Etik och AI. Ett fördjupningsarbete i kursen Artificiell intelligens. Helen Alm Kognitionsvetenskapliga programmet helal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etik och AI. Ett fördjupningsarbete i kursen Artificiell intelligens. Helen Alm Kognitionsvetenskapliga programmet helal318 820830-0262"

Transkript

1 Ett fördjupningsarbete i kursen Artificiell intelligens Kognitionsvetenskapliga programmet

2 INLEDNING 3 PÅGÅENDE AI-FORSKNING SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ETISK DEBATT: 4 AI I HJÄRNAN 4 AI I BESLUTSTÖDSYSTEM FÖR LÄKARE 5 SÄKERHETSROBOTAR 5 MILITÄRA ANVÄNDNINGAR AV AI 6 ÖVRIGT 8 FRAMTIDEN 9 ROBOTAR MED KÄNSLOR - HUR SKULLE DE KÄNNA SIG? 9 APA MÄNNISKA - CYBORG 11 VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ SPECIELLT MED ATT VARA MÄNNISKA? 11 DISKUSSION 13 KÄLLOR: 15 BILAGOR: 16 TACK 16 BILAGA B1. MAILKONTAKT MED PETER FUNK 17 BILAGA B2. SAMTAL MED PETER NORDIN. 18 BILAGA B3. SAMTAL MED LARS SANDMAN 20 2

3 Inledning Ny teknik har alltid skrämt och fascinerat människor. Ett sätt att hantera det nya har varit att måla upp storslagna skräckscenarion: Scenarion som sedan kan används som en utgångspunkt för diskussion. Så är det i allra högsta grad när det gäller Artificiell Intelligens. Science fictionförfattare och andra har sedan lågt tillbaka spekulerat i vad som skulle hända om människan hade kunskapen och tekniken att skapa artificiell intelligens och artificiellt liv. Frågan är om de kanske inte är så att forskare och författare i stor grad har inspirerat varandra till nya verk och nya upptäckter. I de flesta vetenskapliga böcker om AI finns i alla fall någon koppling till science fiction, även i litteraturen till denna kurs (1). Men den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt framåt och nu är det hög tid att plocka fram den etiska debatten som någonting verkligt och viktigt. Någonting som inte längre är fiktion utan som är verklighet, här och nu. Naturligtvis bör vi även fortsätta att blicka framåt, mot morgondagen. Att utvecklingen går snabbt framåt är väldigt tydligt då man läser äldre böcker om etik och AI, t.ex. M. Yazdani och A. Narayanan från 1984 (3). Där finns ett exempel på en fasansfull framtidsbild där en stackars oskyldig man, via en stor databas, blir svartlistad bland alla biluthyrare i England p.g.a. ett misstag. Ett scenario som inte alls känns konstigt eller avlägset i dagens samhälle. Vilka forskningsprojekt inom AI:n är idag föremål för en etisk debatt? Vad diskuteras inför morgondagen? Hur sköts denna debatt och hur bör den skötas? 3

4 Pågående AI-forskning som är föremål för etisk debatt: AI i hjärnan Dr Sanjiv Talwar och Professor John K Chapin, vid The State University of New York (SUNY), har skapat riktiga cyborg-råttor. Det vill säga delvis levande råttor och delvis maskiner, dessa kallas för Ratbots. Forskarna har opererat in elektroder med radiomottagare i råttornas hjärnor. Detta så att de kan interagera med råtthjärnan genom att skicka elektrisk stimulans via en fjärrkontroll (5). I deras första försök hade de råttor som skulle trycka på en spak för att få vatten. De undersökte hur råttornas hjärnor agerade när de ville ha vatten och kunde till slut extrahera det i hjärnan som betydde Jag vill ha vatten och lyckades sedan koppla råttans hjärna direkt till vattenbehållaren så att den bara behövde tänka jag-vill-ha-vatten -tanken för att få vatten istället för att behöva trycka på spaken. When the rat s brain was connected directly to the water dispenser the rat no longer needed to push the lever the water now came when it just thought about having a drink. (5) Nu kan de, genom att ge råttan en känsla av att bli berörd på morrhåren/känselhåren få den att svänga åt motsatt håll och sedan ge den ett lyckorus genom att stimulera hjärnans lustcentra. De kan alltså få råttan att göra som de vill att den ska göra, den får belöning (i lustcentrat) när den gör som de ber den att göra. Alltså, för att ratboten ska svänga till vänster så ger man den känslan av att morrhåren på höger sida kommer mot någonting. Talwar och Chapin kan styra råttan nästan som en radiostyrd bil (5). Råttan väjer inte för situationer som normala råttor skulle undvika, till exempel att vara ensam och synlig på en stor, öppen yta (2). Talwar och Chapin menar att man inte kan få råttan att göra vad som helst. Till exempel kan man inte få den att göra någonting som skulle resultera i sin egen död eftersom råttan själv avväger belöningen mot hur svår uppgiften är att utföra. få den att göra någonting som får den att dö då den själv kan avväga belöningen mot hur svår uppgiften är att utföra. I samband med händelserna den 11 september 2001 kom de på en idé om att ha förse sina ratbotar meden liten kamera. Då skulle man både kunna se det ratbotarna ser och styra deras rörelser. Forskarna har också, med gott resultat, tränat några råttor till att söka efter människolukt. Dessa råttor skulle passa alldeles utmärkt i sökandet efter människor i rasmassor. (5) Men försök till att styra djur med elektroder i deras hjärnor är inte någonting nytt. Redan på 1960-talet genomfördes ett sådant experiment då Jose Delgado lyckades få en rasande, rusande tjur att vända om och lugnt gå åt det andra hållet med hjälp av en knapptryckning. (6) När ratbot-skaparen professor John Chapin får frågan om liknande saker snart kommer att kopplas till den mänskliga hjärnan svarar han: No-one has really been able to come up with any useful thing that can be done with it. It certainly isn t really able to force people to do something that they wouldn t want to do otherwise. 4

5 Med implantat i hjärnan kan man göra så mycket annat utöver att styra djur. Man kan till exempel använda AI i hjärnan till att styra proteser. Jag påbörjar den diskussionen här, men den smälter samman med ämnet Apa Människa - Cyborg som jag tar upp senare. Utvecklingen har kommit långt när det gäller att tolka hjärnsignaler. Tolkade sådana kan användas för att stimulera små datachip i muskler och på så sätt bland annat kunna förbättra rörligheten hos personer med ryggmärgsskador samt för att kunna skapa rörelseförmåga i proteser. Johan Wassberg (fysiolog, Göteborgs Universitet) samt Miguel Nicolelis (Duke University, North Carolina) har utfört ett experiment där de kopplade elektroder till en sydamerikansk uggleapas hjärna. Signalerna från elektroderna kopplades till ett artificiellt neuralt nätverk som tränats att förstå dessa. Utdata från det neurala nätverket kunde styra en robotarm Detta skedde i realtid och fungerade bra, robotarmen duplicerade rörelserna i apans riktiga arm. (2) AI i beslutstödsystem för läkare I en rykande färsk licentiat från Mälardalens högskola (försvarad den 21 oktober 2004) har doktorand Mikael Sollenborn utvecklat ett beslutsstödssystem där artificiell intelligens (AI) kan hjälpa läkare att välja behandling för patienter. Här kommer en kort presentation av hur systemet kan hjälpa läkare att diagnosticera sina patienter: En läkare skulle kunna få följande information: Du har inte haft en patient med liknande symptom, men 80 % av patienter med samma symtom brukar ha denguafeber. Ett blodprov kan avgöra detta. Med tre veckors medicinering (startas omedelbart i avvaktan på blodprovssvar) brukar de flesta vara friska. Kunskapen har inte matats in av en läkare, utan skapats från tidigare fall med hjälp av användarstereotyper, fallbaserat resonerande och klustring. (12) Gruppen som arbetat med AI:n i detta system leds av Peter Funk som är universitetslektor på Institutionen för Datavetenskap vid Mälardalens högskola. Jag har frågat honom hur de hanterar etikfrågor inom denna typ av forskning. Han berättade då att de har diskuterat etiken en hel del, bland annat hålls en kurs som heter Philosophy of Computer Science där han själv har en föreläsning i AI och Etik. De har också startat upp en grupp inom AI och etik. Han har följande att säga om etiken i beslutstödsystemet för läkare: Användare, i vårat fall kliniker, och patienter har oftast väldigt relevanta synpunkter. Tveksamheter från någon ur dessa grupper kan vara ingången till en intressant etisk fråga. En självklar sak är exempelvis att alla patienters integritet skall bevaras. En annan är att läkaren och patienten ska ha stor kontroll över den information som finns om dem i systemet. Även att informationen ligger lokalt i klinikens dator och inte distribueras ser vi som ett viktigt integritetsskydd och ökar användarnas acceptans. Säkerhetsrobotar Det japanska företaget Secom har tagit fram en säkerhetsrobot vid namn Robot X. Denna robot är skapad för att utföra det arbete som dagens mänskliga väktare gör. Den är ungefär en meter hög och väger 120kg. Robot X kan patrullera enligt en förprogrammerad plan eller styras från ett kontrollrum. Den har bland annat en inbyggd infraröd kamera och kan därför lätt upptäcka obehöriga personer. Den kan jaga inkräktare (även om den inte kommer upp i högre hastigheter än 10km/h), ta bilder på brottslingarna med en digitalkamera som tar kort med hög upplösning samt försöka skrämma bort folk med höga ljudsignaler och ogiftig rök. Robot X kan också prata med folk, antingen med förinspelade 5

6 repliker eller från en person i kontrollrummet och ta upp ljud med en mikrofon. Roboten är skapad för att hyras ut till företag som behöver bevakning till, vad Secom uppger är, halva kostnaden av var en mänsklig väktare kostar att hyra in (10). Secom har också framställt en säkerhetsrobot som väger 380kg och kan kompletteras med bland annat elchockpistol. (2) Militära användningar av AI AI är ett naturligt inslag i militära sammanhang. På (11) beskriver man det på följande vis: from developing intricate flight plans to implementing complex supply systems or creating training simulation exercises, AI is a natural partner in the modern military. Detta är ingenting nytt. De första datorerna togs fram för militära ändamål; den engelska Colossus (1943) skapades endast för att knäcka tyskarnas koder och den amerikanska ENIAC (1946) konstruerades för att kunna beräkna ballistiska banor. Militära intressen (tillsammans med rymdprojektet) har drivit på utvecklingen mer än någon annan statlig eller samhällelig kraft (4). Frank Rose, författaren till Into the heart of the mind. An american quest for artificial intelligence skriver där: The computerization of society has essentially been a side effect of the computerization of war. (4) Peter Nordin (2) ger ett antal skräckexempel på vad som skulle kunna utvecklas, bland annat autonoma, pyttesmå krypskyttar som skulle kunna identifiera och skjuta ihjäl en människa på flera hundra meter utan att denne han någon som helst chans att försvara sig. Han skriver vidare: Det arbetas redan febrilt på intelligenta vapen i världen och varje demokratiskt samhälle bör ta ställning till vilka etiska regler som ska gälla i denna mycket snabba utveckling. (2) Detta är uppenbarligen ett användnings- och forskningsområde inom AI:n där mycket händer. En undersökning från U.S. Joint Forces Command med namnet Unmanned Effects: Taking the Human out of the Loop påstår följande: as early as 2025, the presence of autonomous robots, networked and integrated, on the battlefield might not be the exception, but, in fact, the norm. (11) Robotar som tar hand om/uppmuntrar sjuka och äldre I Japan har Takanori Shibata, PhD och hans forskarlag utvecklat vad de kallar artificial emotional creature. Det är olika sorters mjukdjursrobotar som interagerar fysiskt med människor och uttrycker vad människor uppfattar emotionellt beteende. Den robot de har kommit längst med är en robotsäl vid namn Paro (enligt Svenska Dagbladet kommer namnet från personal robot, uttalat av en japan (9)). Det visade sig fungera bättre med en säl-robot än en robot som till exempel ser ut som en hund eller katt då människor har mer klara uppfattningar om hur hundar och katter ska se ut och bete sig. Det är lättare att avfärda dem som bara robotar och mest bara se alla deras skavanker, än med ett djur som man inte har kontakt med i vanliga fall (7). 6

7 Paro används som terapirobot i avslappnande och lugnande syfte. Roboten reagerar på visuell, audiell samt taktil stimuli, den slingrar sig nöjt vid beröring och visar tecken på obehag när den ignoreras. Paro har till och med en egen sömncykel. Denna robot har bland annat testats på barn och äldre. I mars 2001 tog Shibata med sig Paro till barnavdelningen på University of Tsukuba Hospital för att där undersöka effekterna på 16 patienter som fick umgås med sälen. Experimentet visade att Paro dämpade barnens oro och rastlöshet samt förbättrade barnens kommunikation med vårdpersonalen. I det andra testet använde man Paro på ett dagcenter för 22st åldringar i fem veckor. Där fann man att patienternas stressnivåer hade sjönk betydligt efter att de umgåtts med Paro. De äldre hade även ökat sina färdigheter för social interaktion. (7, 8). Tidigare undersökningar har visat att människor som har husdjur är friskare. Husdjur sänker människors blodtryck och minskar deras spänningar genom att bara befinna sig i närheten. Tyvärr är det sällan man får ha djur med sig på ålderdomshem och det finns många äldre som skulle må bra av kontakt med husdjur men som inte skulle klara av den dagliga djurskötseln. Därför ser Shibata åldringsvården som ett enormt användningsområde för Paro (7). Dessutom har det visat sig att risken för att vårdpersonalen ska bli utbränd minskar i Paros närvaro. Shibata visade upp Paro på Robodex-utställningen i Yokohama och på Science Museum i London år I London upptäcktes Paro av en person från Guinness rekordbok där säl-roboten nu finns med som världens mest terapeutiska robot (8). På barnavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har ett eventuellt inköp av en Paro diskuterats (B2). Man kan fråga sig varför denna söta och harmlösa säl är föremål för etisk debatt. Enligt Peter Nordin (2) har man i Japan det uttalade målet att humanoider och andra servicerobotar ska hjälpa till med att ta hand om den växande gruppen av mycket gamla människor. Han anser att det vore bättre om människorna själva kan ta hand om varandra och robotarna kan ägna sig åt sådant som att bygga bilar och andra tunga och riskfyllda arbeten. Enligt Nordin vill Bo Lennernäs, MD på Sahlgrenska (som jag försökt att kontakta utan resultat), använda humanoider (robotar liknar människor) inom vården. Detta eftersom antalet sjukvårdsintresserade inte kommer att räcka till när 40-talisterna blir gamla. Särskilt dåligt är intresset för att arbeta med strålningsbehandling mot cancer. Bo vill bemanna en strålningsavdelning med enbart robotar. Dessa ska göra allt från att ta mot patienterna och bjuda på kaffe till att sköta hela behandlingen (B2). Lars Sandman, Dr i filosofi, arbetar på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och hade för några år sen hade ett samarbete med Peter Nordin om AI och etik. Sandman har funderat mycket på hur det skulle fungera med humanioder inom vården. Det han tycker att man bör ifrågasätta i denna sorts utveckling är om man lurar människor. Dementa och barn kanske tror att det är en människa och kan på så vis bli vilseledda. Kanske blir de också vilseledda av Paro och tror att det är ett riktigt djur. Sandman berättar att många människor reagerar starkt mot att robotar ersätter det personliga mötet i vården. Men det kanske är lika bra att en robot kan finnas där till exempel om läkaren/läkarna inte har tid (B3). En annan etisk aspekt med Paro och Shibatas andra artificial emotional creature är hur man ska ta ställning till det känslomässiga beteendet. Detta behandlas nedan, under rubriken Framtiden: Robotar med känslor - hur skulle de känna sig?. Men kanske är det så att frågan inte hör framtiden till utan är högst reell redan nu 7

8 Övrigt Peter Nordin trycker även på andra ämnen än de har tagit upp här. På frågan Vilka etiska problem ser du i dagens AI-forskning? svar han: Mikrosegmentering av försäkringstagare, att man lätt kan plocka bort icke-lönsamma kunder på ett sätt som inte alls var tänkt från början. Bevakningskameror som känner igen ansikten, kan identifiera människor och ha koll på var folk går. E-post skickas ju som vykort så att alla kan se dem egentligen, AI-teknik kan lätt hitta (plocka ut) information och kartlägga personer. (B2) Det finns en enorm mängd forskning inom AI och att ta upp alla delar som är (eller bör vara) föremål för en debatt ur ett etiskt perspektiv skulle ta ofantligt mycket tid och plats. Här lämnar vi dagens AI för etiska frågor om sådant som ännu inte kommit riktigt lika långt men som ligger framför oss i framtiden. 8

9 Framtiden Det är inte lätt att hålla sig till just den punkt där dagens AI befinner sig när man har att göra med etikdiskussionerna. Etikdebatternas uppdrag måste nog ändå vara att ligga ett steg före. Det kan nästan kännas meningslöst att debattera den forskning som sker. Man kanske ändå inte har så stor möjlighet att göra någonting åt det man eventuellt finner etiskt problematiskt idag. Däremot kan man förutspå forskningsframsteg och de etiska problem som följer med dem. Vad som är science fiction idag kan vara verklighet imorgon, att ett verkligt utbyte mellan forskare och science fictionförfattare existerar var någonting jag tog upp redan i inledningen. Det finns referenser till science fiction i alla av mina tryckta källor (och i många av de andra). Sarah Kember, senior lecturer på Department of Media and Communications vid University of London (13) skriver: That there is a reciprocity of ideas a dialouge rather than a scense of determinism between science and science fiction is widely accepted and frequently demonstrated samt: That science fact and fiction share not only ideas but fantasies, hopes and fears is also commonly accepted Jag har valt att ta upp några två delområden inom AI-forskningen som spås en utveckling i otroligt snabb takt och som, om utvecklingen fortsätter i de spår den nu flyger fram i, snart kommer att påverka vårt mänskliga samhälle. Delområden som ställer frågor som skakar om våra grundläggande värderingar och tvingar oss människor att ta ställning i frågor vi inte trodde vi skulle möta. Jag har även valt att ta med en fråga om vad mänsklighet egentligen är och när vi ska dela med oss av våra rättigheter som en egen punkt. Detta eftersom den frågan dyker upp lite överallt och behövde lite eget utrymme. Robotar med känslor - hur skulle de känna sig? Både i Peter Nordins bok Humanoider (2) och under samtalet jag hade med honom (B2) togs ämnet om robotars rättigheter upp. Nordin anser att detta är en av de frågor som debatteras för lite i dagens etikdiskussioner, och att det verkligen borde diskuteras då många AI-forskare arbetar med att försöka utveckla robotar med emotionella färdigheter. Detta är även en hjärtefråga för Anne Foerst, Dr. i teologi och anlitad som rådgivare av MITs AI-laboratorium för deras robotprojekt (13) och för Lars Sandman (B3). Vad som diskuteras är bland annat när vi ska börja behandla robotarna som om de har känslor (B3, 13). Hur kan vi vara säkra på att det bara är ett inprogrammerat beteende och att roboten inte har några riktiga känslor (B3)? Kan man någonsin vara säker på det (B3)? Den här frågan tas upp redan i Stanley Kubriks A space odyssey från När besättningsmannen Bowman får frågan om superdatorn Hal har något känsloliv så svarar han: He acts like he has genuine emotions. He is progammed that way to make it easier for us to talk to him. But as to answer whether or not he has real feelings is something I don t think anyone can truthfully answer Jag frågade Peter Nordin om han tycker att det är etiskt försvarbart att ge robotar känslor, och han svarade: 9

10 Ger vi dem känslor eller uppkommer det? Vilja finns redan i dagens robotar (även om bara på insektsnivå). I ett mer komplext system kommer känslor att kunna uppstå. Dessa frågor har Lars jobbat mycket med. Är det bra eller inte? Är det etiskt riktigt att skapa olyckliga och förslavade robotar? Mycket talar för att känslor kommer att skapas. Lars Sandman funderar på när robotarna får emotionell status. Han undrar hur vi skulle ställa oss till robotarna om de kunde kunna uppleva lidande, skulle vi då ta hänsyn till dem? Ska vi redan nu ta lika mycket hänsyn till robotar som till djur? Tänk om framtida robotar kanske kan ha ännu större känsloliv än vad vi människor har. Han tar upp frågan om vi verkligen skulle få använda robotar med känslor som vi vill. Sådana robotar kanske kommer att behöva riktiga anställningar och andra rättigheter som nu hör endast till mänskligheten. Men i så fall kanske vi kommer tillbaka i ett samhälle ungefär som det vi startade i, med skillnaden att där även finns robotar vid vår sida. Sandman säger att det, även ur en filosofisk synvinkel, är väldigt svårt att avgöra om det går att göra robotar med känslor. Men han anser att vi måste erkänna dem som emotionella varelser så snart de verkar känna samma saker som oss, eftersom vi inte säkert kan veta om det är riktiga känslor eller inte. Isaac Asimov, skrev i sin bok I, robot (15) år 1950 tre stycken välkända robotlagar. Boken är en framtidsvision där robotarna styrs av dessa tre grundlagar: 1. A robot may not injure a human being, or, through inaction, allow a human to come to harm. 2. A robot must obey the orders given it by human beings exept where such orders would conflict with the First Law. 3. A robot must protect its own existence as long as such protection does not conflict with the First or Second Law. Dessa lagar diskuteras än idag. Om vi får in emotionella, självständiga robotar i vår vardag skulle vi kanske behöva något liknande för att skydda oss själva. Jag frågade Nordin om han tror att Asimovs tre robotlagar är implementerbara och fick svaret: Nja. Verklig intelligens är så komplex att den inte går att styra på det sättet. Det är omöjligt att bevisa att det är säkert, även om man tror att lagarna är implementerade. Här kan man ta den exploderade rymdfärjan som exempel. Även om system är mångdubbelt kontrollerade så kan ödesdigra fel smyga sig in i ett så komplext system. Det skulle kunna hända ett AI-system. Det finns många problem att lösa innan vi vet hur vi ska förhålla oss till emotionella robotar och om sådana robotar är någonting som vi behöver frukta. Att en robot blir en känslomässig varelse behöver ju inte betyda att den blir snäll och trevlig. Vad skulle ske med en hatisk robot? (B3) Nordin skriver: Vi kan också fråga oss om det genomsnittliga AI-sinnet kommer att vara lyckligt? Om vi inte är säkra på det, är det då rätt att skapa teknik som kan resultera i mängder av olyckliga sinnen? Sandman påpekar att argumentet (mot intelligenta robotar) om att robotar skulle kunna löpa amok alltid finns. Fast han tycker inte att det är något bra argument. Även människor löper amok ibland, han tar morden som nyss skedde här i Linköping som exempel på det. Men vi kommer att ha mindre kontroll på teknologin än vi har på galna människor... eller? (B3) 10

11 Mannen bakom Paro, T. Shibata, skriver: Mashines will not be active as long as they are tools for human beings (7) Men det är inte alla som håller med honom Apa Människa - Cyborg I boken Framtidens intelligens (14) skriver Bertil Thomas: Den biologiska utvecklingen är en mycket långsam process jämfört med den tekniska utvecklingen. Medan maskiner och robotar blir allt mer intelligenta för varje år så kommer människan att stampa på samma fläck i tusentals år framåt Men tänk om det inte blir så. Mycket pekar på att människan kommer att ta hjälp av tekniska framsteg för att driva på sin egen utveckling och pressa sina gränser mycket längre än vad vi trott är möjligt. En del forskare menar att människan, istället för att utvecklas biologiskt/evolutionärt, kommer att göra sig själv mer lik robotarna. Detta så att människan blir cyborg, delvis människa, delvis maskin (cybernetisk organism). Det är redan möjligt att få proteser som, med hjälp av neurala nät som tolkar hjärnsignaler, är rörliga. Elektronik i till exempel hjärtat är inte heller någonting som uppfattas som speciellt ovanligt för dagens människor eller att man kan ge döva hörsel med hjälp av cochlea-implantat. Listan kan göras lång. Hans Moravec skriver såhär i förordet till sin bok Mind children" (16): We are very near to the time when virtually no essential human function, physical or mental, will lack an artificial counterpart Jag ställde frågan Tror du att människor kommer att bli cyborger? till Peter Nordin och fick svaret: Ja. Det är där AI:n kommer att hamna. Forskningen ligger redan väldigt långt fram på området med deep brain implants m.m. Detta område går snabbare framåt än något annat. (B2) Jag ställde ungefär samma fråga till Lars Sandman (Vad tror du om att människans utveckling går mot att bli cyborger?) och fick svaret: Här går det rasande snabbt framåt. Jag såg någonstans i media att man implanterat elektroder i hjärnan på någon som sedan kunde styra sin dator med bara tanken. Även att man gör liknande ingrepp som hjälper Parkinsonpatienter. Jag tror att vi går mot en utveckling där bara lite skiljer oss från robotarna, där människorna är cyborger. (B3) Vad är det som är så speciellt med att vara människa? Denna fråga dyker upp lite överallt. Vad är det som gör människor så speciella. Vad är det som gör att vi anser oss ha en mängd rättigheter, rättigheter som vi inte delar med oss av, till exempel till djuren? Om det skulle finnas intelligenta robotar med känslor i vårt samhälle, skulle vi då ge dem samma rättigheter som vi människor har? Vad skulle skilja oss från dem? Anne Foerst säger: You can always point out the limits a robot has, and you can always point out humans that have the similar limits, and you accept them as persons. (13) 11

12 Lars Sandman är inne på samma spår när det gäller rättigheter för robotar: De (robotarna) är ju nu rationella och logiska. Det finns många människor, till exempel dementa och barn, som faller utanför där. samt (i frågan om hur emotionella robotar ska behandlas): Till och med innan robotarna upplever känslor bör man nog behandla dem som om de gjorde det. Vi människor är sådana att vi inte kan göra skarpa åtskillnader mellan olika sorters varelser. Därför borde vi behandla dem som människor. (B3) Foerst uttalar också de frågor som de andra också har rört sig runt: When would the point come where we couldn t use them as slaves anymore? When would they be protected under the constitution? When would they achieve the right to be treated as humans, with human rights? These questions throw us back to our own self-understanding. When we look at human history we realize, unfortunately, that humans are incredibly good in denying other humans rights Peter Nordin skriver: Är det rätt att definiera AI-systemets totala mål så att det alltid sätter människans intressen framför sina egna? Är det rimligt att kräva underkastelse av ett AI-system som är smartare än en själv och som har ett lika utvecklat känsloliv? Om det gällde människor skulle vi ha väldigt svårt att acceptera ett sådant förtryck. (2) Det finns, åter igen, många frågetecken men inte lika många svar. 12

13 Diskussion Det är så många frågor! Böckerna om AI och etik är totalt fullproppade med frågetecken. Det är obesvarade frågor som är enormt stora och ofantligt djupa. Filosofiska frågor som ställer allt till sin spets och som kräver att vi tänker igenom de mest grundläggande värderingar vi har som människor. Så många frågetecken och så få svar. Jag har tyvärr svårt att tro att jag kommer att kunna ge några sådana svar i den här diskussionen. Det finns så mycket mer jag gärna hade tagit med, men någonstans måste man sätta stopp. Frågorna i inledningen som jag tog upp i inledningen (Vilka forskningsprojekt inom AI:n är idag föremål för en etisk debatt? Vad diskuteras inför morgondagen? Hur sköts denna debatt och hur bör den skötas?) är väldigt stora och jag har gett delsvar på de två första. Hur debatten sköts är lite klurigt att säga. Det finns ingen storebror som har koll på vad alla forskare gör och som leder någon slags diskussion. Peter Nordin tycker att det borde finnas ett internationellt institut som övervakar och reglerar AI-forskningen. Men AI tillhör inte de områden som anses behöva särskild granskning (B2). Nu finns det, vad jag uppfattar som, en ganska stor diskussion om AI och etik. Det skrivs artiklar både på Internet och i tidningar, det hålls konferenser och skrivs böcker i frågan. Men räcker det? Frågorna borde kanske breddas och för att nå ut till en större del av mänskligheten. Speciellt när det är enorma frågor som rör hela vårt samhälle. Men samtidigt borde den kanske också gå uppåt mot att samla en diskussion på en högre nivå, någonting i likhet med det internationella institutet som Nordin pratar om. Men man kanske också kan fråga sig vad debatten egentligen fyller för någon funktion. Det är spännande och intressant att höra om olika sorters AI-forskning, men kan man som person göra någonting åt det man tycker är etiskt vidrigt? Nej, det är knappast troligt. Men en mening med att ha en diskussion måste vara att man kan hitta människor som tycker likadant som en själv och på så vis bli starkare mot det man vill få stopp på. Hela debatten är en balansgång. Hur långt in i framtiden ska diskussionen sträcka sig? Svävar man ut för långt i den kommande tiden har folk svårt att ta åt sig det man säger och avfärdar det som science fiction, vilket det ofta är... För vart ligger gränsen mellan science fiction och vetenskap? Innan jag började skriva detta projekt trodde jag att det fanns en skarp gräns däremellan, men oj så fel jag hade! Science fiction är en verklig del av etikdebatten. Jag trodde verkligen inte att de forskare jag har haft kontakt med eller läst böcker av, skulle ha sådana framtidsvisioner som de har! Att så mycket av dagens och morgondagens forskning handlar om att realisera just det som vi läst om i science fictionböcker är ingen slump. Faktumet att forskarna och författarna inspireras av varandra verkar vara självklart för de flesta inom AI:n. Så till de etiska frågorna i de områden som jag har tagit upp. Frågor runt teknik som finns idag eller som kanske kommer att uppstå imorgon. En del av forskningen som jag har tagit upp görs för ett gott syfte (till exempel AI i hjärnan som kan styra proteser, vårdrobotar och beslutstödsystem för robotar) där man direkt kan se vad nyttan är. Forskning som är till för att hjälpa mäniskor med svårigheter och för att underlätta för människor i deras yrkesroller. I en annan del av forskningen (till exempel militära användningar av AI) kan man genast inse vad som är etiskt tveksamt. Kanske borde dessa områden delas upp och diskuteras på olika sätt, kanske inte. Man kan tycka att exempelvis beslutstödsystemet för läkare är ett 13

14 totalt ofarligt system som bara gör nytta och då fråga sig varför det ska vara föremål för en etisk debatt. Men då får man dra det längre. Tänk om systemet inte är tillräckligt stabilt. Tänk om hackers kan ta sig in i systemet och få tag i sekretessbelagda uppgifter om andra människor. Tänk om läkarna förlitar sig mer och mer på ett sådant system och till slut knappast behöver någon utbildning alls för att klara av jobbet. Behöver vi inte riktiga läkare? Det kan låta pessimistiskt och trist att försöka klura ut worst case scenario hela tiden. Men någon måste se till att de svåra frågorna ställs. Det finns så mycket man ska ta ställning till: Är det acceptabelt att gå in och påverka ett djurs fria vilja, även om det kanske skulle kunna rädda livet på människor i framtiden? Är det rätt att skapa säkerhetsrobotar som kan skada människor? Hur långt ska vi låta utvecklingen av AI inom militären gå? Finns det en möjlighet att säga stopp till militära intressen? Till hur stor grad ska vi låta oss övervakas och kartläggas? Ska vi bli tvungna att skjuta undan mycket av vår egna integritet i framtiden? Detta är frågor som är oerhört aktuella idag. De andra frågorna är aktuella idag eftersom de kan vara en del av vår framtid. Dessa är frågorna om den medicinska användningen av AI (med människans eventuella utveckling mot cyborg) om robotar med känslor och om robotarnas eventuella rättigheter i vårt samhälle. Det är frågor som nästan har fått mig att slå knut på mig själv under arbetet med detta fördjupningsarbete. Frågor som är svåra att ta ställning i. Jag tror dock inte att det viktigaste är att ta ställning, utan att vara medveten om, och fundera på, frågorna. Vi måste helt enkelt göra som Professor John K Chapin och Dr Sanjiv Talwar säger att deras skapelser, ratbotarna gör; vara noggranna med att avväga riskerna mot belöningen. Detta är ännu en text om AI och etik som innehåller många frågor, men alleles för få svar. 14

15 Källor: 1.Artificial intelligence A modern approach Stuart Russel och Peter Norvig Humanoider Självlärande robotar och artificiell intelligens Peter Nordin och Johanna Wilde Artificial Intelligence Human effects M. Yazdani och A. Narayanan Den tänkande maskinen Datorerna i science fiction Svante Lovén Ur Tidskrift för litteraturvetenskap nr Robo Rat Graham Phillips och Paul Willis Publicerat 18 september, 2003 på Australian Broadcasting Corporation Innehållandes intervju med Professor John K Chapin, Ph.D samt Dr Sanjiv Talwar Depart of Physiology & Pharmacology SUNY Downstate School of Medicine 6. I, Ratbot Edward Willett Författare (ungdomsscience-fiction) Seal Robot a.html Takanori Shibata, Ph.D. Institute of Industrial Science, The University of Tokyo samt MIT Samt Bio-Robotics Division, Robotics Department Mechanical Engineering Laboratory (MEL) 8. Seal of Approval Tim Hornyak, Kanadensisk journalist Innehållandes intervju med Takanori Shibata, Ph.D. 9. Paro - en säl-skapsrobot Håkan Forsberg 28/ Robot guard will smoke out villains John Boyd, Yokohama Augusti Military en underrubrik till Applications 12. Artificiell Intelligens hjälper läkare att välja rätt behandling Peter Mannerfelt Publicerat Cyberfeminism and Artificial life Sarah Kember Senior Lecturer Department of Media and Communications Goldsmiths College University of London Flipper tema robotar och AI Producerat av produktionsbolaget Filt Reporter Anna Åkerlund Radioprogram SR P3 Oktober Framtidens intelligens En bok om AI, återkoppling och neurala nätverk Bertil Thomas Universitetslektor, Tekn Dr Institutionen för Data och Elektroteknik Chalmers Lindholmen Högskola I, Robot Isaac Asimov Mind children- The future of robot and human intelligence Hans Moravec

16 Artificiell intelligens Bilagor: B1. Mailkontakt med Peter Funk Universitetslektor Institutionen för Datavetenskap Mälardalens högskola B2. Samtal med Peter Nordin PhD, Associate Professor Medical Communication Scientist AstraZeneca Tidigare: Docent i komplexa system Chalmers tekniska högskola 25/ B3. Samtal med Lars Sandman Fil. Dr. Lektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås 26/ Tack Till de som tålmodigt svarade på mina frågor: Peter Nordin Lars Sandman Peter Funk Roger Dackegård på produktionsbolaget Filt Svante Lovén 16

17 Artificiell intelligens Fördjupningsuppgift Bilaga B1. Mailkontakt med Peter Funk Urklipp från mitt mail till Peter Funk: Jag har läst lite om beslutstödssystemet för läkare och tycker att det verkar vara väldigt intressant. Hur har ni diskuterat etik och AI inom er forskning? Ser du några etiska problem med AI-användningen inom den medicinska forskningen? Om du har tid och lust att svara på dessa frågor och gärna berätta lite mer om AI och etik ur ditt perspektiv så skulle jag bli väldigt tacksam Svar från Peter Funk: Etiken och AI har vi diskuterat en hel del här, Gordana håller i en etikkurs (Philosophy of Computer Science CD5650) där jag har en föreläsning i AI och Etik. Användare, i vårat fall, kliniker, och patienter har oftast väldigt relevanta synpunkter. Tveksamheter från någon ur dessa grupper kan vara ingången till en intressant etisk fråga. En självklar sak är exempelvis att alla patienters integritet skall bevaras. En annan är att läkaren och patienten ska ha stor kontroll over den information som finns om dem i systemet. Även att informationen ligger lokalt i klinikens dator och inte distribueras ser vi som ett viktigt integritetsskydd och ökar användarnas acceptans. Information som ska vara externt synlig om klinikern kan klinikern sätta själv. Vi har även börjat starta upp en grupp inom AI och Etik, Men det har gått lite trögt, kanske för att jag varit överbelastad men andra forskningsprojekt som har finansiering 17

18 Artificiell intelligens Fördjupningsuppgift Bilaga B2. Samtal med Peter Nordin. 25/ Vilka etiska problem ser du i dagens AI-forskning? Mikrosegmentering av försäkringstagare, att man lätt kan plocka bort icke-lönsamma kunder på ett sätt som inte alls var tänkt från början. Bevakningskameror som känner igen ansikten, kan identifiera människor och ha koll på var folk går. E-post skickas som vykort så att alla kan se dem egentligen. AI-teknik kan lätt plocka ut information och kartlägga personer. Hur diskuteras, övervakas och eventuellt regleras AI-forskning? I USA finns en mer övergripande debatt än här. Vad som kanske debatteras minst är rättigheter för maskiner. Det ligger längst fram i framtiden. Vad som kanske borde diskuteras mer är stabiliteten i tekniken, så att den inte ska rusa ifrån oss. Jag har arbetat med Lars Sandman som är filosof på Borås högskola och är expert på vård och etik. Det finns mycket att diskutera när det gäller AI och vård, bl.a. frågan om vårdrobotar. Men frågan är om det bra eller dåligt. I vissa situationer (t.ex. hjälp med att gå på toaletten) kanske människor hellre vill ha hjälp av en robot. Bo Lennernäs, MD på Sahlgrenska vill använda robotar inom cancervården. Antalet sjukvårdsintresserade kommer inte att räcka när 40-talisterna blir gamla, speciellt dåligt är intresset för strålningsbehandling mot cancer. Bo vill bemanna en strålningsavdelning med enbart robotar. Robotarna ska göra allt från att ta mot patienterna och bjuda på kaffe till att sköta hela behandlingen. Hur tycker du att forskning som är etiskt tveksam bör övervakas? Ett internationellt institut som övervakar och reglerar AI-forskningen. Vid medicinska experiment där människor finns med finns alltid en etikkommitté, men detta rör nog inte försöken med vårdrobotar då de inte har någon medicinsk effekt. Det finns alltid en etisk kontroll av forskare men AI tillhör inte något av de områden som anses behöva särskild granskning. Tror du att Asimovs tre robotlagar är implementerbara? Nja. Verklig intelligens är så komplex att den inte går att styra på det sättet. Det är omöjligt att bevisa att det är säkert, även om man tror att lagarna är implementerade. Här kan man ta den exploderade rymdfärjan som exempel. Även om system är mångdubbelt kontrollerade så kan ödesdigra fel smyga sig in i ett så komplext system. Det skulle kunna hända ett AI-system. Tror du att intelligens kan fungera/finnas utan en rörlig kropp? Ja! Till skillnad från Brooks det tror jag det, till 100%. Tror du att människor kommer att bli cyborger? Ja, det är där AI:n kommer att hamna. Forskningen ligger redan väldigt långt fram på området med deep brain implants m.m. Detta område går snabbare framåt än något annat. 18

19 Artificiell intelligens Fördjupningsuppgift I radioprogrammet Flipper i P3 sa du att du tror att det snart kommer att vara möjligt att ge robotar känslor. Är det etiskt försvarbart? Ger vi dem känslor eller uppkommer det? Vilja finns redan i dagens robotar (även om bara på insektsnivå). I ett mer komplext system kommer känslor att kunna uppstå. Dessa frågor har Lars jobbat mycket med. Är det bra eller inte? Är det etiskt riktigt att skapa olyckliga och förslavade robotar? Mycket talar för att känslor kommer att skapas. I science fiction finns exempel på datorer som samlat in så mycket information att de genererar ett självmedvetande. Vad säger du om det? Jag anser att det är möjligt att hitta en relativt enkel formel för det. En formel som i sin tur kan skapa en komplexitet. På så sätt kan säkert självmedvetenhet uppstå. 19

20 Artificiell intelligens Fördjupningsuppgift Bilaga B3. Samtal med Lars Sandman 26/ Utdrag ur mitt mail till Lars Sandman: Jag har haft en liten intervju med Peter Nordin som tipsade mig om att ta kontakt med dig. Jag vill gärna veta mer om hur (om!) AI-forskning övervakas ur en etisk synvinkel. Jag försöker, lite smått, gå in på frågan om det är etiskt riktigt att skapa robotar med känslor. En fråga som du tydligen har arbetat med. Jag kommer också att skriva om robotar inom vården. Det vore väldigt roligt att höra var ett etikproffs står i dessa frågor! Har du tid och lust att prata någon dag? Samtal med Lars Sandman Jag hade ett samarbete med Peter (Nordin) om AI och etik för några år sen. Då fanns inte mycket diskussion om robotar, etik och AI. Det som fanns var mest science fictionartat. Det som vi var inne på var etiska aspekter på att skapa robotar med känslor och robotar i vården. Man kan fråga sig om det är rätt att ersätta vårdpersonal med robotar, vilket man arbetar mycket med i Japan. Blir till exempel dementa människor lurade av det? Många människor reagerar starkt mot att robotar ersätter det personliga mötet i vården. Men det kanske är lika bra att en robot kan sitta där till exempel om läkaren/läkarna inte har tid. En annan intressant fråga är om man kan utveckla robotar med känslor och vad som händer då. När får robotarna en emotionell status? De är ju nu rationella och logiska, det finns många människor, till exempel dementa och barn, som faller utanför där. Om robotarna kan uppleva lidande m.m. Ska vi då ta hänsyn till dem? Ska vi redan nu ta lika mycket hänsyn till robotarna som vi tar hänsyn mor djur? Robotarna kan dock inte oroa sig för framtiden. Men framtida robotar kanske kommer att ha ännu mer känslor och sådant än vad vi människor har. Får vi använda robotar med känslor som vi vill? De kanske kommer att behöva riktig anställning m.m. En robot med känslor kan man inte bara ställa in i garderoben när den har gjort sitt arbete för dagen. Men då är vi tillbaka där vi startade, om det har känslor som oss människor. Även ur filosofisk bemärkelse är det svårt att avgöra om det går att göra robotar med känslor. Om de verkar känna samma saker som oss så måste vi nog också erkänna dem som emotionella varelser. (Det är omöjligt att säkert veta om det är riktiga känslor eller ett inprogrammerat beteende). Tidigare trodde man till exempel att små barn inte kunde känna smärta, det är lite samma sak. Till och med innan robotarna upplever känslor bör man nog behandla dem som om de gjorde det. Vi människor är sådana att vi inte kan göra skarpa åtskillnader mellan olika sorters varelser. Därför borde vi behandla dem som människor. Även utseendemässigt bör robotarna likna oss. Har vi någonting framför oss som bara ser ut som en dator så är det svårt att behandla den rätt. Människor handlar ofta enligt försiktighetsprincipen, kan vi inte vara säkra (på att roboten är helt känslolös) så är vi vänliga. Intressanta experiment har gjorts i Stockholm, på KTH, i samarbete med Utbildningsradion, där försökspersoner kommer till institutionen i tron att de är där för att testa mobiltelefoner. En robot kommer in i väntesalen och frågar försökspersonen om han/hon kan ge den kaffe, och folk gör det! Roboten pratar, är vänlig 20

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register...

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register... Innehåll Förord till den svenska utgåvan... 9 Förord.... 13 kapitel 1 Vad är en robot?... 19 kapitel 2 Vad robotar gör idag... 43 kapitel 3 Biologisk robotik... 71 kapitel 4 Humanoida och androida robotar...

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Hur man skyddar sig på internet

Hur man skyddar sig på internet Hur man skyddar sig på internet Säkerhet är obehagligt Men vi har ju virusskydd!! Webbläsare Webbläsare Vårt största hot idag Tydligare vid fel, phishing, flikar SSL Tunnlar och certifikat, brutna certifikat,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

REALISTISK KREATIVITET

REALISTISK KREATIVITET REALISTISK KREATIVITET KREATIVITETSUTMANINGEN Upplägg 1. SORTERA OCH STRUKTURERA IDÉER 2. IDENTIFIERA RESURSER & HITTA RÄTT IDÉ 3. EXPERIMENT FÖR ATT TESTA RÄTT IDÉ 80 PERCENT OF SUCCESS IS JUST SHOWING

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar.

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar. Tackar för den här veckan Som de flesta av er såg på vernissagen så har innemiljön på förskolan helt ändrats. Vi har gjort hörnorna tydligare än tidigare och mer nivåanpassade för att barnen ska kunna

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Michael Marmot sa att han är förtjust över att svenskarna fortfarande pratar om hans rapport Closing the Gap in a generation.

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag PRESSRELEASE 2003-02-07 Vad händer egentligen före en krasch? Res bakåt i tiden och se hur och varför programmet uppförde sig fel! Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag Svarta lådor och

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Idro%srörelsen 2.0 Kanske ingen revolu4on, men evolu4on! Utmaningar IF:s SF:s svensk idro% Nio samhällstrender/ samhällsförändringar som påverkar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial Vs 2, 31.03.14 Vad är SJ Prio Vad är SJ Prio? SJ Prio är SJ:s lojalitetsprogram för alla som tar eller vill ta tåget. Med SJ Prio får våra

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Människan och självkörande fordon Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Vilken blir förarens roll? Varför ska man köpa körstöd/självkörande bil (vad får jag för mina pengar)? Jo för att kunna (förslag från klinikdeltagare

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet

Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet Hans Danielsson Engagement Manager Combitech Social Engineering Security Awareness 2015-05-27 Hans Danielsson Engagement Manager Cyber Security

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE

E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE E-MÖTESVERKTYG SKAPA ETT RUM I ADOBE CONNECT FÖR LÄRARE Adobe Connect Högskolan i Borås använder Adobe Connect, genom Sunet, som e-mötesverktyg. Via Adobe Connect har du möjlighet att kommunicera med ljud

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer