FÖR MEDARBETARE VID SLU. Fokus pa nya VH-fak. Debatt: miljoanalytiker efterlyser karriarstege

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖR MEDARBETARE VID SLU. Fokus pa nya VH-fak. Debatt: miljoanalytiker efterlyser karriarstege"

Transkript

1 ESURS 2.08 FÖR MEDARBETARE VID SLU. Fokus pa nya VH-fak.. Debatt: miljoanalytiker efterlyser karriarstege... studenter Onskar klarsprak!..

2 I SKRIVANDE STUND INFORMATIONSAVDELNINGEN Box, 7077, Uppsala ISSN: TIPSA REDAKTIONEN! AKTUELLT Många klipp för SLU:are i media 14 Personalen trivs bättre på SLU 16 Professorsinstallation 17 Debatt 18 Nya informatörer på SLU 21 6 RESURS 2.08 UTBILDNING Det handlar om djur och människor 6 SLU prövar veterinärintresserade 8 Porträttet: Margit Nothnagl 10 SLU hymla inte med jordbruket 11 ALLTID I RESURS I skrivande stund 3 18 april Webbspalten 21 in Brief 23 Krönika: Fredrik Fernqvist 24 REDAKTION Ansvarig utgivare Pernilla Björk, Redaktionsansvarig Pernilla Persson, Redaktörer Katarina Toborn, , Mikael Propst, Bildredaktör & grafisk form Julio Gonzalez, LOKALREDAKTÖRER Sven-Olov Bylund, Umeå, Anette Neldestam, Alnarp, Johan Wetterberg, Alnarp, Vanja Sandgren, Skara, MEDARBETARE I DETTA NUMMER Richard Hopkins, Informationsavdelningen, Lotten Larsson, Gunilla Ramberg, Lisa Sennerby Forsse, Jenny Svennås Gillner TRYCK Intellecta Tryckindustri, Solna 2008 PAPPER Artic Paper Munken Lynx 120 g OMSLAG Montage Julio Gonzalez Det våras för SLU Våren har kommit. Just nu hukar snö dropparna under ett tillfälligt snötäcke, men talgoxarna utanför mitt fönster lurar man inte. Så här års är det ljuset som styr, och visst får man lust att stämma in den livliga konserten från buskar och träd. Regeringen har just presenterat sin skogspolitiska proposition där SLU får flera uppdrag. Vi ska utreda effekter av ett mer intensivt skogsbruk på begränsade arealer i syfte att öka skogens tillväxt. Det handlar om både produktion och miljö, såsom biologisk mångfald och andra naturvärden. SLU ska dessutom göra omfattande prognoser för den svenska skogens och skogsmarkens framtida upptag och utsläpp av växthusgaser. En viktig anledning är förstås att vi inom SLU kan erbjuda en samlad kompetens inom de olika områden som är viktiga för ett hållbart skogsbruk och där skogens roll som kolsänka också beaktas. Kompe tensen inom dessa och andra områden kan bara uppstå på ett sätt genom forskning och utbildning. För SLU gäller att få dagens unga att söka våra utbildningar och att en del av dem väljer att satsa på forskning. Kampanjen Koldioxidmannen var populär bland ungdomarna och kanske har den medfört att fler har hittat till SLU:s hemsida och lockats till studier här. Våra studenter får lätt jobb efter sina studier och det är en viktig faktor att ta fasta på i våra rekryteringskampanjer. I konkurrensen om studenter blir troligen ranking av våra lärosäten allt vanligare i framtiden. Ett exempel är den svenska universitetsranking nyligen utförd av Urank, en association för fria studier av nationella och internationella rankningar av universitet och högskolor. Där hamnar SLU på en hedervärd tredjeplats efter KI och Handelshögskolan i Stockholm. Mycket glädjande är också att veterinärprogrammet och forskarutbildningen inom veterinärmedicin vid SLU får mycket positiva omdömen i en internationell och nationell kvalitetsgranskning. Hög kvalitet, motiverade studenter samt god forskningsanknytning är några av omdömena i utvärderingen. Som medlem i en svensk delegation ledd av näringslivsminister Maud Olofsson besökte jag nyligen Washington för att diskutera forsknings- och innovations samarbete inom området förnybar energi. Slående var att det officiella USA idag tydligt visar att man satt klimatoch energifrågorna på den politiska agendan. President Bush som deltog på den internationella konferensen WIREC presenterade en ambitiös satsning på förnybara bränslen och kärnkraft! Sverige ligger långt framme i FoU vad gäller förnybar energi och de politiska ambitionerna om ökad samverkan gällde både forskning och näringsliv. 2 RESURS 2.08 RESURS

3 NOTISER NOTISER Strategin lanseras Den strategi för SLU:s verksamheter forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys som universitetet lämnade till regeringen i vintras kommer nu ut i ett antal olika former till SLU:s medarbetare. Den kommer dels i tryckt version i en svensk och en engelsk upplaga, dels i form av en PowerPoint-presentation, dels i formav en webbplats. SLU-anställda visar konst Det sjöd av aktivitet och de två små rummen i Ultunabiblioteket fylldes snabbt av allehanda konstverk under sista inlämningsdagen. SLU-anställdas egen konst ska ställas ut. Där stod stora tavlor inlindade i lakan, kartonger och kassar fyllda med broderier, lapptäcken, foton, silversmycken, keramik- och träföremål. Det här är mitt stora fritidsintresse, säger Malin Eriksson, som kommer kånkande på några av sina akvarellmålningar. Malin är lärare på landskapsarkitektutbildningen och ställer ut för första gången. Onsdagen den 16 april kl är det vernissage. Prorektor Lena Andersson-Eklund inviger då utställningen på nedre planet i Ultunabiblioteket. Konstutställningen pågår till den 23 april. Liknande utställningar anordnades under 2004 och Intresset var stort då också, men i år är det ännu fler som ställer ut. Det är kul att så många vill visa vad de gör på sin fritid, säger Barbro Livbom som är ansvarig för konsten vid SLU. Det är också roligt att det är så många olika tekniker. Mer info: Malin Eriksson, Stad och land, med en av sina akvareller. Katarina Toborn Göran Ståhl ny vicerektor Professor Göran Ståhl är ny vicerektor vid SLU och ansvarig för Fortlöpande miljöanalys under tiden 1 mars april Genom det unika uppdraget att svara för fortlöpande miljöanalys har SLU en särskild roll när det gäller samhällets kunskapsförsörjning och strävan mot en hållbar utveckling. Göran Ståhl är 46 år och professor i skogstaxering vid Skoglig resurshushållning vid SLU Umeå. Han är programledare för Riksskogstaxeringen inom Fortlöpande miljöanalys och kommer att arbeta som vicerektor på halvtid. Carlborg framtidens forskare Forskare Örjan Carlborg, Husdjursgenetik vid SLU Uppsala, får 8,5 miljoner kronor för fem års forskning av Stiftelsen för strategisk forskning. Stiftelsen delar inom utvecklingsprogrammet Framtidens forskare ut 20 forskningsanslag om 8,5 miljoner. Det var 188 yngre forskare som hade sökt dessa medel. Det har varit en grannlaga uppgift att vaska fram 20 kandidater bland så många oerhört kvalificerade sökande, säger professor Gunnar Svedberg, beredningskommitténs ordförande. Carlborg tilldelades förra året, som en av två svenskar, den prestigefyllda EUYRIaward av European Science Foundation. Studiesocial enkät avslutas Studiesociala rådet vid SLU, STRÅ, avslutar en studiesocial enkät i dagarna. Syftet är att kartlägga frågor som arbetsbelastning, likabehandling och stöd till studenterna. Fokus ligger på frågor som SLU kan göra något åt, till exempel hur information och stödfunktioner fungerar och vilka studiesociala insatser studenterna efterfrågar. Även frågor om eventuell diskriminering ingår. Enkätresultatet är viktigt för planering av arbetet med studentmottagande, studievägledning, likabehandlingsfrågor samt insparks- och kårutbildningar. Senast en studiesocial enkät gjordes var hösten foto julio gonzalez Linda värnar om internationellt utbyte och öppenhet Hon är 25 år, kommer från Uppsala, går på landskapsingenjörsprogrammet i Alnarp och har bara en termin kvar där. Hon har gjort karriär som festmästarinna, bostadsgeneral och kårordförande innan hon blev tillfrågad om att bli SLUSS-ordförande. Det är viktigt att utbildningarna blir så bra som man har lovat. De tar tid, och påverkar resten av mitt liv, säger Linda Wallgren om en av sina drivkrafter till att bli ny SLUSS-ordförande. Jag vill se hur man kan jobba mot gemensamma mål, studenter med olika utbildningar, tillsammans med SLU. Frågor om internationellt utbyte, både studenter som reser till SLU och de som reser ut från universitetet, ser hon som viktiga att driva nu. Helst hade Linda velat behålla den tvågradiga betygsskalan. När den nya fyrgradiga betygsskalan införs, funderar hon över om pressen kommer att öka för mycket på dem som idag ligger precis över gränsen till godkänt. Hon hoppas att kvaliteten i utbildningarna samtidigt höjs och att nivån för att bli godkänd hamnar på samma nivå som idag. Hon är tveksam till att olika lärosäten har skilda skalor. Jag hade hellre sett att alla högskolor har samma skala. Till sist vill Linda Wallgren verka för en större öppenhet inom och mellan studentkårerna vid SLU och även i förhållande till administrationen. Nya kurskataloger Nu finns kurskatalogen och Course Guide. Informationsavdelningen har tidigare producerat två programkataloger. Samtliga finns att beställa på SLU:s webbplats: Foto Jenny Svennås Gillner Mikael Propst Ny betygsskala i siffror Från två till fyra grader, så kan man sammanfatta SLU:s nya betygssystem. Resurs bad Claes I:son Lundin, avdelningsdirektör vid ledningskansliet, att förklara vad det betyder: SLU har valt en fyrgradig, målrelaterad skala. Betygs kriterier ska finnas för varje steg. Beteckningarna är samma som vanligen används inom tekniska utbildningar: U (underkänd), 3 (godkänd), 4 (väl godkänd) och 5 (mycket väl godkänd). Endast siffrorna används, förutom för 1 och 2 som inte är godkänt resultat och då är det förenklat med ett U. Vissa utbildningar och kurser har dessutom tillstånd att under en övergångsperiod använda den gamla tvågradiga skalan, till exempel veterinärutbildningen och de tvååriga programmen. Betygskalan är gemensam för hela SLU. För enstaka kurs kan fakulteten besluta om att endast använda den gamla tvågraderade skalan; IG och G. Det gäller kurser där examinationen till stor del består av övningar som inte kan bedömas efter betygskriterier. För hela program kan göras undantag, detta gäller till exempel veterinärutbildningen som fått anstånd medan den läggs om till ett nytt system. Varför har man valt just en fyrgradig skala? I praktiken kan man bara med acceptabel kvalité och upplösning beskriva kraven för godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Varför valde man inte den sjugradiga Bolognamodellen? Det finns ingen egen skala inom Bolognamodellen, utan den sjugradiga skala som brukar refereras till har utvecklats inom Erasmussystemet (ECTS). Skalan ska ses som en översättningsmall mellan olika betygssystem i Europa. Skalan är relativ, en viss procent av de godkända studenterna i en kurs ska få vissa betyg. I Sverige är vi emot att använda relativa betygssystem. MIKAEL PROPST Foto Jenny Svennås Gillner Storkonferenser på SLU Två större konferenser hålls på SLU i vår. Den maj hålls Meeting Global Challenges in Research Cooperation, arrangerad av Centrum för hållbar utveckling, SLU, och Uppsala universitet och sponsrat av Sida. På programmet finns bland annat hållbara energisystem, markförstöring och hållbart jordbruk. Den 9 12 juni arrangerar SLU och European Grassland Federation konferensen Biodiversity and Animal Feed, en stor internationell konferens på temat framtida utmaningar för vallproduktion. LARKSTUDENTER VISADE FULLSKALEPROJEKT I UPPSALA Vi valde att göra en installation på en busshållplats för att dra igång våren, för att vi inte ska missa denna årstid då vintern inte varit den bästa. Vi ville göra en glad installation som vi hoppades skulle ge många leenden, vilket den också gjorde. En vanlig busskur i Uppsala blev alldeles blommig och kvittrade dessutom. Så skriver Anna Lennartsson om sin grupps tolkning av temat En oväntad plats. I larkstudentgruppen ingick Mikaela Svensson, Joanna Silvermark Junemar, Maria Holmlund, Kristina Vikholm och Marie Wikström. På kan du höra fågelkvitter från busskuren. 4 RESURS 2.08 RESURS

4 UTBILDNING UTBILDNING Utbildning, forskning, byggen och människor, det är vardagen för de anställda vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, VH i vardagligt tal. Det som förenar är engagemanget för våra djur Text och foto Vanja Sandgren illustrationer torbjörn gozzi Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Dekanus: Arvid Uggla. Vice dekanus: Lotta Rydhmer Fakultetsdirektör: Yvonne Andersson Medarbetare: 478 personer Institutioner i Uppsala är: Anatomi, fysiologi och biokemi, Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Husdjurens utfodring och vård, Husdjursgenetik samt Kliniska vetenskaper. Hippologenheten och Enheten för renskötsel finns också i Uppsala. Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa finns i Skara. Det finns också flera centrumbildningar. VH fakulteten: Fakultetskansliet: Universitetsdjursjukhuset, UDS: Det handlar om djur och människor VH NL LTJ S Resurs kommer under våren och hösten att presentera SLU:s fyra fakulteter med start i detta nummer. Har du idéer eller önskemål, hör gärna av dig till oss på redaktionen. Åsa Wengström är 20 år och går andra året på etologi och djurskyddsprogrammet i Skara, den nyaste utbildningen vid fakulteten. Jag är intresserad av friska djur och djur i allmänhet, säger Åsa och påpekar att djurens välfärd blir alltmer uppmärk sammad idag. Jag tror att vi kommer att få mycket att göra på arbetsmarknaden. Vi kommer att bli en yrkesgrupp med kunskaper som ingen annan har. Andra utbildningar inom fakulteten är husdjursagronom- och veterinärprogrammen. Veterinärprogrammet har fått mycket positiva omdömen i en nyss redovisad kvalitetsgranskning och kommer från och med i höst att ta in studenter med hjälp av ett vårdprov. Lotta Rydhmer, som är vicedekan med ansvar för grundutbildningarna vid fakulteten berättar att de tvååriga utbildningarna till djursjukvårdare och hippolog ska utökas till treåriga program. De kommer att kunna göras mer forskningsanknutna, säger hon. Vi har haft bra utbildningar innan och nu blir de ännu bättre, inte minst med hjälp av våra studenter som deltar i fakultetens nämnder och råd. En het fråga är de nya betygen. Jag tror de kan ge en kvalitetshöjning, säger Lotta Rydhmer. Alla blir tvungna att tänka mer på lärandemål och undervisningsmetoder. Examinatorerna jobbar med betygskriterier nu som sedan ska diskuteras i programnämnder där vi kan fånga upp studenternas åsikter. Från underskott till tillskott Arvid Uggla, dekanus vid fakulteten sedan den bildades 2004: Vi har minskat antalet institutioner från 17 till sex genom att organisatoriskt föra samman likartade ämnesinriktningar, säger han. Man gick in i den nya fakultets bildningen med 65 miljoner i underskott och till råga på allt var lokalerna på KC (Klinikcentrum) mögelangripna och hade läckande tak. Det var en tuff start, säger Arvid Uggla Det handlade om människor, och många var oroliga. Samtidigt ger han en eloge till alla sina medarbetare för deras konstruktiva arbete under processen. Idag ser bilden annorlunda ut. Vi skapade det nya Universitetsdjursjukhuset, UDS, genom avknoppning av djursjukvården från den akademiska verksamheten. Vi sneglade på hur man gör inom de humanmedicinska utbildningarna och i januari 2007 var UDS igång. Den akademiska expertisen på den kliniska sidan samlades senare i institutionen för kliniska vetenskaper. Här finns omkring 120 personer som sysslar med forskning och undervisning kring smådjur, häst, idisslare, svin, försöksdjur med mera. Det känns som att fakulteten är på rätt väg, vilket är väldigt kul, säger Arvid Uggla. Nu har vi en långsiktigt hållbar plattform och ekonomin är under kontroll. Anläggning modernast i Europa Djuren finns också med i andra viktiga planer för VH. Vi skapar ett nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur på Funbo-Lövsta utanför Uppsala, säger Arvid Uggla. Här planeras för mjölkko-, svin-, och fjäderfästallar och vi hoppas på beslut från SLU:s styrelse i juni om byggnation. Lantbrukets organisationer och företag tror på projektet, som ska bli den mest moderna anläggningen i sitt slag i Europa. Jordbruksministern, som också har välkomnat SLU:s initiativ, har uttryckt sig med orden sikta på att bli bäst. Med 500 mjölkkor som kan användas för genetisk, näringsfysiologisk och veterinärmedicinsk forskning ser chanserna goda ut. Och inte nog med detta. Efter 30 år på olika platser i Uppsala ska forskarna nu få ett gemen- samt hus. Efter sommaren 2012 ska det nya VH-huset stå klart. Det är stora projekt som innebär mycket arbete för alla inblandade, säger Arvid Uggla. Men de är nödvändiga för fakultetens framtid och det är en förmån att få arbeta med framtidsfrågor. Han vill också gärna framhålla att HMH i Skara är ett viktigt resurscentrum med kompletterande kompetenser och goda relationer med näringen. Den akademiska kompetensen i Sverige inom husdjursområdet finns vid VH. Det har visat sig inte minst genom det massmediala intresset kring husdjurens roll för klimatet och för sjukdomar som kan överföras från djur till människa, till exempel fågelinfluensa. Det är intressant att se att vi kan tillhandahålla den forskning och utbildning som krävs inom så många av dagens aktuella frågor kring djurhållning, djurhälsa, djurvälfärd och våra livsmedels kvalitet och säkerhet, avslutar Arvid Uggla. Vår fakultet kommer alltid att ha viktiga uppgifter! << Åsa Wengström och labradorvalpen Ambra. 6 RESURS 2.08 RESURS

5 UTBILDNING UTBILDNING Veterinärprogrammet är ett av våra populäraste PROGRAM. Under 2007 sökte 1350 personer till 100 platser. Det har krävts både tur och toppbetyg vid antagningen. Men nu införs ett vårdprov för att rangordna de sökande. BETYG VÄRDERAR INTE HUR PERSONEN ÄR, MEN DET GÖR INTE VÅRDPROVET HELLER. FÖR DET KRÄVS DET INTERVJUER Text Jonathan Sohl Foto Julio Gonzalez SLU prövar veterinärintresserade Samuel Jakobsson och Anja Pedersen läser båda till veterinärer och är positiva till det nya vårdprovet. Tidigare har det ofta varit lotten som avgjort vilka som kommit in på programmet, men under 2008 och 2009 kommer de sökande till veterinär utbildningen att göra ett vårdprov (initierat av Högskoleverket). Provet är ett nytt verktyg för att på försök rangordna de som söker. Om två år ska det utvärderas. Det rör alltså på sig i frågan om antagningen till veterinär utbildningen, men vad tycker studenterna och lärarna? Lotta Rydhmer är vicedekanus med grundutbildningsansvar på VH-fakulteten. Det vore jätteskönt att komma bort från lottningen. Alternativ antagning med intervjuer har tidigare prövats på veterinärprogrammet. Det är möjligt att kombinera vårdprovet med intervjuer i framtiden, men först ska vi se hur provet fungerar för oss. I bästa fall slipper vi intervjuerna. Hon påpekar dock att betygen grundar sig på tre års arbete under gymnasiet, medan vårdprovet mäter vad studenten presterar under en enda provdag. Vi får inte glömma bort att för SLU är det här ett försök. Men för de sökande är det stort allvar, eftersom de ofta velat bli veterinärer i många år. Sistaårsstudent: Betyg värderar inte hur personen är, men det gör inte vårdprovet heller. För det krävs det intervjuer. Anja Pedersen går femte året på veterinärprogrammet och är under 2008 ordförande i VMF. När Anja sökte till veterinärprogrammet första gången genomfördes fortfarande intervjuantagningar. Intervjudagarna var jättebra. Man visste vad en veterinär var men egentligen inte vad det innebar. Det blev tydligt då. Anja har varit med och gjort prototypen till det nya vårdprovet. Hon tycker att provet är bra men lite för humaninriktat. Den mest positiva effekten är att det på ett mer rättvist sätt än högskoleprovet mäter kvalitéer som behövs för utbildningen. Intervjuer är det bästa alternativet. Ett prov är statiskt och inget bra sätt att mäta etik och moral utifrån. Det blir för fyrkantigt. Men du tycker att det behövs ett lämplighetsprov för veterinärer? Ja, till viss del. Betyg värderar inte hur personen är, men det gör inte vårdprovet heller. För det krävs det intervjuer. Lärare: ett sätt att ge alla sökande samma chans Camilla Björkman är lärare på veterinär programmet och ordförande i programnämnden. Vårdprovet har inte lett till någon större diskussion bland lärarna. Det är fortfarande relativt okänt bland dem, men frågan har kommit till programnämnden och vi har ställt oss positiva utifrån vad vi fått höra. Camilla tycker lottningsförfarandet varit olyckligt, och tror att vårdprovet kan bli bra för universitetet men framförallt för dem som söker. Att göra provet kan ge ett riktigare underlag för de sökande. De får en tydligare bild av programmet och förhoppningsvis en bättre känsla för om det verkligen är det de vill läsa. Hon ser inte heller provet som ett lämplighetstest, utan mer som ett sätt att ge alla sökande samma chans. Det finns många olika arbetsuppgifter för veterinärer. Alla kommer heller inte att jobba på en klinik eller ett djursjukhus. Möjligtvis behövs ett lämplighetstest för att få studenter som klarar studierna, men redan nu har vi väldigt få som inte gör det. Förstaårsstudent: Ett av provets problem blir nog att det är ogynnsamt för dem som inte kommer direkt från gymnasiet. Samuel Jakobsson går första året på veterinärutbildningen. Han antogs på betyg till veterinärprogrammet förra året och är en av trettio killar i en klass på hundra personer. Jag trodde inte jag hade så stor chans att komma in. Jag har sökt två gånger tidigare men utan fullständiga betyg. Visst var det lite nervöst efter första antagningsbeskedet. Riktigt säker på att jag kommit in var jag inte förrän jag var här i Uppsala. Samuel bestämde sig redan i nian för att han ville bli veterinär. Djursjukvårdare hade också fungerat, men jag ville hellre bli veterinär. Vad tyckte du om vårdprovet när du gjorde testversionen av det? Det var ganska svårt. Kunskapsdelen är lättast om du kommer direkt från gymnasiet, och den andra delen består mer av tolkningar av situationer. Ett av provets problem blir nog att det är ogynnsamt för dem som inte kommer direkt från gymnasiet. Intervjuerna är nog bättre i så fall. << FAKTA OM VÅRDPROVET Vårdprovet består av tre delar: - kunskapsprov - kommunikativ kompetens - förmåga att samspela med andra människor Det kommer att användas för att särskilja de som har 20,00 i gymnasiebetyg respektive 4 i folkhögskolebetyg. De som inte gör vårdprovet rangordnas lägre än de som har genomfört det. Antagningen i urvalsgruppen från högskoleprovet berörs inte av försöket med vårdprov. 8 RESURS 2.08 RESURS

6 UTBILDNING PORTRÄTT UTBILDNING NAMN BAKGRUND EXAMEN UTBILDNINGSLEDARE ÖVRIGT Margit Nothnagl Född 1974 i Spitz an der Donau, Österrike Gymnasielärare biologi och geovetenskap, Wiens universitet Fil. Dr. trädgårdsvetenskap, SLU, 2006 Sedan augusti 2007 vid LTJ-fakulteten i Alnarp Filosofera, göra och höra musik, naturen, familjen TEXT JOHAN WETTERBERG FOTO JULIO GONZALEZ " Jag är mer pedagog än forskare, brinner mer för utbildningsfrågor än för forskningsämnet. Men att vara disputerad biolog ser jag inte bara som ämneskunskaper utan främst som en viktig erfarenhet. Men vägen till jobbet som utbildningsledare i Alnarp var inte spikrak eller självklar. Margit föddes i Österrike, i en liten by med ca 2000 invånare vid namn Spitz an der Donau tio mil väster om Wien. Hon växte upp med tre systrar, föräldrar och farfar i en miljö fylld av den mindre ortens samhällsliv, traditioner och musik. Intresset för biologi och språk ledde fram till en högstadie/gymnasielärarutbildning i biologi och engelska. Det viktigaste är att hålla koll på vad "våra studenter kan när de är färdiga. Att de är rustade för arbetslivet. Från Alperna till Alnarp Via Wiens universitets Erasmusutbyte blev det 1996 Lund för en termin biologi varav två månader i ett projekt på SLU i Alnarp. Efter att ha avslutat sina kurser i Wien återvände hon till Alnarp 1998 för exjobb och disputerade Under dessa år träffade hon även sin man, Christer, och fick de två barnen Hanna och Jens. Under föräldraledigheten fick jag perspektiv på min framtid och insåg att forskning inte var huvudintresset. Margit hade påbörjat en utbildning som rektorstrainee då tjänsten som utbildningsledare utlystes. Jobbeskrivningen kändes helt rätt! Jag kände som rektorstrainee hur givande det var att jobba med människor och utbildningsfrågor. I juni 2007 kom beskedet om att hon fått jobbet som utbildningsledare på SLU i Alnarp. Rollen som nätverkande strateg Utbildningsledare, man kan förklara rollen som en strategisk satsning på utbildning på fakultetsnivå samt ett språkrör för SLU:s gemensamma intressen i utbildningsfrågor. Med tanke på att utbildningsledare är en ny tjänst finns möjligheter att utveckla tjänsten. Jag ser mig främst som ett stöd och en länk mellan administrationen och akademin, förklarar Margit. En viktig del av rollen tycker hon är att skapa nätverk som spänner över fakulteterna. Men framtidens största utmaningar som utbild ningsledare tror hon ligger i implementeringen av Bolognaprocessen, internationalisering och kvalitetssäkring enligt strategin. Ett av målen är att göra SLU mer prestigefyllt för internationella studenter och skicka f ler av våra studenter utomlands. Med det nya utbildningscentret i Alnarp på plats har vi en proffsig utbildningsadministration, en trygghet för både lärare och studenter. Drivande skall vara gemensamhetskänslan, service och effektivitet. Att få alla att inse sin egen kapacitet på alla nivåer! << MARGIT Övriga utbildningsledare på SLU: Anna Rudebeck NL-fak Anders Karlsson, S-fak Anders Alanärä, S-fak Svante Axelsson, VH-fak UNDERVISNINGENS NÄRA FORSKNINGSKONTAKT ÄR BRA. MEN DEN KOMPETENS NÄRINGSLIVET EFTERFRÅGAR GLÖMS BORT. SÅ SÄGER YLVA JONZON OCH ANNA DENCKER, BÅDA MYCKET NÖJDA STUDENTER VID SLU UPPSALA. 10 RESURS 2.08 RESURS

7 UTBILDNING UTBILDNING Anna Dencker och Ylva Jonzon är två studenter som är väldigt nöjda med sina respektive utbildningar. Möjligheterna till utbytesstudier utomlands och till gäststudenter här värderar de högt. SLU hymla inte med lantbruket! Ylva Jonzon blir klar i augusti med en dubbel examen, dels på ekonomiprogrammet med naturresursinriktning och dels på agronomekonomprogrammet. Anna Dencker har uppgraderat sin husdjursinriktade agronomutbildning till en Master of Animal Science, och tar examen våren Ylva kommer från ett icke akademiskt hem i Sundsvall, där pappan drivit ett bilskoleföretag och mamman arbetar som tandsköterska. Efter gymnasieexamen på naturvetenskapligt program var hennes väg till SLU inte spikrak. Slump hamna på SLU Det var en slump att jag hamnade här. Jag hade läst samhällsvetenskap som kulturantropologi innan vid Uppsala universitet, säger Ylva. En kurskamrat läste även ekonomi på Ultuna. Eftersom Ylva gillar både matte och nationalekonomi, samt den tvärvetenskapliga miljöanknytningen vid SLU, blev hon intresserad och sökte sig hit. För Anna däremot var vägen desto rakare. Med båda föräldrarna som läkare kändes naturvetenskap rätt, och hon valde att studera på naturbruksgymnasiet i Ås. En entusiastisk lärare där, själv husdjursagronom, väckte Annas intresse för SLU. Men jordbrukets låga status då 2003 gjorde henne tveksam. Tungan på vågen blev ett stipendium till LRF:s kursgård, där hon träffade likasinnade från södra landet vilka dessutom var mycket positiva till lantbruk. Jag har trivts väldigt bra Vad tycker då de båda om SLU? Jag har trivts väldigt bra och är jättenöjd med de sista tre åren, säger Ylva Jonzon. Det har varit stimulerande. Jag var däremot missnöjd i början. Det var slappt. Och det är tråkigt att jag inte får graderade betyg utan bara G. Det är en klar nackdel som gör det svårt att konkurrera med andra ekonomer och som hade kunnat få mig att välja ett annat lärosäte än SLU. En annan negativ faktor i början, som hon tror bidragit till avhopp från ekonomprogrammet, är att inriktningen på forskning varit så stark att man glömt att tala om företagens kompetensbehov. Det tog lång tid innan jag förstod vad arbetsmarknaden egentligen efterfrågar. Mina ögon öppnades när jag var utbytesstudent i USA och man pratade om vad som var bra för företagen. Anna är inne på samma linje: Det var dålig information om vilken kompetens som behövs efter studierna. Man vet ju inte vad näringslivet kräver. Däremot håller Anna inte med om att tempot kunde ha varit högre i början: Det var inte slappt första året, kanske inte alltid så engagerande, men andra till fjärde året gav mycket då engagemanget från lärarna var otroligt starkt. Att undervisningen ligger nära den senaste forskningen ger också väldigt mycket. Jag är jättenöjd med min utbildning. Undervisningen har visat en fantastisk kompetens och bredd. Gör gemensamt projekt Att tjejerna blivit goda vänner beror på att de nu går en gemensam kurs i agro system. De jobbar också med ett gemensamt projekt för DeLaval. Att dela kurs med andra inriktningar ser de positivt på. Om både Ylva och Anna var kritiska till en början, så har deras inställning svängt efterhand. Ju mer specialiserad undervisningen har blivit desto tydligare har den också framstått. Pedagogiken har bara blivit bättre desto högre kurser man gått, menar tjejerna. Jag gick en kurs i tillväxt och miljö, säger Ylva. Vi var bara två studenter, men den hölls ändå! Det var bra och jag kände mig privilegierad. Den senaste reklamkampanjen med Koldioxidmannen uppskattades av Ylva: Den var kul och väckte debatt. Webbplatsen var bra. Koldioxidmannen överraskade För Anna innebar kampanjen dock en överraskning: Jag fattade inte alls att det var SLU som det handlade om. Jag upplever inte att SLU är så kopplat till miljön. Jag såg Koldioxidmannen på Aftonbladets webb, men först när jag senare hittade ett kort i biblioteket förstod jag att SLU låg bakom. De menar båda att marknadsföringen av SLU generellt drar för mycket åt det hippa hållet. HYmla inte med jordbruket Reklamen ger inte rätt bild, säger Ylva. Den är klyschig och lättsam. Vid universitetet där jag var i USA försöker man inte dölja att man håller på med jordbruk. Jag tror man tjänar mer på det, att stå för det man är bra på och inte hymla. Anna har blandade känslor: Jag kan förstå SLU och rädslan att marknadsföras med lantbruk. Men att vara i en stad med många studentnationer är inte viktigast! SLU kunde gå i bräschen för lantbruket. Ylva vill hellre lyfta fram nöjda studenter som får bra jobb, jätteduktiga forskare och professorer samt en bra akademisk utbildning. Även positiva rankinglistor är bra att visa på. Försök med rak approach! Lantbruket är det som du äter till frukost. << Text Mikael Propst foto julio gonzalez 12 RESURS 2.08 RESURS

8 AKTUELLT AKTUELLT I Resurs nr 6 förra året uppmanade redaktionen läsarna att skicka in exempel på när de själva eller någon kollega blivit omskrivna i media. Några SLU:are hörsammade detta och har skickat in en hel del tidningsklipp tack för det! Jag har velat jobba med djur, säger Lina Hidås på DN:s omslag den 10 mars. Hon är agronomstuderande. Resurs har också med hjälp av en söktjänst studerat hur mycket SLU syns i medierna. Största SLU-nyhet med 90 träffar till och med vecka 11 i år, är nyheten om kornas pruttar. Den rosade veterinärutbildningen får nära 60 träffar under vecka 10, den totalt bästa veckan med 260 SLU-relaterade artiklar. Text Mikael Propst Många klipp för SLU:are i media En som varit flitig i media under 2007 är Marcus Hedblom, forskare vid Ekologi, SLU Uppsala. I vår söktjänst Retriever finns 55 relevanta träffar på honom under förra året. Själv har han skickat in en lista där 15 tidningsklipp räknas upp för samma tid. Marcus disputerade förra året och det gav eko i form av rubriker som Grönområden ger rikt fågelliv i städerna. Att TT, som är en stor nyhetsbyrå, skrev om avhandlingen har bidragit till den stora spridningen. Maj-Lis Pettersson, statskonsulent vid Ekologi, är en annan flitig mediaperson. Förutom att hon är återkommande trädgårdsexpert i Odla med P1 och Radio Uppland så är hon ofta citerad i andra sammanhang med anknytning till trädgård. Så här skrev Martin Aagård i SvD:s radiokrönika den 14 september 2007: I ärlighetens namn finns det bara ett program som fortfarande tar sitt How to-uppdrag på största allvar: Nämligen Odla med P1 som inte handlar om något annat än det eviga problemet How to få min trädgård att blomstra. Han skriver vidare: man blir ändå varm i hjärtat av denna sista radioutpost för de handfasta rådens poesi. Maj-Lis Pettersson har också skickat in många klipp på sina kollegor. Här finns till exempel skriften Hemträdgården nr 1/08, där universitetslektor Tom Ericsson, Stad och land vid SLU Uppsala, själv skriver att Allt fler människor lever i dag sina liv utan närmare kontakt med naturen. Det är därför inte så konstigt att vårt sätt att gödsla ofta har föga gemensamt med de naturliga processer som förser växterna med näring. Från Vindelns försöksparker har forskningsassistent Kristina Ahnlund Ulvcrona skickat flera spännande klipp på sig själv och på olika kollegor. I tidningen Skogsland nr 13/07 säger hon själv följande om en talldominerad, oröjd och gödslad skogsyta: Här står 80 ton, den stora tillväxten har förvånat oss. Även om årlig gödsling inte är realistisk i en vanlig produktionsskog så visar försöket att skogen verkligen svarar på kvävetillskottet. En kollega till henne, doktorand Charlotta Erefur, är intervjuad i Väster bottningen den 20 september förra året: Schackmönstrad avverkning på beståndsnivå kan ge ekologiska vinster. Rubriken på reportaget blev Schack men inte matt, och ett flygfoto visar en skog med avverkade ytor som i ett schackbrädesmönster. Resurs kommer att belöna ovan nämnda personer som skickat in material. << Vänster sida: Exempel på tidningsklipp där SLU-personal finns med. Överst: Doktorand Charlotta Erefur intervjuades i Västerbottningen 20 september Mitten: Statskonsulent Maj-Lis Pettersson, Ekologi, uppträder ofta i både spalter och etermedier, här i Trädgårdslandet Nederst: Forskare Marcus Hedblom var nyligen omskriven i Upsala Nya Tidning, det här var dock 26 maj 2007 i samma tidning. SLU har nära träffar i media 2007 Vecka tre i år innebar förstås mycket SLUpublicitet med totalt 240 träffar. Förutom uppmärksamheten kring kornas växthusgaser genomfördes också klimatkampanjen då. Koldioxidmannen och Koldioxidens vänner gav tillsammans drygt 30 träffar. I början av året gav algen gubbslem ett 40-tal träffar. Andra populära ämnen har varit laxodlingar som hotar vilda bestånd och vårdprov för veterinärer med över 30 träffar vardera. Under hela 2007 gav söksträngen SLU, Sveriges lantbrukuniversitet, Alnarp, Grimsö med flera ortsrelaterade sökord träffar. KI hade som jämförelse under samma år träffar, Uppsala universitet och Lunds universitet träffar. För SLU:s del var naturligtvis det vetenskapliga fusket i Umeå ofta omskrivet och bidrog starkt till att vecka 16 med 282 SLUträffar blev 2007 års toppvecka. Spionaffären gav stort genomslag under 2006 och bidrog till att vecka 8 toppade året med 236 träffar. Andra stora frågor var naturligtvis de nya rönen om aspens blomning samt skyddsjakt på varg. Vargen är generellt mycket omskrivet i media, och ofta med SLU-kopplingar. Under hela 2006 var antalet SLU-nedslag De tio tidningar där SLU förekom oftast under 2007 var i storleksordning: Upsala Nya Tidning, Sydsvenskan, ATL Lant brukets affärstidning, Helsingborgs Dagblad, Västerbottenskuriren, Land Land- bruk, Jordbruksaktuellt, DN, Kristianstadbladet samt Göteborgs-Posten. Medierna i Skåne län var de som skrev mest om SLU, följt av Uppsala och Västerbotten. Som med all statistik får man vara försiktig. Den söktjänst som SLU använder sig av, Retriever, söker bland papperstidningar, webbplatser och nyhetsbyråer. Sökningen sker även bland medier i de nordiska grannländerna. Samma nyhet kan förekomma två gånger hos samma utgivare, både i papperstidningen och på motsvarande webbplats. En del tidningar, som till exempel DN, söks dock bara på webben. Flera tidskrifter saknas helt i underlaget. Andra brister är till exempel att flera etermedier saknas, att underlaget tidigare år var begränsat vilket gör det svårt att jämföra ett år med ett annat, samt att det blir en del felaktiga träffar. << Retriever Analys Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Datum: Mediesök / Profil "Sveriges Lantb Mediesök 01/08 02/08 03/08 04/08 05/08 06/08 07/08 08/08 09/08 10/08 11/08 Total "Sveriges Lantb.. Kornas pruttar och Koldioxidmannen gav SLU en rivstart vecka 3 i år. Total RESURS 2.08 RESURS

9 AKTUELLT STRATEGI AKTUELLT Nu finns det vind i seglen och en framtidsoptimism på SLU. De anställda tycker att det är roligt att det går bra för SLU och är stolta över sitt universitet. Det finns också en glädjande stor trivselfaktor här, säger sociolog Tuula Eriksson. Text Mikael Propst ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO Personalen trivs bättre på Personalen trivs bättre på SLU! SLU! Tuula Eriksson har tolkat en ny personalenkät om arbetsklimatet. För tre år sedan gjordes en liknande undersökning. Då befann sig SLU:arna mot slutet av en mycket smärtsam process, som innebar stora förändringar i form av omorganisationer och många uppsägningar. Detta speglade naturligtvis både enkätsvaren och den samtida bild som gavs i medierna. Nu uppmärksammas SLU för positiva saker, dels för forskningen och dels för rankingresultat, säger Tuula Eriksson. Där förut många oroade sig för om de skulle få sluta, finns idag tvärtom positiva förväntningar på både ekonomi och organisation för framtiden. Det är tilltron till organisationen som inger mest hopp, menar hon. Hon betonar samtidigt att det här är värden som måste vårdas, förvaltas och ständigt utvecklas. Tuula pekar på ett annat mycket positivt resultat. Ungefär två tredjedelar av de svarande valde betyg fem eller fyra på en femgradig skala, på frågor om hur man trivs med sina arbetsuppgifter respektive sin arbetsplats. Faktorer som självständighet, frihet under ansvar, spännande och viktigt lyfts exempelvis fram till sammans med saker som bra arbetskamrater, bra stämning och bra ledning. När hon ska ge exempel på negativa tecken i undersökningen, tvekar Tuula inte: Nästan en tredjedel upplever att de inte får den feedback eller uppmuntran som de behöver av arbetsledning. Mer feedback önskas även av kollegor. Även när det gäller medarbetarsamtalen finns det problem, till exempel har inte hälften av personalen haft sådana samtal senaste året. Det kan finnas behov av olika slags medarbetarsamtal. Seniora forskare kanske exempelvis har behov av att diskutera strategin på en enhet. Det är också viktigt att medarbetarsamtal följs upp. Personal enheten arrangerar nu redan i vår en utbildning i medarbetar samtal. Förmågan att hantera och lösa konflikter på arbetsplatsen är ett annat problem. På den frågan ger en tredjedel bottenbetygen ett och två. Endast några procent menar att det här sköts mycket bra. Konf likthanteringen brister generellt. Man tycker att det är svårt att gå till chefen med besvärliga problem. Men det handlar om ett aktivt medarbetarskap; att se när någon mår dåligt eller är borta från jobbet. Du är min arbetsmiljö det är allas ansvar att vårda och förvalta, menar Tuula. När det gäller att se en tydlig koppling mellan egen arbetsinsats och verksamhe- tens mål har det skett en avsevärd förbättring sedan förra mätningen. Något som däremot är fortsatt besvärligt är stressen. Fler än hälften säger att de alltid eller nästan alltid är stressade i arbetet. Många tycker inte att arbetsdagen räcker till. Man har inte arbetat med om prioriteringar efter omorganisationer. Det finns också en osäkerhet i anställningen och forskare som är osäkra på medel i en hårdnande konkurrens. << FAKTA OM ARBETSMILJÖENKÄTEN Undersökningen genomfördes under 2007 och är en uppföljning av enkäten Båda mättillfällena hade cirka svarande. Syftet är att studera hur de anställda upplever sin arbetsmiljö vid SLU. Rektor och Universitetets Samverkanskommitté (USK) är uppdragsgivare. Tuula Eriksson, till vardags forskare på Stad och land och flitigt anlitad vid omorganisationer vid andra myndigheter, har sammanställt och tolkat rapporten. Personalspecialist Joakim Sundén är kontaktperson vid Personalenheten, som nu ska följa upp resultaten och ge förslag på åtgärder. På se hittar du mer information om enkätresultatet. Installation Globalisering har blivit ordet för dagen och kommit att sammanfatta de många processer som är en följd av förbättrade kommunikationer, ökad tillgänglighet och allmänt gränsöverskridande. Jag ser internationaliseringen som en viktig framgångsfråga för SLU. Rektor Lisa Sennerby Forsse angav inriktningen vid årets professorsinstallation på Ultuna, då 11 nya professorer fick sina diplom. De representerar den bredd och djup som finns inom SLU, här hemma och runt om i världen. Det gav de nyinstallerade också prov på vid sina mycket uppskattade och intressanta föreläsningar. Högtidsdagen avslutades traditionsenligt med en god middag för de nya professorerna, deras anhöriga och inbjudna gäster. Strategisk allians Anki Croon, tidigare SLU men numera Stiftelsen strategisk forskning, SSF, i dansens virvlar med en glad universitetsdirektör, Ulf Heyman. TEXT GUNILLA RAMBERG FOTO JENNy SVENNÅS GILLNER Tre nykomlingar i professorskåren Åse Sternesjö, Kristina Dahlborn och Ann-Marie Dalin. Idag är nära 21 procent av professorerna kvinnor vid SLU. De senaste tre åren har 11 nya kvinnliga professorer av totalt 38 professorer anställts, vilket innebär 29 procent. Målet är 34 procent kvinnliga professorer. Äntligen professor! Samlade runt rektor Lisa Sennerby Forsse står 2008 års nya SLUprofessorer. Fr v i främre raden Ann-Marie Dalin, Åse Sternesjö, Björn Ekesten, Kristina Dahlborn, Ulf Magnusson. I bakre raden fr v Harry Blockhuis, Lennart Söderquist, Tomas Pärt, Johan Höglund och Göran Thor. Harry Blockhuis framförde de nyinstallerade professorernas tack vid middagen. Han kommer från Holland och arbetar också vid universitetet i Wageningen. Bakom honom står tulpaner, men de är inte från Holland utan från Sörby handelsträdgård utanför Gävle. För tionde året i rad har man skänkt tulpaner till professorsinstallationen på Ultuna! Professorsinstallation är inte bara högtid det är familjefest också. Här står Göran Thor och pratar med sin japanska hustru Masako Hayakawa Thor och deras barn globalisering på det privata planet. På bilden finns också professor Helene Lundkvist, prefekt på institutionen för ekologi. 16 RESURS 2.08 RESURS

10 EBATT DEBATT Mats Wallin och Lars Sonesten når inte upp till stegen för karriärmöjligheter inom Foma. Avsaknad av karriärstege för Fortlöpande miljöanalys " Vill du göra akademisk karriär och få en fast anställning ska du inte satsa på SLU:s verksamhetsgren fortlöpande miljöanalys, Foma. Den slutsatsen kan vi dra utifrån dokumentet Forskar- och lärarkarriären vid SLU. Den snarare försvårar än underlättar rekrytering av personal till Foma, och den saknar karriärsteg för prestationer inom Foma. För att kunna tillsvidareanställa en forskare måste han/hon vara antagen som docent. Det innebär att om man vill anställa en relativt nydisputerad person för att i jobba med Foma så är en tvåårig projektanställning enda möjligheten. Alternativen är en tvåårig postdoc eller fyraårig forskarassistenttjänst. Båda dessa tjänstetyper är dock helt inriktade på forskning och den senare med målsättning att uppnå docentkompetens inom fyra år. Arbete med Foma är således inte en merit utan snarare något som enbart försenar den akademiska karriären. Om man genom åren strikt skulle ha tillämpat reglerna i Forskar- och lärarkarriären, så skulle nästan ingen av institutionens forskare kunnat erbjudas tillsvidareanställning från början, utan fått nöja sig med kortare projektanställning. Vi tror inte att vi hade blivit lika framgångsrika med en sådan personalpolitik. Om man huvudsakligen arbetar med Foma så hinner man inte uppnå docentkompetens inom ramen för en tvåårig projektanställning. Det har man definitivt inte heller möjlighet till om man tar omvägen via arbete några år på en miljömyndighet. Är det verkligen meningen att de forskare som vill satsa på Foma inte ska få tillgodoräkna sig sina prestationer inom Foma för att uppnå tryggheten med en tillsvidareanställning? Är det heller inte meningen att vi ska ha ett utbyte med omvärlden så att även kompetenta personer utanför universitetet ska kunna erbjudas anställning och karriärmöjligheter inom Foma på SLU? Gentemot stora uppdragsgivare som till exempel Naturvårdsverket måste man kunna tillhandahålla speciell expertis över lång tid. Det kan gälla till exempel taxonomisk eller ekologisk kompetens. Här är den specifika kompetensen samt intresset för Foma viktigare än huruvida personen är docent eller inte. Samma sak gäller inom andra Foma-områden där erfarenhet av arbete med miljömålsindikatorer och miljöövervakning på en myndighet, är värdefull kompetens. Om vi framöver inte kan rekrytera personer med denna typ av kompetens, riskerar vi att utarma verksamheten. Vi efterlyser således en karriärstege för Foma som möjliggör att forskare anställs för att huvudsakligen arbeta med Foma, och där kvalificerad kompetens inom Foma väger lika tungt som docentkompetens. << Mats Wallin, Forskningsledare vid institutionen för miljöanalys och Koordinator för FOMA-program Sjöar och vattendrag Lars Sonesten, Forskare vid institutionen för miljöanalys Läs mer om Mats Wallins och Lars Sonestens övriga synpunkter och förslag på Där kan du också kommentera artikeln. Kommentar eller synpunkt? Mejla på Vi publicerar på webben. Mer information om Forskar- och lärarkarriären finns på: REPLIKer Ulf Heyman, universitetsdirektör: SLU har i sin strategi understrukit vikten av att ständigt arbeta för att förbättra kvaliteten i verksamheten. För forskningen har ett antal generella åtgärder såsom aktivitetsrelaterad tilldelning av statsanslag, särskilda excellensbidrag samt en strukturerad lärar-/ forskarkarriär införts, vilka kompletteras med särskilda satsningar och strukturella förändringar. Åtgärder inom utbildning och fortlöpande miljöanalys är svårare eftersom möjligheterna att utnyttja extern peer review (publikationer, externa medel, utmärkelser) är begränsade för dessa verksamhetsgrenar. Det har medfört att vi inte lyckats införa en lika tydlig kvalitetsstyrning. Inte minst gäller det fortlöpande miljöanalys där statsanslagens fördelning saknar koppling till något produktionsmått och där en karriärstege inte utarbetats. I vårt nuvarande system är det svårt att göra karriär för den som inte, i relativt hög grad, kopplar forskning till arbetet med fortlöpande miljöanalys. Samtidigt är detta något som universitetet eftersträvar utbildning, fortlöpande miljöanalys och klinisk verksamhet ska utföras nära forskning (eller i tillämpliga fall konstnärlig verksamhet) och kombinationen premieras. En professor ska ha en gedigen vetenskaplig meritering, även om andra verksamheter kan vara väl så viktiga inom anställningen. Med detta sagt är det emellertid viktigt att understryka att våra verksamheter kräver andra kompetenser än forskning. SLU klarar sig inte utan personer som kan organisera och genomföra miljöövervakningsprogram, duktiga kliniker, duktiga kommunikatörer och inte heller utan yrkeskunniga lärare. Alldeles självklart måste SLU skapa goda arbetsvillkor för sådana anställda, även de som endast i mindre grad ägnar sig åt forskning och utvecklingsarbete. Lärar-/forskarkarriärens bedömningsgrunder mår säkert bra av att ses över och en större vikt för arbete inom miljöanalys kan mycket väl tänkas men kraven på vetenskaplig meritering torde ändå i huvudsak kvarstå. Lärar-/forskarkarriären är helt enkelt just en lärar-/forskarkarriär och det i sin tur innebär att alternativa karriärer bör skapas för medarbetare som inte väljer att inrikta sig mot forskning. Arbetet med att skapa sådana karriärer pågår och all hjälp vi kan få med att definiera karriärsteg och bedömningsgrunder mottages med tacksamhet. << Göran Ståhl, vice rektor och ansvarig för Fortlöpande miljöanalys: Jag håller med om de stora dragen i Wallins och Sonestensin inlägg. Frågan om karriärvägar för andra än forskare är viktig och i min nya roll som vicerektor kommer jag att ägna den en hel del tid framgent. Det måste gå att få rimlig lön efter bra arbete även som utpräglad miljöanalytiker. Och insatser inom miljöanalys måste ha meritvärde för den akademiska karriärstegen. << 18 RESURS 2.08 RESURS

11 NOTISER NOTISER År 2007 i backspegeln Informationsavdelningen 20 RESURS 2.08 Uppsalabiolog föreståndare för CFW Carl-Gustaf Thulin är ny föreståndare för Centrum för viltoch fiskforskning, CFW, vid SLU i Umeå. Han är biolog och forskare från Uppsala universitet. CFW är ett nationellt nätverk för forskare som på olika vis arbetar med förvaltade arter av vilt och fisk. Centrets huvuduppgift är att sprida kunskap och initiera samarbete mellan forskare, myndigheter och allmänheten. Carl-Gustaf Thulins egen forskning är inriktad på genetiska studier av vilt, samt utveckling av molekylära redskap för viltförvaltningen. Läs mer på hemsidan: Johan Wetterberg, LTJ-fak >> Många års studier och frilansande som dokumentärfilmare. >> Ekonomagronom från SLU som läst International Media & Communication Studies vid Uppsala universitet samt kommunikationsvetenskap på Cornell University. Har arbetat som informatör, redaktör och journalist på bland annat LRF Media, Agriprim och Jordbruksaktuellt. >> Född på Hammarö i Värmland, skåning sen 97. Har läst konstvetenskap i Lund, Scen & teaterteknologi och Medie- & kommunikationsvetenskap i Malmö. >> Ska fungera som en länk mellan informationsavdelningen och VH-fakulteten samt samla ihop och strukturera VH-fakultetens interna och externa information. >> Resor till sol, skidåkning och/eller släkt och vänner. USA, Tyskland och Guadeloupe återkommer med jämna mellanrum. Li Gessbo, NL-fak >> Back on Track AB. >> Lärarutbildning Ma/NO vid Uppsala universitet, fil.kand. Informationsdesign (inriktning naturvetenskaplig illustration) vid Mälardalens högskola. Har bland annat jobbat som lärare, frilansande informationsdesigner/grafisk formgivare/illustratör, informationsdesigner vid Back on Track AB. >> Det ska bli mycket spännande att lägga upp en strategi för information och marknadsföring av NL-fakulteten och att jobba praktiskt med det. Jag tror det kan bli ett omväxlande, utmanande och roligt jobb där jag får komma i kontakt med intressanta personer och aktuella ämnesområden; speciellt roligt med den naturvetenskapliga inriktningen! >> Min häst: rider och tävlar (sparsamt) dressyr. Därutöver familjen (man och 9-årig dotter) och hund. Är "läsoman": läser mycket och gärna, allt möjligt. Tecknar och målar ibland. >> En, för mig, annorlunda miljö vilket innebär många utmaningar men också mycket nya erfarenheter. Tror det kommer vara som hittills: hektiskt, men givande! >> Mitt sociala umgänge, mitt nyinköpta Nintendo Wii och allt som händer däremellan. Är även en besatt "form, färg, funktion"- människa. li WEBB SPALTEN Med åren har SLU:s webbvärld vuxit från att vara några få träd till en vildvuxen skog. Det är en positiv utveckling att så många förstår webbens betydelse som kommunikationskanal, men det skapar även svårigheter för användare att få grepp om SLU och allt vi har att erbjuda. Det pågår ett arbete med ett nytt enhetligt publiceringssystem för all webbverksamhet inom SLU. Tillsammans med ny layout och struktur för externsidorna och ett nytt intranät, kommer både externa och interna användare att få ett ökat mervärde vid besök på SLU:s webb. För att göra webbarbetet framöver enklare finns det två hållpunkter att följa innan det nya publiceringssystemet sjösätts: Då nya webbplatser skapas, ska skyltfönsterverktyget användas. Ju färre verktyg det finns att migrera från, desto snabbare kommer det att gå. Vi vill också samla webbplatserna på en server som tillhör SLU. CARL FOTO LOTTEN LARSS ON Rosat veterinärprogram Veterinärprogrammet och forskarutbildningen inom veterinärmedicin vid SLU får mycket positiva omdömen i en nu redovisad kvalitetsgranskning. Hög kvalitet, motiverade studenter samt god forskningsanknytning är några av omdömena i utvärderingen. Samtidigt anser utredarna att det behövs en bra vidareutbildning i anslutning till veterinärprogrammet. Därför föreslås inrättandet av en AT-tjänstgöring för studenterna som examineras. Utvärderingen av veterinärprogrammet har gjorts både nationellt (av Högskoleverket) och internationellt (av European Association of Establishments for Veterinary Education). Det är oerhört glädjande och är en bekräftelse på att vi lyckades behålla en hög kvalitet under de år vi tvingades till stora besparingar, säger Arvid Uggla, dekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU. Samtidigt gäller det nu att ta hand om de goda råd vi fått inför utvecklingen av det nya veterinärprogrammet. Att forskarutbildningen får så goda vitsord känns betryggande när SLU nu ska satsa på nya forsknings- och utbildningsanläggningar. Högskoleverkets bedömargrupp konstaterar att veterinärprogrammet och forskarutbildningen håller hög kvalitet och har hög lärarkompetens, god studerandemiljö samt god forskningsanknytning. Såväl studenterna som doktoranderna tar i hög utsträckning ut sina examina inom de givna tidsramarna. Högskoleverket poängterar att forskningsmiljön vid SLU är ovanligt stark. Det finns en närhet mellan lärare och studenterna på veterinärprogrammet, vilket betraktas som mycket positivt. Även studiemiljön på SLU:s campusområde i Uppsala får ett plus i kanten. Carl Blomgren, VH-fak >> En tjänst som utbildningsinformatör på Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling. GILLNER FOTO JULIO GONZALEZ Åke Olson, Skoglig mykologi och patologi, kartlägger under våren forskning inom Life Science vid SLU Uppsala. Undersökningen sker i samarbete med Uppsala BIO och SLU Holding. Kartläggningen är en del av universitetets strategi för att förbättra omvärlds- och framtidsanalyser, samt för att öka samverkan med näringslivet. Syftet är att öka SLU:s samverkan med intressenter inom Life Science och identifiera styrkeområden med potential att utvecklas. Kartläggningen beräknas vara färdig i juni. FOTO JENN Y SVENNÅS Forskning inom Life Science kartläggs Tre nya informatörer har anställts på SLU, en i Alnarp och två i Uppsala. Ytterligare en informatör har nyligen rekryteras till S-fak i Umeå. (Hon heter Susanne Sjöberg och presenteras i nästa nummer.) RESURS ställde fyra frågor till de tre: >> Kommer närmast från >> Bakgrund >> Förväntningar på jobbet >> Fritidsintressen FOTO JENNY SVENN ÅS GILLNER Ett blomsterfång från oss som arbetar med populärversionen av strategin till Philip Chiverton och Richard Hopkins. Med kort varsel hjälpte de oss ur en knipa då översättaren inte kunde fullgöra sitt uppdrag. Philip gjorde en brandkårs utryckning för att språkgranska, och Richard Hopkins offrade påskledig heten för att översätta strategin. Nya informatörer på SLU FOTO SVEN-OLOF BYLUND Nu finns årsredovisningen för 2007 på webben och bör ha kommit till alla institutioner och enheter inom SLU. Som vanligt styrs innehållet av regeringens krav på återrapportering. Årsredovisningen följer i stort sett uppdelningen i verksamhetsgrenarna (utbildning, forskning och forskar utbildning samt fortlöpande miljöanalys). I avsnittet om utbildning redovisas bland annat att SLU med stor sannolikhet kommer att klara målet att prestera helårsstudenter under perioden Mer problematiskt är målet att examinera 75 procent av antagna programstudenter eftersom uppföljningar visar att en femtedel försvinner redan under första året. SLU är det enda universitetet som har ett så tufft krav på sig och ledningen ska diskutera hur examensmålet bör utformas med jordbruksdepartementet. Forskning och forskarutbildning tar denna gång upp den strategi som SLU lämnat till regeringen. Regeringens mål att 415 doktorsexamina ska avläggas under är i princip redan uppnått, det kommer till och med att överstigas något. Fortlöpande miljöanalys omfattar cirka tio procent av SLU:s budget och SLU ska redovisa resultat utifrån de miljömål som regeringen fastställer. Den ekonomiska delen visar att SLU liksom de flesta andra universitet har ett stort kapital, men att ekonomin kommer att vara i balans i takt med att fler tjänster tillsätts. Förutom den universitetsgemensamma årsredovisningen sammanställs sedan 2005 även fakulteternas verksamhetsberättelser som ett svar på SLU:s styrelses önskemål om bättre underlag för jämförelser mellan fakulteterna. Vid sidan av jämförande nyckeltal kommenteras i år också resultaten inom tre utvalda områden; grundläggande högskoleutbildning, jämställdhet och ekonomi. Nytt är också att varje fakultetsavsnitt inleds med Dekanus har ordet. Förhoppningen är att de fakultetsvisa verksamhetsberättelserna ska leda till fler frågor och ytterligare analyser. johan Gammal information ska rensas bort. Om ni vet med er att ni har gamla sidor/webbplatser som inte längre är aktuella är det nu dags att släcka ner dem. Om ni behöver hjälp med detta vänder ni er till webbredaktionen. Alla ställer sig nog inte upp och gör vågen inför ovanstående punkter, men för att vi ska lyckas göra den vildvuxna skogen till en lockande plats att ströva i, krävs att vi på olika sätt hjälps åt. Vi tar gärna emot synpunkter och idéer på hur vi kan förbättra SLU:s webbplatser. Mejla gärna. RESURS

12 även här. med som expert på många håll. ringen hos fiskarna. grodor som fisk. Sverige är en källa till utsläppen. delägare. inte går så bra. funnits med i bilden. INGEN KOMMER UNDAN och maten vi äter. gifterna. tjänster. släpps ut i miljön. giska mångfalden, säger Leif Norrgren. SÄLAR DRABBADES HÅRT NAMN Fredrik Schlyter BAKGRUND EXAMEN Lunds universitet PROFESSOR Johannes Dyring. fakulteterna. NOTISER... IN BRIEF SLU Umeå värd för världskongress Skogsforskare från hela världen väntas till Umeå i slutet av augusti i år. SLU är då lokal värd för konferensen Adaptation of Forests and Forest Management to Changing Climate with Emphasis on Forest Health. Hur kan skogarna och skogsskötseln anpassas till klimatförändringarna, och vad blir inverkan på skogarnas hälsa? Vilka blir följderna för skogsbruket? Det är frågor som kommer att behandlas under fyra konferensdagar inklusive exkursioner. Vi hoppas att 400, ja kanske fler än 500 skogsforskare och praktiker ska komma till konferensen på Folkets hus i Umeå, säger professor Björn Hånell, skogens ekologi och skötsel, som tagit initiativet till, och har övergripande ansvar för konferensen. Ifråga om ämnesmässig bredd och visat intresse från olika forskargrupper har konferensen snarare karaktären av världskongress, säger han. Den passar som hand i handske i det gemensamma initiativ som de mest betydande internationella organisationerna för skogsbruk, jordbruk och naturvård tagit för att på ett begripligt, objektivt, öppet och transparent sätt sammanställa vetenskapliga underlag om skogsrelaterade frågor av högsta prioritet till gagn för världens politiker och beslutsfattare. Vi kommer att ge särskilt stöd för deltagande av forskare från utvecklingsländer. Konferensen anordnas gemensamt av IUFRO, den internationella samman slutningen för världens skogsforskare, FAO, FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, och SLU. Bland sponsorerna märks miljödepartementet, KSLA och skogsstyrelserna i USA och Kanada. Mer information på Sven-Olov Bylund Skogspolitiska propositionen uppdrar åt SLU SLU kommer att få i uppdrag att utreda för- och nackdelar med intensivskogsbruk på begränsade arealer, på marker utan höga naturvärden. SLU ska dessutom göra omfattande prognoser för den svenska skogens och skogsmarkens framtida upptag och utsläpp av växthusgaser. I regeringens tidigare aviserade satsning "klimatmiljarden" finns en åtgärd för hållbart uttag av biomassa från jord- och skogsbruk. Från denna åtgärd skjuter regeringen till 30 miljoner kronor för att till viss del finansiera uppdragen kring klimat och tillväxt i skogen. Många olika instanser har gjort bedömningen att skogens tillväxt kan öka under förutsättning att vissa åtgärder genomförs, säger rektor Lisa Sennerby Forsse. Här ingår bland annat förutom bättre plantmaterial, mer röjning också effektivare gödsling på vissa marker och då är det är viktigt att utreda konsekvenserna av ett intensivare skogsbruk. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till de miljökvalitetsmål som berör skogen och skogens olika biotoper vad gäller biologisk mångfald och andra naturvärden. Vid SLU finns kompetens inom de olika områden som är viktiga för ett hållbart skogsbruk och där skogens roll som kolsänka också beaktas. Det är också viktigt att påpeka att den finansiering som följer med uppdragen är nödvändig för att snabbt komma i gång med arbetet. From the Vice-Chancellor Spring is here, and nature is coming to life outside my window. SLU has had more forestry research commissioned by the government, including both environmental goals and productivity. We have also attracted many interested with our advertising campaign, including students who are perhaps attracted by the good employment prospects our students have. Urank places us third as a place of study, and our Veterinary education was very highly rated in an international evaluation. Meanwhile I visited Washington to discuss renewable energy research, so we seem to have a good profile on many levels. Enjoying SLU Personnel are more optimistic about the future, happy for the improved image of SLU and proud of their University. On the results of the 2007 survey of personnel says Tuula Eriksson of SOL Now SLU is noted for positive things, partly for research quality and partly for good rankings. Around 1500 responded to the survey and it shows a much improved situation from the 2005 survey. Testing new Vets Media Watch A challenge to keep Resurs informed of media contact, has led to a lot of newspaper clippings from staff. Marcus Hedblom, Ecology, alone turns up 55 times in the search system Retriever. A total of nearly 7000 media references to SLU were found in 2007 using the same system. Student Views Research contact is good, but we need to be better linked to industry. So say students Ylva Jonzon and Anna Dencker, two SLU students from Norrland. Whilst both are generally happy with their experience at SLU, they do think that things can be improved. Someone needs to be checking where our students end up, and what the needs are of the current employment market says Ylva. Both students also feel that SLU needs to be prouder of agricultural educations at the university. debate The area of Environmental Monitoring is a major part of the work of SLU. Yet the current career structure at SLU is simply not adapted for it, and it is very difficult to make progress in the academic system. In response to these difficulties, the new Strategy Document from SLU calls for defined career steps in Environmental Monitoring. The basis for these career development steps is still to be defined, and help in creating a proper structure for this important part of SLU is welcomed. Constructive Alignment The most recent major pedagogic development is called constructive alignment. The basic premise of the whole system is that the curriculum is designed so that the learning activities and assessment tasks are aligned with the learning outcomes that are intended in the course. Before the Bologna model is fully on line in Europe, it s the tune to which all the SLU teachers will be dancing, according to Fredrik Fernqvist, PhD student and columnist of this issue. Nu gör vi Resurs bättre! Vi vill veta vad just du tycker om Resurs - hur du läser, upplever och uppfattar tidningen. Vilka ämnen och inslag tycker du är intressanta? Är det något du saknar? Resurs ska informera, kommunicera, engagera, debattera och inspirera. Tidningen ska vara en resurs för dig i din arbetsvardag. Därför kommer vi någon gång under våren eller försommaren att genomföra en läsvärdesundersökning. Du har chans att vinna en tröja om du svarar på enkäten, och kanske blir det just du som porträtteras i tidningen. Du får då också välja ut ett fotografi på dig själv taget av fotograf Julio Gonzalez. Ta chansen och var med och påverka! TEMA KLIMAT FANAN FÖR FRAMTIDEN REGERINGENS KLIMATRÅD RAPPORTERAR NYINSTALLERAD PROFESSOR MED SINNE FÖR DOFT SEDAN 1 AUGUSTI HAR SLU HOLDING EN NY ORGANISATION. FÖRUTOM INVESTERING I NYA FORSKNINGSBOLAG INGÅR NU ÄVEN INNOVATIONSSTÖD OCH AFFÄRSUTVECKLING I VERKSAMHETEN. Jag vill bidra till att göra SLU till ett världskänt, entreprenöriellt universitet, säger Johannes Dyring som är ny vd. Han sitter högst upp i Ultunas herrgård. Utsikten är vacker från Johannes Dyrings fönster mot Fyrisån, med träd och buskar i höstskrud i förgrunden. Egentligen har SLU Holding sitt kontor i Uppsala Science Park, men SLU:s ledning ville ha honom nära. Synen på kommersialisering av forskningsresultat är positiv och kontakterna med ledningen viktig. Därför fick det bli ett kontor Jag tror universiteten kommer att spela en stark roll i näringslivet. Här finns tjänster och olika modeller kring kunskap som efterfrågas av företag och samhälle. SLU har en otrolig potential att nyttiggöra och företagandet är ett effektivt sätt att föra ut forskning till samhället. SLU Holding och de nya företagen kan bidra även till internationaliseringen, att locka kompetenta studenter och forskare inte bara inom Sverige utan även från andra länder, säger Johannes Dyring. LEIF NORRGREN HAR HELA VÄRLDEN SOM SITT ARBETSFÄLT. DET ÄR SAMVERKAN PÅ LOKAL, REGIONAL, NATIONELL OCH GLOBAL NIVÅ. GIFTFRI Leif Norrgren, professor vid SLU, jobbar och människor förmåga att fortplanta sig. är att öka kunskapen om fortplantningen över hela världen. Hans kunskaper inom Dessa upptäckter får ofta feta rubriker i tidningarna och väcker stor uppmärksamhet täckande syn på reproduktionsbiologin. Leif hos djur och människor genom en mer hel- ekotoxikologi efterfrågas allt mer i takt med att miljölarmen avlöser varandra. Leif finns och oro. Genom åren har Leif Norrgren arbetat med ett helt spektra av miljörelaterade sedan starten och ser tydliga samband mel- Norrgren har varit engagerad i CRU ända Några exempel på miljölarm som Leif problem där olika grupper av kemikalier har lan störd fortplantning och kemikalier som Norrgren är engagerad i och har forskat om: Fiskar som lever i vattendrag nära renings- Ur biologisk synvinkel är fortplantningssystemet det kanske allra viktigast fysio logiska verk upptäcks vara tvåköniga. Syntetiskt östrogen från kvinnors p-piller som kommer via urin är en viktig orsak till förändmiljö, exempelvis i datorer, möbler, textiligheter att få egen avkomma. Men också på Kemikalier finns överallt i vår vardags- systemet. I första hand för vars och ens möjlier, plastförpackning och läkemedel. Redan som foster utsätts vi för de kemikalier inte kan fortplanta sig kommer beståndet el- ett mer övergripande plan; om indi viderna Missbildade grodor som lever nära bomullsplantager och majsodlingar i USA. Ämnet som finns i vår mammas kropp och som via ler arten till slut att dö ut. Nedsatt fortplantningsförmåga är därför ett allvarligt hot inte atrazin som används som bekämpningsmedel kan ge missbildningar hos såväl till det växande fostret. Efter födseln fort- bara för individen utan även mot den biolo- moder kakan och navelsträng transporteras sätter expo neringen genom luften vi andas Substansen nonylfenol som i många år har varit förbjuden att använda i Sverige påvisas Mycket av den forskning om fortplantningsstörningar och kemikalier som görs Under de senaste fyrtio åren finns det flera gång på gång i svenska vattendrag. Textilier som tillverkats i Asien och importerats till vid SLU samordnas inom Centrum för allvarliga exempel där vilda djur har drabbats reproduktions biologi, ett virtuellt centrum hårt av fortplantningsstörningar som kopplats till kemikalier. På och 1970-talen Detta är bara några exempel på kemiska vid SLU och Uppsala universitet som startade på 1990-talet. Huvudsyftet för CRU minskade antalet gråsälar och vikare i substanser och hormoner som hotar djurs Öst En gammal kärnuppgift för SLU Holding, som startades redan 1995, är att finansiera nystartade företag med bas i SLU:s forskning och att gå in i dessa bolag som Holdings ägarroll är att föra tillbaka forsknings medel till SLU. Bolagen som SLU Holding är delägare i drivs på affärsmässiga grunder och har ett avkastningskrav. Vår uppgift är inte att driva företag, men vi går in som en aktiv ägare för att ge långsiktigt stöd i tidiga, osäkra skeden. I dagsläget är vårt största innehav 20 procent. Detta innebär dock även ett stort risktagande. De företag som går bra måste finansiera de som Just nu finns fem bolag i portföljen. De är Svanova, veterinärmedicinsk diagnostik, Isconova, som producerar adjuvans eller hjälpämnen för vacciner, SweTree Technologies, skoglig bioteknologi, Biostapro, vaccinutveckling, samt det nya företaget Klimatförändringar är inte negativa för "alla. Granarna blir stressade i värmen medan granbarkborrarna trivs utmärkt Den traditionella sinnesforskningen med feromoner och feromonfällor kan vara ett hjälpmedel när naturens förutsättningar förändras med klimatet. Genom att en stor mängd feromoner är kända kan nya arter som tidigare inte trivts i Sverige snabbt identifieras. Fredrik menar att klimatet i hög grad påverkar hans forskningsområde. Förhöjda temperaturer har förlängt säsongen för exempelvis granbarkborren som för andra året i rad har hunnit med två generationer. Ett scenario som länge varit en farhåga, men som nu är verklighet. Granarna blir stressade i värmen medan granbarkborrarna trivs utmärkt, säger Fredrik, och menar att skogsnäringen måste anpassa sig efter de förändrade förhållandena. Holdin ör affär av forsknin en Född 1953 och uppvuxen i Lundatrakten Fil.kand. i biologi & geovetenskap 1977 Disputerade 1985 i zoologi på granbarkborrens feromon vid Växtskyddsekologi, installerad i Alnarp 2007 och detta är något som skulle kunna utnyttjas i exempelvis den stormdrabbade småländska skogen. Vilken blandning som är den bästa vet vi, men i vilka mönster som doften bäst ska spridas måste dock testas vidare, säger Schlyter som själv har haft fältförsök under sommaren. Bland den svenska skogens skadeinsekter finns mycket kvar att göra. Fredrik skulle vilja arbeta vidare med att doftmässigt stabilisera hyggeskanter. Träd som plötsligt befinner sig på kanten efter att ha stått inne i skogen blir stressade och är mycket gynnsamma för skadeinsekterna. Dessa projekt får dock vänta. Det egyptiska bomullsflyet är på ingång i labben och kräver uppmärksamhet! Hur hittar granbarkborren fram till granarna och hur undviker Fredrik Schlyter är verksam inom forskargruppen Kemisk Ekologi den lövträden som exempelvis björk? Att det påverkar insekterna i Alnarp, som fick SLU:s enda Linnestöd, ICE3 (Insect Chemical hur det luktar i skogen är nu bevisat, förklarar Fredrik Schlyter. Ecology, Ethology and Evolution, ). Han ska nu koncentrera sig på grundforskningen om hur insekter med hjälp av doften I ett fält försök tillsammans med franska forskare har man kunnat utesluta andra faktorer. Genom att enbart tillsätta björkdoft i tallskog har tall processions spinnarens angrepp kunnat minskas kraftigt. Projektet har redan varit igång ett år, men nu intensifieras ar- kan skilja på en värdväxt och en icke-värdväxt. Doftdiversiteten i en blandskog minskar angreppen av skade insekter betet. Snart är ett dussin nya post docs och doktorander från hela AroCell som sysslar med cancerdiagnostik. De två förstnämnda bolagen omsätter redan omkring 15 miljoner kronor, men utan SLU Holdings aktiva stöd i form av kapital, kompetens och förtroende hade till exempel Isconova gått i konkurs för länge sedan. Innovationsstöd är en av de två nya upp- Det ingår i tredje uppgiften, samverkan med samhälle och företag. Vi ordnar individuell rådgivning till forskare inom frågor som rör affärsrådgivning, patent, avtal, finansiering, samarbete med företag med mera. Via vårt nätverk kan vi erbjuda skräddarsydda program och tillgång till expertkompetens. Det gäller att matcha både kompetens och personlighet till ett fungerande team. Bland annat arbetar vi mycket med Uppsala Innovation Center (UIC) och dess SLU Holding är tillsammans med Uppsala universitets holdingbolag en av finansiärerna och intressenterna bakom UIC. För patentrådgivning delar universiteten på ForskarPatent AB och har även Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling gemensamt. I Umeå finns Uminova Innovation, som ägs gemensamt av Umeå universitet, SLU, kommunen och landstinget på orten. I Alnarp finns Forskarpatent Syd som erbjuder professionell hantering av patentoch licensieringsfrågor, där SLU Holding är delägare. Andra viktiga samarbetspartner är den rikstäckande affärsplanetävlingen Venture Cup, statliga Innovationsbron samt näringslivets stödorganisation för nystartade företag och entreprenörer, Connect. Den andra nya uppgiften består av att bättre ta tillvara på SLU:s resurser. Det kan handla om till exempel uppdragsutbildning, om hur SLU:s egna fastigheter ska användas eller om helt nya tjänster. Uppdragsutbildning kan erbjudas myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. En del av utbildningen kan bolagiseras. Karolinska Institutet säljer exempelvis paketutbildningar via sitt dotterbolag, säger För att lära känna de anställda och förstå verksamheten vid SLU inriktas arbetet till en början på att besöka institutionerna och Det finns mycket spännande forskning vid SLU, och stora möjligheter att göra denna tillgänglig i samhället. För mig är Oxford ett bra exempel där arbetet sker med långsiktiga mål och på ett sätt som är givande för alla inblandade. SLU har möjligheten att bli en ledande internationell aktör inom den gröna sektorn med stark forskning och en dynamisk entrepre nör iell kultur. I dag är tre personer anställda. På sikt räknar Johannes Dyring med att antalet anställda fördubblas. Hans kollegor är Ann Danielsson, som arbetar som projektledare och kundansvarig samt Marithe Lindelöf, som sköter ekonomi och administration. världen på väg in. Arbetet i gruppen ställs nu om från de tidigare projekten till att mer tyngd läggs på ICE3. Med hjälp av modellarten egyptiskt bomullsfly ska projektet ge många svar på hur insekter väljer sin föda och också hur den väljer bort andra växter. Till skillnad från Fredrik Schlyters tidigare studieobjekt är bomullsflyet allätare och väljer därmed annorlunda än specialisterna som bara äter en eller två arter. Tack vare att det finns en god grundkännedom om bomullsflyet, dess fördelaktiga storlek samt att den är lätt att föröka ska denna fjäril ge svaret på vad som händer i sinnet hos en insekt som söker föda. Det finns väldigt mycket tillämpad forskning kvar att göra, men förhoppningsvis kommer vi de närmsta nio åren kunna bygga upp grundläggande forskning som senare kan leda till bra tillämpningar inom området, säger Fredrik. Det är dock inte svårt att gissa att en och annan granbarkborre kommer att flyga förbi i sinnet hos den nyblivne professorn i växtskyddsekologi även i framtiden! 5 Mikael Jansson UPPLEV MER AV RESURS PÅ WEBBEN 5 FOTO VIKTOR GÄRDEBO PHOTO JULIO GONZALEZ Applicants for the veterinary education will now be put through an aptitude test as part of the recruitment process. The test will have three elements, knowledge, communications skills and ability to interact with people. It will be really good to get away from the lottery system according to Lotta Rydhmer, Vice- Dean for Education at the VH-Faculty. PHOTO JULIO GONZALEZ It s all about animals Education, research, buildings and people, but at the Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science it s all about animals. Arvid Uggla has been Dean of the faculty since it was formed in 2004, and has seen it reorganised into six departments. Nearly 500 work in the faculty, and with the backing of the Minister for Agriculture they are now aiming at building the most modern research facility for agricultural animals in Europe, here at Funbo-Lövsta. The facilities will house 500 cattle. PHOTO JOHAN WETTERBERG TRANSLATED AND SUMMARIZED BY RICHARD HOPKINS 22 RESURS 2.08 RESURS

13 POSTTIDNING B SLU, Informationsavdelning Box Uppsala ISSN Vägen är inte alltid rak Det senaste i pedagogiksvängen är något som heter constructive alignment. Inför Bologna-modellens fulländande i det pedagogiska Europa ska alla lärare vid SLU utbildas i det nya konceptet. Man går på betygskurser och har ständiga möten. Alla nickar instämmande och hummar constructive alignment, det är framtidens melodi. Ingen har någon bra svensk översättning av begreppet, men nog låter det banbrytande. Vi väljer hellre en konstruktiv linje än en icke-konstruktiv. Pedagogikens autostrada är bred och i ensamt majestät. Plötsligt svänger vägen kraftigt en ny pedagogik introduceras. En del kör av vägen i snabb hastighet, andra svänger med och trampar plattan i botten. En del bränner ut motorn, andra stannar i vägrenen och tar en kopp kaffe och väntar på att vägen byggs om. Vägskyltar med ortsnamn passerar: Katederundervisning, Bikupan, Problembaserad inlärning, Problembaserat lärande, Casemetodik, Constructive Alignment. Efter ett tag sker ånyo en kraftig sväng, en busslast med studenter och en trött lärare kör ner i diket. Kanske följde de inte den konstruktiva linjen? Sydsvenska Industri- och Handelskammaren publicerade i november 2007 sin högskoleranking där SLU hamnade på andra plats strax efter Karolinska Institutet. Det är förstås glädjande att hamna så högt på en rankinglista, men det säger ingenting om hur undervisningen och de pedagogiska metoderna ser ut. Istället mäter man effektivitet i antalet examinerade studenter, antal publicerade artiklar och lärarresurser per student. Undervisning är ett rikt nätverk av små vägar med möjlighet att välja olika resrutter, transportsätt och hastighet. God pedagogik ger friheter och möjligheter i kunskapsresandet. Hur ska man kunna mäta engagemang, inspiration och ett lärandefokus som utgår från studenternas behov? När det gäller europaanpassningen visar det sig för övrigt att alla länder ändå har sina egna trafikregler, hastighetsbegränsningar och vägskyltar, trots att alla vägar bär till Bologna. FREDRIK FERNQVIST DOKTORAND 24 RESURS 2.08

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa!

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa! Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap För djurens och människans bästa! SLU in Sweden Main campuses at Umeå, Uppsala, Skara and Alnarp Four faculties Faculty of Forest Sciences Faculty

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015 SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 2 och 30. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Studiesociala frågor

Studiesociala frågor Studiesociala frågor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Utbildning för Studentrepresentanter och Programstudierektorer 2015 Vad är studiesociala frågor och hur påverkar de studierna? Vad kan du ställas

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap KAIROS FUTURE Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap En sammanfattning av studien Morgondagens Ledare November 2015 Det pågår ett trendbrott i synen på arbete och arbetsliv. Det blir tydligt när

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 1(7) Biblioteksrådet Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 Närvarande: Lena Andersson-Eklund, vicerektor (ordf.) Martin Melkersson, Universitetsdirektör Snorre Rufelt, Biblioteket

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Praktikrapport Strandberghaage

Praktikrapport Strandberghaage Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-44/2007 Sida 1 (5) SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Development, 120 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Sveriges lantbruksuniversitet Dokumentnamn Riktlinjer för bisysslor Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2015-01-19 Rektor SLU.ua.2014.1.1.1-3565 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Dan

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor 1(9) Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing - Bachelor s programme, 180 credits 1. Beslut Styrelsen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Plan för tilläggsutbildning för veterinärer med examen från land utanför EU/EES och Schweiz, 120 hp

Plan för tilläggsutbildning för veterinärer med examen från land utanför EU/EES och Schweiz, 120 hp Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap (PN-VH) 2016-11-08 Plan för tilläggsutbildning för veterinärer med examen från land utanför EU/EES och Schweiz, 120 hp Supplementary

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Nätverk för blivande bibliotekschefer SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Bakgrund Framtida chefsförsörjning till universitets- och högskolebiblioteken Biblioteksledningarna genomgår nu en generationsväxling

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer