Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3)"

Transkript

1 1 PDGX01 VT den 2 juni 2010 Göteborgs universitet Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3) Mikael Nyström Jim Whiteford David Wu

2 2 Syfte I detta paper vill vi utveckla lite mer av det vi påstod i vårt första paper 1, nämligen att en demokratisk skola, enligt Sudbury-modell 2, är ett fullgott alternativ till den traditionella svenska skolan. Vidare så tycker vi det är intressant, att en sådan skola verkar vara så svår för de flesta att kunna föreställa sig som ett värdefullt och verkligt alternativ, och därför vill vi försöka hitta några möjliga anledningar till varför det är så här. Med dessa syften fördjupar vi oss i temat demokrati, samt några befintliga diskurser som finns om skolan själv. Eftersom vi slutade första papret med tanken att skolan troligen aldrig kommer att kunna vara likvärdig och rättvis för alla, förstärker vi denna tanke här med referens till Tallberg Broman et als Likvärdighet i en skola för alla. Trots att vi i vår grupp inte var så förtjusta i Korps bok Kunskapsbedömning, så kan vi med tanke på vårt syfte med detta paper dra nytta av den. Boken hade så många stavnings- och tryckfel, att man började tänka att detta var gjort med mening, ett slags skämt av Myndigheten för Skolutveckling. Vidare kändes det som strukturen inte var så väl genomtänkt, vilket ledde till en del icke nödvändiga upprepningar. Men å andra sidan tog den upp de flesta områden där skolans verksamhet ifrågasättas: klass, genus, läroplaner, sortering, undervisningsmetoder och lärande, och kunde ses som en sorts sammanfattning av dessa problem i ett skolsammanhang, med särskilt fokus på det konkreta resultatet betyg. Just därför valde vi fokusera på den, samt på att föreslå hur en Sudbury-skola kan lösa dessa problem. Kunskapsbedömning och en skola för alla Det finns i dagens samhälle flera sätt att bedöma kunskapsnivån hos individerna, som till exempel högskoleprov, IQ test, prov och betyg. Enligt den svenska modellen skall elever betygsättas för att senare kunna med dessa betyg söka vidare till högre studier. Att ha eller inte ha betyg är ett väl diskuterade ämne. De som är för betyg menar att det är ett bra sätt att mäta kunskapen och hålla eleverna motiverade, de som vill avskaffa det säger tvärtom, vi gillar inte betyg som bestämmande faktor över fortsatta studier, samt de konsekvenser betyg frammanar. Dessutom så skulle det inte gynna den skola vi tänkt oss, en skola som bygger på att eleverna finner ett intresse i ämnet och låter intresset vara motivationskraften för vidare studier inom ämnet. Vissa menar på att betyg i skolan är ett rättvist system, för att kunna selektera vilka som skall komma in till vilka utbildningar. Men studier visar att beroende på vilken skola/utbildning man går på, så kommer man att betygsättas olika 3. Dessutom får man inte glömma att det inte är bara vilken skola som man går på, utan också vilken klass man tillhör, som har lika stor betydelse för ens betygsättning: en av skolans funktioner är att reproducera klassamhället snarare än att vara just en skola för alla 4. Den kurslitteratur vi läst berättar för oss hur skolan uppehåller klassamhället vi lever i till större delen, 1 Se bilaga 1 2 Se bilaga 2 3 Henrekson M, Vlachos J (2009) ur Dagens Nyheter 4 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.50

3 3 eftersom det är bara några få elever som bryter sig ur sitt klasskikt 5. Studier visar även att lärare förväntar sig mer av flickor än av pojkar, vilket gör att när en pojke presterar bättre på ett test än han i vanliga fall skulle göra, så ser det mycket bättre ut i lärarens ögon än om en flicka skulle ha gjort samma sak 6. När vi sen betygsätter elever, vad är det för kunskap vi betygsätter? Korp nämner fyra olika kunskapsformer: Faktakunskaper, Förståelsekunskaper, Färdigheter och Förtrogenhetskunskaper 7. Av dessa olika kunskapsformer är det främst två av dem som står i fokus när elever betygssätts i skolan, Faktakunskaper och Färdigheter. Här borde vi kolla vidare på kunskap och även intelligens. Faran är den att vi inom vår kultur allt för ofta tar för givet att det som kallas för kunskap är både absolut och värdefull, snarare än någon värdering som konstrueras av en viss tid i ett visst samhälle. Howard Gardner är en författare, som forskar i psykologi, har funderat över den mänskliga kognitiva förmågan i flera decennier. Hans bidrag till ämnet intelligens beskrivs i Knud Illeris bok Lärande så här: Det mest avgörande och nyskapande är kanske att Gardner använder begreppet intelligens i plural. Han talar om olika intelligenser och inte om olika faktorer som delmoment av en enda intelligens....därmed punkterar han också det endimensionella, stämplande och ibland också det elitäratänkande som klibbat sig fast vid intelligensbegreppet och uträkningen av intelligenskvoter. 8 Även om det inte sägs rakt ut, finns det i vårt samhälle en tro på att kunskapsbedömning i skolan, dvs betygsättning, är samma som uträkningen av intelligenskvoter. I sin recension av boken IQ and the Wealth of Nations, påpekar Girma Berhanu faran med att lägga alltför mycket vikt vid kunskapsbedömning, även om det inte gäller skolan i sig. Han argumenterar starkt för att kunskap och skicklighet är både kulturella och kanske främst personliga företeelser: Professor Michael Cole and his colleagues have repeatedly shown, based on rigorous empirical materials (collected in a cross-cultural study framework) that it is the type of learning experience that influences the person s acquisition of a particular cognitive strategy, or the decision that it is appropriate in a particular situation. People will be good at doing the things that are important to them and that they have opportunities to do often 9. I en skola baserad på tvång, och med en syn på människor som maskiner vars effektivitet kan mätas med en rådande standard, är kunskapsbedömning något nödvändigt men samtidigt så är det något mycket vanskligt. Eftersom lärare också är mänskliga, är det omöjligt att hävda att de är helt objektiva. En lärare som ska rätta prov inom en vecka kommer självklart att jämföra proven med varandra, ha förväntningar på att vissa elever skall prestera till en viss gräns och vara påverkad av sina egna fördomar om olika företeelser såsom etnisk bakgrund, kön och så vidare hur professionell läraren än må vara. 5 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.63 6 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.68 7 Korp, Helena (2003) s.81 8 Illeris, Knud (2006) s Berhanu, Girma (2007) s.7

4 4 Oavsett de många variabler som spelar in när en person betygssätts, vilket visar att betygsättning i sig självt är ett djupt osäkert och bristfälligt system, finns det en hel del konsekvenser som är ännu värre: Stigmatisering för alla elever; de som bara kommer upp till en viss nivå och för dem som knappt klarar godkänt gränsen. Dessa elever kommer efter en tid själva börja tro att de inte någonsin kommer att kunna nå en högre grad. Vi ser detta som ett stort problem då detta kommer att påverka dessa elever en lång tid i deras liv. I en Sudbury skola får alla elever chansen att uppskatta sitt eget värde genom att själv bestämma vad de skall göra med sin tid, samt att se på andra som sysslar med egna intressen oavsett bedömning utifrån. Hetsifiering; eleverna skall fixa ett visst antal sidor för att nå upp till en viss gräns för att få det önskade/behövda betyget, samt att några dagar senare kunna klara av ett nytt prov inom ett annat område. Det blir fel fokus med betyg som motivation för eleverna. Om målet är ett livslångt lärande, så uppmuntrar betygsjagandet inget annat än konkurrens om väldigt ytliga saker dvs. saker som har mycket litet med självet att göra. 10 Lågt självförtroende; det hela slutar upp med att eleverna tror att det är deras egna fel att de fått de betyg de har. Du som elev har dig själv att skylla. Skolans ansvar glöms ofta bort. Det finns för många faktorer som påverkar betygen för den enskilde individen, inte minst att hon inte hade något val om hon ville vara med i det spelet eller inte. Som en ofrivillig subjekt, fick hon veta att hon inte duger, helt enkelt. Standardisering som bristfällig produktionsteknik Tiden är en central disciplineringsteknik i skolan. Eleverna har ett visst antal skoltimmar och under dessa bestämda timmar skall de visa/producera tillräckligt bra för att sedan kunna betygssättas. Tanken är den att alla ska veta det väsentliga genom att vara med om de viktigaste ämnena, kontrollerade av läroplaner och timplaner, har blivit allt mer ovidkommande. Som Gardner konstaterar: I den alltmer integrerade värld där den stora majoriteten av människor idag lever, räcker det inte att slå fast vad varje individ eller grupp behöver för att överleva på sin plats i världen. 11 Att prestera bra under vissa bestämda förhållanden passar kanske bättre för en del personer och troligen inte för den stora mängden. Nu visar forskning på att flickor klarar sig bättre i skolan jämfört med killar i samma åldersgrupp oavsett skollinje 12, faktorer på detta kan vara t. ex. att flickor mognar tidigare än pojkar samt de sociala normerna på hur en pojke/flicka skall vara. Rita och Kenneth Dunn, som enligt Illeris har gjort utan tvekan den vidaste uppfattningen om begreppet lärostil, påstår att: Kvinnor är auditiva inlärare i högre grad än män. De kommer ihåg en stor del av vad som sagts till dem. Flickor utvecklar tidigt sin finmotoriska koordinationsförmåga så att de kan hålla i pennor och kritor...kvinnliga inlärare kan ofta motiveras av auktoriteter, föräldrar, lärare och sig själva, och de är mer uthålliga än män Romhed, Rune (2006) s Gardner, Howard (2009) s Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s Dunn, Rita & Kenneth (2001) s.13

5 5 Problemet med lektionstider är att de prioriterar produktion över innehåll. Tanken är att ha ett visst antal lärande eller kunskapsinhämtning gjord under en viss tid, och det har inget med det verkliga lärandet att göra. Detta sätt hänvisar inte alls till individens sätt att lära sig, och inte heller dess takt, vilket varierar för samma individ mellan olika ämnen. Det är en uppsättning av det industriella samhället, som inte längre går att förklara bort. Motivationen i den svenska skolan bygger på betygshets, eleverna skall konkurrera med varandra om de högre betygen. Motivet för de högre betygen är möjligheten att få det rätta jobbet senare när man går ut skolan och skall in i arbetslivet. Det är nästan tragiskt att skolan är ett ställe som förstärker jagandet av status ur en synvinkel av rädslan (för att inte vara sämre än andra) blandat med en slags industriell hjärntvättning: Jag måste få det rätta jobbet, jag måste få det rätta jobbet, jag måste få... Bilden av barn ramlande ner i köttfärsmaskin från det löpande bandet, som framfördes i Pink Floyds musikvideo till låten Another Brick in the Wall (Part 2) speglar detta mönster mycket väl. I vår Sudbury-skola är det omöjligt att jaga betyg, eftersom de inte finns. Vad finns det då för alternativ? Om man inte har betyg när man slutat sin Sudbury skolgång, hur gör man då för att läsa vidare? Vi föreslår att alla högskolor och institutioner förbereder sina egna intagningsprov, som är till för att kontrollera studenternas förkunskaper. Vidare kan de fråga efter personliga brev, där ansökande förklarar sina motiv för att läsa detta ämne vid detta lärosäte. I andra länder ordnas möte mellan fakulteten och ansökande. Ett sådant system kräver många ändringar, men resultatet lönar sig vilken institution skulle inte vilja ha de studenterna som bidrar mest till kursens dynamik, i stället för de som antingen läser vidare bara för att de borde, eller de som befinner sig där på grund av de inte fick komma in på det de ville läsa. Vad är så bra med demokrati, egentligen? Vi har argumenterat starkt för demokrati som en grundpelare i skolans verksamhet. Men det finns andra som är tveksamma gällande dess värde. Man kan mycket väl påstå att antikens ledare själva, de som verkade i vår historias första demokratiska stat, Aten, ändå tänkte att en välvillig diktator må ha sina fördelar jämfört med massornas okloka viljor som visar en tendens att rösta på den som låter mest övertygande för tillfället. Det var ju Winston Churchill, som förlorade det nationella valet i Storbritannien direkt efter segern i andra världskriget som kom med uttrycket It has been said that democracy is the worst form of government, except all the others that have been tried. Inte heller vi skulle vilja påstå att demokrati är utan problem. Men vari ligger dess värde, speciellt i ett skolsammanhang? För att närma sig frågan mer djupgående, kan det löna sig att först fundera över vad skolan faktiskt är till för. I vårt första paper underströk vi skolans roll i att reproducera den rådande samhällsordningen samtidigt som

6 6 vi ville belysa att det är den den rika, vita mannens uppfattning av ordning som gällde dvs överklassens. Vidare lade vi märke till att skolan trots allt fortsätter dämpa individens röst, om den inte visar sig ha förstått och är beredd att gå med på gällande maktprinciper i samhället. Sett ur denna synvinkel har skolan inte så mycket med demokrati och lärande att göra. Men antagandet att skolan är lika med (medvetet) lärande görs allt för ofta, till och med av Hultkvist och Petersson i början av deras artikel Iscensättning av samhället som skola. Författarna tar upp Svenska Lärarförbundets satsning Lärarna lyfter Sverige, och hävdar att det gäller att skapa en skola av samhället 14. Enligt det vi har läst och hört om skolans praxis under kursens gång, påminner ett sådant samhälle mer om en livstids fängelsedom än möjligheten till livslångt lärande. Den nya pedagogiken spelar en stor roll i Lärarna lyfter Sverige, och Hultkvist och Petersson nämner ofta ett problem med den, en paradox de uttrycker så här: Om vi t.ex. redan är allt det som reformverksamheten förutsätter nyfikna, autonoma och kompetenta osv varför då alla dessa ansträngningar att försöka omskapa oss? 15 Även om vi håller med om att det är motsägelsefullt att hävda att barn är nyfikna och samtidigt arbeta för att öka deras nyfikenhet, är det inte heller helt rättvist att urholka styrkan i reformverksamhetens budskap genom att enbart fokusera på paralleller med dagens politiska rationalitet. Hultkvist och Petersson antyder att drivkraften bakom budskapet inte är mycket mer än någon sorts politiskt mode, som har med den ekonomiska liberalismen att göra. I denna anda citerar de en utredning på uppdrag av Närings- och Handelsdepartementet, i vilket Barnet framställs som en potentiell småföretagare 16 som ett exempel på bakomliggande tankar till nutidens anspråk på barnets och människans natur 17. Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan individualitet och kreativitet som nämns ur ett humanistiskt och moraliskt perspektiv, och samma begrepp som nämns ur ett politiskt perspektiv, och framför allt att inte undergräva de första genom en jämförelse med de andra. I vår Sudbury-skola är det barnens nyfikenhet som motiverar dem, men det man minst av allt gör som personal, är att försöka omskapa barnet på något sätt. Snarare försöker man stå bredvid så mycket som möjligt, beredd att hjälpa till när barnet söker hjälp. Det är förstås inget konstigt med att just Lärarförbundet betonar vikten av läraren för individens lärande, samt att skolan är den viktigaste institutionen av alla i ett kunskapssamhälle. Lärarförbundet verkar ha missat att kunskapssamhället innebär att det inte längre finns samma begränsade tillgång till kunskap och information som förr, samt att värdet av själva kunskapen ifrågasätts allt mer av allt fler. Men denna tolkning av skolan som ett ställe där man huvudsakligen lär sig värdefulla kunskaper, och att läraren är kunskapsförmedlaren (i stället för den rådande kulturens väktare, eller som Hylland Eriksen skulle sagt det: En intolerant missionernade 18 kulturterrorist, en beskrivning som kommer närmare deras huvudroll) är en 14 Bjerg, Jens (red) (1998) s s s s Hylland Eriksen, Thomas (1999) s.11

7 7 bild som är mycket utbredd i vår kultur. Vi påstår att denna syn är en av kulturens diskurser som hjälper till att förstärka den rika, vita mannens position en skola som hjälper de förtjänstfulla att bli ingenjörer, advokater, och läkare. Vad skolan gör med de andra pratas det inte så ofta om, dvs att den sorterar bort dem från samhällets maktpositioner och minskar deras egna känslor av framgång, värde och kreativitet. Detta trots att det är skolans kanske viktigaste uppgift i praktiken, särskilt för reproduktionens skull. Det är därför en skola utan förutbestämda lektioner, utan traditionella lärare och helt utan betyg eller kunskapsbedömning nästan betraktas som något brottsligt i Sverige. I vår skola bidrar vuxna med sina kunskaper vid behov de agerar inte auktoritärt, eller som prästliknande, heliga varelser med någon sorts inbyggd och mystiskt auktoritet, vilket Ivor Goodsons förslag till lärarutbildningen verkar leda till 19. Det är till och med eleverna som röstar in eller ut dem årligen, så de inte kan lyckas med auktoritära ställningstagande. Även om man inte gillar det, så kvarstår faktum: den traditionella skolan passade det industriella samhället väl. Den var inte rättvis och den var inte befriande, men den gjorde sitt jobb. Saken är den att samhället ser annorlunda ut jämfört med hur det gjorde för 160 år sedan. Hur man än ser på skolan, så är en sak odiskutabel: skolan är till för att förbereda barn för att leva självständigt i samhället. Vårt samhälle påstås vara fritt och demokratiskt, samt teoretiskt grundat på de demokratiska värderingarna. Det vill säga att trots att det finns många områden där samhället verkar odemokratiskt, och människor inte behandlas efter de värderingar som lagen syftar till så är tron på, och viljan att, arbeta mot demokrati och frihet en av vårt samhälles viktigaste drivkrafter. I slutet av andra världskriget var denna drivkraft ännu starkare, och tog sig oftast uttryck i form av förmågan till kritiskt tänkande. Enligt oss motverkar dagens skola denna drivkraft, som enbart kan främjas genom att värdera barn som människor med egna rättigheter till fritt och demokratiskt tänkande. Detta är omöjligt i en miljö där elever är systematiskt underordnade ända fram till slutet av gymnasiet,. Bengt-Erik Andersson beskriver det spetsigt i en undersökning av 1200 elever i 14, 16 och 18 års åldern under mitten av 90-talet, tillfrågades eleverna bland annat hur mycket medbestämmanderätt de hade i skolan. Hur svarade de äldsta eleverna? De var 18 år, dvs myndiga. De kunde delta i allmänna val och även väljas till förtroendeposter, de kunde ta körkort, de kunde gifta sig och de kunde gå på krog och bli serverade sprit. Men vad kunde de göra i skolan utan lärarnas inblandning? Jo endast två saker: De fick bestämma om klasskassan och om skolresor. Inte ens sådana saker som att bestämma hur klassrummet skulle se ut eller hur det skulle utsmyckas, fick de ta ställning till utan att lärarna också skulle ha ett ord med i laget. 20 Det finns en väldigt stor klyfta mellan demokrati och det så kallade elevinflytandet. Att bara få bestämma över klasskassan eller vilka köttbullar skolan köper in till lunchen är inget annat än en förolämpning. I vår Sudbury-skola gäller riktig demokrati. I veckans möte är det en person/en röst, där alla beslut som rör 19 Bjerg, Jens (red) (1998) s Andersson, Bengt-Erik (1999) s.20-21

8 8 skolans vardagliga förvaltning tas. I frågor kring regelbrott, är det den juridiska kommittén, där representanter från alla skolans åldersgrupper sitter, som undersöker fordran och i fall då det behövs bestämmer straffet. När man upplever detta samhälle och har fullt bestämmande över sin egen tid, får man en förståelse för demokrati som är förankrad i verkligheten, samt en medvetenhet om sin egen makt att påverka och sitt eget värde. Vi, som de flesta andra i den progressiva pedagogikens historia (t. ex. Berg, Dewey, Neill), hävdar att barnet, liksom den vuxne, är nyfiket till sin natur. De vill alla lära sig saker. När Bernstein poängterar att arbetarklassens barn inte har samma tillgång till språkkodifiering i institutionen Skolan som medelklassens barn, går det då att förändra detta? Kommer barnen kunna behålla sin nyfikna natur i en Sudbury skola? Gällande Bernsteins teorier 21, påpekar vi att de traditionella undervisningsmetoderna och läromedlen inte finns i vår skola. Eftersom elever själva väljer vad och hur de lär sig, blir de inte fångade av någon annans värdering av vad som är viktigt, eller sättet att förstå och tolka omgivningarna. Det är inte vår skolas uppgift att se till att alla blir lika, eller att värdera någons intresse som mer eller mindre värt än någon annans. Snarare siktar vår skola mot att elever ska få fira deras egna intresse just på grund av att det är betydelsefull för dem just då. Individens frihet och roll i ett välfärdssamhälle Vad sägs av Foucault, som enligt Nilsson trodde det fanns dock varken några rötter eller någon grund till någonting, bara ett ändlöst spel av maktrelationer och subjektivitetsformer 22? Enligt Foucault, borde vi som medborgare absolut ifrågasätta allting som påstås vara naturligt. Vi har aldrig sett någon bebis som inte varit nyfiken på dess omgivning, som inte ville lära sig gå, som inte ville förstå företeelser och människor runt omkring, som inte ville skaffa sig något sätt att kommunicera med de i sin närhet. Sådana drivkrafter tycks vara grundläggande biologiska, man kan i detta fall konstatera deras naturlighet. Annars instämmer vi i Foucaults uppmaning om att ifrågasätta det som påstås vara naturligt eller rätt på något sätt. Vi anser att individer som inte styrs hela tiden under dagen och inte är förtryckta på grund av sin ålder har större möjligheter till att tänka fritt än de flesta andra i skolans alltför inrutade värld. Däremot påstår vi att det man gör i den traditionella skolan är ganska onaturligt, för att använda samma begrepp: man lär sig sitta still, inte prata, skapa intresse i det som saknar betydelse för en, sluta läsa och undersöka när klockan ringer, arbeta i samma takt som alla andra och slutligen leta efter svaret läraren är ute efter istället för det som man verkligen bryr sig om. Torsten Thurén sammanfattar väl ett problem med Foucault: Foucaultläsaren tänker: Varför ska jag arbeta för att reformera samhället? Hur jag än bär mig åt 21 Gustafsson, Bertil (odaterad) s Nilsson, Roddy (2008) s. 185

9 9 kommer jag att omedvetet gå de makthavandes ärenden. 23. Men det finns hopp. I sitt kapitel om Foucault och politiken, belyser Nilsson Foucaults engagemang för politik, och hans kamp för att öka individens frihet i olika sammanhang. Hur man än tolkar Foucaults mening, är det klart att han själv tyckte att frihet hade ett grundläggande värde, men: det är inte något som en gång för alla kan uppnås eller ägas, inte heller något mål att sträva efter. Snarare bör det ses som ett förhållningssätt. Frihet kan heller inte garanteras av vare sig institutioner eller lagar. Det är en praktik, något som ständigt måste förnyas, arbetas på, utsättas för granskning. I sista hand är detta något bara den enskilde kan göra 24. Vi menar att elever i vår Sudbury-skola har större chans att utveckla sådana strategier genom att leva i ett samhälle där de inte känner sig hotade, jagade, förtryckta, maktlösa och styrda in i minsta detalj. Enligt den brittiska tidskriften The Economist, rankas Sverige först i deras Democracy Index från Man kan tolka resultat på olika sätt, inte minst när man tänker på att en av frågorna som ingick i enkäten handlade om förmågan av ämbetsmän att förverkliga policy. Enligt Lindensjö och Lundgren 26 är detta i Sverige inte så enkelt som de flesta verkar tänka sig. Särskilt nu 2010 måste man ifrågasätta hur demokratisk regeringen faktiskt är, när den förnekar en skolform som har varit verksam i andra demokratiska länder i mer än 40 år. Den vill tvärtom införa förändringar i skollagen som leder till att några helt enkelt lämnar landet eftersom de som vill hemundervisa sina barn känner sig hotade av dagens utbildningspolitik, och inte finner någon trygghet i varken Europeiska Konventionen eller Förenade Nationers stadgar om Mänskliga Rättigheter, trots att de klargör föräldrarnas rätt att välja en utbildning för sina barn som står i överensstämmelse med deras filosofiska övertygelser. I skötsamhetens utmarker diskuteras det hur välfärdsstatens styrningssätt begränsar rätten till medborgarskapet. Här finns en ledtråd till varför det är så svårt att tillåta en skola som den vi föreslår ur ett psykologiskt perspektiv: Inbäddade i idéerna om det goda samhället ligger föreställningar om social ordning och hur denna ordning ska bevaras och förstärkas. Inom allt välfärdsarbete utbildas en uppsättning normer och tekniker för att avvärja attityder och beteenden som, reellt eller potentiellt, stör denna sociala ordning. [ ] De välfärdsstatliga rättigheterna blir därmed förbundna skyldigheten att låta sig genomlysas, granskas och korrigeras. 27 Vår skolas verksamhet, där man inte behöver förklara för någon vad man gör om man inte vill, inte behöver visa vad man har lärt sig, eller om man ha förstått, och där inte skolinspektionen har några möjligheter att mäta ämneskunskaper, utgör en stor risk för staten. När staten inte har några tekniker för kontrollera sina 23 Thurén, Torsten (1991) s Nilsson, Roddy (2008) s Wikipedia (2010) 4:e stycket 26 Lindensjö, B & Lundgren, U (2000) s Börjesson, Mats et al (2005) s

10 10 medborgare, går det helt enkelt inte. Inte ens om de som i vår skola lever inom ramen för en fritt och demokratiskt samhälle, och trots att att erfarenheter utomlands inte har kunnat visa någon negativ påverkan på varken individen eller samhället. Återigen befinner vi oss i en stat som förtycker individens mänskliga rättigheter, för att behålla rådande maktförhållanden. Svårigheter med att införa en sådan skola belyser samhällets verkliga inställning till både demokratiska värderingar och barns rättigheter. Till sist vill vi nämna ett särskilt svenskt fenomen, som kanske belyser varför det finns motstånd till en skola där alla gör sitt, utan regleringar. Eilard har analyserat läsboken Förstagluttarna och påpekar många intressanta kulturella diskurser som verkar speglas där. En av dem ses i en karaktär som heter Mille, som är bäst i klassen på matte. Milles motvilja att bli sedd som det bästa tolkar Eilard så här: Att inte vilja utmärka sig kunskapsmässigt eller vara duktigare än nödvändigt liksom att betona konsensus och likhet är typiska drag i den jämlika svenska kulturen (Daun 1998, Hofstede 1991). All avvikelse från grupp- och genomsnittsnormen betraktas misstänksamt i motsats till mer hierarkiska kulturer där normen är»den bäste» (Daun 1998). 28 Jantelagen lever, alltså. I en skola utan styrning som Sudbury, är det svårt att vara som alla andra. Detta måste man vara mycket rädd för. Vi tror på att alla har rättigheten att förstå och utveckla sin egna livsbana, inom ramarna för ett demokratiskt och fritt samhälle. Därför är en äkta, praktiskt genomsyrad demokrati viktigt från första början. Den skapar förutsättningar för det arbete som Candide kanske menade när han sa il faut cultiver notre jardin 29, låt oss odla vår trädgård. Det är var och ens eget arbete. 28 Eilard, Angerd (2004) s Voltaire (1758) (1942) s.86

11 11 Källförteckning: Andersson, B. (1999). Spräng skolan!. Jönköping: Brain Books AB. Berhanu, G. (2007). Black Intellectual Genocide: An Essay of IQ and the Wealth of Nations. Education Review. A Journal of Book Reviews. Vol. 10. Nr 6 s Bjerg, J. (Red.) (2000). Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber. Börjesson, M., Palmblad, E. & Wahl, T. (2005). I skötsamhetens utmarker Berättelser om välfärdsstatens sociala optik. Stockholm: Symposion. Dunn, R. (2001). Nu fattar jag! att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books AB. Eilard, A. (2004). Genus och etnicitet i en läsebok i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 9. Nr 4. s Hylland Eriksen, T. (1999). Kulturterrorismen: en uppgörelse med tanken om kulturell renhet Nora: Nya doxa. Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur. Gardner, H. (2009). Fem sätt att tänka - av betydelse för framtiden. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, B. (odaterat). Marx, Gramsci, Bourdieu och Bernstein om reproduktion. Utdrag ur avhandlingsmanus om Den dolda läroplanen. Göteborg: Göteborgs universitet. Henrekson, M. & Vlachos, J. (2009). Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg. Stockholm; Dagens nyheter 17/ Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: Hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindensjö, B., & Lundgren, U. (2006). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag. Nilsson, R. (2008). Foucault en introduktion. Malmö: Égalité. Romhed, R. (Red.) (2006). Ord & Bild. Tema Skolan. Nr 3-4. Tallberg Broman, I., Rubinstein Reich, L. & Hägerström, J. (2002) Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. Thurén, T. (1991). Kunskapssociologi och kritisk vetenskap. I T. Thurén. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag AB. Voltaire. (1942). Candide. Oxford: Blackwell French Texts. Wikipedia (2010) Sweden Bilder på omslaget är från filmen The Wall (1982), regi Alan Parker, manus Roger Waters; och Sudbury Valley Schools hemsida,

12 12 Bilaga 1: En sammanfattning av vårt första paper: Democratic Schooling as an antidote to traditional Swedish education Våra två huvudutgångspunkter var; att personligt intresse i ett ämne är det allra viktigaste när det gäller lärande samt att det som i praktiken sker inom skolans väggar är minst lika viktigt som akademiska teorier eller politiska ideologer. Vi ville föreslå ett alternativ till det mycket bristfälliga skolsystem som vi har idag, och som de flesta svenskar känner till fråga vem som helst om skolan, och mycket ofta följer negativa kommentarer. Som det bästa alternativ vi hittat, nämnde vi Sudbury-modellen, vilket utgör en del av det som kallas democratic schooling. Dess rötter kan härledas till pedagoger som Dewey och A.S. Neill, och den första skolan enligt Sudbury-modellen startades i Framingham i USA Sedan dess har modellen spridit sig i USA, och finns nu också i 8 andra demokratiska länder. (Se bilaga 2 för en beskrivning av modellen.) Vidare så påstod vi att skolans viktigaste funktion var att bibehålla den rådande samhällsordningen. Detta motiv, som starkt bidrog till den obligatoriska folkskolans start 1842, har man aldrig kunnat komma ifrån trots att det nu gått 168 år. Vi visade att sortering, reproduktion och lydnad är det som fortfarande ligger till grund för skolans verksamhet. Vi ifrågasatte också antagandet att kunskap i sig är något absolut samt påvisade att synen på skolan som ett slags kunskapskyrka är en väldigt gammal och osäker utgångspunkt för en läroplan. Därefter granskade vi betyg och standardiserade prov (som en nästan löjlig konsekvens av tron på relevansen av det mycket opålitliga lärostoff som framförs i skolan) och hävdade att bedömning på detta sätt är ett orättvist och mycket mer subjektiv system än vad politiker påstår att den pågående kunskapsbedömningen är. Som avslutning behandlade vi att dagens skola är påverkad av en föråldrad och orättvis syn på barn och barndom, samt att en likvärdig skola för alla är en utopi. Detta belyste vi bland annat genom att ta upp att vi från flera av våra kursdeltagare fått höra att om man inte styr/tvingar barn så lär de sig ingenting av värde. Det är därför de inte behöver tillskrivas samma rättigheter som vuxna människor, och inte heller får välja hur eller vad de ska lära sig. Man behöver på något sätt trycka in viktig kunskap i dem på ett förutbestämt sätt, annars kommer de inte klara sig i livet. Konsekvensen av detta blir enligt vårt synsätt att; barnets egen röst nästan aldrig blir hörd i skolan.

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Ett lokalt/regionalt uppfattat problem: Ungdomars utflyttning, och låga återflyttning Flytta/stanna? Vad tänker unga innan de vet hur det blir? Och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hur samtalar vi i NO-klassrummet och vad innebär det för elever från olika sociaoekonomiska bakgrunder? Anna Jobér, Malmö högskola

Hur samtalar vi i NO-klassrummet och vad innebär det för elever från olika sociaoekonomiska bakgrunder? Anna Jobér, Malmö högskola Hur samtalar vi i NO-klassrummet och vad innebär det för elever från olika sociaoekonomiska bakgrunder? Anna Jobér, Malmö högskola Bakgrund MaNO-lärare 4-9, Musik 1-7 Arbetat bla på folkhögskola, grundskola

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09 Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan 1 Janusz Korczak (1878-1942) barnkonventionens skyddspatron Den polske pedagogen och läkaren Korczak var en av tre initiativtagare till det första

Läs mer

Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem?

Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem? Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem? Gabriella och George spelade golf som barn. Felicia och Felix spelade fotboll. Vad hände sedan? Staffan Karp Presentation vid SVEBIs Årskonferens 2011

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan SAMMANSTÄLLNING AV DELTAGARNAS TANKAR Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan 2014-01-21 Eva-Karin Wedin, Sakkunnig jämställdhet Enheten för regional utveckling Länsstyrelsen

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer