AP-fondernas investeringar i gruvindustrin i Latinamerika - en översikt

Transkript

1 AP-fondernas investeringar i gruvindustrin i Latinamerika - en översikt

2 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist, jämställt och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är ursprungsfolks-, bonde- och lantarbetarorganisationer. Vi ser kampen som global och arbetar därför med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare även i Sverige. Research och författare: Kim Moberger och Frida Närman Datum: Mars 2013 På omslaget syns Maxima Acuña. Maxima och hennes familj har under flera år kämpat mot gruvbolaget Newmonts gruvprojekt Yanacocha då deras mark ligger inom området där företaget vill expandera gruvprojektet. Upprepade gånger har de med våld tvingats bort från sin mark av polis och Newmonts säkerhetsvakter. År 2011 misshandlade Newmonts säkerhetsvakter Maxima och hennes familj, samt rev deras hus. Företaget hävdar att de köpt marken, vilket familjen förnekar. Alexander Luna har tagit fotot för det politiska kollektivet Nadienospaga. Kollektivet arbetar med en kampanj för att informera den Peruanska befolkningen om gruvkonflikten i Cajamarca och om Newmonts kränkningar mot lokalbefolkningen. Kontakt Tegelviksgatan 40, Stockholm Tel: E-post: info@latinamerikagrupperna.se Hemsida: Stöd Latinamerikagruppernas AP-fondskampanj och de organisationer som vi samarbetar med i Latinamerika genom att sätta in ett bidrag på pg !

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Gruvinvesteringarnas konsekvenser för miljö och mänskliga rättigheter 2 3. Företag 3 Anglo American 4 Anglogold Ashanti 4 Barrick Gold 5 BHP Billiton 6 Buenaventura 7 Freeport-McMoran Copper & Gold Inc 8 Glencore International 8 Goldcorp 9 HudBay 10 IamGold 11 Newmont Mining 11 Rio Tinto 13 VALE S.A. 14 Xstrata Här hittar du mer information Generellt om konflikter och gruvindustrin Ytterligare information om de specifika företagen 16 Källförteckning 18

4 1. Introduktion En av vår tids stora frågor är överexploateringen av jordens ändliga resurser. Metaller och mineraler hör till dessa. Ökade priser leder till ökade vinster och just nu pågår en jakt på världens mineraler, varav några av dem är på väg att ta slut. Samtidigt höjs röster över hela världen som säger att det finns platser som inte bör exploateras. Platser där den biologiska mångfalden är alltför rik och känslig, där vatten är en bristvara eller där ursprungsfolk vill bevara en annan utvecklingsmodell. Under många år har Latinamerikagrupperna följt olika ursprungsfolks kamp för sina rättigheter och mot gruvföretagen. Varje lokal konflikt har sina specifika orsaker och lokalbefolkningen lyfter upp särskilda krav, av ekonomisk, social och miljömässig karaktär. En mängd aktörer är inblandade. Bakom de mest uppenbara - lokalbefolkningen, staten och företaget - döljer sig investerare, andra regeringar och ambassader, internationella institutioner och banker - exempelvis Världsbanken och IMF - samt internationella och nationella NGO:s. För att vara solidarisk med den lokala kampen och föra fram en debatt om ett ohållbart och orättvist resursutnyttjande, och Sveriges ansvar för detta, har Latinamerikagrupperna valt att fokusera på svenska investeringar i dessa gruvföretag. Här är de svenska APfonderna en viktig aktör. Detta dokument är en sammanställning över några av de gruvföretag som AP-fonderna investerar i och som är kopplade till konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter och naturen. Syftet med dokumentet är endast att ge en översikt av AP-fondernas investeringar i gruvindustrin i Latinamerika. Då de svenska AP-fonderna har innehav i tusentals bolag är det alltför resurskrävande att få en heltäckande bild av fondernas investeringar. För att framställa denna kartläggning har vi gjort en genomgång av de större gruvbolagen med verksamhet i Latinamerika och kollat av dessa mot AP-fondernas innehav. Kartläggningen omfattar fjorton gruvföretag som är verksamma i Latinamerika, där APfonderna har investeringar. I vissa fall nämns också om bolagen är inblandade i särskilt kontroversiella gruvprojekt i andra delar av världen. För dem som vill fördjupa sig i problematiken eller något särskilt fall har vi satt ihop en generell lista med hemsidor som erbjuder information om gruvindustrin och konflikter. Vi har även sammanställt en lista där det går att hitta mer information om de enskilda företagen, med adresser till rapporter, grupper eller organisationer som berör eller följer ett specifikt fall. På Latinamerikagruppernas hemsida 1 finns mer information om vårt arbete för ett förändrat regelverk för AP-fondernas investeringar

5 2. Gruvinvesteringarnas konsekvenser för miljö och mänskliga rättigheter Under de senaste tjugo åren har den latinamerikanska kontinenten upplevt en stor expansion av gruvdrift. 27 procent av världens totala investeringar i gruvindustrin gick 2012 till Latinamerika, framförallt till Mexiko, Brasilien, Argentina, Chile och Peru. Gruvföretagens budget för utvinning har ökat med 45 procent och det är framförallt inom guldutvinning där satsningarna ökar 2. På det globala planet har efterfrågan på mineraler ökat. Orsaker är bland annat ökad konsumtion samt den instabila finansmarknaden som har bidragit till att priserna på guld har ökat. Det råder brist på ett antal mineraler, vilket har lett till en ökad global konkurrens 3. Gruvföretagens utvinningsmetoder har blivit allt mer aggressiva för att uppnå högre vinster på mindre tid och utvinning pågår nu i områden där det tidigare var otänkbart att påbörja projekt 4. Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter kommer ofta i andra hand i denna rovdrift efter mineraler och ekonomisk vinst. Detta gäller framförallt i länder med svag lagstiftning, svag kontroll och uppföljning, vilket gäller för många länder i Latinamerika. Vi ser också en tendens där vissa länder ändrar sin lagstiftning för att locka till sig investeringar, till exempel genom att försvaga miljörätt eller minska ursprungsfolks rättigheter till påverkan 5. Detta är också ett erkänt problem bland investerare. Swedbank skriver till exempel följande på sin hemsida om ansvarsfulla fonder: Gruvdrift innebär stora risker för människor och miljö och därför är Swedbank Roburs krav på bolag inom gruvbranschen höga. Vi har endast innehav i ett fåtal gruvbolag för våra ansvarsfulla placeringar 6. Etikrådet, som drivs av AP-fonderna 1-4, skriver i studien Miljöpåverkan från gruvindustrin En översiktlig sammanställning över potentiell miljöpåverkan från gruvindustrin, att gruvindustrin är: En högriskbransch förknippad med stora hälso- säkerhets- och miljörisker samt kränkningar av mänskliga rättigheter. Det finns många exempel på negativ miljöpåverkan från gruvindustrin, både på grund av brister i rutinerna vid de olika processerna och som resultat av olyckor 7. Gruvindustrin är kopplad till sociala problem och i Latinamerika ser vi hur gruvprojekt över hela kontinenten följs av motstånd från lokalbefolkningar. I ett land som Peru ser vi hur ombudsmannens beräkningar visar på att 92 konflikter av totalt 284 var kopplade till gruvsektorn 8. 2 Herrera, Efrén Rodrigo (2011) 3 EU:s Raw Material Initiative går att finna på: 4 De Echave, José, 2011:62 5 Observatorio de la Deuda en la Globalización (ODG), 2013: 57 6 Swedbank Robur (2010) [Informationen hämtad ] (Informationen om Swedbanks investeringar har sedan ändrats, och detta citat finns inte längre kvar på hemsidan) 7 Karltorp, Kersti, 2008:4 8 Defensoría del Pueblo, Perú (2012) 2

6 Ett av de stora problem som Latinamerikagrupperna har följt i Latinamerika, men som också är ett globalt problem, är gruvindustrins intrång på ursprungsfolks territorier. FN:s specialrapportör för ursprungsfolkens rättigheter, James Anaya, skriver om detta i sin senaste rapport till FN:s generalförsamling. Enligt Anaya råder det ett fundamentalt problem inom gruvindustrin då gruvprojekt planeras helt utan, eller med minimalt, deltagande från de berörda ursprungsfolken. Rätten att bli tillfrågad om de aktiviteter som utförs inom ens territorium slås fast i den internationella konventionen om ursprungsfolks rättigheter (ILO 169), men det är en rättighet som företagen inte respekterar. Denna är dessutom en förutsättning för många andra rättigheter, så som äganderätt, rätten till kultur, religion, att inte diskrimineras i relation till markanvändande, rätten till mark och naturresurser (där spirituella platser och föremål ingår) samt rätten till hälsa och fysiskt välmående i relation till en ren och hälsosam miljö och omgivning 9. 9 Anaya, James 2012:1. FN-dokument A/HRC/21/47 3

7 3. Företag 10 Anglo American 195 MSEK 82 MSEK 111 MSEK 126 MSEK 168 MSEK Anglo American fick enligt organisationen Reprisk hård kritik under år 2011, både för pågående och planerade projekt. Det råder en oro för arbetsförhållanden och säkerhet i befintlig verksamhet, samt för att planerade projekt ska påverka ursprungsfolk och miljö 11. I Chile drivs Collahuasigruvan, den tredje största koppargruvan i världen, av Anglo American, Xstrata och Mitsui & CO. Över tjugo fackföreningar anklagade företaget för att ha utövat repressalier mot fackföreningsledare efter en serie strejker. Anglo American är även en nyckelinvesterare i HidroAysen-dammen i Chile. Projektet ledde till översvämmandet av 6000 hektar känsliga skogsområden, floddalar, nationalparker, och odlingsmark 12. I Peru driver Anglo American koppargruvan Quellaveco. Lokalbefolkningen har protesterat mot gruvprojektet och organisationer som Jordens Vänner varnar för att det lokala jordbruket och boskapsskötseln kommer att påverkas negativt då området är ökenlandskap med knappa vattenresurser 13. I Colombia driver Anglo American gruvprojektet El Cerrejon tillsammans med BHP Billiton och Xstrata (se under BHP Billiton). Anglogold Ashanti Anglogold Ashanti ZAR MSEK Anglogold Ashanti Spon ADR 86 MSK Det sydafrikanska företaget Anglogold Ashanti är världens tredje största producent av guld. År 2011 fick Anglogold Ashanti priset Public Eye Award. Utnämningen till världens värsta 10 Alla uppgifter om AP-fondsinvesteringar i den här rapporten kommer från AP-fondernas sammanställningar adresser finns i källförteckningen. 11 Reprisk, 2012:10 12 Ibid. 13 Mattera, Philip [Informationen hämtad ] 4

8 företag äger rum samtidigt som World Economic Forum i Davos. Juryns motivering hänvisar till företagets verksamhet i Ghana, där vattnet har förorenats och förgiftat människor 14. Anglogold Ashanti driver projektet La Colosa i Cajamarca, Colombia, som beräknas bli det största dagbrottet för utvinning av guld i Sydamerika. Området ligger inom ett skogsreservat med hög biologisk mångfald. Befolkningen oroar sig över tillgång till vatten, detta på grund av den specifika miljö där projektet planerar genomföras. I området finns det aktiva vulkaner och det är vanligt med jordbävningar, kraftiga regnfall och jordskred i de branta dalarna. Allt detta leder till ökade risker att avfallsberg rasar eller att avfallsdammar sprider sig 15. Webbsidan Mining.com rapporterade att ett hundratals personer protesterade mot projektet i januari Barrick Gold 390 MSEK 43 MSEK 44 MSEK 99 MSEK 135 MSEK Barrick Gold är världens största guldproducent. Företaget driver 27 gruvprojekt i USA, Kanada, Australien, Peru, Chile, Dominiskanska Republiken, Argentina och Tanzania 17. I Peru driver Barrick Gold två gruvprojekt. Ett av dem är projektet Pierina i regionen Ancash. Lokalbefolkning och regionala myndigheter har utfört stora protester på grund av miljöförstöring, förorening av vatten och skattefusk. Barrick Gold är enligt skatteverket skyldiga att betala miljoner dollar i skatt. Tre personer har omkommit i protester mot företaget: Joel Martel Castromonte och Guillermo Tolentino Abat år 2006 samt Marvin González Castillo år Gruvprojektet Pascua Lama är beläget på gränsen mellan Chile och Argentina. Redan i den inledande fasen har projektet fått negativa konsekvenser på miljön. Projektet kommer att leda till oåterkalleliga konsekvenser för vatten och för områdets ursprungsfolk. Glaciärerna har redan börjat smälta på grund av markförflyttningar och utsläpp från maskiner. I sin förstudie nämner Barrick Gold att sexton glaciärer kommer att påverkas av projektet, när det på sattelitbilder syns flera hundra glaciärer. Barrick Gold har även föreslagit att glaciärer bör sprängas 20. I Argentina driver Barrick gruvprojektet Veladero och bristande säkerhet har lett till allvarliga olyckor, inklusive dödsfall. Lokalbefolkningen anklagar företaget för negativ miljöpåverkan, såsom föroreningar med arsenik och ödeläggelse av områdets glaciärer Public Eye Award [Informationen hämtad ] 15 Colombia Solidarity Campaign, 2011:3 16 Jamasmie, Cecilia [Informationen hämtad ] 17 Barrick [Informationen hämtad Ibid. 19 Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas (CAOI)(2011) 20 Banktrack (2012) 21 Ortiz, Ricardo 2007:36ff 5

9 I Dominikanska republiken har Barrick Golds bygge av en kraftledning väckt stor kritik människor förflyttades för att kunna bygga en utsläppsdamm. Experter har väckt frågan om översvämningsrisk av dammen 22. I Papua Nya Guinea är Barrick Gold kopplat till gängvåldtäckter, dödsfall och våld mot lokalbefolkningen 23. Anklagelserna riktas mot företagets säkerhetspersonal. BHP Billiton BHP LTD 391 MSEK BHP PLC 34 MSEK BHP PLC 188 MSEK BHP PLC 215 MSEK BHP PLC 161 MSEK BHP Billiton USD MSEK BHP LTD 188 MSEK BHP LTD 276 MSEK BHP LTD 360 MSEK BHP LTD 251 MSEK BHP Billiton har genom åren fått ta emot mycket kritik från NGO:s om miljöföroreningar och kränkningar av mänskliga rättigheter såsom tvångsförflyttningar, förstörelse av möjligheter för traditionell boskapsskötsel samt kränkningar av ursprungsfolks rättigheter 24. BHP Billiton driver gruvprojektet Cerro Matoso, Latinamerikas största nickelgruva, belägen i Colombia 25. Arbetarna i Cerro Matoso har protesterat och genomförde bland annat en blockad i juli Byborna i Unión Matoso som bor 800 meter från gruvan lider av fattigdom och saknar rinnande vatten, avlopp samt hälsovård. De lider av hälsoproblem och menar att det är gruvverksamheten som orsakat dessa 26. BHP Billiton är ett av tre transnationella företag som driver kolgruvan Cerrejón (tillsammans med Anglo American och Xstrata) nära byn La Guajira, i Colombia. Observatorio de la Deuda en la Globalización skriver i en rapport från 2013 att El Cerrejón har orsakat omfattande miljöproblem. Verksamheten leder till stora utsläpp av damm och stoft, och lokalbefolkningen lider av buller samt vibrationer 27. Gruvverksamheten har bidragit till att den närliggande floden förgiftats, vilket har lett till att byns 120 familjer, tillhörande ursprungsfolksgruppen Wayuu, är utan tillgång till rent vatten. Företaget har successivt köpt upp mark vilket lett till att människorna inte längre kan röra sig fritt, eller bedriva boskapsskötsel på samma sätt som innan. På grund av föroreningar och minskad tillgång till mark är Wayuufamiljerna beredda att förhandla om omförflyttning 28. Flera personer som representerar samhället gentemot företaget har upplevt hot och blivit 22 Reprisk 2012:9 23 Reprisk 2012:3 24 Ibid., 5 25 Mining Technology [Informationen hämtad ] 26 Noticias Caracol, Tv-klipp (2012) 27 Observatorio de la Deuda en la Globalización 2013:59 28 Peace Brigades International (PBI) 2011:33 6

10 förföljda. En av dem är Wilman Palmezano, ordförande i byns Community Action Board. Wilman säger att han efter förföljelse höll sig hemifrån i två månader. Han har också upplevt verbala hot och psykiska påtryckningar samt erbjudits drygt en miljon dollar om han lämnar samhället 29. Cerrejóngruvan har också lett till stora miljömässiga konsekvenser som fört med sig hälsoproblem. Flera studier har utförts som visar på kopplingar mellan föroreningarna och de hälsoproblem som idag finns i La Guajira. Invånarna lider av andningsproblem, hudsjukdomar och cancer 30. I Peru är BHP Billiton delägare i peruanska Antaminagruvan. År 2006 utbröt protester som ledde till flera dialoger om frågor rörande gruvans utbredning och hälsoproblem hos invånarna i närliggande områden. Ett led i detta blev en hälsoundersökning för invånarna i området. Resultaten av undersökningen visade för höga halter av metall i blodet hos flera personer utbröt nya protester då företaget fortfarande inte vidtagit några åtgärder och inga drabbade fått läkarvård 32. I maj 2012 skedde ett oljeläckage som förorenade sjön Huachucocha, i Peru. Detta är den enda vattenkällan för bybor i Túpac Amaru och Pichui (San Marco) och en viktig näringskälla för invånarna, då de odlar fisk i sjön. Antamina vägrade att förse byborna med annat dricksvatten. I protest mot myndigheternas ignorans vad gäller olyckan höll bybor från San Marco en 24-timmars strejk. Till följd av strejken häktades sexton bybor, som rapporterar om kraftigt fysiskt våld från polisens sida 33. Buenaventura Buenaventura är ett peruanskt företag med åtta gruvprojekt i Peru: Orcopampa, Ucucchacua, Antapite, Julcani, Recuperada, Shila-Paula, Ishihuinca och Mallay. Företaget äger också aktier i fler gruvprojekt 34. Den statliga ombudsmannen rapporterade i sin rapport från december 2012 om förorening av lokalbefolkningens dricksvatten med kvicksilver vid gruvprojektet Antapite 35. I april 2012 genomfördes protester mot gruvprojektet Ucucchacua. Fyra personer dödades efter att ha genomfört en vägblockad. Protesterna krävde ekonomisk återgäldning för det 29 Ibid Peace Brigades International (PBI) 2011:33 31 Observatorio de Conflictos Mineros de América Latina (OCMAL)( ) 32 Ibid. 33 OCMAL ( ) 34 Buenaventura [Senast uppdaterad: ] 35 Defensoría del Pueblo 2012:98 7

11 vatten som hade förorenats, samt att företaget skulle lämna tillbaka territorier som använts i gruvutvinningen 36. Företaget är tillsammans med Newmont Mining delägare i La Zanja och Yanacocha, samt med Freeport McMoran delägare i gruvprojektet Cerro Verde. Protesterna mot La Zanja grundas i oro över att vatten ska förorenas. Tidigare har företaget anklagats för att ha förorenat floden Pichir, vilket ledde till massdöd av fisk i vattnet 37. För närvarande har AP-fonderna sålt av allt sitt innehav i Buenaventura. I juni 2012 hade dock AP1 118 miljoner kronor investerade i företaget. Freeport-McMoran Copper & Gold Inc. 25 MSEK 58 MSEK 36 MSEK 79 MSEK 136 MSEK Företaget driver fyra koppargruvor i Sydamerika, i Peru gruvan Cerro Verde och i Chile projekten Candelaria, Ojos del Salado och El Abra bestämde sig Norge för att stryka Freeport från sin pensionsfond, på grund av brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstörelse i och med Grasberg-gruvan i Papua Nya Guinea. De norska pensionsfondernas etikråd pekar särskilt på företagets otillräckliga avfallshantering, där tungmetaller släpps ut direkt i vattnet 39. I september 2012 bestämde sig även pensionsfonder i Nya Zeeland att sälja av sina innehav i Freeport 40. År 2011 genomfördes parallella strejker mot företaget i både Peru och Papua Nya Guinea. Anställda vid Grasberg-gruvan och Cerro Verde-gruvan krävde bättre arbetsvillkor och högre löner. Arbetarna i Grasberg hade då en lön på 1,5 dollar i timmen 41. Glencore International 11 MSEK 56 MSEK 64 MSEK 94 MSEK Företaget Glencore är verksamt i flera olika sektorer, såsom gruv-, energi- och jordbrukssektorn. Verksamheten bedrivs i 40 länder. Huvudsätet är placerat i Schweiz och företaget har kontor i Storbritannien, vilket betyder att man kan utnyttja investeringsavtal 36 Represión policial deja cuatro muertes en Oyón, La Primera, (2011) 37 Contaminación de río causa muerte de truchas, La Primera, (2007) 38 Freeport-McMoran Copper & Gold [Informationen hämtad ] 39 Ministry of Finance, Norska Regeringen (2006) 40 Els, Frik (2012) 41 Indonesia: Papuan copper miners end Freeport strike, BBC World (2011) 8

12 i båda länderna 42. Glencore äger 34 procent av Xstrata och i dagsläget diskuteras en sammanslagning av Glencore och Xstrata 43. Glencores dotterbolag Prodeco är verksamt i Colombia. Enligt facket pågår allvarliga kränkningar av arbetarnas rättigheter, bland annat genom att begränsa friheten att ansluta sig till facket och möjligheterna till kollektivförhandlingar samt genom att ignorera arbetsrelaterade sjukdomar. Företaget har en total arbetsstyrka på 5600 personer, varav endast 567 är fastanställda hos företaget. Under sommaren 2012 utbröt stora strejker och strejkledare fick ta emot dödshot 44. Prodeco har kritiserats för att verka i områden där paramilitär har tvingat människor från sin mark och dödat minst 18 personer 45. Prodeco har även anklagats för miljöbrott blev företaget bötfällda på totalt euro på grund av hanterandet av avfall, men även att det inte fanns någon miljöplan 46. I Bolivia har Glencores dotterbolag Sinchi Wayra (helägt av Glencore fram till juni 2012) drivit flera projekt i några av de fattigasta delarna av landet. Vid flera tillfällen har Glencore fryst eller minskat arbetarnas löner, ökat antalet arbetstimmar eller sparkat ett stort antal arbetare. Detta motiveras med att priserna på världsmarknaden har sjunkit, vilket i sin tur har lett till omfattande protester. Likaså har verksamheten bidragit till att 2000 familjer framför sina ögon fått sitt vatten förorenat efter upprepade utsläpp från gruvan Mina Bolívar 2007 och Miljöministeriet har rapporterat om höga nivåer av zink och kadmium 47. Goldcorp 23 MSEK 49 MSEK 44 MSEK 85 MSEK 119 MSEK Det kanadensiskt ägda guldföretaget Goldcorp förfogar över fem gruvor i Central- och Sydamerika, samt bedriver andra projekt i regionen. Enligt företagets hemsida är ansvarsfull gruvverksamhet viktigt för dem. För att nå sina mål utgår de från fem aspekter: tillväxt, låga kostnader, stark balansräkning, att utföra verksamheter i områden med låg politisk risk och utföra verksamheten på ett ansvarsfullt sätt 48. Goldcorps gruvprojekt med Marlin-gruvan i Guatemala är en av de konflikter som har väckt stor internationell uppmärksamhet efter lokala protester och olika organisationers kampanjer. Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter uppmanade den guatemalanska regeringen att stänga gruvan 49 och FN:s specialrapportör för ursprungsfolkens rättigheter, James Anaya, har följt fallet. Han har i sina rapporter lämnat 42 Observatorio de la Deuda en la Globalización, 2013: Davis, Mick VD Xstrata [Informationen hämtad ] 44 Observatorio de la Deuda en la Globalización, 2013: Reprisk 2012:4 46 Observatorio de la Deuda en la Globalización, 2013:58 47 Ibid.,62 48 Goldcorp [Informationen hämtad ]. 49 CIDH ordena suspender actividades de Marlin, Prensa Libre (2010) 9

13 särskilda rekommendationer till Guatemalas regering 50. Swedwatch rapport Rena Guldgruvan tar upp ett flertal punkter där Marlin-gruvan har fått kritik. Rapporten tar bland annat upp att ursprungsfolk i närområdet inte har blivit tillfrågade enligt ILO-avtalet 169, tillgången till vatten har minskat och vatten har förorenats samt att lokalbefolkningen har förföljts, hotats och utsatts för mordförsök. Samtidigt har arbetare i gruvan hotas för att inte engagerara sig fackligt och flera personer säger sig ha blivit trakasserade och hotade till att sälja sin mark till gruvbolaget 51. I juni 2012 anordnade människor från San Miguel Ixtahuacán, Guatemala Folkets hälsotribunal. I rättegången deltog människor som påverkats negativt av konsekvenserna från Marlingruvan samt personer från andra delar av Latinamerika som också drabbats av Goldcorps verksamhet. Bland annat deltog människor som påverkats av Goldcorp-gruvan Los Filos i Mexiko och San Martín-gruvan i Honduras. De drabbade vittnade om andningsproblem, hudsjukdomar, ökat antal cancerfall samt förlossningsskador 52. Goldcorp äger även gruvprojektet Cerro Blanco beläget i södra Guatemala mot gränsen till El Salvador. El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter uttrycker i en rapport stark oro inför gruvprojektet och menar att det är ett hot mot rätten till vatten, till hälsa och miljö. Lempa-floden står för 37 procent av dricksvattnet i storstadsområdet San Salvador. Risken att vattnet förorenas är stor och i rapporten uppmanar ombudsmannen El Salvadors regering att vidta åtgärder 53. HudBay MSEK Det kanadensiska företaget Hudbay är indraget i flera åtalsprocesser på grund av dess gruvprojekt Fenix i Guatemala, där de var verksamma mellan åren 2008 till År 2009 omkom ursprungsfolksledaren Adolfo Ich Chaman efter att ha blivit skjuten av Hudbays säkerhetsvakter. Påföljande år stämde Adolfos hustru Angelica Choc företaget stämde elva kvinnor företaget på grund av de gruppvåldtäckter som företagets säkerhetsvakter utsatt dem för. Båda åtalsprocesserna pågår fortfarande, trots att HudBay sålde Fenixprojektet Anaya, James (2011) FN-dokument A/HRC/18/35/Add.3 51 Swedwatch 2011: Geglia, Beth & Mychalejko, Cyril (2012) 53 Procuraduria para la defensa de los derechos humanos ( ) 54 Choc V. Hudbay [Informationen hämtad ] 10

14 IamGold 3 MSEK 23 MSEK 8 MSEK 12 MSEK... Iamgold har under åtta år strävat efter att driva igenom gruvprojektet Kimsacocha i Ecuador. Lokalbefolkningen har motsatt sig projektet då det finns en stor oro hur det ska påverka vattnet och det känsliga ekosystemet i området. De många protesterna kulminerade i en omröstning förra året där 92 procent av befolkningen röstade emot gruvprojektet. År 2012 sålde Iamgold Kimsacocha till företaget INV.inc. Iamgold har dock fortsatt kontroll eftersom man äger 45 procent av aktierna i INV-inc med möjlighet till att bli majoritetsägare om det är så att det öppnas upp möjligheter för att exploatera 55. Newmont Mining 148 MSEK 23 MSEK 31 MSEK 56 MSEK 86 MSEK Newmont Mining är en av världens största guldproducenter med gruvprojekt i Australien, USA, Indonesien, Ghana, Nya Zealand, Mexiko och Peru 56. År 2011 presenterade den svenska organisationen Swedwatch rapporten Rena Guldgruvan, där gruvprojektet Yanacocha i Peru granskades 57. Newmont Mining äger 51,3 procent av projektet Yanacocha. Buenaventura äger 43,65 procent och International Finance Corporation fem procent 58. Yanacocha har verkat mer än 20 år i Cajamarca och under denna tid har företaget följts av konflikter kopplade till miljö och sociala frågor. Gruvutvinningen sker genom öppna dagbrott, något som kräver stora markområden. Naturliga vattenflöden har stoppats och stora delar av marken har förflyttats till följd av företagets verksamhet. Mellan 1992 och 2000 tillförskaffade sig Yanacocha hektar land för ungefär 5 miljoner dollar 59, vilket ledde till att människors traditionella levnadsstil samt deras sätt att bruka marken förändrades. Pressade småjordbrukare såg sig tvingade till att sälja mark och förlorade tillgången till de resurser som de var beroende av, utan att kompenseras. Markvärdet höjdes därefter med 600 procent 60, vilket ledde till en mängd konflikter. En av de största konflikterna mellan Newmont och lokalbefolkningen beror på utsläpp av kvicksilver i samhället Choropampa vid en transportolycka år kg kvicksilver 55 Moore, Jennifer (2012) 56 Newmont [Information hämtad ] 57 Swedwatch (2011) 58 Teal & Benavides 2010: Bury 2007: Ibid. 11

15 spilldes ut över en sträcka på 43 km. 900 bybor blev förgiftade och har fått problem med andning, njurar, ögon samt hudproblem 61. Ytterligare konflikter har uppkommit genom åren på grund av att giftiga ämnen som cyanid misstänkts ha läckt ut i vattnet vid flera tillfällen. Massiv fiskdöd skedde år 2002, nästan fiskar dog. Detta efter att slaggprodukter från gruvan läckt ut i en fiskodling. År 2005, under företagets expandering, stängde man en vattenkanal som försåg 240 hushåll med vatten. I tester som gjorts av dricksvattnet i Cajamarca visas det på onormalt höga nivåer av ämnen som cyanid, järn och magnesium 62. Yanacocha driver flera gruvprojekt och planeringen av att starta igång ett nytt projekt, Conga-projektet, orsakade våldsamma konflikter under år Vid den planerade Congagruvan har man beräknat utvinna sammanlagt 1085 miljoner ton mark från ett öppet dagbrott. Guld och koppar kommer att urskiljas från resten av avfallet. Med en investering på 4800 miljoner dollar är det den största investeringen i Perus historia procent av befolkningen är emot Conga-projektet i Cajamarca 64. Orsakerna är att det kommer förstöra flera sjöar och hota deras tillgång till rent och tillräckligt billigt vatten. Detta innebär också ett hot för deras möjlighet till överlevnad, då de använder vatten till jordbruk och djurhållning. Lokalbefolkningen hänvisar också till sin rätt att, enligt ILO avtalet 169, bli tillfrågade innan företaget påbörjar ett projekt som kommer att påverka dem. Stora protester utbröt i november 2011 då bland annat en rapport läckte ut från Perus miljödepartement, där företagets studie om projektets miljöpåverkan ifrågasätts 65. Konflikten om Conga ledde till att Perus premiärminister samt flera kongressledamöter avgick. Mellan 2011 och 2012 har mer än hundra jordbrukare och lokala ledare åtalats för deltagande i protester. I juli 2012 dog fem personer i protester mot projektet 66. Utanför Latinamerika har Newmont även kritiserats för sin verksamhet i Ghana, där de anklagas för tvångsförflyttningar och förorening av Subri-floden. Wikileaks-dokument visar på att företaget var ansvarigt för utsläpp av cyanid. I Indonesien har Newmont Mining kritiserats för att orsaka giftiga utsläpp i havet (enligt uppgifter 21 gånger så mycket som de som släpps ut från huvudstaden Jakarta). Detta har lett till förorenat vatten och minskat fiskebistånd Banktrack, 2012:2 62 Banktrack 2012:2 63 Ibid. 64 Ipsos apoyo: 78 % de cajamarquinos se opone al proyecto Conga, La Republica (2012) 65 Servindi (2012) 66 Cinco personas mueren durante protestas por proyecto minero, El Diario (2012) 67 Reprisk 2012:3 12

16 Rio Tinto Rio Tinto Limited NPV 107 MSEK Rio Tinto LTD 71 MSEK Rio Tinto PLC 102 MSEK Rio Tinto LTD 66 MSEK Rio Tinto PLC 200 MSEK Rio Tinto LTD 86 MSEK Rio Tinto PLC 225 MSEK Rio Tinto Limited 124 MSEK Rio Tinto 303 MSEK Rio Tinto är ett av världens största gruvföretag, listat på flera börser (Australian Securities Exchange, London Stock Exchange och New York Stock Exchange) och med en mängd helägda och delägda dotterbolag. Företaget har sina huvudkontor i Storbritannien och Australien. Verksamheten sker i Sydafrika, Namibia, Zimbabwe, Guinea Madagaskar, Australien, Nya Zealand, Indien, Indonesien, Mongoliet, Storbritannien, Frankrike, USA, Kanada, Agentina, Peru, Chile, Brasilien m.fl. Dotterbolaget Muriel Mining Corporation i Colombia är starkt kritiserat för att inte ha respekterat ursprungsfolket Embederas rätt att bli tillfrågade om verksamhet inom deras territorier eller deras rätt till sin kultur, bland annat genom att vilja bedriva utbrytningar på den heliga platsen Careperro, vilket senare kom att förbjudas i Colombias författningsdomstol. 68 Utanför Latinamerika är Rio Tinto uppmärksammat för sin verksamhet på Papua Nya Guinea Lokalbefolkningen där har stämt Rio Tinto för folkmord, krigsförbrytelser, miljöförstörelse och rasdiskriminering, relaterat till deras verksamhet i gruvprojektet Pangunagruvan. Rättfallet påbörjade 2000 och öppnades upp på nytt Företaget har också drivit Grasberggruvan i Papua nya guinea, tillsammans med företaget Freeport McMoran, som anklagas för brott mot mänskliga rättigheter och massiv miljöförstörelse på grund av dumpning av avfall och tungmetaller som koppar och kadmium i vattendrag. 70 Rio Tintos gruvverksamhet i Afrika är förknippat med föroreningar och hälsoproblem. I Australien är företaget kopplat till föroreningar av grundvatten, utsläpp av radioaktivt avfall, hälsoproblem m.m London Mining Network (2011) 69 Business & Human Rights Resource Center [Informationen hämtad ] 70 London Mining Network (2010) 71 Ibid. 13

17 VALE S.A. VALE SA A PREF NPV 64 MSEK VALE SA COM STK NPV 44 MSEK VALE SA PREF 91 MSEK VALE SA 61 MSEK Vale äger världens största järnmalmsgruva och transporterar fyndigheterna via järnväg mellan brasilianska Amazonas och Atlanten. Företaget vill bygga ut järnvägen, vilket innebär ett hot för ursprungsfolket Awá, en av världens mest hotade folkgrupper. De är emot projektet på grund av ökad ljudnivå, att deras hem öppnas upp för mer människor och att djuren de är beroende av för sin överlevnad försvinner. Awá har inte tillfrågats, utan Vale har istället erbjudit kompensering och hävdar att projektet är oundvikligt. I augusti 2012 stoppades projektet av brasiliansk domare 72. Trettio sociala rörelser från länder där Vale är verksam har gått samman i nätverket People affected by Vale. Nätverket har gett ut rapporten The Vale 2012 Unsustainability Report 73 där konsekvenserna av företagets verksamhet listas upp. I Acailandia, Brasilien, bor människor i närheten av Vales 70 kolugnar. På grund av röken från dem har många invånare svåra andningsproblem. Vale erkänner inte ansvar för hälsoproblemen. I Piquiá driver Vale fem stålfabriker. En undersökning visar att drygt fyrtio procent av hushållen i området uppgett att de lider av lung- och hudsjukdomar på grund av fabrikernas utsläpp och slaggprodukter. Vale vägrar ersätta dessa människor eller betala för att flytta familjerna 74. Vale äger nio procent av sammanslutningen Norte Energía som driver dammbygget Belo Monte i brasilianska Amazonas. Konsekvenser av dammbygget är tvångsförflyttning av över människor, översvämningar samt uttorkning av 100 km av Xingufloden, vilket i sin tur innebär förödande konsekvenser för regionens ursprungsfolk Survival International (2012) 73 Rapporten finns tillgänglig på 74 International Movement of People Affected by Vale. 2012:11 75 Ecowatch (2012) 14

18 Xstrata XSTRATA (SCHWEIZ) 0,4 MSEK XSTRATA (UNITED KINGDOM) 48 MSEK 93 MSEK 107 MSEK XSTRATA PLC 159 MSEK I nuläget diskuteras en fusion av Xstrata och Glencore 76. I Catamarca, Argentina, driver Xstrata sedan år 2003 koppar- och guldgruvan Mina Bajo de la Allumbrera. Gruvan är belägen i ett torrt område och gruvverksamhetens stora vattenanvändning leder till minskad nivå av yt- och grundvatten, vilket skapat stora påfrestningar för jordbruks- och boskapsskötsel. Gruvverksamheten har också lett till föroreningar av miljön, då tungmetaller läckt ut i flodsystemet Río Vis-Vis till flöjd av gruvans filtreringsprocesser 77. I nuläget är Xstrata i inledningsfasen att starta upp ytterligare tre gruvprojekt i Argentina - i San Juan och Catamarca. Detta har lett till att företaget förstört glaciärer och trots att det går emot Argentinas lagar om skydd av glaciärer, har Xstrata fortsatt verksamheten 78. I Peru äger Xstrata sedan 2006 koppargruvan Proyecto Tintaya. I dagsläget står man inför en rättegång där Xstrata anklagas för att ha förorenat de två primära vattenkällorna, floderna Salado och Ccañipia. Prover på vattnet har visat innehåll av bland annat aluminium, arsenik och järn. Även i marken finns föroreningar av tungmetaller. Flera invånare har höga värden av bly i blodet och lider av andningssjukdomar Glencore y Xstrata posponen fusión hasta el 15 de marzo para cumplir con marco regulatorio, Emol (2013) 77 Aráoz, Horacio (2012) 78 Aráoz, Horacio (2012) 79 Ibid. 15

19 4. Här hittar du mer information 4.1 Generellt om konflikter och gruvindustrin Om du söker mer information om konflikter i Latinamerika kopplade till gruvindustrin eller vill ha kontinuerliga uppdateringar rekommenderar vi följande sidor: Mining Watch Canada Observatorio de conflictos mineros de América Latina Observatorio de multinacionales en América Latina Mines and Communities Business and Human Rights Resource Centre London Mining Network Ytterligare information om de specifika företagen Anglo American War on want, alternative report %20The%20Alternative%20Report.pdf Corporate Research Project Barrick Gold Banktrack _chile Rena guldgruvan? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida Accion verde 16

20 Most Controversial Mining Companies of oversial%20mining%20companies_reprisk.pdf Greenpeace Argentina Barrick: Minería responsible de destruir los glaciares arrick_mineria_responsable.pdf Buenaventura Most Controversial Mining Companies of oversial%20mining%20companies_reprisk.pdf Glencore Observatorio de la Deuda en la Globalización HudBay Newmont Mining Banktrack Minas Congas mining project Most Controversial Mining Companies of oversial%20mining%20companies_reprisk.pdf Rena guldgruvan? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida Rio Tinto London Mining Network 17