Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3)"

Transkript

1 1 PDGX01 VT den 2 juni 2010 Göteborgs universitet Sudbury-modellens praktiska demokrati som ett motgift till traditionell svensk tvångsutbildning (Del 2 av 3) Mikael Nyström Jim Whiteford David Wu

2 2 Syfte I detta paper vill vi utveckla lite mer av det vi påstod i vårt första paper 1, nämligen att en demokratisk skola, enligt Sudbury-modell 2, är ett fullgott alternativ till den traditionella svenska skolan. Vidare så tycker vi det är intressant, att en sådan skola verkar vara så svår för de flesta att kunna föreställa sig som ett värdefullt och verkligt alternativ, och därför vill vi försöka hitta några möjliga anledningar till varför det är så här. Med dessa syften fördjupar vi oss i temat demokrati, samt några befintliga diskurser som finns om skolan själv. Eftersom vi slutade första papret med tanken att skolan troligen aldrig kommer att kunna vara likvärdig och rättvis för alla, förstärker vi denna tanke här med referens till Tallberg Broman et als Likvärdighet i en skola för alla. Trots att vi i vår grupp inte var så förtjusta i Korps bok Kunskapsbedömning, så kan vi med tanke på vårt syfte med detta paper dra nytta av den. Boken hade så många stavnings- och tryckfel, att man började tänka att detta var gjort med mening, ett slags skämt av Myndigheten för Skolutveckling. Vidare kändes det som strukturen inte var så väl genomtänkt, vilket ledde till en del icke nödvändiga upprepningar. Men å andra sidan tog den upp de flesta områden där skolans verksamhet ifrågasättas: klass, genus, läroplaner, sortering, undervisningsmetoder och lärande, och kunde ses som en sorts sammanfattning av dessa problem i ett skolsammanhang, med särskilt fokus på det konkreta resultatet betyg. Just därför valde vi fokusera på den, samt på att föreslå hur en Sudbury-skola kan lösa dessa problem. Kunskapsbedömning och en skola för alla Det finns i dagens samhälle flera sätt att bedöma kunskapsnivån hos individerna, som till exempel högskoleprov, IQ test, prov och betyg. Enligt den svenska modellen skall elever betygsättas för att senare kunna med dessa betyg söka vidare till högre studier. Att ha eller inte ha betyg är ett väl diskuterade ämne. De som är för betyg menar att det är ett bra sätt att mäta kunskapen och hålla eleverna motiverade, de som vill avskaffa det säger tvärtom, vi gillar inte betyg som bestämmande faktor över fortsatta studier, samt de konsekvenser betyg frammanar. Dessutom så skulle det inte gynna den skola vi tänkt oss, en skola som bygger på att eleverna finner ett intresse i ämnet och låter intresset vara motivationskraften för vidare studier inom ämnet. Vissa menar på att betyg i skolan är ett rättvist system, för att kunna selektera vilka som skall komma in till vilka utbildningar. Men studier visar att beroende på vilken skola/utbildning man går på, så kommer man att betygsättas olika 3. Dessutom får man inte glömma att det inte är bara vilken skola som man går på, utan också vilken klass man tillhör, som har lika stor betydelse för ens betygsättning: en av skolans funktioner är att reproducera klassamhället snarare än att vara just en skola för alla 4. Den kurslitteratur vi läst berättar för oss hur skolan uppehåller klassamhället vi lever i till större delen, 1 Se bilaga 1 2 Se bilaga 2 3 Henrekson M, Vlachos J (2009) ur Dagens Nyheter 4 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.50

3 3 eftersom det är bara några få elever som bryter sig ur sitt klasskikt 5. Studier visar även att lärare förväntar sig mer av flickor än av pojkar, vilket gör att när en pojke presterar bättre på ett test än han i vanliga fall skulle göra, så ser det mycket bättre ut i lärarens ögon än om en flicka skulle ha gjort samma sak 6. När vi sen betygsätter elever, vad är det för kunskap vi betygsätter? Korp nämner fyra olika kunskapsformer: Faktakunskaper, Förståelsekunskaper, Färdigheter och Förtrogenhetskunskaper 7. Av dessa olika kunskapsformer är det främst två av dem som står i fokus när elever betygssätts i skolan, Faktakunskaper och Färdigheter. Här borde vi kolla vidare på kunskap och även intelligens. Faran är den att vi inom vår kultur allt för ofta tar för givet att det som kallas för kunskap är både absolut och värdefull, snarare än någon värdering som konstrueras av en viss tid i ett visst samhälle. Howard Gardner är en författare, som forskar i psykologi, har funderat över den mänskliga kognitiva förmågan i flera decennier. Hans bidrag till ämnet intelligens beskrivs i Knud Illeris bok Lärande så här: Det mest avgörande och nyskapande är kanske att Gardner använder begreppet intelligens i plural. Han talar om olika intelligenser och inte om olika faktorer som delmoment av en enda intelligens....därmed punkterar han också det endimensionella, stämplande och ibland också det elitäratänkande som klibbat sig fast vid intelligensbegreppet och uträkningen av intelligenskvoter. 8 Även om det inte sägs rakt ut, finns det i vårt samhälle en tro på att kunskapsbedömning i skolan, dvs betygsättning, är samma som uträkningen av intelligenskvoter. I sin recension av boken IQ and the Wealth of Nations, påpekar Girma Berhanu faran med att lägga alltför mycket vikt vid kunskapsbedömning, även om det inte gäller skolan i sig. Han argumenterar starkt för att kunskap och skicklighet är både kulturella och kanske främst personliga företeelser: Professor Michael Cole and his colleagues have repeatedly shown, based on rigorous empirical materials (collected in a cross-cultural study framework) that it is the type of learning experience that influences the person s acquisition of a particular cognitive strategy, or the decision that it is appropriate in a particular situation. People will be good at doing the things that are important to them and that they have opportunities to do often 9. I en skola baserad på tvång, och med en syn på människor som maskiner vars effektivitet kan mätas med en rådande standard, är kunskapsbedömning något nödvändigt men samtidigt så är det något mycket vanskligt. Eftersom lärare också är mänskliga, är det omöjligt att hävda att de är helt objektiva. En lärare som ska rätta prov inom en vecka kommer självklart att jämföra proven med varandra, ha förväntningar på att vissa elever skall prestera till en viss gräns och vara påverkad av sina egna fördomar om olika företeelser såsom etnisk bakgrund, kön och så vidare hur professionell läraren än må vara. 5 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.63 6 Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s.68 7 Korp, Helena (2003) s.81 8 Illeris, Knud (2006) s Berhanu, Girma (2007) s.7

4 4 Oavsett de många variabler som spelar in när en person betygssätts, vilket visar att betygsättning i sig självt är ett djupt osäkert och bristfälligt system, finns det en hel del konsekvenser som är ännu värre: Stigmatisering för alla elever; de som bara kommer upp till en viss nivå och för dem som knappt klarar godkänt gränsen. Dessa elever kommer efter en tid själva börja tro att de inte någonsin kommer att kunna nå en högre grad. Vi ser detta som ett stort problem då detta kommer att påverka dessa elever en lång tid i deras liv. I en Sudbury skola får alla elever chansen att uppskatta sitt eget värde genom att själv bestämma vad de skall göra med sin tid, samt att se på andra som sysslar med egna intressen oavsett bedömning utifrån. Hetsifiering; eleverna skall fixa ett visst antal sidor för att nå upp till en viss gräns för att få det önskade/behövda betyget, samt att några dagar senare kunna klara av ett nytt prov inom ett annat område. Det blir fel fokus med betyg som motivation för eleverna. Om målet är ett livslångt lärande, så uppmuntrar betygsjagandet inget annat än konkurrens om väldigt ytliga saker dvs. saker som har mycket litet med självet att göra. 10 Lågt självförtroende; det hela slutar upp med att eleverna tror att det är deras egna fel att de fått de betyg de har. Du som elev har dig själv att skylla. Skolans ansvar glöms ofta bort. Det finns för många faktorer som påverkar betygen för den enskilde individen, inte minst att hon inte hade något val om hon ville vara med i det spelet eller inte. Som en ofrivillig subjekt, fick hon veta att hon inte duger, helt enkelt. Standardisering som bristfällig produktionsteknik Tiden är en central disciplineringsteknik i skolan. Eleverna har ett visst antal skoltimmar och under dessa bestämda timmar skall de visa/producera tillräckligt bra för att sedan kunna betygssättas. Tanken är den att alla ska veta det väsentliga genom att vara med om de viktigaste ämnena, kontrollerade av läroplaner och timplaner, har blivit allt mer ovidkommande. Som Gardner konstaterar: I den alltmer integrerade värld där den stora majoriteten av människor idag lever, räcker det inte att slå fast vad varje individ eller grupp behöver för att överleva på sin plats i världen. 11 Att prestera bra under vissa bestämda förhållanden passar kanske bättre för en del personer och troligen inte för den stora mängden. Nu visar forskning på att flickor klarar sig bättre i skolan jämfört med killar i samma åldersgrupp oavsett skollinje 12, faktorer på detta kan vara t. ex. att flickor mognar tidigare än pojkar samt de sociala normerna på hur en pojke/flicka skall vara. Rita och Kenneth Dunn, som enligt Illeris har gjort utan tvekan den vidaste uppfattningen om begreppet lärostil, påstår att: Kvinnor är auditiva inlärare i högre grad än män. De kommer ihåg en stor del av vad som sagts till dem. Flickor utvecklar tidigt sin finmotoriska koordinationsförmåga så att de kan hålla i pennor och kritor...kvinnliga inlärare kan ofta motiveras av auktoriteter, föräldrar, lärare och sig själva, och de är mer uthålliga än män Romhed, Rune (2006) s Gardner, Howard (2009) s Tallberg Broman, Ingegerd et al (2002) s Dunn, Rita & Kenneth (2001) s.13

5 5 Problemet med lektionstider är att de prioriterar produktion över innehåll. Tanken är att ha ett visst antal lärande eller kunskapsinhämtning gjord under en viss tid, och det har inget med det verkliga lärandet att göra. Detta sätt hänvisar inte alls till individens sätt att lära sig, och inte heller dess takt, vilket varierar för samma individ mellan olika ämnen. Det är en uppsättning av det industriella samhället, som inte längre går att förklara bort. Motivationen i den svenska skolan bygger på betygshets, eleverna skall konkurrera med varandra om de högre betygen. Motivet för de högre betygen är möjligheten att få det rätta jobbet senare när man går ut skolan och skall in i arbetslivet. Det är nästan tragiskt att skolan är ett ställe som förstärker jagandet av status ur en synvinkel av rädslan (för att inte vara sämre än andra) blandat med en slags industriell hjärntvättning: Jag måste få det rätta jobbet, jag måste få det rätta jobbet, jag måste få... Bilden av barn ramlande ner i köttfärsmaskin från det löpande bandet, som framfördes i Pink Floyds musikvideo till låten Another Brick in the Wall (Part 2) speglar detta mönster mycket väl. I vår Sudbury-skola är det omöjligt att jaga betyg, eftersom de inte finns. Vad finns det då för alternativ? Om man inte har betyg när man slutat sin Sudbury skolgång, hur gör man då för att läsa vidare? Vi föreslår att alla högskolor och institutioner förbereder sina egna intagningsprov, som är till för att kontrollera studenternas förkunskaper. Vidare kan de fråga efter personliga brev, där ansökande förklarar sina motiv för att läsa detta ämne vid detta lärosäte. I andra länder ordnas möte mellan fakulteten och ansökande. Ett sådant system kräver många ändringar, men resultatet lönar sig vilken institution skulle inte vilja ha de studenterna som bidrar mest till kursens dynamik, i stället för de som antingen läser vidare bara för att de borde, eller de som befinner sig där på grund av de inte fick komma in på det de ville läsa. Vad är så bra med demokrati, egentligen? Vi har argumenterat starkt för demokrati som en grundpelare i skolans verksamhet. Men det finns andra som är tveksamma gällande dess värde. Man kan mycket väl påstå att antikens ledare själva, de som verkade i vår historias första demokratiska stat, Aten, ändå tänkte att en välvillig diktator må ha sina fördelar jämfört med massornas okloka viljor som visar en tendens att rösta på den som låter mest övertygande för tillfället. Det var ju Winston Churchill, som förlorade det nationella valet i Storbritannien direkt efter segern i andra världskriget som kom med uttrycket It has been said that democracy is the worst form of government, except all the others that have been tried. Inte heller vi skulle vilja påstå att demokrati är utan problem. Men vari ligger dess värde, speciellt i ett skolsammanhang? För att närma sig frågan mer djupgående, kan det löna sig att först fundera över vad skolan faktiskt är till för. I vårt första paper underströk vi skolans roll i att reproducera den rådande samhällsordningen samtidigt som

6 6 vi ville belysa att det är den den rika, vita mannens uppfattning av ordning som gällde dvs överklassens. Vidare lade vi märke till att skolan trots allt fortsätter dämpa individens röst, om den inte visar sig ha förstått och är beredd att gå med på gällande maktprinciper i samhället. Sett ur denna synvinkel har skolan inte så mycket med demokrati och lärande att göra. Men antagandet att skolan är lika med (medvetet) lärande görs allt för ofta, till och med av Hultkvist och Petersson i början av deras artikel Iscensättning av samhället som skola. Författarna tar upp Svenska Lärarförbundets satsning Lärarna lyfter Sverige, och hävdar att det gäller att skapa en skola av samhället 14. Enligt det vi har läst och hört om skolans praxis under kursens gång, påminner ett sådant samhälle mer om en livstids fängelsedom än möjligheten till livslångt lärande. Den nya pedagogiken spelar en stor roll i Lärarna lyfter Sverige, och Hultkvist och Petersson nämner ofta ett problem med den, en paradox de uttrycker så här: Om vi t.ex. redan är allt det som reformverksamheten förutsätter nyfikna, autonoma och kompetenta osv varför då alla dessa ansträngningar att försöka omskapa oss? 15 Även om vi håller med om att det är motsägelsefullt att hävda att barn är nyfikna och samtidigt arbeta för att öka deras nyfikenhet, är det inte heller helt rättvist att urholka styrkan i reformverksamhetens budskap genom att enbart fokusera på paralleller med dagens politiska rationalitet. Hultkvist och Petersson antyder att drivkraften bakom budskapet inte är mycket mer än någon sorts politiskt mode, som har med den ekonomiska liberalismen att göra. I denna anda citerar de en utredning på uppdrag av Närings- och Handelsdepartementet, i vilket Barnet framställs som en potentiell småföretagare 16 som ett exempel på bakomliggande tankar till nutidens anspråk på barnets och människans natur 17. Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan individualitet och kreativitet som nämns ur ett humanistiskt och moraliskt perspektiv, och samma begrepp som nämns ur ett politiskt perspektiv, och framför allt att inte undergräva de första genom en jämförelse med de andra. I vår Sudbury-skola är det barnens nyfikenhet som motiverar dem, men det man minst av allt gör som personal, är att försöka omskapa barnet på något sätt. Snarare försöker man stå bredvid så mycket som möjligt, beredd att hjälpa till när barnet söker hjälp. Det är förstås inget konstigt med att just Lärarförbundet betonar vikten av läraren för individens lärande, samt att skolan är den viktigaste institutionen av alla i ett kunskapssamhälle. Lärarförbundet verkar ha missat att kunskapssamhället innebär att det inte längre finns samma begränsade tillgång till kunskap och information som förr, samt att värdet av själva kunskapen ifrågasätts allt mer av allt fler. Men denna tolkning av skolan som ett ställe där man huvudsakligen lär sig värdefulla kunskaper, och att läraren är kunskapsförmedlaren (i stället för den rådande kulturens väktare, eller som Hylland Eriksen skulle sagt det: En intolerant missionernade 18 kulturterrorist, en beskrivning som kommer närmare deras huvudroll) är en 14 Bjerg, Jens (red) (1998) s s s s Hylland Eriksen, Thomas (1999) s.11

7 7 bild som är mycket utbredd i vår kultur. Vi påstår att denna syn är en av kulturens diskurser som hjälper till att förstärka den rika, vita mannens position en skola som hjälper de förtjänstfulla att bli ingenjörer, advokater, och läkare. Vad skolan gör med de andra pratas det inte så ofta om, dvs att den sorterar bort dem från samhällets maktpositioner och minskar deras egna känslor av framgång, värde och kreativitet. Detta trots att det är skolans kanske viktigaste uppgift i praktiken, särskilt för reproduktionens skull. Det är därför en skola utan förutbestämda lektioner, utan traditionella lärare och helt utan betyg eller kunskapsbedömning nästan betraktas som något brottsligt i Sverige. I vår skola bidrar vuxna med sina kunskaper vid behov de agerar inte auktoritärt, eller som prästliknande, heliga varelser med någon sorts inbyggd och mystiskt auktoritet, vilket Ivor Goodsons förslag till lärarutbildningen verkar leda till 19. Det är till och med eleverna som röstar in eller ut dem årligen, så de inte kan lyckas med auktoritära ställningstagande. Även om man inte gillar det, så kvarstår faktum: den traditionella skolan passade det industriella samhället väl. Den var inte rättvis och den var inte befriande, men den gjorde sitt jobb. Saken är den att samhället ser annorlunda ut jämfört med hur det gjorde för 160 år sedan. Hur man än ser på skolan, så är en sak odiskutabel: skolan är till för att förbereda barn för att leva självständigt i samhället. Vårt samhälle påstås vara fritt och demokratiskt, samt teoretiskt grundat på de demokratiska värderingarna. Det vill säga att trots att det finns många områden där samhället verkar odemokratiskt, och människor inte behandlas efter de värderingar som lagen syftar till så är tron på, och viljan att, arbeta mot demokrati och frihet en av vårt samhälles viktigaste drivkrafter. I slutet av andra världskriget var denna drivkraft ännu starkare, och tog sig oftast uttryck i form av förmågan till kritiskt tänkande. Enligt oss motverkar dagens skola denna drivkraft, som enbart kan främjas genom att värdera barn som människor med egna rättigheter till fritt och demokratiskt tänkande. Detta är omöjligt i en miljö där elever är systematiskt underordnade ända fram till slutet av gymnasiet,. Bengt-Erik Andersson beskriver det spetsigt i en undersökning av 1200 elever i 14, 16 och 18 års åldern under mitten av 90-talet, tillfrågades eleverna bland annat hur mycket medbestämmanderätt de hade i skolan. Hur svarade de äldsta eleverna? De var 18 år, dvs myndiga. De kunde delta i allmänna val och även väljas till förtroendeposter, de kunde ta körkort, de kunde gifta sig och de kunde gå på krog och bli serverade sprit. Men vad kunde de göra i skolan utan lärarnas inblandning? Jo endast två saker: De fick bestämma om klasskassan och om skolresor. Inte ens sådana saker som att bestämma hur klassrummet skulle se ut eller hur det skulle utsmyckas, fick de ta ställning till utan att lärarna också skulle ha ett ord med i laget. 20 Det finns en väldigt stor klyfta mellan demokrati och det så kallade elevinflytandet. Att bara få bestämma över klasskassan eller vilka köttbullar skolan köper in till lunchen är inget annat än en förolämpning. I vår Sudbury-skola gäller riktig demokrati. I veckans möte är det en person/en röst, där alla beslut som rör 19 Bjerg, Jens (red) (1998) s Andersson, Bengt-Erik (1999) s.20-21

8 8 skolans vardagliga förvaltning tas. I frågor kring regelbrott, är det den juridiska kommittén, där representanter från alla skolans åldersgrupper sitter, som undersöker fordran och i fall då det behövs bestämmer straffet. När man upplever detta samhälle och har fullt bestämmande över sin egen tid, får man en förståelse för demokrati som är förankrad i verkligheten, samt en medvetenhet om sin egen makt att påverka och sitt eget värde. Vi, som de flesta andra i den progressiva pedagogikens historia (t. ex. Berg, Dewey, Neill), hävdar att barnet, liksom den vuxne, är nyfiket till sin natur. De vill alla lära sig saker. När Bernstein poängterar att arbetarklassens barn inte har samma tillgång till språkkodifiering i institutionen Skolan som medelklassens barn, går det då att förändra detta? Kommer barnen kunna behålla sin nyfikna natur i en Sudbury skola? Gällande Bernsteins teorier 21, påpekar vi att de traditionella undervisningsmetoderna och läromedlen inte finns i vår skola. Eftersom elever själva väljer vad och hur de lär sig, blir de inte fångade av någon annans värdering av vad som är viktigt, eller sättet att förstå och tolka omgivningarna. Det är inte vår skolas uppgift att se till att alla blir lika, eller att värdera någons intresse som mer eller mindre värt än någon annans. Snarare siktar vår skola mot att elever ska få fira deras egna intresse just på grund av att det är betydelsefull för dem just då. Individens frihet och roll i ett välfärdssamhälle Vad sägs av Foucault, som enligt Nilsson trodde det fanns dock varken några rötter eller någon grund till någonting, bara ett ändlöst spel av maktrelationer och subjektivitetsformer 22? Enligt Foucault, borde vi som medborgare absolut ifrågasätta allting som påstås vara naturligt. Vi har aldrig sett någon bebis som inte varit nyfiken på dess omgivning, som inte ville lära sig gå, som inte ville förstå företeelser och människor runt omkring, som inte ville skaffa sig något sätt att kommunicera med de i sin närhet. Sådana drivkrafter tycks vara grundläggande biologiska, man kan i detta fall konstatera deras naturlighet. Annars instämmer vi i Foucaults uppmaning om att ifrågasätta det som påstås vara naturligt eller rätt på något sätt. Vi anser att individer som inte styrs hela tiden under dagen och inte är förtryckta på grund av sin ålder har större möjligheter till att tänka fritt än de flesta andra i skolans alltför inrutade värld. Däremot påstår vi att det man gör i den traditionella skolan är ganska onaturligt, för att använda samma begrepp: man lär sig sitta still, inte prata, skapa intresse i det som saknar betydelse för en, sluta läsa och undersöka när klockan ringer, arbeta i samma takt som alla andra och slutligen leta efter svaret läraren är ute efter istället för det som man verkligen bryr sig om. Torsten Thurén sammanfattar väl ett problem med Foucault: Foucaultläsaren tänker: Varför ska jag arbeta för att reformera samhället? Hur jag än bär mig åt 21 Gustafsson, Bertil (odaterad) s Nilsson, Roddy (2008) s. 185

9 9 kommer jag att omedvetet gå de makthavandes ärenden. 23. Men det finns hopp. I sitt kapitel om Foucault och politiken, belyser Nilsson Foucaults engagemang för politik, och hans kamp för att öka individens frihet i olika sammanhang. Hur man än tolkar Foucaults mening, är det klart att han själv tyckte att frihet hade ett grundläggande värde, men: det är inte något som en gång för alla kan uppnås eller ägas, inte heller något mål att sträva efter. Snarare bör det ses som ett förhållningssätt. Frihet kan heller inte garanteras av vare sig institutioner eller lagar. Det är en praktik, något som ständigt måste förnyas, arbetas på, utsättas för granskning. I sista hand är detta något bara den enskilde kan göra 24. Vi menar att elever i vår Sudbury-skola har större chans att utveckla sådana strategier genom att leva i ett samhälle där de inte känner sig hotade, jagade, förtryckta, maktlösa och styrda in i minsta detalj. Enligt den brittiska tidskriften The Economist, rankas Sverige först i deras Democracy Index från Man kan tolka resultat på olika sätt, inte minst när man tänker på att en av frågorna som ingick i enkäten handlade om förmågan av ämbetsmän att förverkliga policy. Enligt Lindensjö och Lundgren 26 är detta i Sverige inte så enkelt som de flesta verkar tänka sig. Särskilt nu 2010 måste man ifrågasätta hur demokratisk regeringen faktiskt är, när den förnekar en skolform som har varit verksam i andra demokratiska länder i mer än 40 år. Den vill tvärtom införa förändringar i skollagen som leder till att några helt enkelt lämnar landet eftersom de som vill hemundervisa sina barn känner sig hotade av dagens utbildningspolitik, och inte finner någon trygghet i varken Europeiska Konventionen eller Förenade Nationers stadgar om Mänskliga Rättigheter, trots att de klargör föräldrarnas rätt att välja en utbildning för sina barn som står i överensstämmelse med deras filosofiska övertygelser. I skötsamhetens utmarker diskuteras det hur välfärdsstatens styrningssätt begränsar rätten till medborgarskapet. Här finns en ledtråd till varför det är så svårt att tillåta en skola som den vi föreslår ur ett psykologiskt perspektiv: Inbäddade i idéerna om det goda samhället ligger föreställningar om social ordning och hur denna ordning ska bevaras och förstärkas. Inom allt välfärdsarbete utbildas en uppsättning normer och tekniker för att avvärja attityder och beteenden som, reellt eller potentiellt, stör denna sociala ordning. [ ] De välfärdsstatliga rättigheterna blir därmed förbundna skyldigheten att låta sig genomlysas, granskas och korrigeras. 27 Vår skolas verksamhet, där man inte behöver förklara för någon vad man gör om man inte vill, inte behöver visa vad man har lärt sig, eller om man ha förstått, och där inte skolinspektionen har några möjligheter att mäta ämneskunskaper, utgör en stor risk för staten. När staten inte har några tekniker för kontrollera sina 23 Thurén, Torsten (1991) s Nilsson, Roddy (2008) s Wikipedia (2010) 4:e stycket 26 Lindensjö, B & Lundgren, U (2000) s Börjesson, Mats et al (2005) s

10 10 medborgare, går det helt enkelt inte. Inte ens om de som i vår skola lever inom ramen för en fritt och demokratiskt samhälle, och trots att att erfarenheter utomlands inte har kunnat visa någon negativ påverkan på varken individen eller samhället. Återigen befinner vi oss i en stat som förtycker individens mänskliga rättigheter, för att behålla rådande maktförhållanden. Svårigheter med att införa en sådan skola belyser samhällets verkliga inställning till både demokratiska värderingar och barns rättigheter. Till sist vill vi nämna ett särskilt svenskt fenomen, som kanske belyser varför det finns motstånd till en skola där alla gör sitt, utan regleringar. Eilard har analyserat läsboken Förstagluttarna och påpekar många intressanta kulturella diskurser som verkar speglas där. En av dem ses i en karaktär som heter Mille, som är bäst i klassen på matte. Milles motvilja att bli sedd som det bästa tolkar Eilard så här: Att inte vilja utmärka sig kunskapsmässigt eller vara duktigare än nödvändigt liksom att betona konsensus och likhet är typiska drag i den jämlika svenska kulturen (Daun 1998, Hofstede 1991). All avvikelse från grupp- och genomsnittsnormen betraktas misstänksamt i motsats till mer hierarkiska kulturer där normen är»den bäste» (Daun 1998). 28 Jantelagen lever, alltså. I en skola utan styrning som Sudbury, är det svårt att vara som alla andra. Detta måste man vara mycket rädd för. Vi tror på att alla har rättigheten att förstå och utveckla sin egna livsbana, inom ramarna för ett demokratiskt och fritt samhälle. Därför är en äkta, praktiskt genomsyrad demokrati viktigt från första början. Den skapar förutsättningar för det arbete som Candide kanske menade när han sa il faut cultiver notre jardin 29, låt oss odla vår trädgård. Det är var och ens eget arbete. 28 Eilard, Angerd (2004) s Voltaire (1758) (1942) s.86

11 11 Källförteckning: Andersson, B. (1999). Spräng skolan!. Jönköping: Brain Books AB. Berhanu, G. (2007). Black Intellectual Genocide: An Essay of IQ and the Wealth of Nations. Education Review. A Journal of Book Reviews. Vol. 10. Nr 6 s Bjerg, J. (Red.) (2000). Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber. Börjesson, M., Palmblad, E. & Wahl, T. (2005). I skötsamhetens utmarker Berättelser om välfärdsstatens sociala optik. Stockholm: Symposion. Dunn, R. (2001). Nu fattar jag! att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books AB. Eilard, A. (2004). Genus och etnicitet i en läsebok i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 9. Nr 4. s Hylland Eriksen, T. (1999). Kulturterrorismen: en uppgörelse med tanken om kulturell renhet Nora: Nya doxa. Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur. Gardner, H. (2009). Fem sätt att tänka - av betydelse för framtiden. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, B. (odaterat). Marx, Gramsci, Bourdieu och Bernstein om reproduktion. Utdrag ur avhandlingsmanus om Den dolda läroplanen. Göteborg: Göteborgs universitet. Henrekson, M. & Vlachos, J. (2009). Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg. Stockholm; Dagens nyheter 17/ Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: Hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindensjö, B., & Lundgren, U. (2006). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag. Nilsson, R. (2008). Foucault en introduktion. Malmö: Égalité. Romhed, R. (Red.) (2006). Ord & Bild. Tema Skolan. Nr 3-4. Tallberg Broman, I., Rubinstein Reich, L. & Hägerström, J. (2002) Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. Thurén, T. (1991). Kunskapssociologi och kritisk vetenskap. I T. Thurén. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag AB. Voltaire. (1942). Candide. Oxford: Blackwell French Texts. Wikipedia (2010) Sweden Bilder på omslaget är från filmen The Wall (1982), regi Alan Parker, manus Roger Waters; och Sudbury Valley Schools hemsida,

12 12 Bilaga 1: En sammanfattning av vårt första paper: Democratic Schooling as an antidote to traditional Swedish education Våra två huvudutgångspunkter var; att personligt intresse i ett ämne är det allra viktigaste när det gäller lärande samt att det som i praktiken sker inom skolans väggar är minst lika viktigt som akademiska teorier eller politiska ideologer. Vi ville föreslå ett alternativ till det mycket bristfälliga skolsystem som vi har idag, och som de flesta svenskar känner till fråga vem som helst om skolan, och mycket ofta följer negativa kommentarer. Som det bästa alternativ vi hittat, nämnde vi Sudbury-modellen, vilket utgör en del av det som kallas democratic schooling. Dess rötter kan härledas till pedagoger som Dewey och A.S. Neill, och den första skolan enligt Sudbury-modellen startades i Framingham i USA Sedan dess har modellen spridit sig i USA, och finns nu också i 8 andra demokratiska länder. (Se bilaga 2 för en beskrivning av modellen.) Vidare så påstod vi att skolans viktigaste funktion var att bibehålla den rådande samhällsordningen. Detta motiv, som starkt bidrog till den obligatoriska folkskolans start 1842, har man aldrig kunnat komma ifrån trots att det nu gått 168 år. Vi visade att sortering, reproduktion och lydnad är det som fortfarande ligger till grund för skolans verksamhet. Vi ifrågasatte också antagandet att kunskap i sig är något absolut samt påvisade att synen på skolan som ett slags kunskapskyrka är en väldigt gammal och osäker utgångspunkt för en läroplan. Därefter granskade vi betyg och standardiserade prov (som en nästan löjlig konsekvens av tron på relevansen av det mycket opålitliga lärostoff som framförs i skolan) och hävdade att bedömning på detta sätt är ett orättvist och mycket mer subjektiv system än vad politiker påstår att den pågående kunskapsbedömningen är. Som avslutning behandlade vi att dagens skola är påverkad av en föråldrad och orättvis syn på barn och barndom, samt att en likvärdig skola för alla är en utopi. Detta belyste vi bland annat genom att ta upp att vi från flera av våra kursdeltagare fått höra att om man inte styr/tvingar barn så lär de sig ingenting av värde. Det är därför de inte behöver tillskrivas samma rättigheter som vuxna människor, och inte heller får välja hur eller vad de ska lära sig. Man behöver på något sätt trycka in viktig kunskap i dem på ett förutbestämt sätt, annars kommer de inte klara sig i livet. Konsekvensen av detta blir enligt vårt synsätt att; barnets egen röst nästan aldrig blir hörd i skolan.

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för 2006-07 var övergången till högskolan bland 25-åringar

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer