten är mottaglig för kostråd. Kostråden bygger på råd som finns i olika böcker i näringslära och om specifika sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar. Råden kan ges direkt på hälso-/vårdcentralen eller så kan patienten hänvisas till dietist, sjukgymnast eller frivilligorganisationer, kommersiella företag, matlagningskurser i studieförbundens regi, råd via patientföreningar, Friskis och Svettis m m. Patienten kan också rekommenderas egenvård såsom stavgång, simning, matlagning från en receptbok, etc. Boken FYSS FaR bygger på boken FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling utgiven år 2008 av Yrkesföreningen för fysisk aktivitet och Statens folkhälsoinstitut. På liknande sätt ska MoR bygga på en bok Kostråd i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling som ännu inte har skrivits. Råden kommer att vara individanpassade och förankras i Motiverande samtal. Kostråden kommer att baseras på livsmedelverkets fem kostråd: 1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. 2. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 3. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. 4. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 5. Ät bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd. Tallriksmodellen och matcirkeln att användas vid rådgivningen. Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. bra måltid lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Tallriksmodellen har tre delar: Den första är potatis, ris eller pasta samt bröd. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Bröd bör finnas med till alla måltider. Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken. Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, t ex bönor. Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta det avgör hunger och energibehov. Matcirkeln visar de sju livsmedelsgrupperna i bild. Matcirkeln kan vara ett bra hjälpmedel när man planerar dagens måltider. Dessutom kommer hänsyn att tas till de miljöanpassade kostråden som just nu håller på att tas fram. Två andra skrifter kommer även att användas. Delar av materialet i Obesitas, arbetsbok för dig som vill gå ner i vikt på sikt. Beteendeterapeutiska tekniker kombinerade med konventionell behandling av Ingela Melin kommer att användas. Dessutom kommer det norska Helsedirektoratets arbetsmaterial Bra mat for bedre helse att användas. Materialet bygger på den så kallade endringsfokusert veiledning som har många likheter med den motiverande samtalsmodellen, MI, t ex Å unngå konfrontasjon, overtalelse og argumentasjon i samtalen. Empati er avgörende for at deltakeren skal föle (känna) seg ivaretatt og förstått. En empatisk kursledere kjennetegnes av evnen (förmågan) till å leve seg inn i deltakerens tanker og opplevelser, og samtidig kunne formidle at man förstår.. Lunchfrämjandet ger sju råd för en bra lunchrast. Om det är praktiskt möjligt rekommenderar vi att dessa råd följs: 1. Ta en längre lunchrast. Minst en timmes lunchrast borde vara en mänsklig rättighet. 2. Lämna arbetsplatsen. Ett hälsosamt arbetsliv är att sänka stressnivån mitt på dagen. 3. Stäng av mobilen. Ett bra sätt att koppla bort plikterna ett tag. 4. Ät i lugn och ro. En bra lunchmiljö kan vara en god investering, hjälper till med avkopplingen. 5. Prata med arbetskamrater. Gemenskap på arbetsplatsen kan faktiskt förebygga stress och ohälsa. 6. Ta en promenad. En promenad ger dagsljus vilket stärker kroppens dygnsrytm och ger godare sömn. 7. Ta en tupplur. 15 minuters tupplur mitt på dagen ger dig en piggare eftermiddag. Lunchfrämjandet anger tre delar av lunchpausen som gör att du ökar förutsättningen för att hålla dig frisk. Avkoppling och återhämtning Lunchen har en särställning som paus. Att äta utan stress och under trevliga former kan också minska de negativa effekterna av en sämre kosthållning. Det är frestande att komprimera sin arbetstid för att hinna med allt vi vill på fritiden, men i själva verket gör vi oss en björntjänst. Att låta dagen rinna på i ett enda flöde av aktiviteter, får konsekvensen att vi i längden gör oss sjuka. Att kunna få lämna sin arbetsplats, stänga av mobilen, äta och tänka på annat än arbetet ger en avkoppling som både motverkar stress och annan ohälsa. - En paus ökar välbefinnandet och sänker stressnivån, detta kan även leda till bättre sömn och dygnsrytm. - Att koppla bort jobbet mitt på dagen ger även fritiden en högre kvalitet. - En kort återhämtning under dagen gör att vi blir piggare och kan koncentrera oss bättre under resten av dagen. 8 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

9 tema: obesitas & diabetes 2. Näring för kroppen Med oregelbundna matvanor tappar man lätt kontrollen över blodsockret, det totala kaloriintaget och kroppsvikten. Man vet också att man blir tröttare och presterar sämre när inte kroppen tillförs näring. Den som struntar i att äta lunch blir hungrig och går lätt i fällan att möta kroppens hungersug med sötsaker. Kroppens insulinproduktion går på högvarv, vilket i längden kan leda till olika sjukdomar. Kroppens och hjärnans biologi är inte förhandlingsbar. Vi behöver en regelbunden och balanserad mix av rörelse och vila, för att orka mer. Måltiden förbättrar vårt humör, vår förmåga att prestera, vår vakenhet och våra minnesfunktioner. Vi fattar bättre beslut när vi ätit. Regelbundna måltider skapar bättre dygnsrytm och förbättrar sömnen. Det hjälper också till med viktbalansering och förebygger magbesvär. 3. Gemenskap och social kontakt Nära kontakt med arbetskamrater under lunchen stärker gemenskapen på en arbetsplats, och förebygger stress. Gemenskapen som stärks under lunchpausen är en viktig faktor för att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetet och hålla dig friskare. En lunchträff med en vän kan vara dagens enda möjlighet till ett vuxet samtal för en ensamstående förälder. Lunchen har en så pass given ställning som social kontakt att den ofta glöms bort i diskussionen kring stressrelaterad ohälsa på arbetsplatserna. Det sociala nätverket som skapas på måltidspausen är också en viktig faktor när stress och utbrändhet väl har slagit till. Vi bygger vårt sociala nätverk under måltidspausen och detta behövs för att hantera eventuell negativ stress. Personliga problem eller arbetsplatsproblem får en naturlig plattform för att lösas via informella samtal på dagens pauser. Bättre social kontakt och ökade möjligheter till problemlösning ökar långtidsfriskheten. Att så mycket utrymme ägnats åt lunchen här beror på att den är något arbetsgivaren kan påverka och det är en måltid där sociala och näringsmässiga normer kan tillägnas. Detta betyder inte att de andra måltiderna är oviktiga och för vissa individer kan frukosten, middagen eller mellanmålen behöva diskuteras mer ingående. Vem ska ge kostråd? Kostråd ska ges av vårdpersonal med nutritionsutbildning. Det är ännu bara ett förslag varför begreppet MoR kan diskuteras och liksom det praktiska genomförandet. Det som vi behöver diskutera är var gränser går för att få ge olika kostråd. Det behövs naturligtvis olika kompetens för att ge kostråd till en frisk person med BMI 26 än en sjuk person med BMI 32. Denna diskussion bör föras mellan parter för de olika vårdpersonalgrupperna. Ska t.ex en certifiering krävas för att få ge olika kostråd. Jag vill här öppna upp för en debatt om just detta men även om begreppet MoR i största allmänhet års stora mötesbegivenhet inom diabetesvården är DiabetesForum som kommer att hållas i Uppsala Konsert & Kongress den maj. Vi välkomnar alla medlemmar i nedan organiserande föreningar och andra intresserade, patienter, ämbetsmän och beslutsfattare inom den svenska diabetessfären. Vi hoppas att Du finner programmet mångsidigt och lockande och välkomnar Dig till Uppsala i vår! Arrangör är det Nationella diabetesteamet som är ett samarbetsorgan för Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes, Dietisternas Riksförbund, Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård. Congrex är teknisk arrangör. Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård kommer inte att arrangera några andra motsvarande vårmöten under Anmälan till kongressen sker via hemsidan. Anmälningssidan öppnar i början av januari. Sista anmälningsdag för lägsta kongressavgift är den 1 mars och nästa ökning av avgiften sker den 15 april Mer information kommer att publiceras här i samband med att anmälningssidan öppnar i början på januari. Kontakta Congrex för information angående registrering, hotellbokning, socialt program, utställning etc. För information om det vetenskapliga programmet och abstracthantering, vänligen kontakta den vetenskapliga kommittén. Congrex har reserverat rum för deltagare till mötet på ett flertal hotell främst i Uppsalas innerstad. Congrex Sweden AB Att: DiabetesForum 2009 Box Stockholm Växel: För ytterligare information se DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 9

10 tema: obesitas & diabetes REPLIK DIREKT Folkhälsa ett nytt arbetsområde för dietister Professor Gunnar Johansson på Folkhälsoinstitutet tar i detta nummer av Dietistaktuellt upp frågan om MoR, Matordning på Recept, ett initiativ från Folkhälsoinstitutet. I slutet av artikeln ställer han frågan: Vem ska ge kostråd? Folkhälsofrågor är idag ett prioriterat område av regeringen. Det måste finnas ett hälsofrämjande sätt hos alla på alla nivåer så sa folkhälsominister Maria Larsson på den Nordiska Folkhälsokonferensen i somras. I folkhälsopropositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 beskrivs kost under målområde 10. Inom EU finns folkhälsofrågorna bl a under White Paper on nutrition, overweight and obesity releated health issues. Socialstyrelsen arbetar med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, dessa kommer att vara klara I riktlinjerna återfinns förutom kost även, fysisk aktivitet, alkohol och rökning. Man kommer att belysa vad man kan kalla allmänna råd och vad som kommer att räknas till specifika råd. Och vilka yrkesgrupper som kan vara aktuella att ge vilka råd. Professor Gunnar Johansson skriver att MoR ska bygga på en bok Kostråd i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling som ännu inte har skrivits. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsprevention kommer att utgöra en viktig del i boken. Det är av stor vikt att det framgår skillnaden mellan allmänna och specifika kostråd. Handlingsplanen för bättre matvanor de 79 målen från 2005 slår fast att det är mycket få yrkesgrupper som via sin grundutbildning kan sägas ha kostkompetens för att ge kostråd. Många yrkesgrupper kan vara samtalspartner när det gäller kostråd till friska. För att kvalitesäkra dessa är det viktigt att vi som dietister stöttar/utbildar samtalspartner, ett förslag kan vara certifiering för att få ge allmänna kostråd. Det som står i handboken ska vara baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på det senaste årets jävsdiskussioner i media bör inte enskilda stiftelsers rekommendationer inkluderas även om deras budskap är bra. Medlemmarna i lunchfrämjandet tillhör näringslivet. Folkhälsoarbetet med en hälsosammare livsstil hos befolkningen som mål är prioriterat. Personer som är utbildade för att ge kostråd på recept kan då också aktivt bedriva hälsosamtal i skolor, på arbetsplatser, på MVC och BVC eller arbeta hälsofrämjande i skolor, förskolor och på arbetsplatser. Metoden Motiverande samtal ska bidra till att kostråd inte ges direkt till personen utan framkommer i en dialog. När man ger kostråd till en frisk individ måste man i hög grad ta hänsyn till individens familjesituation, arbete, ekonomi och kunskaper om mat och matlagning. Har personen eller någon i familjen en sjukdom måste kostråden anpassas ytterligare. Vi dietister är experter på att ge kostråd utifrån individens familje- och livssituation. Här kan finnas en skillnad mot FaR; vid FaR handlar om att ge råd som berör individen som individen själv ska utföra dagligen eller några gånger per vecka. Vid kostråd på recept kan det röra sig om livsmedelsval 4-6 gånger per dag! Utformningen av FaR skiljer sig åt i våra Nordiska länder. I Danmark, Finland och Norge är FaR kopplat till bedömning av sjukgymnast och aktivitet på ett fysiocenter. I Danmark har man valt att inkludera dietistkontakt vid två tillfällen. Hur utformningen och genomförandet av MoR kommer att bli är ännu oklart. Vad vi känner till så är frågan ännu bara väckt i Sverige. Vi dietister ska vara aktiva i debatten om MoR och bidra med vår specifika kompetens så att utformningen och genomförandet blir så bra som möjligt. I debatten om vem som ska få ge kostråd är det viktigt att så många som möjligt deltar, alla synpunkter är värdefulla. Debattera gärna på Dietistaktuellts hemsida www. dietistaktuellt.se, DRFs hemsida nu eller lämna synpunkter till styrelsen drf.nu. Beroende på hur Vårdval och entreprenörskap i vården utvecklas så borde här kunna finnas goda möjligheter för dietister att i egen regi arbeta med MoR. Stimulansmedel för folkhälosarbete finns att söka för kommuner och landsting. Med MoR följer också möjligheter till många C- och D-uppsatser och doktorandtjänster. Det behöver finnas både en FaR och en MoR i vården. För styrelsen Susann Ask Läs mer Länk till regeringens folkhälsoproposition sb/d/9251/a/ Länk till socialstyrelsen, nationella riktlinjer Sakomraden/nationella_riktlinjer/ Länk till slv, fem kostråd aspx?id=2559&epslanguage=sv Länk till FHI Länk till SKL och Vårdval se/lopsedelbanner.asp?c=1638 Länk till White Paper on nutrition overweight and obesity releated heath issues oeil/file.jsp?id= vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

11 tema: obesitas & diabetes Riktlinjer Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Stockholms läns landsting Fysisk aktivitet på recept (FaR) ska användas som behandlingsalternativ av vårdgivare inom SLL för att förebygga och behandla sjukdom. Målgruppen för FaR är de patienter som är i kontakt med hälso- och sjukvården. FaR ska förskrivas i enlighet med Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. (FYSS) Alla vårdgivare kan med fördel informera om fysisk aktivitet men själva ordinationen ska samordnas och utföras av legitimerad vårdpersonal. Den som förskriver FaR ska ha kunskap om motivationssamtalets betydelse och om hur fysisk aktivitet kan användas i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Den som hänvisar en patient till en friskvårdsakter ska ha god kännedom om dennas verksamhet. Varje verksamhet väljer själv hur den vill samverka med friskvården. Samverkan mellan sjukvårdens verksamheter och friskvården ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar. Förskrivning av FaR och rådgivning om fysisk aktivitet ska dokumenteras i patientjournal. Vårdgivare ska tydliggöra rutiner/ program för arbetet med FaR och vid arbete med patientuppföljning kring FaR. Ansvarig person för att bevaka frågan ska utses. Vårdgivare ska tillhandahålla information om FaR och fysisk aktivitet och kunna rådgiva och hänvisa patienter till friskvårdsaktörer och hälsoinformation Medicinskt ansvarig/verksamhetschef vid varje verksamhet ansvarar för att arbete med FaR utförs i enlighet med ovan gällande riktlinjer. Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) har uppdraget att ansvara för införande och spridning av arbetsmetoden FaR inom Stockholms läns landsting. I uppdraget ingår även nätverksarbete, att ta fram en övergripande samordning för FaR i Stockholms län samt att erbjuda utbildning i FaR för vårdgivare. Arbetet med införande och spridning av arbetsmetodenleds av Ing- Mari Dohrn, projektledare för FaR. Hon berättar här om hur man implementerat konceptet inom landstinget. FaR i Stockholms läns landsting Ing-Mari Dohrn Riktlinjerna för arbete med FaR i Stockholms läns landsting började gälla den 1 januari Enligt dessa, som är styrande och gäller i hela länet, ska arbetsmetoden FaR användas av vårdgivare som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla sjukdom. Enligt riktlinjerna ska vårdgivare kunna hänvisa till friskvårdsaktörer men vårdgivaren väljer själv hur samverkan ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar. Stockholms FaR-ledarnätverk samarbetar med landstinget och utbildar ledare i föreningslivet för att kunna ta emot deltagare som ordinerats fysisk aktivitet. De har även utarbetat en hemsida för de friskvårdsaktörer i Stockholms län som har lämpliga FaR-aktiviteter med utbildade FaR-ledare. Vår främsta uppgift är att informera, erbjuda utbildning, inspirera och motivera personalen, säger Ing-Mari Dohrn. De som är intresserade av att delta ska också få verktyg som är kvalitetssäkrade. De skall vara enkla att använda och fungerar på lång sikt. Aktiviteter som ordineras på recept bedrivs utanför sjukvården och eventuella kostnader ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård, däremot erbjuder många föreningar eller friskvårdsaktörer, som har FaR-aktiviteter, ett lägre pris och extra stöd till patienter som har fått recept på fysisk aktivitet. Receptet för framgång är enligt Ing-Mari Dohrn att hela vårdcentralen är involverad och har kunskap om FaR. För att lyckas med detta har implementeringen skett på flera sätt. Dels via arbetsplatsträffar ute på vårdcentralerna, där man har givit en allmän information och bakgrund till FaR. Dels genom att ordna konferenser där aktuell forskning inom området presenteras för att väcka intresse och fortbilda. Man erbjuder även riktad utbildning till personal med rätt att förskriva recept ute på arbetsplatserna, samt tvådagarskurser, som pågår kontinuerligt, om FaR-metoden, aktuell forskning och om hur man för motiverande samtal. Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap för att jobba med det, avslutar Ing-Mari Dohrn. Nu får man ett färdigt koncept, vilket gör det lättare att komma igång. Det ger mer tyngd att förskriva ett recept än att ge en allmän rekommendation om att det är bra att röra på sig. DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 11

12 tema: obesitas & diabetes Mat och Hälsa är det en fettfråga? Livsstilsrelaterade sjukdomar kan sällan behandlas bort. Personer som lider av dessa sjukdomar måste få vård på bästa möjliga sätt, men enda möjligheten att på sikt få kontroll på folkhälsoproblem är att satsa mer på prevention och här krävs en kombination av individinriktade åtgärder och förändringar på populationsnivå. Artikeln fokuserar på kostens betydelse, särskilt fettkvaliténs betydelse för prevention av folksjukdomar som typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. När man diskuterar kostrekommendationer är det viktigt att skilja på bantningsdieter och koster avsedda att förebygga viktuppgång och folksjukdomar. Här kommer jag att fokusera på det senare, och endast kort beröra bantningsdieter. Hur den optimala procentuella fördelningen mellan näringsämnen bör se ut är information som är svåröversatt till praktiken, varför det ofta är fördelaktigt att fokusera på vilka livsmedelsgrupper vi bör äta mer av, samt vilka vi bör äta mindre av. Kosten som är lämplig för patienter med fetma, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, är i princip densamma som den kost som rekommenderas till den generella friska befolkningen för god hälsa. I nuläget pekar den sammantagna forskningen på att vi bör äta mer frukt, grönsaker, fiberrika cerealier med hela korn, rotfrukter, pasta (fullkorn helst) och andra kolhydratkällor som ger långsamt blodsockersvar (lågt glykemiskt index), samt främst välja olika vegetabiliska fetter från oljor, nötter, frön, margariner och fisk. Samtidigt bör vi minska på sockerintaget genom att undvika söta drycker, färdiglagad snabbmat (är dock inte alltid dålig), godis, bullar, vitt bröd samt minska på transfetter (finns mest i snabbmat, snacks, kex, bullar, godis och vissa friterade produkter) och mättat fett (rött kött, smör, feta mejeriprodukter). Denna kost benämns ibland medelhavskost men är i princip den kost som rekommenderas av t ex Livsmedelsverket. Följer man denna kost förbättrar den även blodfettprofilen, insulinkänsligheten och blodtrycket hos individer med metabolt syndrom Av Med Dr ULF RISÉRUS Clinical nutrition and metabolism Department of public health and caring sciences, Uppsala sience park, Uppsala 12 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

13 tema: obesitas & diabetes [1, 2]. I kombination med fysisk aktivitet är det den enda kost som visats sig kunna förebygga typ-2 diabetes [3], en diabetespreventiv effekt som kvarstår långt efter avslutat intervention [4]. Internationella såväl som svenska nutritionsforskare är eniga om att en sådan kost kan rekommenderas till den generella befolkningen, primär- och sekundärpreventivt, såväl som till individer med hjärt-kärlsjukdom eller diabetes [5, 6]. Det finns vetenskapliga bevis för att om människor följer en kost enligt ovan, skulle många diabetesdiagnoser och dödsfall i hjärt-/kärlsjukdom kunna förebyggas och på individnivå skulle vikten kontrolleras och den metabola riskprofilen förbättras. Att sedan få befolkningen eller en patient att verkligen följa dessa kostråd och ändra sin kost och livsstil är givetvis den verkligt stora utmaningen. God evidens för medelhavskost Medelhavskosten som alltså ligger nära våra svenska näringsrekommendationer, och innehåller en relativt låg andel fett (men med hög kvot omättat/mättat fett), har visat sig ha gynnsamma effekter på metabola riskfaktorer i randomiserade kontrollerade studier [1,2]. Denna kost kan utan problem anpassas till nordiska förhållanden. Rapsolja har t ex minst lika gynnsamma effekter på blodfettprofilen som olivolja. Kohortstudier visar även att individer som äter enligt ett kostmönster som stämmer överens med denna kost, har minskad risk för mortalitet [7]. Nyligen visades en medelhavskost (drygt 30% fett och 50% kolhydrater) åstadkomma en långsiktig och kliniskt signifikant viktreduktion hos individer med fetma [8]. Kosten gav en förbättrad kardiovaskulär riskprofil efter 2 års intervention, och bland patienterna med typ-2 diabetes verkade medel havskosten ha bäst effekt på glukoskontroll och insulinresistensen, i jämförelse med en kost med antingen mindre kolhydrater eller med lågt fettinnehåll [8]. Kostsammansättningen i den studien är mycket lik de Europeiska näringsrekommendationerna för patienter med diabetes [9]. En viktig lärdom av denna ambitiöst genomförda randomiserade kontrollerade studie var att det är betydelsefullt för den positiva metabola effekten, att kostråden fokuserar mycket på att välja omättat vegetabiliskt fett på bekostnad av mättat fett, samt öka andelen fiber i kosten. I samma studie fick två grupper äta koster med nästan identisk relativ sammansättning av näringsämnen (30% fett och 50% kolhydrater), men den ena gruppen ökade dock inte sitt fiberintag eller sitt intag av omättat vegetabiliskt fett. Denna tillsynes lilla skillnad i livsmedelsval, GI och fettkvalité, förklarade sannolikt varför den ena låg-fettkosten hade en blygsammare förbättring av metabola riskfaktorer och mindre viktreduktion jämfört med låg-fettkosten av medelhavstyp [8]. Typ av kolhydrater har betydelse Matens energiinnehåll är centralt vid övervikt och viktkontroll, men även vilken typ av mat och livsmedel vi äter har betydelse för människors hälsa. Exempelvis kan kolhydrater intas antingen i form av processade och raffinerade livsmedel med mycket tillsatt socker, eller så kan de ätas i form av frukt, fiberrika cerealier med hela korn, rotfrukter och grönsaker. Vid samma kolhydratmängd, ger den senare gruppen livsmedel ett lägre blodsockersvar och en mer gynnsam effekt på kardiovaskulära riskfaktorer [10]. Om den totala andelen kolhydrater i kosten är extremt lågt som vid s k Atkinsdiet är dock GI inte ett relevant begrepp eftersom i princip alla studier som gjorts på GI har gjorts på koster med minst 45 E% kolhydrater. Nyligen publicerades även en Cochrane-analys som indikerade att livsmedel med lägre GI kan vara av värde för patienter med diabetes när det gäller glukoskontroll [11]. En kost med lågt GI rekommenderas därför generellt till diabetiker [9], men livsmedelsverket har sedan länge rekommenderat en låg-gi kost även till befolkningen i allmänhet. Typ av fett viktigare än mängd Det har blivit alltmer tydligt de senaste åren, både från kontrollerade interventions studier och prospektiva kohortstudier, att kostens fettkvalité snarare än fettkvantitet har störst betydelse för risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes [11-13]. Den totala mängden fett spelar en roll pga dess energitäthet och för viktkontroll, men om kosten ej innehåller tillräckligt med omättat fett kan vi ej förvänta oss några preventiva effekter [14]. Women s Health Initiative i USA visade att enbart fokusera på att minska det totala fettintaget utan att samtidigt förbättra kostens fettkvalité räcker inte för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar (i varje fall på 8 års sikt, som sannolikt är en för kort period med en intervention som startar sent i livet), men de individer DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 13

14 tema: obesitas & diabetes som faktiskt minskade sitt intag av mättat fett tenderade att minska sin risk [14]. Oavsett hur fettkvalitén ser ut, ger däremot en fettreducerad kost en måttlig viktminskning och förebygger övervikt hos postmenopausala kvinnor [15]. I genomsnitt är den förväntade viktökningen i en medelålders befolkning ca kg per år, en viktökning som motverkades över en 8-årsperiod trots att syftet inte var att minska vikten med den fettsnåla kosten [15]. De som minskade sitt fettintag allra mest hade minskad risk för utveckling av typ 2-diabetes [15]. Intressant nog sågs denna diabetespreventiva effekt trots att det totala kolhydratintaget var relativt högt (ca 60%) med högre andel socker i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, och trots att fettkvalitén inte förbättrades överlag. Det skulle vara intressant att veta vilken diabetespreventiv effekt låg-fettkosten hade haft om fettkvalitén faktiskt hade förbättrats (ökad kvot omättat/mättat fett) och innehållit mindre socker. Tidigare fokuserades mycket på att sänka den totala mängden fett i kosten, och även om det finns visst stöd för det enligt ovan så vet vi idag att det är viktigare att fokusera på typen av fett som äts och öka kvoten omättat/mättat fett. Enbart genom att byta ut mättat fett (t ex smör), mot omättat fett (t ex margarin och rapsolja) kan blodfettprofilen förbättras avsevärt med en sänkning av triglycerider, VLDL och LDL-kolesterolet, inklusive LDL/HDL-kvoten med ca 10-25% [14, 15]. Noterbart är att mängden kolhydrater, fett och protein, och kaloriintag ej skilde sig åt mellan grupperna i denna randomiserade kontrollerade studie [15]. Det har även kommit nyare evidens som visar att typen av fett inte bara inverkar på lipidmetabolismen utan även på glukosmetabolismen och risken för typ 2-diabetes [16]. Randomiserade kontrollerade studier har indikerat att ett utbyte av mättat fett mot enkel- eller fleromättat fett förbättrar insulinkänsligheten hos friska personer, överviktiga patienter och typ 2-diabetiker [16]. Dessa data stärks ytterligare av randomiserade kontrollerade studier som indikerat att risken för hjärt-kärlsjukdom kan minskas om man byter ut mättat fett mot fleromättat fett [17]. En sänkning av LDL-kolesterolet är en bidragande och sannolik mekanism för dessa effekter men omättat fett har andra gynnsamma effekter på bl a glukosmetabolismen, koagulation och inflammation som kan tänkas bidra [16, 18]. Här arbetar vår forskargrupp med att försöka förstå mekanismerna bakom de potentiellt antidiabetiska och antiaterogena effekterna av omättade vegetabiliska fetter. Dietära fettsyrors metabola effekter är dock mycket komplexa och vi behöver här mer kunskap, eftersom olika fettsyror inom varje grupp kan ha skilda metabola effekter. Transfetter skall vi undvika så mycket det går [19], vilket sker om vi äter mer enligt Livsmedelsverkets råd och därmed undviker t ex snacks, kex, sötsaker och processad snabbmat. Vegetabiliska oljor och margariner skall inte förväxlas med partiellt härdade vegetabiliska fetter/oljor. Svenska margariner innehåller som tur är inga transfetter idag eftersom industrin tog bort dem helt för ca 10 år sedan. Biomarkörer enda vägen till sanningen? Sambanden mellan intag av dietärt fett och sjukdomsrisk är svårstuderade och komplexa. Detta beror bl a på att subjektiva frågeformulär som används i epidemiologiska studier är svårtolkade p g a stora mätfel och underrapportering [20]. Fettsyror i serumlipider och vävnader är därför ovärderliga som objektiva biomarkörer för kostens fettkvalitet [16]. Fettsyraprofilen i serumlipider ger en relativt långsiktig bild av individens genomsnittliga fettintag, och speglar kostens fettkvalité de senaste veckorna/månaderna. De allra bästa biomarkörerna är linolsyra (omega-6) respektive linolensyra (omega-3), som båda speglar hur mycket vegetabiliskt fett man ätit. Friska individer som senare i livet utvecklar metabola syndromet, typ-2 diabetes eller hjärt-kärlsjukdom har mindre fleromättade fetter och mer mättade fettsyror i sina cellmembran och serumlipider [21-23]. Andelen omega-3 fettsyror i blodet är sällan relaterad till diabetesrisk [16], resultat som stämmer väl med randomiserade kontrollerade studier som ej kunnat påvisa några gynnsamma effekter av fiskolja på insulinkänslighet eller glukosnivåer [16]. Det tycks i stället vara vegetabiliska fetter rika på omega-6 (linolsyra) som är associerade med minskad risk för typ-2 diabetes [16]. Tillräckligt intag av fiskfett (omega-3) är dock betydelsefullt vid sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom och plötslig hjärtdöd [17]. En hög kvot av omega-6/ omega-3 i kosten har tidigare ansetts kunna öka risken för olika sjukdomar, en hypotes som inte kunnat bekräftas i humanstudier, utan snarare tycks alltså ett för lågt intag av omega-6 öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom [16-17]. Fett och mortalitet lång uppföljning krävs Även om randomiserade kontrollerade studier har högst evidensvärde, finns det 14 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

15 tema: obesitas & diabetes få interventionsstudier som varat tillräckligt länge för att kunna hitta små effekter på sjukdomar som utvecklas under lång tid. Prospektiva kohortstudier med tillräckligt långa uppföljningstider är därför av stort värde. Det finns två publicerade prospektiva studier där man använt biomarkörer (fettsyror i serum) för kostens fettkvalité, och undersökt risken för total och kardiovaskulär död [23, 24]. En finsk och en svensk population som följdes i 15, respektive ca 33 år. Man har i dessa justerat för etablerade riskfaktorer för kardiovaskulär och total död, som bl a rökning, fysisk aktivitet, övervikt, blodtryck, fiberintag, kaloriintag etc. Intressant nog var resultaten från båda studier mycket samstämmiga, då man i båda kohorterna fann starka och oberoende samband mellan en hög andel fleromättat fett (omega-6, linolsyra) och låg mortalitet [23, 24]. En hög andel mättat fett i blodet (från källor som smör och kött) var istället kopplat till minskad överlevnad, oberoende av andra kända riskfaktorer [23]. Förutom att resultaten betonar vikten av att äta tillräckligt med fleromättat fett och begränsa intaget av mättat fett, så är en viktig lärdom att mycket långa uppföljningstider, krävs för att kunna påvisa fettkvaliténs betydelse för överlevnad. Hade t ex den ena studien haft en uppföljningstid på bara år skulle vi dragit slutsatsen att det inte finns några samband mellan typen av fett i kosten och mortalitet [23]. När man studerar samband eller effekter av hela koster (eller kostmönster) eller hela livsstilsförändringar inklusive viktnedgång och ökad fysisk aktivitet, kan man däremot förvänta sig snabbare och större effekter, varför en kortare uppföljningstid då kan vara tillräcklig. Skilj på bantning och kost för långsiktig hälsa Hos en viktstabil person som uppnått viktminskning blir det viktigaste att hålla vikten och äta en kost med gynnsamma effekter på riskfaktorer, och som även är bevisad riskfri på längre sikt. Här har myndigheter som socialstyrelsen och livsmedelsverket ett stort ansvar och måste inte bara säkerställa att hälsoeffekten av en rekommenderad kost är god, utan kosten måste även vara dokumenterat riskfri även på längre sikt. Detta är ett skäl till att s.k. Atkinsdiet med hög andel mättat fett ännu inte kan rekommenderas till befolkningen. Denna rätt extrema diet är effektiv som kortsiktig bantningsmetod vid fetma [25], och så länge viktminskning föreligger förbättrats även den metabola riskprofilen [26]. Ökade LDLkolesterolnivåer efter Atkinsdiet, och rapporter om ökad mortalitet från epidemilogiska studier oroar och uppmanar till försiktighet med att generalisera från bantningsstudier till en kost för långsiktig hälsa [27-30]. Vi behöver således invänta mer forskning innan vi kan dra säkra slutsatser. Innehåller låg-kolhydratdieten rikligt med vegetabiliskt fett istället för mättat fett kan dock en eventuell pro-aterosklerotisk effekt motverkas och minska risken [31, 32]. Det blir intressant att följa forskningen på detta område framöver. En medelhavskost eller kost enligt gällande näringsrekommendationer, såväl som en lågfettkost är däremot dokumenterat riskfri, även på längre sikt [14, 15]. Säkerhetsperspektivet såväl som långtidsperspektivet är viktigt med tanke på att många av oss äter en viss kost under många år, decennier och kanske en hel livstid. Kostmönster och hjärtkärlsjukdom En effektiv kost består av många komponenter men de flesta framgångsrika kostinterventioner som uppvisat preventiv effekt har haft en bra fettkvalité (hög kvot omättat/mättat fett) [3, 33, 34]. Det finns flera bra exempel på kostinterventioner med medelhavskost som har haft en rad olika positiva metabola effekter, oberoende av viktförändringar [35]. Sammanfattning Kostens inverkan och betydelse för Referenser: långsiktig hälsa handlar långt ifrån enbart om hur mycket fett vi äter. Typen av fett, snarare än mängden fett verkar ha störst inverkan på riskfaktorer och sjukdomsrisk för aterosklerossjukdomar. I dagsläget finns goda vetenskapliga belägg för att vi på befolkningsnivå bör öka andelen enkel- och fleromättat fett från vegetabilier (oljor, nötter, frön, margariner) och fisk, och minska på transfetter och mättade fetter från t.ex. rött kött, charkvaror och smör. Men även om fettkvalitén är viktig så är den bara en av många kostkomponenter att ta hänsyn till i kardiovaskulära preventionsprogram. En kost som ofta benämns medelhavskost, men i själva verket är den kost som idag rekommenderas av myndigheter, har många gynnsamma effekter på riskprofilen och är riskfri att följa. Osäkerheten över den långsiktiga effekten av en hög-fettkost (Atkins) på t.ex. blodfettprofilen gör att den som vill prova att gå ned i vikt på en sådan kost bör välja omättade fetter, och ej överstiga 40 E% fett totalt [8]. Den senaste forskningen stöder nuvarande näringsrekommendationer att förutom att förbättra fettkvalitén, begränsa sockerintaget (inte minst från söta drycker), öka vår konsumtion av frukt, grönsaker, cerealier med hela korn och rika på fibrer. Evidensbasen måste dock fortlöpande granskas och vi behöver mer forskning för att kommande rekommendationer ska bli så optimala som möjligt. Artikeln har tidigare varit publicerad i tidskriften Incitament 1/2009 1) Appel LJ et al. N Engl J Med 1997; 336: ) Esposito K et al. JAMA 2004; 292: ) Toumilehto J et al. New Engl J Med 2001; 344: ) Lindström J et al. Lancet. 2006; 368: ) Report of a Joint WHO/FAO Expert consultation. Geneva, World Health Organization, WHO Technical Report Series, No. 916, ) Willett W et al. JAMA 2002; 288 : ) Sofi F et al. BMJ 2008; 337:a1344 (Online Publ). 8) Shai I et al. N Engl J Med 2008; 359: ) Mann JI et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2004; 14; ) McMillan-Price J et al. Arch Intern Med 2006; 166: ) Thomas D and Elliott EJ. Cochrane Library 2009, Issue 1. 12) Risérus et al. Prog Lipid Res 2009; 48: ) Erkkilä A et al. Prog Lipid Res 2008; 47: ) Howard B et al. JAMA 2006; 295: ) Tinker LF et al. Arch Intern Med 2008; 168: Resterande referenser kan rekvireras från redaktionen: DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 15

16 tema: obesitas & diabetes High intakes of whole grain and cereal fibre have indicated strong protective effects on the incidence of T2D Diet composition and development of diabetes What have we learned from observational studies? Bernt Lindahl, MD PhD Behavioral medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University Diet composition can influence the development of type 2 diabetes (T2D) by affecting body weight. The direct effect of diet on obesity will not be discussed further in this presentation. Furthermore, only prospective cohort studies will be discussed. This assures that the temporal relationship between exposure (diet) and outcome (T2D) is clear and that incident cases of diabetes are studied instead of prevalent cases. In the literature, there are several large prospective cohort studies that have examined the effects of different dietary exposures on the risk of developing T2D, such as the Nurses Health Study (NHS), the Health Professionals Follow-up study, the Iowa Women s Health Study, the EPIC Norfolk Study and the Atherosclerosis Risk in the Communities (ARIC) Study. The largest of these is the NHS, which was started in 1976 and is a good example of how many of these studies are designed. All married registered nurses, aged years, in certain states in the U.S. were invited. Approximately 122,000 out of 170,000 responded. Every two years, cohort members receive a followup questionnaire with questions about diseases and health-related topics. Food frequency questionnaires have been collected in 1980, 1984, 1986, 1990, 1994, 1998, 2002 and In 1989, Nurses Health Study II was established and Nurses Health study III is planned to start in the autumn Nutrients and risk of (T2D) There has been a discussion of what kinds of fibre (insoluble or soluble) affects risk of T2D most. A meta-analysis of cohort studies showed an inverse association between cereal fibre and incidence of T2D, independent of age, sex, and other lifestyle factors. However, intake of fruit or vegetable fibre (soluble fibre) were not significantly associated with diabetes risk [1]. In a recent Cochrane review from 2008, eleven prospective cohort studies were identified measuring the effect of whole-grain foods and cereal fibre intake on risk of T2D. The studies consistently showed a reduced risk for high intake of whole grain foods (27-30%) or cereal fibre (28-37%) on the development of type 2 diabetes [2]. In another systematic review, pooled data from six cohort studies including 286,125 participants and 10,944 cases of T2D, demonstrated a two-servingper-day increment in whole grain consumption to be associated with a 21% (95%CI 13-28) decrease in risk of T2D after adjustment for potential confounders and BMI [3]. In Nurses Health Study II, 91,249 women were followed for 8 years and 741 cases of diabetes were identified. Glycemic index, but not glycemic load, was significantly associated with an increased risk of T2D after multivariate adjustments with a relative risk between extreme quintiles of 1.59 (95%CI ). The result is consistent with the results from the Nurses Health Study I (1.37 ( )) and the Health Professionals Follow-up Study (1.37 ( )) [4]. In contrast, no associations between glycemic index and risk of diabetes have been found in the Iowa Women s Health Study and the ARIC Study. Most large cohort studies with validated foodfrequency questionnaires suggest no association between total fat intake and diabetes risk. However, high intake of vegetable fat or polyunsaturated fat is inversely associated with diabetes risk in the Nurses Health study and the Iowa Women s study [5-6]. A high intake of polyunsaturated fat is also inversely associated with diabetes in the Health Professionals Follow-up study, but only in lean men [7]. In the Nurses Health Study, trans fatty acids were associated with a substantially increased risk of diabetes with a relative risk in highest versus lowest quintile of 1.26 (95%CI ) after adjustment for age and body mass index [5]. In the EPIC-Norfolk study, polyunsaturated:saturated (P/S) fat ratio was inversely associated with risk of diabetes (OR=0.84, 95% CI ), but the association was lost after adjusting for body mass index and waist-hip ratio [8]. Individual foods and risk of (T2D) Five cohort studies of fruit and vegetables intake, incorporating 167,128 participants and 4,858 incident cases of T2D and with a mean follow-up period of 13 years, showed that the consumption of five or more daily servings of fruit and vegetables versus less than five, or three or more daily servings of fruit or vegetables versus less than three servings, did not associate with a substantial reduction in risk of T2D [9]. An inverse association between coffee consumption and risk of T2D has been observed in several prospective cohort studies. In a review from 2006, 9 of 11 prospective cohort studies did indicate a protective effect of coffee consumption on risk of T2D. Six of these indicated a dose-response protective effect [10]. In the Nurses Health study II, 91,249 diabetes-free women were followed from , during this time period 741 incident cases of confirmed T2D were identified. Higher consumption of sugarsweetened beverages was associated with an increased risk of T2D [11]. Several studies on the relationship between alcohol consumption and risk of T2D have been published. A meta-analysis, pooling 15 original prospective cohort studies with a total of 369,862 individuals followed for 12 years (on average) and where 11,959 incident cases of T2D were identified, showed a U-shaped relationship. The risk for T2D was lowered about 30% among moderate consumers of alcohol. However, no risk reduction was observed among heavy consumers [12]. In the Health Professionals Follow-up Study, 42,504 men (free of diabetes at baseline) were followed for 12 years. During follow-up 1,321 incident cases of T2D were identified. During the study, the participants answered a 131-item food frequency questionnaire at three occasions, in 1986, 1990 and Frequent consumption of processed meat (bacon, hot dogs, sausage, salami) 5 times/week versus <1 time/month was associated with a higher risk for T2D (RR 1.46 (95%CI )) after multivariate adjustments. It was concluded that frequent consumption of processed meats may increase risk of T2D [7]. Food patterns, lifestyle and risk of T2D The analysis of patterns of food consumption has lately emerged as a useful tool to study the relationship between diet and health. In the Health Professionals Follow-up Study, 42,504 men without diabetes, cardiovascular disease or cancer at baseline were followed for 12 years and 1,321 cases of T2D were documented. Using factor analysis based on the subjects food frequency questionnaires at baseline, two major dietary patterns were identified labelled as prudent and western diets. Prudent diet was characterized by higher consumption of vegetables, fruit, fish, poultry and whole grains, and western diet by higher consumption of red meat, processed food, French fries, high-fat dairy products, refined grains, and sweets and desserts. The prudent diet was associated with a modestly lower risk for type 2 diabetes, whereas the western diet was associated with a substantially (59%) increased risk for T2D [13]. Not just diet but several other lifestyle factors affect the incidence of T2D. In the Nurses Health Study, 84,941 female nurses were followed for 16 years with respect to diabetes development and 3,300 new cases of diabetes were documented. In the analyses, a low-risk group (only 3,4 % of all nurses) was defined as: a) having a normal body mass index b) exercising a minimum of 30 minutes per day c) being non-smoker d) having a low-moderate alcohol use e) eating a diet containing a high intake of cereal fibre and polyunsaturated fat in combination 16 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

17 tema: obesitas & diabetes with a low intake of saturated and trans fatty acids and a low glycemic load. Women in this low-risk group as compared with the other women in the cohort had a relative risk of diabetes of 0,09 (CI95% 0,05 0,17). A total of 91% of the diabetic cases in this cohort could be attributed to habits not conforming to the low-risk group pattern. A conclusion was that a great majority (ultimately about 90%) of all cases of type 2 diabetes may be prevented if we all were to adopt the lifestyle of this low-risk group [14]. In summary, high intakes of whole grain and cereal fibre have indicated strong protective effects on the incidence of T2D. A protecting effect has also been associated with high consumption of coffee and low-moderate intake of alcohol and to some extent also intake of polyunsaturated fatty acids, whereas a high glycemic index, high intake of trans fatty acids and soft drinks as well as processed meat have been associated with an increased risk of T2D. A western diet pattern increases the risk of diabetes and a healthy lifestyle may strongly reduce the incidence of T2D. References 1. Schulze MB. Fiber and magnesium intake and incidence of type 2 diabetes. Arch Intern Med 2007;167: Priebe MG. Whole grain foods for the prevention of type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. 3. de Munter JSL. Whole grain, bran, and germ intake and risk of type 2 diabetes: A prospective cohort study and a systematic review. PLoS Medicine 2007;4: Schulze MB. Glycemic index, glycemic load, and dietary fiber intake and incidence of type 2 diabetes in younger and middle-aged women. Am J Clin Nutr 2004;80: Salmeron J. Dietary fat intake and risk of type 2 diabetes in women. Am J Clin Nutr 2001;73: Meyer KA. Dietary fat and incidence of type 2 diabetes in older Iowa women. Diabetes Care 2001;24: van Dam RM. Dietary fat and meat intake in relation to risk of type 2 diabetes in men. Diabetes Care 2002;25: Harding A-H. Dietary fat and the risk of clinical type 2 diabetes. Am J Epidemiol 2004;159: Hamer M. Intake of fruit, vegetables, and antioxidants and risk of type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2007;25: Greenberg JA. Coffee, diabetes, and weight control. Am J Clin Nutr 2006;84: Schulze MB. Sugar-sweetened beverages, weight gain, and incidence of type 2 diabetes in young and middle-aged women. JAMA 2004;292: Koppes LLJ. Moderate alcohol consumption lowers the risk of type 2 diabetes. Diabetes Care 2005;28: van Dam RM. Dietary patterns and risk for type 2 diabetes mellitus in U.S. men. Ann Intern Med 2002;136: Hu FB. Diet, lifestyle, and the risk of type 2 diabetes mellitus in women. N Engl J Med 2001;345: Viktnedgång minskar smärta Överviktiga som går ner i vikt orkar gå längre och har i mindre omfattning gångrelaterad smärta. Det har Maja Ekman, läkare vid Endokrinologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS funnit i sina studier. Fysisk aktivitet minskar risken för många av de sjukdomar som är associerade med övervikt. Därför ville vi utvärdera ett enkelt test för att skatta fysisk kapacitet hos överviktiga, berättar hon. Gångtest Testet innebär att man mäter hur långt patienten maximalt klarar att gå på 6 minuter. 200 patienter har utfört testet på överviktsenheten på UMAS. Hundra av dessa har kommit in för ett andra test efter viktnedgång. Vid båda tillfällena har Maja Ekman bland annat mätt den upplevda smärtan hos patienterna. Färre har ont Patienterna presterar bättre efter viktnedgång och intressant nog rapporterar färre om smärta, förklarar hon. Detta är intressant Hög stress i familjen ökar barns risk för fetma Risken för fetma är två till tre gånger så stor för barn i familjer med hög stress jämfört med dem som växer upp i en mindre stressad miljö. Psykologisk stress kan vara en viktig faktor att studera i samband med fetmaepidemin, enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. I avhandlingen av kognitionsvetaren Felix- Sebastian Koch påvisas också en koppling mellan psykologisk stress hos föräldrarna och en sämre självkänsla hos barnen. Barn från familjer med hög stress hade även högre halter av stresshormonet cortisol.stress i småbarnsfamiljer kan ha många orsaker som oro för barnen, bristande socialt nätverk och svåra livshändelser. I familjer där flera faktorer sammanföll, ökade stressen vilket resulterade i två till tre gånger så hög risk för fetma hos barnen. De fyra studier som redovisas i avhandlingen är baserade på data från barn som föddes mellan 1 oktober 1997 och 31 oktober 1999 i sydöstra Sverige (ABIS). I underlaget ingår föräldraenkäter vid födelsen och fyra tillfällen därefter fram till 8 års ålder. Barnens både därför att vi kan använda testet för att utvärdera risker för framtida komplikationer till övervikt, men också för att det visar på faktorer som är högst relevanta för patientens livskvalitet. Operera barn? Det är fel att rutinmässigt erbjuda kirurgi mot barns fetma och övervikt, menar Carl- Erik Flodmark, verksamhetschef för Barn- och ungdomscentrum vid UMAS. Han är en av landets ledande experter på barnfetma. I dag finns inga läkemedel som är godkända för barn mot fetma. Det har inte heller gjorts några bra studier på om kirurgi hjälper för barn. Barnöverviktsenheten Region Skåne deltar tillsammans med centra i Stockholm och Göteborg i en så kallad multicenterstudie. Hittills har ett 60-tal barn opererats med goda resultat när det gäller att minska i vikt, berättar han. Barnöverviktsenheten i Malmö har specialkunskaper inom samtalsbehandling och psykologisk utvärdering. Dessa kunskaper utnyttjas i studien för att se vilka barn som kan lämpa sig för kirurgisk behandling. Källa: Universitetssjukhuset MAS, UMAS body mass index (BMI) beräknades vid 2, 5 och 8 års ålder. Hos 126 barn i 8-årsåldern mättes halten av stresshormonet cortisol i saliv. I studien över stress och självkänsla deltog drygt åttaåringar. De testades med instrumentet Jag tycker jag är, som mäter fysiska egenskaper, färdigheter och talanger, psykiskt välmående, relation till familjen och relation till andra i omgivningen. Dessutom mättes barnens förhållande till sin egen kropp. De fick se bilder av nio olika figurer, från mycket magra till sjukligt feta, och sedan peka på den som de tyckte såg mest ut som de själva. De fick också ange hur de själva skulle vilja se ut. 70 procent var nöjda med sin egen kropp. Övriga ville vara kraftigare eller smalare. Mest oroväckande var att en liten del av de 10 procent som redan var mycket smala ville vara ännu smalare. Sambanden mellan psykologisk stress och fetma kan ha flera orsaker. Stress och bristande självkänsla skulle kunna leda till tröstätande, men också förändrad hormonbalans till exempel minska insulinkänslighet med ökad lagring av energi i form av fett. Avhandlingen heter Stress and obesity in childhood Källa: Linköpings universitet Campus US. DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 17

18 ID kommunikation Nyhet! Vi är övertygade om att du vet hur de äldre ska få tillräcklig näring. Vi vill bara underlätta för dig. Skånemejerier Multiyoghurt Björnbär är energität med en fetthalt på 7%. Den är rik på C- och D- vitaminer, folsyra och järn, vilket innebär att den ger 30% av det dagliga näringsintaget. God som mellanmål, utmärkt som frukost

19 tema: obesitas & diabetes Pristagare Barbro Lind mottager BORIS Award av Claude Marcus BORIS dagen 10 december 2008 BORIS, Barn Obesitas Register i Sverige, genomförde den 10 december 2008 för andra gången BORIS dagen, en utbildningsdag för kliniker som har eller planerar verksamhet för barnfetma. Dagen var indelad i två delar, en teoretisk och en mer praktisk. Professor Claude Marcus, registerhållare och initiativtagare till BORIS, startade dagen med att informera om var vi står idag vad det gäller behandlingsformer och forskning på barnfetmaområdet. Vidare så rapporterades 2008 års resultat för BORIS registret och för första gången var det möjligt att rapportera resultat på mottagningsnivå. Statistiker Jan Kowalski beskrev skillnaderna på de två måtten på grad av fetma som används i registret, BMI SDS av Karlberg respektive BMI SDS av Rolland Cachera (BMI sds, standard deviation score, är ett mått på relativ fetma för barn som är ålders- och könsoberoende). BORIS är fortfarande ett relativt nytt kvalitetsregister vilket innebär att det fortfarande görs kvalitetsförbättringar, och under 2009 kommer det att införas ett mått på livskvalitet. Efter en god och näringsriktig lunch berättade sedan Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, om sin spännande forskning tillsammans med Atkinson om virus - är det så att en vanlig förkylning kan göra oss feta? Under eftermiddagen delades gruppen, och de som inte startat med registrering fick en grundläggande genomgång om hur BORIS fungerar i praktiken. De som kommit längre fick information om hur de kan ta ut och bearbeta sina inlagda data. För första gången i BORIS historia delades BORIS Award ut, ett pris som instiftats för att lyfta en enhet eller en person som under året gjort något utöver det vanliga vad det gäller BORIS arbete. Priset bestod av registreringsavgiften till ECO European Congress on Obesi- ty som äger rum i Amsterdam maj Denna gång delades priset ut till barnsjuksköterska Barbro Lind med motiveringen: Barbro Lind har trots begränsade resurser framgångsrikt kombinerat BORIS registrering med effektiv barnfetmavård. Barbro är barnsjuksköterska och arbetar vid två olika barnmottagningar i Stockholm. Barbro Lind har ensam registrerat över 130 patienter och hon har upp till tre års uppföljningsdata registrerade. Dessutom visar hennes data på bra behandlingsresultat. Vi vill med detta pris uppmärksamma Barbro Linds betydelsefulla insats för barn som lider av fetma. BORIS styrgrupp December BORIS registret - fakta BORIS Barn Obesitas Register I Sverige är ett nationellt kvalitetsregister för barnfetma, som startades under Registret stöds ekonomiskt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet med registret leds av en styrgrupp med representanter från några av de största behandlingsenheterna för barnfetma i landet (Claude Marcus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge; Carl-Erik Flodmark, Universitetssjukhuset MAS, Malmö; Staffan Mårild, Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg och Sven Klaesson, Södertälje Sjukhus). Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Vilka behandlingsformer erbjuds och hur är resultaten? Sker en kvalitetshöjning i takt med att kompetensen och utbildningsnivån höjs? Med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister kvalitetssäkras vården lokalt gentemot hur det ser ut i Sverige totalt. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Samtidigt är en målsättning med registret att det också ska tillhandahålla enkla arbetsinstrument både för den som drar igång ett behandlingsprojekt, men också för den kliniska verksamheten. Registret har haft en mycket glädjande utveckling under Alltsedan 2006, då registret blev tillgängligt för samtliga svenska barnkliniker, har registrets täckningsgrad ökat snabbt och i slutet av 2008 var 50% av de regionala barnklinikerna med i registret. Eftersom fetma är en kronisk sjukdom och långtidsuppföljning krävs, är det först om ett par år som man på allvar kan använda registret för utvärdering av behandlingsresultat på nationell basis. Flera positiva effekter av att registret finns tillgängligt har redan setts, bl.a. att BORIS på många håll används som en mall för vilka prover som ska tas för att identifiera följdsjukdomar som barn och ungdomar med fetma riskerar att få. BORIS leder också till en mer långsiktig behandlingsstrategi, genom en modul för överskådlig individuell resultatuppföljning. Registret används även för lokal utvärdering av egna resultat. Deltagande enheter behöver inte vänta på central återrapportering, utan kan genom inbyggda rapportmallar ta fram resultat för den egna verksamheten. För mer information om BORIS registret, se BORIS styrgrupp genom Viktoria Svensson Pernilla Danielsson DietistAktuellt april 2009 No 2 vol.xix 19

20 tema: obesitas & diabetes Heléne Berteus Forslund om Projekt ALPHA Så nyckelhålscertifierar man en restaurang Av Magnus Forslin Dietistaktuellt Man kan vara nog så mån om att äta rätt och riktigt, men när det gäller lunchen får man ofta finna sig i vad Dagens Rätt erbjuder. Lunchen är ett viktigt mål under dagen och vad våra lunchrestauranger serverar är onekligen av betydelse för folkhälsan. Projekt Alpha är en lyckosam avknoppning av Livsstil i Väst (se ruta intill), där personalrestaurangen på Alingsås lasarett har förändrats till att bli ett föredöme vad gäller en god och hälsosam kost serverad i en trivsam miljö. Projektledare och initiativtagare dietist Heléne Berteus Forslund vet att berätta: Efter Livsstil i Väst ville vi ta ett steg till, berättar Heléne Berteus Forslund och ställde oss frågan: Hur bra är vi själva som arbetsgivare, när det gäller att skapa förutsättningar för våra anställda att äta bra? berättar hon. Vi började med att titta på våra lunchrestauranger serverar vi bra mat där? Är det lätt att göra ett hälsosamt val? Heléne berättar att avsikten skulle bli att skapa en modellrestaurang i regionen. Valet föll på Alingsås lasaretts personalrestaurang, inte minst för att man ingick i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) det innebär att man medvetet arbetar med personal, patienter, miljö, etc, på olika nivåer utifrån ett hälsoperspektiv. (Läs mer på Vi startade i syfte att servera god och hälsosam mat i en trivsam miljö. Allt som serverades skulle vara näringsriktigt mat och i förlängningen hade vi ambitionen att bli nyckelshålscertifierade. Restaurangen serverade ca 150 gäster. Köket tillagade också patientmaten och gjorde 2000 portioner skolmat, vilka distribuerades ut till närliggande skolor. Inledningsvis hade Heléne två uppgifter framför sig att ta reda på vilken status personalmaten hade i dagsläget, och att få med sig personalen på det stundande förändringsarbetet. Förändringar upplevs nästan alltid som besvärliga och ett visst, men övergående, motstånd skulle Heléne också möta. Vi gjorde en enkät innan vi startade där hälften av restaurangpersonalen var positiva, medan den andra var mer låt oss säga frågande. Även sjukhuspersonalen som åt på restaurangen svarade på en enkät om maten. Betyget var inte särskilt högt, om man bortser från salladsbordet. Man efterlyste dessutom uttryckligen mer hälsosam mat. Själva startskottet gick med en kickoff på Marstrand, under vilken personalen namngav projektet Allingsås Lasaretts Personalrestaurangs Hälsofrämjande Arbete (ALPHA). Det var viktigt att få alla att känna att detta var en nystart. De gav också restaurangen namnet Victoria. Under kick-offen formulerades 97 åtgärdspunkter som kunde grupperas tre olika fokusområden: Verksamhetsutveckling, Kund&Miljö samt Mat. Dessa fokusområden arbetade man med parallellt. Helhetsupplevelse Restaurangen hade en rullande sjuveckorsmatsedel. Med en dagens rätt, en alternativ rätt och en soppa. Totalt ett 100-tal rätter, vilka nu näringsberäknades. Det visade sig att en tredjedel var godkända ur näringssynpunkt, en tredjedel skulle lätt kunna bli det med några smärre justeringar, medan den sista tredjedelen var på tok för fet. Kokerskor är individualister och konstnärer, förklarar Heléne. När jag frågade hur de tillagade maten gjorde var och en samma maträtt på sitt eget personliga sätt. Det var bara att sätta sig med samtliga och se till att vi kunde enas om hur maten skulle tillredas. Därefter var vi tvungna att räkna om allt. Vidare skulle en rad kriterier formulerade av Livsmedelsverket uppfyllas om vi skulle kunna uppfylla målet att bli nyckelhålsmärkt. Avsikten var att servera minst en nyckelhålsmärkt rätt per dag. En konsekvens av detta var att man fick komplettera med nya recept samt provlaga dessa. Det handlade inte bara om näringsvärden utan även om färg, form, konsistens, utseende en positiv helhetsupplevelse I ett nästa steg gick de igenom befintligt livsmedelssortiment så att det uppfyllde kraven för nyckelhålscertifiering. Även portionsstorlekar och matlagningsmetoder analyserade, korrigerades och standardiserades. För att övrig restaurangpersonal skulle känna delaktighet anordnades utbildningar, studiebesök, gästbesök av framstående kock. De fick även delta i en sju veckor lång webbaserad kurs som anordnades av Livsmedel- 20 vol. XIX No 2 april 2009 DietistAktuellt

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.

Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Skräddarsydda råd om mat

Skräddarsydda råd om mat Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR Vid livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2 diabetes, hjärt kärlsjukdom

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer