Jag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal."

Transkript

1

2

3 IPK:s huvuduppgift under 2007 har varit att informera om och lansera EU:s Program för livslångt lärande (LLP). Lanseringen kulminerade i februari då vi anordnade en nationell lanseringskonferens som lockade över 800 deltagare. Talare var bl.a. de båda ministrarna vid Utbildningsdepartementet Jan Björklund och Lars Leijonborg samt Michel Richonnier, direktör vid Europeiska kommissionen. Dagen bjöd på ett potpurri av projektresultat från svenska skolor och lärosäten. Lanseringen, vilken inleddes hösten 2006 genom en regional turné och som avslutades med fyra regionala Erasmuskonferenser, fick ett mycket bra genomslag. Många nya aktörer ansökte inom Comenius, såväl inom partnerskap som förberedande besök och assistenter. En fortsatt positiv trend syns inom Leonardo da Vinci praktikprojekt. Vi glädjer oss också åt att antalet svenska projekt inom Erasmus intensivprogram har ökat markant. Under hösten 2007 har vi också medverkat i förberedelsearbetet inför det nya Nordplusprogrammet vilket också inkluderade en lanseringskonferens i slutet av året. Talare var bl.a. statsrådet Cristina Husmark Pehrsson och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldor Asgrimsson. IPK har tre kvantitativa mål: utresande studenter och 700 utresande högskolelärare inom Erasmus samt 500 utresande lärare inom Comenius fortbildningsstipendier. Jag kan konstatera att antalet utresande Erasmusstudenter i princip är oförändrat medan antalet utdelade fortbildningsstipendier sjunker. Glädjande nog fortsätter antalet utresande lärare inom Erasmus att öka. I en artikel på DN Debatt uppmärksammade undertecknad det låga svenska deltagandet i Erasmus och gav förslag till åtgärder. Artikeln fick ett stort genomslag i media och följdes upp av regionala artiklar där respektive lärosätes deltagande redovisades. Det svenska deltagandet sattes i relation till europeiska mål om en fördubbling av antalet utresande studenter år 2012 och de utmaningar svenska lärosäten står inför. Stor kraft har under året lagts på att förbereda den kommande omlokaliseringen av viss verksamhet till Visby, som den dåvarande regeringen fattade beslut om En positiv konsekvens är att vår verksamhet riktad mot samarbete med utvecklingsländer och globala frågor förstärks. Exempelvis återfinns Den Globala Skolan i IPK:s utbud sedan halvårsskiftet I november överlämnades utredningen Tre nya skolmyndigheter till regeringen. Utredaren föreslår att programmet APU Utomlands och e-twinning förs över till IPK. Jag hoppas att det även blir regeringens förslag, då det är viktigt att skolorna har en dörr in till internationellt samarbete. Riksdagens och regeringens vilja och ambition att svenska elever och studenter i större utsträckning skall delta i EU-programmen delar IPK fullt ut, men om målen skall nås, måste alla läroanstalter, lärare och lärarutbildningar föregå med gott exempel. Det krävs att ansvariga politiker på alla nivåer understödjer och uppmuntrar skolornas internationalisering. Vi i vår tur bidrar genom att erbjuda allt från en fullmatad webbplats, informationsrika faktablad, inspirerande målgruppsbroschyrer, intresseväckande informationsdagar till kreativa kontakt- och spridningsseminarier. Vi lämnar nu 2007 bakom oss och ser fram mot ett spännande IPK:s utmaningar är att med kraft arbeta för att öka det svenska deltagandet i våra program och att framgångsrikt etablera vår verksamhet i Visby. För att nå regleringsbrevets mål har vi inlett en fördjupad analys av problembilden med syfte att ta fram en tydlig strategi och konkreta åtgärder. Jag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal. Ulf Melin Generaldirektör

4 För att underlätta läsningen beskrivs i detta avsnitt hur IPK använder vissa centrala begrepp. IPK anger i resultatredovisningen dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet beviljade ansökningar inom de olika programmen. I flertalet mobilitetsprogram anges även antalet deltagare som påbörjat en aktivitet. I vissa fall kan redovisningen avseende antal deltagare ha korrigerats jämfört med tidigare årsredovisningar beroende på att det slutliga antalet deltagare endast kan fastställas i samband med slutrapportering. Enligt IPK:s regleringsbrev ska, där så bedöms lämpligt, statistiken vara uppdelad på kvinnor och män samt på skolnivåer såsom förskola, grundskola och gymnasieskola. Könsfördelning anges där så är möjligt i de individuella mobilitetsprogrammen. En uppdelning på skolnivåer har bedömts vara mest relevant inom Comenius olika skoldelar. Projektverksamheten redovisas genom en uppdelning i svensk- respektive utlandssamordnade projekt. I ett antal fall är det kommissionen som beslutar om stöd till, oftast stora, projekt. I de fall då IPK har tillgång till data anges hur stor andel av det totala EU-stödet som svenska projektsamordnare fått i europeisk konkurrens. Flera program har under året förändrats i sitt innehåll vilket får till följd att statistik inte går att jämföra med tidigare år. I vissa fall har det varit möjligt att anpassa tidigare års statistik, exempelvis genom att summera två olika projekttyper, för att få en jämförbarhet. I de program där ansökningsförfarande i två faser har frångåtts, jämförs årets ansökningar med de som tidigare benämndes vidare till fullständig ansökan. Av IPK:s regleringsbrev för 2007 framgår att årsredovisningen ska innehålla en kommenterad redovisning av finansiering och kostnader för respektive program. Av redovisningen ska bl.a. framgå förvaltningskostnader för de olika programmen. Dessa kostnader har IPK valt att genomgående redovisa under rubriken Driftkostnad. I begreppet ingår samtliga kostnader för såväl information och vägledning som uppföljning och utvärdering samt administration av programmen. I driftkostnaden för ett program ingår således personalkostnader, kostnader för lokaler och övriga overheadkostnader samt löpande driftkostnader såsom resor, konferenser, informationsmaterial m.m. I och med att vissa program har fått en förändrad struktur inför 2007 har program som tidigare haft driftkostnader särredovisade nu slagits samman på aggregerad nivå. Detta gäller exempelvis Comenius, Leonardo da Vinci, Erasmus och Grundtvig som redovisas samlat tillsammans med övriga delar av EU:s program för livslångt lärande (LLP). För att få jämförbarhet över åren vad gäller dessa program har driftkostnaderna för 2005 och 2006 räknats om. Driftkostnader per program har tidigare redovisats uppdelat i varje målgruppsavsnitt i anslutning till respektive program. I denna årsredovisning redovisas driftkostnaderna per program, enligt ovan, samlat i inledningen av resultatredovisningen grupperat efter extern uppdragsgivare. De program där regeringen svarar för hela finansieringen redovisas driftkostnaden per program också i programavsnittet. Utbetalda bidragsmedel inom de olika programmen redovisas för de tre senaste åren i respektive programavsnitt. Observera att beloppen emellertid inte alltid är jämförbara då beloppen kan avse utbetalningar från flera beslutsomgångar. I beloppen för 2007 kan ingå utbetalningar till projekt som beslutats under en så lång period som Därutöver ingår även i olika utsträckning återbetalningar av bidrag. I de fall beslut tas och utbetalningar sker i euro har kursen nio kronor använts, då detta är den fasta kursen i redovisningssystemet. I avsnittet Total omslutning redovisas hur IPK under år 2007 fördelade drygt 205 milj. kr i olika stödmedel såsom projektstöd och stipendier. De av IPK utbetalda medlen är inte alltid de enda som stödjer projekt av olika slag. Exempelvis kan svenska deltagare få medel dels direkt från kommissionen i vissa

5 typer av projekt, dels stöd i form av medfinansiering från sin kommun, sin organisation eller sitt företag. För att underlätta läsningen av årsredovisningen har de olika programmen delats upp i fem avsnitt, nämligen efter IPK:s målgrupper, benämnda Skola, Yrkesutbildning, Högskola och Vuxnas lärande samt ett avsnitt för Transversala program som riktar sig till samtliga målgrupper. Inom respektive målgruppsavsnitt presenteras programmen i följande ordning: EU-program, nordiska program, Sida-program och övriga nationella program. IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen beslutat om. IPK:s ansvar för programmen skiftar, alltifrån ett fullt ansvar med information, administration och uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat. Fr.o.m har de europeiska programmen Minerva, Lingua, Observation och förnyelse, Förberedande besök för centraliserade projekt utgått. Bland tredjelandsprogrammen har Edulink tillkommit och Asia-Link ersatts av Erasmus Mundus External Cooperation Window. Under året har den av Sida finansierade verksamheten Den Globala Skolan förts över till IPK.

6 IPK har kontrakt och överenskommelser med respektive extern uppdragsgivare. Omfattning och eventuella förändringar i programmen redovisas nedan. Programperioden för EU:s Program för livslångt lärande (LLP) startade 1 januari 2007 och sträcker sig fram t.o.m Detta innebär att de två tidigare programmen Sokrates II och Leonardo da Vinci II upphör. Det gemensamma LLP är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna; Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxenutbildning. Dessutom finns ett nytt s.k. Transversalt program vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Nyckelområden inom det Transversala programmet är Policyutveckling, Språk, IKT (Informations- och kommunikationsteknik) samt Spridning och vidareutveckling av resultat. Vidare ingår också Jean Monnet-programmet inom LLP. Delprogrammen Lingua, Minerva, Observation och förnyelse samt Gemensamma åtgärder från Sokrates II har i och med LLP upphört eller kraftigt omformats. Vissa likheter finns dock med det nya programmets transversala delar, men skillnaderna överväger för att en direkt jämförelse ska vara relevant. En större del av LLP är decentraliserat jämfört med föregångarna, d.v.s. hela projektcykeln administreras av de nationella kontoren. För de centraliserade projekten har kommissionens Executive Agency motsvarande roll. I realiteten har detta inneburit en ökad grad av centralisering av projekten där de nationella kontoren nu endast har ett informationsansvar och ett delat spridningsansvar. Inför 2007 års ansökningsomgång var det också mycket oklart om de nationella kontoren skulle ha någon roll överhuvudtaget vad gäller LLP:s centraliserade delar. Detta kan i viss mån ha bidragit till det för svensk del mycket svaga resultatet inom de centraliserade delarna och i det Transversala programmet. En viss renodling av projekttyper har skett. Samtliga sektorsprogram utom Erasmus erbjuder nu partnerskap och förberedande besök för decentraliserade projekt. Däremot har de förberedande besöken för centraliserade projekt tagits bort. LLP har en gemensam ansökningsutlysning, ansökningshandledning och en ambition att i möjligaste mån tillhandahålla ansöknings- och rapportformulär etc. som är lika i struktur. På något års sikt är målet att samtliga ansökningar ska vara elektroniska. Nedan följer en genomgång av större förändringar som skett inom respektive sektorsprogram. Mer specifika förändringar som har påverkat beslut om tilldelning etc. beskrivs under respektive målgruppsavsnitt i resultatredovisningen. Comenius är sektorsprogrammet för skolområdet, från förskola till gymnasium. Verksamheten vänder sig till lärare, övrig pedagogisk personal och elever. Även instanser utanför skolan välkomnas, organisationer, lokala myndigheter och institutioner, företag m.fl. Inom ramen för Comenius ges möjlighet att samarbeta i partnerskap, gå fortbildningskurser och praktisera utomlands. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Inom Comenius har vissa programdelar bytt namn men innehållet är i huvudsak oförändrat jämfört med tidigare. Inom partnerskap är en tydlig skillnad att dessa nu löper över två år och att bidraget är ett schablonbelopp beräknat utifrån ett minsta antal mobiliteter, d.v.s. resor eller utbyten mellan organisationerna i partnerskapet. Till och med 2006 beviljades projekten för upp till tre år, men med budget för ett år i taget. För Comenius assistenter är det i LLP möjligt för lärare som undervisar i andra ämnen än språk att delta i utbytet.

7 Leonardo da Vinci är sektorsprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet har som mål att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande yrkesutbildning på alla nivåer, att förbättra kvalitet i och tillgänglighet till fortsatt yrkesutbildning i ett livslångt perspektiv samt att främja och förstärka yrkesutbildningens bidrag till förnyelseprocessen. Leonardo da Vinci vänder sig till alla typer av aktörer som är verksamma inom yrkesutbildning och kompetensutveckling, t.ex. gymnasieskolor med yrkesinriktade program, folkhögskolor, KY-utbildningar, kommuner, myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter och föreningar. I LLP har de tidigare Utvecklingsprojekten delats upp i Vidareutvecklingsprojekt (Transfer of Innovation) och Nyskapande utvecklingsprojekt (Multilateral Projects for Development of innovation). Ansökningsprocessen för de sistnämnda och för Nätverk är centraliserad. För Vidareutvecklingsprojekten har decentraliseringen inneburit att konkurrensen mellan länder om största möjliga tilldelning genom ökad kvalitet i projektansökningarna numera har försvunnit. Varje land tilldelas istället en budget som räcker till ett visst antal projekt. En annan förändring som gäller både decentraliserade och centraliserade utvecklingsprojekt är att ansökningsprocessen numera sker i ett enda steg och den tidigare föransökan har tagits bort. Praktik inom högskoleområdet som tidigare låg i Leonardo da Vinci Praktik och utbyten har flyttats till Erasmus. Vissa justeringar har gjorts på nationell nivå kring inom vilka programdelar olika målgrupper för Praktik och utbyten hör hemma. Målsättningen med Erasmus är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Programmet ska främja rörlighet över gränserna samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom Europa. Inom Erasmus ingår fr.o.m. läsåret 2007/08 två nya aktiviteter, studentpraktik och personalfortbildning. Studentpraktiken låg tidigare inom Leonardo da Vinci. En annan nyhet är att sammanslutningar av lärosäten, s.k. konsortier, kan delta i programmet för att förmedla praktikstipendier. Dessutom har aktiviteten Intensivprogram decentraliserats och hanteras fr.o.m av de nationella kontoren. Inom programmets centraliserade delar finns också en ny kategori av projekt, Multilaterala projekt. Där ingår de tidigare Kursutvecklingsprojekten, Samarbete mellan lärosäten och företag, Moderniseringsprojekt av lärosäten och Virtuella campus. Grundtvig ger stöd till transnationellt samarbete och rörlighet mellan organisationer som främjar vuxnas lärande. Målet är att öka det europeiska samarbetet för livslångt lärande och att förbättra vuxnas möjligheter till lärande och utbildning av hög kvalitet. Inom Grundtvig har vissa programdelar bytt namn men innehållet är i huvudsak oförändrat jämfört med tidigare. Inom partnerskap är en tydlig skillnad att dessa nu löper över två år och att bidraget är ett schablonbelopp beräknat utifrån ett minsta antal mobiliteter, d.v.s. resor eller utbyten mellan organisationerna i partnerskapet. Till och med 2006 beviljades projekten för upp till tre år, men med budget för ett år i taget. För LLP har IPK, på regeringens uppdrag, tecknat ett samlat driftkontrakt med kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer som det bidrag som IPK erhåller för att administrera programmet. För 2007 fick IPK en utökning av driftmedel jämfört med nivån i de tidigare kontorskontrakten Sokrates II respektive Leonardo da Vinci II. Formerna för återrapportering till kommissionen har förändrats i och med LLP där fokus nu ligger på redovisning av bidragsmedlen. Till skillnad från tidigare behöver inte bidrag för drift återredovisas till kommissionen. IPK har vidare tecknat driftkontrakt med kommissionen rörande verksamheterna Europass och Euroguidance Sweden. Omfattningen av dessa har varit ungefär oförändrad jämfört med tidigare år.

8 Nordiska ministerrådet (NMR) omstrukturerade år 2004 ett tiotal nordiska stödprogram för utbildning till en grupp om fem program Nordplus, Nordplus Junior, Nordplus Nabo, Nordplus Språk och Nordplus Vuxen. Dessa ska stärka kunskaps- och kompetensutveckling samt livslångt lärande och bidra till ökad ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Norden och dess närområden. På NMR:s uppdrag bedrivs de fem programmen av s.k. huvudadministratörer och medadministratörer vid de nordiska nationella kontoren. Varje nordiskt land har huvudansvaret för ett Nordplusprogram. Sverige är sedan 1997 huvudadministratör för Nordplus Junior. Som huvudadministratör för Nordplus Junior samverkar IPK med medadministratörerna i de övriga nordiska länderna. Detta innebär att IPK informerar och vägleder samt sammanställer ansökningar från alla deltagande länder. Beslut om att tilldela medel fattas i samråd med medadministratörerna. IPK administrerar alla bidragsutbetalningar och redovisningar samt rapporterar resultaten till NMR. I övriga nordiska program är IPK medadministratör och ska då svara för information om programmen, vägleda ansökare, bistå huvudadministratören i bedömningen av ansökningar samt i övrigt vara ett stöd för huvudadministratören i utvecklingen och administrationen av programmen. NMR har för perioden etablerat nya Nordplus ramprogram där Nordplus Högre Utbildning, Nordplus Junior, Nordplus Vuxen och ett nytt delprogram Nordplus Horisontal ingår. I programmet deltar de baltiska länderna och Nordplus Nabo utgår som delprogram och redovisas därmed för sista gången i år. För finansieringen av verksamheten tecknar IPK separat kontrakt avseende drift och bidragsmedel. Omfattningen av dessa medel har under 2007 varit ungefär oförändrad jämfört med Under 2006 genomförde IPK särskilda seminarieaktiviteter där NMR tillsköt extramedel utöver det ordinarie driftkontraktet. IPK administrerar på uppdrag av Sida tre program för utbyte och samarbete på högskolenivå med utvecklingsländer. Dessa är Linnaeus-Palme, ömsesidigt studentoch lärarutbyte, Minor Field Studies (MFS) individuella stipendier för fältstudier och Sidas resestipendier för praktik vid godkänd internationell organisation. IPK ansvarar för styrning, handläggning och administration, uppföljning och utveckling av programmen samt information och resultatspridning. IPK och Sida träffade i juni 2007 en ny överenskommelse kring de utbildningsprogram för samarbete med utvecklingsländer som administreras vid IPK och finansieras av Sida. Ramöverenskommelsen sträcker sig fram till år 2010 och reglerar hela den Sida-finansierade verksamhet som enligt regeringsbeslut kommer att lokaliseras till Visby. Utifrån Sida och IPK:s gemensamma rapport Vidgade och nya arbetsuppgifter för IPK har parterna tillsammans lagt fast en plan för att utöka befintliga verksamheter och för att tillföra nya till IPK. Överenskommelsen fastslår en utökning av medel för de tre stipendie- och utbytesprogrammen. Motivet till ökningen är ett över åren stigande intresse för program riktade mot högre utbildningssamarbete med utvecklingsländer. Utöver ökade volymer i de befintliga utbytesprogrammen följer överenskommelsen rapportens rekommendation att överföra ansvaret och samordningen av Den Globala Skolan (DGS) från Myndigheten för Skolutveckling, MSU, till IPK. Denna överföring ägde rum 1 juli DGS syftar till att främja och stödja interkulturella dialoger och utbildning i globala frågor för hållbar utveckling. Målgruppen är i första hand pedagoger, skolledare och lärarutbildare.

9 Driftkostnaderna följer den överenskommelse som Sida och IPK träffat. Driftkostnaderna för DGS särredovisas här för att illustrera omfattning av den för IPK nya verksamheten. Utöver ovan beskrivna program och verksamheter ansvarar IPK för flera nationella program. Dessa finansieras genom IPK:s förvaltningsanslag. Nedan redovisas driftkostnaderna för dessa program samlat. Programkontorets skolstipendier och Ettårsprogrammen presenteras i avsnitt 1.3. Nationella Bologna expertgruppen, Tempus, Tredjelandsprogrammen och IAESTE återfinns i avsnitt 1.5. Driftkostnaderna kommenteras i respektive programavsnitt. Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. IPK har enligt sitt regleringsbrev ett antal mål att uppfylla. Dessa redovisas i det följande och beskrivs sedan mer ingående under respektive programavsnitt. Det svenska deltagandet i EU-programmen ska öka Detta mål har särskilt markerats i fråga om mobiliteten inom högskoleprogrammet Erasmus, där antalet utresande studenter och lärare ska öka till respektive 700. Vidare ska antalet fortbildningsstipendier inom skolprogrammet Comenius öka till 500. Inom Erasmus har antalet utresande svenska studenter uppgått till under Detta är en ökning jämfört med föregående år då studenter reste ut inom programmet. IPK ser flera förklaringar till svårigheten att uppnå målet avseende studentutbyten. Exempel är bristande information på lärosätena, internationalisering i form av studentutbyte är inte prioriterat, svårighet att få tillgodogöra sig studier utomlands. En förklaring kan också vara att det svenska studiemedelssystemet är generöst när det gäller förläggning av studier utomlands. Konkurrens från andra utbytesprogram kan också påverka. På de lärosäten där internationalisering i form av samarbete och utbyte genomsyrar hela lärosätet är i regel antalet utresande högre. Den långsiktiga satsningen mot lärarstudenter, i nära samarbete med lärosäten, bedöms kunna ge positiva effekter på sikt. Medan ökningen var marginell för studentutbytet var ökningen under 2007 tydlig vad gäller lärarutbyten, 522 jämfört med 499 föregående år. Målet att antalet utresande svenska lärare ska öka till 700 har inte uppnåtts. Lärare och internationella handläggare vid svenska lärosäten framför tidsbrist, otillräcklig finansiering och låg prioritet från ledningen som orsaker till lågt lärarutbyte. IPK avser att göra en fördjupningsstudie och riktade insatser 2008 och även kommande år för att nå regleringsbrevets mål. Antalet fortbildningsstipendier inom skolprogrammet Comenius ska enligt regeringens målsättning öka till 500. Under 2007 har 270 lärare eller annan skolpersonal deltagit i fortbildningsverksamhet inom ramen för Comenius. Regeringens mål har således inte nåtts. Det låga antalet kan till viss del förklaras av kommissionens beslut om att införa fyra ansökningsomgångar under Detta medförde att ett stort antal ansökningar (59 st) insända till 2007 års sista ansökningstillfälle överflyttades till 2008 års första ansökningstillfälle. Genom att det i budget 2008 tillförs medel i anslaget för Programkontorets skolstipendier kommer IPK få bättre möjligheter att nå målet. IPK avser mot bakgrund av detta att ytterligare förstärka informationsinsatserna på lokal, regional och nationell nivå.

10 En fullständig redovisning av alla delar inom LLP:s delprogram Comenius, Leonardo da Vinci, Erasmus och Grundtvig, samt övriga EU-program. återfinns i respektive målgruppsavsnitt. En jämn spridning av ansökningar IPK har haft som mål att verka för en jämn spridning av ansökningar från olika aktörer inom utbildning och kompetensutveckling från hela landet. IPK bedömer att detta mål i stort har uppfyllts, vilket framgår av redovisningarna inom respektive område. Nedan följer en sammanfattande analys av resultat per målgrupp. Målgruppen Skola inkluderar främst elever, lärare och annan personal inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Inom några programområden kan även lärarstudenter och personal inom lärarutbildningen samt beslutsfattare och experter inom utbildningsområdet delta. Den framgångsrika lanseringskampanjen av LLP avspeglar sig i årets ansökningsdata för nya projekt. Inom Comenius partnerskap var hela 45 procent (av ca 300 nya ansökningar) från skolor som aldrig tidigare fått bidrag via IPK, vilket är en glädjande och rekordhög notering. För programdelen innebar dock övergångsåret att mer än hälften av budgeten gick till förnyelser av redan beviljade projekt enligt riktlinjer från kommissionen. Samarbetsprojekt mellan skolor berör generellt många olika teman så som pedagogik/metodik, integration, litteratur, tidig språkinlärning samt arbete och företagande. Vanliga teman bland 2007 års ansökningar inom Comenius partnerskap är europeisk identitet och kultur (20 procent), naturvetenskap och miljö (tolv procent), praktiskt estetiska teman samt hälsa och teknik (fyra procent vardera). Inom Programkontorets skolstipendier, vilka är öppna för samarbete med hela världen, är hållbar utveckling och globalisering vanligt förekommande teman. Det är intressant att notera att ansökningarna för 2007 gäller samarbeten med närmare 80 länder. Inom de individuella Comenius fortbildningsstipendierna dominerar liksom tidigare ansökningar till språkkurser. Grundskolans senare del och gymnasiet dominerar både vad gäller ansökningar till samarbetsprojekt som till individuella fortbildningsstipendier. Det gäller särskilt de program som ger möjlighet till resor med större elevgrupper som Comenius bilaterala partnerskap, Programkontorets skolstipendier och Nordplus Junior. Skolåren 1-6 har i stort sett hälften så många ansökningar som de högre årskurserna. Under 2007 överfördes verksamheten inom Den globala skolan (DGS) till IPK. DGS har en rik flora av aktiviteter som når ett stort antal aktörer inom utbildning över hela landet. Totalt har ca personer deltagit i DGS aktiviteter under temat Hållbar utveckling. Redan tidigare har ett samarbete skett mellan framförallt Programkontorets skolstipendier och DGS. Med DGS som ett program bland andra i IPK:s verksamhet öppnas stora möjligheter med samverkan även med andra verksamheter, inte minst med EU:s LLP. Diskussioner kring detta inleddes under hösten En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.3. Yrkesutbildning omfattar allt från yrkesutbildning på gymnasiet upp till fortbildning och kompetensutveckling i arbetslivet. Aktörer inom målgruppen är gymnasieskola, KY-utbildning, folkhögskola, kommun, ideell organisation och företag. Inom programmet Leonardo da Vinci vidareutvecklingsprojekt genomförs insatser för att utveckla yrkesutbildningen och för att kompetensutveckla och stärka individer i arbetslivet. Ett exempel på projekt som beviljades medel 2007 är företaget Infocar AB och projektet Interactive fault finding in cars. Tillsammans med partners i Tyskland, Spanien och Storbritannien ska projektet ta fram ett webbaserat utbildningsmaterial på olika språk för både fordonsutbildning på skolor och högskolor, samt för vidareutbildning av personal på bilverkstäder och hos biltillverkare. Projektet möter behovet av utbildning och fortbildning för redan yrkesverksamma i en bransch där bilarna i allt större utsträckning består av komplicerade elektroniska system. För vidareutvecklingsprojekten har det nya decentraliserade förfarandet inneburit att en fast budget har fördelats till svenskkoordinerade projekt. För 2007 innebar detta att IPK godkände nio projekt, vilket inte

11 kan jämföras med 2006 års 14 projekt då de godkändes i europeisk konkurrens. Noterbart är dock att 14 av årets 23 ansökningar fick höga betyg och hade kunnat godkännas om budgetramen varit högre. En tillbakablick på genomförda Leonardo da Vinci utvecklingsprojekt visar ett brett spektrum av slutprodukter inom många skilda branscher. Vid bedömningen av projektens slutresultat uppnår flertalet projekt en hög poäng vilket visar på hög kvalitet på projektens administration och slutprodukter. Antalet projektansökningar inom området Leonardo da Vinci praktik och utbyten är fortsatt högt och drygt 70 procent av 2007 års ansökningar kunde godkännas. De flesta ansökningarna i gruppen Grundläggande yrkesutbildning (IVT) kommer från gymnasieskolans yrkesinriktade program. Handelsprogrammet står för det flesta antalet ansökningar (20 procent) inom gruppen följt av Hotell- och restaurangprogrammet (elva procent) och Naturbruksprogrammet (nio procent). I syfte att få ett större genomslag på lokal och regional nivå uppmuntrades 2007 års ansökare att inkomma med ansökningar med många deltagare och samarbeten mellan skolor. Som ett led att sprida programmets möjligheter prioriterades också förstagångsansökare. Under årets två ansökningsomgångar var en fjärdedel förstagångsansökare, i den andra var andelen hela 44 procent. En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.4. De program IPK erbjuder högre utbildning ger möjlighet till student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kursutvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten, intensivprogram och transnationella projekt med näringslivet och högskola i samarbete. Tidigare i resultatavsnittet har utfallet för Erasmus mobilitet presenterats. En positiv utveckling kan konstateras inom Erasmus intensivprogram, som sedan 2007 är en decentraliserad aktivitet inom LLP. Antalet beviljade svensksamordnade projekt ökade till åtta från två föregående läsår. Intensivprogrammen möjliggör korta utbyten, ett viktigt komplement till Erasmus- utbytet som kräver minst tre månaders utlandsstudier. För såväl medverkande lärare som deltagande studenter kan Intensivprogrammen fungera inte bara som ett alternativ utan även som en inkörsport till längre utbyten. De svenska lärosätena visar ett fortsatt stort intresse för programmen för samarbete med utvecklingsländer, Linnaeus-Palme och Minor Field Studies (MFS). Båda programmen har högt söktryck och hög kvalitet på ansökningarna. I slutrapporter från Linnaeus-Palme projekt framgår att programmet har en betydelsefull roll för initiering av samarbete mellan svenska lärosäten och universitet i utvecklingsländer och att stödet från programmet ger förutsättningar för ett ömsesidigt utbyte. Vidare uppger projekten att aktiviteter inom Linnaeus-Palme har förbättrat kvaliteten på utbildningen vid det egna lärosätet och att intresset för samarbete med lärosäten i utvecklingsländer och för internationellt samarbete generellt har ökat. Inom Tempus tillhör Sverige de mest högpresterande länderna. Endast Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike har högre deltagande. Intressant att konstatera är att svenska lärosäten är aktiva inom Tempus Meda, instiftat för samarbete med länderna kring Medelhavet. IPK bedömer att detta är resultat av de två kontaktseminarier som arrangerats i Marocko 2004 och Egypten En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.5. Målgruppen inom vuxnas lärande är mycket bred; alltifrån formella vuxenutbildningsorganisationer (kommunal vuxenutbildning) via icke formella folkbildningsorganisationer (folkhögskolor och studieförbund) till bibliotek, föreningar, museer, kommunala förvaltningar och andra som arbetar med vuxnas informella allmänna lärande. Inom LLP är det sektorsprogrammet Grundtvig som riktar sig till vuxenutbildning. Den största programdelen är Grundtvig partnerskap där antalet partnerskapsansökningar 2007 var 74 mot 81 föregående år. En liten nedgång som IPK har identifierat två orsaker till, ändrade villkor för den största ansökargruppen, den kommunala vuxenutbildningen, liksom en avvaktande hållning på grund av årets låga bidragsnivåer. Var tionde partnerskapsansökan rör kulturprojekt, ett resultat av IPK:s särskilda satsningar riktade till

12 kultursektorn. Generella teman som andragogik (vuxenpedagogik) och informationsteknologi har fallit tillbaka över åren. Ansökningar som inkommit 2007 speglar istället de utmaningar som svensk vuxenutbildning och folkbildning kan sägas stå inför. Uppdraget att fånga in personer som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och att snabbt få personer med annat hemspråk än svenska att ta till sig svenska språket och ta sig in i det svenska samhället präglar årets ansökningar. Hälften av partnerskapsansökningarna rör interkulturellt lärande, språk (svenska i första hand) och lika villkor för personer med funktionshinder. De kommunala vuxenutbildningarna har länge dominerat programmet, men allt fler aktörer inom den informella och icke-formella sektorn har börjat intressera sig. Skolverket har beräknat att 21 procent av utbildningen i riket sker på entreprenad i storstäder 54 procent. Privata utförare har dock inte tagit plats i programmet ännu. En bidragande orsak kan vara de relativt korta avtalstiderna för många aktörer som arbetar på uppdrag av kommuner. En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.6. IPK har vidare haft som mål att utveckla programadministrationen för att uppnå en högre effektivitet, vilket har fortsatt genom den systematiska verksamhetsutveckling/processanalys som pågått inom myndigheten sedan våren IPK har under 2007 fortsatt den tidigare påbörjade utvecklingen inom IT-området. Syftet har varit att dels effektivisera den interna programadministrationen, dels underlätta för avnämarna att kunna ansöka. Ett särskilt arbete under 2007 har varit att fullfölja driftsättning av ett gemensamt ärendehanteringssystem för IPK:s olika program. Under året har ärendehanteringssystemet tagits i bruk fullt ut för myndighetens diarieföring och ytterligare program har integrerat sin administrativa process i ärendehanteringssystemet. Ett arbete med att dokumentera rutiner kring programadministrationen har inletts under Detta kommer att resultera i en Handbok för programadministration vid IPK med enhetliga beskrivningar av hur IPK arbetar i programmen. Dokumentationen kommer att minska sårbarheten inom organisationen, säkerställa rättsäkerheten och öka den administrativa processens genomsynlighet för såväl medarbetare som avnämare. En fortsatt utveckling har också skett vad avser IPK:s ekonomiadministrativa rutiner. En redovisning av detta, som innebär en kontinuerlig utveckling, återfinns i avsnitt 2.1. Samverkan har skett med andra myndigheter avseende information rörande de program som IPK administrerar och informerar om, vilket redovisas i avsnitt 2.2. Vidare redovisar IPK i samma avsnitt hur myndigheten har arbetat för att tillvarata resultat från programmen. Den ekonomiska situationen för IPK förbättrades under 2006 och har ytterligare förstärkts under IPK erhöll för 2007 en permanent utökning av myndighetens ramanslag som en följd av satsningen på Programmet för Livslångt lärande (LLP). Satsningen skulle dels svara upp mot förväntade volymökningar i programmet, vilket bedömdes medföra en utökad programadministration, dels svara upp mot en ökad decentralisering där de nationella kontoren får ett utökat uppdrag från kommissionen att administrera programdelar som tidigare hanterades av kommissionen. Då starten av LLP kom att försenas tilldelade regeringen IPK, även under 2007, det separata anslag, Lanseringsanslaget, som myndigheten hade tilldelats föregående år. Lanseringsarbetet presenteras i avsnitt 1.9. För LLP har IPK, på regeringens uppdrag, tecknat ett samlat driftkontrakt med kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer i programmet som det bidrag som IPK erhåller för att administrera programmet. För 2007 fick IPK en utökning vad avser medlen för drift av LLP jämfört med motsvarande driftmedel under de tidigare kontorskontrakten Sokrates II respektive Leonardo da Vinci II. IPK har vidare tecknat driftkontrakt med kommissionen rörande verksamheterna Europass och Euroguidance Sweden. Omfattningen av dessa har varit ungefär oförändrad jämfört med tidigare år. På uppdrag av Nordiska ministerrådet (NMR) administrerar IPK programmet Nordplus Junior där IPK tecknar

13 separat driftkontrakt. Omfattningen av dessa medel har under 2007 varit ungefär oförändrad jämfört med Under 2007 har IPK och Sida tecknat en ny ramöverenskommelse för åren För de tre programmen Linneaus-Palme, Minor Field Studies (MFS) och Sidas resestipendier har driftmedlen för 2007 legat på samma nivå som tidigare år. I ramöverenskommelsen har dock driftmedel för verksamheten Den Globala Skolan (DGS) tillskjutits fr.o.m då denna verksamhet överfördes från Myndigheten för skolutveckling (MSU) till IPK. När det gäller 2007 års utfall gäller generellt att kostnader för verksamheten Den Globala Skolan belastar resultatet fr.o.m med knappt 4 milj. kr. I enlighet med reglerna för redovisning av avsättningar och fonder har upplupna kostnader för den kommande omlokaliseringen belastat resultatet med knappt 3 milj. kr, varav ca 2 milj. kr utgörs av upplupna personalkostnader. Kostnaderna har inte avräknats mot IPK:s anslag under 2007 utan kommer att avräknas under 2008 alltefter det att löner, fakturor etc. bokförs. IPK transfererar årligen ca 200 milj. kr till bidragsmottagare inom utbildningsområdet. Bidragsmedel för transferering erhålls från IPK:s olika uppdragsgivare, kommissionen, NMR, Sida och regeringen via anslag över statsbudgeten. Volymen bidragsmedel har i stort sett varit oförändrad jämfört med tidigare år, med undantag för kommissionen där en viss ökning av tilldelade och lämnade bidrag har skett. Vid ingången av 2007 redovisade IPK ett ingående överföringsbelopp ( anslagssparande ) om 467 tkr på ramanslaget 16:25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, ap. 1. Tilldelade medel över anslaget ökade år 2007 med knappt 1,5 milj. kr (inkl pris- och löneomräkning) och uppgick totalt till ca 31,6 milj. kr. Hösten 2007 aviserade IPK i sin utgiftsprognos till regeringen att anslaget skulle komma att kraftigt underförbrukas. Underförbrukningen uppgår vid årets slut till ca 3,9 milj. kr. De huvudsakliga förklaringarna till underförbrukningen är slutreglering under 2007 av kontorskontrakt med kommissionen avseende programmen Sokrates II och Leonardo da Vinci för Regleringen har inneburit ett överskott om ca 1,2 milj. kr, vilket har minskat anslagsbelastningen på IPK:s ramanslag med motsvarande belopp. Omslutningen för dessa två kontrakt var ca 50 milj. kr för de två kontraktsåren och den positiva differensen kan ställas i relation till detta. underförbrukning gentemot intern budget om knappt 2 milj. kr, varav hälften utgörs av personalkostnader. Förklaring till underförbrukningen är den personalrörlighet som den förestående omlokaliseringen av viss verksamhet till Visby har förorsakat. Bristen på personal och kontinuitet i bemanningen har också medfört att vissa aktiviteter inte har kunnat genomföras i programmen såsom planerat. Därutöver har IPK även under 2007 kunnat dra nytta av den särskilda kompetensöverföringsersättning som den förra regeringen fattade beslut om. Dessa medel som IPK ansökte om och fick beviljade under 2006 har även under 2007 bidragit till en minskad anslagsbelastning på myndighetens ordinarie förvaltningsanslag för drift om ca 500 tkr. Periodens resultaträkning visar att IPK:s totala intäkter uppgår till ca 55,2 milj. kr, vilket är en ökning med ca 4,8 milj. kr jämfört med år Intäkter av anslag är lägre än under 2006, vilket beror på underförbrukningen om ca 4 milj. kr, som har beskrivits ovan i avsnittet om Anslagsredovisning. I det redovisade beloppet för 2007 ingår också de särskilda anslagsmedel som IPK tilldelades för 2007 för lanseringen av EU:s program för livslångt lärande (LLP). Intäkter av avgifter m.m. är oförändrade jämfört med föregående år. Beloppet omfattar huvudsakligen intäkter av konferensavgifter som tas ut av IPK. Intäkter av bidrag utgörs av IPK:s intäkter från kommissionen avseende driftkontrakt för administrationen av LLP samt driftkontrakten för Euroguidance och Europass. Därtill ingår intäkter för administrationen

14 av Nordplus-programmen och de av Sida finansierade programmen. Posten visar på en kraftig ökning jämfört med föregående år och förklaras av ökade driftmedel från kommissionen avseende LLP och att verksamheten Den Globala Skolan har överförts till IPK fr.o.m och därmed påverkar flera resultatposter. Kostnaderna för personal är ca 3,7 milj. kr högre år 2007 än under Den huvudsakliga förklaringen är att upplupna personalkostnader om ca 2,1 milj. kr till följd av omlokalisering har redovisats år I övrigt beror skillnaden i utfall mellan åren på tillkommande personalkostnader för verksamheten inom Den Globala Skolan och ordinarie lönerevision. Kostnaderna för lokaler är lägre jämfört med Hyreskostnaderna för myndighetens lokaler har indexuppräknats i enlighet med hyreskontraktet men då ett nytt kontrakt har tecknats med hyresvärden i Stockholm har en ny, lägre hyra börjat gälla fr.o.m Övriga driftkostnader har ökat med ca 5 milj. kr, vilket förklaras av satsningarna på lanseringen av LLP, på driftkostnaderna för verksamheten Den Globala Skolan och att posten belastas med vissa upplupna kostnader (ca 700 tkr) avseende kommande omlokalisering till Visby. Kostnaderna för avskrivningar är något lägre än föregående år, beroende på en lägre investeringsgrad framför allt vad gäller immateriella anläggningstillgångar. IPK gör årliga investeringsbudgetar och följer löpande hur utfallet ser ut i förhållande till den tilldelade låneramen för investeringar om 3,4 milj. kr. Låneramen var vid årets slut utnyttjad till ett belopp om knappt 1,7 milj. kr. Posten Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag. Det redovisade beloppet om ca 14 milj. kr utgörs i sin helhet av bidragen inom programmet Programkontorets skolstipendier. Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag utgörs huvudsakligen av bidragsmedel för de av Sida finansierade programmen Linnaeus-Palme, MFS och Sidas resestipendier. Beviljade och utbetalda medel har ökat med ca 1 milj. kr jämfört med föregående år. från kommissionen som betalas ut till icke-statliga mottagare. Dessa bidrag har t.o.m. år 2006 betalats ut med bokföring enbart i balansräkningen men bokförs fr.o.m även i resultaträkningen. Observera att jämförelsevärden har räknats om i resultaträkningens transfereringsavsnitt. Posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag utgörs av samtliga bidragsmedel som erhållits från kommissionen och NMR för år 2007 samt medel från kommissionen från år 2006 och tidigare som fördelas till andra statliga mottagare. Transfereringarna av dessa bidrag har ökat med ca 5 milj. kr jämfört med föregående år. Ökningen utgörs i sin helhet av medel inom Erasmus. Observera att övriga medel som erhållits från kommissionen för åren 2006 och tidigare och som transfereras till icke-statliga mottagare, t.ex. till skolor m.fl., inte syns i resultaträkningen, jfr ovan. För att få en helhetsbild av summan bidrag/stipendiemedel som erhålles från EU och betalas ut till bidragsmottagare i Sverige via IPK, hänvisas till tabellen benämnd Omslutning Av denna tabell framgår att totalt beviljade, utbetalda medel inom de olika programmen uppgick till drygt 205 milj. kr år 2007, vilket är en ökning med ca 7 milj. kr jämfört med Årsredovisningen ska innehålla en kommenterad redovisning av finansiering och kostnader för respektive program. Av redovisningen ska framgå dels förvaltningskostnaden, dels totalt beviljade utbetalda medel inom respektive program. Finansiering ska delas upp på respektive finansieringskälla och insatser för information, uppföljning och administrativ hantering ska redovisas. För definitioner av begreppen Driftkostnad och Utbetalda medel, se avsnitt 1.1 Programöversikt och definitioner. Återrapporteringen i enlighet med regleringsbrevet angående totalt beviljade medel och kostnaden för drift (förvaltning) av respektive program återfinns dels för varje program i Resultatredovisningen, dels samlad i tabellen Omslutning Fr.o.m. år 2007 har IPK ändrat principen för redovisning av bidrag från Nordiska ministerrådet och vissa bidrag

15

16 Comenius är ett delområde inom EU:s program för livslångt lärande (LLP). Inom LLP är Comenius den stora programdelen för skolområdet, från förskola till gymnasium. Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildning: lärare, övrig pedagogisk personal och elever. Även instanser utanför skolan välkomnas, organisationer, lokala myndigheter och institutioner, företag med flera. Inom ramen för Comenius ges möjlighet att driva projektsamarbeten, gå fortbildningskurser och praktisera utomlands. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Utbetalda medel avser samtliga decentraliserade programdelar inom Comenius. Driftkostnaden för Comenius ingår i den samlade redovisningen för LLP i avsnitt 1.2. Inför en ansökan inom Comenius partnerskap kan skolor utan eller med ringa erfarenhet av sådana, söka bidrag till ett förberedande besök för att diskutera och utarbeta projektplaner samt tillsammans göra en projektansökan. Inom ramen för Förberedande besök ges också nya aktörer möjlighet att delta i s.k. kontaktseminarier alltefter tema och skolnivå. IPK har i sin information till alla pågående och nyss avslutade projekt konsekvent informerat om att förberedande besök endast beviljas nya sökande. För år 2007 redovisas fyra ansökningsomgångar då en extra ansökningsomgång genomfördes i januari. IPK:s bedömning är att uppgången i antalet ansökningar är ett resultat av lanseringskampanjen för LLP. Detta delprogram omfattar både det som i Sokrates II kallades Skolprojekt och Skolutvecklingsprojekt. Inom multilaterala partnerskap samarbetar en förskola, grundskola eller gymnasieskola med minst två skolor i andra länder. Arbetet sker kring ett gemensamt valt tema som ska ge ett internationellt perspektiv i undervisningen för både elever och lärare. Projekten har oftast antingen ett elevperspektiv eller en inriktning mot skolutvecklingsfrågor. Projekten pågår i två år, med undantag för de projekt som inleddes under Sokrates och i denna omgång ansökt om ett års förnyelse. Antalet inlämnade ansökningar har ökat främst vad gäller utlandssamordnade partnerskap. Under 2007 har det dock inte funnits ekonomiskt utrymme att öka antalet beviljade ansökningar i motsvarande grad. Den ökning som skett från tidigare år kan tillskrivas det stora antalet helt nya ansökningar, vilket bedöms ha sin grund i den lanseringskampanj över hela Sverige som ägde rum under höst/vinter Emellertid har inte så stor del av dessa nya ansökningar kunnat beviljas, på grund av de förnyelse ansökningar som härstammar från det tidigare utbildningsprogrammet Sokrates II och som skulle prioriteras i urvalet enligt direktiv från kommissionen. Många nyansökningar har dock kunnat beviljas under processen med samordning mellan de olika nationella kontoren.

17 Bilaterala partnerskap är i princip detsamma som de tidigare Språkprojekten inom Sokrates II. Den största skillnaden är att projekten pågår i två år, mot tidigare ett år. Syftet med detta delprogram är att höja ungdomars motivation att lära sig och att använda andra europeiska språk. De minst använda språken prioriteras särskilt. Inom bilaterala partnerskap samarbetar en grundskola eller en gymnasieskola med endast en annan utländsk skola och grupper om minst tio elever, fyllda tolv år, deltar. Antalet inlämnade ansökningar har ökat främst vad gäller svensksamordnade partnerskap. Under 2007 har dock antal beviljade bilaterala partnerskap sjunkit, både svensksamordnade och utlandssamordnade. Budgetutrymmet för att bevilja helt nya ansökningar för bilaterala partnerskap har varit relativt litet, jfr föregående avsnitt. Ingen reserv kunde heller beviljas under samordningsprocessen eftersom deras medsökande inte fick sina ansökningar beviljade. Programdelen, byggd på samarbete mellan endast två partnerskolor, är särskilt känslig för utfallet av de nationella besluten. IPK bedömer den geografiska spridningen som tillfredsställande då samtliga län finns representerade. Högst intresse i förhållande till antal invånare märks i Västmanland, Norrbotten och Gävleborg. Lågt intresse noteras i Gotlands (ej i diagrammet), Kalmars, Jönköpings, Jämtlands, Hallands och Stockholms län. Fördelningen av ansökningar över olika skolformer uppvisar samma mönster som tidigare år. En majoritet av ansökningarna är från gymnasieskolan och grundskolans senare årskurser, till Multilaterala partnerskap 43 procent och till Bilaterala partnerskap hela 96 procent. Liksom föregående år är ca. tio procent av ansökningarna från särskola/gymnasiesärskola. Lärare och annan personal inom skolan har möjlighet att söka stipendier för deltagande i fortbildning i ett annat europeiskt land under en till sex veckor. Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman och genomförs som kurs eller praktik vid en partnerskola. Målet för verksamheten är kompetensutveckling och att höja kvaliteten i skolarbetet. Ett viktigt syfte är också att knyta kontakter för framtida Comeniusprojekt Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

18 Enligt IPK:s regleringsbrev för 2007 var målet att antalet beviljade fortbildningsstipendier skulle öka till minst 500. Detta mål har inte kunnat nås. Inför 2008 beslutade kommissionen om att genomföra fyra ansökningsomgångar vilket medförde att aktivitetsperioden för 2007 års sista ansökningsomgång kortades ner. Detta påverkade antalet ansökningar 2007 negativt eftersom 59 ansökningar då flyttades över till första ansökningsomgången Spridningen över landet är bra och så gott som samtliga län är representerade bland ansökningarna. Gymnasieskolan är något mindre dominerande än föregående år, med 40 procent av ansökningarna jämfört med hälften föregående år. Noterbart är att ansökningar från förskolor ökar. Svenska skolor har inom programdelen möjlighet att ta emot blivande lärare eller nyutbildade lärare från andra länder, s.k. Comenius assistenter. Assistenterna deltar i första hand i undervisningen i sina ämnen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Eleverna vid den mottagande skolan får genom assistenten en större motivation att lära språk och ett ökat intresse för lärarassistentens egen kultur och språk. Nytt för året är att programdelen är öppen för lärare i alla ämnen, tidigare begränsades detta till endast språklärare. Till årets ansökningsomgång har det inkommit 82 ansökningar, några färre än Mer än hälften av ansökningarna kommer från skolor som anger att de inte tidigare varit värd för en språkassistent (61 procent). Ett stort antal skolor uppger att de har ett tydligt behov av internationellt arbete på skolan och att Comenius assistenten kommer att ha en viktig roll i detta arbete. Liksom tidigare år dominerar Västra Götalands län med 22 procent av ansökningarna. Gävleborg och Skåne är fortsättningsvis väl representerade och ansökningsantalet har ökat. I Stockholms län minskar antalet, från redan låga sex ansökningar till tre. Från Blekinge, Halland, Jämtland, Kalmar, Kronoberg och Örebro län har inga ansökningar inkommit. Av 2007 års sökande representerar 51 grundskolor och 31 gymnasieskolor. I ansökningarna är det svårt att skilja ut förskola från grundskola eftersom flera grundskolor har förskoleverksamhet inom skolan. I åtta av ansökningarna har det dock varit möjligt att utläsa att assistenten ska vara verksam också bland förskolebarnen. Engelska är det vanligaste valet av undervisningsspråk, 67 procent av värdskolorna har detta som första alternativ. Franska, tyska och spanska följer därefter i popularitet. Slovenska är, vid sidan av önskemål om undervisning på svenska, det enda mindre språket som önskats som förstahandsval. Värdskolorna önskar oftast assistenter från Storbritannien, Spanien och Frankrike. Noterbart är att också länder som Turkiet, Rumänien och Bulgarien finns med bland förstahandsvalen.

19 2007 är första året som Comenius assistenter som undervisar i andra ämnen än språk inbjuds att delta i utbytet. IPK kan konstatera att det fortfarande är vanligt att se Comenius assistenten som en språkassistent då 35 procent av värdskolorna ser att denne undervisar i engelska. Detta följs av tyska, franska och spanska. Resterande ansökningar önskar undervisning i andra ämnen, främst inom samhällskunskap och praktiskt estetiska ämnen. Svenska lärarstuderande och vissa lärare kan få ett stipendium för att praktisera som assistenter vid en skola i ett annat europeiskt land så som just beskrivits ovan. Målet är att kompetensutveckla blivande lärare och att höja kvaliteten i skolundervisningen är första året som lärarstudenter som undervisar i andra ämnen än språk inbjuds att delta i utbytet. Den uppåtgående trenden vad det gäller antalet inlämnade ansökningar fortsätter, 2007 visar en ökning om 44 procent. IPK inledde under 2005, i samarbete med tio lärosäten, en särskild satsning för att öka mobiliteten bland lärarstudenterna, det s.k. Lärarlyftet. Satsningen motiverades av lärarutbildningens låga deltagandegrad i Erasmus. Genom annonsering, informationsmöte och lanseringskonferenserna under 2007 har kännedom om programmet även spritt sig till andra lärosäten. IPK:s bedömning är att det ökade antalet ansökningar är en följd av denna satsning. Möjligheten för lärarstudenter inom samtliga ämnesinriktningar att ansöka bedöms också ha bidragit till ökningen. Antalet beviljade ansökningar och deltagande assistenter visar på en svag minskning jämfört med föregående år. Orsaker till detta är högre stipendiebelopp per assistent i kombination med en mindre budget för programdelen. Storbritannien dominerar stort och är förstahandsval i 31 procent av ansökningarna. Inom denna grupp återfinns många assistenter med andra ämnen än språk. Spanien är det näst populäraste landet med 18 procent av ansökningarna. Studiebesöksprogrammet (f.d. Arion) riktar sig till beslutsfattare och experter inom utbildningsområdet. Dessa kan ansöka om ett stipendium för att delta i ett av ca 250 olika studiebesök med i förväg bestämda teman. Som en anpassning till det gemensamma Studiebesöksprogrammet har två ansökningsomgångar genomförts 2007 varav den sista avser aktiviteter under våren Utbetalningar av bidrag som rör den andra ansökningsomgången har därför inte skett under Driftkostnaden för Studiebesöksprogrammet ingår i den samlade redovisningen för LLP i avsnitt 1.2.

20 Efter rekordåret 2005 minskade antalet ansökningar 2006 för att under 2007 åter öka. Till skillnad från tidigare år genomfördes två ansökningsomgångar Ökad budget från EU har möjliggjort ett ökat antal beviljade ansökningar. Tolv av stipendiaterna har kunnat delta i Studiebesöksprogrammet på temat Vuxnas lärande genom finansiering från Grundtvig. 13 län finns representerade bland årets inkomna ansökningar. Västra Götaland dominerar, liksom tidigare, i år med 36 ansökningar. Från Stockholms län har endast sex ansökningar inkommit, en mycket låg notering med tanke på befolkningens storlek. Norrbottens och Västerbottens län hade tolv respektive sex ansökningar vilket är högt i förhållande till invånarantalet. Antal anordnade Studiebesök i Sverige har stadigt ökat de senaste åren för att under 2006 nå rekordnivån 15. Under 2007 anordnades 13 svenska besök, även det ett med europeiska mått mycket bra resultat. Inom dessa delprogram beslutar kommissionen om stöd. I detta delprogram samarbetar organisationer för att förbättra grundutbildning och fortbildning för lärare och andra personalgrupper inom skolan. Projekten förväntas leda till utarbetande av t.ex. en kursplan, kurs, metod eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning av lärare. Partnerskapet omfattar alltid minst tre länder och vanligtvis ska minst en partnerinstitution per land bedriva utbildning av personal vid skolor. Inom programdelen godkändes enligt uppgift från Executive Agency 36 projekt varav ett med svensk projektanordnare. Detta projekt koordineras av Utbildningsförvaltningen Malmö stad i samarbete med Malmö Högskola och Heleneholms gymnasium. Uppgift om antal projekt med svensk partner saknas. Inom detta område bildas nätverk inom teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av skolutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en myndighet eller högskolor med lärarutbildning. Inom programdelen godkändes enligt uppgift från Executive Agency fem nätverk varav inget med svensk projektanordnare. Uppgift om antal nätverk med svensk partner saknas. Inom Comenius ska de kompletterande åtgärderna stödja kommunikationsverksamhet och andra initiativ för spridande och användning av resultat. Inom programdelen godkändes enligt uppgift från Executive Agency sju projekt varav inget med svensk projektanordnare. Uppgift om antal projekt med svensk partner saknas. De nordiska programmen ska stärka kunskaps- och kompetensutveckling samt livslångt lärande och bidra till ökad ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Norden och dess närområden. På Nordiska ministerrådets (NMR) uppdrag är Sverige huvudadministratör för programmet Nordplus Junior. Detta innebär att IPK informerar och vägleder samt sammanställer ansökningar från alla deltagande länder. Beslut om stöd fattas i samråd med medadministratörerna. IPK administrerar alla bidragsutbetalningar och redovisningar samt rapporterar resultaten till NMR. Nordplus Junior bidrar till att elever och lärare får möjlighet att stifta bekantskap med andra nordiska länders kultur, levnadssätt, värderingar, normer och språk. Målgruppen är förskola, grundskola och gymnasieskola. Programmet ger möjligheter till klassutbyten, lärarutbyten och praktik. Beloppen avseende utbetalda bidrag omfattar för 2005 och delvis 2006 ett utökat uppdrag från NMR att genomföra särskilda seminarieaktiviteter.

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

Årsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet

Årsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet Årsredovisning 2003 internationella programkontoret för utbildningsområdet kort om programkontoret Programkontoret > ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete

Läs mer

Budgetunderlag för Universitets- och högskolerådet 2014-2016

Budgetunderlag för Universitets- och högskolerådet 2014-2016 Staben Föredragande Anna Lindholm Stabschef anna.lindholm@uhr.se Diarienummer 1.1.1-930-2013 Datum 2013-03-01 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470

Läs mer

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera och sprida

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Rapport - EU-program

Rapport - EU-program Dnr Kun 2011/213 Rapport - EU-program EU-medel som kan sökas av kultur- och fritidsnämndens verksamheter Ulla Eriksson 2011-11-14 2011-11-14 Dnr Kun 2011/213 Rapport EU-program Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

H-ÅR 2007. Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie

H-ÅR 2007. Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie Internationella programkontoret för utbildningsområdet Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box 22007 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 www.programkontoret.se registrator@programkontoret.se Internationella

Läs mer

Introduktion för nya handläggare

Introduktion för nya handläggare 2013-05-07 Jacob Dygeus Anna Angermann Introduktion för nya handläggare Presentation av UHRs program Upplägg på workshopen Information om UHR och våra program Frågor och svar Vilka är UHR? Ny myndighet

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Internationell utblick

Internationell utblick 2014-11-14 Internationell utblick studier, praktik och arbete utomlands Nina Ahlroos Euroguidance Sweden Sambandet mobilitet - vägledning Europeiska unionens utvidgning har gett en ökad potential för rörlighet

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund

Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Kerstin Hagblom Sara Norlund Kort information om delprogrammen Comenius Fortbildning pedagogisk personal inom för-

Läs mer

27 nov 2014. Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe

27 nov 2014. Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe EPALE Electronic Platform for Adult Learning in Europe 27 nov 2014 Kerstin Hagblom 2 EPALE: http://ec.europa.eu/epale/ Webbplats för att samla stöd till vuxenutbildningsaktörer i Europa För vem? Den som

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP)

Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP) Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP) Sida 1 (57) Sida 2 (57) Innehåll 1. Sammanfattning... 5 2. Bakgrund... 7 3. Utgångspunkter för uppföljningen... 8 4. Övergripande om LLP-programmet

Läs mer

Kommunfullmäktiges långsiktiga mål för Utbildningsnämnden 2008-2010. Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ.

Kommunfullmäktiges långsiktiga mål för Utbildningsnämnden 2008-2010. Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. WESTERLUNDSKA GYMNASIET HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONELL SAMVERKAN INLEDNING OCH SYFTE Westerlundska gymnasiet är en stor gymnasieskola som har en tradition av utbyte med andra länder på olika sätt. Inför

Läs mer

Nordplus Högre Utbildning

Nordplus Högre Utbildning 2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

La bella Italia på Fyrisskolan!

La bella Italia på Fyrisskolan! La bella Italia på Fyrisskolan! De kulturella inslagen bland eleverna på Fyrisskolan är stora. Personalens ambition är att ta vara på elevernas bakgrund och främja möten mellan olika kulturer genom språk,

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter ANVISNINGAR Datum Sida 1/9 Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 2015-2016 Medelfördelning 2015 För 2015 disponerar Länsstyrelsen i Jönköpings län 21

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

INTRODUKTIONSDAG OM PROGRAM FÖR INTERNATIONELLLT SAMARBETE INOM HÖGSKOLA

INTRODUKTIONSDAG OM PROGRAM FÖR INTERNATIONELLLT SAMARBETE INOM HÖGSKOLA INTRODUKTIONSDAG OM PROGRAM FÖR INTERNATIONELLLT SAMARBETE INOM HÖGSKOLA INTERNATIONELLT SAMARBETE GER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DET BÄSTA LÄRANDET 28 NOVEMBER 2012, STOCKHOLM 09:30 Kaffe 10:00 Internationella

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Internationella utbyten och samarbeten inom Yrkesutbildning

Internationella utbyten och samarbeten inom Yrkesutbildning Internationella utbyten och samarbeten inom Yrkesutbildning Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret 2007 Texter: Karin Andrén, Eva Ekelöf (Ord med mera)

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012

INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012 INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012 2007 Comenius fortbildningsstipendium: Ursula S. Gullander på språkkurs i Málaga, Spanien SP05Int på studieresa till Rom 2008 Comenius fortbildningsstipendium:

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om Genomförd våren 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar,

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Riksdagen har beslutat om och anslaget 2:54 för budgetåret 2010. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för nedan

Läs mer

Nytt på Comenius-fronten - och lite till..

Nytt på Comenius-fronten - och lite till.. Nytt på Comenius-fronten - och lite till.. Nya program Comenius Regio Partnerships Comenius Individual Pupil Mobility Etwinning Comenius Regio Partnerships Övergripande syfte: Stödja regioner i sitt förbättringsarbete

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013

Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013 Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013 Sida 1 (14) Sida 2 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 BAKGRUND...5 IPK/UHR VAR NATIONELL STRUKTUR...6 NATIONELLA MEDEL FÖR ERASMUS MUNDUS...7 NATIONELLA

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag!

i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag! Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag! i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Morgon Torsdag 29 November 2012 Alla projekt som presenteras har finansierats av EU-program för utbildning, yrkesutbildning,

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer