ÅRSREDOVISNING Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2004 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

2 Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -05, DOV 4188) Tryck: NRS, Jönköping

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Generaldirektören har ordet... 4 Året som gått... 6 Detta är domstolsväsendet... 8 Omvärlden Verksamhetens mål och omfattning Utveckling i fokus ORGANISATION VERKSAMHETSUTVECKLING KOMPETENSUTVECKLING RESURSFÖRDELNING OCH VERKSAMHETSUPPFÖLJNING SAMVERKAN MELLAN MYNDIGHETER ARBETSMILJÖ Internationella insatser DET INTERNATIONELLA UTVECKLINGSSAMARBETET Domstolarnas resultat INLEDNING OCH SAMMANFATTNING TINGSRÄTTERNA HOVRÄTTERNA HÖGSTA DOMSTOLEN LÄNSRÄTTERNA KAMMARRÄTTERNA REGERINGSRÄTTEN HYRES- OCH ARRENDENÄMNDERNA RÄTTSHJÄLPSMYNDIGHETEN RÄTTSHJÄLPSNÄMNDEN Personal ANTAL ANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETSKRAFTER ÅLDERSSTRUKTUR KVINNOR OCH MÄN SJUKFRÅNVARO SKYDDET OCH SÄKERHETEN Kompetensförsörjning ÅLDERSSTRUKTUR KÖNSFÖRDELNING ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD PERSONALRÖRLIGHET JÄMSTÄLLDHET ÖVRIGA INSATSER Finansiella dokument RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER TILL FINANSIELLA DOKUMENT ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSEN M.M SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER STYRELSENS UNDERSKRIFTER Bilagor BILAGA 1. ENSKILDA DOMSTOLARS MÅLUPPFYLLELSE BILAGA 2. ANTAL BALANSERADE MÅL TOTALT, ÄLDRE ÄN SEX MÅNADER OCH ÄLDRE ÄN TOLV MÅNADER VID DE OLIKA DOMSTOLSSLAGEN

4 G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Antalet mål ökar för tredje året i rad och 2004 kom det in mål till landets domstolar, en ökning med över mål eller nästan sex procent jämfört föregående år. Måltillströmningen ökade vid samtliga domstolsslag. Vid länsrätterna ökade antalet inkomna mål med så mycket som 11,2 procent. Vid tingsrätterna ökade måltillströmningen med 3,1 procent, vid hovrätterna med 2,9 procent och vid Högsta domstolen med 5,5 procent. Antalet inkomna mål vid Regeringsrätten ökade med hela 8,8 procent medan måltillströmningen till kammarrätterna ökade marginellt. Vid tingsrätterna var det brottmålen som ökade. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet inkomna brottmål med 5,6 procent och under den senaste treårsperioden har måltillströmningen för brottmål ökat med hela 12,6 procent. Brottmålen ökade även vid hovrätterna och Högsta domstolen om än i något lägre takt än vid tingsrätterna. Vid länsrätterna var det främst socialförsäkringsmålen och mål enligt socialtjänstlagen som ökade. Ökningarna uppgick till hela 26,1 procent respektive 17,5 procent. Dessa målkategorier ökar också vid kammarrätterna och Regeringsrätten. Målökningarna innebär en ytterligare press på domstolarna. Den ekonomiska situationen har inneburit att målökningarna inte har kunnat mötas av ökade resurser till verksamheten. Trots detta har domstolarna avgjort betydligt fler mål under Men måltillströmningen har varit så stor att domstolarna inte mäktat med att avgöra lika många mål som kommit in vilket inneburit att balanserna vuxit och väntetiderna för medborgarna blivit längre. Den totala ökningen av antalet balanserade mål under 2004 uppgår till över mål eller 8 procent. Ökningen var störst vid länsrätterna där balanserna ökade med 19 procent. Vid tingsrätterna var ökningen över 7 procent. Med de ytterligare resurser som tillförts polis och åklagare kan man räkna med att brottmålen kommer att fortsätta att öka. Målökningarna till länsrätterna beror på att förändringar gjorts i lagstiftningen och det är rimligt att tro att måltillströmningen avseende dessa förändringar och även nya förändringar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Trots stora målökningar och ökande balanser har domstolarna gjort ett bra verksamhetsår. Av de 38 verksamhetsmål som är mätbara uppnår domstolarna tolv mål under Jämfört med föregående år har resultatet för 20 verksamhetsmål förbättrats, resultatet för 11 mål har försämrats och resultatet för sju mål är oförändrade under Under föregående år uppnådde domstolarna nio av 43 mål, således en klar förbättring under Förändringsarbetet inom domstolsväsendet har fortsatt och under några år har Domstolsverket arbetat med fyra fokusområden, Organisation, Införande av Vera, Administration och Generationsväxling (kompetensförsörjning). Under hösten har fokusområdena utvecklats vidare och arbetet bedrivs sen en tid tillba- 4

5 G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T ka som ett antal prioriterade områden. Domstolsverkets översyn av den yttre tingsrättsorganisationen är i huvudsak genomförd. Det som kvarstår är enligt nuvarande planering endast en kompletterande översyn av tingsrättsorganisationen i Göteborgsområdet samt hur tingsrättsorganisationen skall utformas i Södermanlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beträffande tingsrättsorganisationen i före detta Skaraborgs län har Domstolsverket ingivit förslag till förändringar till regeringen. Under året som gått har ett omfattande arbete bedrivits av de domstolar som omfattats av beslutade förändringar att lägga samman små enheter till större. Sammanläggningsarbetet kommer att fortsätta under 2005 och ytterligare några år framöver. Det är nu angeläget att de möjligheter till utveckling och effektivisering av tingsrätternas inre organisation som har skapats genom att lägga samman domstolar till större enheter tas tillvara. Större krav på ledning och styrning av verksamheten måste ställas på domstolscheferna. Detta förutsätter att domstolarna har tillgång till en modern och väl utvecklad domstolsadministration som kan stödja domstolschefen i förändringsarbetet. Större domstolar har en större judiciell bärkraft och därmed en bättre möjlighet att skapa en väl fungerande inre organisation. Viktiga framgångsfaktorer är delegering och lagarbete. En tydlig beslutsdelegering och ett lagarbete i form av t.ex. storrotlar eller rotelgrupper ger möjlighet till ett effektivt resursutnyttjande samt, för att möta omvärldsförändringar, nödvändig flexibilitet. Den inre organisationens utformning är beroende av vilka arbetsmetoder som tillämpas. Verksamhetsstödet Vera öppnar möjligheter att arbeta på olika sätt. Det är angeläget att genomförandet av Vera följs av en översyn av arbetsmetoder. Samtidigt som Vera snart har införts på samtliga domstolar fortgår utvecklingen av systemet för att än bättre tillgodose domstolarnas behov. En modern domstol måste vara väl rustad såväl på den personella som på den materiella sidan. Hög kompetens är ett nyckelord vid utformandet av den inre organisationen. Kompetensutveckling och bra rekryteringsstöd är nödvändiga verktyg. Tekniskt måste domstolarna vara utrustade i nivå med samhället i övrigt. Nyttjandet av videokommunikation i domstolsförhandlingar kommer att öka kraftfullt i takt med att andra myndigheter och organisationer utrustas med video. En ny IT-strategi skall fastställas. Ansvarsfördelningen mellan DV och domstolarna måste utformas så att resurserna inom IT-området används på effektivast möjliga sätt. IT-verksamheten går mot en ökad centralisering. Detta är nödvändigt av såväl tekniska, ekonomiska som IT-säkerhetsmässiga skäl. Under det närmaste året skall därför utredas vilken IT-verksamhet som skall bedrivas på domstolarna. Vi har numera ett väl utvecklat informationssamhälle. Tillgången på information är oändligt mycket större än för bara några år sedan. Satsningar på ett effektivt tillhandhållande av information är en viktig faktor i ett modernt och fungerande domstolsväsende. En gemensam informationsstrategi måste utformas. Införandet av nya gemensamma webbplattformar utgör en hörnpelare i denna utveckling. Det ekonomiska utrymmet kommer alltid att vara begränsat och tilldelade medel måste användas på effektivast möjliga sätt. Detta förutsätter förstås en god intern hushållning vid respektive domstol och en väl fungerande resursfördelningsmodell. I skrivande stund är de ekonomiska ramarna för 2005 fortfarande oklara men min förhoppning är att de målökningar som domstolarna hittills fått kännas vid och som antagligen kommer att fortsätta att öka ska kunna mötas med utökade resurser i verksamheten. Domstolsväsendet står mitt uppe i ett omfattande förändringsarbete som spänner över stora delar av verksamheten. Engagemanget att medverka till ett kvalitativt, rättssäkert och effektivt domstolsväsende är stort hos personalen. Den pågående omorganisationen har gett oss och kommer att ge oss en bättre möjlighet att klara framtida verksamhet. Låt oss ta till vara denna möjlighet. Thomas Rolén 5

6 Å R E T S O M G Å T T ÅRET SOM GÅTT Fokusområden för förändringsarbetet Organisation Förändringsarbetet i domstolsväsendet har fortsatt under De förändringar som kanske uppmärksammas mer än annat är de sammanläggningar av tingsrätter som genomförs. På fyra orter (Sandviken, Sveg, Strömstad, Trollhättan) har tingsrätterna upphört under Samtidigt pågår ytterligare förberedelser för sammanläggningar på ett antal domstolar. Den enskilt största förändringen berör domstolarna i Stockholmsregionen där dagens nio tingsrätter den 1 januari 2007 ska bli sju. På regeringens bord finns dessutom ett flertal förslag där Domstolsverket inväntar uppdrag. Slutligen pågår i februari 2005 fortfarande en utredning avseende Södermanland och en ny utredning rörande domstolarna i Göteborg har precis startat. Pågående och genomförda förändringar av den yttre domstolsorganisationen får också stor påverkan på de lokaler domstolarna använder. Ett flertal större om- och nybyggnadsprojekt har slutförts under 2004 samtidigt som andra projekt fortsätter under de kommande åren. Bland genomförda lokalprojekt under 2004 kan särskilt nämnas tingsrätten och länsrätten i Falun (nybyggnad), Högsta domstolen (ombyggnad), Malmö tingsrätt (ombyggnad), Svea hovrätt (ombyggnad), Vänersborgs tingsrätt (ombyggnad), Uddevalla tingsrätt (ombyggnad) samt tingsrätten och länsrätten i Östersund (ombyggnad). Införande av Vera Under 2004 har närmare 80 domstolar och nämnder bytt verksamhetsstöd från det gamla Måhs till det nya Vera. Vid utgången av 2004 använde totalt 93 domstolar och nämnder Vera. Det sammanlagda antalet användare översteg Resterande domstolar får sitt nya verksamhetsstöd infört under vintern/våren 2005 och den sista domstol som inför Vera är Högsta domstolen vilket planeras till den 26 april Administration Under året har ett särskilt administrationsprojekt startat med huvudsakligt syfte att stödja domstolarna Projektet ska ge domstolarna tillgång till en stark administration som kan ge såväl domstolschefen som den dömande verksamheten ett kvalificerat stöd. Genom projektet kan Domstolsverket samordna sina insatser till domstolarna. Generationsväxling (kompetensförsörjning) Generationsväxling är det fjärde och sista av de fokusområden Domstolsverket arbetat med. Under de närmaste åren kommer antalet pensionsavgångar att öka. Nya medarbetare, sannolikt färre till antalet men med en högre eller annan kompetens måste successivt rekryteras och slussas in i verksamheten. Även inom detta område har ett förberedande arbete påbörjats. Nya prioriterade områden Under hösten 2004 har Domstolsverkets fyra fokusområden utvecklats vidare och bedrivs sedan några månader som åtta prioriterade områden, dessa är: Vidareutveckling av Vera Organisation Administration Kompetensförsörjning (generationsväxling) Teknik i domstol Resursfördelning Information IT-strategi och IT-säkerhet Mer information om de prioriterade områdena finns i Domstolsverkets verksamhetsplan Ekonomi Målökningstakten i domstolarna har pågått under ett flertal år men har under 2004 ökat i en allt brantare takt. Detta har föranlett Domstolsverket att vid ett flertal tillfällen under året i särskilda skrivelser till regeringen påtala behovet av resursförstärkningar för att klara den ökade måltillströmningen. I samband med budgetpropositionen i september 2004 fick också domstolsväsendet utökade anslagsramar, bland annat för att möta den ökande måltillströmningen. Tyvärr innebar det kärva statsfinansiella läget i slutet av 2004 att den tidigare jämförelsevis ljusa bild som kunde tecknas av ekonomin för domstolsväsendet snabbt försvann när de finansiella förutsättningarna ändrades genom att anslagskrediten för domstolsväsendet sattes till noll procent. Migrationsdomstolar Domstolsverket fick i november regeringens uppdrag att förbereda och vidta åtgärder för inrättande av en ny instans- och 6

7 Å R E T S O M G Å T T processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden, så kallade migrationsdomstolar. Uppdraget bedrivs i projektform. Den nya ordningen ska börja gälla den 1 januari Europeisk arresteringsorder Sedan den 1 januari 2004 gäller lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av särskilda övergångsbestämmelserna följer att de nya reglerna inte skall tillämpas i förhållande till en medlemsstat i Europeiska unionen som när ärendet inleds inte har genomfört rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna. Inställda huvudförhandlingar I mars 2004 redovisades en ny undersökning om inställda huvudförhandlingar i brottmål. Den senaste undersökningen om inställda huvudförhandlingar gjordes Därefter har riksdagen beslutat om vissa lagändringar, i syfte att minska antalet inställda förhandlingar. Ändringar gjordes i rättegångsbalken och delgivningslagen och de nya reglerna trädde i kraft den 1 juli I syfte att undersöka om lagändringarna har lett till önskat resultat genomfördes i slutet av 2003 en ny enkät. Tingsrätternas enkätsvar utvisar att andelen inställda huvudförhandlingar alltjämt är hög. Närmare bestämt 23 procent av alla huvudförhandlingar i brottmål som var utsatta under mätperioden har ställts in. 14 procent av de utsatta förhandlingarna ställdes in samma dag som förhandlingen skulle ha hållits. Bristande delgivning är alltjämt den enskilt största orsaken (47 procent), även om andelen har sjunkit något jämfört med undersökningen 1999 (53 procent). Orsaken part eller vittne uteblev representerar 26 procent av de inställda förhandlingarna, medan annan orsak står för 27 procent. Annan orsak, som kan avse t.ex. ny bevisning eller sjukdom, är den orsak som har fortsatt att öka jämfört med resultaten från både 1999 (24 procent) och 1998 (19 procent). Domstolsväsendets rättsinformation I februari 2004 lanserade Domstolsverket en ny webbplats med rättsfallsreferat kallad domstolsväsendets rättsinformation. På webbplatsen återfinns vägledande avgöranden som rapporterats in från Högsta domstolen, hovrätterna, Miljööverdomstolen, Regeringsrätten, kammarrätterna, Domstolsverket, Rättshjälpsnämnden, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten samt föreskrifter, remissyttranden och handböcker från Domstolsverket. Domstolarna i media Domstolarnas verksamhet är av stort intresse för media och allmänhet. Ett särskilt seminarium genomfördes våren 2004 med deltagare från domstolsväsendet, åklagarväsendet samt Advokatsamfundet där framför allt relationer till media diskuterades. Det finns ett behov i domstolsväsendet att förbättra informationen till allmänhet och media så att domstolarnas roll blir tydligare. Den allmänna debatten visar att kunskapen om och förståelsen för domstolarnas uppgift generellt sett är låg, både bland allmänhet, politiker och media. 7

8 D E T T A Ä R D O M S T O L S V Ä S E N D E T DETTA ÄR DOMSTOLSVÄSENDET Domstolsväsendet består totalt av 116 olika myndigheter och nämnder. Dessa indelas i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, hyres- och arrendenämnder, Rättshjälpsmyndigheten samt Domstolsverket. Allmänna domstolar Till allmänna domstolar räknas tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Att avgöra tvistemål och brottmål är huvuduppgiften för de allmänna domstolarna. Utöver sina dömande uppgifter har de allmänna domstolarna, framför allt tingsrätterna, att utöva en viss offentlig kontroll. Det sker bland annat genom att tillstånd ges till adoptioner och vissa namnbyten. Vid årsskiftet 2004/2005 fanns det 68 tingsrätter från Trelleborg i söder till Gällivare i norr. Vid tingsrätterna arbetar totalt cirka 2500anställda. Lagmannen är chef på tingsrätten. På vissa tingsrätter finns dessutom särskilda mål och ärenden inrymda: Fem tingsrätter inrymmer miljödomstolar som handlägger miljömål, exempelvis tillståndsprövning av större samhällsprojekt. Miljööverdomstol är Svea hovrätt. 25 av tingsrätterna är tillika fastighetsdomstolar och handlägger bland annat mål kring expropriering, fastighetsbildning och tomträtt. Dessa domstolar handlägger även mål enligt lagen om grupprättegång. Sju tingsrätter är sjörättsdomstolar. 24 av tingsrätterna handlägger även tryckfrihetsmål. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum för bland annat vissa typer av patentmål. Vid sju tingsrätter finns inskrivningsmyndigheter där inskrivningsärenden handläggs, det vill säga lagfarter och andra ärenden som gäller fastighetsinskrivning. Till tingsrätterna finns närmare nämndemän knutna. Tingsrätternas avgöranden är som regel möjliga att överklaga till hovrätt. Det finns sex hovrätter i landet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är hovrättspresidenten. Vid hovrätterna arbetar totalt cirka 700 anställda. Även till hovrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 500. Hovrättens dom kan som regel överklagas till Högsta domstolen. En förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Högsta domstolen ger prövningstillstånd. I realiteten är hovrätt vanligen sista instans. Högsta domstolen finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 100 anställda. Högsta domstolens domar blir oftast prejudikat. Allmänna förvaltningsdomstolar Allmänna förvaltningsdomstolar utgörs av länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten. Förvaltningsdomstolarnas främsta uppgift är att lösa tvister mellan den enskilde och det allmänna som kommun, landsting och stat. Dessa domstolar handlägger exempelvis skattemål, socialförsäkringsmål, psykiatrimål och beslut om samhällsingripande för ungdoms- och missbruksvård. Mål enligt plan- och bygglagen 8

9 D E T T A Ä R D O M S T O L S V Ä S E N D E T är andra exempel på mål som handläggs av förvaltningsdomstolarna. Det finns 23 länsrätter i landet. Vid länsrätterna arbetar totalt cirka 800 anställda. Lagmannen är chef på länsrätten. Till länsrätterna finns närmare nämndemän knutna. Länsrätternas avgöranden kan överklagas till kammarrätt. Kammarrätterna är fyra till antalet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall. Chef för kammarrätten är kammarrättspresidenten. Vid kammarrätterna arbetar totalt cirka 400 anställda. Även till kammarrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 300. Kammarrättens dom kan som regel överklagas till Regeringsrätten. En förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Regeringsrätten ger prövningstillstånd. I realiteten är kammarrätt vanligen sista instans. Regeringsrätten finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 100 anställda. Regeringsrättens domar blir oftast prejudikat. Hyres- och arrendenämnder Utöver allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar finns inom DV:s verksamhetsområde tolv hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnderna har bland annat till uppgift att medla i och avgöra vissa hyrestvister. Motsvarande gäller för arrendenämnderna som handlägger arrendetvister. Totalt arbetade vid årsskiftet 2004/2005 cirka 100 anställda inom hyres- och arrendenämnderna. Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall handlägger ärenden om rättshjälp. Vid årsskiftet fanns 13 anställda vid myndigheten. Myndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket Domstolsverket (DV) är central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet. DV:s verksamhet styrs i första hand av de verksförordningar och instruktioner som utfärdas av regeringen. Varje år utfärdar regeringen dessutom ett särskilt regleringsbrev där DV:s uppdrag sammanfattas. I regleringsbrevet för 2004 sägs bland annat att; DV ska med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter: skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet genom effektiv och ändamålsenlig resursfördelning, vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet, ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer, arbeta för en ökad samverkan inom domstolsväsendet, arbeta för att öka samverkan mellan domstolar och andra myndigheter med bland annat inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. DV är lokaliserat till Jönköping och har cirka 180 anställda. 9

10 O M V Ä R L D E N OMVÄRLDEN Domstolsväsendet måste vara rustat för de utmaningar som en ständigt föränderlig omvärld för med sig. Verksamheten måste därför fortlöpande värderas och revideras när det finns behov. Domstolsväsendet påverkas bland annat av ny lagstiftning, tillgängliga resurser, effektiviteten och organisationen hos andra myndigheter, den snabba utvecklingen inom IT-området och konjunkturväxlingar. Det svenska domstolsväsendet påverkas också allt mer av Sveriges medlemskap i EU och Europarådet. Det europarättsliga området är mycket brett och utvecklingen av europeisk rätt är utomordentligt dynamisk. I stigande grad förskjuts ansvaret för europarättens tillämpning till nationell nivå. Det ställs härmed allt högre krav på svenska domstolsjuristers kunskaper i EG-rätt och i tillämpning av Europarådets konventioner, framför allt avseende den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. För att möta framtidens krav inledde regeringen för några år sedan en omfattande reformering av domstolsväsendet. Detta reformarbete, som bland annat omfattar yttre och inre organisation, renodling av verksamheten och förbättringar av arbetsprocesser med därtill hörande lagstiftning, kommer att fortsätta. Förändringsarbetet och de effektivitetskrav som ständigt ligger över domstolsväsendet ställer höga krav på såväl domstolens ledarskap som dess administrativa stödfunktioner. Utvecklingen av ledarskapet och den administrativa funktionen vid domstolarna är därför en angelägen fråga framöver. När det gäller organisationsförändringar bör regeringens förslag om en ny instans- och processordning i utlänningsoch medborgarskapsärenden omnämnas. Förslaget kommer, om det genomförs, att medföra stora förändringar för vissa förvaltningsdomstolar. Det innebär att Utlänningsnämnden skall avskaffas och att Migrationsverkets beslut skall överprövas av Länsrätten i Göteborg och länsrätterna i Stockholms och Skåne län, med Kammarrätten i Stockholm som slutinstans. Reformen föreslås träda ikraft den 1 januari Förutom de stora förändringar beträffande bl.a. lokaler, IT och personal som denna reform medför, kommer dessa mål med största sannolikhet att föranleda att den massmediala uppmärksamheten ifråga om dessa domstolar ökar. Det finns också ett förslag om att huvudmannaskapet för den fastighetsrättsliga inskrivningsverksamheten, som för närvarande bedrivs vid sju tingsrätter, skall överföras till Lantmäteriverket. Detta kan ses som en del av renodlingen av verksamheten vid domstolarna. På senare tid har det blivit allt mer vanligt att domstolarna bevakas av och granskas i tv, radio och tidningar. Det har förekommit många uppmärksammade brottmål, exempelvis målet om mordet på Anna Lindh, Knutbyrättegången och målet mot den s.k. Helén-mannen. Med den massmediala bevakningen ökar kraven på domstolarnas förmåga att bemöta massmedia på ett bra sätt. Många gånger får domstolarna också kritik för hur de har hanterat olika mål. Kritiken beror dock ofta på bristande kunskap och förståelse för domstolens och andra aktörers roll. Under året som gått har DV därför anordnat ett seminarium om rättsväsendets uppgifter och roller. Hur arbetet kommer att bedrivas vidare är inte klart. Även andra bedriver dock arbete med liknande inriktning. Som exempel kan nämnas att ett seminarium i ämnet Domstolarna och massmedia anordnades i december av Lunds Domarakademi. Statmakternas satsningar på polis och åklagare har under året bidragit till att antalet inkomna brottmål vid de allmänna domstolarna ökat. Denna trend med en ökad tillströmning av antalet brottmål förväntas fortsätta då medel som kunnat frigöras från det militära försvaret framöver kommer att kunna användas som tillskott till polisen, åklagarväsendet och dom- 10

11 O M V Ä R L D E N stolarna. Därtill kommer riksdagens beslut i december om genomförandet av en ny åklagarorganisation. Syftet är bland annat att stärka den operativa åklagarverksamheten och att därigenom öka lagföringen. Vidare kan också i detta sammanhang nämnas att den nya EU-konstitutionen innebär att det straffrättsliga samarbetet flyttas över från det mellanstatliga samarbetet till det överstatliga. Vad detta kan komma att innebära för domstolarna är ännu svårt att förutse. Klart är dock att det straffrättsliga området kommer att bli föremål för en ökad internationalisering framöver och att en ökad internationalisering medför en ökad komplexitet i målhanteringen. När det gäller straffrättsligt samarbete har vidare det nya regelverket om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder, som för Sveriges del trädde i kraft den 1 januari 2004, haft en viss betydelse för domstolarna under året. De allmänna domstolarna har tillförts en ny ärendetyp, vilket självklart, om än marginellt, påverkat arbetsbördan. När det gäller lagstiftning som kan förväntas påverka domstolsväsendet bör den nya lagen (2004:629) om trängselskatt nämnas. Den kommer att medföra ett stort antal nya mål till länsrätt, i detta fall Länsrätten i Stockholms län. Lagen träder i kraft den 1 januari 2005, men det försök som är planerat i Stockholms kommun beräknas dock i nuläget inte kunna starta förrän under hösten En annan ändring i lagstiftningen som kommer att påverka antalet mål i förvaltningsdomstolarna, fast i sänkande riktning om än i mindre omfattning - är att arvs- och gåvoskatten slopades vid utgången av Konjunkturen har under året förstärkts, vilket kan förklara att antalet konkursansökningar minskat något i år jämfört med förra året. Det kan antas att vi får en konkursminskning även nästa år. För förvaltningsdomstolarnas del kan man konstatera att biståndsmålen fortsätter att öka i antal, trots en förstärkt konjunktur. Även socialförsäkringsmålen har ökat i antal. En del av denna ökning kan troligen förklaras med förändringar i beviskravet i arbetsskadelagstiftningen under år En annan förklaring till att dessa mål ökar i antal kan vara en hög ohälsa kombinerad med en, i vart fall på vissa håll i landet, strängare bedömning av rätten till sjukskrivning. Som nämndes inledningsvis kan domstolsväsendet även påverkas av organisationen hos andra myndigheter. Den 1 januari 2005 avvecklades socialförsäkringsadministrationen med 21 allmänna försäkringskassor och Riksförsäkringsverket och en ny statlig myndighet inrättades Försäkringskassan. Inrättandet av den nya myndigheten på socialförsäkringsområdet bedöms dock i nuläget inte få några större konsekvenser för förvaltningsdomstolarna. Det pågår även en omorganisation inom kriminalvården, vilken sannolikt kommer att leda till en omfördelning av kriminalvårdsmålen mellan länsrätterna. När det gäller EG-rätten och dess betydelse för det svenska domstolsväsendet har det varit en vanlig uppfattning att den i första hand har haft betydelse för förvaltningsdomstolarna. EG-rätten torde dock kunna förväntas få en allt större betydelse även för de allmänna domstolarna. Förutom vad som nämnts ovan om den nya EUkonstitutionen och den europeiska arresteringsordern, kan också nämnas att det hänt en del på konkurrensrättens område under året. Genom Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget, som trädde i kraft den 1 maj 2004 och som föranlett ändringar i konkurrenslagen (1993:20), har tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler decentraliserats. Detta innebär att gemenskapens konkurrensregler kommer att tillämpas i ökad omfattning inom medlemsstaternas rättssystem, vilket bland annat förväntas medföra en ökad tillströmning av konkurrensrättsliga mål till de nationella domstolarna. När det gäller EG-rättens betydelse för förvaltningsdomstolarna kan som exempel nämnas att en ny Bryssel II-förordning skall börja tillämpas den 1 mars Denna förordning innebär bl.a. att vissa domar om bl.a. umgänge som meddelats i en annan medlemsstat kan vara direkt verkställbara i Sverige. Det s.k. exekvaturförfarandet i Svea hovrätt slopas alltså beträffande vissa domar, och prövningen skall i stället ske i allmän förvaltningsdomstol i samband med verkställighetsförfarandet. De allmänna förvaltningsdomstolarna kan även komma att påverkas av EU:s jordbruksreform, som beslutades under Till följd av jordbruksreformen införs år 2005 nya regler om jordbruksstöd. De beslut som Jordbruksverket kommer att fatta kan antas generera ett stort antal mål i länsrätt (Länsrätten i Jönköpings län) under åren 2006 och Reglerna om offentlig upphandling bygger på EG-rätt. Dessa mål har ökat i antal under de senaste åren. Ökningen har satts i samband med en lagändring under år 2002 som gav förbättrade möjligheter till överprövning. Ökningen av mål om offentlig upphandling kan dock förväntas fortsätta även i framtiden, allt eftersom leverantörerna blir mer medvetna om möjligheten att begära överprövning och även skadestånd. Under året har dessutom två direktiv om offentlig upphandling antagits, vilka ska införlivas med svensk lag. Ny lagstiftning på området ökar sannolikt också antalet mål. Avslutningsvis kan nämnas att det under 2004 bildats en europarättslig grupp på DV med anledning av den ökade internationaliseringen. Syftet med gruppen är att bidra till att tillgodose domstolarnas behov av kompetensutveckling och service på det europarättsliga området. Vidare har gruppen som målsättning att uppmuntra de svenska domarna att hålla kontakt med sina utländska kollegor och ta plats i det europeiska domarkollegiet. 11

12 V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T VERKSAMHETENS MÅL OCH OMFATTNING Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. Huvuddelen av domstolsväsendets verksamhet är dömande verksamhet. Domstolarna och myndigheterna beslutar även i en rad ärendefrågor samt genomför förliknings- och medlingsverksamhet. Inom domstolsväsendet pågår sedan några år tillbaka ett reformarbete vad gäller utveckling av verksamheten. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet omfattar den verksamhet som bedrivs vid domstolarna, hyres- och arrendenämnderna samt vid Rättshjälpsmyndigheten. I verksamhetsgrenen ingår även kostnader för konkursförvaltare, vittnen och tolk m.fl. Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete avser den verksamhet som bedrivs av DV, även om en stor del av DV:s verksamhet utförs tillsammans med domstolarna och myndigheterna. Målet för den dömande verksamheten är enligt regleringsbrevet för 2004 att brottmål, tvistemål och förvaltningsmål ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen för domstolarna är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur ska förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna. Ärenden ska handläggas rättssäkert och effektivt. För de olika domstolstyperna utom Högsta domstolen och Regeringsrätten har regeringen uppställt skilda specifika verksamhetsmål i fråga om handläggningstider och balansnivåer. Högsta domstolen och Regeringsrätten har ålagts att sätta upp egna verksamhetsmål. Målet för DV är att skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet Rättsväsendet genom en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning. DV ska också vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet och ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer. Vidare ska DV arbeta för en ökad samverkan såväl inom domstolsväsendet som mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. Verksamhetens omfattning (tkr) Verksamhetsgrenen Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet Verksamhetsgrenen Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete Rättshjälp, offentligt försvar, målsägandebiträde m.m Domstolsväsendet totalt

13 V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T Domstolsväsendets verksamhet har kostat tkr under Kostnaden för den verksamhet som bedrivs av domstolarna uppgår till tkr och kostnaden för DV uppgår till tkr. Under 2004 har även utbetalats tkr för rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde m.fl. Jämfört med 2003 har de totala kostnaderna ökat med 149 mnkr eller drygt tre procent. Detta förklaras till största delen av kostnadsökningar för konkursförvaltare och offentliga försvarare. Tidigare har Rättshjälpsnämnden varit en del av Rättshjälpsmyndigheten men fr.o.m. mars 2004 tillhör Rättshjälpsnämnden hovrätten för Nedre Norrland. Kostnaderna för Rättshjälpsnämnden perioden mars december har brutits ut och redovisas tillsammans med kostnaderna för Rättshjälpsmyndigheten. Kostnaderna för rättshjälpen under 2004 uppgår till tkr vid Rättshjälpsmyndigheten respektive 658 tkr vid Rättshjälpsnämnden eller totalt tkr. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 2004 Högsta domstolen tkr (2%) Hovrätterna tkr (13%) Tingsrätterna tkr (52%) Regeringsrätten tkr (2%) Kammarrätterna tkr (7%) Länsrätterna tkr (15%) Hyresnämnderna tkr (2%) Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden tkr (0,3 %) Vissa domstolsutgifter tkr (6%) 13

14 U T V E C K L I N G I F O K U S UTVECKLING I FOKUS Organisation Genomförda och pågående förändringar Regeringens målsättning för arbetet med den yttre domstolsorganisationen, som riksdagen ställt sig bakom, är att med bibehållen tillgänglighet skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering samt att förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. DV har sedan 1999 utrett och lämnat förslag till regeringen beträffande förändringar av i stort sett hela tingsrättsorganisationen. Sedan våren 1999 har sammanlagt 47 tingsrätter berörts av förändringar. Antalet tingsrätter uppgick vid årsskrifter 2004/2005 till 68. Av de tingsrätter som har berörts har 28 upphört som självständiga domstolar, varav fyra tingsrätter har upphört under På sju av de orter där det tidigare fanns en tingsrätt bedrivs fortfarande dömande verksamhet. Organisationsförändringarna har således medfört att dömande verksamhet har upphört på 21 orter. De förändringar som genomförts har utvärderats med gott resultat. Utvärderingen (SOU 2003:5) visar att hittills genomförda sammanläggningar har gett positiva effekter för verksamheten. Utredningen har dock riktat kritik mot de fall där tingsrättens verksamhet efter sammanläggningen bedrivs på fler än en verksamhetsort och menar att det har skapat problem med bland annat arbetsledning, arbetsfördelning och samordning. Regeringen har gjort bedömningen att målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen i allt väsentligt uppnås genom sammanläggningarna och att reformeringen av den yttre tingsrättsorganisationen därför bör fortsätta. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning. Under 2004 har fyra nya domstolar bildats. Östersunds och Svegs tingsrätter har slagits samman till en tingsrätt med kansli i Östersund och tingsställe i Sveg. Gävle- och Sandvikens tingsrätter har slagit samman till en tingsrätt med kansli i Gävle. Uddevalla och Strömstads tingsrätter har slagits samman till en tingsrätt med kansli i Uddevalla och tingsställe i Strömstad. Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter har slagits samman till en tingsrätt med kansli i Vänersborg. Under januari och februari 2005 bildas tre nya domstolar. Kalmar, Västervik och Oskarshamns tingsrätter läggs samman den 17 januari. Kansliort är Kalmar och tingsställen kommer att finnas för förhandlingar i såväl Västervik som Oskarshamn. Värmlands tingsrätt bildas då Karlstads, Kristinehamns, Arvika och Sunnes tingsrätter läggs samman den 7 februari. Den nya tingsrätten kommer även att ha tingsställen i Arvika och Sunne där förhandlingar kommer att ske vid behov. Verksamhet kommer att bedrivas övergångsvis på samtliga orter i avvaktan på att de gemensamma lokalerna i Karlstad ska vara färdigställda. Örebro och Lindesbergs tingsrätter läggs samman den 14 februari med kansliort enbart i Örebro. Sammanläggningsarbete pågår för närvarande vid ytterligare ett antal tingsrätter. Följande sammanläggningar i tingsrättsorganisationen har regeringen beslutat om eller förväntas inom kort att besluta om. Dagens nio tingsrätter i Stockholm blir sju den 1 januari Södertörns tingsrätt bildas genom att Handens och Huddinge tingsrätter samt de delar av Stockholms tingsrätts domsaga som utgörs av söderort läggs samman. - Attunda tingsrätt bildas genom att Sollentuna och Södra Roslags tingsrätter slås samman. - Den nya Solna tingsrätt bildas genom att Solna tingsrätt slås samman med de delar av Stockholms tingsrätts domsaga som utgörs av västerort. - Den nya Nacka tingsrätt bildas genom att Nacka tingsrätt läggs samman med den del av Handens tingsrätts domsaga som utgörs av Tyresö kommun samt de delar av Stockholms tingsrätt som utörs av fastighetsdomstolen, miljödomstolen samt utsökningsmålen. - Den nya Södertälje tingsrätt bildas ge- 14

15 U T V E C K L I N G I F O K U S nom att Södertälje tingsrätt läggs samman med den del av Huddinge tingsrätts domsaga som utgörs av Salems kommun. - Den nya Stockholms tingsrätt bildas genom att lägga samma övriga delar av Stockholms tingsrätt med den del av Södra Roslags tingsrätts domsaga som utgörs av Lidingö kommun. - Norrtälje tingsrätt (inga beslutade förändringar). Växjö och Ljungby tingsrätter läggs samman till en tingsrätt med kansliort i Växjö senast den 12 september Hudiksvalls och Bollnäs tingsrätter läggs samman med kansliort i Hudiksvall senast den 1 juni Jönköpings och Värnamo tingsrätter läggs samman till en tingsrätt med kansliort i Jönköping senast den 1 september Uppsala, Enköpings och Tierps tingsrätter läggs samman till en tingsrätt med kansliort i Uppsala. Sammanläggningen ska vara genomförd senast den 1 december Trelleborgs och Ystads tingsrätter läggs samman till en tingsrätt med kansliort i Ystad. Lomma kommun förs till Lunds tingsrätt och Vellinge kommun förs till Malmö tingsrätt. Förändringarna ska vara genomförda senast den 1 januari En ny tingsrätt inrättas i Göteborg genom sammanläggning av Mölndals tingsrätt och den del av Stenungssunds tingsrätts domkrets som utgörs av Kungälvs kommun. Öckerö kommun förs över från Göteborgs tingsrätt. Målsättningen är att förändringarna ska vara genomförda senast den 1 januari DV har under 2004 fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till närmare lokalisering av den nya tingsrätten. DV får även överväga lokaliseringen av övriga domstolar i Göteborgsregionen och i samband därmed överväga eventuella förändringar av tingsrätternas domsagor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april Övriga kommuner från Stenungssunds tingsrätts domsaga, dvs. Stenungssund, Tjörn och Orust kommuner, förs över till Uddevalla tingsrätt. Målsättningen är att förändringarna ska vara genomförda senast den 1 januari Helsingborgs tingsrätt ska endast ha kansliort i Helsingborg, vilket innebär att kansliorten i Ängelholm avvecklas vid halvårsskiftet DV har under 2004 utrett och lämnat ytterligare förslag till förändringar i tingsrättsorganisationen gällande tingsrätterna i f.d. Skaraborgs län samt kansliorterna vid Västmanlands och Motala tingsrätter. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen. Under 2004 har även Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden omorganiserats. Myndigheterna kvarstår som självständiga myndigheter men är knutna administrativt från och med 1 mars till Sundsvalls tingsrätt respektive Hovrätten för Nedre Norrland. En vidtagen åtgärd för att stärka domstolsorganisationen som visat sig fungera väl är att samlokaliserade länsrätter och tingsrätter har gemensam chef och samverkar i administrativa frågor. Ett arbete i syfte att bedriva motsvarande samverkan mellan kammarrätter och hovrätter har inletts av berörda domstolar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 uttalat att de mindre nämnderna bör samordnas administrativt med tingsrätten på respektive kansliort. Antalet hyres- och arrendenämnder minskas från tolv till åtta genom att verksamheten vid nämnderna i Växjö, Örebro, Gävle och Luleå förs till övriga nämnder. Målsättningen är att förändringarna skall vara genomförda senast den 1 januari

16 U T V E C K L I N G I F O K U S Under 2004 har DV fått i uppdrag av regeringen att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden från och med den 1 januari Riksdagen har ännu inte fattat beslut men en proposition väntas. Utgångspunkten är det förslag som lades av Kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (SOU 1999:16), innebärande att överprövningen av Migrationsverkets beslut inte längre ska ske i Utlänningsnämnden utan i Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Göteborg Länsrätternas beslut skall kunna överklagas till Kammarrätten i Stockholm som sista instans. Detta arbete har inletts under senare delen av Den nya verksamheten innebär att ytterligare ca 500 personer kommer att anställas inom domstolsväsendet. Under 2004 har DV även inlett ett arbete, tillsammans med bl.a. Länsrätten i Stockholm, med att förbereda berörda domstolars verksamhet inför försöksverksamheten i Stockholms kommun med trängselskatt. I Lantmäteriutredningens betänkande Lantmäteriet nya vägar för ökad samhällsnytta (SOU 2003:111) föreslås att inskrivningsmyndigheterna inom domstolsväsendet förs till Lantmäteriverket. En proposition i frågan förbereds inom Regeringskansliet. Genomförande av förändringar De beslut om sammanläggning av tingsrätter som regeringen har fattat medför stora förändringar för domstolarna. Den utnämnde lagmannen för sammanläggningsdomstolen ska, i enlighet med uppdraget från regeringen, tillsammans med DV vidta de åtgärder som behövs för att nå det övergripande målet att göra den nybildade domstolen till en modern, attraktiv och effektiv arbetsplats. Vid sammanläggningen skall lagmannen, med stöd av DV, ansvara för att det skapas en god arbetsmiljö med ett tydligt och väl fungerande ledarskap på alla nivåer samt en väl utvecklad administrativ funktion med hög kompetens. Frågor om förändrade arbetsformer skall ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare skall möjligheterna att öka specialiseringen och förbättra beredningsrutinerna, bl.a. genom ökad delegering, utnyttjas. Särskild omsorg skall ägnas den personal som berörs av sammanläggningen. Arbetet med sammanläggningarna sker i projektform. På DV finns en för de olika sammanläggningarna gemensam styrgrupp, en samordningsansvarig samt en projektledare för respektive sammanläggning. På domstolen ansvarar den utnämnde lagmannen för sammanläggningen, men där finns också en lokal projektledare. Personalens delaktighet är en viktig framgångsfaktor och olika arbetsgrupper har därför skapats på domstolarna. Expertis från DV inom olika områden deltar också i arbetet. I sammanläggningsarbetet hanteras naturligtvis en rad praktiska frågor såsom den fysiska flytten, arkivfrågor, IT-frågor m.m. men stor del av arbetet är att bygga upp en ny modern, attraktiv och effektiv arbetsplats. Utvecklingen av arbetsformerna är en viktig uppgift liksom utvecklingen av den administrativa funktionen. En av de viktigaste faktorerna för domstolarnas verksamhet är ledarskapet och att det finns en väl fungerande ledningsstruktur på alla nivåer i domstolen. Ledarskapet innebär att ställa krav men också att vara tydlig med vilka förväntningar som ställs på medarbetarna och vilken viljeinriktning som ska gälla framöver. Detta är speciellt viktigt när domstolen ska byggas upp för framtiden. Förändringen av både den yttre och den inre organisationen och även annat förändringsarbete kräver att lagmannen som ansvarig för hela verksamheten utövar ett aktivt ledarskap och har tillräckligt med tid för detta. I samband med att beslutade sammanläggningar genomförs, men också en tid därefter, har berörda domstolschefer erbjudits särskilt chefsstöd i nätverksform. Lagmännen i sammanläggningsdomstolarna ingår tillsammans med DV:s styrgrupp i nätverket som leds av en extern konsult. Nätverket är ett forum för diskussioner och erfarenhetsutbyte och syftet med nätverket är att underlätta chefernas arbete med att bygga upp nya domstolar men också att kontinuerligt driva utvecklingsarbete på domstolen och belysa chefernas egen roll som förändringsledare. Utvecklingsprocessen i sig och det resultat förändringen får och för med sig är viktiga komponenter i detta chefsnätverk. I fokus kommer hela tiden ledarens situation och roll i detta förändringsarbete att vara. Uppdraget att bygga en domstol för framtiden och driva utvecklingsarbete är inte slutfört i och med att sammanläggningen är genomförd. Diskussioner om styrmodeller, ledningsprocesser, organisation och förändringsarbete kommer att föras vidare. 16

17 U T V E C K L I N G I F O K U S Verksamhetsutveckling Intresset från domstolarna att bedriva förändringsarbete har under 2004 varit fortsatt högt. DV har varit inblandad i verksamhetsutvecklingsprojekt i tingsrätter, länsrätter, kammarrätter och hovrätter. Inriktningen av projekten har varierat men den allmänna målsättningen har varit att skapa moderna arbetsplatser och att öka domstolarnas förmåga att möta de krav som omvärlden ställer. (Här redovisas några projekt som bedrivits under året.) Det i under 2003 startade Skattemålsprojektet avslutades den 10 maj 2004 med en rapport (DV Rapport 2004:4). Projektet har kartlagt och analyserat problemen och hindren för en effektiv skattemålshantering. I rapporten presenteras förslag och ges rekommendationer som syftar till att begränsa dessa hinder och därigenom förbättra skattemålshanteringen. Som en följd av skattemålsprojektet har verksamhetsutvecklingsprojekt startat vid Länsrätterna i Göteborg och i Jönköping. Länsrätterna i Blekinge, Kalmar och Kronoberg har under hösten 2004 inlett ett samarbete för att utveckla formerna för samverkan mellan domstolarna. Svea hovrätts utvecklingsprojekt avslutades i september 2004 då de tre grupper som arbetat med administration samt ledningsfrågor, centralt och på avdelningsnivå, presenterade sina förslag. Redan tidigare under året hade de två grupper som arbetat med organisationsfrågor respektive delaktighet lagt fram sina förslag. Parallellt med utvecklingsprojektet har två avdelningar på hovrätten infört en ny beredningsorganisation. Det övergripande syftet med projektet har varit att anpassa hovrätten till de krav som medborgare och medarbetare har på en modern organisation. Hovrätten arbetar nu med att ta hand om förslagen och de synpunkter som kommit på dessa. Sedan några år tillbaka har det på olika håll i landet förekommit lokala samverkansprojekt som syftat till snabbare lagföring. Projekten har i regel varit av mindre omfattning och varit inriktade på en begränsad typ av brott. Sedan februari 2004 bedrivs ett samverkansprojekt i Stockholm mellan tingsrätten och de andra aktörerna i rättskedjan som syftar till en snabbare handläggning av s.k.vardagsbrott. Inledningsvis berördes huvudsakligen två domare men antalet mål har nu, som avsikten är, ökat och målen fördelas därför på flera domare. Avsikten är också att inom kort i detta snabbspår ta med vissa enklare narkotikabrott. BRÅ har i uppdrag att utvärdera projektet. Det uppdrag som regeringen gav DV och Kriminalvårdsstyrelsen i oktober 2003 angående samordning av häktningsverksamheten genomfördes som ett samverkansprojekt mellan alla berörda myndigheter ( Ju2003/7913/DOM). Uppdraget redovisas närmare under avsnitt 6.5. DV har under året haft i uppdrag att, tillsammans med inblandade domstolar, genomföra de sammanläggningar som beslutats. Utvecklingsgruppen har i tillsammans med personal från de berörda domstolarna arbetat med frågor om organisation och arbetsformer i de nybildade domstolarna. Vid chefsmötet i september diskuterade deltagarna möjligheterna att starta ett Intresset från domstolarna att bedriva förändringsarbete har under 2004 varit fortsatt högt. Svea hovrätts utvecklingsprojekt avslutades i september 2004 då de tre grupper som arbetat med administration samt ledningsfrågor, centralt och på avdelningsnivå, presenterade sina förslag. 17

18 U T V E C K L I N G I F O K U S regelbundet strukturerat kvalitetsarbete i domstolsväsendet. Till grund för diskussionerna låg en promemoria som utarbetats av en grupp domstolschefer. Förslagen väckte stort intresse hos de deltagande cheferna och mötet gav överrättspresidenterna i uppdrag att fortsätta att arbeta med frågan bl.a. genom att nominera en grupp med företrädare för de olika domstolsslagen. Den skall arbeta med förslag till hur ett strukturerat kvalitetsarbete skulle kunna bedrivas i domsstolsväsendet. Gruppen skall påbörja sitt arbete efter årsskiftet. Domstolsadministration Domstolsadministration är ett av de fokusområden som DV anser är strategiskt viktiga för att domstolarna skall kunna arbeta modernt och effektivt. Ett långtgående förändringsarbete ställer mycket höga krav på såväl domstolarna som DV. För domstolarnas del krävs ett tydligt och starkt ledarskap och en stark och professionell administration för att förändringsarbetet skall leda till den organisation som ger domstolarna störst möjlighet att uppnå målen för sin verksamhet. Inom domstolsväsendet påbörjades redan före år 2004 ett antal administrativa utvecklingsprojekt. Projekten startades med olika utgångspunkter och under olika förutsättningar. De syftade alla till att stärka den administrativa kompetensen antingen genom samverkan mellan domstolar eller genom åtgärder inom respektive domstol. För att kunna dra upp gemensamma riktlinjer för inriktningen i projekten och för att kunna tydliggöra och utveckla sin roll som stödfunktion till domstolarna i arbetet med att bygga upp starka administrationer initierade DV under våren 2004 det övergripande administrativa projektet. Det övergripande administrativa projektet skall utvärderas efter två år och avslutas ett år efter det att utvärderingen har gjorts. Det troliga är att arbetet med att utveckla domstolarnas administration kommer att fortsätta längre tid än så. Enligt DV:s verksamhetsplan är målet att flertalet av landets domstolar skall ha erbjudits stöd för utveckling av sin administrativa funktion före utgången av år Till projektet har knutits en grupp av resurspersoner. Denna grupp består dels av ansvariga administratörer vid vissa domstolar och dels av personer inom DV som kommer att vara engagerade i de administrativa projekten vid domstolarna. De domstolsadministratörer som för närvarande ingår i resursgruppen har valts för att det i gruppen skall finnas en representation av såväl administratörer som är nya i sitt arbete som administratörer med längre erfarenhet av domstolsadministration. Det har också ansetts betydelsefullt att till projektet knyta administratörer med erfarenhet från andra verksamhetsområden än domstolsväsendet. Vid ett seminarium med resurspersonerna i maj 2004 lades grunden till den strategi som inom ramen för det övergripande projektet tagits fram för att visa den målbild som bör finnas när det gäller domstolarnas administrativa funktioner. Strategin ligger till grund för inriktningen av arbetet med att bygga upp och förstärka domstolarnas administrationer. De större domstolarna har redan idag administrationer som är uppbyggda enligt i strategin föreslagen modell. Det kan dock även vid dessa domstolar finnas behov av att gå igenom uppbyggnaden, rutiner och kompetensen när det gäller de administrativa frågorna. Under året har projekt på domstolar som är föremål för sammanläggning och domstolar som har möjlighet att inleda administrativ samverkan prioriterats. Nedan följer en summarisk redovisning av det arbete som under 2004 bedrivits inom ramen för det övergripande administrativa projektet. Administrativa projekt vid domstolar som är föremål för sammanläggning Administrativa projekt har under året inletts vid Vänersborgs tingsrätt, Kalmar tingsrätt och vid tingsrätterna i Värmland inför bildandet av nya Värmlands tingsrätt. I varje projekt deltar en projektledare med bakgrund som administrativ direktör/chefsadministratör och en anställd vid DV:s personal- eller ekonomienhet. Genom denna bemanning har projekten tillförts kunskap dels från domstolsadministration och dels från hanteringen av vissa administrativa frågeställningar vid DV. I projekten har under året kartläggning av de administrativa arbetsuppgifterna skett och diskussioner har förts bl.a. om innehållet i arbetsuppgifterna, fördelning av arbetsuppgifterna och gränssnittet gentemot avdelningarna. Inom ramen för de administrativa projekten har domstolarna beslutat att rekrytera chefsadministratörer för att höja kvaliteten i det administrativa stödet. Detta arbete pågår för närvarande. Efter det att chefsadministratörerna tillträtt sina anställningar kommer projekten att fortsätta. Chefsadministratören kan då tillsammans med projektledarna bygga upp de nya administrativa funktionerna utifrån den nya personalstrukturen. I detta sammanhang skall de administrativa processerna och domstolarnas rutiner för de administrativa arbetsuppgifterna ses över och kvalitetssäkras. 18

19 U T V E C K L I N G I F O K U S Samverkan mellan två domstolar Ett sätt att stärka domstolarnas administrationer och dessutom utnyttja domstolarnas resurser så effektivt som möjligt är att flera domstolar samverkar administrativt. För närvarande bedrivs två samverkansprojekt mellan domstolar på samma ort. Ett projekt avser samverkan mellan Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall och ett annat projekt avser samverkan mellan Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Överrätterna i Sundsvall har anställt en gemensam administrativ direktör. I båda projekten utreder domstolarna förutsättningarna för att kunna ha en gemensam administration och vilka konsekvenser detta kan få för domstolarnas verksamhet. För att samverkan skall kunna utvecklas på ett effektivt sätt krävs vissa författningsändringar. Juridiska sekretariatet vid DV arbetar med denna fråga. Regional samverkan På uppdrag av Stockholmsberedningen har en arbetsgrupp med representanter från tingsrätterna i Stockholms län och från DV tagit fram ett förslag till hur en regional samverkan mellan tingsrätterna inom länet skulle kunna utformas. I arbetsgruppens rapport preciseras vilka samverkansområden som är lämpliga och hur detta kan påverka administrationerna vid respektive domstol. Syftet med en regional samverkan är bl.a. att det kan ge domstolarna tillgång till kompetent expertis i en omfattning som inte är möjlig för den enskilda domstolen att finansiera. Svea hovrätt En arbetsgrupp vid Svea hovrätt ledd av projektledare från DV har gjort en genomgång av den administrativa enhetens organisation och arbetsuppgifter. Arbetsgruppen har i en rapport lämnat förslag till en förändrad organisation av den administrativa enheten. Hovrätten har inlett arbetet med att bygga upp den nya organisationen. Samlokaliserade läns-och tingsrätter. DV anordnade under hösten 2003 ett seminarium för vissa av de samlokaliserade läns- och tingsrätterna. Syftet med seminariet var att kartlägga i vilken utsträckning domstolarna inlett administrativ samverkan. För att följa upp seminariet har DV gått ut med en enkät till samtliga samlokaliserade läns- och tingsrätter med frågor om hur samverkan har utvecklats mot bakgrund av de framgångsfaktorer för samverkan som togs fram under seminariet. DV har också erbjudit domstolarna stöd för att gå vidare med samverkan. Återinvigning av Wrangelska palatset. Svea hovrätts nya lokaler 24 november

20 U T V E C K L I N G I F O K U S Kompetensutveckling Mål 2004 Målen under 2004 har varit att stötta domstolar som arbetar med att förändra arbetsformer och förstärka beredningsorganisationen samt att arbeta vidare med att tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla personalkategorier. Strävan har också varit att de utbildningar som erbjuds ska vara anpassade till verksamhetens behov samt att uppfylla de generella målen som anges i utbildningsplanen för domstolsanställda. Måluppfyllelse I utbildningsplanen hänvisas dels till obligatorisk utbildning i form av program för nyanställda och återkommande utbildning samt icke-obligatorisk utbildning i form av fördjupnings- och specialkurser. Såvitt gäller den obligatoriska utbildningen för nyanställda har program för tingsnotarier, fiskaler och nyutnämnda ordinarie domare genomförts enligt verksamhetsplanerna för år 2004; i flera avseenden är dessa planer betydligt mer ambitiösa än utbildningsplanen. Även programmet för länsrättsnotarier har i stora delar genomförts. Vidare har ett noggrant planeringsarbete lagts ner för ett erbjuda ett väsentligt förstärkt program för domstolssekreterare. En motsvarande planering för chefsadministratörer/administratörer samt föredragande och beredningsjurister har påbörjats. Den återkommande utbildningen för domare, föredragande och domstolssekreterare har genomförts som planerat. Såvitt gäller den icke-obligatoriska utbildningen bör ett antal insatser lyftas fram. Under året har DV bl.a. fortsatt att satsa på ledarskapsutbildning inklusive insatser inom det arbetsmiljörättsliga området, lämnat ekonomiskt stöd för att möjliggöra för över 150 domstolsjurister att delta i Juriststämman samt erhållit stöd från EUkommissionen för att anordna två internationella seminarier inom konkurrensrätt, varav det första seminariet hölls under året. Vidare har DV anordnat ett stort antal kurser för driftsansvariga och lämnat ett visst stöd till domarakademierna. DV har även bidragit ekonomiskt till en konferens för IM-jurister, en studiedag i laglighetsprövning och en uppstartsdag för Samverkan i Sydost, det sista ett projekt där länsrätterna i Kalmar., Bleking och Kronobergs län ska samverka vid semestrar etc. och även planerar att dela specialistföredragande. Stöttandet av organisationsförändringar har fortsatt bl.a. genom att DV anordnat två kursomgångar för beredningssekreterare. Kommentarer Vid planeringen av insatser för 2004 präglades arbetet av bristen på resurser och kravet på hårda prioriteringar. Detta innebar att endast ett relativt fåtal utbildningar utöver programmen och den återkommande utbildningen planerades in. Dessa utbildningar, bl.a. seminarier för hyresråd, miljöråd och fastighetsråd, utbildning i säkerhetsfrågor och baskurs för nyanställda har genomförts som planerat. För att ha möjlighet att stötta de domstolar som kom in med önskemål om utbildningar efter behovsanalys lades en särskild post i budgeten för behovsstyrd utbildning för domstolssekreterare. Det har under året visat sig att denna post inte kunnat utnyttjas fullt ut eftersom domstolarna till följd av bl.a. Verainförandet inte har orkat med ytterligare utbildningar. När det gäller domare och föredragande har det kommit in flera önskemål om utbildningar som DV har kunnat stötta. Återrapporteringskrav i regleringsbrevet Utöver utbildningsplanen som redovisats under rubriken måluppfyllelse skall Domstolsverket särskilt redovisa: Åtgärder som vidtagits för att strukturer och förhållningssätt inom domstolsväsendet skall bidra till att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Under året har DV lagt vikt vid att den egna utbildningsverksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Detta har inneburit att DV har arbetat strategiskt med den könsmässiga sammansättningen av DV:s lärarkår så att denna sammansättning är betydligt mera jämställt och utgörs i största mån av inspirerande manliga och kvinnliga förebilder. DV har också lagt omsorg på att det råder ett genusperspektiv vid uttagande av deltagare, till t.ex. framtida ledare, samt vid gruppsammansättningar av olika slag. Utöver dessa metodiska verktyg har DV har lagt in inslag i kurserna för nyutnämnda ordinarie domare samt i den återkommande utbildningen för domare om jämställdhet. Ett avsnitt om jämställdhet ingår även i Baskursen för nyanställda. DV har även under året stöttat domstolar som ordnat en utbildningsdag om jämställdhet. Under året har ett nätverk bestående av landets samtliga kvinnliga domstolschefer bildats. Nätverkets benämning är IDA och har bl.a. som syfte att stötta kvinnliga domare att söka chefsanställningar. Beskrivning och analys av åtgärder i enlighet med den upprättade kompetensstrategin i diskrimineringsfrågor som Domstolsverket överlämnade till regeringen den 14 november 2003 (Ju 2003/8861/DOM). 20

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Omslagsbild: Sedan invigningen 7 oktober 2005 så pågår Helsingborg tingsrätts verksamhet i nya lokaler. Foto Lars Lydig Detta uppslag: Domstolsväsendets programinslag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2003 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -04, DOV 4006) Foto: Anna Clarén (Foto sidan 5, Håkan

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol Dir. 2008:49 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget I allt fler fall uppställs berättigade krav på

Läs mer

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

2015-07-15 S2015/04694/FST

2015-07-15 S2015/04694/FST , > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Läs mer

Domstolsstatistik 2014

Domstolsstatistik 2014 Domstolsstatistik 2014 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Domstolsstatistik 2011

Domstolsstatistik 2011 Domstolsstatistik 2011 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Sammanslagna tingsrätter

Sammanslagna tingsrätter 2007:9 Sammanslagna tingsrätter En utvärdering MISSIV DATUM DIARIENR 2007-06-26 2007/6-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-12-21 Ju2006/10464/DOM Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

2010-01-21 Adm. 1.6 Dnr. 2008/0324. Serviceenheten Jenny Bäckström

2010-01-21 Adm. 1.6 Dnr. 2008/0324. Serviceenheten Jenny Bäckström Serviceenheten Jenny Bäckström Stockholms tingsrätt fastställer, med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1),

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM slutredovisning 2004 VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM 1 vittnesstöd Brottsoffermyndigheten Box 470 901

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) REGERINGSKANSLIET Remiss 2014-03-21 S2014/1703/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Inger Laudon Telefon 08-405 42 58 Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT Med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer Stockholms tingsrätt följande ARKIVBESKRIVNING

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Skatteverket; SFS 2003:1106 Utkom från trycket den 16 december 2003 utfärdad den 27 november 2003. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Länsrättsutredningen. r apportserie 2008:2

Länsrättsutredningen. r apportserie 2008:2 Länsrättsutredningen Domstolsverkets r apportserie 2008:2 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 1787-2007 Tryckt på Tabergs Tryckeri, Jönköping, maj 2008 Länsrättsutredningen

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets processorganisation; beslutat den 22 juni 2004.

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Så blir vi bättre tillsammans. Benchmarking-nätverket för kommunal lantmäteriverksamhet

Så blir vi bättre tillsammans. Benchmarking-nätverket för kommunal lantmäteriverksamhet Så blir vi bättre tillsammans Benchmarking-nätverket för kommunal lantmäteriverksamhet Det här är benchmarking-nätverket För tio år sedan började fyra kommuner samarbeta om benchmarking i lantmäteriverksamheten.

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 En naturlig fortsättning på arbetet som

Läs mer