EXAMENSARBETE. Premiepensionen. Lönar det sig att vara en aktiv sparare? Hugo Hågestam Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Premiepensionen. Lönar det sig att vara en aktiv sparare? Hugo Hågestam 2013. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Premiepensionen Lönar det sig att vara en aktiv sparare? Hugo Hågestam 2013 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SAMMANFATTNING Syftet med den här studien är att undersöka om avkastningen är högre för en aktiv premiepensionssparare än för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen är och förutsätter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behåller dessa. En viktig avgränsning som görs i studien är att ingen hänsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod då den baseras på numeriska sekundärdata och studien är av deduktiv karaktär eftersom utgångspunkten är i teorin och inte empirin. Undersökningen utfördes genom att jämföra den genomsnittliga avkastningen för den statliga sjunde AP-fondens premiesparfond med den genomsnittliga avkastningen för tre olika fondportföljer med olika risknivåer rekommenderade av Morningstar. Undersökningen visar att aktiva premiepensionssparare som placerar kapitalet i de rekommenderade fondportföljerna får en högre avkastning i två av tre fondportföljer. Studien visar även att det kan vara förenat med en högre risk att göra ett aktivt val och att det inte alltid lönar sig att vara aktiv premiepensionssparare.

3 ABSTRACT The purpose of this thesis is to examine if the return is higher for active savers than for non-active savers in the Swedish premium pension system. The timeframe of the study is and it is presumed that the pension saver only makes one choice of funds in the Swedish premium pension system and then keeps these. No regard has been taken to the different fees associated with funds and the management of them. The study is based on a quantitative approach since it employs numerical secondary data and it has a deductive approach given that it is based on existing theory. The study was conducted by comparing the average return of the Swedish premium savings fund with the average return of three different fund portfolios with different risk levels recommended by Morningstar. The study shows that those who place their savings in the recommended fund portfolios receive a higher return in two out of three fund portfolios. However, being an active saver can be associated with higher risk and an active choice is not always profitable.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Inledning Problemdiskussion Metod Avgränsning BAKGRUND Premiepensionssystemet Tidigare studier Sjunde AP-fondens Premiesparfond Morningstars portföljer Morningstars lågriskportfölj Morningstars medelriskportfölj Morningstars högriskportfölj TEORETISK REFERENSRAM Portföljvalsteori Effektiva marknadshypotesen Avkastning Risk Standardavvikelse och varians Beta METOD Metodteori Datainsamling Urval Beräkningar Metodkritik RESULTAT... 20

5 5.1 Sjunde AP-fondens Premiesparfond Morningstars lågriskportfölj Morningstar medelriskportfölj Morningstars högriskportfölj Avslutande jämförelse ANALYS Sjunde AP-fondens premiesparfond Morningstars lågriskportfölj Morningstars medelriskportfölj Morningstars högriskportfölj Jämförelse Resultaten i relation till tidigare studier DISKUSSION OCH FORTSATT FORSKNING Avslutande diskussion Fortsatta forskningsfrågor REFERENSLISTA... 31

6 1. INLEDNING 1.1 Inledning 1998 togs ett beslut i Sveriges riksdag att reformera ålderspensionssystemet eftersom det gamla pensionssystemet inte var dimensionerat för de demografiska förändringar som skulle ske i Sverige (SOU 2005:87). Den gamla allmänna tilläggspensionen (ATP) beräknades utifrån så kallade medelpoäng, d.v.s. medeltalet av pensionspoängen som grundades på de 15 bästa inkomståren under en individs arbetsliv. När beslutet togs 1957 att införa ATP-systemet befann sig svensk ekonomi i en växande fas (goda förutsättningar att expandera industriproduktionen fanns efter andra världskrigets slut). Införandet av ATP skedde också samtidigt som den internationella handeln ökade i och med att tullar började avvecklas och Sverige var bland de rikaste länderna i världen mätt i BNP per person på 1970-talet. Detta var dock inte något som skulle fortsätta och efter 1975 började tillväxttakten att avta. Den avtagande tillväxttakten påverkade de offentliga åtagandena och däribland pensionerna. De höga födelsetalen på bl.a talet gjorde att årskullarna med pensionärer ökade i antal samtidigt som medellivslängden ökade. Det gamla ATP-systemet var helt enkelt inte hållbart längre. Det reformerade ålderspensionssystemet består av flera olika delar; den allmänna pensionen (som består av inkomstpension och premiepension) och tjänstepensionen (som de flesta får från sin arbetsgivare). För de som haft låg eller ingen inkomst finns möjlighet till garantipension och utöver dessa pensionsformer går det även att ha ett privat pensionssparande. Pensionssystemet är avgiftsbaserat eftersom varje inbetald krona i pensionsavgifter ger pensionsrätt till den framtida pensionen. Det nya pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem som fungerar som ett försäkringssystem. De inbetalda pensionsavgifterna under ett år finansierar ett annat års pensionsutbetalningar. Den allmänna pensionen grundas på den beskattade inkomsten från hela arbetslivet men även a-kassa, sjukpenning, studiemedel och föräldrapenning är pensionsgrundande. Varje år avsätts 18,5 % av en individs beskattade inkomst till den allmänna pensionen. 16 % avsätts till inkomstpensionen och resterande 2,5 % avsätts till 1

7 premiepensionen. Premiepensionen kan individen själv välja att placera i olika fonder (det vill säga, göra ett aktivt val) och om individen inte gör något aktivt val placeras pengarna i en förvald statlig fond. 1.2 Problemdiskussion Det talas ofta om pensionen i media om att det är viktigt, även under unga år, att planera inför sin framtida situation som pensionär (Burman, 2012). Premiepensionen kan vid en första anblick ses som i det närmaste obetydlig eftersom den utgör en så liten del av den allmänna pensionen men i slutändan kan den stå för uppemot en tredjedel av den statliga pensionen (Carlberg, 2013). I slutändan beror storleken på premiepensionen självklart på den avkastning spararna har fått på sitt kapital. Enligt SOU 2005:87 var det 66 % av förstagångsväljarna som gjorde ett aktivt val år 2000, vilket var första året det var möjligt. 1 År 2005 hade förstagångsväljarna som gjorde ett aktivt val minskat till 8 % hade den siffran minskat ytterligare, förstagångsväljare som gjorde ett aktivt val var endast 1,5 % (Pensionsmyndigheten, 2011). Att andelen förstagångsväljare som gör ett aktivt val har minskat så kraftigt kan ha sin förklaring i den stora informationskampanjen som genomfördes inför valet 2000 men också att det är ett medvetet val att inte aktivt byta fonder. Vad som är viktigt att poängtera är att även om premiepension bara utgör 2,5 % av den allmänna pensionen, gör den långa tidshorisonten på sparandet att premiepensionen över tid kan bli en viktig del av den allmänna pensionen samtidigt som allt förre förstagångsväljare gör ett aktivt val. Bylund och Pettersson (2009), Rundlöf och Lovén (2011) samt Dahlquist, m.fl. (2011) har undersökt om det är mest lönsamt att vara en passiv eller aktiv premiepensionssparare. Bylund och Petterson (2009) samt Rundlöf och Lovén (2011) har jämfört rekommenderade fondportföljer med sjunde AP-fondens premiesparfond och Dahlquist, m.fl. (2011) har undersökt ungefär 70,000 individers premiepensionssparande. Samtliga studier har kommit fram till att det är lönsamt att vara en aktiv premiepensionssparare. Bylund och Pettersson (2009) utförde sin studie 1 Begreppet förstagångsväljare avser en 18-årig individ som för första gången kan välja hur denne vill placera sin premiepension. 2

8 med rekommenderade fondportföljer från Aktiespararna, Morningstar och Avanza. Rundlöf och Lovén (2011) använde i sin studie rekommenderade fondportföljer ifrån Morningstar och Aktiespararna. Bylund och Pettersson (2009) använde sig ett tidsspann på fem år, Rundlöf och Lovén (2011) använde sig av tidsperioden och Dahlquist, m.fl. (2011) tittade på tidsperioden Studier av den här typen är till stor del beroende av vilken tidsperiod som undersöks samt vilka fondportföljer som används i jämförelsen, varför samma fråga (om det är mest lönsamt att vara passiv eller aktiv premiepensionssparare) kan studeras ytterligare fast med nya data. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om avkastningen är högre med ett aktivt premiepensionssparande jämfört med ett icke aktivt premiepensionssparande. 1.4 Metod För att utföra studien kommer den genomsnittliga avkastningen hos olika fondportföljer rekommenderade av Morningstar att jämföras med den genomsnittliga avkastningen för sjunde AP-fondens premiesparfond under samma period. Jämförelsen kommer att göras med hjälp av att beräkna den geometriska avkastningen hos de olika sparalternativen. 1.5 Avgränsning Undersökningen kommer att göras för åren De fondportföljer som kommer att användas är tre stycken rekommenderade premiepensionsportföljer från Moringstar.se. De olika fondportföljerna är av olika riskprofil; låg-, medel- och högrisk. Studien kommer att bortse från fond- och förvaltningsavgifter. 3

9 2. BAKGRUND 2.1 Premiepensionssystemet Premiepension är en del av den allmänna pensionen (se figur 1 nedan). Varje år avsätts 18,5 % av en individs beskattade inkomst till den allmänna pensionen, 16 % till inkomstpensionen och 2,5 % till premiepensionen (SOU 2005:87). Figur 1. Pensionspyramiden Källa: Pensionsmyndigheten (2011). Premiepensionen är den del av pensionen varje individ kan välja att förvalta själv och Pensionsmyndigheten ger valfriheten att välja bland cirka 800 fonder (det går att placera premiepensionen i maximalt fem fonder samtidigt). Gör individen inget eget val förvaltas pengarna i den statliga sjunde AP-fonden och från november 2000 till maj 2010 förvaltades kapitalet i sjunde AP-fondens premiesparfond. När premiesparfonden avslutades 2010 infördes ett nytt alternativ, AP7-Såfa som är ett ålderskullsfördelningsalternativ där risken minskar i takt med att pensionsspararen blir äldre. 4

10 2.2 Tidigare studier Studier som behandlar premiepensionssparande har gjorts tidigare. Bylund och Petterson (2009) samt Rundlöf och Lovén (2011) har gjort studier där de jämförde den genomsnittliga avkastningen hos olika fondportföljer med den genomsnittliga avkastningen för sjunde AP-fondens premiesparfond för en viss period. Bylund och Pettersson (2009) utförde sin studie med rekommenderade fondportföljer från Aktiespararna, Morningstar och Avanza och använde sig av tidsperioden Rundlöf och Lovén (2011) använde i sin studie rekommenderade fondportföljer ifrån Morningstar och Aktiespararna och använde sig av tidsperioden Både Bylund och Petterson (2009) och Rundlöf och Lovén (2011) gör sina jämförelser med tre rekommenderade fondportföljer där risknivån för fondportföljerna är olika, båda studierna använder sig av en lågrisk-, medelrisk- och högriskportfölj i jämförelsen med Sjunde AP-fondens premiesparfond. Bylund och Petterson (2009) finner att samtliga tre fondportföljer presterar bättre än Sjunde AP-fondens premiesparfond. I studien av Rundlöf och Lovén (2011) finner man att två av tre fondportföljer presterar bättre än Sjunde AP-fondens premiesparfond. I studien av Rundlöf och Lovén (2011) fann de att det bästa alternativ, det som i slutändan gav högst avkastning och i slutändan mest pengar, var medelriskportföljen. Bylund och Petterson (2009) fick ett annat resultat och i deras studie var det bästa alternativet högriskportföljen. För att mäta risken på en fondportföljen använder sig både Bylund och Petterson (2009) samt Rundlöf och Lovén (2011) av standardavvikelsen samt betavärdet. Dahlquist, m.fl. (2011) undersöker passivt kontra aktivt premiepensionssparande och den associerade premiepensionsavkastningen hos ungefär 70,000 individer från 2000 till De fann att sparare som varit aktiva presterade bättre än passiva sparare. Studien visade även att det verkade finnas en positiv korrelation mellan graden av aktivitet och avkastning och att aktiva sparare kunde få en högre avkastning utan att behöva ta sig an en större risk. De nämner dock att aktivitet i sig inte automatiskt leder till högre avkastning utan att individer som gör aktiva byten med största sannolikhet gör det till fonder som har presterat bra. Engström och Westberg (2003) försöker finna vilka individer som gör ett aktivt val i det svenska premiepensionssystemet. De använder sig av ett urval på 150,000 individer och 5

11 en mängd olika variabler. Resultatet från studien visar att män och äldre individer är mindre benägna att göra ett aktivt val, tillskillnad från kvinnor och yngre individer som är mer benägna att göra ett aktivt val. De fann också en korrelation mellan tidigare erfarenhet av finansiella marknader och aktivitet i premiepensionssparandet, till exempel individer med högre inkomst och högre utbildning är mer benägna att göra ett aktivt val. De nämner dock att sett till internationella studier är individer i det svenska premiepensionssystemet benägna att göra ett aktivt val. Madrian och Shea (2001) har studerat beteendet hos sparare i USA med en 401(k)- plan 2. De fann att en stor del av spararna ser det förvalda alternativet som en rekommendation i sig vilket gör att det inte är benägna att göra ett aktivt val. De poängterar att om spararna ser det förvalda alternativet som en rekommendation så borde de utbildas i vad det innebär att spara i fonder. Pia Nilssons bok Placera i fonder för din framtida pension fokuserar på att förklara hur ett aktivt förvaltande av premiepensionen kan leda till en högre pension. Hon poängterar att pensionen är ett väldigt långsiktigt sparande och att historiskt sett så är det aktiemarknaden som har gett den bästa avkastningen. Pia Nilsson poängterar också i sin bok att individer som vill ha en högre avkastning måste ta på sig en högre risk. 2.3 Sjunde AP-fondens Premiesparfond Premiesparfonden var den gamla soffliggarfonden, de som inte aktivt förvaltade sin premiepension fick pengarna placerade i denna. Före AP7-Såfa trädde i kraft, styrdes förvaltningen av premiesparfonden av en normportfölj var som bestämde den långsiktiga fördelningen av fondens olika tillgångsslag. Förändringar i normportföljen gjordes medan premiesparfonden fortfarande var aktiv och det var ingen skillnad mellan sparare. För normportföljen 2009 var fördelningen; 82 % aktier, 8 % räntebärande placeringar och 10 % alternativa placeringar (k) är en typ av tjänstepension i USA som liknar premiepensionssystemet i och med att spararna själva kan välja vart de vill placera sina pengar. 6

12 2.4 Morningstars portföljer Nedan kommer de olika fondportföljerna att presenteras (dessa kommer sedan att jämföras med premiesparfonden). Samtliga fonder är hämtade från Morningstar och ingick i deras rekommenderade premiepensionsportföljer 14 februari 2013 (se Lindmark (2013)). Beskrivningarna av fonderna kommer från Pensionsmyndighetens Fondkatalog för år Morningstars lågriskportfölj Andelarna mellan de olika fonderna i lågriskportföljen som presenteras i tabell 1 är; Carnegie Strategi 60 %, SPP Aktiefond USA 10 %, SPP Aktiefond Europa 10 %, Skagen Global 10 % och Didner & Gerge Sverige 10 %. Tabell 1: Morningstars lågriskportfölj Fonder Beskrivning Carnegie Strategi Aktiv förvaltad fond med inriktning på Norden, fokus på bolag med attraktiva aktier eller företagsobligationer. SPP Aktiefond USA Placerar i aktier som följer index av 500 ledande företag i USA. SPP Aktiefond Europa Placerar i aktier som följer index av de 100 största företagen i Europa. Skagen Global Aktiv värdeorienterad global förvaltning, byggd på fundamental analys. Didner & Gerge Sverige Strävar efter ett stort inslag av lönsamma, tillväxtorienterade företag med stabil utveckling. 7

13 2.4.2 Morningstars medelriskportfölj Fördelningen i medelriskportföljen som presenteras i tabell 2 är; SPP Aktiefond USA 30 %, SPP Aktiefond Europa 25 %, Skagen Global 20 %, Didner & Gerge Sverige 15 % och Carnegie Emerging Markets 10 %. Tabell 2: Morningstars medelriskportfölj Fonder Beskrivning SPP Aktiefond USA Placerar i aktier som följer index av 500 ledande företag i USA. SPP Aktiefond Europa Placerar i aktier som följer index av de 100 största företagen i Europa. Skagen Global Aktiv värdeorienterad global förvaltning, byggd på fundamental analys. Didner & Gerge Sverige Strävar efter ett stort inslag av lönsamma, tillväxtorienterade företag med stabil utveckling. Carnegie Emerging Markets Fonden är aktivt förvaltad med inriktning på företag i världen med fokus på bolag med starka fundamentala värden Morningstars högriskportfölj Respektive fond i högriskportföljen utgör 20 % av det totala innehavet (se tabell 3 för en översikt). Högrisk- och medelriskportföljen innehåller samma fonder med ett undantag, i högriskportföljen finns FIM Forte Placeringsfond istället för Skagen Global. Tabell 3: Morningstars högriskportfölj Fonder Beskrivning SPP Aktiefond USA Placerar i aktier som följer index av 500 ledande företag i USA. SPP Aktiefond Europa Placerar i aktier som följer index av de 100 största företagen i Europa. Didner & Gerge Sverige Strävar efter ett stort inslag av lönsamma, tillväxtorienterade företag med stabil utveckling. Carnegie Emerging Markets Fonden är aktivt förvaltad med inriktning på företag i världen med fokus på bolag med starka fundamentala värden FIM Forte Placeringsfond Aktivt förvaltad global aktiefond. 8

14 3. TEORETISK REFERENSRAM 3.1 Portföljvalsteori En individs portfölj är enkelt förklarat hans eller hennes kapital som har investerats i olika tillgångar (Bodie m.fl., 2011). Individen kan antingen investera i säkra tillgångar eller riskfyllda tillgångar (eller en kombination av båda). När en individ investerar sitt kapital är det för att maximera den framtida förväntade avkastningen. I praktiken är det i princip omöjligt att förutse den framtida avkastningen vilket gör att det med alla investeringar kommer att vara risk inblandat (Bodie m.fl., 2011). Hade det gått att göra investeringar utan risk hade självklart alla investerare valt den tillgången med högst förväntad avkastning. Enligt Markowitz (1952) kan processen att välja en portfölj delas upp i två steg. Det första steget börjar med att individen, genom erfarenhet och observationer, skapar sig en uppfattning och tro på hur de tillgängliga tillgångarna kommer att prestera i framtiden. Det andra steget är att utifrån den uppfattning individen bildat sig om de tillgängliga tillgångarna välja en lämplig portföljsammansättning. Att sprida ut sitt kapital över olika tillgångar, till exempel aktier och fastigheter, kallas för allokering (Sharpe, 1992). Att sprida ut sina placeringar i en given tillgångsklass, till exempel aktier, kallas diversifiering (Mishkin, 2004). Anledningen till att använda sig av allokering och diversifiering är för att minska risken. Genom att sprida ut sina placeringar över ett stort antal aktier går det att minska den risk som bara påverkar ett specifikt företag eller en specifik bransch (detta kallas för osystematisk risk, se Bodie, m.fl. (2011). Det går dock aldrig att helt eliminera risk i en portfölj då konjunkturen alltid kommer att påverka en portfölj, oavsett hur diversifierad den där. Den här risken kallas för systematisk risk eller marknadsrisk (Nilsson, 2000). 3.2 Effektiva marknadshypotesen 1953 utfördes en studie om antagandet att det går att förutse priset på en aktie (se Kendall (1953)). Studien visade att priset på en aktie verkar vara helt irrationellt. Hade 9

15 det gått att förutse priset på en aktie i förväg hade alla investerare velat köpa den aktien samtidigt som ingen hade velat sälja den (givet en prisökning). Detta gör att slutsatsen från studien, om man funderar på det, är helt logisk. Konsekvensen av möjligheten att förutse priset på denna aktie hade blivit att priset på aktien ökade direkt, den förutsedda ökningen på aktien hade alltså ökat priset på aktien direkt (Bodie m.fl, 2011). Kärnan i argumentet är att aktiepriset borde följa vad som kallas random walk, d.v.s. att förändringar i priset är oförutsägbara och slumpmässiga. Slumpmässiga förändringar i priset skulle vara en nödvändig konsekvens av intelligenta investerare som tävlar om att hitta relevant information gällande huruvida de ska köpa eller sälja aktien innan resten av marknaden blir medvetna om samma information. Det innebär dock inte att aktien är fel prissatt. Är priset rationellt borde bara ny information kunna förändra priset (Bodie m.fl., 2011). Uppfattningen att priset på en aktie speglar all information som finns tillgänglig kallas den effektiva marknadshypotesen. Det hypotesen säger är att det på regelbunden basis inte är möjligt att slå marknaden på grund av detta (Bodie m.fl., 2011). Den effektiva marknadshypotesen brukar delas in i tre versioner; svagt informationseffektiv, halvstarkt informationseffektiv och starkt informationseffektiv. De olika versionerna reflekterar hur mycket av den tillgängliga informationen som speglas i aktiepriset. Svagt informationseffektiv innebär att all information som kan fås genom historiska marknadsdata, till exempel priser och köpvolymer speglas i aktiepriset. Halvstarkt informationseffektiv innebär att all publik information om företaget speglas i aktiepriset (utöver historiska marknadsdata, även information om till exempel företagets produktlinje och ledning). Starkt informationseffektiv innebär att all information om företaget speglas i aktiepriset (utöver historiska marknadsdata och information om företagets produktlinje och ledning, även insiderinformation). 10

16 3.3 Avkastning Mishkin (2004) definierar avkastningen på en tillgång som utbetalningar till ägaren och förändringen i tillgångens värde. Eftersom den framtida avkastningen på en tillgång inte går att bestämma i förväg används begreppet förväntad avkastning. Förväntad avkastning kan räknas ut på olika sätt, ett sätt är att beräkna den genomsnittliga avkastningen över alla möjliga utfall (Mishkin, 2004). Den metoden kommer inte att presenteras grundligare eftersom den inte kommer användas i uppsatsen. Ett annat sätt att räkna ut förväntad avkastning är genom att använda sig av historiska data och räkna ut det aritmetiska medelvärdet för en viss period (Bodie m.fl., 2011). Representerar data för perioden den sanna underliggande sannolikhetsfördelningen på ett bra sätt ger det aritmetiska medelvärdet en bra bild av den förväntade avkastningen på investeringen. Däremot hävdar Bodie m.fl. (2011) att för att se hur portföljen har presterat över en historisk period är det bättre att använda sig av det geometriska medelvärdet. För att sedan räkna ut den förväntade avkastningen på en portfölj multipliceras de enskilda tillgångarnas förväntade avkastning (det vill säga deras geometriska medelvärde) med tillgångens andelar i portföljen enligt Markowitz (1952). 3.4 Risk Begreppet risk kan förklaras som sannolikheten att det sparade kapitalet minskar i värde (Nilsson, 2000). Risk kan också förklaras som prisrörelser hos en tillgång och hur volatil dessa prisrörelser är. Om en tillgång har stora prisrörelser, både upp och ner, anses den vara associerad med en hög risk (Mishkin, 2004). Risken med premiepensionen är att fonden eller fonderna minskar i värde. De olika fonderna i premiepensionssystemet tillhör olika riskklasser, detta eftersom de är sammansatta av värdepaper med olika risknivåer. Det man bör ta hänsyn till är att fonder med låg risk har en låg förväntad avkastning och att fonder med hög risk har en hög förväntad avkastning. Detta kallas för risk-return trade-off (Mishkin, 2004). Det innebär att om individen är villig att spara i fonder med en högre risk kan individen också förvänta sig en högre avkastning, givet att fonden presterar bra. Enligt Bodie m.fl. (2011) finns tre olika typer av riskbeteenden; riskavert, riskneutralt och riskälskande beteende. Existensen av dessa innebär att individer kan ha olika synsätt när det gäller risk. En riskavert sparare kan tänka sig att investera i en riskfylld 11

17 tillgång om den risken kompenseras med en högre förväntad avkastning. En riskneutral sparare ser risken som irrelevant och fokuserar bara på den förväntade avkastningen. Den tredje och sista typen av riskbeteende kallas för riskälskande beteende, en riskälskare ser risk som något positivt och är villig att acceptera tillgångar med en låg förväntad avkastning och hög risk. De flesta av premiepensionsspararna är förmodligen riskaverta sparare. 3.5 Standardavvikelse och varians När det talas om risk i dessa sammanhang är vi intresserade av avvikelser från den förväntade avkastningen. Variansen är definierat som värdet av de kvadrerade avvikelserna från den förväntade avkastningen (Ross m.fl., 2007). Standardavvikelsen beräknas genom att ta kvadratroten av variansen. En hög standardavvikelse säger att det finns hög osäkerhet förenat med avkastningen, högre standardavvikelse innebär således att tillgången är mer riskfylld (Mishkin, 2004). 3.6 Beta Betavärdet mäter i vilken utsträckning avkastningen på ett värdepapper och marknaden samvarierar (Bodie m.fl., 2011). Är betavärdet lika med 1,0 rör sig värdepappret som marknaden i genomsnitt, ökar avkastningen på marknaden med 1 % så ökar avkastningen på värdepappret med 1 %. Är betavärdet lika med 2,0 ökar avkastningen på värdepapperet med 2 % om avkastningen på marknaden ökar med 1 % (Mishkin, 2004). Det ska dock sägas att eftersom betavärdet är baserat på historiska priser på en aktie kan det inte förutse risken för aktien i framtiden (Beckman m.fl., 2008). 3.7 Security Market Line Security Market Line (SML) brukar användas för att grafiskt visa relationen mellan en enskild akties förväntade avkastning och risk (i detta fall mätt som betavärde) (Bodie m.fl., 2011). Den förväntade avkastningen på en aktie kan enligt Bodie m.fl. (2011) räknas ut med ekvationen; E r! = r! + β! E(r! r! (1) 12

18 E r! är den förväntade avkastningen för aktien, r! den riskfria räntan, β! är aktien betavärde och E(r! r! marknadens riskpremie. Figur 2 visar grafiskt sambandet mellan en akties förväntade avkastning och dess betavärde och att det enda sättet att öka den förväntade avkastning är att samtidigt öka risken. Det Figur 2 visar är att tillgångar borde vara prissatta så att sambandet mellan en tillgångs förväntade avkastning och dess betavärde ligger på SML. Ligger aktien över SML innebär det att det går att få högre förväntad avkastning till samma risk som en aktie på linjen, alltså kommer investerare att köpa aktien med högre förväntad avkastning vilket kommer att leda till en prisökning tills det att aktien ligger på SML. Det motsatta gäller för aktier som ligger under SML. Figur 2. Security Market Line Källa: Mishkin (2004) samt egen bearbetning. 13

19 4. METOD Syftet med uppsatsen är att undersöka om avkastningen är högre med ett aktivt premiepensionssparande jämfört med ett icke aktivt premiepensionssparande. För att operationalisera detta syfte kommer tre olika fondportföljer att jämföras med Sjunde AP-fondens premiesparfond över tidsperioden Beräkningar av den genomsnittliga årliga avkastningen kommer att göras för att se vilket av alternativen (aktivt kontra icke aktivt premiepensionssparande) som har gett högst avkastning. Beräkningarna ligger sedan till grund för jämförelse med MSCI World Index för att se om de olika fonderna har presterat bättre eller sämre än marknaden. I studien bortses förvaltningsavgifter och fondavgifter då jämförelsen bara kommer att göras på den genomsnittliga avkastningen. Studien kommer att utgå ifrån antagandet att individer som aktivt förvaltar sitt premiepensionssparande bara gör ett val och sedan behåller dessa under hela perioden. Anledningen till att det antagandet görs är för att det annars blir svårare att räkna fram jämförbara resultat. 4.1 Metodteori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i finansiell ekonomisk teori och är av deskriptiv karaktär. Det betyder att studien kommer vara beskrivande och inga kausalsamband kommer att förklaras. Då studien har sin utgångspunkt i teorin och inte i empirin baseras den på en deduktiv ansats av (se Bryman och Bell (2005)). Motsatsen till detta vore en induktiv ansats där utgångspunkten finns i empirin. Studien är av kvantitativ karaktär då den grundar sig på numeriska sekundärdata. 4.2 Datainsamling De empiriska data som kommer att användas i studien är sekundärdata. Sekundärdata är information som enligt Bryman och Bell (2005) finns tillgänglig från exempelvis olika organisationer och institutioner. Eftersom data redan har samlats in och finns tillgänglig är det en sekundäranalys som utförs. En fördel med att göra en sekundäranalys är bland 14

20 annat att det sparar tid och pengar samt att de data som används är av hög kvalitet (Bryman och Bell, 2005) Urval Portföljerna som kommer att användas i denna studie är hämtade från Morningstars hemsida. Morningstar har sedan 1999 publicerat objektiv, tillförlitlig, jämförbar och lättillgänglig fondinformation i Sverige. Moderbolaget Morningstar Inc är noterat på Nasdaq och är en världens största oberoende utgivare av fondinformation. Samtliga portföljer består av fem fonder som alla är valbara i PPM-systemet. Portföljerna är framtagna av Morningstars analyschef Jonas Lindmark och publicerades på hemsidan 14 februari Portföljerna är indelade i olika riskkategorier; låg, medel, och hög risk. Att använda sig av tre olika riskkategorier motiveras av att tidigare studier har gjort på samma sätt men också av ekonomisk teori (risk-return tradeoff). Anledningen till att det är Morningstars rekommenderade portföljer som används är för att det är en oberoende aktör och de rekommenderade fonderna i de olika portföljerna har därmed valts objektivt. Undersökningen är gjord med historiska data över nio år ( ). Med hjälp av dessa data har den årliga avkastningen beräknats som det geometriska medelvärdet och informationen kommer att användas för att göra en jämförelse mellan de olika portföljerna och Sjunde AP-fondens premiesparfond samt ett marknadsindex. Som angivet ovan, alla portföljer innehåller fem olika fonder. Portföljerna innehåller till viss del samma fonder men till olika andelar. I medel- och högriskportföljerna har två byten behövt göras och anledningen till det är att det inte funnits tillräcklig med data för de fonder som blivit utbytta. Liknande typer av fonder har valts för att försöka hålla rekommendationerna så intakta som möjligt. I både medel- och högriskportföljen rekommenderades fonden BL Emerging Markets och denna har blivit ersatt med en annan fond med liknande inriktning, Carnegie Emerging Markets (båda fonderna fokuserar på tillväxtmarknader). I högriskportföljen rekommenderas den nya AP7 Aktiefonden, som introducerades av sjunde AP-fonden Den är utbytt mot FIM Forte placeringsfond som i likhet med AP7 Aktiefond har en global inriktning med 3 Detta gäller ofta om data kommer ifrån olika organisationer och institutioner. 15

Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Examensarbete i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Premiepensionen Ger ett aktivt val en högre pension? Författare: Anna Bylund Jennie Pettersson Kurspoäng: Kursnivå: 5 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

Nya alternativ för din premiepension

Nya alternativ för din premiepension Nya alternativ för din premiepension Nya alternativ i premiepensionen Sveriges riksdag har beslutat om nya fondprodukter som ska förbättra premiepensionsvalet för den som inte vill välja fonder på egen

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013

Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013 Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013 Syfte Kapitalmarknaden och riskpremie Möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig en riskpremie. Premiepensionssystemet

Läs mer

AP-fondernas utveckling

AP-fondernas utveckling stas Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering HT 2011 AP-fondernas utveckling en jämförande studie om avkastning och risk mellan åren 2002-2010 Av:

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Fakta och myter om premiepensionen

Fakta och myter om premiepensionen Fakta och myter om premiepensionen januari 2013 Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp Kontaktpersoner: Pia Nilsson och Fredrik Hård STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00,

Läs mer

Att välja eller att välja att inte väljadet är frågan?

Att välja eller att välja att inte väljadet är frågan? Att välja eller att välja att inte väljadet är frågan? En studie om premiepensionsvalet i Sverige ur ett individperspektiv To choose or to choose not to choose, that is the question? A study of the premium

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

Premiepensionsvalet Lönar det sig att vara aktiv?

Premiepensionsvalet Lönar det sig att vara aktiv? Kandidatuppsats juni 2005 Premiepensionsvalet Lönar det sig att vara aktiv? Fredrik Lundahl Niklas Jovalli Handledare: Erik Norrman Nationalekonomiska Institutionen Abstrakt Vårt syfte med uppsatsen är

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Är aktivpassivitet och ren inaktivitet lönsamma sparformer inom PPM?

Är aktivpassivitet och ren inaktivitet lönsamma sparformer inom PPM? Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2011 Är aktivpassivitet och ren inaktivitet lönsamma sparformer inom PPM? - En komparativ studie

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder?

Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder? Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2013 Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder? En jämförelsestudie

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst.

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. Direktsparande Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga i

Läs mer

och pensionärerna Rapport 1: 2008

och pensionärerna Rapport 1: 2008 RPensionsspararna och pensionärerna 2007 Rapport 1: 2008 Pensionsspararna och pensionärerna 2007 Fond- och Finansavdelningen, Inger Johannisson och Daniel Ramse Datum: 2008-05-23 Innehåll 1 Ordlista..................................5

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Fondåret 2012 över förväntan

Fondåret 2012 över förväntan Pressmeddelande STOCKHOLM 2013-01-14 Fondåret 2012 över förväntan Stora insättningar i december bidrog till att nettosparandet i fonder totalt under 2012 uppgick till 75 miljarder kronor. Nysparandet under

Läs mer

Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 166. Tjänstepensionens värde En riskjusterad jämförelse av avkastningen

Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 166. Tjänstepensionens värde En riskjusterad jämförelse av avkastningen Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 166 Tjänstepensionens värde En riskjusterad jämförelse av

Läs mer

Halvårsredogörelse 2011

Halvårsredogörelse 2011 2 (11) Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond Fondens start AP7 Aktiefond startade i begränsad omfattning den 11 maj 2010. Den mer betydande verksamheten startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer

AP7 och fyra storbankers Sverige- och Östeuropafonder

AP7 och fyra storbankers Sverige- och Östeuropafonder FRAMS Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012 AP7 och fyra storbankers Sverige- och Östeuropafonder - En riskjusterad utvärdering

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1 Fondkollen 2013 FAKTA, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2013 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Dessutom finns en app och sajten www.fondkollen.se

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning

Läs mer

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 00048512_00 Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners När vi startade vårt försäkringsbolag 2011 var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform

Läs mer

Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige

Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi D, Uppsats 30 hp Handledare: Håkan Persson Examinator: Håkan Persson VT 2012 Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige Olof

Läs mer

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden?

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats inom företagsekonomi Våren 2008 Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? Författare: Jonas Boström Claes

Läs mer

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen 2015-04-25/Bo Sjö Översikt Finansiell Ekonomi 723G29 Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen Kap 1 Introduktion (Översiktligt) Det asymmetriska informations problemet, som

Läs mer

Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande. C uppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012. Premiepensionen

Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande. C uppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012. Premiepensionen Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande C uppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012 Premiepensionen Hur ser privatpersoner på risk? Av: Sandra Bergstedt, Daniella Dauphine Kaze

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje enskilt tillfälle, vilket förutsätter en aktiv förvaltning oberoende av index. Februari 2013 Fonderna

Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje enskilt tillfälle, vilket förutsätter en aktiv förvaltning oberoende av index. Februari 2013 Fonderna Det viktigaste för oss är vad kunden verkligen får i fickan. Vårt fokus ligger således på kundens resultat, och inte på hur marknaderna generellt utvecklas. Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Premiepension Fondguide Offensiv 150 140 130 120 90 80 70 60 Premiepension Offensiv Index Offensiv Avkastning från starten

Läs mer

Mer fakta om premiepensionen

Mer fakta om premiepensionen Mer fakta om premiepensionen April 2014 Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp Kontaktpersoner: Pia Nilsson och Fredrik Hård STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

PPM Lönar det sig att göra ett aktivt val?

PPM Lönar det sig att göra ett aktivt val? Uppsala Universitetet Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Vårterminen 2009 PPM Lönar det sig att göra ett aktivt val? 1 Handledare: Gustav Johed Författare: Patrik Gunnarsson

Läs mer

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande DET VIKTIGASTE OM FONDSPARANDE 2014 Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande Mitt bästa spartips är att börja månadsspara. Vi hoppas att denna fickfolder kan bidra till ökad kunskap om fonder

Läs mer

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE Fondkollen 2011 råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE 1 Välkommen till Fondkollen 2011 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 215-2-4 Fondsparandets fördelning 214 Utmärkande för 214 var att hushållen främst nettosparade i fonder via investeringssparkonto, 51 miljarder. Hushållens övriga fondsparande via premiepensionen, förvaltarregistrerat

Läs mer

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors Verdipapirfondenes forening Oslo, 28:e Mars, 2006 Behavioral Finance en introduktion Individ Positiv vs. normativ teori. Använda psykologi

Läs mer

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder Finansinspektionen Enheten för konsumentskydd Box 7821 103 97 Stockholm Stockholm 2014-03-19 Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder (516401-6718) anmäler härmed Avanza Bank AB

Läs mer

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se Fondkollen 2012 RÅD, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2012 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3%

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3% US Trend 125 115 110 105 95 90 apr-09 sep-09 feb-10 jul-10 dec-10 maj-11 okt-11 mar-12 US Trend 2,5% -2,5% 3, 15, Aktier 46% - - 10 varav svenska aktier 9% - - 10 varav utländska aktier 37% - - 10 Räntebärande

Läs mer

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod.

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod. Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2010 Aktiefonder En prestationsjämförelse mellan Sverige- och globalfonder under en tioårsperiod.

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst.

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. Direktsparande Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga i

Läs mer

Mer fakta om premiepensionen 2.0

Mer fakta om premiepensionen 2.0 Mer fakta om premiepensionen 2.0 April 2015 Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp Kontaktpersoner: Pia Nilsson och Fredrik Hård STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Informationsbroschyr. AP7 Aktiefond AP7 Räntefond AP7 Såfa AP7 Försiktig AP7 Balanserad AP7 Offensiv

Informationsbroschyr. AP7 Aktiefond AP7 Räntefond AP7 Såfa AP7 Försiktig AP7 Balanserad AP7 Offensiv 1(19) Informationsbroschyr AP7 Aktiefond AP7 Räntefond AP7 Såfa AP7 Försiktig AP7 Balanserad AP7 Offensiv Informationsbroschyren är upprättad i enlighet med lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg. Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start

Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg. Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start Här är bästa fonderna för barn Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg Niklas Lundberg XXXXXX 2010 Privata affärer

Läs mer

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Vad är risk? På de finansiella marknaderna är en vedertagen och accepterad definition av risk att den definieras som variation i placeringens avkastning.

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Sparande i fondförsäkring så väljer du fonder

Sparande i fondförsäkring så väljer du fonder VÄRT ATT VETA OM Sparande i fondförsäkring så väljer du fonder Det kan verka svårt att välja fonder, men det finns enkla sätt att göra bra fondval. Du behöver inte vara expert för att spara i fonder och

Läs mer

AP-fonderna och tillgångsklassen

AP-fonderna och tillgångsklassen nr 5 2006 årgång 34 AP-fonderna och tillgångsklassen råvaror torbjörn iwarson AP-fonderna får enligt lagen som styr dem inte investera i tillgångsklassen råvaror. Detta är ett problem eftersom råvaror

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

riksrevisionen granskar: hållbara pensioner Sjunde AP-fonden svarar förvaltningen av premiepensionen rir 2013:14

riksrevisionen granskar: hållbara pensioner Sjunde AP-fonden svarar förvaltningen av premiepensionen rir 2013:14 riksrevisionen granskar: hållbara pensioner Sjunde AP-fonden svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? rir 2013:14 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare

Kvinnor och män som fondsparare och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer