Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling. - dokumentationsprojekt 2003
|
|
- Åke Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling - dokumentationsprojekt 2003
2 Förord Projektet har varit ett samarbete med Hushållningssällskapet Halland och Hushållningssällskapet Kristianstad. De ansvariga i respektive län har varit Maria Henriksson/Pauliina Ivarsson och Marie-Louise Albertsson-Juhlin. Samarbetet har varit givande och gett en helhetsbild av problematiken kring kvalitetsfrågorna i den ekologiska potatisodlingen i södra Sverige. Många andra har också tyckt till under arbetets gång och vi vill tacka alla dessa engagerade medarbetare. Arbetet har finansierats av staten och EU via medel till Kompetensutveckling av lantbrukare i Miljöfrågor (KULM). Halland, december 2003 Maria Henriksson Pauliina Ivarsson Marie-Louise Albertsson-Juhlin
3 Sammanfattning De allvarligaste kvalitetsfelen var fysiologiska skador. Det var framförallt mekaniska skador och larvskador som fanns i betydande omfattning i alla proven i både Halland och Skåne. Det fanns även missformade knölar i 80 % av de halländska och i 94 % av de skånska proven. Grönfärgning under odlingen var också vanligt i de prov som undersöktes. Mekaniska skador är sedan många år den vanligaste skadan i svensk potatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt som dessa skador är inkörsport för flertalet lagringssjukdomar. Larvskador har också ökat och man bör vara uppmärksam på andelen bete/vall i potatisväxtföljden för att motverka dessa skador. Den mycket torra hösten gjorde också att larvskadorna var mer omfattande denna säsong. Larverna söker fukt och angriper då gärna potatisen. Den höga andelen missformade knölar berodde på den svåra årsmånen under Mekaniska skador, larvskador, missformade knölar och grönfärgning berodde framförallt på påverkan av väderförhållandena under odlingssäsongen. Däremot kan kokkvaliteten säkerligen förbättras med en förbättrad växtnäringsstrategi inom den ekologiska produktionen. Odlingen behöver också arbeta med frågor kring gödsling, förfrukter, förgroning och framförallt sortval för att förbättra kokegenskaperna. För att klara den korta odlingssäsongen innan potatisbladmöglet angriper blasten, måste man diskutera en övergång till odling av tidiga och medeltidiga potatissorter. Bakgrundsbeskrivning Både under 2001 och 2002 dokumenterades den ekologiska potatisodlingen i södra Sverige. Målsättningar med projekten var att bygga upp ett erfarenhetsunderlag om ekologisk potatisproduktion. Produktionskedjan följdes från förgroning fram till lagring. År 2003 ville man gå vidare och studera slutprodukten närmare, för att se vilken kvalitet den ekologiska potatisen håller. Det var viktigt att försöka hitta orsaker till de olika kvalitetsfelen för att kunna förbättra produktionen. Projektet genomfördes i både Skånes och Hallands län. Kvalitetsproblem i ekologisk potatisproduktion kan orsakas av fel i växtföljden som ger rötor och larvskador, i odlingssättet som t ex grönfärgning och i upptagningsmomentet som ger mekaniska skador. Kvalitetsfel kan också härstamma från felaktig temperatur eller hygien i lagringslokalerna. Metod Potatis, prov, hämtades från lagringslokaler till provtagning under slutet av oktober 2003 i respektive län. 25 kg osorterad vara togs ut från lagerlådorna och odlarna fick svara på korta frågor angående odlingssäsongen. Potatisen analyserades avseende kvalitet enligt
4 SMAK-protokollet, tillsammans med en SMAK kontrollant på laboratorium. Problemen dokumenterades och det anordnades en kurs om smak och kvalitet i ekologisk potatisodling i samarbete med Länsstyrelsen. Resultat Odlingsförhållanden Halland Odlingsåret 2003 var mycket besvärligt för potatisodlingen i Halland. Under hela maj månad regnade det, vilket gjorde att potatissättningen blev kraftigt försenad med fyra till sex veckor. Detta innebar också att en stor del av de förgrodda sättknölarna fick för långa groddar, som sedan gick av vid sättningen och uppkomsten försenades ytterligare. Även hela juni månad var mycket nederbördsrik vilket innebar optimala förhållanden för svampen Rhizoctonia solani med mycket groddbränna som följd. I andra halvan av juli blev vädret torrt och torkan varade över en månad. Detta påverkade fält där man inte kunde vattna, mycket negativt. Det var även mycket torrt under upptagningsperioden, som medförde att en del partier fick mekaniska skador vid upptagningen. Skåne I Skåne var vårvintern kall och torr. Framåt april var både nederbörd och temperatur åter på normala nivåer, förutom i södra Skåne där nederbörden var fortsatt låg. Maj var mycket nederbördsrik särskilt i nordvästra Skåne. Där kunde det på vissa ställen vara för blött för potatisen. Under juli oktober var nederbörden lägre än normalt och som värst var det i sydöstra Skåne. Eftersom temperaturen var mycket över den normala behövde potatisen mycket vatten och det kunde vara svårt att hinna med bevattningarna. På vissa håll i Skåne var det kraftiga morgondimmor vid flera tillfällen under senare delen av juli. Dessa kunde bidra till en snabb utveckling av potatisbladmögel. Vid upptagningen var det torrt och temperaturen var hög för årstiden. Utsäde och gödsling I Halland använde hälften av odlarna, 7 av 15, eget utsäde och hälften certifierat utsäde. I Skåne var det några fler, 10 av 17 odlare, som använde eget utsäde till årets odling. Förgroning i lådor eller i nätsäckar på ställning, tillämpades hos nästan hälften av odlarna i Halland och av några fler, ca 65 % i Skåne. Resten av odlarna väckte potatisutsädet före sättning. Förfrukt till potatis var oftast vall eller betesvall i Halland och spannmål i Skåne. Gröngödsling, åkerböna och grönsaker förekom också. Gödslingen i Halland bestod ofta av t nötflyt eller nötfastgödsel och en generell nivå exklusive förfrukt låg på ca 100 kg N/ha (ca 37 kg ammonium kväve), 20 kg P/ha och 140 kg K/ha. I Skåne varierade gödselmedlen mer. Där fanns kombinationer från nötdjupströ till olika kombinationer av kalkon-, häst- och hönsgödsel tillsammans med Vinass, Binadan, fruksaft
5 eller halmaska. De totala givorna var något högre och en generell gödslingsnivå exklusive förfrukt låg på ca 130 kg N/ha (ca 29 kg ammonium kväve), 30 kg P/ha och 150 kg K/ha. Bortförsel vid 25 ton potatis/ha är ca 90 kg N, 10 kg P och 130 kg K. Bladmögel och skörd Ungefär hälften, 50 %, av odlarna i Halland krossade eller slog av blasten efter angrepp av potatisbladmögel. Detta gällde framförallt i färskpotatisodlingen. I Skåne var det fler odlare, ca 70 %, som krossade blasten. Upptagningsperioden hamnade i år i senare delen av september i båda länen och de flesta bestånd togs upp med en Grimmeupptagare i Halland. I Skåne var Grimme, Juko och Wuhlmaus lika vanliga. Lagring I lagringsperiodens början var temperaturerna i lager ca 12 o C för att sedan successivt sjunka till ca 5 o C. Lagringslokalerna varierade från enkla garage och maskinhallar till professionella potatiskylar. Provtagning Proverna, 25 kg osorterad vara, hämtades den 23 oktober respektive den 4 november i Halland. I Skåne hämtades proverna 20, 21 och 23 oktober. Sorterna som ingick i projektet i Halland var Remarka, Sava, Sprint, Satina, Raja, Ovatio, Asterix, Symfonia och Premier. Sortvalet blev bredare än planerat, eftersom det var svårt att få tag i 15 prover ekologisk potatis på grund av de svåra odlingsförhållandena. Särskilt i södra Halland blev skörden på flera fält så låg, att det inte lönade sig att plocka upp potatisen. I Skåne ingick sorterna Sava, Asterix, Cornado, Platina, King Edward, Matilda, Pentland Javelin, Ditta och Jutlandia. Asterix var den vanligaste sorten tillsammans med Sava och Matilda. Därutöver fanns en mängd sorter i de större odlingarna och därför blev sortmaterialet så brett även i den skånska provtagningen. SMAK-analys Analysen började med att storlekssortera proverna, för att få fram den säljbara fraktionen, mm. Andelen knölar under 40 mm varierade i Halland från 30 till 97 %, eftersom potatisen inte hann växa färdigt innan blasten vissnade på grund av bladmögel. I genomsnitt var 63 % av potatisen för liten för att klassas som säljbar fraktion. I Skåne hann potatisen utvecklas längre och andelen knölar under 40 mm varierade från 6% till 65 %. I genomsnitt var 30 % av knölarna för små. Utseende, skalet Skalåterbildning orsakas av omväxlande torrt och fuktigt väder i slutet av växtsäsongen. 5 av 15 prov i Halland hade skalåterbildning i varierande grad från 0,2 % till 3,1 %. 3 av 17 prov i Skåne hade samma skada i ungefär samma omfattning.
6 Tabell 1. Kvalitetsfel som påverkar utseendet Halland Skåne Andel prover Skadans Andel prover Skadans Skada med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Skalåterbildning 33 0,2-3,1 18 0,4-3 Lackskorv 80 0,4-7,6 41 0,4-1,8 Pulverskorv 10 0,6 18 0,3-14,9 Vanlig skorv 33 0,2-3,3 41 0,6-30,6 Nätskorv 20 1,7-2,1 - - Yttre missfärgningar 100 3,2-21,8 82 0,6-12,4 Lackskorv orsakas av svampen Rhizoctonia solani, samma svamp som orsakar groddbränna. Lackskorv på ytan är svampens förhårdnade flagor av svampmycel sk. sklerotier vilka bär smittan vidare till lager och därefter även till nästa fält. Det är därför viktigt att alltid använda friskt utsäde. För att motverka att potatisen blir angripen av marksmitta, skall man förgro potatisen och sätta den i varm jord. Det har även gjorts försök med biologiska betningsmedel som Binab T, en blandning av Trichoderma svampar, för att motverka angrepp av groddbränna. I 12 av 15 prov i Halland förekom lackskorv. Skadans omfattning varierade från 0,4 till 7,6 %. I Skåne fanns det mindre lackskorv, på 7 av 17 prover och i mindre omfattning. Pulverskorv orsakas av svampen Spongospora subterranea och smittan kan finnas i marken i 5-6 år. Svampens sporer överför mopptoppvirus. Pulverskorv uppträder gärna i dåligt dränerade fält och vid regnigt väderlek. I 1 av de 15 proven i Halland fanns det pulverskorv. I Skåne fanns pulverskorv i 3 av 17 prover. Vanlig skorv orsakas av bakterien Streptomyces scabies sp. Skorv uppträder under torra, varma somrar i luckra jordar med ph mellan 6-7. Skorv kan motverkas genom bevattning under knölbildningen. 5 av 15 prov i Halland hade potatis med vanlig skorv. I Skåne var det några fler partier med vanlig skorv, 7 av 17 prover. En annan typ av Streptomyces sp. ger upphov till nätskorv och det är framförallt vid sättning i kall och blöt jord som potatisen kan få skador. I 3 av 15 prov i Halland fanns nätskorv. I proverna från Skåne hittades inte nätskorv. Däremot fanns det yttre missfärgningar av skalet i alla prov från Halland och i 14 av 17 prov från Skåne. Skadans omfattning varierade från 0,6 till 21,8 %. Yttre missfärgningar har flera orsaker, men ofta har knölen utsatts för ljus. Efter att ha studerat enbart utseendet på potatisen blir resultatet följande för Hallands del: 6 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 8 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover med mycket yttre missfärningar klarade inte SMAK:s klassificering
7 I Skåne blir fördelning följande: 11 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 5 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover med mycket vanlig skorv klarade inte SMAK:s klassificering Det var fler prover i Skåne än i Halland som klarade klassningen i SMAK 1. Inre kvalitet I detta delmoment skars all potatis i den säljbara fraktionen igenom, för att bland annat hitta inre skador av virus, bakterier och svampar. Phoma, Phoma exigua var. foreata, är en lagringssvamp som man kan få i odlingen efter att ha använt smittat utsäde. Med ordentlig växtföljd och uppmärksamhet på ogräsen pilört, dån och hampdån, vilka är värdväxter för svampsjukdomen, kan problemen minskas. Tabell 2. Kvalitetsfel orsakad av virus, bakterier, svampar mm Skada Andel prover med skadan (%) Halland Skadans omfattning (%) Andel prover med skadan (%) Skåne Skadans omfattning (%) Phoma 33 0,4-0,6 6 0,6 Brunröta 27 0,6-1,1 18 0,4-1,4 Stjälkbakterios 10 1,1 6 0,6 Grönfärgning /odl. 73 0,6-1,9 94 0,4-15,2 Grönfärgning/lagr ,5-14,1 Rostringar 13 0,7-23,8 12 0,4-2,5 Inre 10 0,8 24 0,7-0,9 missfärgningar Kärlringar 53 0,6-3,4 12 0,6-0,7 Ihålighet 20 1,3-5,3 6 3,7 Glasighet ,5-0,6 Fusarium ,9 Efter angrepp av potatisbladmögel, Phytophthora infestans, bildas sporangier som genom ögon och lenticeller infekterar knölen. Detta resulterar i brunröta, som ofta resulterar i genomruttna knölar. Stjälkbakterios, Erwinia carotovora var. atroseptica, kan komma till uttryck i blöta och dåligt dränerade fält. Bakteriosen sprids från smittad potatis till friska knölar vid upptagning, sortering och lagring. Ju skonsammare hantering, desto mindre risk för smitta.
8 Grönfärgning under odlingen är oftast intensiv och klart begränsad och beror oftast på dåligt genomförd kupning. Under odlingssäsongen 2003 var det svårt att komma ut på de blöta fälten och att göra en ordentlig slutkupning innan raderna slöt sig. Dessutom, sätter en del sorter som t ex Sava knölarna högt, vilket gör att de har ännu lättare att grönfärgas. Grönfärgning under lagringen är mer jämnt utbredd grön färg över den för ljuset exponerade ytan. Rostringar kan orsakas av både rattelvirus som överförs av nematoder och mopptoppvirus som sprids med hjälp av pulverskorvsvampen. Det finns flera orsaker till inre missfärgningar, men vädret och sortegenskaperna verkar vara de mest betydelsefulla orsakerna. Missfärgningar är oftast av röd eller blåviolett färg. Kärlringar kan orsakas när luft tränger in i potatisen vid blastkrossning under torra och varma förhållanden. Ihålighet orsakas av tillväxtstörningar som uppstår vid omväxlande torra och fuktiga förhållanden under vegetationsperioden. Uppkomsten gynnas också av kväveöverskott och låg beståndstäthet. Glasighet orsakas av långvarig torka som gör att tillväxten försvåras. Näring till nya knölar tas från redan ansatta knölar genom nedbrytning av stärkelsen. Dessa stärkelsefattiga delar av potatisen framstår sedan som glasiga. Fusariumrötan orsakas av svampen Fusarium coeruleum och andra Fusarium-arter som infekterar knölarna via skador i skalet. Symtomen utgörs av något insjunkna, torra fläckar, över vilka skalet ofta skrynklas i ringar. Smittan förekommer som allmän jordsmitta. Om man endast studerar inre kvalitet blir resultatet följande för Hallands del: 12 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 2 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av rostringar I Skåne blir resultaten följande: 11 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 3 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 3 av 17 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av grönfärgning under både odlingen och lagringen samt på grund av inre missfärgningar Fysiologiska skador Mekaniska skador uppkommer oftast under skörden. Potatisen utsätts för flera olika fall både på upptagaren och när knölar töms i storlådor. Olika dämpande plastmattor och justering av hastigheten mm ger skonsammare hantering. Både i Halland och i Skåne fanns mekaniska skador i alla partier. I Halland var skadornas omfattning något större. Torkan under upptagningsperioden medförde att mindre jord följde med på upptagaren. Jord som följer med knölarna skyddar potatisen från stötskador.
9 Tabell 3. Kvalitetsfel orsakad av fysiologiska skador Halland Skåne Andel prover Skadans Andel prover Skadans Skada med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Mekaniska 100 0,6-9, ,4-8,5 skador Larvskador 100 2,2-34, ,8-6,5 Missformade 80 0,6-3, ,7 Växtsprickor 60 0,5-16,8 70 0,2-8,7 Kvickrot 40 0,5-1,7 24 0,5-3,6 Uttorkade 6 0,3 - - Djurgnag ,3-2,1 Stötblått ,7-1,2 Larvskador orsakas av olika arter av knäpparlarver. Risken för knäpparlarver är störst efter långliggande gräsvallar. Honorna lägger ägg i täta gräsbestånd. De största skadorna kommer oftast från och med det andra året efter vallbrott. Under första året finns det oftast en del gräsrester kvar som larverna föredrar. Helst bör man inte ha potatis tidigare än vid fjärde till femte året efter vallodling. Dessutom var höstarna mycket torra både 2002 och 2003, vilket innebar att knäpparlarverna sökte fukt och vätska och angrep potatisen i större omfattning än normalt. Alla prov, såväl från Halland som från Skåne innehöll potatis med larvskador. Skadorna var dock kraftiga i Halland, där det oftare var vall/betesvall som förfrukt och en mycket torr höst före och under upptagningsperioden. Missformade knölar orsakas oftast av växlingar mellan fukt och torka i knöltillväxtfasen. Angrepp av Rhizoctonia solani ger också upphov till missformning. Växtsprickor, oftast en V-formad ränna i knölen med sidor täckta av korkskikt, orsakas av onormala växlingar mellan torka och nederbörd mot slutet av säsongen då potatisens tillväxt är stor. Kvickrotsrötter tränger sig ofta tvärs genom knölen där de också sitter kvar. Uttorkade knölar hittar man när tillväxten har störts under knölens tillväxtfas. Om man endast studerar fysiologiska skador blir resultatet följande för Hallands del: 1 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 10 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 4 av 15 prover klarade inte SMAK klassificeringen I Skåne blir fördelningen följande: 1 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 8 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 8 av 17 prover klarade inte SMAK klassificeringen
10 De flesta proverna i både Skåne och Halland hamnade i klass SMAK 2. Det var något fler prover i Skåne som inte klarade SMAK:s klassificering på grund av missformade knölar, mekaniska skador, larvangrepp och växtsprickor. Kokegenskaper Ett parti potatis ska framförallt klara koktesterna, eftersom slutprodukten ska konsumeras och vara god. Partiet får innehålla några svagt blöta knölar, några svagt mörkfärgade potatisar och några svagt sönderfallande knölar. I övrigt ska kokkvaliteten och smaken vara mycket god. Kan potatisen tvättas och användas i storkök ökar möjligheterna till en bredare marknad. Industrin kring färdigskalade potatis ökar också, och då tolereras ännu färre skador. Tabell 4. Kvalitetsfel i koktestet Halland Skåne Skada Andel prover Skadans Andel prover Skadans med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Starkt blöta Svagt blöta Starkt mörkfärgade Svagt ,5-3,5 mörkfärgade Starkt sönderfallande Svagt sönderfallande ,5-1,5 I klassificeringen blev det ungefär lika många prov med starkt blöta potatis i både Halland och Skåne, men omfattningen var mindre i Halland. Blötkokning kan orsakas av t ex för höga givor stallgödsel eller för kväverika förfrukter som ger en allt för sen kväveleverans. Under våren 2003 gödslade man för en viss förväntad skörd, men eftersom sättningen blev försenad blev utsädet i princip förgrott två gånger. Detta i sin tur innebar för få knölar i knölsättningen och i slutändan en alltför låg skörd jämfört med den som man hade gödslat för. Nedan ett diagram över sambandet mellan förfrukt och blötkokning i Skåne.
11 Diagram 1. Samband mellan förfrukt och blötkokning i Skåne Förfrukt - Blötkokning vall gröngödsling 30 gröngödsling sötväppling 25 vall Felpoäng spannmål lök sockerbetor vall 5 0 spannmålspannmål spannmål spannmål + klöver spannmål spannmål spannmål + klöver Förfrukt Det fanns fler svagt mörkfärgade potatis i Halland än i Skåne. Mörkfärgning efter kokning ökar om kvävegivorna är för höga i förhållande till kaliumgivorna. När det gäller svagt sönderfallande potatis var det fler prov i Skåne som var drabbade. Sönderkokning kan minskas genom ökad och balanserad kväve- och kaliumgödsling. Av de halländska potatisen kunde 7 av 15 prover användas som tvättpotatis, 5 av 15 prover som potatis till storkök och samma 5 av 15 partier klassade också som skalpotatis. Här måste man åter upprepa att detta troligtvis är ett resultat av de mycket svåra odlingsförhållandena under odlingssäsongen Om man endast studerar kokkvalitet blir resultaten följande för Hallands del: 8 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 6 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av många starkt blöta potatis I Skåne blir fördelningen följande*: 8 av 16 prover kunde klassas som SMAK 1 3 av 16 prover kunde klassas som SMAK 2 5 av 16 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av många starkt blöta potatis * Koktester gjordes på 16 av de 17 prov som ingick i projektet.
12 Slutsatser Utseende, skalet Den stora orsaken till yttre kvalitetsfel var skalmissfärgningar som fanns i alla prov från Halland och i 82% av proven från Skåne. Det är troligt att den bristfälliga kupningen under den nederbördsrika sommaren har givit dessa fel. Det fanns också lackskorv på flera av proven. I Halland fanns lackskorv i 80 % av proven och i Skåne i 41 % av proven. För att motverka problemet ska man vara noga med växtföljden och använda friskt utsäde. Inre kvalitet Störts problem gällande inre kvalitet hade man med grönfärgning under odlingen orsakad av bristfällig slutkupning. I Halland var 73 % av proverna drabbade och i Skåne innehöll nästan alla, 94 % av proverna, grön potatis. Det fanns även en del kvalitetsfel orsakad av kärlringar, särskilt i de halländska proven. Fysiologiska skador De allvarligaste kvalitetsfelen i detta projekt var fysiologiska skador. Det var framförallt mekaniska skador och larvskador som fanns i betydande omfattning i alla prov från både Halland och Skåne. Det fanns även missformade knölar i 80 % av de halländska och i 94 % av de skånska proven. Mekaniska skador är sedan många år den vanligaste skadan i svensk potatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt eftersom dessa skadorna är inkörsporten för flertalet lagringssjukdomar. En kall potatis är mer känslig för mekaniska skador och man skall därför vänta med upptagningen om natten varit kall. Larvskador har ökat och man bör vara uppmärksam på andelen bete/vall i potatisväxtföljden. Den höga andelen missformade knölar berodde på de svåra odlingsförhållandena under Kokegenskaper Obalans mellan växtnäringsämnen och för höga kvävegivor i förhållande till tillväxtperiodens längd och mängden skördad potatis, orsakade problem med kokegenskaperna. Det fanns starkt blöta potatis i ca 75 % av proven i både Halland och Skåne och svagt mörkfärgade i 82 % av proven i Halland och i 50 % av proven i Skåne. I den ekologiska potatisväxtföljden är det oftast bra att undvika kväverika förfrukter som gröngödsling till potatis, eftersom detta resulterar i för höga kvävenivåer. I stället är det bättre att gödsla med behovsanpassade mängder stallgödsel t ex efter spannmål som förfrukt.
13 Litteratur SMAK (1975). Potatisens skador och sjukdomar, Svensk Matpotatiskontroll, Älvsjö.
Ekologisk potatis - växtnäring och kvalitet. dokumentationsprojekt i Skåne 2006
Ekologisk potatis - växtnäring och kvalitet dokumentationsprojekt i Skåne 2006 Förord Projektet har genomförts i Skåne på 5 gårdar med ekologisk odling av matpotatis. Syftet är att stärka de som odlar
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merSammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012
Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012 Sammanställt av Lovanggruppens rådgivare på potatis/specialgrödor Andreas Kronhed Lovanggruppens demoodling med Proradix i potatissäsongen
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, SLU
Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, SLU Sedan 2003 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg, Östergötland
Läs merRedovisning av projektet Ekologisk sortprovning av potatis projektperioden
Redovisning av projektet projektperioden 2006-2009 Inledning Sedan 1990-talet har det genomförts provning av potatissorter med syfte att utvärdera om de kan vara lämpliga för ekologiskodling. Denna försöksserie
Läs merPotatisinventering i ekologiska potatisfält
Potatisinventering i ekologiska fält 2007 2008 Potatisinventering i ekologiska potatisfält 2007 2008 Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Bakgrund Regeringens mål för ekologisk produktion av livsmedel
Läs merEkologisk potatisodling. FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman
Ekologisk potatisodling FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman Ekologisk potatisodling Sammanfaller marknadens efterfrågan på sorter med de som passar bäst i ekologisk odling?
Läs merBetning av potatis mot
Betning i potatis Växsjö 6 december 2007 Betning av potatis mot Rhizoctonia solani Mats Andersson Betning mot Rhizoctonia solani Rhizoctonia solani Lackskorv, groddbränna, filtsjuka Betningsmetoder Teknikförsök
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merResultat från de ekologiska potatisförsöken 2012
1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga
Läs merSORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala
Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merEkologisk odling av matpotatis
Ekologisk odling av matpotatis Jordbruksinformation 6 2003 Broschyren har skrivits av rådgivarna Karl-Arne Hedene, växtskyddsenheten och Katarina Holstmark, växtodlingsenheten på Jordbruksverkets regionkontor
Läs merEkologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert
Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Matpotatis Foto: Urban Wigert Ekologisk odling av matpotatis (Solanum tuberosum) Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Potatis egenskaper* Förfruktsvärde 1
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,
Läs merFÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2004
Hushållningssällskapet Kristianstad SORTGUIDE FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2004 En genomgång av försöksmaterial och erfarenheter i ekologisk och konventionell odling i Sverige t.o.m. 2004.
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs merKvalitetsnorm för höst / vinterpotatis.
Kvalitetsnorm för höst / vinterpotatis. Fastställda av Stiftelsen Potatisbranschen den 2 december 2015 och gäller från och med 1 juli 2016. 1. Definition av produkten Matpotatis Med matpotatis avses potatis
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merFÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2006
SORTGUIDE FÖR EKOLOGISK POTATISODLIG I SÖDRA SVERIGE. 2006 En genomgång av försöksmaterial och erfarenheter i ekologisk och konventionell odling i Sverige t.o.m. 2006. Marie-Louise Albertson Juhlin HIR
Läs merSorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara
Sorter Potatis Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara LaPerla och Senna provades för första gången i år. De är nya sorter som det ännu inte finns någon större praktisk erfarenhet av i Sverige. Senna
Läs merSlutrapport: Anpassad gödsling med kväve till tidlös primörpotatis
Slutrapport: Anpassad gödsling med kväve till tidlös primörpotatis Engelsk titel: Optimization of nitrogen to early potatoes Huvudsökande: Forskningsledare Lars Wiik, SLU, Institutionen för växtvetenskap.
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merEkologisk odling av MATPOTATIS
Ekologisk odling av MATPOTATIS JO17:3 1 INNEHÅLL Ekologisk odling av matpotatis 3 Växtföljd och förfrukt till potatis 4 Planera växtföljden 4 Bra grödor som förfrukt 4 Potatissorter 11 Två slags sortresistens
Läs merÄrtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
Läs merSYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008
l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merSVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009
SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs mereko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea
eko-nytt Nr 1 2000 Januari Informationsbrev till ekologiska odlare och andra intresserade För odling av vissa arter och sorter krävs ekologiskt odlat utsäde odlingsåret 2000. Grundregeln är att utsäde
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merStor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!
Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merNäringsvärde. Potatis. Solánum tuberósum
Solánum tuberósum hör till familjen Solanáceae, liksom växter som tomater, paprika och tobak. Även de vilda giftiga växterna nattskatta, bolmört, besksöta och bocktörne hör dit. är en av världens viktigaste
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Slutrapport av projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till stor del
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merBaljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merRåd hur man bekämpar filtsjukan
Råd hur man bekämpar filtsjukan 2006 1 Råd hur man bekämpar filtsjukan Paavo Ahvennieni, Paula Wilson, Mari Lehtonen ja Jari Valkonen Helsingfors universitet, Institutionen för tillämpad biologi, växtpatologi
Läs merNematoder. Hur mycket vet vi egentligen?
Nematoder Hur mycket vet vi egentligen? Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 %
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merPatogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27 Hej! Här kommer resultat från vår bevakning av potatisbladmögel den 1 och 2 juli 2019. Av de elva platser vi bevakar med konventionell
Läs merEKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:06 EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE ECONOMY IN ORGANIC POTATOSEED CULTIVATION Johan Fredlund Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs merBiovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland
Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merEKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Odlingsbeskrivningar. av Elisabeth Ögren och Pauliina Jonsson
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Odlingsbeskrivningar av Elisabeth Ögren och Pauliina Jonsson 2 Innehåll Blomkål... 4 Broccoli... 8 Frilandsgurka...12 Färskpotatis...16 Kålrot...22 Lök...24 Morot...32
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merSvampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merHamar, /19. Bruno Bergmar
Hamar, 2017-01-18/19 Bruno Bergmar Vem är jag, Bruno Bergmar?? Bonde i Bjälbo, barnsligt förtjust i Potatis och i trevliga Människor! Bjälbo Trädgård AB. Potatisbranschens Utsädes kommitté! Återfall i
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merBÄDDODLING AV MATPOTATIS
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet BÄDDODLING AV MATPOTATIS BED CULTIVATED POTATOES Carl Kjell Sveriges lantbruksuniversitet LTJ-fakulteten Alnarp 2008 FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig högskoleutbildning
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs mer