ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2003 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

2 Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -04, DOV 4006) Foto: Anna Clarén (Foto sidan 5, Håkan Falk) Tryck: Exakta

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Generaldirektören har ordet 4 Året som gått 6 Detta är domstolsväsendet 8 Omvärlden 10 Verksamhetens mål och resultat 12 Utveckling i fokus En vision för domstolsväsendet 14 Organisation 15 Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete 18 Kompetensutveckling 20 Resursfördelning och verksamhetsuppföljning 22 Samverkan mellan myndigheter 26 Arbetsmiljöfrågor 27 Internationella insatser Det internationella utvecklingssamarbetet 28 Internationella seminarier och annan utbildning m.m. 31 Domstolarnas resultat Inledning och sammanfattning 32 Tingsrätterna 36 Hovrätterna 46 Högsta Domstolen 52 Länsrätterna 58 Kammarrätterna 66 Regeringsrätten 74 Hyres- och arrendenämnderna 80 Rättshjälpsmyndigheten 82 Rättshjälpsnämnden 85 Personal Antal anställda och årsarbetskrafter 86 Åldersstruktur 89 Kvinnor och män 90 Sjukfrånvaron 91 Jämställdhet 94 Skyddet och säkerheten 96 Kompetensförsörjning Åldersstruktur 98 Könsfördelning 99 Etnisk och kulturell mångfald 100 Personalrörlighet 101 Övriga insatser 102 Finansiella dokument Resultaträkning 104 Balansräkning 105 Finansieringsanalys 106 Anslagsredovisning 108 Noter till finansiella dokument 110 Ersättningar till styrelsen m.m. 122 Sammanställning över väsentliga uppgifter 123 Styrelsens underskrifter 124 Bilagor 1. Enskilda domstolars måluppfyllelse Totalt antal balanserade mål och mål äldre än sex respektive tolv månader 138 3

4 G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Vi skriver februari 2004 och ytterligare ett år i domstolsväsendets utveckling har passerat. Målökning, ekonomiska besparingar och stora omvärldshändelser har präglat året. Målökningen har under 2003 överstigit 3 procent. Samtliga domstolskategorier uppvisar en ökning av inkomna mål utom Regeringsrätten är andra året i rad med en målökning. Otvetydigt innebär detta fortsatta ansträngningar och en ökad press på domstolarna. Med de ytterligare satsningar på polis och åklagare som det talats om i media de sista veckorna kan vi nog räkna med en ytterligare målökning under kommande år. När det gäller måluppfyllelse utifrån de av regeringen fastställda verksamhetsmålen kan man se att domstolarna endast i ett fåtal fall uppnår de fastställda målen. Värt att notera är dock att de bakomliggande mätningarna, trots målökningarna, uppvisar en positiv trend och att domstolarna i många fall ligger mycket nära de fastställda målen. Ekonomiskt blev 2003 ett besvärligt år. Domstolsväsendet går in i 2004 med ett underskott på 112 miljoner kronor. Det är pengar som till stor del måste tas fram genom det besparingsprogram som utarbetades i samband med budgetprocessen i höstas. Hade vi inte erhållit en ramhöjning med 50 miljoner kronor från 2004 och bättre kreditvillkor hade besparingsbehovet dubblerats. Under 2004 ska kostnaderna minska med totalt 45 miljoner kronor. Samtidigt är det tämligen uppenbart att de besparingar som lagts ut för 2004 blir svåra att fullt ut realisera under året. Så mycket som 95 procent av kostnaderna är att betrakta som fasta. Jag kan känna en viss oro för att det under detta år blir ytterligare ökningar av målbalanserna parat med en fortsatt kärv ekonomi. I september 2003 presenterades resultatet av Framtidsgruppens arbete i form av en vision för domstolväsendet. Visionen har tagits fram under ledning av Framtidsgruppen vid olika möten i vilka en mycket stor del av domstolarnas personal deltagit. Jag vågar påstå att det är det mest representativa dokument som någonsin tagits fram om vilka tankar som finns om framtiden bland de domstolsanställda. Att sedan inte alla domstolsanställda gillar visionen i alla dess delar är inte ägnat att förvåna. Visionens positiva och framåtsyftande innehåll blir en viktig ledstjärna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet med att utveckla och införa Vera har fortsatt under Fyra hovrätter och kammarrätterna använder nu Vera som successivt dessutom får ytterligare funktionalitet. Just nu i februari 2004 pågår som intensivast införandet av Vera på länsrätterna. Senare i vår kommer basversionen av Vera att vara färdigutvecklad och arbetet kommer då att helt inriktas på att införa Vera på bland annat tingsrätterna. Vera är ett system med betoningen på verksamhetsstöd. Systemet blir därigenom en av grundbultarna i domstolens vardagsarbete. Den fortsatta utvecklingen av Vera som jag hoppas att vi ska få resurser till kommer att ytterligare förenkla arbetet i domstolarna bland annat genom möjligheter till en ökad samverkan med andra myndigheter. Hösten 2003 behandlade riksdagen efter anmälan från regeringen ett flertal organisationsprojekt. Den positiva behandlingen leder till att arbetet med förändring av domstolsorganisationen kan fortsätta. Under 2004 kommer ett flertal projekt för att genomföra de beslutade omorganisationerna att påbörjas. Störst bland dessa blir den genomgripande omorganisationen av tingsrätterna i Stockholms län. Samtidigt fortsätter vi utreda övriga regioner i landet. Arbetet med dessa utred- 4

5 G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T ningar sker i högt tempo och med en hög ambition när det gäller utredningarnas bredd och saklighet. Avsikten är att snabbt ta fram ett bra underlag för statsmakternas överväganden om den framtida tingsrättsorganisationen. Det är viktigt att framförallt domstolarnas personal får besked om vad som ska gälla framöver. Det jag sade i inledningen om den ökade arbetsbelastningen måste balanseras mot det viktiga konstaterandet att domstolarna, främst tack vare sin skickliga och lojala personal av alla kategorier, enligt min mening, gjort ett av sina bästa verksamhetsår någonsin. Ett rimligt antagande är att framtiden innebär mer arbete och mindre resurser. För att möta detta måste arbetet med att utveckla domstolsväsendet fortsätta. Med all den kompetens som finns i domstolsväsendet och all den goda vilja som visionen andas ser jag positivt på framtiden. Stefan Strömberg 5

6 E T T H Ä N D E L S E R I K T Å R ÅRET SOM GÅTT Höga förväntningar på domstolsväsendet Den 10 och 11 september blir dagar som alla kommer att minnas med sorg och bestörtning. Inom loppet av några timmar begås två knivöverfall, båda med dödlig utgång. Först avlider dåvarande utrikesminister Anna Lindh tidigt på morgonen den 11 september efter att aftonen före ha blivit överfallen på NK i Stockholm. Bara några timmar senare avlider en femårig flicka i Arvika efter ett överfall utanför hennes daghem. Det rättsliga efterspelet kring mordet på Anna Lindh inleds i januari 2004 när målet tas upp i Stockholms tingsrätt. Den för Arvika-mordet häktade gärningsmannen döms den 19 november vid Arvika tingsrätt till sluten psykiatrisk vård. En hemmagjord bomb som exploderar utanför tingsrätten i Umeå den 30 januari skadar en 37-årig man kallad till ett misshandelsmål. Den skadade 37-åringen avlider den 10 februari till följd av de skador han ådrog sig. Två misstänkta gärningsmän åtalas senare vid Umeå tingsrätt och döms i maj 2003 till livstids fängelse. Domen fastställs senare av Hovrätten för Övre Norrland. Efterdyningarna av EU-toppmötet i Göteborg 2001 fortsätter, men nu med polisens agerande i fokus. Åtalet mot en polischef för olaga frihetsberövande av hundratals demonstranter vid Hvitfeldtska gymnasiet prövas av Göteborgs tingsrätt. Flera stora företagsskandaler får sina rättsliga efterspel. Åtalet mot Prosolvias ledning omfattar sidor och 110 vittnen. Målet beräknas pågå till november Ägarna av Skandia stämmer direktörerna och pensionsspararna överväger grupptalan mot bolaget. Satsningar på infrastruktur och ny teknik, t.ex. tredje generationens mobiltelefoni har inneburit prövningar i miljödomstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Miljööverdomstolen har haft uppmärksammade mål gällande tunnelbygget i Hallandsåsen och Scanraff oljeraffinaderi i Lysekil. Etapp 5 av Botniabanan är föremål för rättsprövning i Regeringsrätten. Allmänheten och massmedia ser ofta domstolarna i ljuset av den brottslighet som drabbar samhället. Det är däremot sällan som det europarättsliga inslaget och juridikens ökande betydelse i samhället får några stora rubriker. Svea hovrätt har exempelvis uttalat sig angående direkt rätt till skadestånd på konventionsrättslig grund. EG-domstolen har i domar gett svenska domstolar förhandsbesked angående bl.a. offentliggörande av personuppgifter på Internet och olika skattemässig behandling av vissa tjänsteförsäkringar. Medborgarnas förväntningar på domstolsväsendet är höga! Så här vill vi ha framtiden Våren 2002 bildades den särskilda Framtidsgrupp som fick uppdraget att för domstolsväsendets räkning leda arbetet med framtagandet av en ny framtidsvision. I september 2003 presenterade Framtidsgruppen sitt resultat vid en chefskonferens med alla domstolschefer. Visionen har sammanfattats i dokumentet Så här vill vi ha framtiden, Vision för domstolsväsendet. Därefter har arbetet att sprida innehållet i visionen fortsatt ute i de enskilda domstolarna. I arbetet med visionen har många regionala och lokala möten hållits inom domstolsväsendet. Därigenom har många av de anställda i domstolsväsendet fått tillfälle att medverka och redovisa hur de ser på domstolsväsendets framtid. Förändringsarbetet fortsätter Förändringsarbetet inom domstolsväsendet bedrivs på många olika fronter. En viktig del i att skapa det framtida domstolsväsendet är att förändra och utveckla den yttre domstolsorganisationen. Regeringen har nyligen eller förväntas inom kort fatta ett flertal viktiga beslut om sammanläggningar av tingsrätter som ska leda fram till en långsiktigt hållbar organisation för landets domstolar. Arbetet med dessa sammanläggningar har inletts och flertalet förändringar ska vara klara under 2004 och Under 2003 har DV fortsatt att utreda och utarbeta förslag till nödvändiga organisatoriska förändringar avseende den yttre tingsrättsorganisationen. Detta arbete fortsätter under 2004 och verkets målsättning är att förslag beträffande resterande delar av tingsrättsorganisationen ska lämnas till regeringen under Utvärderingar Den 4 juni lämnade Riksrevisionsverket sin granskningsrapport avseende de insatser för utveckling av verksamheten vid domstolarna som bedrivits under åren Uppdraget har avsett såväl de insatser DV utfört genom utvecklingsgruppen som insatser som bedrivits vid domstolar i egen regi. I uppdraget har ingått att analysera och bedöma om utvecklingsverksamheten skapat större förutsättningar för domstolarna att uppnå de mål regeringen ställt upp för reformeringen av domstolsväsendet samt att belysa för- och nackdelar med de olika arbetsmetoder som förekommit. Av rapporten framgår bland annat att domstolarnas förändringsbenägenhet har ökat och att renodlingen av domarrollen har fått ett genombrott. Vidare att de länsoch tingsrätter som har gemensam ledning 6

7 D E T T A Ä R D O M S T O L S V Ä S E N D E T och administration kan tjäna som förebild. Förutsättningarna för att säkerställa och höja personalens kompetens och öka specialiseringen har däremot inte ökat enligt rapporten. Det har också varit svårt att bedöma om utvecklingsinsatserna skapat bättre förutsättningar att uppnå ökad snabbhet, service och kvalitet till medborgaren. Domstolsväsendets nya verksamhetsstöd Under 2003 fortsatte utvecklingsarbetet och det successiva införandet av det nya verksamhetsstödet, kallat Vera. Vid utgången av 2003 använde följande domstolar hittills utvecklade moduler i Vera: Regeringsrätten, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Göteborg, Växjö tingsrätt, miljödomstolen, Östersunds tingsrätt, miljödomstolen, Umeå tingsrätt, miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen och Stockholms tingsrätt, miljödomstolen. Under 2004 och senast i april 2005 införs successivt Vera i stor skala när övriga domstolar får Vera som verksamhetsstöd. SIV Statistik I Verksamheten är ett nytt statistiksystem som domstolen får tillgång till i samband med Vera. SIV är ett verktyg för planering och uppföljning av verksamheten i domstolarna. Ramavtal om rättsdatabastjänster Under våren 2003 tecknade DV ramavtal med ett flertal leverantörer om leverans av rättsdatabastjänster. Det som började i en önskan att renodla de interna avtalen slutade med ramavtal för alla myndigheter som sorterar under regering och riksdag. Upphandlingen har skett inom ramen för den statliga inköpssamordningen och omfattar breda rättsdatabaser, juridiska nyhetstjänster samt rättsdatabaser som rör särskilda rättsområden. 7

8 O M V Ä R L D E N DETTA ÄR DOMSTOLSVÄSENDET Domstolsväsendet består totalt av 121 olika myndigheter. Dessa indelas i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, hyres- och arrendenämnder, Rättshjälpsmyndigheten samt DV. Allmänna domstolar Till de allmänna domstolarna räknas tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Att avgöra tvistemål och brottmål är huvuduppgiften för de allmänna domstolarna. Utöver sina dömande uppgifter har de allmänna domstolarna, framför allt tingsrätterna, att utöva en viss offentlig kontroll. Det sker bland annat genom att tillstånd ges till adoptioner och vissa namnbyten. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns det 72 tingsrätter från Trelleborg i söder till Gällivare i norr. Vid tingsrätterna arbetar totalt cirka anställda. Lagmannen är chef på tingsrätten. På vissa tingsrätter finns dessutom särskilda domstolsfunktioner inrymda: Fem tingsrätter inrymmer miljödomstolar som handlägger miljömål, exempelvis tillståndsprövning av större samhällsprojekt. Miljööverdomstol är Svea hovrätt. 23 av tingsrätterna är tillika fastighetsdomstolar och handlägger bland annat mål kring expropriering, fastighetsbildning och tomträtt. Dessa domstolar handlägger även mål enligt lagen om grupprättegång. Sju tingsrätter är sjörättsdomstolar. 24 av tingsrätterna handlägger även tryckfrihetsmål. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum för bland annat vissa typer av patentmål. Vid sju tingsrätter finns inskrivningsmyndigheter där inskrivningsärenden handläggs, det vill säga lagfarter och andra ärenden som gäller fastighetsinskrivning. Till tingsrätterna finns närmare nämndemän knutna. Tingsrätternas avgöranden är som regel möjliga att överklaga till hovrätt. Det finns sex hovrätter i landet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är hovrättspresidenten. Vid hovrätterna arbetar totalt cirka 700 anställda. Även till hovrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 500. Hovrättens dom kan som regel överklagas till Högsta domstolen. En förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Högsta domstolen ger prövningstillstånd. I realiteten är hovrätt vanligen sista instans. Högsta domstolen finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 100 anställda. Högsta domstolens domar blir oftast prejudikat. Allmänna förvaltningsdomstolar De allmänna förvaltningsdomstolarna utgörs av länsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten. Förvaltningsdomstolarnas främsta uppgift är att lösa tvister mellan den enskilde och det allmänna som kommun, landsting och stat. Dessa domstolar handlägger exempelvis skattemål, socialförsäkringsmål, psykiatrimål och beslut om samhällsingripande för ungdoms- och missbruksvård. Mål enligt plan- och bygglagen är andra exempel på mål som handläggs av förvaltningsdomstolarna. Det finns 23 länsrätter i landet. Vid länsrätterna arbetar totalt cirka 900 anställda. Lagmannen är chef på länsrätten. Till länsrätterna finns närmare nämndemän knutna. Länsrätternas avgöranden kan överklagas till kammarrätt. Kammarrätterna är fyra till antalet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall. Chef för kammarrätten är kammarrättspresidenten. Vid kammarrätterna arbetar totalt cirka 400 anställda. Även till kammarrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 300. Kammarrättens dom kan som regel överklagas till Regeringsrätten. En 8

9 O M V Ä R L D E N förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Regeringsrätten ger prövningstillstånd. I realiteten är kammarrätt vanligen sista instans. Regeringsrätten finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 110 anställda. Regeringsrättens domar blir oftast prejudikat. Hyres- och arrendenämnder Utöver allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar finns inom DV:s ansvarsområde tolv hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnderna har bland annat till uppgift att medla i och avgöra vissa hyrestvister. Motsvarande gäller för arrendenämnderna som handlägger arrendetvister. Totalt arbetade vid årsskiftet 2003/2004 cirka 100 anställda inom hyres- och arrendenämnderna. Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall handlägger ärenden om rättshjälp. Vid årsskiftet fanns 15 anställda vid myndigheten. Myndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket DV är central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet. DV:s verksamhet styrs i första hand av de verksförordningar och instruktioner som utfärdas av regeringen. Varje år utfärdar regeringen dessutom ett särskilt regleringsbrev där DV:s uppdrag sammanfattas. I regleringsbrevet för 2003 sägs bland annat att; DV ska med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, DV och andra myndigheter: skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet genom effektiv och ändamålsenlig resursfördelning, vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet, ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer, arbeta för en ökad samverkan inom domstolsväsendet, arbeta för en ökad samverkan mellan domstolar och andra myndigheter med särskild inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. DV är lokaliserat till Jönköping och har cirka 180 anställda. 9

10 O M V Ä R L D E N OMVÄRLDEN Domstolväsendet måste vara berett att möta olika händelser och förändringar i omvärlden. Domstolarna måste följa med i utvecklingen, bl.a. genom att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt. Inom domstolsväsendet pågår därför sedan flera år ett reformarbete för att kunna bibehålla domstolarnas ställning som garant för rättvisa och rättssäkerhet. Reformarbetet avser såväl den yttre och inre organisationen som de inre arbetsformerna. Arbetet med den yttre organisationen syftar till att skapa enheter som är rustade inför morgondagen och som förmår locka till sig den bästa arbetskraften. Andra viktiga målsättningar handlar om att öka möjligheterna till specialisering och skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Dessa målsättningar uppnås bäst om domstolarna är av en viss storlek. Det inre reformarbetet avser hur arbetet bedrivs bäst inom domstolarna. Ett påtagligt sätt på vilket domstolsväsendet påverkas av omvärlden är förändringar av lagstiftningen som kan innebära att tillströmningen av mål och ärenden till domstolarna ökar eller minskar. Vidare kan olika händelser i samhället få konsekvenser för domstolsväsendet och domstolarnas arbete, exempelvis när mera allvarlig brottslighet leder till stora och uppmärksammade rättegångar. En annan typ av förändring som påverkar domstolsväsendet är den snabba utvecklingen inom IT-området. Även i ett större perspektiv kan förändringar i omvärlden få betydelse för domstolsväsendet, såväl direkt som på ett mera indirekt sätt. Som exempel kan nämnas den ökade förekomsten av terroristattacker runt om i världen. Även om Sverige varit förskonat från sådana händelser hittills kan de medföra att en fokusering görs på säkerhetsarbetet inom olika sektorer av samhället, och därmed även inom domstolsväsendet. Genom det ökade rättsliga samarbetet mellan länder har emellertid den ökade förekomsten av terroristattacker också fått en mera direkt påverkan på svenska domstolar genom införandet av ny lagstiftning. Under 2003 trädde således en ny lag om straff för terroristbrott i kraft. Lagen innebär ett genomförande av ett rambeslut inom EU om bekämpande av terrorism. I den nya lagen anges vilka gärningar som ska utgöra terroristbrott och under vilka förutsättningar någon ska dömas för terroristbrott. För att uppfylla rambeslutet har även bestämmelserna i brottsbalken om kapning utvidgats. Utvidgningen innebär att förutom fartyg och luftfartyg kommer även bussar, tunga lastbilar och maskindrivna spårfordon att omfattas av bestämmelserna. Under året har ytterligare några lagändringar trätt i kraft som kan komma att påverka måltillströmningen hos domstolarna. En av dessa gäller reglerna om besöksförbud. Ändringarna innebär att besöksförbud ska kunna utvidgas till större geografiska områden än tidigare. I vissa fall ska ett besöksförbud även kunna omfatta den gemensamma bostaden. Lagen om grupprättegång trädde i kraft den 1 januari Lagen innebär en möjlighet för enskilda, organisationer och vissa myndigheter att väcka talan för flera personers räkning. En grupprättegång omfattar samtliga gruppmedlemmar som inom en viss tid anmält till domstolen att de vill ingå i gruppen. Gruppmedlemmarna behöver inte delta i rättegången och svarar normalt inte heller för kostnaderna för rättegången. Den nya taleformen förstärker rättsskyddet framför allt på miljö- och konsumentområdena. Endast vissa domstolar är behöriga att handlägga mål enligt lagen om grupprättegång. Enligt regeringens beslut är det de domstolar som är fastighetsdomstol som ska vara behöriga. Som redan nämnts är IT-området ett område där utvecklingen påverkar även domstolarna. Här kan påverkan ske på olika sätt och på olika plan. Den snabba utvecklingen på IT-området innebär många fördelar för samhället, men kan också innebära nackdelar. Sedan flera år är det möjligt att kommunicera med domstolarna med e-post. Enligt en ny regel i förvaltningslagen är detta numera också en skyl- 10

11 O M V Ä R L D E N dighet som åligger alla myndigheter. Givetvis är detta positivt på många sätt, bl.a. för effektiviteten i arbetet. Den framtida utvecklingen kan innebära att en stor del av den pappersbaserade kommunikationen med myndigheter i stället kan ske genom användande av elektroniska rutiner. Denna utveckling kommer även att gälla för domstolarna. Den ökande användningen av elektroniska rutiner för emellertid också med sig vissa negativa effekter. En sådan effekt är att riskerna för olika slag av intrång ökar. De problem med virusattacker som uppstår med jämna mellanrum - ofta globalt - drabbar även domstolsväsendet. Under det gångna året medförde ett virusangrepp mot bl.a. domstolarna att DV fick satsa stora resurser på att vidta olika slags åtgärder för att förhindra spridning av viruset. Risken för virusattacker och andra slag av intrång medför att det löpande arbetet med IT-säkerhet ständigt måste prioriteras. Detta har medfört att en ny tjänst som IT-säkerhetschef har inrättats på DV. Den nya tekniken har också fört med sig nya slag av brottslighet som kan vara svår att hantera för polis, åklagare och domstolar. Brott som bygger på utnyttjande av IT och annan teknik är regelmässigt av mycket komplicerat slag, vilket gör att beivrandet tar i anspråk stora resurser hos de olika instanserna. De som sysslar med ITbaserad brottslighet strävar också efter att finna nya metoder att begå brottsliga handlingar, vilket ställer större krav på de myndigheter som har till uppgift att förhindra brottsligheten och beivra brott som begåtts. I framtiden kommer med all sannolikhet denna typ av brottslighet att öka allt mer. 11

12 V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T VERKSAMHETENS MÅL OCH RESULTAT Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Huvuddelen av domstolsväsendets verksamhet är dömande verksamhet. Domstolarna och myndigheterna beslutar även i en rad ärendefrågor samt genomför förliknings- och medlingsverksamhet. Inom domstolsväsendet pågår sedan några år tillbaka ett reformarbete vad gäller utveckling av verksamheten. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet omfattar den verksamhet som bedrivs vid domstolarna, hyres- och arrendenämnderna samt vid Rättshjälpsmyndigheten. I verksamhetsgrenen ingår även kostnader för konkursförvaltare, vittnen och tolk m.fl. Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete avser den verksamhet som bedrivs av DV, även om en stor del av DV:s verksamhet utförs tillsammans med domstolarna och myndigheterna. Målet för den dömande verksamheten är enligt regleringsbrevet för 2003 att brottmål, tvistemål och förvaltningsmål ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen för domstolarna är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur ska förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna. Ärenden ska handläggas rättssäkert och effektivt. För de olika domstolstyperna utom Högsta domstolen och Regeringsrätten har regeringen uppställt skilda specifika verksamhetsmål i fråga om handläggningstider och balansnivåer. Högsta domstolen och Regeringsrätten har ålagts att sätta upp egna verksamhetsmål. Målet för DV är att skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet Rättsväsendet genom en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning. DV ska också vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet och ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer. Vidare ska DV arbeta för en ökad samverkan såväl inom domstolsväsendet som mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med särskild inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. Verksamhetens omfattning (tkr) Verksamhetsgrenen Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet Verksamhetsgrenen Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete Rättshjälp, offentligt försvar, målsägande biträde m.m Domstolsväsendet totalt

13 V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T Domstolsväsendets verksamhet har kostat tkr under Kostnaden för den verksamhet som bedrivs av domstolarna uppgår till tkr och kostnaden för DV uppgår till tkr. Under 2003 har även utbetalats tkr för rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde m.fl. Jämfört med 2002 har de totala kostnaderna ökat med 122 mnkr eller knappt tre procent. Förutom löneökningar har kostnadsökningar för offentliga försvarare, målsägandebiträden och konkursförvaltare ökat de totala kostnaderna under denna period. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 2003 Högsta domstolen tkr (2%) Hovrätterna tkr (13%) Tingsrätterna tkr (52%) Regeringsrätten tkr (3%) Kammarrätterna tkr (8%) Länsrätterna tkr (16%) Hyresnämnderna tkr (2%) Rättshjälpsmyndigheten tkr (0,3%) Vissa domstolsutgifter tkr (4%) Verksamhetens omfattning 2003 Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet tkr (78%) Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete tkr (2%) Rättshjälp och övriga kostnader för den dömande verksamheten tkr (20%) 13

14 U T V E C K L I N G I F O K U S UTVECKLING I FOKUS Det övergripande målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. I budgetpropositionen för 2003 uttalas att förändringsarbetet alltid skall utgå från nyttan för den enskilde medborgaren. Ledstjärnan i reformarbetet skall vara medborgarnas krav på snabbhet, rättssäkerhet och hög kvalitet. Det skall bl.a. ske genom verksamhetsutveckling, kontinuerlig fortbildning, främjande av jämställdhet samt etnisk och kulturell mångfald. Utvecklingen av organisationsstrukturerna mot bakgrund av dagens krav skall fortsätta. Utvecklingen ska utgå från en helhetssyn på verksamheten med en långtgående samverkan mellan rättsväsendets myndigheter. DV har under året fortsatt fokuserat utvecklingsarbetet inom fyra prioriterade områden, nämligen organisation, generationsväxling, införande av Vera och administration. Inom de olika områdena ingår satsningar på verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och teknik. Visionen har sin utgångspunkt i att det måste vara oberoende och kompetenta domstolar som sköter rättskipningen. För att domstolarnas uppdrag ska kunna fullgöras krävs också medborgarnas förtroende. Domarens självklara utgångspunkt måste vara att domstolen inte är till för sin egen skull utan för medborgarna. Framtidens domstolsväsende beskrivs därefter i fyra huvudområden: En domstol för medborgaren, Ett välorganiserat domstolsväsende, Domstolen en modern kunskapsorganisation och Domstolen en attraktiv arbetsmiljö. En domstol för medborgaren kännetecknas av rättssäkerhet, kvalitet och korta handläggningstider. Det ställer krav på tillgänglighet och teknisk utveckling för kommunikation och information. När det gäller organisationen förutsätts domstolarna i framtiden vara så stora att de inte längre har några egentliga problem med sårbarhet. Storleken ska ge möjlighet till nya arbetsformer och specialisering i verksamheten. Det ska normalt bara finnas en underrätt i varje län och kansli endast på en ort, även om förhandlingar vid behov genomförs även på andra platser. En centralmyndighet, där företrädarna för domstolarna har ett avgörande inflytande, ska ansvara för övergripande samordning av domstolsväsendet. Domstolarna, som är personalintensiva kunskapsorganisationer, måste kunna konkurrera om den bästa arbetskraften. Specialisering, fortlöpande kompetensutveckling och flexibla arbetssätt ska tillsammans med gott ledarskap och moderna tekniska hjälpmedel, som beslutsstöd samt presentations- och videoteknik, ge en bra och attraktiv arbetsmiljö. Högskoleutbildning för dem som arbetar i beredningsorganisationen ska normalt vara ett krav. Domarna förutsätts ha olika yrkesbakgrund och domstolschefens förordnande är tidsbegränsat. Strukturerat kvalitetsarbete och återkommande mätningar av kvaliteten i verksamheten ska vara genomfört. En vision för domstolsväsendet De riktlinjer för förändringsarbetet som finns i budgetpropositionen pekar på behovet av en helhetssyn på domstolsväsendets framtid. Under våren 2002 inleddes också ett arbete för att ta fram domstolsväsendets syn på utvecklingen. Under 2003 hölls regionala möten med domstolsanställda över hela landet för att diskutera framtidsfrågor. Särskilda möten hölls med yngre domstolsanställda. Efter en omfattande arbetsprocess, där merparten av de anställda i domstolsväsendet deltagit, sammanställdes en vision för domstolsväsendet, Så här vill vi ha framtiden. Visionen uttrycker de förhoppningar och önskemål om framtiden som personalen gav uttryck för vid arbetsmötena runt om i landet. 14

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2004 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -05, DOV 4188) Tryck: NRS, Jönköping I N N E H Å L

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Omslagsbild: Sedan invigningen 7 oktober 2005 så pågår Helsingborg tingsrätts verksamhet i nya lokaler. Foto Lars Lydig Detta uppslag: Domstolsväsendets programinslag

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol Dir. 2008:49 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget I allt fler fall uppställs berättigade krav på

Läs mer

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1811-2003 Tryckt av

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Domstolsstatistik 2014

Domstolsstatistik 2014 Domstolsstatistik 2014 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 2015-02-12 47 1 (13) Verksamhetsplan 2015 R2A Box 170, 851 03 Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: 060-18 68 00 Fax: 060-18 68 39 hovratten.nedrenorrland@dom.se www.hovrattenfornedrenorrland.se

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Domstolsstatistik 2011

Domstolsstatistik 2011 Domstolsstatistik 2011 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Sammanslagna tingsrätter

Sammanslagna tingsrätter 2007:9 Sammanslagna tingsrätter En utvärdering MISSIV DATUM DIARIENR 2007-06-26 2007/6-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-12-21 Ju2006/10464/DOM Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL SRF 1010:1 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan 56 162 65 Vällingby TVISTER 1. VEM FÖRSÄKRINGEN GÄLLER FÖR OCH FÖRSÄKRAD

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Gäller från 2012-01-01 1 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen inte alltid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring VILLKOR Fastställt november 2003 R 1:3 Rättsskyddsförsäkring Tvister och skattemål Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar Sak AB www.modernaforsakringar.se A TVISTER 1 Vem försäkringen gäller för

Läs mer

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG GJK 706:2 RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Skatteverket; SFS 2003:1106 Utkom från trycket den 16 december 2003 utfärdad den 27 november 2003. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring Sid 1 (6) Rättsskyddsförsäkring Med tillämpning av villkoren i övrigt gäller följande komplettering och ändring. E. Rättsskyddsförsäkring Med prisbasbelopp avses det belopp som fastställs enligt Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion; SFS 2001:984 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck utfärdad den 29 november 2001. Regeringen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Svea hovrätts överprövning i tvistemål

Svea hovrätts överprövning i tvistemål SVEA HOVRÄTT FÖRFATTARE Lina Nestor Hovrättsassessor Svea hovrätt Svea hovrätts överprövning i tvistemål en uppföljning av 2012 års undersökning 2 (23) Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 1.1

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

6.5 Rättsskyddsförsäkring

6.5 Rättsskyddsförsäkring 6.5 Rättsskyddsförsäkring 6.5.1 Rättsskyddsför- Med hänvisning till Kap 10 (Allmänna avtalsbestämmelser) och med tillsäkring för rörelse lämpning av övriga villkorsbestämmelser gäller för denna försäkring

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer