Innovation HÅLLBARA STÄDER RES ENKELT INNOVATIV STAD EN ROBOT. Tidningen. utan bilägande. med enkla medel. utan klös. VINNOVA k Nr

Transkript

1 Innovation Tidningen VINNOVA k Nr RES ENKELT utan bilägande INNOVATIV STAD med enkla medel EN ROBOT utan klös HÅLLBARA STÄDER

2 Innehåll nr Hållbara städer Nu är det dags för varje stad att hålla sin egen miljöbudget. Det anser forskaren Johan Rockström som menar att hållbara städer lockar invånare Teknik med många ansikten Visage Technologies algoritm för att känna igen ansikten och rörelser är högintressant för såväl mode- som bilindustrin, som använder sig av den på olika sätt. Darja Isaksson Möt digitaliseringsexperten som gärna ser att grundskolan ska främja innovation och konkurrenskraft. Redaktionen maj 2015 Tidningen Innovation ges ut av VINNOVA, som är Sveriges innovationsmyndighet. ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, VINNOVA REDAKTION Karin Wallton, VINNOVA samt Karin Wandrell, Snick-Snack

3 Ledare SID 4: Kort & koncist SID 6: Grönt är inte bara pynt Gröna oaser i staden är inte bara en njutning för kropp och själ de gör det också lättare att möta framtidens klimatutmaningar. Ekosystemtjänster är viktiga inslag i Norra Djurgårdsstaden. SID 9: Res enkelt utan bilägande Ett kombinerat månadskort som täcker alla trafikslag skulle kunna minska antalet bilar. Det visar projektet Gosmart/Ubigo i Göteborg. SID 12: Nya samverkansformer ska förbättra stadsutveckling Södertörnsmodellen sammanför kommun, akademi och näringsliv för att skapa en effektivare samhällsutveckling än i dag. SID 18: Tävla för en bättre värld Talanger finns över hela världen och tävlingar är ett sätt att hitta dem. Sqores affärsidé, att samla och utveckla tävlingar tillsammans med kunderna, har gjort att företaget har vuxit rekordsnabbt. SID 22: Zooma ut till friheten Den eldrivna fyrhjulingen Zoom fungerar lika bra i storstadsdjungeln som i skogen. Det är något såväl krigsveteraner i USA som tonåringar i Sverige har upptäckt. SID 24: Den innovativa staden Det räckte med målade gator och lite enkla trädgårdsmöbler för att hela gatubilden i New York skulle förändras. Det är ett bevis för att hållbar stadsutveckling inte behöver vara så komplicerat och svårt. SID 28: En robot utan klös Robotkatten JustoCat kan både andas, jama och spinna och ger personer med långt framskriden demens ökad livskvalité. ART DIRECTOR Kim Sonntag, Snick-Snack TRYCK E-print/Strokirk-Landströms PAPPER Amber Graphic, FSC-märkt OMSLAG Kim Sonntag, Snick-Snack Tidningen ges ut fyra gånger per år. FÖR PRENUMERATION tidningeninnovation@vinnova.se ISSN I städerna ligger framtiden En majoritet av världens befolkning lever nu i städer och urbaniseringen fortsätter i snabb takt. Enligt FN:s prognos väntas stadsbefolkningen växa med 2,4 miljarder människor fram till år Det är en hisnande utveckling som ställer oss inför enorma utmaningar. Inte minst när det gäller hur städerna ska bli hållbara för människor och miljö. Samtidigt är städer dynamiska och innovativa platser där det finns stor potential att utveckla innovationer som både skapar ekonomisk utveckling och möter miljöutmaningar. Hållbarhet är också ett konkurrensmedel för städer som vill stärka sin attraktionskraft. Här ryms stora möjligheter. Det handlar förstås om miljön, men också om att göra städerna hållbara socialt och ekonomiskt. För att utveckla nya lösningar som tar helhetsgrepp och som inte bara riktar in sig på avgränsade delar av problemen, behöver aktörer inom olika branscher och samhällssektorer samverka. Effektiva och hållbara transporter i städerna kräver till exempel bidrag av alltifrån kommunens stadsplanerare till fordonstillverkare och företag som utvecklar IT-tjänster som underlättar för trafikanterna. Medborgarnas idéer behöver också tas tillvara. Sverige har potential att utveckla konkurrenskraftiga lösningar för framtidens städer, som efterfrågas globalt och som kan skapa nya affärsmöjligheter. Hållbara attraktiva städer är därför ett av de områden som VINNOVA satsar på inom programmet Utmanings driven innovation. I det här numret av tidningen kan du läsa om några av projekten vi stödjer. Men om Sverige ska bli världsledande på området krävs också gemensamma mål på nationell nivå där sådant som statliga forskningssatsningar, näringspolitik och annat drar åt samma håll. Regelverk, lagstiftning och ekonomiska drivkrafter som påverkar företag och andra aktörer behöver också inkluderas. Charlotte Brogren Tidningen Innovation k Nr

4 illustration: K.S. foto: Erik Borälv Sverige leder europeiskt innovationsnätverk Den 1 juli tar Sverige över ordförandeklubban i EUREKA, ett nätverk för internationella samarbeten med fokus på marknadsnära industriell forskning, teknisk utveckling och innovation. Allt fler länder konkurrerar högt upp i förädlingskedjorna med en kvalificerad produktion av varor, tjänster och akademisk forskning. Satsningar på FoI är därför avgörande för företagens konkurrenskraft. Genom EUREKA får Sverige tillgång till viktig kompetens, nya marknader och ett flexibelt verktyg för FoI-samarbeten med fler än 40 länder, säger Per Tervahauta, kansliråd på Näringsdepartementet och tillträdande ordförande för EUREKA. Målet för EUREKA är att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden och att skapa samarbeten mellan företag och forskare. I projekten samarbetar såväl små som stora företag, institutioner och myndigheter från minst två medlemsländer. VINNOVA är svensk samordnare och ansvarar för det nationella EUREKA-kontoret. Makers skapar egna innovationer Maker-rörelsen samlar entusiaster som skapar nya lösningar genom eget experimenterande. VINNOVA riktar en ny satsning till projekt inom maker-området. Fram till den 25 augusti är det möjligt för organisationer att söka stöd för insatser som stärker maker-rörelsen och ökar användningen av deras lösningar. Upp till kronor kan sökas. Makers experimenterar med lösningar, ibland för att det är kul men också för att de vill bygga lösningar på egna problem. VINNOVAs stöd är tänkt att stärka de nätverk som finns för makers så att innovationsnivån på lösningarna höjs. Stödet är också tänkt att bidra till att de lösningar som tas fram sprids till fler användare, säger Erik Borälv, utlysningsansvarig på VINNOVA. Rekordmånga projektförslag Två satsningar har under våren lockat rekordmånga ansökningar hos VINNOVA. Det är en ny satsning på social innovation och en förenklad utlysning för små och medelstora företag som lockat ovanligt många ansökningar. Vi är överväldigade över den positiva responsen. Vi har fått in 408 projektförslag som pekar ut aktuella sociala samhällsutmaningar i Sverige och lika många förslag på lösningar för att skapa ett välmående och inkluderande samhälle för alla, säger Anna Edwall, programansvarig på VINNOVA. Utlysningen Innovationsprojekt i företag slog rekord med 706 inskickade projektförslag. Det är roligt eftersom det visar vilken innovationskraft som finns bland företagen i landet, säger Carl Naumburg, programansvarig för Innovationsprojekt i företag. Robyn och KTH fixade teknikfestival för tjejer Det behövs fler tjejer inom teknik, det säger såväl politiker som företrädare för universitet och näringsliv. Det var en av anledningarna till att KTH och Robyn anordnade teknikfestivalen Tekla den 18 april. Som pristagare av KTH:s Stora pris får man i uppdrag att hålla ett seminarium på universitetet. Jag tänkte på KTH:s motto»vetenskap och konst«och ville göra något för att inspirera tjejer som är nyfikna på teknik och samtidigt uppmärksamma att alldeles för få kvinnor söker till KTH:s utbildningar, säger Robyn. Under festivalen vimlade det av teknikintresserade unga tjejer på KTH:s kårhus. Bara 200 av sökande till festivalen fick plats. De som lyckats få en plats fick prova på allt från att göra robotar med minihjärna till att spela trumma på en banan. På festivalen varvades praktiska workshops med inspirationstalare med musikframträdanden av Robyn, Zhala och DJ:n Lap See. Fr.v. projektledare Paulina Modlitba Söderlund, Robyn och Sophia Hober, dekanus på KTH. foto: Jessica Gow / TT 4 Tidningen Innovation k Nr

5 foto: colourbox Cancerpatienter ska få personanpassad behandling VINNOVA stärker nu det strategiska innovationsprogrammet SWElife med 33 miljoner kronor för en satsning inom området Personalised Medicine med fokus på cancerbehandling. Syftet med satsningen är att göra Sverige till ett av de första länderna i Europa som erbjuder ett sjukvårdssystem för cancerpatienter som bygger på begreppet Personalised Medicine. Detta innebär bland annat att välja behandlingstyp för en cancerpatient baserat på information som finns i vår arvsmassa och/eller proteom. Patienten får på så sätt den optimala behandlingen, istället för en standardbehandling. Det strategiska innovationsprogrammet SWElife tar ett nationellt ansvar för att utveckla långsiktigt hållbara strukturer och processer inom forskning och innovation för Life Science-sektorn i hela Sverige. Satsningen innebär att ett stort antal aktörer från industrin (läkemedel, medicinteknik, bioteknik), högskolor och universitet samt hälso- och sjukvård får möjligheter till gränsöverskridande samarbeten. Kort & Koncist Svenska OpiFlex prisas internationellt Det svenska företaget OpiFlex vann EU-kommissionens stora innovationspris,»business Innovation Observatory Award«i april. Bolaget blev valt»utifrån det unika i tekniken, den förmåga företagsledningen visat, potentialen att växa internationellt såväl som storleken på den totala tillgängliga marknaden. OpiFlex löser en viktig utmaning för Europas tillverkande industri«. Bolaget erbjuder en egen lösning inom mobil robotik, där hela robotcellen kan flyttas till den maskin som behöver automation för tillfället. Konceptet möjliggör att det går att automatisera även småserietillverkning och bolagets ambition är att det ska göra det möjligt för Europa att behålla och locka tillbaka tillverkningen i industrin. Företag får råd om EU-finansiering VINNOVA och Tillväxtverket satsar nu på ett nytt supportkontor där små och medelstora företag kan få kostnadsfri rådgivning för att söka medel från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont VINNOVA och Tillväxtverket har tidigare separat finansierat sammanlagt sex olika supportkontor. Nu samlas istället den kompetens som finns i Sverige för att göra det enklare för små och medel stora företag att få kvalitativ kostnadsfri hjälp. Även stödet som Enterprise Europe Network (EEN) ger till små och medelstora inkluderas. Det nya nationella supportkontoret koordineras av RISE Research Institutes of Sweden till förbättrad folkhälsa och återanvändning av textilier Metoder för snabb, kostnadseffektiv renovering av miljonprogrammets fastighetsbestånd, innovationer för effektiv återanvändning av textilier och lösningar för förbättrad folkhälsa genom minskat saltintag. Det är några av de 36 projekt som får finansiering i initieringsfasen av VINNOVAs program Utmaningsdriven innovation. Utgångspunkt för programmet är att innovationer är nödvändiga för att kunna möta globala samhällsutmaningar, som klimatfrågan och de krav som en åldrande befolkning ställer på hälso- och sjukvården. Samtidigt innebär utmaningarna möjligheter att skapa tillväxt och ekonomisk utveckling. I vårens omgång får 36 projekt finansiering för att utveckla en idé och skapa en projektgrupp. Sammanlagt delar de på 18 miljoner kronor. Tidningen Innovation k Nr

6 Gröna tak, nyplanterade ekar och dammar är viktiga inslag i den framväxande stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Genom att utnyttja ekosystemtjänster blir staden bättre rustad att möta framtidens klimatutmaningar, som värme- böljor och ökad nederbörd. Grönt är inte bara pynt Text Lotta Fredholm Bilder C/O City / Colourbox Christina Wikberger Målet för det VINNOVA-finansierade c/o City-projektet har varit att skapa konkreta lösningar för att få in så kallade ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Ekosystemtjänster är sådant som naturen bidrar med, att träd suger upp dagvatten eller att insekter pollinerar våra bär- och fruktodlingar, säger projektledaren Christina Wikberger. Hon arbetar vid Miljöförvaltningen i Stockholm och har ansvarat för att sätta fokus på klimatanpassade grönskande utomhusmiljöer när staden bygger nytt i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det är nödvändigt, eftersom ett förändrat klimat skapar nya förutsättningar. Det kommer att falla procent mer regn. Vi kan också räkna med att vintrarna försvinner på sikt och att vi får fler värmeböljor. Det måste vi ta hänsyn till och exempelvis inte bygga förskolor eller äldreboenden i söderläge utan skugga, säger hon och fortsätter: Vi måste planera stadsmiljöer som klarar dessa klimatförändringar. Från att ha betraktat grönt som gulligt pynt måste vi nu se det som en viktig faktor och ett stadsbyggnadselement. Vi bygger inte bara städer med byggnadsmaterial, utan även med grönska. Grönt poängsystem Inom c/o City har en viktig del varit att vidareutveckla Grönytefaktor för kvartersmark till ett verktyg som även kan användas på allmän platsmark. Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg som ger möjlighet att poängsätta olika slags miljöåtgärder. Exempelvis kan man plantera ekar som tar hand om dagvatten, vilket ger poäng. Sedan bidrar träden till att skapa skugga på gården, något som svalkar vid eventuella värmeböljor. Slutligen kan träden även ges rekreationsvärde, genom att man placerar en sandlåda där eller möblerar så att de boende ska kunna fika. Det gäller att tänka mångfunktionellt, säger Christina Wikberger. På liknande vis kan en damm ta hand om regnvatten, men även bidra till ökad biologisk mångfald om den lockar vattensalamandrar och grodor. Dessutom kan dammarna bidra med upplevelsevärde, om de byggs så att barn kan leka vattenlekar. Jämfört med en vanlig gräsmatta ger det också högre poäng att plantera olika slags blommande växter som skapar en äng som kan locka fjärilar. Och för att gynna skalbaggar och andra insekter går det att skapa en så kallad mulmholk. När ekar blir gamla och håliga, blir träet inuti torrt och fnasigt, och kallas mulm. Det råder brist på sådana träd och därför kan man skapa en faunadepå på gården, säger Christina Wikberger. Grönytefaktor för kvartersmark ska i det planerade området vara lägst 0,6. Kvoten tas fram genom att dela den ekoeffektiva ytan med tomtens hela areal. Ett tydligt riktvärde gör att byggherrarna kan planera djupa växtbäddar som samlar dagvatten ger poäng, precis som gröna tak och väggar, säger Christina Wikberger och fortsätter: Vi har tagit fram exceltabeller med värden, men sedan kommer arkitekter som utifrån våra hårddata skapar en massa vackra saker, som fina dammar eller takträdgårdar förberedda för odling. Nytt koncept på gång I projektet har man även utvecklat Grönytefaktor för allmän platsmark, vilket innebär parker och liknande i stadsmiljön. 6 Tidningen Innovation k Nr

7 c/o City Vi har kommit ganska långt och har tagit fram ett koncept och de ekosystemtjänster det ska innehålla. Fokus ligger på biologisk mångfald, pollination, klimatanpassning, bullerdämpning och kulturella delar, som rekreation och hälsa, säger Christina Wikberger. Däremot har man ännu inte hunnit fastställa vilken kvot som bör uppnås på denna typ av ytor. Att på ett självklart sätt få med ekosystemtjänster vid ny- och ombyggnation kräver enligt Christina Wikberger att deras värde synliggörs. Det behövs kvantifiering och värdering, att vi sätter siffror på naturen. Exempelvis är det några procent dyrare med ett grönt tak, men då får vi även kvantifiera nyttan vad är det värt att taket ökar biologisk mångfald eller tar hand om vatten? Inom projektet har man samlat data från den vetenskapliga litteraturen över vad till exempel gröna tak och väggar innebär. Ett annat exempel på kvantifieringar är att några forskare, med hjälp av en modell, beräknat pollinationspotentialen för humlor och honungsbin. På så vis kan byggherren få tydliga siffror på att de genom att bygga på ett visst sätt faktiskt konkret bidrar till pollination, säger Christina Wikberger. Hon tycker att det har hänt mycket på miljöområdet sedan hon själv läste systemekologi för tjugo år sedan. Då var inte ekosystemtjänster något som diskuterades hos kommuner Syfte Tidsperiod Ta fram verktyg, kvantifieringar och utvärderingar för att synliggöra ekosystemtjänsters värden i stadsmiljön. Finansiering VINNOVA har bidragit med kronor genom programmet Utmaningsdriven innovation. eller länsstyrelser. Men från 2012 har det fullkomligen exploderat, och nu används begreppet både av Naturvårdsverket och Boverket, säger hon och fortsätter: Det finns en god chans att sätta Sverige på kartan och exportera vårt kunnande, eftersom både svensk miljöforskning och våra byggföretag ligger långt fram. Nu gäller det att vi förvaltar det här försprånget och de kunskaper och metoder som vi har utvecklat. k

8 Professorn och miljöforskaren Johan Rockström är optimistisk inför framtiden, men anser att det är dags att städerna tar sitt miljöansvar fullt ut. En del av detta är att varje stad måste hålla sin egen miljöbudget. Text Lotta Fredholm Foto Colourbox Johan Rockström»Städer måste agera som ansvarsfulla länder«johan Rockström är professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. I mötesrummet finns ett diplom där tidningen Miljöaktuellt utnämner honom till»miljömäktigast«år Det var samma år som Arktis istäcke var rekordlitet. Det var med industrialismen som tidsåldern Antropocen inleddes, när det främst är vi människor som påverkar jorden. Här spelar städerna stor roll, tillsammans med jordbruk och industrier, men det är städerna som växer snabbast. I dag finns det 22 städer i världen som har fler invånare än Sverige. Städer måste börja agera som ansvarsfulla länder, genom att ta sitt miljöansvar med en globalt hållbar budget för mark, luft och vatten, säger Johan Rockström. Städer bör byggas mer elastiska för att kunna anpassas till nya förutsättningar. Ännu förstår inte alla borgmästare att städerna påverkar planeten, men alla är medvetna om att planeten påverkar städerna, säger han och exemplifierar med hur orkanen Sandy lade Manhattan under vatten. På frågan om viktiga innovationer i sammanhanget nämner han beräkningsmodeller som visar att naturområden i städer gynnar människors h ä lsa. En annan är energilösningar för att byta fossila bränslen mot förnyelsebar energi från sol, vind och vatten. Lösningarna har funnits länge, men nu finns det möjlighet att skala upp dem. Hållbara städer lockar invånare Han återkommer också till mobilitet och transporter, där han slår ett slag för cykeln. Det finns en mängd innovativa lösningar för att skapa fungerande»cykelmotorvägar«, exempelvis inuti en genomskinlig tunnel, säger han. Något han lyfter är att våga vara visionär. Varför inte som stad satsa på att vara helt fossilfri till ett visst år? Dessa transformationer är inte bara nödvändiga och möjliga, utan även önskvärda och attraktiva hållbara städer lockar både boende och näringsliv, säger han. Johan Rockström är, trots det allvarliga läget, optimist. Både bland beslutsfattare och allmänhet märks en ökad insikt. Förr rörde sig diskussionen om huruvida det fanns ett klimatproblem, medan det nu handlar om graden av utmaning, säger han. I byn Davos såg det också annorlunda ut under förra årets klimatsamtal på World Economic Forum. För fem år sedan stod Greenpeace där med plakat, men nu gör istället länder och företag reklam för sina klimatsmarta lösningar indiska vindkraftverk, kinesiska solceller, elbilar och olika Life Science-lösningar. Det visar att det går i rätt riktning, säger Johan Rockström. k

9 Res enkelt utan bilägande Kan man få människor att välja bort bilägande om man bara gör det tillräckligt bekvämt att åka kollektivt? Svaret är ja, i alla fall enligt resetjänsten Ubigo i Göteborg. Text Karin Aase bildkollage Kim Sonntag/Colourbox

10 foto: colourbox Det hela började våren Hans Arby, konsult inom sälj och marknadsföring, hade i flera år funderat på hur man skulle kunna skapa en tjänst för storstadsbor som gjorde kollektivtrafik till ett lika bekvämt rese alternativ som bilen. Inte för att han hade något emot bilar i sig, men som han såg det fanns det stora fördel ar med att hjälpa människor att välja bort bilägande. För vinsterna med att minska just bilägandet är flera. Ur individens perspektiv för att det innebär ganska mycket ångest kring till exempel parkering och köer. Ur ett samhällsperspektiv är det tydligt att ju fler som äger bilar, desto mer plats tar de och desto större blir de negativa miljökonsekvenserna. En bil innebär 60 procent fasta kostnader och har du väl investerat i en så är det såklart dumt att inte utnyttja den så mycket som möjligt och då ökar bilåkandet, konstaterar Hans Arby. Även ur ett ekonomiskt perspektiv blir den lokala ekonomin starkare om människorna i en stad köper lokalproducerade tjänster istället för globalt producerade bilar. Så egentligen är det bättre för alla om färre äger en bil. Samtidigt måste hushåll och företag få ihop sin dagliga verksamhet, och då är bilen med sin flexibilitet ett viktigt redskap. Hans Arby bestämde sig för att börja skissa på en tjänst som skulle göra det möjligt för storstadsbor att välja bort bilägande samtidigt som de behöll flexibiliteten. Resultatet blev Ubigo. Affärsidén bygger på att ett bolag handlar upp vardagsresor i volym från både kollektivtrafik, bilpooler, cykeluthyrning, biluthyrning och taxi. Sedan paketerar de resorna och säljer abonnemang till privatpersoner för en mindre kostnad än vad hushållet hade fått betala om de köpt resorna var för sig. Men framförallt blir det mycket enklare, för de alternativ som finns idag är inte så flexibla. Köper du till exempel 60% fasta kostnader»i DET HÄR KONCEPTET KAN DU HA BIL NÄR DU BEHÖVER DEN, men har samtidigt också väldigt mycket annat att välja på«ett månadskort för kollektivtrafiken så ingår inte de andra trafikslagen även om du behöver dem ibland. Och även om du inte skulle åka särskilt många dagar den månaden så får du ändå betala fullt pris för ditt månadskort. Fullskaligt test Frågan var bara hur Ubigo skulle kunna realiseras. En mindre förstudie av idén gjordes 2011 som visade att det skulle kunna fungera. Problemet var bara att varken Västtrafik (Västsveriges kollektivtrafikbolag som kontaktades eftersom Hans Arby bor i Göteborg), taxi eller någon annan stor aktör ville vara ansvarig för en sådan tjänst. De tyckte att idén var väldigt bra och ville gärna vara med som leverantör, men ingen ville stå som huvudman. Det var då Hans Arby kom i kontakt med Go:smart, ett VINNOVA-finansierat projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation på Lindholmen Science Park. Go:smarts uppdrag var att utveckla framtidens resetjänster och de tyckte att Ubigo passade väldigt väl in i projektet. Tillsammans bestämde de sig för att göra ett fullskaligt test. I november 2013 startade ett halvårslångt test av Ubigo och av 500 sökande hushåll valdes 70 stycken ut. Gemensamt för dem alla var att de bodde max 400 meter från en bilpool, att de hade tillgång till kollektivtrafik men också att de inte var alltför intresserade av miljöfrågor. Ubigo valde i sin modell att erbjuda kunderna ett abonnemang som täcker alla trafikslag. Skulle det vara så att hushållet inte utnyttjade alla sina resdagar under en månad så fördes överskottet dessutom över till nästa. Kunderna skötte alltsammans via en app i sin mobiltelefon där de också enkelt kunde beställa en taxi ifall det till exempel skulle visa sig att det var stopp i spårvagnstrafiken. Då tog Ubigo taxiräkningen och skötte sedan allt pappersarbete för att få ersättning från resegarantin. Genom alla de här möjligheterna skulle användarna få i princip samma flexibilitet som med en egen bil, men till en lägre kostnad och utan obehagliga överraskningar i form av verkstadsräkningar och liknande. Och bilar uteslöts inte ur konceptet, tvärtom ingick både bilpool och hyrbil i abonnemanget. Vi positionerar oss inte mot bilanvändandet utan mot bilägandet. Bilen kan vara ett fantastiskt redskap, men problemet när du äger en bil är att du måste använda den i princip jämt för att få ekonomi i ägandet. I det här konceptet kan du ha bil när du behöver den, men har samtidigt också väldigt mycket annat att välja på. Hållbart system Deltagarna fick betala med sina egna pengar för att på så vis verkligen kunna känna efter om de tyckte att de fick ut ett tillräckligt värde av Ubigo. En som var med och testade Ubigo var Christian Seiberlich som bor i

11 Go:smart/Ubigo Syfte Att utveckla framtidens resetjänster foto: colourbox Tidsperiod Finansiering 10 miljoner kronor från VINNOVAs program Utmaningsdriven innovation och lika mycket från projektdeltagarna stadsdelen Lunden i centrala Göteborg. När erbjudandet om Ubigo dök upp funderade jag precis på att skaffa bil, men jag hade läst om liknande tjänster i USA och tyckte att det verkade vara väldigt smart. Eftersom jag var nyfiken på fenomenet ville jag vara med. Själv tycker han att det fungerade alldeles utmärkt, framförallt att han kunde välja olika transportmedel från dag till dag beroende på vad han skulle göra. Jag är egen företagare och gör mycket kundbesök. När jag skulle runt inne i stan kunde jag resa kollektivt och slippa tänka på parkeringsplatser. Skulle jag sedan på möten i närområdet kunde jag ta bilpool och längre bort fanns hyrbil, det var helt perfekt! För Christian Seiberlich var det från början bekvämlighet och nyfikenhet som var avgörande, men ju längre projektet pågick ökade även tanken på hållbarhetsfrågorna. Samhällsnyttan och kundens behov, att kunna välja bort bilen och ändå behålla flexibiliteten, är bakgrunden till en lyckad resetjänst. Jag grät när jag fick reda på att testet inte skulle fortsätta. Det passade mig perfekt, och måste vara guld för dem som vill skapa något bra för framtiden när det gäller mobilitet. J ag kan inte förstå att det här inte redan finns. Bekvämt och enkelt I april 2014 avslutades testperioden och en utvärdering gjordes av forskare på Chalmers som visade att av de 70 hushållen var det bara två som inte hade använt tjänsterna. Alla övriga hade både deltagit och fullföljt hela det sex månader långa försöket, och flertalet hade också ändrat sina resvanor. De hade gått med för att de var nyfikna, men fullföljde för att de tyckte att det var bekvämt. Efter testet ställde forskarna också frågan om familjerna skulle fortsätta med sitt förändrade beteende, trots att de nu inte skulle ha tillgång till Ubigo. Hälften svarade ja, medan de andra sa att de bara skulle ha gjort det om det vore lika enkelt som under provperioden. För att släppa bilägandet behövde de en sådan här tjänst. Vad som händer med Ubigo i framtiden är fortfarande inte helt klart, däremot har Västtrafik fått stöd av VINNOVA för att göra en så kallad innovationsupphandling där den som kan presentera en liknande tjänst får rätt att sälja deras resor i den. k VINNOVA och hållbara städer Inom programmet Utmaningsdriven innovation har VINNOVA identifierat Hållbara attraktiva städer som ett av fyra huvudfokus. Programmet har utlysningar som bygger på tre steg, där det första steget Initiering är öppet för ansökningar två gånger per år. Programmets utgångspunkt är att de stora samhällsutmaningarna inte kan lösas av ett enskilt företag, universitet eller enskilda nationer utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. VINNOVA deltar också i Urban Europe, ett initiativ där 19 europeiska länder samarbetar kring området hållbara städer. Tillsammans har man tagit fram en gemensam forskningsoch innovationsagenda och genomför utlysningar som ska bidra till att nå de gemensamma målen. I årets utlysning kommer runt 27 miljarder euro delas ut till olika samarbetsprojekt. Syftet är att göra arbetet med hållbar stadsutveckling mer effektivt, genom att ta fram bra policyunderlag. Många av Europas städer står inför liknande utmaningar och kan lära mycket av varandra. k foto: colourbox Tidningen Innovation k Nr

12 Nya samverkansformer ska förbättra stadsutveckling illustration: montage av bilder från colourbox Projektet Södertörnsmodellen har hittat en innovativ organisationsform som sammanför kommun, akademi och näringsliv. Det skapar effektivare stadsplanering och hållbar stadsutveckling. Text Lina Zommorodi modellen tagit fasta på och fokuserar på kommunerna på Södertörn söder om Stockholm, vilka består av Huddinge, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn, N ykvarn, Salem, Tyresö och Södertälje. Grunden till projektet är att vi vill göra samhällsutvecklingen effektivare än i dag. Det finns en brist i samverkan i samhällsbyggnadsbranschen, säger Johan Dahlberg, biträdande De flesta stadsutvecklingsprojekt med en stark hållbarhetsprofil sker i anslutning till centrala delar av storstäder, såsom exempelvis Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Förutsättningarna i kommuner runt storstäderna och ute i landet ser annorlunda ut och erfarenheter från nybyggda hållbarhetsprojekt är därför inte alltid relevanta för dessa områden. Det har projektet Södertörnsprojektledare och hållbarhetsstrateg på White arkitekter AB. Nytt arbetssätt För att få till förändring har projektet samlat representanter från kommunerna, akademin och näringslivet. I neutrala forum får deltagarna m öjlig het att föra en dialog, samverka, utbyta kunskap och hitta innovativa lösningar i pågående utvecklings projekt. Målet är att hitta nya lösningar för stadsplanering och processen kring densamma, och i förlängningen att skapa hållbar stadsutveckling. Bara att arbeta ihop på det här sättet där vi tillsammans diskuterar stadsutveckling och dess process är 12 Tidningen Innovation k Nr

13 Södertörnsmodellen Syfte Tidsperiod Aktörer Att bidra till hållbara attraktiva städer genom att utveckla innovativa former för medborgarinflytande, verktyg för kunskapsbaserat beslutsstöd och aktörsövergripande sam verkan för hållbar stadsutveckling i storstadsregionens kranskommuner. KTH, Södertörnskommunerna (Huddinge, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Haninge, Tyresö och Södertälje), White Arkitekter AB, SGBG, WSP, Skanska, Ecoloop, Nordregio, SKL International och Södertörns högskola.. Finansiering från VINNOVA, total budget för projektet är 16 miljoner. en innovation i sig. Det här forumet har inte existerat tidigare, säger Johan Dahlberg.»En effektiv planprocess är demokratisk, det finns ingen motsättning om det görs på rätt sätt«testbäddar i kommunerna Idégrupperna arbetar i testbäddar, som i det här projektet handlar om att de arbetar med faktiska projekt och aktuella frågeställningar i kommunerna. Idégrupperna utvecklar och testar bland annat nya sätt att arbeta i projekt. Därefter återkopplar de till en samverkansgrupp. Här samordnas utvecklingsarbetet och resultat sammanställs. Att testa nya lösningar på det här sättet sker sällan annars. Med den här organisationen kan vi också utvärdera satsningar, vilket är något som ofta brister i dag. Det ger ett mervärde. Att allt arbete i grupperna knyter an till processer som redan pågår i kommunerna skapar relevans, både för kommunen men också för resultatet. Det är viktigt att allt som vi gör utgår från vad som pågår i kommunerna annars kommer vi ingen vart, eftersom mycket av stadsutveckling och samhällsbyggnad sker där. Vi måste jobba med verkliga frågor och problemområden. Hållbara processer I dag är fem idégrupper igång. I Flemingsberg i Huddinge kommun har en idégrupp arbetat med social hållbarhet när det kommer till medborgarinflytande, med fokus på medborgardialoger i stadsbyggnadsprocesser. Johan Dahlberg En hållbar stadsutveckling inkluderar i högsta grad att medborgarna kan göra sig hörda, men vi behöver skapa effektiva möjligheter för det, förklarar Johan Dahlberg. Medborgare får ofta tycka till i projekt, men informationen används sällan på ett effektivt sätt. Ofta kommer medborgarna in vid fel tillfälle eller så brister det i återkopplingen. Det kan leda till misstro, säger han och förklarar att det också finns missuppfattningar åt andra hållet. Nämligen en föreställning om att det demokratiska inflytandet i planprocessen försenar byggandet. Men så är inte fallet, hävdar han. En effektiv planprocess är demokratisk, det finns ingen motsättning om det görs på rätt sätt. Det går att bli mer effektiv samtidigt som vi lyssnar på medborgarna. Skapar vi ett förändrat arbetssätt leder det till en bättre process och det ser alla aktörer en vinst med. k 430 miljoner till nya innovationsprogram VINNOVA, Energimyndigheten och Formas satsar gemensamt 430 miljoner kronor på fem nya strategiska innovationsprogram. Näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor kraftsamlar för att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det är inom områdena medicinteknik, samhällsbyggnad, resurs- och avfallshantering, automatiserade transporter samt transportinfrastruktur som fem nya program avses få statlig finansiering om cirka 430 miljoner kronor fram till I satsningen samverkar olika samhällsaktörer, kompetensområden och företag över gränserna. Det är avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft inom de utvalda områdena, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA. Programmen är en del av den nationella satsningen Strategiska innovationsområden, som ingår i regeringens forsknings- och innovationspolitik. Totalt finns det nu 16 strategiska innovationsprogram med en sammanlagd statlig finansiering på runt 600 miljoner kronor per år. Näringslivet bidrar med minst lika mycket. k Tidningen Innovation k Nr

14 Personalia Ålder 39 år Familj Make och tre barn (4 och 6 år, samt bonusdotter 13 år) Bor Takradhus bakom varuhuset Åhléns i centrala Stockholm Utbildning Medieingenjör vid Umeå universitet Karriär Vd för Inuse 2002, vd för digitaliseringsbyrån Ziggy Creative Colony som grundades år 2012, sedan 2014 strateg. Senaste bok Lena Anderssons Utan personligt ansvar och Egenmäktigt förfarande.»hon är underbart befriande allvarlig i allting, det är ljuvligt«. Förebild Jag uppskattar människor som talar klarspråk. Man behöver inte ha rätt men man är tydlig med vad man tycker och varför. Motto»Hur svårt kan det vara?«det driver mig Jag vill göra skillnad. Det är belönande när man dragit igång något och andra gillar det och fortsätter. Digitalisering är mitt största intresse, vad det gör med samhället. Fritid»Då är jag med mina ungar. Det händer att jag träffar vänner för ett glas bubbel, men inte ofta«. 14 Tidningen Innovation k Nr

15 »Att fler behärskar tekniken gynnar demokratin«digitaliseringsexperten Darja Isaksson var tidigt intresserad av digital teknik och som tonåring uppkopplad redan i början av 90-talet. Nu vill hon lyfta betydelsen av att enskilda individer själva tar ansvar för sin teknik. Text Lotta Fredholm Foto Nils Petter Nilsson Tidningen Innovation k Nr

16 »DET ÄR ENKLARE ATT HA EGNA ÅSIKTER om till exempel övervakning i samhället eller digital myndighetsutövning om man förstår hur saker fungerar.«det är tidig morgon och i digitaliseringsbyrån Ziggy Creative Colonys lokaler är det tyst. Utanför fönstret bättrar ett skatpar på sitt bo och fogar idogt in nya kvistar. På liknande vis hjälper byråns 30 anställda kunder att få in digitalisering som en självklar del i sitt företagsbyggande. På eftermiddagen ska exempelvis företagets strateg Darja Isaksson leda en workshop på Aftonbladet. Över en kopp te beskriver hon maker-kulturen, där enskilda personer använder digitala verktyg och med hjälp av både mjukvara och hårdvara skapar egna digitala lösningar. Ofta är en maker också innovatör, som via experimenterande skapar nya och unika saker. Vi har halkat efter när det gäller medvetandet om vad denna kultur kan betyda och hur den kan bidra till konkurrenskraft, säger Darja Isaksson. Hon berättar att man i USA har satsat på en Maker Faire i Vita huset, en samlingspunkt där makers kan visa sina lösningar och lära av varandra. Det säger en del om vilken status man ger det. I Storbritannien har skolans läroplan anpassats, så att eleverna redan från femårsåldern får testa programmering, medan elvaåringarna får prova att använda 3D-modellering och 3D-skrivare. Genom att kombinera lärande och hantverk kan eleverna lära sig mer om både skolämnena och om logik, källkritik och samskapande. Alla som gör det får också en överordnad känsla för teknik och inställningen att teknik inte är något som jag pådyvlas av lärare eller arbetsgivare, utan tvärtom något som jag själv behärskar och kan använda för att påverka, säger hon. Två vägar att gå Här ser Darja Isaksson två möjliga framtidsscenarier att människor behärskar den digitala tekniken och känner sig stärkta, alternativt att flertalet inte har några djupare kunskaper. Vilket scenario tror politikerna är mest gynnsamt för att i förlängningen stärka demokratin? frågar hon retoriskt och fortsätter: Det är enklare att ha egna åsikter om till exempel övervakning i samhället eller digital myndighetsutövning om man förstår hur saker fungerar. Jag oroar mig för vilka beslut vi får i politiken om alltför få förstår vad vi pratar om. Sverige har tidigare gjort it-satsningar, med utbyggt bredband och hem-pc. Resultatet blev att vi som nation blev digitala medborgare och konsumenter tidigt och på köpet blev 70-talistgenerationen duktiga digitala kreatörer. Nu gör Storbritannien motsvarande för maker-kompetens, där breda lager lär sig använda tekniken för att skapa och uttrycka sig själva, säger Darja Isaksson. Klargöra digitala perspektivet Under 2015 är hon medlem av regeringens Innovationsråd, där hon ser det som sin roll att uppmärksamma digitaliseringens betydelse. Jag vill göra det digitala perspektivet tydligt, eftersom digitalisering både möjliggör och ställer krav på innovation, överallt och hela tiden, säger Darja Isaksson. Hon betonar att all innovation inte är forskningsnära, snarare handlar den stora volymen om utveckling av affärsmodeller och att skapa bättre användarupplevelser. Det klassiska exemplet är Netflix. Här var tekniken beprövad, men man kunde erbjuda publiken något som den ville ha, nämligen frihet från tablå och på så vis förändrades en hel bransch, säger hon. En fråga hon är intresserad av är integritet, vilka digitala data av allt det som redan samlas in som ska kunna användas. Frågan är laddad, men jag tycker att vi i Sverige behöver en sund informationspolicy. Det finns en massa samhällsdata om exempelvis trafikflöden och energiförbrukning som vi, om den gjordes tillgänglig och relevant, skulle kunna använda och innovera på, säger hon och nämner en aktuell debattartikel där transportforskare efterlyste just realtidsdata om hur trafikflödena i en storstad ser ut. Men allt ska inte vara tillgängligt. 16 Tidningen Innovation k Nr

17 När det gäller information kopplad till just dig, tycker åtminstone jag att det är rimligt att kunna kräva transparens och valmöjlighet, säger hon. Förutom integritetsdebatten pratas det mycket om att barn som lever i en digital värld med ständig uppkoppling riskerar att ta skada. Darja Isaksson väljer att vända på frågan. Jag är mycket mer oroad för min egen generation! Att vi 60- och 70-talister smäller in i väggen en efter en beror på att vi är uppfostrade i ett samhällskontrakt som går ut på att vara duktiga och prestera. Däremot är vi dåliga på att använda vår magkänsla och sätta gränser. Det är viktiga överlevnadskompetenser i dag och där tror jag att barnen har bättre förutsättningar, säger hon. k Darja Isaksson om svenskt forsknings- och innovationsklimat: FÖRDELAR: Vi är en trendkänslig, digitalt mogen och kreativ nation, med gott rykte internationellt som kreatörer och innovatörer. Det märks oavsett om man åker till USA, Indien eller Hong Kong. NACKDELAR: Vi sackar efter när det handlar om att få ut innovationer på marknaden, både vår egen marknad och internationellt. Det finns innovationsaktivitet, men för lite innovationsgenererad omsättning och tillväxt. Det finns gott om kompetens och gräsrotsinitiativ, men pusselbitarna har inte fallit på plats för att ge förändringstempo, oavsett om vi talar om att stärka innovationskompetensen i skola, vård och demokratiska processer, eller om vi tittar på befintliga större aktörer i näringslivet. Tidningen Innovation k Nr

18 Går det att erövra världen genom att ordna tävlingar, samtidigt som man dessutom gör den betydligt bättre? Svaret är ja, i alla fall om du frågar svenska företaget Sqore. Text Karin Aase Foto Colourbox Tävla för en bättre Foto: Jacob Zaixiang Jiang För fem år sedan satt fyra studenter och jobbade på inkubatorn på Handelshögskolan i Stockholm. Egentligen höll de på med var sitt projekt, men märkte snart att de hade en stor gemensam nämnare de hade alla deltagit i diverse olika kunskapstävlingar arrangerade av olika företag. För tävlingar är inte längre bara underhållning, utan börjar istället bli ett stort och väldigt viktigt verktyg inom rekrytering av så kallade young professionals, ungdomar mellan 18 och 30 år. Om man förr kunde nöja sig med att sätta in en annons i tidningen och sedan välja den som hade den bästa utbildningen så är det inte lika enkelt längre. På en global arbetsmarknad kan den bästa kandidaten lika gärna finnas i Shanghai som i Skövde. Det är en stor utmaning att dels försöka nå dessa talanger och dels försöka validera vad de har lärt sig på sina respektive utbildningar. Det är en utmaning som storföretag allt oftare löser genom att arrangera tävlingar där de utvärderar kandidaternas kunskaper genom tester och case. Det gör det både lättare att jämföra dem och ger en bättre korrelation till hur de faktiskt kommer att prestera på jobbet. En positiv bieffekt blir dessutom att faktorer som kön och ursprung inte längre blir lika framträdande parametrar i urvalet. Växte snabbt Problemet för rekryteringsbranschen var bara att det inte fanns något företag som på ett enkelt sätt kunde erbjuda den här sortens tävlingar, trots att storföretag och universitet världen över själva plöjde ner ett antal miljoner i utveckling varje gång de ville använda sig av metoden. Och det var det de fyra studenterna på inkubatorn insåg, något som fick dem att starta sajten studentcompetitions.com. Vi vann faktiskt startkapitalet i tv-tävlingen Draknästet, skrattar Gustav Borgefalk, ansvarig för affärsutveckling och en av de fyra grundarna av Sqore. Företaget startades 2010 och gick bra från början. Så pass bra faktiskt att den ursprungliga sajten efter ett De fyra grundarna, Robert Lyngman, Zhu Chu, Gustav Borgefalk och Niklas Jungegård. tag fick bli en del i ett helt nytt bolag, Sqore. Även om man fortfarande jobbar med att lista olika tävlingar runt om i världen, jobbar företaget nu också direkt med att utveckla, planera, organisera och marknadsföra denna typ av tävlingar för företag och universitet. Volvo Group står på kundlistan, liksom IBM, The Economist och en mängd andra stora och prestigefulla organisationer världen över. De köper vår expertis, men får också tillgång till vårt nätverk på över young professionals, förklarar Gustav Borgefalk. Idag jobbar Sqore med kunder över hela världen och har visat svarta siffror från år ett. Vad är det då som har gjort att det har gått så bra? Jag tror att det beror på att vi har varit väldigt säljfokuserade redan från början. Vi ringer hundratals kundsamtal om dagen och vi lägger betydligt mer tid på att träffa kunder än att vara på kontoret. Kunderna involverades För medan många andra teknik bolag väljer att inte släppa sin produkt förrän den är helt färdig har Sqore gjort tvärtom. Redan från början har kunderna involverats i produktutvecklingen för att företaget ska kunna vara säker på att produkten passar marknaden. I slutändan är det ändå de som ska betala för det vi utvecklar och för att kunna göra en riktigt bra produkt måste du känna kunden väldigt väl. Vi har aldrig kommit med en färdig lösning utan har visat upp en prototyp som de har kunnat ge oss input på, vilket har gjort att slutprodukten har 18 Tidningen Innovation k Nr

19 Sqore Syfte Att färdigställa nästa generation av Sentors egenutvecklade plattform för analys av användarbeteenden. värld Tidsperiod Finansiering kronor från VINNOVAs program för små och medelstora företag. blivit bättre än om vi suttit och klurat själva. Det har varit väldigt uppskattat och kritiskt för vår framgång! Sqore har också tagit hjälp av det svenska innovationssystemet, dels via inkubatorn där de startade, dels via VINNOVA. Vi har gjort fem projekt med finansiering från VINNOVA och jobbat nära dem under hela vår utveckling. Det har alltid funnits något program som har passat det steg där vi har befunnit oss, och det stödet har varit avgörande för att vi har kunnat växa så snabbt. Vi har kunnat utveckla det vi vill även om kassaflödet inte alltid skulle ha tillåtit det annars. Nu hoppas Sqore att de ska kunna bli ännu större tack vare en investering från riskkapitalbolaget Northzone (som bland annat investerat i Spotify och izettle) i februari i år. Investeringen på 30 miljoner kronor ska användas för att kunna växa snabbare än den organiska tillväxten annars hade tillåtit, och målet är att vara ytterligare 15 anställda vid årets slut. Vi vill bli störst i världen i vår nisch och kunna ge alla människor tillgång till möjligheten att söka utbildning och jobb. Man kan säga att vi genom tävlingarna tar den amerikanska drömmen till människor som inte har haft möjlighet att nå den innan. Och även om Sqore redan har en lång lista med prestigefulla kunder så är det enligt Gustav Borgefalk bara början. Det finns hur mycket spännande som helst kvar att göra! k Tidningen Innovation k Nr

20 Visage Technologies Syfte Tidsperiod 2013 Utveckla nästa generations teknik för följning av ansiktsrörelser. Finansiering kronor från VINNOVAs program för små och medelstora företag. Visage Technologies startade med en idé om att sälja verklighetstrogna animationer. P rojektet hade svårt att lyfta, men fick vingar med insikten att algoritmen bakom tekniken var högintressant för en rad helt andra marknader än den planerade. Teknik med många Jörgen Ahlberg är en av de tre forskare vid Linköpings universitet som startade upp Visage Technologies redan De skapade en algoritm som kunde känna igen ansikten och översätta dess rörelser. Vi satsade på animering, som vi trodde skulle vara mest intressant. Men intresset kom från helt andra håll än vi hade trott gjorde vi en omstart efter intresse från bland annat reklambranschen, berättar han. Stöd vid rätt tidpunkt Stödet från VINNOVA kom in vid precis rätt tidpunkt. Det fanns en hel del konkurrenter, men våra forskarkontakter och att vi kunde satsa i rätt tid gav oss ett bra försprång. Idag har Visage Technologies algoritm kunder som använder den på många olika sätt. Företaget har växt snabbt. De tre grundarna är fortfarande engagerade ägare. Två nya delägare har anslutit, varav en arbetar heltid med utveckling. Utöver de fem ägarna har Visage Technologies sex anställda. k ansikten Text Klara Möller Norén illustration Joakim Hellstedt 20 Tidningen Innovation k Nr