Inremarknadsguide för myndigheter. Augusti 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inremarknadsguide för myndigheter. Augusti 2014"

Transkript

1 Inremarknadsguide för myndigheter Augusti 2014

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, augusti 2014 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Medlemskapet i Europeiska unionen (EU) innebär att Sverige ingår i rättsgemenskapen för den inre marknaden. Kommerskollegium arbetar för att den fria rörligheten ska få fullt genomslag i Sverige. En viktig del i kollegiets uppdrag är att stötta svenska myndigheter i deras tillämpning av EU-rätten på inremarknadsområdet. I denna guide tar vi upp de grundläggande rättsprinciper som styr EU:s inre marknad och de bestämmelser som direkt följer av EU-fördraget. Sektorsspecifika regler i EU:s förordningar och direktiv berörs endast undantagsvis. Guiden riktar sig i huvudsak till tjänstemän som till exempel utövar tillsyn, utformar föreskrifter eller arbetar med policyfrågor. Det är vår förhoppning att guiden ska komma till nytta i den fortsatta utvecklingen av myndigheternas tillämpning av EU-rätten. Med guiden som grund står Kommerskollegium gärna till förfogande i detta arbete. Anna Stellinger Generaldirektör Hjälp i EU-rättsfrågor? Kontakta Kommerskollegiums EU-helpdesk Kommerskollegium har inrättat en särskild helpdesk för myndigheter och kommuner, där vi är tillgängliga på telefon eller e-post 1

4 Inremarknadsguide för myndigheter i korthet Denna guide tar upp ett antal EU-regler som berör myndigheternas verksamhet. De viktigaste principerna sammanfattas här nedan. För mer detaljerade resonemang hänvisas till respektive kapitel i guiden. Myndigheter är också välkomna att vända sig till Kommerskollegiums helpdesk (se sid 1) för att få mer information om de olika reglerna och begreppen som förekommer i guiden. Myndigheternas förhållande till EU-rätten (kapitel 2 och 3) Myndigheterna, som en del av staten, är bundna av EU-rätten. Myndigheterna ska se till att egna åtgärder inte strider mot EU-rätten. Detta gäller alla typer av åtgärder: föreskrifter, beslut i enskilda fall, policydokument eller informationsåtgärder. Myndigheterna är skyldiga att åsidosätta svenska högre normer (lagar och förordningar) om de strider mot EU-rätten. Myndigheternas tillämpning av reglerna om fri rörlighet (kapitel 4) Diskrimineringsförbudet: Myndigheterna ska behandla varor, tjänster, företag och enskilda personer lika, oavsett om de kommer från Sverige eller från andra EU-länder. Svenska intressenter får alltså inte ges någon fördel oavsett vilken i förhållande till intressenter från andra medlemsländer. Principen om ömsesidigt erkännande: Myndigheterna ska i princip inte ställa krav på varor som tillverkas eller säljs lagligen i ett annat EU-land. På motsvarande sätt ska myndigheterna i princip inte ställa krav på tjänster som tillhandahålls lagligen i andra EU-länder. Det finns dock ett stort utrymme för myndigheter att ställa krav om dessa kan motiveras objektivt, se nästa punkt om undantagsmöjligheter. Undantagsmöjligheter: Diskrimineringsförbudet och principen om ömsesidigt erkännande är inte absoluta enligt EU-rätten. Myndigheter kan ställa krav på utländska produkter, tjänster eller personer om det är nödvändigt för att skydda vissa allmänna intressen, som skydd för hälsa, konsumenter eller miljön. Myndigheternas kommunikationsoch anmälningsskyldigheter (kapitel 5) Om en myndighet avser att vidta åtgärder som kan hindra den fria rörligheten måste myndigheten följa vissa rutiner. Det kan handla om att kommunicera med berörda företag eller att anmäla nya krav till EU-kommissionen. Det gäller särskilt krav på varuområdet, exempelvis beslut om att stoppa en produkt eller en myndighets föreskrift som innehåller tekniska krav, och i tjänstesektorn. 2

5 Innehållsförteckning Förord... 1 Inremarknadsguide för myndigheter i korthet... 2 Myndigheternas förhållande till EU-rätten (kapitel 2 och 3)... 2 Myndigheternas tillämpning av reglerna om fri rörlighet (kapitel 4)... 2 Myndigheternas kommunikations- och anmälningsskyldigheter (kapitel 5) EU:s inre marknad en rättsgemenskap Sveriges skyldighet att beakta unionsrätten myndigheternas ansvar Alla myndighetsåtgärder kan beröras Tillämpningen av inremarknadsreglerna alltid samma tvåstegsresonemang Att identifiera relevanta EU-rättsakter Principen om fri rörlighet i EU:s fördrag och undantagsmöjligheten Fri rörlighet för varor Fri rörlighet för tjänster Fri rörlighet för personer Fri rörlighet för kapital EU-rättslig prövning steg för steg Myndigheternas kommunikations- och anmälningsskyldigheter Administrativt samarbete mellan EU:s nationella myndigheter Kommunikation med berörda parter när en produkt ska hindras Anmälan av tekniska regler för varor Anmälan av krav på tjänsteverksamhet EU-rättsprövning i konsekvensutredningar Bilaga: Bestämmelser i EU:s fördrag Noter

6 1. EU:s inre marknad en rättsgemenskap Kärnan i dagens EU EU:s inre marknad är själva kärnan i dagens EU. Här ska varor, tjänster, personer och kapital kunna cirkulera fritt. Den inre marknaden förverkligades 1993 efter omfattande förberedelser, inte minst hos de nationella myndigheterna runt om i EU. Hundratals EU-direktiv hade tagits fram och åtskilliga hinder för den fria rörligheten hade röjts undan. Samtidigt klargjordes att den fria rörligheten inte skulle fungera på bekostnad av viktiga allmänna intressen som skydd för konsumenter, miljö, liv och hälsa. I dag, tjugo år senare, framstår denna marknad som en självklarhet för de allra flesta. Man ska kunna röra sig lika enkelt inom EU som i Sverige; kunna bosätta sig, arbeta och studera i vilket land som helst inom unionen. Det ska inte vara så mycket administrativt krångel för företagen. EU:s inre marknad ska fungera som en hemmamarknad för tillverkning och försäljning av varor, leveranser av tjänster och investeringar. Ett tillväxtprojekt Genom att rörligheten ökar mellan EU:s länder skapas tillväxt i den europeiska ekonomin. Utbudet av varor och tjänster ökar, liksom konkurrensen och därmed pressen på konsumentpriserna. För företag kan den inre marknaden också fungera som språngbräda mot affärer utanför EU. En väl fungerande inre marknad gör EU mer konkurrenskraftig i den globala konkurrensen. En rättsgemenskap Den inre marknaden är gemensam för alla medlemsländer i EU 1 och till stora delar även för Island, Liechtenstein och Norge. De tre senare länderna ingår i samarbetet genom EES-avtalet (avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde). För att marknaden ska fungera krävs att länderna har ett gemensamt regelverk. Denna EU:s rättsgemenskap omfattar bland annat regler om tullfrihet, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer samt konkurrensregler. 4

7 Faktaruta Så regleras den inre marknaden EU, EG och EES Sverige är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen (EU) som omfattar 28 länder. EU-arbetet bedrevs tidigare inom tre så kallade pelare: Europeiska gemenskapen (EG) som innehöll tullunionen, den inre marknaden och den gemensamma handelspolitiken mot tredje land, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och rättsliga frågor och inrikesfrågor (RIF). Denna pelarstruktur upphörde när Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december Den Europeiska Unionen (EU) ersatte då Europeiska gemenskapen och täcker alla tre pelarna. EES är ett så kallat associeringsavtal mellan EU och de tre EFTA-länderna Island, Liechtenstein och Norge. Avtalet ger dessa EFTA-länder tillträde till EU:s inre marknad där varor, tjänster, personer och kapital ska kunna cirkulera fritt. EU-rätt Svensk rätt består av ett antal olika typer av rättsakter: grundlagarna, lagar, förordningar, föreskrifter, beslut, domar, med flera. På samma sätt inbegriper EU-rätten, också kallad unionsrätten, olika typer av rättsakter. Man brukar skilja mellan primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten är EU:s fördrag. Dessa har utvecklats sedan 1957 då det ursprungliga Romfördraget undertecknades. Utvecklingen har skett genom ett antal fördrag, till exempel Enhetsakten, Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget samt medlemsländernas anslutningsfördrag. EU-samarbetet bygger nu på två grundfördrag: Fördraget om Europeiska unionen (EUfördraget) och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EU-fördraget reglerar EU:s övergripande och konstitutionella funktion. I EU-fördraget finns exempelvis den så kallade lojalitetsprincipen som beskrivs närmare i avsnitt 2. EUF-fördraget innehåller mer detaljerade regler och funktionella bestämmelser. Där finns bland annat reglerna om EU:s inre marknad. Tillsammans slår dessa båda fördrag fast huvudprinciperna för unionsrätten. Sekundärrätten bygger på primärrätten och specificerar dess innehåll genom EU:s institutioners rättsakter. De är huvudsakligen EU-förordningar och EU-direktiv, 2 men även Europeiska kommissionens beslut i enskilda ärenden räknas till sekundärrätten. Huvudsyftet med EU-direktiv och -förordningar är att harmonisera medlemsländernas regler på ett visst område. All sekundärrätt måste ha rättslig grund i EU:s fördrag och kan sägas vara följdregler till dessa fördrag. Se närmare om olika EU-rättsakter i avsnitt 4.1. Nationella införlivandeåtgärder Nationella införlivandeåtgärder är de nationella åtgärder (i Sverige främst lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter) som införlivar EU-direktiv. EU-domstolen EU-domstolen i Luxemburg tolkar primär- och sekundärrätten. Dess avgöranden i olika tvister har stor betydelse. För att förstå EU-rätten är det därför minst lika viktigt att ha kunskap om EU-domstolens praxis som EU:s fördrag och övriga EU-rättsakter. 5

8 2. Sveriges skyldighet att beakta unionsrätten myndigheternas ansvar EU-rätten är en del av varje medlemslands rättsordning. Det följer av EU-fördraget som Sverige, liksom de andra EU-länderna, har anslutit sig till. Sveriges riksdag har genom EU-anslutningslagen (1994:1500) bekräftat EU-rättens fulla verkan i Sverige, vilket också bekräftats av svenska domstolar. För svenska myndigheter innebär det att de ska ta hänsyn, inte bara till nationella lagar och förordningar, utan också till EU-rätten. Varje enskild myndighet har, oberoende av lagstiftaren, regeringen eller andra myndigheter, ett eget ansvar för att EU-rätten följs och tillämpas på ett korrekt sätt. Det är följden av lojalitetsplikten i EU-fördraget. Som Regeringsrätten (nu Högsta förvaltningsdomstolen) uttrycker det: Myndigheter och domstolar har en skyldighet att beakta gemenskapsrätten. Att följa EU-rätten innebär att bortse från en svensk regel (lag eller förordning) som strider mot EU-rätten. En myndighet som upptäcker att en svensk rättsregel står i strid med EU-rätten är skyldig att åsidosätta den svenska regeln. Att följa svensk lag kan därför aldrig användas som motivering för en åtgärd som strider mot EU-rätten. Det paradoxala är alltså att det kan vara olagligt att följa svensk lag. att se till att myndighetens egna åtgärder inte strider mot EU-rätten. Detta gäller för alla typer av myndighetsåtgärder (se kapitel 3) och oavsett om en överordnad regel strider mot EU-rätten eller inte. EU-ländernas gemensamma rättssystem bygger således på att EU-rätten har företräde framför nationell rätt, att EU-reglerna kan åberopas i kontakter med nationella domstolar och myndigheter och att länderna tagit på sig lojalitetsplikten gentemot EU:s fördrag. Faktaruta Myndigheternas ansvar Myndigheternas ansvar framgår av förarbetena till EU-anslutningslagen och regeringsformen. Svenska myndigheter ska: följa EU-rätten: svenska [ ] myndigheter är skyldiga att tillämpa EG-rättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt [ ]. 3 ge EU-rätten företräde: En [ ] grundläggande princip är att EG-rätt har företräde framför nationell rätt. Om en lagbestämmelse i ett land strider mot en EG-regel är landets [ ] myndigheter skyldiga att tillämpa EG-regeln framför den inhemska lagen. Detta gäller i princip även om den inhemska normen tillhör landets konstitution. 4 åsidosätta nationella regler som strider mot EU-rätten: De svenska myndigheterna skall [ ] respektera EG-rättens verkningar och inte tillämpa eventuella svenska regler som är motstridande. 5 Även i myndighetsförordningen uttrycks myndigheters ansvar (SFS 2007:515) att följa EU-rätten. 6

9 Principen om EU-rättens företräde Om en nationell regel står i strid med en EU-rättslig regel ska alltid EU-rätten tillämpas och den nationella bestämmelsen (exempelvis lag, förordning, föreskrift) åsidosättas. Principen om EU-rättens företräde ska garantera att EU-rätten inte undergrävs av nationell rätt och att den tillämpas lika i alla medlemsländer. I flera domar har EU-domstolen dessutom förtydligat att EU-rätten har företräde framför alla former av nationell rätt, alltså även grundlagar. Exempel Förbud mot att överklaga fick tas bort ur svensk förordning Bolaget Lassagård AB hade ansökt om arealstöd hos Länsstyrelsen i Hallands län i enlighet med en EU-förordning om jordbruksstöd 6. Länsstyrelsen avvisade Lassagårds ansökan på grund av att den var för sent inkommen. Bolaget överklagade beslutet till Jordbruksverket men fick avslag eftersom beslutet enligt en svensk jordbruksförordning 7 inte kunde överklagas. Lassagård tog då upp frågan i förvaltningsdomstol. Regeringsrätten, som dömde i sista instans, konstaterade att Lassagård hade rätt att få frågan prövad av domstol enligt den EUrättsliga principen om domstolsprövning. Den svenska förordningen stred därför mot EUrätten. Eftersom EU-rätten har företräde, kunde bestämmelsen om överklagandeförbud i den svenska jordbruksförordningen inte tillämpas. 8 Idag är den nämnda svenska jordbruksförordningen upphävd. Efter domen tillkom år 1998 i den svenska förvaltningslagen genom 22 a möjlighet till domstolsprövning av förvaltningsbeslut genom överklagande hos förvaltningsrätten. Om en myndighetsåtgärd strider mot EU-rätten får den enligt EU:s fördrag inte genomföras. Är den redan genomförd kan den förklaras ogiltig av domstol. Under vissa förutsättningar kan dessutom staten bli skyldig att betala skadestånd till enskilda för att en myndighet har brutit mot EU-rätten. Exempel Länsstyrelsen i Norrbottens län fick betala skadestånd Ett exempel som tydligt visar på statens skyldighet att betala skadestånd är tvisten mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län och ett antal företag som tillhandahåller tjänster i samband med småviltsjakt. Länsstyrelsen beslutade våren 2006 om senarelagd jaktpremiär för alla jägare som inte var folkbokförda i Sverige. Dessutom krävde länsstyrelsen att den som upplät jakträtt antingen skulle vara bosatt eller folkbokförd i Sverige. Beslutet drabbade företag som sålde jaktresor åt utländska jägare. Företagen anmälde länsstyrelsens beslut till Justitiekanslern. JK fann att beslutet stred mot den fria rörligheten för tjänster 9 och att det var diskriminerande 10. Länsstyrelsen i Norrbottens blev därför tvungen att betala över 1,5 miljoner kronor i skadestånd till de drabbade företagen. 11 7

10 De flesta regler om fri rörlighet som finns i EUFfördraget har direkt effekt och kan åberopas av enskilda och företag. EU-domstolen har dessutom i flera domar angett att vissa bestämmelser i EU-förordningar, direktiv och beslut också har direkt effekt. Exempel Skrotningsavgiften återbetalades vid återflyttning till Tyskland En tysk medborgare flyttade till Sverige och tog sin bil med sig. I samband med flytten måste han betala skrotningsavgift för bilen i Sverige. Några år senare skulle han flytta tillbaka till Tyskland. Då ville han få avgiften återbetald eftersom bilen inte skulle skrotas i Sverige. Vägverket och en länsrätt sade nej till återbetalning med hänvisning till svensk lag. Kammarrätten i Jönköping kom fram till att en vägran att betala tillbaka avgiften var en diskriminerande intern avgift, något som är förbjudet enligt EU-rätten 12. Kammarrätten underkände därför Vägverkets och länsrättens beslut. 13 Principen om direkt effekt Att en EU-rättslig bestämmelse har direkt effekt innebär att privatpersoner och företag kan åberopa den inför en nationell domstol eller myndighet. För att en regel ska ha direkt effekt krävs att den är ovillkorlig, det vill säga den kan tillämpas utan att några kompletterande åtgärder behöver vidtas av medlemsländerna dess innebörd är klar och precis, och att dess införlivandefrist (EU-direktiv) ska ha gått ut. Direkt tillämplighet Vid sidan av direkt effekt talar man ibland om direkt tillämplighet. Direkt tillämplighet innebär att en EUregel gäller direkt i alla medlemsländer. Den får därmed inte inkorporeras eller transformeras i nationell lagstiftning. 14 Enligt EUF-fördraget är exempelvis förordningar direkt tillämpliga. Alla EU-rättsliga regler som har direkt tillämplighet har däremot inte direkt effekt. Vissa regler är till exempel riktade till stater eller andra offentliga organ och ger inga individuella rättigheter till enskilda. Lojalitetsplikten Ibland räcker det inte med att en myndighet tillämpar en EU-rättslig regel på ett korrekt sätt eller åsidosätter nationella bestämmelser som strider mot denna regel. Medlemsländerna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att fullgöra skyldigheterna enligt EU-rätten. Kravet följer av den så kallade lojalitetsplikten. 15 Faktaruta Lojalitetsplikten i EU-fördraget Enligt principen om lojalt samarbete ska unionen och medlemsstaterna respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter. Medlemsstaterna ska hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter, och de ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål. 8

11 I praktiken innebär lojalitetsplikten att medlemsländernas myndigheter ska avstå från att tillämpa eller skapa nya bestämmelser som äventyrar den fria rörligheten. Nationella regler som hindrar en effektivt fungerande inre marknad ska avskaffas. Lojalitetsplikten innebär dessutom att nationella myndigheter ska samarbeta med myndigheter i andra EU-länder. Det senare innebär till exempel att en myndighet inte kan avfärda intyg från andra EU-länder utan att kontrollera deras äkthet med utfärdande myndighet. På så sätt underlättas en korrekt tillämpning av EU-reglerna. 9

12 3. Alla myndighetsåtgärder kan beröras Medlemsländernas förpliktelse att följa EU-reglerna innebär i praktiken att alla myndighetsåtgärder ska gå i linje med EU-rätten. Det kan vara när nya föreskrifter tas fram eller ändras, andra typer av beslut fattas eller när myndigheten går ut med ett pressmeddelande. Hänsyn ska tas till EU:s fördrag (primärrätten), till förordningar, direktiv och beslut (sekundärrätten), liksom till EU-domstolens praxis. Myndighetsföreskrifter Föreskrifter på det icke-harmoniserade området När det saknas sekundärrätt på ett visst område står det medlemsländerna fritt att anta de nationella regler som de finner lämpliga. Dessa får dock inte strida mot de grundläggande kraven i EU:s fördrag eller mot den praxis som skapats av EU-domstolen när den tolkat fördragens artiklar. Föreskrifter som införlivar direktiv Åtgärder som införlivar ett EU-direktiv ska leda till att direktivets syfte och mål uppnås. När ett EU-direktiv totalharmoniserar ett område har medlemsländerna i stort sett ingen möjlighet att lägga till rent nationella krav. Ett harmoniserande direktiv ska leda till att gemensamma krav gäller i samtliga medlemsländer, utan undantag. Det förekommer att EU-direktiv bara reglerar vissa delar av ett område, eller ställer vissa minimikrav. När medlemsländerna införlivar denna typ av direktiv kan de lägga till nationella krav, eller ställa högre krav än vad som framgår av direktivet. Men sådana nationella regler får inte strida mot de grundläggande bestämmelserna i EU-rätten. Myndigheters beslut i enskilda ärenden Det är ofta i ett enskilt myndighetsärende som rör en produkt, tjänst eller en person från ett annat EU-land som frågan om huruvida en nationell regel är förenlig med EU-rätten ställs på sin spets. Ett exempel är Bolagsverkets beslut om registrering av ett aktiebolag. Exempel Bolagsverket tillämpade EU-rätten istället för den svenska aktiebolagslagen En svensk företagare hade ett aktiebolag som en finsk leverantör ville köpa in sig i. Upplägget blev att den finske leverantören köpte 20 procent av aktierna i bolaget (samtidigt höjdes aktiekapitalet). Problemet var att pengarna för köpet sattes in i en bank i Finland. Enligt det svenska regelverket krävdes dock en helt svensk bank för att denna typ av omstuvning i ett aktiebolag skulle kunna registreras hos Bolagsverket. Bolagsverket valde då att stödja sig direkt på EUrätten, eftersom den svenska aktiebolagslagen stred mot EU-rätten. Den svenska aktiebolagslagen har sedan ändrats. Pressmeddelanden, kampanjer och andra icke-bindande åtgärder När en myndighet går ut med riktlinjer, allmänna råd, uppmaningar, rekommendationer och kampanjer som skulle kunna påverka den fria rörligheten ska inremarknadsreglerna respekteras. 16 Detta trots att åtgärderna är icke-bindande, det vill säga inte är i form av bindande regler. Om en myndighet informerar om hälsofarliga produkter i ett pressmeddelande kan det negativt påverka försäljningen av produkter som lagligen säljs i andra EU-länder. I sådana fall får rekommendationer endast ges om myndigheten kan visa att det finns ett objektivt intresse av informationen och att åtgärden är proportionerlig (se avsnitt 4.2). 10

13 Exempel EU-domstolen gick emot den irländska statens reklamkampanj I Köp irländskt-målet klargjorde EU-domstolen att även icke-bindande åtgärder omfattas av EU-rätten. 17 Den irländska staten hade i en reklamkampanj uppmuntrat konsumenter att köpa inhemska produkter. Irland ansåg att EU-rättens förbud mot restriktioner av den fria rörligheten för varor inte gällde eftersom det, argumenterade Irland, endast omfattar bindande rättsakter. Detta höll inte EU-domstolen med om. Domstolen gjorde i stället följande uttalande: Även icke bindande åtgärder som vidtas av en medlemsstats regering kan påverka näringsidkares och konsumenters handlande i den staten och på så sätt försvåra uppnåendet av gemenskapens mål Eftersom kampanjen kunde ha en handelsbegränsande effekt på utländska varor tvingades Irland att sluta med den. Formella krav på handläggningen Rätten att överklaga, utredningsskyldighet m.m. De administrativa rutiner som myndigheter måste följa i sin verksamhet, det så kallade förvaltningsförfarandet, regleras i svensk rätt, huvudsakligen i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Men i vissa fall kan även EU-reglerna ställa krav på förfarandet. Det gäller exempelvis krav på kommunikation med berörda parter, begränsade handläggningstider, rättskraft, berörda parters rätt att överklaga och utredningsskyldighet. Icke myndighetsutövning information m.m. Myndigeter är skyldiga att ge berörda parter insyn i handläggningen och ska kommunicera med dem under ärendets gång enligt förvaltningslagen. Dessutom måste myndigheter motivera sina beslut. Enligt EU-rätten kan sådana skyldigheter även gälla åtgärder som inte är myndighetsutövning, till exempel när en myndighet informerar allmänheten om att en viss produkt är farlig. Men innan en myndighet agerar ska myndigheten skriftligen ha kommunicerat med den utländska producenten eller svenska importören, vars EU-rättigheter om fri rörlighet för varor begränsas av åtgärden. Hänsyn till EU-rätten även när det inte är påtalat Myndigheten ska ta hänsyn till EU-rätten, även om ingen part hänvisar till den. En myndighet måste alltså uppmärksamma en eventuell gemenskapsdimension även om parterna inte nämnt den. Exempel Regeringsrätten underkände besked från Skatterättsnämnden En person som fått personaloptioner i Ericsson vände sig till Skatterättsnämnden för att få besked om hur en flytt från Sverige påverkar beskattningen av optionerna. Då flytten skulle ske till ett annat EU-land, aktualiserades EU:s regler om fri rörlighet. Skatterättsnämnden svarade dock utan att uppmärksamma EU-rätten. Fallet prövades av Regeringsrätten som klargjorde att myndigheter måste följa EUrätten även när den sökande inte uttryckligen tagit upp någon EU-rättslig aspekt. Regeringsrätten underkände därför Skatterättsnämndens beslut. 18 Möjlighet till domstolsprövning Alla åtgärder som vidtas av en nationell myndighet, och som kan begränsa den fria rörligheten, ska kunna överklagas i domstol. Det innebär att även information som en myndighet lämnar till allmänheten, och som kan inskränka ett företags fria rörlighet, ska kunna prövas av domstol. Flera rättsfall i EU-domstolen illustrerar hur EU-rätten ställer strängare krav än den svenska lagstiftningen på detta område. Se även Lassagårdsfallet i avsnitt 2. 11

14 4. Tillämpningen av inremarknadsreglerna alltid samma tvåstegsresonemang Den inre marknadens regler ger inte alltid företräde åt fri rörlighet. En avvägning ska göras mellan de fyra friheterna och viktiga allmänna intressen såsom konsumentskydd, miljöskydd eller skyddet för liv och hälsa. Denna avvägning återspeglas i det EUrättsliga testet som syftar till att bedöma huruvida en nationell åtgärd är förenlig med EU:s regler om fri rörlighet. Som visas i detta kapitel innebär EU-rättstestet ett tvåstegsresonemang som går ut på att först identifiera ett hinder för den fria rörligheten och sedan bedöma huruvida detta hinder kan motiveras med hänsyn till nationella skyddsintressen. Reglerna om den fria rörligheten och EU-rättstestet följer samma grundläggande principer även om de formuleras på lite olika sätt beroende på vilken frihet och vilken EU-rättsakt det gäller. Det här kapitlet inleds med en genomgång av EU:s olika rättsakter (avsnitt 4.1). De därpå följande avsnitten behandlar de grundläggande principerna för den fria rörligheten i EU:s fördrag (avsnitt 4.2) och dess tillämpning på de fyra friheterna (avsnitt 4.3 till 4.6). 4.1 Att identifiera relevanta EU-rättsakter En myndighet som ska vidta en åtgärd som kan hindra den fria rörligheten ska identifiera de relevanta EU-rättsakter som myndigheten behöver beakta. Olika typer av EU-rättsakter Som nämnts under avsnitt 1.2 skiljer man inom EU-rätten mellan primärrätten och sekundärrätten. De grundläggande principerna om fri rörlighet återfinns i EUF-fördraget (primärrätten). De EUförordningar och EU-direktiv (sekundärrätten) som finns på många områden utgår från dessa principer. EU-förordningar gäller direkt i medlemsländerna. De blir så att säga svensk lag när de träder ikraft inom EU. Sverige behöver alltså inte införliva förordningarnas regler i svensk rätt. Det gör att privatpersoner och företag kan stödja sig direkt på en förordningsbestämmelse när de överklagar ett myndighetsbeslut vid en nationell domstol. EU-direktiv harmoniserar EU-ländernas lagstiftning, men medger en större flexibilitet för medlemsländerna än vad EU-förordningar gör. Medlemsländerna väljer tillvägagångssätt och form för införlivandet men direktivets syfte måste alltid uppnås. Flera EU-rättsakter reglerar en viss typ av produkt eller tjänst fullt ut. Området är då fullharmoniserat och länderna får inte ha regler som går längre än, eller skiljer sig från, EU-rättsaktens bestämmelser. I vissa fall finns en artikel i bestämmelsen som visar att området är fullharmoniserat. Det uttrycks till exempel medlemsstaterna ska inte förhindra tillträdet till marknaden för produkter som överensstämmer med detta direktiv. Det finns också EU-rättsakter som lämnar utrymme för länderna att ha striktare bestämmelser. Detta kallas för minimiharmonisering eller partiell harmonisering. De nationella regler som i dessa fall går utöver bestämmelserna i EU-rättsakten måste dock vara förenliga med EU:s generella regler om fri rörlighet. Vilka EU-regler ska tillämpas? I princip ska en myndighetsåtgärd först prövas mot relevant sekundärrättslagstiftning. Det är endast om EU-direktiv eller EU-förordning saknas för en viss fråga eller om dessa ger visst utrymme för mer långtgående regler på nationell nivå (minimiharmonisering) som åtgärden behöver prövas mot EUFfördragets regler. 12

15 I praktiken innebär detta att en myndighet, som avser att anta en åtgärd som exempelvis kan diskriminera ett företag från ett annat land, först måste kontrollera om den EU-rättsakt som reglerar området tillåter sådan diskriminering. Om det saknas sekundärlagstiftning måste myndigheten istället kontrollera om beslutet strider mot det generella diskrimineringsförbudet i EUF-fördraget. I avsaknad av sekundärlagstiftning bör alltså reglerna om fri rörlighet i EUF-fördraget tillämpas. Detsamma gäller i frågan om minimiharmonisering. Följande fiktiva exempel illustrerar hur EUFfördragets regler och lagstiftning om minimiharmonisering förhåller sig till varandra: Ett EU-direktiv föreskriver att livsmedel inte får innehålla mer än 2 procent av ett visst ämne. Men det ger medlemsländerna möjlighet att anta striktare regler (minimiharmonisering). Sverige får då ha strängare regler, exempelvis en maxgräns på 1 procent av ämnet. Men då finns det en risk för att livsmedel som i andra EU-länder får innehålla upp till 2 procent av ämnet inte kan importeras till Sverige. De svenska hårdare kraven bör därför prövas mot EUF-fördraget, i detta fall reglerna om fri rörlighet för varor. Enligt fördragets regler ska Sverige kunna visa varför 1-procentgränsen är nödvändig för att skydda folkhälsan (se avsnitt 4.3). I följande avsnitt (4.2 till 4.6) beskrivs hur EUFfördragets regler om fri rörlighet tillämpas. Det är inte praktiskt möjligt att här gå igenom alla EUdirektiv och förordningar som kan beröra en myndighets verksamhet. Det kan dock noteras att alla dessa rättsakter följer samma principer som i EUFfördraget. Det gäller exempelvis diskrimineringsförbudet och principen om ömsesidigt erkännande samt de nationella undantagsmöjligheterna som baseras på allmänna skyddsintressen såsom skyddet för hälsan, konsumenter och miljö. Det är därför viktigt att förstå hur de fria rörligheterna för varor, tjänster, personer och kapital, såsom de uttrycks i fördraget, är utformade för att kunna tolka och tillämpa ett visst EU-direktiv eller en viss EUförordning. 4.2 Principen om fri rörlighet i EU:s fördrag och undantagsmöjligheten När man ska kontrollera om en nationell åtgärd (exempelvis lag, förordning, föreskrift och beslut) är förenlig med inremarknadsreglerna kan dessa två frågor ställas: 1. Utgör åtgärden ett hinder mot fri rörlighet (principen om fri rörlighet)? 2. Om så är fallet, kan åtgärden rättfärdigas (undantagsmöjligheten)? En hindrande åtgärd som inte kan rättfärdigas är inte tillåten. Detta tvåstegsresonemang utgör grunden för det EU-rättsliga testet. 13

16 Exempel Registreringsskyldighet för kemiska produkter prövades mot både EU-förordning och -fördrag Hovrätten tog 2013 ställning till om skyldigheten att registrera kemiska produkter som förs in till Sverige i det svenska produktregistret strider mot EU-rätten. 19 Hovrättens bedömning visar de olika steg som en EU-rättslig prövning innebär. Rätten prövade först reglerna om registreringsskyldigheten mot sekundärrätten, här Reach-förordningen. 20 Hovrätten ansåg i den delen att registreringsskyldigheten inte stred mot förordningen. Därefter prövade Hovrätten registreringsskyldighetens förenlighet med primärrätten, närmare bestämt artiklarna 34 och 36 i bestämmelserna i EUFfördraget om fri varurörlighet. Domstolens slutsats blev att registreringsskyldigheten visserligen var handelshindrande men att den kunde motiveras av hänsyn till miljön. Principen om fri rörlighet Principen om fri rörlighet är en grundläggande EUrättslig princip. Varor, tjänster, personer och kapital ska kunna cirkulera inom EU på samma sätt som inom Sverige. Det finns ett generellt förbud mot regler som till sin effekt, direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, begränsar den fria rörligheten. Sådana regler kan vara olagliga även om de skulle vara formulerade i svensk lag se avsnitt 2. Det är inte syftet med den hindrande regeln eller åtgärden som avgör om den strider mot EUFfördraget, utan den effekt regeln eller åtgärden får. Om en föreslagen regel eller åtgärd potentiellt eller faktiskt kan leda till att tillträde till marknaden försvåras eller hindras, måste det undersökas om den står i strid med EU-rätten. Principen om fri rörlighet rymmer både ett diskrimineringsförbud och ett restriktionsförbud. Diskrimineringsförbud Diskrimineringsförbudet innebär att utländska och svenska varor, tjänster, företag och enskilda personer ska behandlas lika. Det får till exempel inte ställas andra krav på produkter från andra EU-länder, än på de som ställs på liknande inhemska produkter. Förbudet gäller även dold diskriminering, så kallad indirekt diskriminering. Ett exempel på det är att kraven för att meddela ett tillstånd är desamma för aktörer från Sverige och andra EUländer, men handläggningstiden för att meddela det i praktiken är längre för företag och enskilda från andra EU-länder. Diskriminering handlar inte bara om situationer där det ställs krav på en viss nationalitet. Det kan 14

17 till exempel gälla språkkrav eller krav på att en person är bosatt i landet enligt lagens definition. Det viktiga är att svenska intressenter inte får någon fördel oavsett vilken i förhållande till övriga EU-intressenter. Diskriminering av svenska intressenter, så kallad omvänd diskriminering är däremot tillåten enligt EU-rätten. Restriktionsförbud Myndighetsåtgärder som inte är diskriminerande kan ändå vara förbjudna i vissa situationer. Det gäller åtgärder som på något sätt hindrar, eller gör det mindre attraktivt, att utöva de fyra friheterna i Sverige. Ett exempel är om en myndighet ställer krav på att lastbilar i Sverige ska ha en slagprovstestad hytt. Kravet i sig är inte diskriminerande eftersom det gäller för alla lastbilstillverkare oavsett nationalitet. Men det kan göra det svårare för utländska aktörer att sälja sina lastbilar i Sverige, särskilt om samma krav inte finns i tillverkningslandet. Därför kan ett sådant krav utgöra en ickediskriminerande restriktion. En sådan handelsrestriktion kan dock möjligen motiveras objektivt (se nedan under undantagsmöjligheter). Principen om ömsesidigt erkännande Restriktionsförbudet tar alltså hänsyn till problematiken om dubbla bördor. Det innebär att nationella krav som formellt tillämpas på ett ickediskriminerande sätt ofta drabbar utländska varor, tjänster eller företag hårdare eftersom dessa måste uppfylla kraven i både värdlandet (mottagarlandet) och hemlandet. För att se till att företag inte drabbas av dessa dubbla bördor har principen om ömsesidigt erkännande utvecklats. Principen utgår från att lagstiftare och tillsynsmyndigheter i medlemsländerna har förtroende för varandra och litar på varandras bedömningar. En myndighet i värdlandet förväntas acceptera de krav som ställs på en utländsk aktör i hans eller hennes hemland, utan att andra krav ställs. En fransk ost som kontrollerats och visat sig uppfylla alla krav för marknadsföring i Frankrike får inte kontrolleras ytterligare i Sverige. På samma sätt ska en sjuksköterskas spanska yrkeskvalifikationer förutsättas vara tillräckliga för arbete som sjuksköterska i Sverige. 21 Undantagen från huvudregeln om fri rörlighet Det finns undantag från diskriminerings- och restriktionsförbuden. I vissa situationer måste den fria rörligheten hindras. De undantag som kan åberopas finns både i EUF-fördraget och i EUdomstolens rättspraxis. Innan en myndighet använder ett undantag är det viktigt att känna till att det är myndigheten som har bevisbördan. Det är alltså myndigheten som ska kunna visa att det var berättigat att exempelvis förbjuda en produkt, försvåra för en tjänsteleverantör eller göra det mindre lockande för en privatperson att röra sig över gränserna. En myndighetsåtgärd som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse/skyddsintresse kan vara tillåten enligt EU-rätten, trots att den fria rörligheten hindras. 22 För att en myndighet ska få hindra den fria rörligheten ska följande villkor vara uppfyllda. Åtgärden ska vara objektivt motiverad och nödvändig. Myndigheten ska kunna visa att åtgärden leder till att allmänintresset skyddas. Åtgärden ska också vara proportionerlig. Det innebär att den ska vara skälig i förhållande till syftet. Om det finns möjlighet att välja mellan olika åtgärder för att uppnå samma mål, ska den åtgärd väljas som minst begränsar den fria rörligheten. Vilka är de objektiva grunderna? De objektiva grunder eller allmänintressen som myndigheter får hänvisa till när de begränsar den fria rörligheten rör främst skyddet av människors hälsa, allmän ordning och allmän säkerhet. Andra allmänintressen som följer av EU-domstolens praxis är miljöskydd konsumentskydd skydd av minderåriga 15

18 yrkesetiska regler trafiksäkerhet skydd för arbetstagare (både den fysiska miljön och anställningsvillkor) krav på språkkunskaper inom vissa yrkesgrupper stabiliteten i socialförsäkringssystemet. En hänvisning till allmänintressen får inte användas som en förevändning för godtycklig diskriminering eller som en förtäckt begränsning av den fria rörligheten mellan medlemsländerna. Åtgärder med protektionistiskt syfte är därför aldrig tillåtna. Vad är ett proportionerligt hinder? Även om åtgärden är motiverad för att uppnå det tvingande skyddsintresset, måste den enligt EUrätten också vara proportionerlig. Om en myndighet har möjlighet att välja mellan olika åtgärder för att uppnå samma mål ska den åtgärd väljas som begränsar den fria rörligheten minst. Ett känt exempel är ett tyskt krav på att endast öl tillverkat av kornmalt, humle, jäst och vatten fick säljas under benämningen öl. Utländska ölsorter som inte innehöll dessa fyra ingredienser fick inte kallas öl i Tyskland, vilket försämrade möjligheten till försäljning. Från tysk sida menade man att kravet var nödvändigt för att tyska konsumenter inte skulle vilseledas. EU-domstolen ansåg emellertid att samma syfte skulle kunna nås genom mindre restriktiva åtgärder, exempelvis genom en tydlig innehållsförteckning Fri rörlighet för varor Reglerna om fri rörlighet för varor ska följas exempelvis när innehållet i konsumentvaror ska kontrolleras, beslut fattas om vilka material som får användas till ett visst byggprojekt, eller när krav ställs på en varas tillverkningsprocess. Dessa regler finns på flera ställen i EUF-fördraget, bland annat i artiklarna 30, 34, 35, 36 och 110 (se sid 31). Innebörden av reglerna är att alla åtgärder som inskränker den fria rörligheten för varor är förbjudna, om de inte kan motiveras av objektiva skäl och är proportionerliga. Vilka åtgärder kan vara förbjudna? Medlemsländerna får inte införa restriktioner sinsemellan på importerade och exporterade varor. Förbudet avser både fiskala och kvantitativa restriktioner. Förbud mot fiskala restriktioner Med fiskala restriktioner avses i huvudsak tullar, skatter och övriga avgifter som endast tas ut på importerade och exporterade produkter (diskrimineringsförbudet). Även när det kostar lika mycket att exempelvis få ett tillstånd för både inhemska och utländska varor, kan en avgift betraktas som diskriminerande om de nationella produkterna får någon slags fördel. Det kan till exempel vara om endast nationella, och inte utländska, producenter får möjlighet att skjuta upp betalningen av en avgift. Förbud mot kvantitativa restriktioner Med kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan avses bland annat kvoter för en viss importerad vara samt krav på en varas storlek, förpackning och innehåll. Exempel på åtgärder som kan drabba importerade produkter är: gränsformaliteter inspektioner och administrativa rutiner försäljnings- och marknadsföringsförbud tekniska krav, exempelvis krav på varors sammansättning, märkning, storlek, paketering, benämning eller krav på provning och kontroll mot sådana krav prisreglering uppmuntran till diskriminering ingripande användningsbegränsningar Tekniska krav på varor är exempel på vanligt förekommande regler som omfattas av förbudet mot kvantitativa restriktioner. Kraven innebär att importerade produkter måste anpassas för att kunna saluföras på den nationella marknaden. 16

19 Exempel Det svenska förbudet mot alkoholreklam stred mot EU-rätten Ett exempel på regler som vid en första anblick inte såg ut att påverka den gränsöverskridande handeln var det svenska förbudet mot alkoholreklam. EU-domstolen ansåg emellertid att det stred mot EU-rätten eftersom förbudet riskerade att drabba försäljningen av varor från andra medlemsländer extra hårt. Det, menade domstolen, berodde på att konsumtionen av alkohol styrs av sociala sedvänjor och lokala vanor. Reklamförbudet försvårade marknadstillträdet för varor från andra medlemsländer i större utsträckning än för inhemska varor. Detta eftersom konsumenterna av naturliga skäl är mer förtrogna med de inhemska varorna. 24 Marknadsdomstolen, som dömde i sista instans i denna fråga, ansåg därför att det svenska förbudet stred mot EU-rätten. 25 Som en följd av domen ändrades den svenska lagen. Eftersom det innebär merkostnader för producenter eller importörer anses tekniska regler hindra handeln på ett sätt som motsvarar en kvantitativ importrestriktion. En annan typ av handelshinder som på senare år uppmärksammats i EU-domstolens praxis rör begränsningar för användning av produkter. En användningsbegränsning uppstår då ett medlemsland har bestämmelser som inskränker hur en vara får användas. Ett exempel är när en produkt inte får användas på en viss plats eller under en viss tid. Detta skiljer sig alltså från situationer där det ställs tekniska krav på en vara innan den överhuvudtaget får säljas. Användningsbegränsningar eller ett totalt användningsförbud kan utgöra ett handelshinder i EU-rättslig mening, även om bestämmelsen inte gör någon åtskillnad mellan inhemska och utländska varor. Användningsbegränsningar, eller ett nästintill totalförbud, gör att varorna blir svåra att sälja. Det kan handla om att konsumenter generellt sett blir avskräckta från att köpa varan för att de inte får använda den på det sätt som den är utformad för. Det kan också handla om att varan i sin helhet inte får användas. Resultatet blir då att efterfrågan sviktar och tillträdet till medlemslandets marknad försvåras. Sådana åtgärder är förbjudna om de inte kan motiveras på objektiva grunder och är proportionerliga. 26 EU-domstolen ser användningsbegränsningar som en åtgärd motsvarande kvantitativa importrestriktioner. 17

20 Exempel Restriktioner för användning av vattenskoter kan strida mot EU-rätten Ett exempel på när en användningsbegränsning varit föremål för EU-domstolens bedömning är målet Mickelsson & Roos. Målet avsåg begränsningar i användandet av vattenskotrar utanför allmänna eller särskilt anvisade farleder i Sverige. EU-domstolen ansåg att en åtgärd som innebär att en vara hindras från att användas på det sätt som avses, eller då användningen kraftigt begränsas, är ett handelshinder om åtgärden hindrar varornas tillträde till den aktuella marknaden. Detta handelshinder kunde rättfärdigas med hänsyn till människors och djurs hälsa och liv samt miljöhänsyn. Men åtgärden måste också vara proportionerlig till det eftersträvade målet. Denna sista bedömning lämnades åt den nationella domstolen att avgöra. I den nationella processen ansåg den svenska domstolen att då det inte hade meddelats några föreskrifter om att det var förbjudet att framföra vattenskotrarna i det aktuella området, friades de åtalade. Den nationella domstolen kom därför inte att pröva målet utifrån EUdomstolens resonemang om proportionalitet utan istället om legalitetsprincipen. Utöver förbudet mot kvantitativa importrestriktioner är alla myndighetsåtgärder som begränsar export förbjudna enligt EUF-fördraget. Dessa förekommer dock inte lika ofta som importrestriktioner. Vilka är undantagen från huvudregeln om fri rörlighet? Även på varuområdet får medlemsländerna ha regler och ta beslut för att skydda viktiga samhällsintressen som exempelvis folkhälsa eller miljö, även om dessa åtgärder hindrar den fria rörligheten (se sidan 10). Ett exempel på handelshinder som är rättfärdigat med hänsyn till skyddet för människors hälsa och liv är det svenska förbudet mot trikloretylen. Exempel Det svenska förbudet mot trikloretylen är tillåtet Sedan den 1 januari 1996 är det förbjudet att använda trikloretylen i Sverige. Ämnet är en organisk förening som används som lösningsmedel i yrkesmässig verksamhet. Det går dock att ansöka om dispens för att få använda ämnet. Man ansöker om dispensen hos Kemikalieinspektionen. 18

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2013 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö Mål nr 6160-12 1 KLAGANDE Maria Winberg Nordström, 681201-2448 Sofierovägen 35 254 33 Helsingborg MOTPART Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Att flytta till Sverige

Att flytta till Sverige Kommerskollegium 2013:8 Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2014 Ö 461-11 SÖKANDE OCH KLAGANDE BillerudKorsnäs Sweden AB, 556876-2974 Ombud: Advokat EW och advokat OG MOTPART Naturvårdsverket

Läs mer

Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret.

Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret. EUROPARÄTT 28.1.2004 Alla svar skall skrivas på skilda ark. Använd hela konceptark, om inte svarsutrymmet har begränsats! Kom ihåg att på varje svarspapper skriva ditt namn och ditt personsignum eller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-06-27 Dnr: 14-4175 22 Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-6785529 peder.cristvall@pts.se Tele2 Sverige AB Att: Stefan Backman Box 63 164 94 Kista Föreläggande

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) 17612/1/13 REV 1 SOC 1032 PENS 5 ECOFIN 1139 CODEC 2912 PARLNAT 328 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

vidareutbildning efter ansökan få bevis om specialistkompetens. Kammarrätten anser att det av denna lagtext inte kan utläsas att det är ett krav att

vidareutbildning efter ansökan få bevis om specialistkompetens. Kammarrätten anser att det av denna lagtext inte kan utläsas att det är ett krav att HFD 2014 ref 53 Fråga om vilka krav som kan ställas avseende svensk legitimation för att en tandläkare från en annan medlemsstat i EU ska erhålla bevis om specialistkompetens efter att ha genomgått specialiseringsutbildning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.9.2002 KOM(2002) 464 slutlig 2001/0199 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer