Året som gått. året som gått 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året som gått. året som gått 3"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Foto Matton (omslag, s. 18, 60), 2see/Sören Andersson (s. 3), Scanpix/Jessica Gow (s. 48), NordicPhotos/Björn Ålander (s. 74), PixGallery.com/Anders Helgesson (s. 86) Grafisk form Socialstyrelsen Tryck Edita Västra Aros, Västerås, februari 2010

3 Året som gått 2009 har varit ett intensivt år. Socialstyrelsens arbete har dominerats av utbrottet av den nya influensan. Redan under våren tog den resurser i anspråk och kraven på information och hantering av frågorna växte snabbt. Efter att WHO den 11 juni deklarerat att vi hade en pandemi, beslöt Sverige på Socialstyrelsens rekommendation att hela befolkningen skulle erbjudas vaccination. När detta skrivs har över fem miljoner svenskar vaccinerat sig och smittspridningen har i princip upphört. Sveriges strategi att hantera pandemin och vaccinera i stor skala har väckt uppmärksamhet utomlands och tjänar som en förebild i Europa på detta område. Arbetet med att samordna tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten pågick under hela året. Samordningen innebär att 21 länsstyrelsers tillsyn över socialtjänsten fr.o.m flyttas in i Socialstyrelsens sex tillsynsregioner, som därmed får uppemot 200 nya medarbetare. Många grupper, t.ex. barn och äldre, får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En samordnad tillsyn kommer att bli tydligare och starkare, minska sårbarheten och fokusera på individens samlade behov. Den ska också leda till att tillsynen blir enhetligare och mer likvärdig över hela landet genom att samma arbetssätt, metoder och bedömningskriterier används överallt. Samtidigt med samordningen har Socialstyrelsen genomfört en stor omorgani sation. Socialstyrelsens organisation ska tydligare än tidigare utgå från uppdraget, och verksamheterna för hälso- och sjukvård och socialtjänst ska integreras så långt som det är rimligt och möjligt. När vi går in i den nya organisationen lever vi på allvar upp till riksdagens intentioner när den 1967 beslutade att slå samman Kungl. Medicinalstyrelsen och Kungl. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens arbete behövs mer än någonsin för att värna den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg på lika villkor. För att säkerställa detta har Socialstyrelsen fortlöpande kontakt med brukaroch patientorganisationer. Dialogen med organisationerna bidrar till att Socialstyrelsen håller sig ajour med de behov och frågeställningar som är aktuella samt att brukare och patienter får insyn i myndighetens arbete. Tre tematiska rapporter om hälso- och sjukvården, folkhälsan och miljörelaterad hälsa publicerades under året och kommer att tjäna som viktiga underlag för lokala, regionala och nationella beslut i flera år framöver. Våren 2009 beskrev och värderade vi öppna hjärtsjukvår dens kvalitet vid landets alla akutsjukhus utifrån ett 40-tal indikatorer. Vi kunde konstatera att det inom nio områden finns stora behov av förbättring för alla eller för de flesta sjukhus. Våra utvärderingsinsatser är ett viktigt bidrag till en bättre och mer jämlik vård och omsorg i Sverige. Socialstyrelsens kunskapsstyrning är ett stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I detta inryms nationella riktlinjer för socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård, året som gått 3

4 rekommendationer i form av försäkringsmedicinskt beslutsstöd samt vägledningar och rekommendationer inom smittskydd, socialtjänst och hälsoskydd. Under 2009 har de preliminära nationella riktlinjerna för depression och ångest, demenssjukdom och uppdateringen av de nationella riktlinjerna för diabetesvården och strokesjukvård publicerats. Ett stort arbete har under året lagts ner på myndighetens författningar för att minska kravmängden, förenkla och för att öka tydligheten i vad myndigheten kräver. Socialstyrelsens första samlade rapport från tillsynen av hälso- och sjukvården kom ut under hösten. Den ger en bild av iakttagelser av risker och brister i den svenska hälso- och sjukvården. En fråga som Socialstyrelsen drivit under året har varit överbeläggningar och utlokaliserade patienter där myndigheten ställt många krav på sjukvårdshuvudmännen för att patientsäkerheten ska öka. Jag bedömer att Socialstyrelsens måluppfyllelse gentemot ställda krav i regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag är god. Förtroendet för Socialstyrelsen är högt. Det visar bl.a. en enkät som Socialdepartementet riktade till landstingsdirektörer, socialchefer och smittskyddsläkare tidigare i år. Ett förtroende förpliktar. Vi måste därför fortsätta våra ansträngningar för välfärd och för allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Lars-Erik Holm 4 året som gått

5 Innehåll Året som gått...3 Om Socialstyrelsen...7 Läsanvisning Verksgemensamt Kostnader, intäkter och transfereringar 13 Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Kunskap Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap 20 Hälso- och sjukvård 22 Socialtjänst 32 Folkhälsa Normgivning...49 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Normgivning 50 Föreskrifter och allmänna råd 51 Nationella riktlinjer 54 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 56 Terminologi och klassifikationer Tillsyn Resursfördelning för verksamhetsgrenen Tillsyn 62 Verksamhetstillsyn 63 Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal 68 Kunskapsåterföring till vården 68 Smittskydd 69 Hälsoskydd 70 Social tillsyn Särskilda myndighetsuppgifter...75 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter 76 Tillstånd 78 Behörighet 78 Internationellt arbete 78 Statsbidrag 79 Nationella minoriteter 84 Hbt-frågor 84 Rikssjukvård 84 Nationella rådet för läkares specialiseringstjänstgöring 84 Donationsrådet 85 Rättsliga Rådet Krisberedskap...87 Hantering av 2009 års pandemi A(H1N1) 88 Övrig krisberedskap 91 innehåll 5

6 7. Personal och kompetens...95 Personalstruktur 95 Kompetens försörjning 96 Sjukfrånvaro Ekonomiska uppgifter Ekonomisk redovisning Bilaga 1. Officiell statistik publicerad Bilaga 2. Socialstyrelsens föreskrifter Bilaga 3. Regeringsuppdrag Årsredovisningens undertecknande innehåll

7 Om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för social välfärd och allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Kunskap Socialstyrelsen samlar in, sammanställer, analyserar och förmedlar kunskap inom sina ansvarsområden. Detta arbete bidrar till att vård och omsorg grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och att patienter, klienter och brukare får god vård och omsorg. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och utvärdera hur lagar, reformer, nationella handlingsplaner och politiska beslut tillämpas och vilka effekter de får. Exempel på områden där Socialstyrelsen gör uppföljningar är tillgången på vårdpersonal, förskrivning av läkemedel, befolkningens tandhälsa samt antalet hemlösa i Sverige och deras situation. Kunskapssammanställningar och översikter Socialstyrelsen följer utvecklingen inom sina verksamhetsområden och ger regelbundet ut stora tematiska rapporter som beskriver läget och trender inom hälso- och sjukvård, sociala förhållanden, miljöhälsa och folkhälsa. Socialstyrelsens kunskapsöversikter innehåller de senaste rönen från vetenskap och beprövad erfarenhet. De utgör underlag för en kunskapsbaserad vård och behandling, stödjer metodutveckling, underlättar kvalitetsarbete och stimulerar till effektivt resursutnyttjande. De ligger ofta till grund för nationella riktlinjer och för Socialstyrelsens normgivning. Kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser Socialstyrelsen tar fram nationella kvalitetsindikatorer som ger mått på kvaliteten i vård och omsorg. Indikatorerna används för att göra öppna jämförelser mellan olika landsting, kommuner eller vårdenheter. De öppna jämförelserna stimulerar till förbättringsarbete och kan i vissa fall användas av allmänheten som underlag i deras val av vård och omsorg. Register och statistik Socialstyrelsen ansvarar för ett antal hälsodataregister: cancerregistret, läkemedelsregistret, medicinska födelseregistret, patientregistret, tandhälsoregistret samt för dödsorsaksregistret. Registren används för statistik, forskning och analys och jämförelser av hälso- och sjukvården. Därutöver ansvarar Socialstyrelsen också för ett antal socialtjänstregister: registret över ekonomiskt bistånd, kommunala SoL-insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, kommunala HSL-insatser om socialstyrelsen 7

8 för äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser för barn och unga, tvångsvård enligt LVM samt insatser enligt LSS. 1 Socialstyrelsen ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Normgivning Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst. Föreskrifter är bindande regler och allmänna råd är starka rekommendationer. I normgivningen ingår också nationella riktlinjer för vård och behandling, klassifikationer samt rekommenderade termer och begrepp. Nationella riktlinjer tas fram för vård och behandling av sjukdomar som berör många och som tar stora samhällsresurser i anspråk, t.ex. diabetes, demenssjukdomar och cancer. Riktlinjerna ger underlag och stöd för verksamheter som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. De bidrar också till att utjämna skillnader i kvalitet inom vård och omsorg. Klassifikationer finns för sjukdomar, funktionstillstånd, operationer och andra åtgärder. De behövs för uppföljning och för statistik. Terminologiarbetet syftar till ett gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Tillsyn Syftet med tillsynen är framförallt att förebygga skador och minimera risker för patienterna och att främja vårdens kvalitet. Socialstyrelsen gör inspektioner hos olika vårdgivare för att granska verksamheter eller enskilda personer verksamma i vården, t.ex. läkare. För att tillsynen ska leda till bättre kvalitet i vården och ökad patientsäkerhet måste erfarenheterna från den föras tillbaka till vårdgivare och personal. Det görs på flera sätt, bl.a. med fallstudier som publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen har också samordningsansvar och tillsyn över smittskyddsarbetet i hela landet. För hälsoskyddet ger Socialstyrelsen tillsynsvägledning och följer upp och utvärderar hur lagar och andra normer tillämpas. För socialtjänsten i kommunerna har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett gemensamt tillsynsansvar. Länsstyrelserna svarar för den operativa tillsynen medan Socialstyrelsen har ett övergripande nationellt ansvar. Från och med 2010 har Socialstyrelsen hela ansvaret för tillsynen över socialtjänsten. Särskilda myndighetsuppgifter Socialstyrelsen ansvarar för ett antal register, bl.a. donationsregistret, biobanksregistret, förskrivarregistret och vårdgivarregistret. 1 SoL = socialtjänstlagen, HSL = hälso- och sjukvårdslagen, LVM = lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 om socialstyrelsen

9 Behörighet, statsbidrag Socialstyrelsen utfärdar legitimationer, specialistkompetensbevis och intyg till 21 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. En lång rad organisationer får statsbidrag från Socialstyrelsen. Krisberedskap Socialstyrelsen samordnar och övervakar landstingens och kommunernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst inför katastrofer och andra svåra påfrestningar på samhället. Råd knutna till Socialstyrelsen Rättsliga rådet beslutar och lämnar yttranden i ärenden som rör bl.a. sterilisering, sena aborter och rättspsykiatriska utlåtanden. Rikssjukvårdsnämnden beslutar om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting och med hela landet som upptagningsområde. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (Donationsrådet) fungerar som en central kunskapsbank för donationsfrågor. Rådet för samordning av insatser mot hiv/aids (Nationella Hivrådet) har till uppgift att samordna och utvärdera samhällets insatser för att förebygga spridningen av hiv/aids och andra sexuellt överförda sjukdomar. Rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) är rådgivande till Socialstyrelsen i uppdraget att stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet på läkarnas specialiseringstjänstgöring. om socialstyrelsen 9

10 Läsanvisning Årsredovisningen består av nio kapitel. I kapitel 1 6 finns Socialstyrelsens resultatredovisning och i kapitel 7 redovisningen av personal och kompetens. Den ekonomiska redovisningen finns i kapitel 8 och 9. Kapitel 1 Verksgemensamt 2009 I detta kapitel finns en sammanställning av kostnader, intäkter och transfereringar samt resursfördelning mellan verksamheterna. Kapitel 2 Kunskap Kapitlet består av tre delar. Den första behandlar hälso- och sjukvård, i den andra redovisas insatser och resultat inom socialtjänstområdet och i den tredje finns en redovisning av området folkhälsa. Kapitel 3 Normgivning Kapitlet redovisar Socialstyrelsens insatser under året med föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, smittskydd och hälsoskydd. Därefter följer en redovisning för arbetet med nationella riktlinjer. Kapitlet redovisar också vad som åstadkommits inom områdena terminologi och klassifikationer. Kapitel 4 Tillsyn Kapitlet går igenom Socialstyrelsens insatser och resultat inom tillsynen av hälso- och sjukvård, smittskydd och hälsoskydd. Här finns också en redovisning för arbetet med social tillsyn. Kapitlet slutar med en redovisning av föreberedelsearbetet inför den samordning med länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten som genomfördes den 1 januari Kapitel 5 Särskilda myndighetsuppgifter Kapitlet redovisar insatser och resultat inom Socialstyrelsens övriga myndighetsuppgifter: tillståndsgivning, yrkeslegitimering, bidrag och transfereringar till organisationer, Rättsliga rådet, Donationsrådet, Rikssjukvårdsnämnden och Nationella Hivrådet. Kapitel 6 Krisberedskap Kapitlet behandlar Socialstyrelsens arbete i samband med pandemin 2009 och övrigt krisberedskapsarbete. 10 läsanvisning

11 Kapitel 7 Personal och kompetens Kapitlet redovisar personal och kompetens inklusive redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Kapitel 8 Ekonomiska uppgifter Kapitlet innehåller sammanställning av ekonomiska uppgifter. Kapitel 9 Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen återfinns i detta kapitel. läsanvisning 11

12

13 1. Verksgemensamt 2009 Kostnader, intäkter och transfereringar (2008 års siffror inom parentes) Verksamhetens intäkter Socialstyrelsens totala intäkter 2009 uppgick till 986 (950) miljoner kronor. Verksamheten finansierades under 2009 med 728 (703) miljoner kronor från anslag. Från andra myndigheter och organisationer har Socialstyrelsen fått bidrag på totalt 237 (225) miljoner kronor, varav 88 (100) miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Intäkter från avgifter och ersättningar uppgick till 21 (16) miljoner kronor, varav ca 17 (13) miljoner hänför sig till försäljning av publikationer, konferenser m.m. och ca 3 (2) miljoner kronor till försäljning av registerutdrag. De finansiella intäkterna uppgick till ca 1 (5) miljoner kronor. Den uppbörd som Socialstyrelsen ansvarar för och som gäller intäkter från ansökningar om legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal uppgick 2009 till 11 (11) miljoner kronor. Fr.o.m ansvarar Socialstyrelsen också för uppbörd inom blodverksamhet och från 2008 för uppbörd inom vävnads- och cellverksamhet uppgick dessa intäkter till drygt 1 (1) miljon kronor. Verksamhetens kostnader Socialstyrelsens kostnader för verksamheten uppgick 2009 till 987 (926) miljoner kronor. I beloppet ingår avskrivningar med 53 (53) miljoner kronor. Den största delen av avskrivningarna, 34 (40) miljoner kronor, hänför sig till avskrivningar för beredskapslagrade läkemedel. Resten hänför sig till avskrivningar för Socialstyrelsens inventarier, för immateriella anläggningstillgångar och förbättring på annans fastighet. Personalkostnaderna ökade med 36 miljoner till 527 (491) miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet anställda ökat kraftigt under de senaste åren samt på en högre lönenivå efter en lönerevision. Kostnaderna för Socialstyrelsens lokaler ökade med 4 miljoner till 48 (44) miljoner kronor. Ökningen beror bland annat på utökade lokaler i Göteborg för sista kvartalet 2009 och att hyra kostnadsförts för lokaler i Malmö som Socialstyrelsen lämnat 2009 men där myndigheten är bunden vid hyresavtal till och med september De ökade kostnaderna för lokalhyra beror på nya lokalbehov till följd av den samordnade tillsynen. Kostnaderna för hyra av lagerlokaler för beredskapslagren har fortsatt att minska (med ca 1 miljon kronor). Övriga driftskostnader ökade med 34 miljoner till 357 (323) miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för experter samt merkostnader i samband med förberedelserna för integration av den verksgemensamt

14 sociala tillsynen, främst kostnader för konsultinsatser och inköp av ny datorutrustning. Flera större utvecklingsprojekt, som utveckling av ny webbplats, uppgradering av ärendesystem och varumärkesarbete har också bidragit till ökningen. Räntekostnaderna sjönk 2009 till under 1 miljon kronor (14), vilket berodde på väsentligt lägre räntenivåer. Transfereringar Transfereringarna uppgick 2009 till (25 479) miljoner kronor, varav (21 584) miljoner avsåg utbetalning av läkemedelsförmånen till landstingen. Övriga transfereringar avsåg främst bidrag till landsting och kommuner samt till olika organisationer och myndigheter som Socialstyrelsen betalat ut på regeringens uppdrag. Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Modell för resursfördelningen För att få en bild av hur stora resurser som anslås till olika verksamheter fördelas lönekostnader och indirekta kostnader enligt en särskild fördelningsmodell. Lönekostnaderna fördelas på olika aktiviteter eller verksamheter med tidredovisning som grund. Ca 98 (97) procent av den totalt arbetade tiden har tidredovisats och ligger till grund för fördelningen. Modellen innehåller också en metod för att fördela interna kostnader och vissa bokslutsdispositioner på Socialstyrelsens slutprestationer. Modellen bygger på följande arbetsgång: Varje aktivitet eller verksamhet, som avser en slutprestation, hänförs till en verksamhetsgren. Aktiviteten knyts också till det verksamhetsområde som den tillhör. De projekt/ verksamheter som berör hela myndigheten, t.ex. generella skyldigheter som remisser, extern informationsverksamhet och internationellt arbete, fördelas proportionerligt på relevanta verksamhetsområden. De kostnader som fördelas är Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen. Baserat på tidredovisningens timkostnad fördelas lönekostnaderna på samtliga slutprestationer. Interna kostnader (ca 342 miljoner kronor 2009) fördelas i tre steg på de olika slutprestationerna i proportion till det antal timmar som redovisats per slutprestation. Intäkterna motsvarar Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen. De fördelas huvudsakligen på samma sätt som kostnaderna, eftersom de är ett resultat av uppkomna kostnader när det gäller anslags- och bidragsintäkter. De belopp, som presenteras i årsredovisningen som kostnader och intäkter fördelade på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar måste tolkas med viss försiktighet, eftersom de delvis bygger på schablonfördelade underlag. Redovisning Fördelning på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar Från 2009 upphörde den tidigare politikområdesindelningen. Under verksgemensamt 2009

15 Diagram 1. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsområden (%) Samhällets krisberedskap 11% Folkhälsa 21% Socialtjänst 24% Hälso- och sjukvård 44% Diagram 2. Verksamhetens kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Diagram 3. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsgrenar (%) Myndighetsuppgifter 33% Hälso- och sjukvård Tillsyn 16% Socialtjänst 2009 Kunskap 38% Normgivning 13% 2008 har Socialstyrelsen dock behållit i stort sett samma verksamhetsindelning som tidigare år, men ändrat namnen på verksamhetsområdena något. Utfallssiffrorna från tidigare år har därför använts som jämförelse i denna årsredovisning. I tabell 1 på nästa sida redovisas intäkter inklusive uppbördsintäkter och verksamhetskostnader för åren uppdelade på Socialstyrelsens verksamhetsområden (tidigare politikområden/ verksamhetsområden). I samband med den omstrukturering som pågår inom Socialstyrelsen kommer verksamhets indelningen att arbetas om från och med De olika verksamhetsområdenas andel av verksamhetens totala kostnader 2009 framgår av diagram 1. Fördelningen av kostnaderna mellan olika 2007 Folkhälsa Samhällets Utbildningspolitik krisberedskap verksamhetsområden varierar inte så mycket mellan åren. De senaste åren har dock verksamhetsområdena vuxit i omfattning. Samhällets krisberedskap har dock minskat En jämförelse av förvaltningskostnaderna för verksamhetsområdena mellan åren 2007, 2008 och 2009 framgår av diagram 2. Årets årsredovisning redovisas per verksamhetsgren. Verksamhetsgrenarna har också behållits i stort sett oförändrade detta år. Skillnaden mot tidigare år är att verksamheten som avser statistik och register flyttats från verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter till verksamhetsgrenen Kunskap. Verksamhet inom Samhällets krisberedskap har 2009 fördelats ut på Socialstyrelsens verksamhetsgrenar. Tidigare låg denna verksamhet inom särskilda verksamhetsgrenar. Verksamheten för Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), som fördes över till Specialpedagogiska skolmyndigheten 2008, har inte medtagits i fördelningen på verksamhetsgrenar i denna årsredovisning. Av diagram 3 framgår de olika verksamhetsgrenarnas andel av de totala förvaltningskostnaderna. Fördelningen av förvaltningskostnader och intäkter för respektive verksamhetsgren redovisas i inledningen av kapitel 2 till 5. Där kommenteras också eventuella förändringar mellan åren. Transfereringar fördelade på verksamhetsområden för åren redovisas i tabell 2 på nästa sida. verksgemensamt

16 Tabell 1. Socialstyrelsens intäkter (inkl. uppbördsverksamhet) och kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Hälso- och sjukvård Handkappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hivprevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt varav uppbördsintäkter som ej disponeras av Socialstyrelsen exklusive uppbördsintäkter *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli Tabell 2. Transfereringar för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Politikområde/verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli verksgemensamt 2009

17 Tabell 3. Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras för åren (tkr) Offentligrättslig verksamhet Utfärdande av legitimationer, intyg m.m Blodverksamhet Vävnads- och cellverksamhet Totalt Tabell 4. Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras för åren (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter från data- och statistikproduktion, registerutdrag Försäljning av publikationer, konferenser m.m. Totalt Avgiftsintäkter Socialstyrelsens avgiftsintäkter framgår av tabell 3 och 4. Dessa intäkter ingår i totalsiffrorna i kolumnen Verksamhetens intäkter och uppbörd i tabell 1, Socialstyrelsens intäkter (inklusive uppbördsverksamhet) och kostnader fördelade på verksamhetsområden, i detta kapitel. Intäkterna ingår också i den fördelning på verksamhetsgrenar som gjorts i inledningen till varje kapitel. I tabell 3 och 5 ingår inte uppbörd som inte är avgifter (495 tusen kronor för 2009). Fördelning av intäkter på verksamhetsområden Socialstyrelsens intäkter av avgifter och uppbörd fördelar sig på verksamhetsområden enligt tabell 5. Tabell 5. Socialstyrelsens intäkter för offentligrättslig verksamhet och uppdragsverksamhet för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Totalt verksgemensamt

18

19 2. Kunskap Under 2009 publicerade Socialstyrelsen tre stora tematiska rapporter: Miljöhälsorapport om faktorer i miljön som påverkar vår hälsa och om vilka risker de innebär. Folkhälsorapport om folkhälsan för barn, ungdomar, vuxna och äldre. Hälso- och sjukvårdsrapport om läget i vården. Tillsammans ger dessa rapporter en bild av hur vi mår, varför vi mår som vi gör och vilken vård vi får. De är en del av den kunskapsförmedling som är en av Socialstyrelsens allra viktigaste uppgifter. Den bild dessa rapporter och många andra ger visar dessvärre att varken hälsan eller vården i Sverige är jämlik. Det finns tydliga skillnader mellan kön, mellan olika regioner och framförallt mellan socioekonomiska grupper. Det är långt kvar innan hälso- och sjukvårdslagens ord om en god vård på lika villkor för hela befolkningen blir verklighet. Det är Socialstyrelsens ambition att verka mot ojämlikheter i hälsa och vård. Under 2009 har myndigheten blivit en tydligare aktör i samhällsdebatten. Genom att visa på bristerna lyfter Socialstyrelsen dem i debatten Ett annat effektivt verktyg för att visa på och bekämpa olikheter i vården är de öppna jämförelser som Socialstyrelsen tar fram själv och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De öppna jämförelserna av hälso- och sjukvården som publicerades för fjärde gången 2009 har lett till ett betydande förbättringsarbete i vården. Under året har arbetet med kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser inom socialtjänsten utvecklats. kunskap 19

20 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap Till verksamhetsgrenen Kunskap räknas arbete med och kunskapsförmedling från uppföljningar och utvärderingar, problemanalyser och kartläggningar, utvärderingar av insatsers utfall och effekter, utveckling av metoder eller stöd till sådan utveckling, sammanställningar av data i forskningsrapporter, kunskapsöversikter, lägesbeskrivningar, analyser etc. samt sådant kunskapsunderlag som utgör underlag för den normerande verksamheten. Dessutom ingår den verksamhet där Socialstyrelsen bidrar till struktur och grund för kunskapsutveckling, t.ex. genom utveckling av kvalitetsindikatorer, öppna jämförelser, stöd till kvalitetsregister och till forskning och utveckling samt Socialstyrelsens verksamhet med statistik och register. Socialstyrelsens verksamhetskostnader för verksamhetsgrenen Kunskap utgör 38 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Till och med 2008 redovisades arbetet med statistik och register under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter, varför siffrorna inte är helt jämförbara. Denna verksamhet motsvarade 2008 ca 60 miljoner Diagram 1. Kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap 2009 fördelat på verksamhets - områden (%) Samhällets krisberedskap 6% Folkhälsa 21% kronor. I diagram 1 visas den procentuella fördelningen av kostnaderna mellan olika verksamhetsområden Samhällets krisberedskap redovisades under 2007 och 2008 på särskilda verksamhetsgrenar under politikområdet Samhällets krisberedskap och redovisas i denna årsredovisning under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter. För 2009 har kostnaderna fördelats mellan verksamhetsgrenarna Kunskap, Normgivning och Myndighetsuppgifter. I tabell 1 visas intäkter och kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap fördelat på olika verksamhetsområden. Verksamhetsgrenen Kunskap har ökat i omfattning 2009, främst beroende på att verksamheten med statistik och register nu räknas hit. Det påverkar främst verksamhetsområdet Folkhälsa (Folkhälsorapportering), där hälsodataregistren redovisas, och verksamhetsområdet Socialtjänst, där socialtjänststatistiken återfinns. Arbetet med uppföljning och utvärdering har ökat i omfattning inom alla verksamhetsområden. Arbetet med kunskapssammanställningar minskade något under 2009, främst beroende på att kostnaderna för de tre stora tematiska rapporterna (Hälso- och sjukvårdsrapport, Folkhälsorapport och Miljöhälsorapport) var betydligt högre under Arbetet med öppna jämförelser, underlag för Rikssjukvården och verksamhet inom utvecklingscentrum för barns och ungdomars psykiska hälsa (UPP-centrum) och de många kvinnovåldsuppdragen inom socialtjänsten var mer intensivt än tidigare år. Hälso- och sjukvård 29% Socialtjänst 44% 20 kunskap

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man Årsredovisning 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Aktuellt på Socialstyrelsen

Aktuellt på Socialstyrelsen Aktuellt på Socialstyrelsen SFVH studiedagar 01 Inger Riesenfeld-Örn Aktuellt: Nya myndigheter inom hälso- och sjukvården Revidering hygienföreskrift (SOSFS 007:19) Vårdhund pågående arbete Regeringsuppdrag:

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade 2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 1(22) 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål Bakgrund Regeringen beslutade i maj

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer