Grön Flagg-rapport Arkens förskola 16 aug 2016

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Arkens förskola 16 aug 2016

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :14: Vad rolgt att ert kök nu är KRAV-certferat - toppen! Härlgt att få nybakat bröd varje dag, v först år att föräldrarna vll stanna kvar hos er. Det märks att n arbetar mljömedvetet, n har hunnt en bra bt trots att detta är er första rapport. Det är mycket nsprerande att läsa er rapport och höra att barn och pedagoger är så engagerade! N har härlga fotografer som avspeglar er verksamhet väl och har genomfört många upptäckter tllsammans - underbart att läsa. Det verkar som att n har ett mycket gvande Grön Flagg-arbete, vlket gläder oss. Nu är v nyfkna på att se hur n vll gå vdare med ert hållbarhetsarbete kommande handlngsplan. Får v påmnna om vår exempelsamlng, där förskolor har skckat n bra exempel att nspreras av: I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Trygghet, välbefnnande och stresshanterng. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Syskonavdelnngar 3-6 år Delfnen: V har massage en gång veckan. Barnen har haft med sg en sak och en bok som de vsat för sna kompsar där ett barn får stå centrum. V pedagoger delar barngruppen 3 dagar veckan med 5 barn varje grupp. barnen får möjlghet tll större utrymme tal och uppmärksamhet.gymnastk en gång veckan och promenader. Duvan: V arbetar för att både barn och vuxna ska få en lugn stund efter lunch. V pratar om att maten ska tas omhand magen och att det går lättare under vla. V har bett barnen ta med böcker hemfrån för att skapa ett större ntresse så att barnen fokuserar på att lyssna. I anslutnng tll vlan berättar v om hur v kan andas för att få kroppen att slappna av. V djupandas genom näsan och avslutar sagostunden med en avslappnngssaga eller avslappnngsmusk. Rngduvan: V har massage en gång veckan på vår samlng, barnen har sna egna gosedjur på vlan och v promenerar tll närmljön en gång veckan. Småbarnsavdelnngar 1-3 år: Storken/Krokodlen: V jobbar aktvt med att få ner stressnvån både hos barn/vuxna. Om det uppstår ett "problem" tar v gemensamt tag det och redan nästa dag kan v många gånger kommt på hur v ska göra tex vd utgång på eftermddagen. PRATA MED VARANDRA! Arbetssätt med att en vuxen stter på golvet/pall nära barnen fungerar mycket bra, lugnet sprder sg tll barngruppen och man ser/hör vad som händer och med att man är nära barnen. V delar ofta upp barngruppen mndre grupper för att skapa lugn tex efter frukosten/mellanmål går en pedagog med 4-5 barn hallen och börjar påklädnngen. När de är klara går de ut på

3 gården tllsammans och nästa grupp kan vara hallen. Elefanten/ Lejonet: V försöker att vara "här och nu" tllsammans med barnen, vll tll exempel något barn komma och stta famnen och mysa eller läsa bok försöker v ta tllfällena akt. På- och avklädnng är väldgt beroende av årstderna och hur stuatonerna hanteras. Sommartder med varmare väder då på- och avklädnng kan låtas ta mer td utan att påverka schematder (hur "fort" man behöver komma ut nnan personal slutar för dagen). V delar upp grupperna tll exempel vd utgång/påklädnng och samma när man går n, för att undvka stressen och behålla lugnet hallen. V kan vd tllfällen ta n kläder på avdelnngarna där några stter och jobbar med påklädnng medan andra klär på sg hallen. V arbetar tllsammans mellan avdelnngarna där barnen kan "hälsa på" hos varandra och få mljöombyte. Även efter vlan låter v de barn som vaknar få lgga kvar lugn och ro, utan att bl störda, nnan det är dags att komma upp. Vd vlan har v avkopplande musk. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa " Hur är man en bra komps" v tränar och utvecklar våra relatoner vuxen-barn, barn-barn, vuxen-vuxen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Syskonavdelnng 3-6 år Delfnen: Att vara en bra komps tex när barnen tar på sg reflex västar då hjälper de varandra. Varje barn får prata utan att bl avbruten. Sammarbete olka stuatoner både nne som vd utelek. Duvan: Genom att stärka barnens gemensamlek har v erbjudt olka lekar som tex. Under hökens vngar, Pomperpossa, Tpp, Trollmor drömmer etc. Barnen har deltagt aktvt och v har sett att de gärna själva återkommer tll några av lekarna ute som nne samt frågar om fler kompsar vll vara med deras lek. Genom att lyfta god kamratskap har v gjort en kompssol tllsammans, där v fyllt solens strålar med hur en bra komps ska vara. V har även gjort en saga utfrån olka händelser som kan uppstå under barnens förskolevstelse. Sagan handlar om Marus, Lsa och Pär som tycker om att leka tllsammans och ha rolgt. Men en dag händer något som blr FEL leken. Marus får nte vara med och sparka boll med Lsa och Pär. V frågade barnen: Hur tror n att Marus känner sg nu? LEDSEN. HAN VILL JU OCKSÅ VARA MED. V har även spelat upp vad som är RÄTT att göra och det är att säga: Ja, du får vara med och leka med oss. V ser att barnen stter med spänd förväntan medan sagan spelas upp och när Marus får vara med och leka så ropar barnen glatt jaaa och klappar händerna. V frågade barnen: Hur tror n att Marus känner sg nu? GLAD. GLAD NÄR HAN FICK VARA MED. MAN KAN JU LEKA FLER TILLSAMMANS. V har också tttat på känsloblder

4 på hur man ser ut när man är glad och ledsen. Blder från sagan fnns uppsatta på avdelnngen så att v alla blr påmnda vad som är rätt och fel en komps relaton. Genom att spela upp konkreta händelser som kan uppstå så tror v att v kan så ett ltet frö, samt att barnen får en förförståelse för vad som är rätt och fel en kompsrelaton. Rngduvan: V jobbar mycket med "hur är man en bra komps" vsar på goda exempel mellan barnen. Barnen hjälper gärna varandra vd påklädnng och delar maten åt någon komps när den andre nte kan, har läst många böcker ur förskole lådan (pedagogskt materal), delar barnen mndre grupper och har haft utomhus gymnastk en gång veckan när v var på våra promenader. Graffen: V arbetar med Alfons vänskapslåda krng att vara en bra komps och ha koll på sna känslor och handlngar. Många barn har blvt bättre på att prata med varandra konflkter stället för att slåss. Småbarnsavdelnng 1-3 år Storken/Krokodlen: V har tagt foto på barnen när de hjälper varandra med ytterkläder hallen. Blderna hänger barnens höjd hallen och detta öppnar upp för samtal om att man ska hjälpa varandra. Barnen ber en komps om hjälp. Elefanten/Lejonet: V arbetar med att respektera varandra och varandras gränser/olkheter. Att säga "STOPP" när man nte vll, att det är okej att säga stopp när man nte vll, och att lyssna på kompsarna som säger "STOPP". V övar tllsammans på att prata med varandra stället för att slåss. V uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, tll exempel hallen och övar på att ta emot hjälp från kompsar. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Utveckla vår gård och skapa möjlghet tll kreatv naturlek. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Syskonavdelnng 3-6 år Delfnen: Barnen har fått tllgång tll naturmateral som bräder lastpallar som de kan bygga med. Har börjat odla sätta lökar och så fröer. V uppmärksamar saker på våra promenader. Duvan: V har dskuterat vkten av att äta/smaka på det som serveras tll lunch. För att utveckla detta ännu mer så presenterade v Blxtpatrullens äventyr. V valde kaptlet: "Äta bör man annars blr man jättetrött". V tyckte att denna sagan passade utmärk då v har berört detta ämne ett antal gånger. Barnen fck även fundera över: Hur känns det kroppen när man nte har ätt på länge? HUNGRIG, INTE BRA, I MIN MAGE KÄNNS DET INTE BRA. Varför behöver v mat? FÖR ATT VI INTE SKA BLI HUNGRIGA, FÖR ATT VI SKA BLI PIGGA. Barnen fck även följa en mackas väg genom kroppen. Genom en bld på hur mackan åker ner halsen, vdare tll magsäcken, ut tarmarna och slutlgen kommer ut toaletten. V har uppmärksammat att barnen bland återkommer tll "mackans väg" vd våra matstuatoner som tex. "Nu åker mackan ner halsen, ner magen och sen åker det ut toaletten". Rngduvan: V är mycket ute på gården, barnen leker mycket med olka lekmateral, bygger med brädor, v har även utvecklat gården med olka lekstatoner, v har planterat och rensat bland våra odlngar och barnen återgår ofta tll våra smultronplantor och tttar om nte det fnns ogräs. Graffen: V väljer att vara ute när många andra avdelnngar har verksamhet nomhus. Då har barnen större ytor att tllgå. Barnen har spelat mycket spel under termnen och även flyttat med spel ut som de själva rtar Småbarnsavdelnng 3-6 år Storken/Krokodl: Under våren kommer v att nreda vår "husgavel" tll en plats v kan äta mellanmål och där fnns möjlhet att måla på utestaffl. V kommer att odla pallkragar ätbara växter, som barnen kommer att få möjlghet att plocka. Elefanten/Lejonet: V är ute mycket på vår gård. Barnen leker gärna med naturmateralet, bräder med mera, där de släpar runt, bygger och går balansgång. V har tllsammans planterat vårlökar som fnns på gården som v tttar tll då och då och följer utvecklngen av. Alla avdelnngar: Gemensamma aktvteter som städnng av gården, förskolansdag, Återvnnng av överblvna kläder som vårdnadshavarna har möjlghet att ta del av, hyllan fnns vår entré lätt tllgänglgt. Föräldranflytande: De har hjälpt oss med byggmateral som plankor, träbtar osv. Kommer att ha en aktvtetskväll ht-16 tllsammans med vårdnadshavarna då de bdrar tll gårdens mljö utvecklng. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Syskonavdelnng 3-6 år Delfnen:När v har haft grupperna har barnen fått välja vken grupp de vlle vara. När v har planterat olka växter har barnen vart med från sådd tll skörd. Barnen har haft med sg en sak och en bok där det barnet har ståt centrum. De andra har lyssnat på sn komps när de har berättat och vsat sna saker. Massagen har barnen vart bra föreblder tll de yngre barnen på en annan avdelnng. Duvan: V har bett barnen ta med böcker hemfrån för att skapa ett större ntresse på vlan. V har läst allt från faktaböcker om djur tll lte länge sagor. Kompssolen - Barnen fck komma på egna menngar om hur en bra komps ska vara. Barnen återkopplar ofta tll kompssolen då något blvt FEL leken - "Det där var nte kompssolen!" Våra matstuatoner - barnen kommenterar fortfarande matens betydelse genom att säga "om jag nte äter så orkar jag ju nte följa med och leka på en lekplats sen när jag går hem". Barnen återkommer också tll vkten av att smaka på maten - "Jag har smakat på såsen, men jag tyckte nte om den". Vad bra att du smakade allafall. Rngduvan: V har fått göra om vår llla rum tll lugna rummet där barnet har fått bestämma vlka regler det gäller rummet och som står uppskrvna på ett papper så att alla nya som kommer tll oss kan läsa vlka regler som gäller. V har även pratat mycket krng matbordet och matens betydelse och fått höra av barnen" om jag äter nte då orkar jag nte leka på eftermddagen" Småbarnsavdelnng 1-3 år Elefanten/Lejonet & Storken/Krokodlen: V jobbar med att lyssna på varandra, respektera varandras åskter "Om X säger att hen nte vll så får O lyssna." (barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen). V jobbar med "STOPP"-handen och att säga tll exempel "nej tack" om det är något man nte vll stället för att skrka/ta tll våld. V jobbar även med att om det är två eller tre barn som vll leka själva, så ska det fnnas möjlghet tll det under dagen, medan vd andra tllfällen "får alla vara med". Vd utevstelse bestämmer och väljer barnen tll största del helt själva vad de vll sysselsätta sg med. Även nomhus fnns det många tllfällen där barnen väljer vad de vll göra och v hjälper tll att tllgodose deras behov. Vd tllfällen får barnen själva välja vad det ska vara för samlng. De äldre barnen berättar och för de yngre fnns det blder att tllgå. Ibland håller även de äldre barnen samlngarna. Varje stund med barnen jobbar v med att "barn kan", "det kompetenta barnet". Att stötta dem när det är något de fnner svårt, för att de tllslut ska kunna klara av det själv. Tll exempel drcka ur glas, på- och avklädnng, hjälpa varandra. V uppmuntrar barnen när de gjort någon postv handlng tll exempel hjälpt en komps, blåst på komps när hen trllat med mera. V läser mycket böcker tllsammans med barnen. Barnen fångas och stter gärna med och lyssnar och kopplar av. Ibland är det vuxna som frågar om v ska läsa bok, många gånger är det barnen själva som vll att v ska läsa bok tllsammans. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat?

8 utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Vårt tllagnngskök har blvt KRAV - certferat under 2015 och detta påverkar övrga förskolans arbete med Grön Flagg utmärkelse. V arbetar ständgt med att förbättra och utveckla vår syn på kostens påverkan på vår hälsa. Samt sambandet med utevstelse/ rörelse skapar ökad aptt. Matkomposterng: Lunds kommuns mljömål att matkompostera, v har startat upp januar 2016 att matkompostera tllsammans med barnen. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V dokumentera vårt Grön flagg arbete på avdelnngarna och skckar nformatonen tll vårdnadshavarna på Unkum. V lägger ut på vår hemsda om vårt Grön flagg arbete samt Krav certferngen. vårt Kvaltetsrapport tll allmänheten och poltkerna vår nämnd beskrver v vårt grön flagg mål och arbetet. Föräldramöten är en naturlg nformatons tllfälle. Det har gjort att vårdnadshavarna ska ordna med en aktvtetskväll tll ht-16, för att hjälpa oss att utveckla vår utegård med mer kreatva utmanngar för barnen. v har också ordnat en anslagsplats vår entré för att vsa upp vårt Grön flagg arbete tll besökare och vårdnadshavarna. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Här är ett urval av kommentarer v har fått på vår gård då v hade fxat tll den, rum rummen. Ctat från barnen angående förändrngarna på vår utegård. Trattarna: Jättekul att man kunde prata och sjunga dom. Båda kunde man sjunga och prata. Kul att sjunga trattarna. Bra, att man kunde prata trattarna. Blbanan: Bra, det var kul att ploppa dom (blarna). Bensnstatonen: Bra att man kunde pumpa cyklarna, kul att tanka cykeln. Kojan: Bra, lte lten för oss som är fyra. Bra att den hållde bra. Var lte skön. Muskhörnan: Bra att de höll bra, dom gck aldrg sönder. Jag tyckte om att trumma på muskhörnan. Jag tyckte också det var kul att spela. Llla huset: Bra att man aldrg kunde ta loss spsen och att det var målat på hyllan. Jag provade spsen, det var rolgt. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Ctat från föräldrarna angående förändrngarna på vår utegård. Vad kul med gården, Så fnt med gården, Fna blder som v skckade - så pedagogskt (lade ut blder på unkum tll föräldrarna angående vår utegård). Vårdnadshavarnas kommentarer om våran mat på vår förskola: - Tänk om v föräldrar också kunde stanna och äta här hos er! - Härlgt att få hembakat bröd varje dag! - V har valt denna förskolan tack vare

9 att maten lagas på plats från grunden och med så hög andel ekologskt produkter! - Bra att n serverar fruktfat då barnen fyller år, stället för ex. glass, onödgt socker! b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Erfarenheten är att det var mycket lättare att arbeta för god mljö om v ALLA på förskolan hjälps åt. Om alla bdrar med något så skapar v tllsammans en helhet. Vårt nästa steg blr att utveckla vårt arbete mer tllsammans med barnen. Barnen måste få en större plats och delaktga från början vårt arbete. Det fnns många engagerade pedagoger och kökspersonal som vll fortsätta och utveckla framförallt vår gård "Kreatv utemljö". V på förskolan har haft en vlja tll förändrng snabbt och har lyckats bra med det. Idag syns och hörs det att v har arbetar mljömedvetet och mot Grön flagg utmärkelse.