Året som gått. året som gått 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året som gått. året som gått 3"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Foto Matton (omslag, s. 18, 60), 2see/Sören Andersson (s. 3), Scanpix/Jessica Gow (s. 48), NordicPhotos/Björn Ålander (s. 74), PixGallery.com/Anders Helgesson (s. 86) Grafisk form Socialstyrelsen Tryck Edita Västra Aros, Västerås, februari 2010

3 Året som gått 2009 har varit ett intensivt år. Socialstyrelsens arbete har dominerats av utbrottet av den nya influensan. Redan under våren tog den resurser i anspråk och kraven på information och hantering av frågorna växte snabbt. Efter att WHO den 11 juni deklarerat att vi hade en pandemi, beslöt Sverige på Socialstyrelsens rekommendation att hela befolkningen skulle erbjudas vaccination. När detta skrivs har över fem miljoner svenskar vaccinerat sig och smittspridningen har i princip upphört. Sveriges strategi att hantera pandemin och vaccinera i stor skala har väckt uppmärksamhet utomlands och tjänar som en förebild i Europa på detta område. Arbetet med att samordna tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten pågick under hela året. Samordningen innebär att 21 länsstyrelsers tillsyn över socialtjänsten fr.o.m flyttas in i Socialstyrelsens sex tillsynsregioner, som därmed får uppemot 200 nya medarbetare. Många grupper, t.ex. barn och äldre, får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En samordnad tillsyn kommer att bli tydligare och starkare, minska sårbarheten och fokusera på individens samlade behov. Den ska också leda till att tillsynen blir enhetligare och mer likvärdig över hela landet genom att samma arbetssätt, metoder och bedömningskriterier används överallt. Samtidigt med samordningen har Socialstyrelsen genomfört en stor omorgani sation. Socialstyrelsens organisation ska tydligare än tidigare utgå från uppdraget, och verksamheterna för hälso- och sjukvård och socialtjänst ska integreras så långt som det är rimligt och möjligt. När vi går in i den nya organisationen lever vi på allvar upp till riksdagens intentioner när den 1967 beslutade att slå samman Kungl. Medicinalstyrelsen och Kungl. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens arbete behövs mer än någonsin för att värna den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg på lika villkor. För att säkerställa detta har Socialstyrelsen fortlöpande kontakt med brukaroch patientorganisationer. Dialogen med organisationerna bidrar till att Socialstyrelsen håller sig ajour med de behov och frågeställningar som är aktuella samt att brukare och patienter får insyn i myndighetens arbete. Tre tematiska rapporter om hälso- och sjukvården, folkhälsan och miljörelaterad hälsa publicerades under året och kommer att tjäna som viktiga underlag för lokala, regionala och nationella beslut i flera år framöver. Våren 2009 beskrev och värderade vi öppna hjärtsjukvår dens kvalitet vid landets alla akutsjukhus utifrån ett 40-tal indikatorer. Vi kunde konstatera att det inom nio områden finns stora behov av förbättring för alla eller för de flesta sjukhus. Våra utvärderingsinsatser är ett viktigt bidrag till en bättre och mer jämlik vård och omsorg i Sverige. Socialstyrelsens kunskapsstyrning är ett stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I detta inryms nationella riktlinjer för socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård, året som gått 3

4 rekommendationer i form av försäkringsmedicinskt beslutsstöd samt vägledningar och rekommendationer inom smittskydd, socialtjänst och hälsoskydd. Under 2009 har de preliminära nationella riktlinjerna för depression och ångest, demenssjukdom och uppdateringen av de nationella riktlinjerna för diabetesvården och strokesjukvård publicerats. Ett stort arbete har under året lagts ner på myndighetens författningar för att minska kravmängden, förenkla och för att öka tydligheten i vad myndigheten kräver. Socialstyrelsens första samlade rapport från tillsynen av hälso- och sjukvården kom ut under hösten. Den ger en bild av iakttagelser av risker och brister i den svenska hälso- och sjukvården. En fråga som Socialstyrelsen drivit under året har varit överbeläggningar och utlokaliserade patienter där myndigheten ställt många krav på sjukvårdshuvudmännen för att patientsäkerheten ska öka. Jag bedömer att Socialstyrelsens måluppfyllelse gentemot ställda krav i regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag är god. Förtroendet för Socialstyrelsen är högt. Det visar bl.a. en enkät som Socialdepartementet riktade till landstingsdirektörer, socialchefer och smittskyddsläkare tidigare i år. Ett förtroende förpliktar. Vi måste därför fortsätta våra ansträngningar för välfärd och för allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Lars-Erik Holm 4 året som gått

5 Innehåll Året som gått...3 Om Socialstyrelsen...7 Läsanvisning Verksgemensamt Kostnader, intäkter och transfereringar 13 Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Kunskap Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap 20 Hälso- och sjukvård 22 Socialtjänst 32 Folkhälsa Normgivning...49 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Normgivning 50 Föreskrifter och allmänna råd 51 Nationella riktlinjer 54 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 56 Terminologi och klassifikationer Tillsyn Resursfördelning för verksamhetsgrenen Tillsyn 62 Verksamhetstillsyn 63 Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal 68 Kunskapsåterföring till vården 68 Smittskydd 69 Hälsoskydd 70 Social tillsyn Särskilda myndighetsuppgifter...75 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter 76 Tillstånd 78 Behörighet 78 Internationellt arbete 78 Statsbidrag 79 Nationella minoriteter 84 Hbt-frågor 84 Rikssjukvård 84 Nationella rådet för läkares specialiseringstjänstgöring 84 Donationsrådet 85 Rättsliga Rådet Krisberedskap...87 Hantering av 2009 års pandemi A(H1N1) 88 Övrig krisberedskap 91 innehåll 5

6 7. Personal och kompetens...95 Personalstruktur 95 Kompetens försörjning 96 Sjukfrånvaro Ekonomiska uppgifter Ekonomisk redovisning Bilaga 1. Officiell statistik publicerad Bilaga 2. Socialstyrelsens föreskrifter Bilaga 3. Regeringsuppdrag Årsredovisningens undertecknande innehåll

7 Om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för social välfärd och allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Kunskap Socialstyrelsen samlar in, sammanställer, analyserar och förmedlar kunskap inom sina ansvarsområden. Detta arbete bidrar till att vård och omsorg grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och att patienter, klienter och brukare får god vård och omsorg. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och utvärdera hur lagar, reformer, nationella handlingsplaner och politiska beslut tillämpas och vilka effekter de får. Exempel på områden där Socialstyrelsen gör uppföljningar är tillgången på vårdpersonal, förskrivning av läkemedel, befolkningens tandhälsa samt antalet hemlösa i Sverige och deras situation. Kunskapssammanställningar och översikter Socialstyrelsen följer utvecklingen inom sina verksamhetsområden och ger regelbundet ut stora tematiska rapporter som beskriver läget och trender inom hälso- och sjukvård, sociala förhållanden, miljöhälsa och folkhälsa. Socialstyrelsens kunskapsöversikter innehåller de senaste rönen från vetenskap och beprövad erfarenhet. De utgör underlag för en kunskapsbaserad vård och behandling, stödjer metodutveckling, underlättar kvalitetsarbete och stimulerar till effektivt resursutnyttjande. De ligger ofta till grund för nationella riktlinjer och för Socialstyrelsens normgivning. Kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser Socialstyrelsen tar fram nationella kvalitetsindikatorer som ger mått på kvaliteten i vård och omsorg. Indikatorerna används för att göra öppna jämförelser mellan olika landsting, kommuner eller vårdenheter. De öppna jämförelserna stimulerar till förbättringsarbete och kan i vissa fall användas av allmänheten som underlag i deras val av vård och omsorg. Register och statistik Socialstyrelsen ansvarar för ett antal hälsodataregister: cancerregistret, läkemedelsregistret, medicinska födelseregistret, patientregistret, tandhälsoregistret samt för dödsorsaksregistret. Registren används för statistik, forskning och analys och jämförelser av hälso- och sjukvården. Därutöver ansvarar Socialstyrelsen också för ett antal socialtjänstregister: registret över ekonomiskt bistånd, kommunala SoL-insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, kommunala HSL-insatser om socialstyrelsen 7

8 för äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser för barn och unga, tvångsvård enligt LVM samt insatser enligt LSS. 1 Socialstyrelsen ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Normgivning Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst. Föreskrifter är bindande regler och allmänna råd är starka rekommendationer. I normgivningen ingår också nationella riktlinjer för vård och behandling, klassifikationer samt rekommenderade termer och begrepp. Nationella riktlinjer tas fram för vård och behandling av sjukdomar som berör många och som tar stora samhällsresurser i anspråk, t.ex. diabetes, demenssjukdomar och cancer. Riktlinjerna ger underlag och stöd för verksamheter som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. De bidrar också till att utjämna skillnader i kvalitet inom vård och omsorg. Klassifikationer finns för sjukdomar, funktionstillstånd, operationer och andra åtgärder. De behövs för uppföljning och för statistik. Terminologiarbetet syftar till ett gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Tillsyn Syftet med tillsynen är framförallt att förebygga skador och minimera risker för patienterna och att främja vårdens kvalitet. Socialstyrelsen gör inspektioner hos olika vårdgivare för att granska verksamheter eller enskilda personer verksamma i vården, t.ex. läkare. För att tillsynen ska leda till bättre kvalitet i vården och ökad patientsäkerhet måste erfarenheterna från den föras tillbaka till vårdgivare och personal. Det görs på flera sätt, bl.a. med fallstudier som publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen har också samordningsansvar och tillsyn över smittskyddsarbetet i hela landet. För hälsoskyddet ger Socialstyrelsen tillsynsvägledning och följer upp och utvärderar hur lagar och andra normer tillämpas. För socialtjänsten i kommunerna har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett gemensamt tillsynsansvar. Länsstyrelserna svarar för den operativa tillsynen medan Socialstyrelsen har ett övergripande nationellt ansvar. Från och med 2010 har Socialstyrelsen hela ansvaret för tillsynen över socialtjänsten. Särskilda myndighetsuppgifter Socialstyrelsen ansvarar för ett antal register, bl.a. donationsregistret, biobanksregistret, förskrivarregistret och vårdgivarregistret. 1 SoL = socialtjänstlagen, HSL = hälso- och sjukvårdslagen, LVM = lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 om socialstyrelsen

9 Behörighet, statsbidrag Socialstyrelsen utfärdar legitimationer, specialistkompetensbevis och intyg till 21 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. En lång rad organisationer får statsbidrag från Socialstyrelsen. Krisberedskap Socialstyrelsen samordnar och övervakar landstingens och kommunernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst inför katastrofer och andra svåra påfrestningar på samhället. Råd knutna till Socialstyrelsen Rättsliga rådet beslutar och lämnar yttranden i ärenden som rör bl.a. sterilisering, sena aborter och rättspsykiatriska utlåtanden. Rikssjukvårdsnämnden beslutar om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting och med hela landet som upptagningsområde. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (Donationsrådet) fungerar som en central kunskapsbank för donationsfrågor. Rådet för samordning av insatser mot hiv/aids (Nationella Hivrådet) har till uppgift att samordna och utvärdera samhällets insatser för att förebygga spridningen av hiv/aids och andra sexuellt överförda sjukdomar. Rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) är rådgivande till Socialstyrelsen i uppdraget att stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet på läkarnas specialiseringstjänstgöring. om socialstyrelsen 9

10 Läsanvisning Årsredovisningen består av nio kapitel. I kapitel 1 6 finns Socialstyrelsens resultatredovisning och i kapitel 7 redovisningen av personal och kompetens. Den ekonomiska redovisningen finns i kapitel 8 och 9. Kapitel 1 Verksgemensamt 2009 I detta kapitel finns en sammanställning av kostnader, intäkter och transfereringar samt resursfördelning mellan verksamheterna. Kapitel 2 Kunskap Kapitlet består av tre delar. Den första behandlar hälso- och sjukvård, i den andra redovisas insatser och resultat inom socialtjänstområdet och i den tredje finns en redovisning av området folkhälsa. Kapitel 3 Normgivning Kapitlet redovisar Socialstyrelsens insatser under året med föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, smittskydd och hälsoskydd. Därefter följer en redovisning för arbetet med nationella riktlinjer. Kapitlet redovisar också vad som åstadkommits inom områdena terminologi och klassifikationer. Kapitel 4 Tillsyn Kapitlet går igenom Socialstyrelsens insatser och resultat inom tillsynen av hälso- och sjukvård, smittskydd och hälsoskydd. Här finns också en redovisning för arbetet med social tillsyn. Kapitlet slutar med en redovisning av föreberedelsearbetet inför den samordning med länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten som genomfördes den 1 januari Kapitel 5 Särskilda myndighetsuppgifter Kapitlet redovisar insatser och resultat inom Socialstyrelsens övriga myndighetsuppgifter: tillståndsgivning, yrkeslegitimering, bidrag och transfereringar till organisationer, Rättsliga rådet, Donationsrådet, Rikssjukvårdsnämnden och Nationella Hivrådet. Kapitel 6 Krisberedskap Kapitlet behandlar Socialstyrelsens arbete i samband med pandemin 2009 och övrigt krisberedskapsarbete. 10 läsanvisning

11 Kapitel 7 Personal och kompetens Kapitlet redovisar personal och kompetens inklusive redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Kapitel 8 Ekonomiska uppgifter Kapitlet innehåller sammanställning av ekonomiska uppgifter. Kapitel 9 Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen återfinns i detta kapitel. läsanvisning 11

12

13 1. Verksgemensamt 2009 Kostnader, intäkter och transfereringar (2008 års siffror inom parentes) Verksamhetens intäkter Socialstyrelsens totala intäkter 2009 uppgick till 986 (950) miljoner kronor. Verksamheten finansierades under 2009 med 728 (703) miljoner kronor från anslag. Från andra myndigheter och organisationer har Socialstyrelsen fått bidrag på totalt 237 (225) miljoner kronor, varav 88 (100) miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Intäkter från avgifter och ersättningar uppgick till 21 (16) miljoner kronor, varav ca 17 (13) miljoner hänför sig till försäljning av publikationer, konferenser m.m. och ca 3 (2) miljoner kronor till försäljning av registerutdrag. De finansiella intäkterna uppgick till ca 1 (5) miljoner kronor. Den uppbörd som Socialstyrelsen ansvarar för och som gäller intäkter från ansökningar om legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal uppgick 2009 till 11 (11) miljoner kronor. Fr.o.m ansvarar Socialstyrelsen också för uppbörd inom blodverksamhet och från 2008 för uppbörd inom vävnads- och cellverksamhet uppgick dessa intäkter till drygt 1 (1) miljon kronor. Verksamhetens kostnader Socialstyrelsens kostnader för verksamheten uppgick 2009 till 987 (926) miljoner kronor. I beloppet ingår avskrivningar med 53 (53) miljoner kronor. Den största delen av avskrivningarna, 34 (40) miljoner kronor, hänför sig till avskrivningar för beredskapslagrade läkemedel. Resten hänför sig till avskrivningar för Socialstyrelsens inventarier, för immateriella anläggningstillgångar och förbättring på annans fastighet. Personalkostnaderna ökade med 36 miljoner till 527 (491) miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet anställda ökat kraftigt under de senaste åren samt på en högre lönenivå efter en lönerevision. Kostnaderna för Socialstyrelsens lokaler ökade med 4 miljoner till 48 (44) miljoner kronor. Ökningen beror bland annat på utökade lokaler i Göteborg för sista kvartalet 2009 och att hyra kostnadsförts för lokaler i Malmö som Socialstyrelsen lämnat 2009 men där myndigheten är bunden vid hyresavtal till och med september De ökade kostnaderna för lokalhyra beror på nya lokalbehov till följd av den samordnade tillsynen. Kostnaderna för hyra av lagerlokaler för beredskapslagren har fortsatt att minska (med ca 1 miljon kronor). Övriga driftskostnader ökade med 34 miljoner till 357 (323) miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för experter samt merkostnader i samband med förberedelserna för integration av den verksgemensamt

14 sociala tillsynen, främst kostnader för konsultinsatser och inköp av ny datorutrustning. Flera större utvecklingsprojekt, som utveckling av ny webbplats, uppgradering av ärendesystem och varumärkesarbete har också bidragit till ökningen. Räntekostnaderna sjönk 2009 till under 1 miljon kronor (14), vilket berodde på väsentligt lägre räntenivåer. Transfereringar Transfereringarna uppgick 2009 till (25 479) miljoner kronor, varav (21 584) miljoner avsåg utbetalning av läkemedelsförmånen till landstingen. Övriga transfereringar avsåg främst bidrag till landsting och kommuner samt till olika organisationer och myndigheter som Socialstyrelsen betalat ut på regeringens uppdrag. Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Modell för resursfördelningen För att få en bild av hur stora resurser som anslås till olika verksamheter fördelas lönekostnader och indirekta kostnader enligt en särskild fördelningsmodell. Lönekostnaderna fördelas på olika aktiviteter eller verksamheter med tidredovisning som grund. Ca 98 (97) procent av den totalt arbetade tiden har tidredovisats och ligger till grund för fördelningen. Modellen innehåller också en metod för att fördela interna kostnader och vissa bokslutsdispositioner på Socialstyrelsens slutprestationer. Modellen bygger på följande arbetsgång: Varje aktivitet eller verksamhet, som avser en slutprestation, hänförs till en verksamhetsgren. Aktiviteten knyts också till det verksamhetsområde som den tillhör. De projekt/ verksamheter som berör hela myndigheten, t.ex. generella skyldigheter som remisser, extern informationsverksamhet och internationellt arbete, fördelas proportionerligt på relevanta verksamhetsområden. De kostnader som fördelas är Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen. Baserat på tidredovisningens timkostnad fördelas lönekostnaderna på samtliga slutprestationer. Interna kostnader (ca 342 miljoner kronor 2009) fördelas i tre steg på de olika slutprestationerna i proportion till det antal timmar som redovisats per slutprestation. Intäkterna motsvarar Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen. De fördelas huvudsakligen på samma sätt som kostnaderna, eftersom de är ett resultat av uppkomna kostnader när det gäller anslags- och bidragsintäkter. De belopp, som presenteras i årsredovisningen som kostnader och intäkter fördelade på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar måste tolkas med viss försiktighet, eftersom de delvis bygger på schablonfördelade underlag. Redovisning Fördelning på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar Från 2009 upphörde den tidigare politikområdesindelningen. Under verksgemensamt 2009

15 Diagram 1. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsområden (%) Samhällets krisberedskap 11% Folkhälsa 21% Socialtjänst 24% Hälso- och sjukvård 44% Diagram 2. Verksamhetens kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Diagram 3. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsgrenar (%) Myndighetsuppgifter 33% Hälso- och sjukvård Tillsyn 16% Socialtjänst 2009 Kunskap 38% Normgivning 13% 2008 har Socialstyrelsen dock behållit i stort sett samma verksamhetsindelning som tidigare år, men ändrat namnen på verksamhetsområdena något. Utfallssiffrorna från tidigare år har därför använts som jämförelse i denna årsredovisning. I tabell 1 på nästa sida redovisas intäkter inklusive uppbördsintäkter och verksamhetskostnader för åren uppdelade på Socialstyrelsens verksamhetsområden (tidigare politikområden/ verksamhetsområden). I samband med den omstrukturering som pågår inom Socialstyrelsen kommer verksamhets indelningen att arbetas om från och med De olika verksamhetsområdenas andel av verksamhetens totala kostnader 2009 framgår av diagram 1. Fördelningen av kostnaderna mellan olika 2007 Folkhälsa Samhällets Utbildningspolitik krisberedskap verksamhetsområden varierar inte så mycket mellan åren. De senaste åren har dock verksamhetsområdena vuxit i omfattning. Samhällets krisberedskap har dock minskat En jämförelse av förvaltningskostnaderna för verksamhetsområdena mellan åren 2007, 2008 och 2009 framgår av diagram 2. Årets årsredovisning redovisas per verksamhetsgren. Verksamhetsgrenarna har också behållits i stort sett oförändrade detta år. Skillnaden mot tidigare år är att verksamheten som avser statistik och register flyttats från verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter till verksamhetsgrenen Kunskap. Verksamhet inom Samhällets krisberedskap har 2009 fördelats ut på Socialstyrelsens verksamhetsgrenar. Tidigare låg denna verksamhet inom särskilda verksamhetsgrenar. Verksamheten för Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), som fördes över till Specialpedagogiska skolmyndigheten 2008, har inte medtagits i fördelningen på verksamhetsgrenar i denna årsredovisning. Av diagram 3 framgår de olika verksamhetsgrenarnas andel av de totala förvaltningskostnaderna. Fördelningen av förvaltningskostnader och intäkter för respektive verksamhetsgren redovisas i inledningen av kapitel 2 till 5. Där kommenteras också eventuella förändringar mellan åren. Transfereringar fördelade på verksamhetsområden för åren redovisas i tabell 2 på nästa sida. verksgemensamt

16 Tabell 1. Socialstyrelsens intäkter (inkl. uppbördsverksamhet) och kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Hälso- och sjukvård Handkappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hivprevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt varav uppbördsintäkter som ej disponeras av Socialstyrelsen exklusive uppbördsintäkter *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli Tabell 2. Transfereringar för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Politikområde/verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli verksgemensamt 2009

17 Tabell 3. Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras för åren (tkr) Offentligrättslig verksamhet Utfärdande av legitimationer, intyg m.m Blodverksamhet Vävnads- och cellverksamhet Totalt Tabell 4. Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras för åren (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter från data- och statistikproduktion, registerutdrag Försäljning av publikationer, konferenser m.m. Totalt Avgiftsintäkter Socialstyrelsens avgiftsintäkter framgår av tabell 3 och 4. Dessa intäkter ingår i totalsiffrorna i kolumnen Verksamhetens intäkter och uppbörd i tabell 1, Socialstyrelsens intäkter (inklusive uppbördsverksamhet) och kostnader fördelade på verksamhetsområden, i detta kapitel. Intäkterna ingår också i den fördelning på verksamhetsgrenar som gjorts i inledningen till varje kapitel. I tabell 3 och 5 ingår inte uppbörd som inte är avgifter (495 tusen kronor för 2009). Fördelning av intäkter på verksamhetsområden Socialstyrelsens intäkter av avgifter och uppbörd fördelar sig på verksamhetsområden enligt tabell 5. Tabell 5. Socialstyrelsens intäkter för offentligrättslig verksamhet och uppdragsverksamhet för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Totalt verksgemensamt

18

19 2. Kunskap Under 2009 publicerade Socialstyrelsen tre stora tematiska rapporter: Miljöhälsorapport om faktorer i miljön som påverkar vår hälsa och om vilka risker de innebär. Folkhälsorapport om folkhälsan för barn, ungdomar, vuxna och äldre. Hälso- och sjukvårdsrapport om läget i vården. Tillsammans ger dessa rapporter en bild av hur vi mår, varför vi mår som vi gör och vilken vård vi får. De är en del av den kunskapsförmedling som är en av Socialstyrelsens allra viktigaste uppgifter. Den bild dessa rapporter och många andra ger visar dessvärre att varken hälsan eller vården i Sverige är jämlik. Det finns tydliga skillnader mellan kön, mellan olika regioner och framförallt mellan socioekonomiska grupper. Det är långt kvar innan hälso- och sjukvårdslagens ord om en god vård på lika villkor för hela befolkningen blir verklighet. Det är Socialstyrelsens ambition att verka mot ojämlikheter i hälsa och vård. Under 2009 har myndigheten blivit en tydligare aktör i samhällsdebatten. Genom att visa på bristerna lyfter Socialstyrelsen dem i debatten Ett annat effektivt verktyg för att visa på och bekämpa olikheter i vården är de öppna jämförelser som Socialstyrelsen tar fram själv och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De öppna jämförelserna av hälso- och sjukvården som publicerades för fjärde gången 2009 har lett till ett betydande förbättringsarbete i vården. Under året har arbetet med kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser inom socialtjänsten utvecklats. kunskap 19

20 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap Till verksamhetsgrenen Kunskap räknas arbete med och kunskapsförmedling från uppföljningar och utvärderingar, problemanalyser och kartläggningar, utvärderingar av insatsers utfall och effekter, utveckling av metoder eller stöd till sådan utveckling, sammanställningar av data i forskningsrapporter, kunskapsöversikter, lägesbeskrivningar, analyser etc. samt sådant kunskapsunderlag som utgör underlag för den normerande verksamheten. Dessutom ingår den verksamhet där Socialstyrelsen bidrar till struktur och grund för kunskapsutveckling, t.ex. genom utveckling av kvalitetsindikatorer, öppna jämförelser, stöd till kvalitetsregister och till forskning och utveckling samt Socialstyrelsens verksamhet med statistik och register. Socialstyrelsens verksamhetskostnader för verksamhetsgrenen Kunskap utgör 38 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Till och med 2008 redovisades arbetet med statistik och register under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter, varför siffrorna inte är helt jämförbara. Denna verksamhet motsvarade 2008 ca 60 miljoner Diagram 1. Kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap 2009 fördelat på verksamhets - områden (%) Samhällets krisberedskap 6% Folkhälsa 21% kronor. I diagram 1 visas den procentuella fördelningen av kostnaderna mellan olika verksamhetsområden Samhällets krisberedskap redovisades under 2007 och 2008 på särskilda verksamhetsgrenar under politikområdet Samhällets krisberedskap och redovisas i denna årsredovisning under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter. För 2009 har kostnaderna fördelats mellan verksamhetsgrenarna Kunskap, Normgivning och Myndighetsuppgifter. I tabell 1 visas intäkter och kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap fördelat på olika verksamhetsområden. Verksamhetsgrenen Kunskap har ökat i omfattning 2009, främst beroende på att verksamheten med statistik och register nu räknas hit. Det påverkar främst verksamhetsområdet Folkhälsa (Folkhälsorapportering), där hälsodataregistren redovisas, och verksamhetsområdet Socialtjänst, där socialtjänststatistiken återfinns. Arbetet med uppföljning och utvärdering har ökat i omfattning inom alla verksamhetsområden. Arbetet med kunskapssammanställningar minskade något under 2009, främst beroende på att kostnaderna för de tre stora tematiska rapporterna (Hälso- och sjukvårdsrapport, Folkhälsorapport och Miljöhälsorapport) var betydligt högre under Arbetet med öppna jämförelser, underlag för Rikssjukvården och verksamhet inom utvecklingscentrum för barns och ungdomars psykiska hälsa (UPP-centrum) och de många kvinnovåldsuppdragen inom socialtjänsten var mer intensivt än tidigare år. Hälso- och sjukvård 29% Socialtjänst 44% 20 kunskap

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen Regeringsbeslut I:2 Socialdepartementet 2009-04-08 S2006/9394/HS (delvis) S2008/1051/HS Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att påskynda utvecklingen av grunddata och kvalitetsindikatorer m.m. samt

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Socialstyrelsen; SFS 2009:1243 Utkom från trycket den 4 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt. bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Socialstyrelsen; SFS 2007:1202 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104 Kommittédirektiv En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Dir. 2013:104 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 2013 Sammanfattning En nationell samordnare

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009 1 Projektplan för regeringsuppdrag om att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten Uppdraget Regeringen

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Handlingsplan 2015 2018 Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Förord Indikatorbaserade jämförelser av kvalitet och effektivitet

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Skyrev årsmöte 2013. Klas Öberg Avdelningschef Analys och utveckling

Skyrev årsmöte 2013. Klas Öberg Avdelningschef Analys och utveckling Skyrev årsmöte 2013 Klas Öberg Avdelningschef Analys och utveckling Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälsooch sjukvård,

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Typ SFS/SOSFS nummer Namn Lag SFS 1964:167 Lag med

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer