Året som gått. året som gått 3

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Foto Matton (omslag, s. 18, 60), 2see/Sören Andersson (s. 3), Scanpix/Jessica Gow (s. 48), NordicPhotos/Björn Ålander (s. 74), PixGallery.com/Anders Helgesson (s. 86) Grafisk form Socialstyrelsen Tryck Edita Västra Aros, Västerås, februari 2010

3 Året som gått 2009 har varit ett intensivt år. Socialstyrelsens arbete har dominerats av utbrottet av den nya influensan. Redan under våren tog den resurser i anspråk och kraven på information och hantering av frågorna växte snabbt. Efter att WHO den 11 juni deklarerat att vi hade en pandemi, beslöt Sverige på Socialstyrelsens rekommendation att hela befolkningen skulle erbjudas vaccination. När detta skrivs har över fem miljoner svenskar vaccinerat sig och smittspridningen har i princip upphört. Sveriges strategi att hantera pandemin och vaccinera i stor skala har väckt uppmärksamhet utomlands och tjänar som en förebild i Europa på detta område. Arbetet med att samordna tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten pågick under hela året. Samordningen innebär att 21 länsstyrelsers tillsyn över socialtjänsten fr.o.m flyttas in i Socialstyrelsens sex tillsynsregioner, som därmed får uppemot 200 nya medarbetare. Många grupper, t.ex. barn och äldre, får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En samordnad tillsyn kommer att bli tydligare och starkare, minska sårbarheten och fokusera på individens samlade behov. Den ska också leda till att tillsynen blir enhetligare och mer likvärdig över hela landet genom att samma arbetssätt, metoder och bedömningskriterier används överallt. Samtidigt med samordningen har Socialstyrelsen genomfört en stor omorgani sation. Socialstyrelsens organisation ska tydligare än tidigare utgå från uppdraget, och verksamheterna för hälso- och sjukvård och socialtjänst ska integreras så långt som det är rimligt och möjligt. När vi går in i den nya organisationen lever vi på allvar upp till riksdagens intentioner när den 1967 beslutade att slå samman Kungl. Medicinalstyrelsen och Kungl. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens arbete behövs mer än någonsin för att värna den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg på lika villkor. För att säkerställa detta har Socialstyrelsen fortlöpande kontakt med brukaroch patientorganisationer. Dialogen med organisationerna bidrar till att Socialstyrelsen håller sig ajour med de behov och frågeställningar som är aktuella samt att brukare och patienter får insyn i myndighetens arbete. Tre tematiska rapporter om hälso- och sjukvården, folkhälsan och miljörelaterad hälsa publicerades under året och kommer att tjäna som viktiga underlag för lokala, regionala och nationella beslut i flera år framöver. Våren 2009 beskrev och värderade vi öppna hjärtsjukvår dens kvalitet vid landets alla akutsjukhus utifrån ett 40-tal indikatorer. Vi kunde konstatera att det inom nio områden finns stora behov av förbättring för alla eller för de flesta sjukhus. Våra utvärderingsinsatser är ett viktigt bidrag till en bättre och mer jämlik vård och omsorg i Sverige. Socialstyrelsens kunskapsstyrning är ett stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I detta inryms nationella riktlinjer för socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård, året som gått 3

4 rekommendationer i form av försäkringsmedicinskt beslutsstöd samt vägledningar och rekommendationer inom smittskydd, socialtjänst och hälsoskydd. Under 2009 har de preliminära nationella riktlinjerna för depression och ångest, demenssjukdom och uppdateringen av de nationella riktlinjerna för diabetesvården och strokesjukvård publicerats. Ett stort arbete har under året lagts ner på myndighetens författningar för att minska kravmängden, förenkla och för att öka tydligheten i vad myndigheten kräver. Socialstyrelsens första samlade rapport från tillsynen av hälso- och sjukvården kom ut under hösten. Den ger en bild av iakttagelser av risker och brister i den svenska hälso- och sjukvården. En fråga som Socialstyrelsen drivit under året har varit överbeläggningar och utlokaliserade patienter där myndigheten ställt många krav på sjukvårdshuvudmännen för att patientsäkerheten ska öka. Jag bedömer att Socialstyrelsens måluppfyllelse gentemot ställda krav i regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag är god. Förtroendet för Socialstyrelsen är högt. Det visar bl.a. en enkät som Socialdepartementet riktade till landstingsdirektörer, socialchefer och smittskyddsläkare tidigare i år. Ett förtroende förpliktar. Vi måste därför fortsätta våra ansträngningar för välfärd och för allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Lars-Erik Holm 4 året som gått

5 Innehåll Året som gått...3 Om Socialstyrelsen...7 Läsanvisning Verksgemensamt Kostnader, intäkter och transfereringar 13 Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Kunskap Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap 20 Hälso- och sjukvård 22 Socialtjänst 32 Folkhälsa Normgivning...49 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Normgivning 50 Föreskrifter och allmänna råd 51 Nationella riktlinjer 54 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 56 Terminologi och klassifikationer Tillsyn Resursfördelning för verksamhetsgrenen Tillsyn 62 Verksamhetstillsyn 63 Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal 68 Kunskapsåterföring till vården 68 Smittskydd 69 Hälsoskydd 70 Social tillsyn Särskilda myndighetsuppgifter...75 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter 76 Tillstånd 78 Behörighet 78 Internationellt arbete 78 Statsbidrag 79 Nationella minoriteter 84 Hbt-frågor 84 Rikssjukvård 84 Nationella rådet för läkares specialiseringstjänstgöring 84 Donationsrådet 85 Rättsliga Rådet Krisberedskap...87 Hantering av 2009 års pandemi A(H1N1) 88 Övrig krisberedskap 91 innehåll 5

6 7. Personal och kompetens...95 Personalstruktur 95 Kompetens försörjning 96 Sjukfrånvaro Ekonomiska uppgifter Ekonomisk redovisning Bilaga 1. Officiell statistik publicerad Bilaga 2. Socialstyrelsens föreskrifter Bilaga 3. Regeringsuppdrag Årsredovisningens undertecknande innehåll

7 Om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för social välfärd och allas rätt till god hälsa, vård och omsorg. Kunskap Socialstyrelsen samlar in, sammanställer, analyserar och förmedlar kunskap inom sina ansvarsområden. Detta arbete bidrar till att vård och omsorg grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och att patienter, klienter och brukare får god vård och omsorg. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och utvärdera hur lagar, reformer, nationella handlingsplaner och politiska beslut tillämpas och vilka effekter de får. Exempel på områden där Socialstyrelsen gör uppföljningar är tillgången på vårdpersonal, förskrivning av läkemedel, befolkningens tandhälsa samt antalet hemlösa i Sverige och deras situation. Kunskapssammanställningar och översikter Socialstyrelsen följer utvecklingen inom sina verksamhetsområden och ger regelbundet ut stora tematiska rapporter som beskriver läget och trender inom hälso- och sjukvård, sociala förhållanden, miljöhälsa och folkhälsa. Socialstyrelsens kunskapsöversikter innehåller de senaste rönen från vetenskap och beprövad erfarenhet. De utgör underlag för en kunskapsbaserad vård och behandling, stödjer metodutveckling, underlättar kvalitetsarbete och stimulerar till effektivt resursutnyttjande. De ligger ofta till grund för nationella riktlinjer och för Socialstyrelsens normgivning. Kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser Socialstyrelsen tar fram nationella kvalitetsindikatorer som ger mått på kvaliteten i vård och omsorg. Indikatorerna används för att göra öppna jämförelser mellan olika landsting, kommuner eller vårdenheter. De öppna jämförelserna stimulerar till förbättringsarbete och kan i vissa fall användas av allmänheten som underlag i deras val av vård och omsorg. Register och statistik Socialstyrelsen ansvarar för ett antal hälsodataregister: cancerregistret, läkemedelsregistret, medicinska födelseregistret, patientregistret, tandhälsoregistret samt för dödsorsaksregistret. Registren används för statistik, forskning och analys och jämförelser av hälso- och sjukvården. Därutöver ansvarar Socialstyrelsen också för ett antal socialtjänstregister: registret över ekonomiskt bistånd, kommunala SoL-insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, kommunala HSL-insatser om socialstyrelsen 7

8 för äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser för barn och unga, tvångsvård enligt LVM samt insatser enligt LSS. 1 Socialstyrelsen ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Normgivning Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst. Föreskrifter är bindande regler och allmänna råd är starka rekommendationer. I normgivningen ingår också nationella riktlinjer för vård och behandling, klassifikationer samt rekommenderade termer och begrepp. Nationella riktlinjer tas fram för vård och behandling av sjukdomar som berör många och som tar stora samhällsresurser i anspråk, t.ex. diabetes, demenssjukdomar och cancer. Riktlinjerna ger underlag och stöd för verksamheter som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. De bidrar också till att utjämna skillnader i kvalitet inom vård och omsorg. Klassifikationer finns för sjukdomar, funktionstillstånd, operationer och andra åtgärder. De behövs för uppföljning och för statistik. Terminologiarbetet syftar till ett gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Tillsyn Syftet med tillsynen är framförallt att förebygga skador och minimera risker för patienterna och att främja vårdens kvalitet. Socialstyrelsen gör inspektioner hos olika vårdgivare för att granska verksamheter eller enskilda personer verksamma i vården, t.ex. läkare. För att tillsynen ska leda till bättre kvalitet i vården och ökad patientsäkerhet måste erfarenheterna från den föras tillbaka till vårdgivare och personal. Det görs på flera sätt, bl.a. med fallstudier som publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen har också samordningsansvar och tillsyn över smittskyddsarbetet i hela landet. För hälsoskyddet ger Socialstyrelsen tillsynsvägledning och följer upp och utvärderar hur lagar och andra normer tillämpas. För socialtjänsten i kommunerna har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett gemensamt tillsynsansvar. Länsstyrelserna svarar för den operativa tillsynen medan Socialstyrelsen har ett övergripande nationellt ansvar. Från och med 2010 har Socialstyrelsen hela ansvaret för tillsynen över socialtjänsten. Särskilda myndighetsuppgifter Socialstyrelsen ansvarar för ett antal register, bl.a. donationsregistret, biobanksregistret, förskrivarregistret och vårdgivarregistret. 1 SoL = socialtjänstlagen, HSL = hälso- och sjukvårdslagen, LVM = lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 om socialstyrelsen

9 Behörighet, statsbidrag Socialstyrelsen utfärdar legitimationer, specialistkompetensbevis och intyg till 21 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. En lång rad organisationer får statsbidrag från Socialstyrelsen. Krisberedskap Socialstyrelsen samordnar och övervakar landstingens och kommunernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst inför katastrofer och andra svåra påfrestningar på samhället. Råd knutna till Socialstyrelsen Rättsliga rådet beslutar och lämnar yttranden i ärenden som rör bl.a. sterilisering, sena aborter och rättspsykiatriska utlåtanden. Rikssjukvårdsnämnden beslutar om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting och med hela landet som upptagningsområde. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (Donationsrådet) fungerar som en central kunskapsbank för donationsfrågor. Rådet för samordning av insatser mot hiv/aids (Nationella Hivrådet) har till uppgift att samordna och utvärdera samhällets insatser för att förebygga spridningen av hiv/aids och andra sexuellt överförda sjukdomar. Rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) är rådgivande till Socialstyrelsen i uppdraget att stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet på läkarnas specialiseringstjänstgöring. om socialstyrelsen 9

10 Läsanvisning Årsredovisningen består av nio kapitel. I kapitel 1 6 finns Socialstyrelsens resultatredovisning och i kapitel 7 redovisningen av personal och kompetens. Den ekonomiska redovisningen finns i kapitel 8 och 9. Kapitel 1 Verksgemensamt 2009 I detta kapitel finns en sammanställning av kostnader, intäkter och transfereringar samt resursfördelning mellan verksamheterna. Kapitel 2 Kunskap Kapitlet består av tre delar. Den första behandlar hälso- och sjukvård, i den andra redovisas insatser och resultat inom socialtjänstområdet och i den tredje finns en redovisning av området folkhälsa. Kapitel 3 Normgivning Kapitlet redovisar Socialstyrelsens insatser under året med föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, smittskydd och hälsoskydd. Därefter följer en redovisning för arbetet med nationella riktlinjer. Kapitlet redovisar också vad som åstadkommits inom områdena terminologi och klassifikationer. Kapitel 4 Tillsyn Kapitlet går igenom Socialstyrelsens insatser och resultat inom tillsynen av hälso- och sjukvård, smittskydd och hälsoskydd. Här finns också en redovisning för arbetet med social tillsyn. Kapitlet slutar med en redovisning av föreberedelsearbetet inför den samordning med länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten som genomfördes den 1 januari Kapitel 5 Särskilda myndighetsuppgifter Kapitlet redovisar insatser och resultat inom Socialstyrelsens övriga myndighetsuppgifter: tillståndsgivning, yrkeslegitimering, bidrag och transfereringar till organisationer, Rättsliga rådet, Donationsrådet, Rikssjukvårdsnämnden och Nationella Hivrådet. Kapitel 6 Krisberedskap Kapitlet behandlar Socialstyrelsens arbete i samband med pandemin 2009 och övrigt krisberedskapsarbete. 10 läsanvisning

11 Kapitel 7 Personal och kompetens Kapitlet redovisar personal och kompetens inklusive redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Kapitel 8 Ekonomiska uppgifter Kapitlet innehåller sammanställning av ekonomiska uppgifter. Kapitel 9 Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen återfinns i detta kapitel. läsanvisning 11

12

13 1. Verksgemensamt 2009 Kostnader, intäkter och transfereringar (2008 års siffror inom parentes) Verksamhetens intäkter Socialstyrelsens totala intäkter 2009 uppgick till 986 (950) miljoner kronor. Verksamheten finansierades under 2009 med 728 (703) miljoner kronor från anslag. Från andra myndigheter och organisationer har Socialstyrelsen fått bidrag på totalt 237 (225) miljoner kronor, varav 88 (100) miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Intäkter från avgifter och ersättningar uppgick till 21 (16) miljoner kronor, varav ca 17 (13) miljoner hänför sig till försäljning av publikationer, konferenser m.m. och ca 3 (2) miljoner kronor till försäljning av registerutdrag. De finansiella intäkterna uppgick till ca 1 (5) miljoner kronor. Den uppbörd som Socialstyrelsen ansvarar för och som gäller intäkter från ansökningar om legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal uppgick 2009 till 11 (11) miljoner kronor. Fr.o.m ansvarar Socialstyrelsen också för uppbörd inom blodverksamhet och från 2008 för uppbörd inom vävnads- och cellverksamhet uppgick dessa intäkter till drygt 1 (1) miljon kronor. Verksamhetens kostnader Socialstyrelsens kostnader för verksamheten uppgick 2009 till 987 (926) miljoner kronor. I beloppet ingår avskrivningar med 53 (53) miljoner kronor. Den största delen av avskrivningarna, 34 (40) miljoner kronor, hänför sig till avskrivningar för beredskapslagrade läkemedel. Resten hänför sig till avskrivningar för Socialstyrelsens inventarier, för immateriella anläggningstillgångar och förbättring på annans fastighet. Personalkostnaderna ökade med 36 miljoner till 527 (491) miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet anställda ökat kraftigt under de senaste åren samt på en högre lönenivå efter en lönerevision. Kostnaderna för Socialstyrelsens lokaler ökade med 4 miljoner till 48 (44) miljoner kronor. Ökningen beror bland annat på utökade lokaler i Göteborg för sista kvartalet 2009 och att hyra kostnadsförts för lokaler i Malmö som Socialstyrelsen lämnat 2009 men där myndigheten är bunden vid hyresavtal till och med september De ökade kostnaderna för lokalhyra beror på nya lokalbehov till följd av den samordnade tillsynen. Kostnaderna för hyra av lagerlokaler för beredskapslagren har fortsatt att minska (med ca 1 miljon kronor). Övriga driftskostnader ökade med 34 miljoner till 357 (323) miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för experter samt merkostnader i samband med förberedelserna för integration av den verksgemensamt

14 sociala tillsynen, främst kostnader för konsultinsatser och inköp av ny datorutrustning. Flera större utvecklingsprojekt, som utveckling av ny webbplats, uppgradering av ärendesystem och varumärkesarbete har också bidragit till ökningen. Räntekostnaderna sjönk 2009 till under 1 miljon kronor (14), vilket berodde på väsentligt lägre räntenivåer. Transfereringar Transfereringarna uppgick 2009 till (25 479) miljoner kronor, varav (21 584) miljoner avsåg utbetalning av läkemedelsförmånen till landstingen. Övriga transfereringar avsåg främst bidrag till landsting och kommuner samt till olika organisationer och myndigheter som Socialstyrelsen betalat ut på regeringens uppdrag. Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Modell för resursfördelningen För att få en bild av hur stora resurser som anslås till olika verksamheter fördelas lönekostnader och indirekta kostnader enligt en särskild fördelningsmodell. Lönekostnaderna fördelas på olika aktiviteter eller verksamheter med tidredovisning som grund. Ca 98 (97) procent av den totalt arbetade tiden har tidredovisats och ligger till grund för fördelningen. Modellen innehåller också en metod för att fördela interna kostnader och vissa bokslutsdispositioner på Socialstyrelsens slutprestationer. Modellen bygger på följande arbetsgång: Varje aktivitet eller verksamhet, som avser en slutprestation, hänförs till en verksamhetsgren. Aktiviteten knyts också till det verksamhetsområde som den tillhör. De projekt/ verksamheter som berör hela myndigheten, t.ex. generella skyldigheter som remisser, extern informationsverksamhet och internationellt arbete, fördelas proportionerligt på relevanta verksamhetsområden. De kostnader som fördelas är Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen. Baserat på tidredovisningens timkostnad fördelas lönekostnaderna på samtliga slutprestationer. Interna kostnader (ca 342 miljoner kronor 2009) fördelas i tre steg på de olika slutprestationerna i proportion till det antal timmar som redovisats per slutprestation. Intäkterna motsvarar Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen. De fördelas huvudsakligen på samma sätt som kostnaderna, eftersom de är ett resultat av uppkomna kostnader när det gäller anslags- och bidragsintäkter. De belopp, som presenteras i årsredovisningen som kostnader och intäkter fördelade på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar måste tolkas med viss försiktighet, eftersom de delvis bygger på schablonfördelade underlag. Redovisning Fördelning på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar Från 2009 upphörde den tidigare politikområdesindelningen. Under verksgemensamt 2009

15 Diagram 1. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsområden (%) Samhällets krisberedskap 11% Folkhälsa 21% Socialtjänst 24% Hälso- och sjukvård 44% Diagram 2. Verksamhetens kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Diagram 3. Verksamhetens kostnader 2009 (986 mnkr) fördelat på verksamhetsgrenar (%) Myndighetsuppgifter 33% Hälso- och sjukvård Tillsyn 16% Socialtjänst 2009 Kunskap 38% Normgivning 13% 2008 har Socialstyrelsen dock behållit i stort sett samma verksamhetsindelning som tidigare år, men ändrat namnen på verksamhetsområdena något. Utfallssiffrorna från tidigare år har därför använts som jämförelse i denna årsredovisning. I tabell 1 på nästa sida redovisas intäkter inklusive uppbördsintäkter och verksamhetskostnader för åren uppdelade på Socialstyrelsens verksamhetsområden (tidigare politikområden/ verksamhetsområden). I samband med den omstrukturering som pågår inom Socialstyrelsen kommer verksamhets indelningen att arbetas om från och med De olika verksamhetsområdenas andel av verksamhetens totala kostnader 2009 framgår av diagram 1. Fördelningen av kostnaderna mellan olika 2007 Folkhälsa Samhällets Utbildningspolitik krisberedskap verksamhetsområden varierar inte så mycket mellan åren. De senaste åren har dock verksamhetsområdena vuxit i omfattning. Samhällets krisberedskap har dock minskat En jämförelse av förvaltningskostnaderna för verksamhetsområdena mellan åren 2007, 2008 och 2009 framgår av diagram 2. Årets årsredovisning redovisas per verksamhetsgren. Verksamhetsgrenarna har också behållits i stort sett oförändrade detta år. Skillnaden mot tidigare år är att verksamheten som avser statistik och register flyttats från verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter till verksamhetsgrenen Kunskap. Verksamhet inom Samhällets krisberedskap har 2009 fördelats ut på Socialstyrelsens verksamhetsgrenar. Tidigare låg denna verksamhet inom särskilda verksamhetsgrenar. Verksamheten för Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), som fördes över till Specialpedagogiska skolmyndigheten 2008, har inte medtagits i fördelningen på verksamhetsgrenar i denna årsredovisning. Av diagram 3 framgår de olika verksamhetsgrenarnas andel av de totala förvaltningskostnaderna. Fördelningen av förvaltningskostnader och intäkter för respektive verksamhetsgren redovisas i inledningen av kapitel 2 till 5. Där kommenteras också eventuella förändringar mellan åren. Transfereringar fördelade på verksamhetsområden för åren redovisas i tabell 2 på nästa sida. verksgemensamt

16 Tabell 1. Socialstyrelsens intäkter (inkl. uppbördsverksamhet) och kostnader för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Intäkter och uppbörd Kostnader Hälso- och sjukvård Handkappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hivprevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt varav uppbördsintäkter som ej disponeras av Socialstyrelsen exklusive uppbördsintäkter *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli Tabell 2. Transfereringar för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Politikområde/verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Delaktighet och jämlikhet*) Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik*) Totalt *) Kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli verksgemensamt 2009

17 Tabell 3. Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras för åren (tkr) Offentligrättslig verksamhet Utfärdande av legitimationer, intyg m.m Blodverksamhet Vävnads- och cellverksamhet Totalt Tabell 4. Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras för åren (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter från data- och statistikproduktion, registerutdrag Försäljning av publikationer, konferenser m.m. Totalt Avgiftsintäkter Socialstyrelsens avgiftsintäkter framgår av tabell 3 och 4. Dessa intäkter ingår i totalsiffrorna i kolumnen Verksamhetens intäkter och uppbörd i tabell 1, Socialstyrelsens intäkter (inklusive uppbördsverksamhet) och kostnader fördelade på verksamhetsområden, i detta kapitel. Intäkterna ingår också i den fördelning på verksamhetsgrenar som gjorts i inledningen till varje kapitel. I tabell 3 och 5 ingår inte uppbörd som inte är avgifter (495 tusen kronor för 2009). Fördelning av intäkter på verksamhetsområden Socialstyrelsens intäkter av avgifter och uppbörd fördelar sig på verksamhetsområden enligt tabell 5. Tabell 5. Socialstyrelsens intäkter för offentligrättslig verksamhet och uppdragsverksamhet för åren fördelat på verksamhetsområden (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsorapportering Smittskydd, hälsoskydd och hiv-prevention Folkhälsa Samhällets krisberedskap Totalt verksgemensamt

18

19 2. Kunskap Under 2009 publicerade Socialstyrelsen tre stora tematiska rapporter: Miljöhälsorapport om faktorer i miljön som påverkar vår hälsa och om vilka risker de innebär. Folkhälsorapport om folkhälsan för barn, ungdomar, vuxna och äldre. Hälso- och sjukvårdsrapport om läget i vården. Tillsammans ger dessa rapporter en bild av hur vi mår, varför vi mår som vi gör och vilken vård vi får. De är en del av den kunskapsförmedling som är en av Socialstyrelsens allra viktigaste uppgifter. Den bild dessa rapporter och många andra ger visar dessvärre att varken hälsan eller vården i Sverige är jämlik. Det finns tydliga skillnader mellan kön, mellan olika regioner och framförallt mellan socioekonomiska grupper. Det är långt kvar innan hälso- och sjukvårdslagens ord om en god vård på lika villkor för hela befolkningen blir verklighet. Det är Socialstyrelsens ambition att verka mot ojämlikheter i hälsa och vård. Under 2009 har myndigheten blivit en tydligare aktör i samhällsdebatten. Genom att visa på bristerna lyfter Socialstyrelsen dem i debatten Ett annat effektivt verktyg för att visa på och bekämpa olikheter i vården är de öppna jämförelser som Socialstyrelsen tar fram själv och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De öppna jämförelserna av hälso- och sjukvården som publicerades för fjärde gången 2009 har lett till ett betydande förbättringsarbete i vården. Under året har arbetet med kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser inom socialtjänsten utvecklats. kunskap 19

20 Resursfördelning för verksamhetsgrenen Kunskap Till verksamhetsgrenen Kunskap räknas arbete med och kunskapsförmedling från uppföljningar och utvärderingar, problemanalyser och kartläggningar, utvärderingar av insatsers utfall och effekter, utveckling av metoder eller stöd till sådan utveckling, sammanställningar av data i forskningsrapporter, kunskapsöversikter, lägesbeskrivningar, analyser etc. samt sådant kunskapsunderlag som utgör underlag för den normerande verksamheten. Dessutom ingår den verksamhet där Socialstyrelsen bidrar till struktur och grund för kunskapsutveckling, t.ex. genom utveckling av kvalitetsindikatorer, öppna jämförelser, stöd till kvalitetsregister och till forskning och utveckling samt Socialstyrelsens verksamhet med statistik och register. Socialstyrelsens verksamhetskostnader för verksamhetsgrenen Kunskap utgör 38 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Till och med 2008 redovisades arbetet med statistik och register under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter, varför siffrorna inte är helt jämförbara. Denna verksamhet motsvarade 2008 ca 60 miljoner Diagram 1. Kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap 2009 fördelat på verksamhets - områden (%) Samhällets krisberedskap 6% Folkhälsa 21% kronor. I diagram 1 visas den procentuella fördelningen av kostnaderna mellan olika verksamhetsområden Samhällets krisberedskap redovisades under 2007 och 2008 på särskilda verksamhetsgrenar under politikområdet Samhällets krisberedskap och redovisas i denna årsredovisning under verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter. För 2009 har kostnaderna fördelats mellan verksamhetsgrenarna Kunskap, Normgivning och Myndighetsuppgifter. I tabell 1 visas intäkter och kostnader för verksamhetsgrenen Kunskap fördelat på olika verksamhetsområden. Verksamhetsgrenen Kunskap har ökat i omfattning 2009, främst beroende på att verksamheten med statistik och register nu räknas hit. Det påverkar främst verksamhetsområdet Folkhälsa (Folkhälsorapportering), där hälsodataregistren redovisas, och verksamhetsområdet Socialtjänst, där socialtjänststatistiken återfinns. Arbetet med uppföljning och utvärdering har ökat i omfattning inom alla verksamhetsområden. Arbetet med kunskapssammanställningar minskade något under 2009, främst beroende på att kostnaderna för de tre stora tematiska rapporterna (Hälso- och sjukvårdsrapport, Folkhälsorapport och Miljöhälsorapport) var betydligt högre under Arbetet med öppna jämförelser, underlag för Rikssjukvården och verksamhet inom utvecklingscentrum för barns och ungdomars psykiska hälsa (UPP-centrum) och de många kvinnovåldsuppdragen inom socialtjänsten var mer intensivt än tidigare år. Hälso- och sjukvård 29% Socialtjänst 44% 20 kunskap