karim jebari Ett progressivt manifest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "karim jebari Ett progressivt manifest"

Transkript

1 karim jebari Ett progressivt manifest

2 Innehåll Manifestet hämtar sin inspiration och sina politiska och filosofiska rötter från Storbritanniens radikala reformister. Jeremy Bentham, Adam Smith, John Stuart Mill & Harriet Taylor, Bertrand Russell och Henry Sidgwick är mina inspiratörer. Jag tror att lycka och blomstrande är målet för vår civilisation. Min vision är en globalt integrerad, progressiv, modern, demokratisk, vetenskaplig och världsomspännande civilisation. Jag tror att normativa teorier kan med hjälp av vetenskapen visa oss en väg framåt. Min politik är grundad i vetenskapliga fakta och några få normativa idéer. Jag tillbakavisar ideologierna. Karim Jebari Evidensbaserad politik 5 Den evidensbaserade revolutionen 5 Randomiserade samhällsexperiment 8 Bayesiansk konfirmationsteori 10 Bayesiansk konfirmtionsteori 2: ett exempel 13 Social experimentverkstad 14 En evidensbaserad ordlista 17 Arbete 20 Bör vi förkorta arbetstiden? 20 En kommunistisk arbetslinje 22 Bistånd 25 Bostadspolitik 28 Droger 30 Cannabis 30 Heroin 32 Hallucinogener 36 Centralstimulerande droger 38 Alkohol 42 Fascism 44 Fascism narrativ 44 Vad är fascism? En defintion 48 Hur ska sverigedemokraterna behandlas? 51 Är nazistiska marscher demonstrationer? 53 Bör nazistiska organisationer förbjudas? 54 Försvaret 57 Invandring

3 Kriminalpolitik 62 Anstalter 62 Polisen 63 Referenser: 67 Miljö 68 Konsumtionskritikens psykologi 68 Klimatets feta svans 69 Bör vi vara oroliga för peak oil? 71 Kan vi ha oändlig tillväxt? 73 Skattepolitik 76 Avdrag 76 Jobbskatteavdraget 77 Fastighetsskatt 79 Inkomstskatt 80 Klimatskatt 81 Sjukvård 83 Medikalisering 83 Fetma 83 Psykvård 84 Skolan 88 Nya incitament för skolmarknaden 88 En jämlik skolmarknad 91 Kan skolans mål mätas? 92 Styrelseskick 95 Majoritetsval i enmansvalkretsar 95 Decentralisering 97 Om gemenskap bland politiska djur 100 Evidensbaserad politik Den evidensbaserade revolutionen I medicinvetenskapens mörka historia fanns en period då man ansåg att man hade god kunskap om det komplexa system som en människokropp är. Därför trodde utövarna av denna vetenskap att det räckte med att verkan hos en substans skulle vara välgörande enligt de rådande vetenskapliga modellerna för att rekommendera användandet av denna substans. Man litade ofta blint på vad som i teorin borde stämma. Men man litade först och främst på det som kallades beprövad erfarenhet, det vill säga så som man alltid hade gjort. Att en metod hade använts länge ansågs vara goda skäl att tro att den var verksam. Auktoriteten hos läkare som jobbat länge och med egna ögon sett hur ett läkemedel eller en intervention fungerade ansågs väga tungt. Men så hände något. En marginell rörelse hade under en period argumenterat att våra teoretiska modeller om människokroppen fortfarande var bristfälliga, att beprövad erfarenhet tycktes skilja sig åt mellan länder och att patienters och läkares erfarenheter påverkades av en övertro till medicinvetenskapens förmåga att förstå den extrema komplexiteten hos mänskliga kroppar. Denna rörelse fick under några år genomslag. Det bildades nya tidskrifter i medicinvetenskaperna. Läroböcker skrevs om, läkare började utbildas i statistik. Men det viktigaste som hände var att kliniska experiment blev normen. I dessa studier valdes vissa av deltagarna i studien slumpmässigt som kontrollpersoner. Dessa fick en annan intervention än den som skulle studeras. Inte ens läkarna som gav patienterna i experimentet visste om de gav den riktiga interventionen eller om patienterna fick placebo. Denna process kan liknas vid en revolution. Resultatet är att vi idag vet i mycket större utsträckning vad som funkar utan att alltid veta hur eller varför. Men det som är viktigast är att vi också vet vad som inte funkar eller som faktiskt skadar patienters hälsa. När, är ni säkert nyfikna på, skedde denna revolution? Talar jag om det mörka 4 5

4 30-talet? Eller var det en reaktion på rasbiologins fasor på 50-talet? Nej. Den evidensbaserade revolutionen inom medicin fick sitt stora genombrott under tidigt 90-tal, för bara två decennier sedan. Idag står vi inför en ny revolution. Det finns en liten marginell rörelse i akademin som i åratal har tillverkat intellektuella verktyg för att basera politik på evidens. För på många sätt famlar vi i mörkret när vi designar policy. Precis på samma sätt som medicinvetenskapen för två decennier sedan baserar vi politiska beslut på å ena sidan en övertro på teoretiska modeller, beprövad erfarenhet, intuition och en tillit auktoriteters goda avsikter. Vi vet till exempel väldigt lite om vilken typ av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som funkar. Vi vet inte hur vi ska minska brottsligheten. Vi vet inte hur vi ska bekämpa den fetmaepidemi som skördar liv dagligen. Det finns en serie hinder på vägen till en politik baserad på evidens. Låt mig i korthet beskriva dem. 1. Ideologi/religion en ideologi är ett kluster av värderingar och trosföreställningar som omfattar många olika politiska fält. Ett ideologiskt sätt att se på världen innebär att man anstränger sig för att leta efter evidens som bekräftar ens ideologi. En person som är ideologiskt lagd tenderar att se evidens som något som kan riskera att falsifiera delar av ideologin. Därför är ett ideologiskt synsätt oförenligt med en evidensbaserad inställning till världen. 2. Journalistikens homogenitet och bristfälliga kunskaper. Journalister har generellt sätt mycket dåliga akademiska färdigheter. Få journalister är disputerade, och ännu färre publicerar sig regelbundet i internationella publikationer. Om journalister hade en bred akademisk bakgrund hade detta inte varit så allvarligt. Men väldigt få journalister har läst naturvetenskapliga eller matematiska ämnen. De journalister som läst samhällsvetenskap har oftast undvikit kvantitativa studier och metoder. Därför är förståelsen för dessa ämnen särskilt begränsad. Dessa problem gör att få journalister bemödar sig att försöka förstå skeenden ur ett kvantitativt perspektiv. 3. Bristande kunskaper i statistik hos allmänheten. Allmänheten tycks ha stora svårigheter att förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet, begreppet risk, skillnaden mellan en linjär och en exponentiell ökning och andra viktiga teoretiska verktyg. Detta försvårar kommunikation mellan akademin, allmänheten och politiker. 4. Ett förakt mot vissa akademiska discipliner. Vissa akademiska discipliner, särskilt ekonomi och statistik får möta stort förakt bland allmänheten men också bland vissa intellektuella. Detta förakt innebär ibland att man vägrar att tro på något alls som utövare av dessa discipliner påstår. 5. Bristande akademiskt ansvar. Akademiker har ofta mycket lite att tjäna på att engagera sig i samhällsdebatten. detta gör att många avstår trots att det rimligen är ett ansvar att kommunicera sin forskning till allmänheten. 6. Samhällets komplexitet. En människokropp är extremt komplex. Samhället består av ett flertal sådana objekt som interagerar på ett sådant sätt att det är överväldigande för de flesta försök att göra modeller och förstå samband. Samhällets komplexitet är ett stort hinder. 7. Forskningsetiska överväganden. Ett experiment på en stor skala innebär att man utsätter vissa människor för en förändring som man kan tro är suboptimal. Detta gör samhällsexperiment till en etiskt komplicerad fråga. 8. Problematiska incitamentsstrukturer i den akademiska världen. Forskare vill publicera, vetenskapliga tidskrifter vill bli lästa och citerade, populärvetenskapliga tidskrifter vill bli lästa. Dessa incitamentsstrukturer innebär att kontroversiella teser som är positiva (ny diet botar cancer!) kommer att göras, publiceras och läsas av allmänheten. Tråkigare studier (ingen evidens för att drog X hjälper mot problem Y) förblir ogjorda, opublicerade eller olästa. 9. Övertro på teoretiska modeller/intuition/auktoriteter. Vi vet en del om hur samhället fungerar. Vi vet att om Riksbanken 6 7

5 höjer räntan till 10 % imorgon så kommer vi ha en recession/ depression inom kort. Vi vet att starka institutioner är viktiga för ett lands ekonomiska och sociala utveckling. Vi vet att tillit till varandra och samhället är avgörande för att upprätthålla dessa institutioner. Men vi kan sällan veta: om vi gör X i situation S så kommer det att få effekten E över tid. De teoretiska modellerna är alldeles för enkla för att ge oss möjligheten att göra den här typen av förutsägelser. Likväl är det enkelt att överskatta dessa modeller. Randomiserade samhällsexperiment Vi kan undersöka verkligheten på olika sätt. Vi kan observera den. Vi kan formulera teorier utifrån våra observationer. Och vi kan förstå framtiden med hjälp av dessa teorier. Dessvärre är dessa sätt att studera verkligheten sämre lämpade ju mer komplex den del som vi försöker studera är. Om vi ska studera kanonkulors rörelser räcker tämligen enkla teoretiska insikter för att göra imponerande förutsägelser. Samhället är betydligt mer komplext än så. Därför, menar anhängare av evidensbaserad policy, bör vi inte förlita oss på samhällsvetenskapliga teorier eller enkla observationer. Vi måste utföra kontrollerade experiment, där vi noga kontrollerar för irrelevanta variabler (confounders). Randomiserade kontrollerade experiment (RCT) är alltså överlägsna all annan evidens när vi funderar på hur vi ska utforma en ny policy. Men det finns skäl att vara försiktig i att tolka, tillämpa och referera till RCT:s. Filosofen Nancy Cartwright har i en serie artiklar och nu senast i boken Evidence Based Policy: A Practical Guide to Doing It Better, (Oxford University Press 2012) uttryckt berättigad skepsis mot övertro mot RCT:s. Cartwrights resonemang tydliggör vad RCT:s är till för. Liksom alla andra verktyg i den vetenskapliga verktygslådan blir det väldigt fel om man använder en hammare till att skruva in en skruv. Så vad är syftet med RCT? En RCT är till för att ge oss kontextuell handlingsvägledande evidens. Den säger oss vad som funkar i den här specifika kontexten, men väldigt lite om de kausala mekanismerna inblandade i effekten. Det innebär dels att en bra RCT måste testas under så naturliga omständigheter som möjligt. Till exempel: om vi testar medicin A för att se om den kan bota tillstånd X, så kan vi inte utesluta patientgrupp P och låtsas som om den evidens vi fick av att testa patientgrupp Q självklart gäller för P. Det innebär också att en RCT som testats i en viss kontext inte ger oss särskilt god evidens i andra kontexter. Detta tycks vara triviala poänger, men det visar att evidensbaserad policy måste hela tiden sträva efter att generera kontextualiserad och lokal kunskap om vad som funkar. Inom medicinsk vetenskapsteori har viss kritik framförts mot att förlita sig alldeles för mycket på RCT:s. De som förespråkar science-based medicine argumenterar vi inte bara kan kolla på resultaten av en RCT. Anta till exempel att vi har en RCT som bekräftar att homeopati funkar mot depression. Innebär det att vi ska skicka alla suicidala patienter till Vidarkliniken? Nej, det vore orimligt. Vi har nämligen starka teoretiska skäl att tro att homeopatiska preparat inte borde funka bättre än placebo (vatten) eftersom substanserna är identiska. Vår prior, alltså vår förväntade sannolikhetsbedömning att preparatet ska funka, är mycket låg. Givet att även många seriösa RCT:s innehåller allvarliga fel, så bör även en till synes väl genomförd studie som visar på effektiviteten hos homeopatiska preparat inte få oss att föredra dessa preparat än andra sådana. Inom samhällsvetenskapen är teorier sällan lika goda på att etablera priors. Men även här kan sådana finnas. Om en RCT visade att en sänkning av bensinskatten skulle leda till en kraftig sänkning av trafiken skulle jag gärna vilja se experimentet replikerat innan jag skulle rekommendera en sådan åtgärd. Evidensbaserad policy handlar delvis om att nedgradera det epistemiska värdet från teoretiska resonemang vad gäller specifika interventioners effekt. Men det handlar alltså inte om att slänga ut dessa resonemang med badvattnet. Teorier behövs fortfarande för att generera hypoteser att testa, för att sätta priors, och för att göra en bedömning om hur relevant evidensen från en RCT i kontext A är i kontext B. 8 9

6 Bayesiansk konfirmationsteori Om du är intresserad av vetenskapsfilosofi kan du ibland tvingas välja mellan två olika lag: Popper eller Kuhn. Om du fortfarande tror att det är de lagen som gäller, är det dags att uppdatera dina kunskaper, för ett nytt lag har äntrat scenen, och det laget tycks leda. Laget heter Bayes. Bayesiansk konfirmationsteori (BKT) är alltså en vetenskapsfilosofisk teori som har tre grundläggande element. 1. BKT antar att vi, a priori, tillskriver subjektiva sannolikheter till olika konkurrerande hypoteser. Dessa subjektiva sannolikheter representeras, precis som vanlig sannolikhet som ett nummer mellan noll och ett. Numret anger våra förväntningar att en hypotes kommer att visa sig vara sann. Ett innebär absolut säkerhet att hypotesen är sann. Till exempel: Jag tillskriver hypotesen: Socialdemokraterna kommer att bilda en regering efter nästa val en subjektiv sannolikhet på 0,6. Vi kan skriva detta på följande sätt, där P betyder sannolikheten och H betyder hypotesen. P(H) = 0,6. Det här betyder alltså: sannolikheten att H är sann är 0,6. Där tidigare vetenskapsfilosofiska teorier har en binär approach till hypoteser (sann/falsk) har alltså BKT en probabilistisk (sannolikhetsbaserad) approach. 2. BKT antar att subjektiva sannolikheter följer samma principer som vanliga sannolikheter. 3. BKT antar att vi kan lära oss från evidens genom något som kallas för den bayesianska konditionaliseringsregeln, eller Bayes sats. Denna regel visar på ett kvantitativt exakt sätt hur personen ska uppdatera sina subjektiva sannolikheter i ljuset av ny evidens. Nu vill ni säkert att jag ska introducera denna sats, men låt mig förklara intuitionen bakom satsen med ord först, och låt oss titta på matten sen. Vi börjar med ett tankeexperiment. Anta att du har en burk med spelkulor. I burken finns bara två kulor. Du har två hypoteser om kulornas färg. H1: Båda kulorna svarta H2: En kula är vit, och den andra är svart. Du är genuint osäker av vilken av dessa som är sann. Så vi antar att din subjektiva sannolikhet är P(H1) = 0,5 och P(H2)= 0,5. Nu sticker du ned handen i burken och tar upp en kula. Den är svart. I ljuset av denna evidens, hur bör du förändra din subjektiva sannolikhet? I en klassisk popperiansk uppfattning så kan inte detta ändra din uppfattning alls. Ingen hypotes har blivit falsifierad. Båda hypoteserna gäller. Men Bayes sats säger att det är dubbelt så sannolikt att H1 är sann än att H2 är det! Hur är detta möjligt? Jo, så här: Om H1 är sann, är P(svart kula) = 1. Om H2 är sann så är P(svart kula) = 0,5. Sannolikheten att få en svart kula är alltså dubbelt så stor givet att H1 är sann. Man kan också uttrycka det här på följande sätt. Givet att H1 är sann, så är det mindre förvånande att vi fick en svart kula än om H2 hade varit sann. Alltså borde den svarta kulan få oss att tro att H1 är mer sannolik än H2. Men hur mycket mer sannolik? Tänk så här: Det finns två möjligheter: svart/svart och svart/vit. Sammantaget finns fyra möjliga kulor som du hade kunnat plocka upp. Av de är tre svarta och en är vit. Av de tre möjliga svarta kulor som du hade kunnat plocka upp var en av dem i H2 och två av dem i H1. En tredjedel av alla möjliga svarta kulor är alltså associerade med H2. Två tredjedelar är associerade med H1. Den bayesianska konditionalisersingsregeln säger oss således att efter att ha plockat upp en svart kula, så bör vår subjektiva sannolikhetsfördelning vara: P(H1) = ⅔ och P(H2) = ⅓. Nu är det dags för lite matte! Bayes sats säger följande: P(AIB) = P(BIA) * P(A) / P(B) Det här betyder: Sannolikheten att A givet B är lika med sannolikheten att B givet A gånger sannolikheten att A, delat med sannolikheten att B. Det låter krångligt, men oroa dig inte. Jag ska förklara. A är din hypotes. B är evidensen. Bayes sats berättar för oss hur sannolik en viss hypotes är, givet en viss evidens. Mer specifikt, 10 11

7 så säger den att vi bör multiplicera sannolikheten för evidensen givet hypotesen med den initiala sannolikheten för hypotesen. Det innebär att ju mer sannolik en viss prediktion är givet hypotesen, desto mer bör den evidensen stödja hypotesen. Dessutom bör vi dividera detta med P(B). Vi räknar ut P(B) genom att multiplicera sannolikheten för B givet A med sannolikheten för A och adderar sannolikheten för icke-a, multiplicerat med sannolikheten för B givet icke-a. Detta är för att vi vill inte bara veta hur sannolik B är givet A. Vi vill också veta hur sannolik B är givet icke-a. P(A B) = P(B A) * P(A) /P(B) = P(B A) * P(A) / P(B A) * P(A) + P(B ~A) * P(~A) Låt mig förklara detta med ytterligare tankeexperiment: Du går till fikarummet för att hämta kaffe. Det finns två kannor. En av dem innehåller kaffe, den andra te. Du vill veta vad kanna 1 innehåller. Din initiala bedömning är att sannolikheten att kanna 1 innehåller kaffe är 0,5. Vi uttrycker detta som P(kaffe) = 0,5. Man du ser en brun fläck vid kannan. Du råkar veta att 75% av alla kannor med kaffe i har den här typen av fläckar. Vi uttrycker detta som P(brun fläck kaffe)= 0,75 Men du vet också att 15% av tekannorna också kan ha såna här fläckar. Det uttrycks som P (brun fläck te) = 0,15 P(kaffe brun fläck) = P(brun fläck kaffe) * P(kaffe) / P(brun fläck kaffe) * P(kaffe) + P(brun fläck te) * P(te) Så hur bör du uppdatera din initiala sannolikhetsbedömning (0,5) i ljuset av din evidens? Med andra ord: vad är sannolikheten att K1 är en kaffekanna givet den bruna fläcken? Då stoppar vi in våra sannolikheter i Bayes sats. P (kaffe brun fläck) = (0,75 * 0,5) / (0,75 * 0,5) + (0,15 * 0,5) ~ 0,83 Alltså är sannolikheten att det är kaffe vid kannan med den bruna fläcken 83%. Bayesiansk konfirmtionsteori 2: ett exempel En person ska göra ett klamydiatest. Andelen som har klamydia i personens åldersgrupp är 1%. Men testet är inte perfekt. Av de som har klamydia får 90 % ett positivt resultat (true positive). Det innebär att 10 % av de som har klamydia får ett negativt resultat (false negative). Av de som inte har klamydia får 20 % ett positivt resultat (false positive), vilket innebär att av de som inte har klamydia får 80 % ett negativt resultat (true positive). Personen får positivt på testet. Hur stor sannolikhet är det att personen har klamydia? Tänk efter innan du läser vidare. Om du svarade ungefär 90 % på den här frågan är du i gott sällskap. Nästan alla svarar ungefär 90 %. Men nästan alla har fel. Och de har fel med en stor marginal. Det rätta svaret är: givet ett positivt resultat är sannolikheten ungefär 4 % att personen har klamydia. Hur? Varför? Det är nu vi kan visa nyttan av att tänka bayesianskt. Tänk så här personer går och testar sig. Av dem har 10 (1 %) klamydia. Av dessa 10 får 9 (90 %) ett positivt resultat. En av de som har klamydia får ett negativt resultat. Men. Av de 1000 som testar sig har 990 (99 %) inte klamydia. Av dessa friska 990 får 198 (20 %) ett positivt resultat. Resterande, 792 får ett negativt resultat. Så vi har två grupper som båda har fått ett positivt resultat. De som har klamydia, 9 personer, och de som inte har klamydia, 198 personer. Personen som har fått ett positivt resultat på sitt test vet inte om hen tillhör den första eller den andra gruppen. Men hen vet en sak: det är mycket mer sannolikt att tillhöra den större gruppen. Varför? Det är just detta som bayesiansk konfirmationsteori handlar om. Den ger oss ett matematiskt verktyg att på ett precist sätt kunna säga hur sannolikheten hos en hypotes förändras i ljuset av ny evidens. Vi gör detta genom att dividera 9, antalet som faktiskt har klamydia, med 207, antalet som fått positivt på testet. Då får vi veta hur stor andel av de som fått positivt på sitt test har klamydia

8 Svaret är ungefär 0,04; alltså 4 %. Var testet värdelöst? Inte alls. Innan vi gjorde testet var vår subjektiva sannolikhet att personen hade klamydia 1 %. Det positiva testresultatet innebar att den subjektiva sannolikheten fyrdubblades. Med hjälp av bayesiansk konfirmationsteori kan vi alltså göra precisa bedömningar av hur våra subjektiva sannolikheter bör förändras i ljuset av ny information, och dessa bedömningar är, i vissa fall extremt kontraintuitiva. Men eftersom de likväl är korrekta visar det vikten i att använda bayesianskt tänkande när vi funderar på hur ny evidens bör förändra våra uppfattningar om världen. Social experimentverkstad Ordet social ingenjörskonst används för på ett pejorativt sätt beskriva storskaliga samhällsreformer avsedda att på ett genomgripande sätt förändra en väsentlig aspekt av samhället. Dessa reformer implementeras ofta av en stark centralmakt utifrån en specifik plan och en uppsättning mål. Dessa reformer gör ofta substantiella teoretiska antaganden om hur samhället ser ut och vad resultatet av reformerna kommer vara. Den främste av sociala ingenjörer anses vara Platon, som i Staten skildrar genomgripande reformer i så gott som samtliga samhällsinstitutioner. Auktoritära ledare har sedan Platon försökt sig på liknande utopiska projekt. Föreställningen att samhället kan optimeras av upplysta teknokrater som utifrån sin överlägsna förståelse för samhällsmekanismerna kan på ett rationellt och vetenskapligt sätt utforma ett gott samhälle är särskilt lockande för politiskt intresserade akademiker. Av dessa löper möjligen filosoferna störst risk att förföras av platonska drömmar om det rationella och eleganta samhället. Jag vet, för jag har varit där. Problemet är förstås att samhället inte är en diskmaskin. Om samhället vore en diskmaskin, så skulle de som är bäst lämpade att tolka manualen bestämma hur maskinen ska skötas. Diskmaskiner styrs av ett antal enkla lagar, och genom att ha kunskap om dessa lagar, kan vi garantera diskmaskinens optimala funktion. Samhället är det mest komplexa ting vi känner till. Samhällets natur är sådant att en liten cellförändring i en människas hjärna (en idé) kan påverka dess utveckling på global skala. Ting som uppvisar den här typen av komplexitet kan inte beskrivas av naturlagar som kan begripas av relativt begränsade varelser som vi. All den förståelse vi därmed tror oss ha om samhället är alltså bara primitiva approximationer av det som egentligen pågår. Det är därför som ingen kan förutsäga om eller när Kina och Japan kommer att utkämpa nästa krig, och vilka konsekvenserna blir. Den som därför tror sig ha tillräckligt med kunskap för att ägna sig åt social ingenjörskonst har därför på ett farligt sätt missbedömt sin förmåga att kunna göra korrekta prediktioner. Social ingenjörskonst är inte dömt att misslyckas. Alla kan ha tur. Men social ingenjörskonst som misslyckas kan få enorma och fatala konsekvenser, ofta i proportion till det språng som tas. Vad är då alternativen? Jag ser två: 1. Social non-interventionism 2. Social experimentverkstad Låt oss börja med non-interventionism. Enligt förespråkarna för den här positionen (Friedrich Hayek med flera) bör politiken intervenera så lite som möjligt i samhället. De som förspråkar non-interventionism menar att, eftersom vår kunskap om samhället är i princip obefintlig, så riskerar interventioner att skada oftare än hjälpa. Non-interventionister anser ibland att ordning är en emergent kvalité i komplexa system. Trots att dessa system kan vara extremt volatila på mikronivå, tycks samma system vara förvånansvärt stabila på makronivå. Ta till exempel ekosystem. Enskilda individer är extremt fragila, i avseendet att den förväntade livslängden för ett djur är kort. Djurarter är också fragila, och har en relativt kort livslängd. Men biosfären i sig tycks vara enastående på att hantera enorma mängder stress. Vare sig monsterasteroider, klimatförändringar eller mänsklig aktivitet tycks hota livets fortsatta existens på jorden. Andra non-interventionister påpekar snarare att den volatilitet som uppstår i samhället ofta uppstår på grund av politikers interventioner att minska densamma. Monopol uppstår till exempel ofta genom att staten oavsiktligt skyddar vissa företag från konkurrens. Men där sociala ingenjörer har hybris, är 14 15

9 non-interventionisterna lika dogmatiska i sin skepsis och sin tilltro till att den jämvikt som uppstår i frånvaron av politisk intervention är önskvärd. Den här non-interventionistiska fanatismen var som farligast under finanskrisen, då ledande opinionsbildare i väst menade på allvar att vi borde ha låtit det finansiella systemet kollapsa. Non-interventionism må vara en sund tumregel, men som överordnad princip är den minst sagt problematisk. Social experimentverkstad är den inställning som här förespråkas och som på sätt och vis lånar idéer och inspiration av både Hayek och Platon. Antagandet som görs här är att viss kunskap om samhället är möjlig, men att den alltid kommer att vara lokal, kontextkänslig och (i bästa fall) handlingsvägledande. Samhällsreformer kan, enligt den sociala experimentatorn, inte baseras på teoretiska och kontextoberoende resonemang, utan på empiriska studier i den aktuella kontexten. Därför förespråkar experiment-verkstads -modellen ett annat sätt att genomföra samhällsreformer på. Istället för att, likt samhällsingenjören, implementera en idé på massiv skala över hela linjen förespråkas en approach där en reform implementeras i gradvis i olika regioner enligt en randomiserad modell. Eftersom experimentatorn vet att osäkerheten är stor så bör reformen varieras i de olika regionerna så att data om hur reformen fungerar kan genereras. Vidare har experimentverkstadsmodellen en uppfattning att rådande förhållanden, även de som tycks funka, bör hela tiden omprövas och varieras i olika regioner för att generera kunskap om hur samhällsfunktioner kan förbättras. Jag tror att idén att förhålla sig till samhället som en verkstad är kvalitativt annorlunda från både ingenjören och non-interventionisten. Den erkänner samhällsvetenskapens oförmåga att utifrån teoretiska, abstrakta och universella antaganden generera vettiga reformförslag. Samtidigt tillbakavisar samhällsexperimentatorn non-interventionistens tillit till att den jämvikt som uppstår utan politisk intervention kommer att vara det bästa möjliga utfallet. En evidensbaserad ordlista Diskussionen om evidensbaserad policy är ny i vårt land, och denna nymodighet skapar en viss begreppsförvirring. Här är en liten ordlista. BLINDA: I ett experiment försöker man kontrollera variablerna. En av dessa kan vara placeboeffekten. För att se hur effektiv en drog är ger man därför placebo till kontrollgruppen. När mediciner med starka effekter prövas bör aktiv placebo användas, alltså en drog som framkallar (vissa) bieffekter utan att framkalla de medicinska effekterna. T ex så kan man ge atropin (som ger kraftig muntorrhet) till kontrollgruppen istället för sockerpiller om man ska testa effekten av antidepressiva. EVIDENS: Någonting räknas som evidens för en hypotes om och endast om evidensen ökar vår tilltro att hypotesen stämmer. T ex: vi observerar att Anders äter en stor bit prinsesstårta. Den här observationen ökar vår tilltro till hypotesen Anders gillar prinsesstårta. Observationen Anders åt en stor bit prinsesstårta är således evidens för hypotesen Anders gillar prinsesstårta. EVIDENSHIERARKI: En tumregel för hur olika sorters evidens ska vägas mot varandra. Evidenshierakier kan variera mellan olika discipliner. Förespråkarna av evidensbaserad policy anser att vi bör utgå från följande evidenshierarki: 1. Systematiska sammanställningar av RCT:s 2. RCT 3. Observationsstudie med stark effekt 4. Icke-randomiserad studie/ utvärdering 5. Mekanism-baserad inferens EVIDENSBASERAD POLICY: Kan betyda två saker: (1) ett policyramverk där beslut om politiska interventioner fattas, i den mån det är möjligt, utifrån högkvalitativ evidens (relevanta RCT:s). (2) en systematisk strategi att utforma samhällets infrastruktur på ett sådant sätt att data om mänskligt beteende genereras, organiseras och används för att öka effektiviteten i offentlig service och förvaltning

10 HYPOTES: En hypotes är en föreställning om hur världen kan se ut. En hypotes som inte är falsifierbar är inte meningsfull. T ex hypotesen Allt sker i en kontext är trivial. MEKANISM-BASERAD INFERENS: Är ett påstående att, givet en sorts samhällsvetenskaplig mekanism, så kommer en specifik intervention att producera en specifikt effekt. Ex: Givet de dynamiska effekterna, så kommer avskaffandet av värnskatten att leda till en nettoförstärkning av statens finanser. UTVÄRDERING: En utvärdering är en bedömning av effekten hos en viss intervention. Men en sådan är svår att göra med en hög grad av säkerhet, eftersom det inte finns någon kontrollgrupp att jämföra med. VETENSKAPLIGT BASERAD POLICY: Enligt förespråkarna av evidensbaserad policy så har förespråkarna av vetenskapligt baserad policy överskattat evidensvärdet hos mekanistiska förklaringar och observationsstudier. POLICYBASERAD VETENSKAP: Enligt förespråkarna av vetenskapsbaserad policy och evidensbaserad policy innebär policybaserad vetenskap en produktion av ideologisk pseudovetenskap utifrån politiska direktiv. Sådan pseudovetenskap har ofta formen av utredningar där svaret är givet i utredningsdirektiven, eller där relevanta frågeställningar uteslutits i dessa direktiv. POSTERIOR: En posterior är vår sannolikhetsbedömning att en viss hypotes stämmer efter att vi har uppdaterat vår prior i ljuset av ny evidens. Det är viktigt att inte glömma priorn. PRIOR: En prior är vår initiala sannolikhetsbedömning att en viss hypotes stämmer innan vi har tagit hänsyn till den nya evidensen. En prior är ett nummer mellan noll och ett. Om vi inte vet något alls om sannolikhetsfördelning mellan en mängd ömsesidigt uteslutande hypoteser, kan vi tilldela hypoteserna samma prior. T ex: Hypotes 1: ICA har stängt Hypotes 2 ICA har öppet. Om vi inte har någon evidens att gå på kan vi tilldela varje hypotes samma värde, 0,5. Om vi ser att klockan är tidig eftermiddag kan vi använda den här evidensen för att justera denna initiala sannolikhetsbedömning. RANDOMISERAD KONTROLLERAT EXPERIMENT: (RCT) En RCT är en sorts experiment där experimentgruppen delas slumpmässigt i (minst) två grupper. En av grupperna utsätts för experimentet, och den andra inte. Den gruppen som inte utsätts för experimentet kallas för kontrollgruppen. I en god RCT försöker man att kontrollera för variabler så mycket som möjligt, så att båda gruppernas situation ska vara lika med undantag för den experimentella interventionen. Detta kan göras genom att blinda

11 Arbete Bör vi förkorta arbetstiden? Carl Schlyter argumenterar för en 35-timmars arbetsvecka i tidskriften Arena. Det finns en grupp inom den autonoma vänstern och miljörörelsen som förespråkar kortare arbetstid. Det finns två olika linjer i den här debatten, som är i viss mån inkonsistenta med varandra. Vi kan kalla dem för radikaler och moderater. Radikala anhängare av arbetstidsförkortning inser att om vi arbetar mindre, utan att göra motsvarande produktivitetsförbättringar, så kommer BNP att minska. Det innebär att vi kommer att bli fattigare, och att nedskärningar av privat och offentlig konsumtion blir ett faktum. Radikalerna menar att vi konsumerar alldeles för mycket ändå, och att ur ett miljöperspektiv, så är det bra att vi konsumerar färre varor och tjänster. Jag håller inte med. Vi har fortfarande folk som underkonsumerar varor och tjänster. Medicin, infrastruktur och nyttig mat är till exempel varor som underkonsumeras. Men framförallt tycks vi underkonsumera tjänster. Vi behöver fler anställda på våra dagis, i våra skolor, bättre renhållning på gatorna, bättre säkerhet på kvällarna, mer händer i vård, mer folk i äldreomsorgen, mer vuxna som finns bland ungdomar, osv. Dessa saker kan, men måste inte erbjudas av den offentliga sektorn, min poäng är att det finns ett uppenbart uppdämt konsumtionsbehov för dessa varor och tjänster. Visserligen håller jag med radikalerna om att vi överkonsumerar en hel del varor och vissa tjänster. Hur löser vi detta på bäst sätt? Ett alternativ, som de radikala föreslår, är att skära ned på BNP och styra in ekonomin på att konsumera de tjänster som vi är överens om underkonsumeras idag. Det kan bli svårt. När hela samhällsekonomin minskar är det svårt att öka vissa aspekter av den. Det skulle behövas extremt kraftfulla styrmedel eller hårda regleringar för att få till en sådan förändring. För att få till stånd detta krävs det i princip en polisstat, som konfiskerar bilar, som förbjuder fet mat, som river villor (kräver för mycket uppvärmning), osv. Radikalerna kanske är beredda att tolerera detta i namnet av en ideologi som värdesätter en asketisk livsstil. Men jag finner detta förslag lite väl magstarkt. Istället bör man, som jag tidigare föreslagit, låta ekonomin fortsätta växa, men gradvis styra in den på att konsumera de saker som borde konsumeras i större utsträckning, genom beskattning av varor som har negativa externaliteter. Även en modest koldioxidskatt, som gradvis ökar, skulle på sikt kunna ha stora effekter på vår konsumtion, liksom en ökning av varumomsen och en motsvarande sänkning av tjänstemomsen, liksom en punktskatt på fet och söt mat. Det moderata förslaget, som Schlyter tycks vara anhängare av, skiljer sig väsentligt. Moderaterna (inte partiet) menar att vi bör förkorta arbetstiden för de som arbetar idag, men att detta inte skulle leda till en minskning av arbete totalt sett, eftersom man vill dela på arbetet, dvs låta arbetslösa ta de jobb som frigörs av att arbetsveckan blir 35 timmar. Eftersom mängden arbete inte minskar, så behöver inte BNP heller minska, lyder argumentet. Och eftersom sju timmars arbete är mindre uttröttade än åtta timmars arbete kommer varje arbetsdag att vara mer produktiv. Problemet med den här positionen är att den är helt främmande för hur verkligheten ser ut, den gör det så kallade Lump of labour fallacy enligt vilken det finns en given mängd arbete och att denna mängd kan fördelas på olika sätt. Generella arbetstidsförkortningar var möjliga när en överväldigande majoritet av Sveriges befolkning jobbade i fabriker, manufakturer eller med lågt kvalificerade jobb inom den offentliga sektorn. Då kunde en arbetslös varvsarbetare relativt lätt skola om sig till ett jobb inom pappersindustrin. Idag är situationen annorlunda. Det finns en rad yrken i Sverige idag som behöver massa ny arbetskraft, som gärna skulle anställa folk som hade rätt kompetens. Dessa yrken skulle få akuta problem om arbetsveckan minskade med till 35 timmar. Inga arbetslösa skulle enkelt kunna ta deras jobb. Men även inom stora delar av det svenska näringslivet och offentlig sektor är det svårt att anställa folk som saknar rätt kompetens. Det svenska arbetslivet har effektiviserats hårt, tack 20 21

12 vare höga löner, som tvingat fram produktivitetsökningar, men också tack vare hårda rationaliseringar och effektiviseringar under 90-talets nedskärningar. Endast ett fåtal av de arbetslösa skulle dels ha kompetensen att ta jobben eller förmågan att hålla kvar jobben i det arbetstempo som råder idag. Ett sätt som de moderata anhängarna till arbetstidsförkortning skulle kunna lösa problemet är att kräva av arbetslösa att de måste flytta över hela landet för att ta ett jobb eller kräva att de arbetslösa ska ta jobb under deras kvalifikationer för att inte mista sin ersättning från A-kassan. Ett annat alternativ vore att dramatiskt sänka lönerna för lågkvalificerade jobb för att göra det lönsamt för företag och offentlig sektor att anställa mycket mindre produktiva arbetare. Slutligen skulle man också kunna sänka inkomstskatten så att arbetsgivare kunde sänka lönerna utan att löntagarna fick försämrad köpkraft. Men det skulle leda till att vi var tvungna att skära ned på mycket av den offentliga sektorn. Inget av dessa alternativ är vare sig särskilt tilltalande eller förespråkas i någon större utsträckning av anhängare till en arbetstidsförkortning. Så är alternativet till en arbetstidsförkortning en borgerlig, snarast religiös uppfattning om arbetets värde? Nej. Alternativet är en kommunistisk arbetslinje. En kommunistisk arbetslinje Inom vänstern finns en minst sagt delad uppfattning om arbete*, och det är en uppdelning som spårar sina rötter i en tidig fraktionalisering av kapitalismens kritiker: den mellan anarkister och socialister. Både anarkister och socialister är i stort sett eniga om att arbete i en kapitalistisk ekonomi generellt sett är alienerande, till skillnad från den borgerliga arbetslinjen, som tycks präglas av en uppfattning om arbetets uppfostrande och karaktärsdanande roll. Men socialister och kommunister menar, till skillnad från anarkister, att arbete som utförs under vissa omständigheter inte alls behöver vara alienerande, utan är snarast berikande och en naturlig del av en människas självförverkligande. Jag vill här försvara en utopisk, kommunistisk arbetslinje. Av det arbete som idag utförs i världen är en mycket ringa del av sådan natur att det kan karakteriseras som värdigt. Arbeten är ofta antingen hopplöst repetitiva, farliga, fördummande eller helt enkelt onödiga. Inte sällan är de allt på en och samma gång. För det mesta tar arbetet upp alldeles för stor del av vår dag, och för stor del av våra liv. Så här har det varit i princip sedan vi började odla jorden. Men om det är något som de senaste hundra åren har visat oss, så är det att saker inte behöver se ut som de alltid har gjort. Mänsklighetens arbete har skapat värde som har investerats i produktivitetsförbättrande infrastruktur. En stor del av denna produktivitetsökning har vi tagit ut i en enormt hög materiell standard. Vi är friskare, lyckligare, tryggare, bättre utbildade och mycket mer fria att forma våra liv än vad vi någonsin har varit, åtminstone sedan vi satte ned bopålarna. En mindre del av denna produktivitetsutveckling har vi tagit ut i kortare arbetstid. För hundra år sedan var det inte ovanligt att en människa började arbeta från och med att hon kunde gå och prata. Idag börjar arbetet i tjugoårsåldern. För hundra år sedan arbetade man tills man stupade, och om man hade barn så kunde dessa ta hand om en när man var arbetsoförmögen. Att en frisk människa skulle dra sig tillbaka från arbetslivet var en lyx som var få förunnade. Idag lever en majoritet av svenskarna mer än ett decennium efter sin pension, varav många kan åtnjuta många år av arbetsfri och frisk tillvaro. Utöver de självklara arbetstidsförkortningarna som vi i Sverige åtnjuter i form av en mycket lång semester, en exceptionellt lång föräldraledighet och möjligheten att ta ut många VAB-dagar, så finns det en rad mer subtila arbetstidsförkortningar som inte berör arbetslivet, utan arbetet i hemmet. Med hjälp av modern teknologi (centralvärme, kylskåp, frys, dammsugare, mikrovågsugn, tvättmaskin, diskmaskin, torktumlare) har vi kunnat minska arbetstiden för att få ett hushåll att fungera tämligen radikalt. Denna förkortning i arbete diskuteras sällan, men det är slående hur mycket tid vi slipper ägna åt repetitiva och fördummande sysslor i hemmen tack vare dessa innovationer. Produktivitetsutvecklingen har med andra ord ökat vår levnadsstandard och minskat vår totala dagliga arbetsbörda och vår arbetsbörda sett i relation till våra liv. En utopiskt kommunistisk arbetslinje tar fasta på detta löfte som det senaste seklets utveckling 22 23

13 bär på: möjligheten att vi i framtiden inte ska behöva arbeta för vårt uppehälle, utan att det mesta som behöver utföras i samhället ska kunna utföras av maskiner eller på andra sätt göras onödigt. Det är än så länge långt kvar till denna tid, men vi tycks obönhörligen vara på väg dit. Enligt denna bloggs uppfattning har arbete inget värde i sig, utan endast arbete som är självförverkligande och berikande har det. Däri förkastar jag den borgerliga arbetslinjen, som i luthersk anda tillskriver arbete, även sådant som inte generar någon nytta, värde. Därför stödjer denna blogg arbetarrörelsens höga löneanspråk det senaste seklet. Utan fackets inflytande hade trycket i produktivitetsökningen varit mindre, och det automatiserade samhället varit längre bort. Men jag tillbakavisar även den anarkistiska kritiken av arbetet som något som är ont i sig. Denna uppfattning, som inte tolererar arbetet som ett nödvändigt ont i en övergångsfas, eller som förnekar att arbete kan vara meningsfullt, ens under de bästa omständigheterna, är inte förenlig med en modern stat och ett stort välfärdssamhälle. Det är förvisso poängen. Men utan en ansenlig mängd arbete kommer vi aldrig att kunna ta oss förbi arbetsekonomin. Och även i framtidens ekonomi kommer vissa uppgifter att kräva mänskliga arbetsinsatser. Forskning, design, terapi och andra högt kvalificerade yrken kommer sannolikt fortfarande att behövas. Dessa arbeten kan vara alienerande. Men om de utförs i en kontext där ingen egentligen behöver jobba för att försörja sig kommer de att försöka locka till sig folk med hjälp av andra incitament än lönen. Att göra ett arbete belönande och berikande för arbetaren skulle kunna vara ett sådant incitament. *Med arbete menar jag tidskrävande sysslor som vi utför av instrumentella skäl. Därmed inkluderar det här begreppet slavarbete, lönearbete och hushållsarbete. Självförverkligande och stimulerande arbete är fortfarande arbete eftersom vi måste ha en avsikt med våra ansträngningar som annan än bara välbefinnande, annars skulle dessa arbeten inte vara självförverkligande och stimulerande. Lek, spel och sex är inte arbete i den här bemärkelsen, eftersom vi gör dessa saker för att vi gillar dem. Bistånd Vi svenskar har skäl att vara stolta. Vi ger 1 % av vår bruttonationalinkomst i bistånd till de som behöver vår hjälp. Det är ganska mycket pengar vi talar om, det rör sig om 38,2 miljarder kronor ungefär. SIDA får 18,3 miljarder av denna budget. Som en jämförelse så delar The Bill and Melinda Gates Foundation ut 10,5 miljarder kronor i donationer per år, lite mer än hälften av vad SIDA förfogar över. SIDA:s syfte och arbete regleras av regeringen med ett regleringsbrev, som stakar ut prioriteringarna. Problemen med SIDA är många men de kan sammanfattas på följande sätt: 1. SIDA spenderar en stor del av sina resurser på saker som inte direkt främjar SIDA:s uttalade mål, att minska fattigdomen. Ett exempel på detta är de många möten, konferenser, debatter, rapporter studier, trycksaker som SIDA anordnar. Myndigheten tycks också ha en tämligen rigid byråkratisk struktur med väldigt många anställda och ett konservativt. 2. SIDA tycks inte alls ha någon evidensbaserad cost-benefit bedömning av sina biståndsprioriteringar, utan tycks helt styras av politiska/ideologiska bedömningar och biståndstraditioner. Utvärderingar som sker bedömer inte åtgärdernas nytta i en enhet som är enkel att kvantifiera och översätta mellan biståndsinsatser, som t.ex. biståndsutvärderingsorganisationen GiveWell gör (friska levnadsår/kr). Problemet med att inte basera biståndet på evidensbaserade studier, som till exempel randomiserade kontrollstudier, är att det är i princip omöjligt att veta om biståndet gör nytta eller skada. Från SIDA:s håll framhäver man ofta att man jobbar med långsiktigt institutionsbyggande och att man inte vill ägna sig åt kortsiktigt mätbara mål. Problemet är att det är oklart att det SIDA gör leder till något alls. 3. Följaktligen används bara en liten del av de miljarder som SIDA årligen förfogar över till projekt som vi kan veta ger nytta. Få 24 25

14 eller inga pengar ägnas åt malariabekämpning eller bekämpning av tropiska parasiter, två av de mest resurseffektiva biståndsåtgärderna. En del pengar ägnas åt att bekämpa HIV/AIDS och diarréer, som också är resurseffektiva. I övrigt ägnas pengar åt projekt som kanske genererar nytta, men vars evidentiella bas är mycket osäker. Motståndet för reformer för att använda våra skattepengar till att eliminera fattigdomen tycks vara endemiskt hos SIDA. Det är också oklart om SIDA:s kostnader på icke-essentiell verksamhet kan minska om myndigheten är kvar, givet den byråkratiska tröghet som präglar organisationen. Det bästa vore därför att avveckla SIDA som myndighet helt och hållet, genom att införa ett moratorium på nya projekt och avsluta gamla projekt så snart som det är möjligt. Istället bör de pengar som SIDA förfogar över fokuseras på att förbättra fyra stora orsaker till bristfällig hälsa i utvecklingsländerna, med fokus på Afrika. Dessa pengar skulle kunna kanaliseras av en liten stab på ett tjog individer och en ett dussin volontärer/ trainees. 1. Malaria 2. Tropiska parasiter 3. Brist på mikronäring 4. HIV/AIDS Vad gäller Malaria så finns det redan idag etablerade nätverk av biståndsorganisationer som distribuerar myggnät i olika delar av Afrika. Alla dessa organisationer bör få alla de pengar de behöver, och bör uppmuntras att expandera. Med de pengar som SIDA idag förfogar över skulle Sverige kunna spela en central roll i att utplåna malariarelaterad ohälsa på mindre än ett decennium. Tropiska parasiter finns över hela Afrika, och drabbar barn särskilt svårt. Tropiska parasiter är extremt billiga att behandla. En behandling kan distribueras av lärare på skolor och kostar tre kr per dos. Dessa parasiter kan och bör utrotas. Det finns gott om organisationer som distribuerar mediciner. Infrastrukturen finns på plats, det enda som behövs är pengar. Med de pengar SIDA idag förbrukar skulle Sverige kunna utplåna de sju vanligaste tropiska parasiterna på några få år. Mikronäring behövs för att kunna utvecklas. Barn som är fattiga lider ofta av bristsjukdomar som orsakas av lågt intag av järn, vitaminer och andra viktiga mineraler. Att berika mjöl med järn är extremt billigt. Att distribuera folsyra till gravida kvinnor är också extremt billigt. Det finns organisationer som gör detta redan. Det enda som behövs är pengar. HIV/AIDS är en komplicerad sjukdom som inte bekämpas enkelt. Men två strategier har visat sig särskilt kostnadseffektiva: sexualupplysning och kondomdistribution. Det finns en del organisationer som ägnar sig åt just detta. Dessa organisationer behöver finansiellt stöd. SIDA spenderar 18 miljarder kronor årligen. Om man delade ut dessa pengar jämnt inom dessa fyra områden skulle varje område få 4,5 miljarder årligen. Det skulle helt förändra det globala hälsoläget. Sverige skulle bli den ledande nationen i världen i kampen mot global ohälsa, och våra skattepengar skulle kunna förbättra livet hos miljontals människor på kort tid. Min rekommendation skulle vara att fokusera på malariaprevention först. Enligt ekonomen Jeffrey Sachs, skulle 20 miljarder kronor (3 miljarder USD) per år räcka för att få malaria under kontroll. Det här rör sig om en sjukdom som smittar 250 miljoner människor och dödar hundratusentals människor årligen, och lämnar livslånga spår efter sig. Att lägga ned SIDA skulle skapa en del problem på kort sikt. SIDA har en del långsiktiga åtaganden och förtroendet för Sverige och vår förmåga att verka i dessa länder skulle kunna skadas av att vi sviker dessa åtaganden. Det skulle därför vara nödvändigt att långsamt avveckla SIDA:s verksamhet över en period. Men givet att den nya biståndspolitiken skulle kunna generera enorma mängder förväntad nytta, så kan det definitivt vara värt det. Utöver detta bör vi ha en katastrofberedskap så att vi snabbt kan ingripa med matpaket när hungerkriser som den i Somalia inträffar. Även detta är mycket kostnadseffektivt

15 Bostadspolitik Den politiska vision som formade Sverige, Folkhemmet, behöver ses över. Sveriges befolkning har ökat kraftigt det senaste två decennierna, och urbaniseringen har koncentrerat denna befolkning till städerna. Men under denna period har det byggts alldeles för lite. Resultatet är en kronisk brist på bostäder som bara blir värre och värre. Denna brist är särskilt allvarlig vad gäller bristen på hyresrätter i Stockholm. Hyresrätten har en central plats i en modern, dynamisk och flexibel ekonomi. Hyresrätter ger personer en möjlighet att flytta ofta, och att flytta utan att ta en ekonomisk risk. Hyresrätter ger människor en möjlighet att överlåta underhåll av fastigheten till fastighetsägaren och koncentrera sig på arbete, fritid och familjebildning. Ett starkt bestånd av hyresrätter är helt enkelt nödvändigt för en stads ekonomiska utveckling. Det tycks råda konsensus bland nationalekonomer att bristen på hyresrätter är en av de främsta ekonomiska flaskhalsarna i Stockholms tillväxtpotential. Bostadsbristen håller människor borta från storstäderna, trots att det är här de mest produktiva jobben, den bästa forskningen och de mest innovativa företagen finns. Problemet ligger i att dagens bostadspolitik kombinerar det sämsta hos en planekonomi med det sämsta med en marknadsekonomi. Priskontroller, mängder av regleringar, en stel arbetsmarknad för byggarbetare och oligopol och kartellbildning bland byggföretagen å ena sidan. En svart marknad för hyresrätter, och en avsaknad av långsiktig statlig planering och investering i bostadsbeståndet å andra sidan. Vi behöver antingen återgå till 60-talets planekonomi eller avreglera systemet totalt. Jag föreslår att vi gör båda. Läget är kritiskt och behovet av bostäder är akut, samtidigt som vi är på väg in i en ny lågkonjunktur där den privata sektorn inte kan ta risken som krävs för att få igång bostadsbyggandet. Därför bör staten lansera ett halvt miljonprojekt. Det är ungefär så många bostäder som behövs i våra storstäder. De flesta av dessa bostäder bör vara hyresrätter och byggas i anslutning till de befintliga förorterna, eller i anslutning till nya tunnelbanelinjer i Stockholm, Göteborg och Malmö. I synnerhet Stockholm har mycket att tjäna på att förtätas som stad. Bostäderna bör, liksom de som byggdes på 60-talet, vara moderna men billiga. Till skillnad från dessa bör de nya bostäderna vara mindre lägenheter, där moderna hushåll, med unga par utan barn och studenter kan bo. Men ett planekonomiskt program av det slag jag föreslår är förstås problematiskt. Som alla andra statliga planer kommer det att ha sina brister. Man kommer säkert bygga för mycket på vissa ställen och för lite på andra, eller bygga fel typ av bostäder eller av fel standard. Den planekonomiska utopin att politiker och samhällsingenjörer kan förutse framtiden och människors preferenser är, trots mängder av data, ännu inte här. Trots det behövs staten, om den akuta brist som ackumulerats under decennier av passivitet ska kunna åtgärdas snabbt. Samtidigt bör bostadsmarknaden avregleras. Oligopol bör brytas upp, regelverket ses över för att underlätta snabba beslut, billiga lägenheter och ett tätare och högre urbant landskap. Arbetsmarknaden för byggarbetare bör öppnas upp mer och priskontrollerna för hyresrätter bör avskaffas. Om det finns gott om billiga hyresrätter så kan dessa absorbera en del av chocken som avregleringarna kommer att medföra. I praktiken kommer det att leda till en exodus av vita, högutbildade och äldre men inte särskilt rika personer från stadskärnorna till förorterna, samtidigt som icke-vita och nyinflyttade stadsbor med högre inkomster kommer att flytta till innerstaden. På sikt kan en mer avreglerad bostadsmarknad se till att utbudet på bostäder kan möta upp efterfrågan, och att kapital investeras på ett effektivt sätt. Men på kort sikt behövs den mobilisering av resurser och kapital som bara staten har möjlighet att uppbåda

16 Droger Cannabis Förra året legaliserades cannabis i Uruguay. Delstaterna Washington och Colorado förljer efter i år. Kriget mot drogerna har tillslut övergått i en pragmatisk vapenvila. Det är dags att ompröva vår narkotikalagstiftning även i Sverige. Jag är varken moralist eller liberal vad gäller droger. Istället anser jag att vi bör utgå från ett pragmatiskt perspektiv. Därför kan inte svaret på drogproblemet bli legalisering eller kriminalisering. Varje drog har sina specifika omständigheter och problem, och bör behandlas på sitt särskilda sätt. Låt oss titta på THC i detta inlägg. Tetrahydrocannabinol, eller THC, är den aktiva substansen i de droger som framställs av cannabisplantan. THC har en mild till måttlig smärtlindrande och avslappnande effekt, och påverkar användarens perception, aptit och känslotillstånd. Under ruset har användaren nedsatt kognitiv förmåga. THC har misstänkts orsaka psykoser hos personer med särskild sårbarhet, men nyare studier har ifrågasatt detta. Långvarigt dagligt bruk av THC tycks ändra den kognitiva profilen hos brukaren. Annars har inga andra negativa effekter på hälsan identifierats. Det finns inga skäl till att THC ska vara kriminellt. THC bör säljas på systembolaget på samma villkor som alkohol. Den enda form av cannabis som bör säljas är cannabisolja, som kan antingen förtäras med feta livsmedel, eller vaporiseras med en e-cigarett, för att begränsa mängden carcinogener som uppstår vid förbränning av hasch eller marijuana. Cannabis bör förbli olagligt att odla hemma, och odling och distribution av cannabis bör jämställas med hembränning, alltså en dramatisk minskning av dagens drakoniska straffsatser. THC bör beskattas så att det kostar ungefär lika mycket att bli hög som att bli full. Vad skulle detta förslag sannolikt leda till? Förmodligen en ökad konsumtion av THC. Det är inte i sig något dåligt. THC är en drog, och har möjligen en negativ effekt på användarens hälsa. Men det betyder inte att konsumtion av THC är nödvändigtvis dåligt, av samma skäl som konsumtion av alkohol inte nödvändigtvis är dåligt, även när det leder till en negativ hälsoeffekt. Ibland kan det subjektiva välbefinnandet som en drog ger oss vara värd den hälsoskada som den samtidigt orsakar. Men en legalisering av THC, även i denna reglerade form, riskerar att öka missbruket, alltså en konsumtion som är problematisk för användaren. THC är inte beroendeframkallande. Däremot kan en person med en i övrigt svår social tillvaro hamna i ett socialt beroende, alltså ett bruk som personen själv inte vill fortsätta med men som personen har av psykosociala skäl svårt att bryta. Ju fler som har tillgång till en drog, desto fler riskerar att hamna i en sådan här situation. Detta är en oundviklig konsekvens av en legalisering. Vi ska inte låtsas om att en sådan reform skulle vara utan kostnader. Men fördelarna med den här reformen överväger. 1. Genom att tillåta den minst hälsovådliga THC-produkten skulle reformen minska allmänhetens intag av de carcinogena substanserna som uppstår när cannabis förbränns. 2. Legalisering av THC skulle underminera en intäktskälla för organiserade brottslingar i Sverige, som använder intäkterna från sin illegala cannabisförsäljning till att finansiera annan brottslig verksamhet. 3. Legalisering av THC skulle också underlätta kontakter mellan sociala myndigheter, sjukvård och konsumenter av THC med sociala, somatiska eller psykologiska problem. 4. Legalisering av THC skulle innebära att polisen kan koncentrera sig på att bekämpa distributörer och smugglare av betydligt farligare droger (kokain, amfetamin, metamfetamin). 5. Legalisering av THC skulle leda till att färre konsumenter av THC skulle få sina livsmöjligheter begränsade av rättssystemet. Konsekvenserna av en repressiv drogpolitik slutar inte med påföljden. En dom kan få sociala konsekvenser som försvårar den dömdes möjligheter att ta sig ur sitt utanförskap. Jag tror att en försiktig legalisering av THC kan sammantaget få positiva konsekvenser, men det hela beror på hur det genomförs. Jag 30 31

17 är beredd att medge att mina prediktioner gällande konskekvenserna av en legalisering är på sin höjd kvalificerade gissningar. Därför bör en sådan här reformprocess att genomföras gradvis, i slumpvis utvalda kommuner och noga följas upp. Rimligen så borde vissa av variablerna i den här reformen varieras, till exempel nivån på THC-skatten och storleken på doserna till salu. I enlighet med den sociala experimentverkstadens anda bör vi alltså noggrant och konstant kalibrera regleringen av cannabis för att säkerställa att resultatet blir så bra som möjligt. Att legalisera handlar inte bara om att säga ja, utan att konstant utvärdera, experimentera och uppdatera sina hypoteser. Det är enda sättet att inte bli blåst av ideologerna, vare sig de är moralister eller liberaler. Heroin Heroin är den farligaste av de droger som missbrukas. Detta påstående behöver dock kvalificeras. För det första: heroin är bara farligt för den som missbrukar (eller, om missbrukaren är gravid, för dess barn). Ingen är mer fridfull än en heroinmissbrukare som fått sin fix. Detta är inte irrelevant för våra överväganden. För det andra: heroin är farligt på grund av två aspekter av den här drogen: (1) drogen är extremt beroendeframkallande och vanebildande (d.v.s. toleransnivån ökar signifikant över tid) och (2) den dödliga dosen är väldigt låg i förhållande till den dos som missbrukare behöver för att få sin fix. Utöver den omedelbara risken att dö, så har rent heroin administrerat under medicinska förhållanden få andra negativa bieffekter (förstoppning är den allvarligaste). Den enorma dödlighet vi ser hos heroinmissbrukare i Sverige beror alltså delvis på att heroin är en olaglig substans som ofta säljs utblandat (en fix på gatan innehåller 30-50% heroin) med andra ämnen som är giftiga att injicera, och att det är en drog som injiceras under osäkra förhållanden. Heroin är en dyr drog, en kostnad som inte beror på att den är dyr att framställa, utan på kostnaden och risken som är förknippad med transport och distribution. Det innebär att heroinister måste begå en stor mängd brott för att finansiera sitt missbruk. Den socialt utsatta situation som heroinister har beror i stor utsträckning på andra faktorer än drogens farmakologiska egenskaper. Eftersom missbrukare har så lite att förlora, är deras risktagande vad gäller sin personliga hälsa väldigt stort. Ett resultat av detta är att kanyler hanteras på ett sätt som orsakar en stor latent risk för utbrott av smittsamma sjukdomar. Om en sjukdom får spridning bland heroinister, innebär det att den riskerar att föras vidare till andra delar av samhället via prostituerade. Därmed innebär en stor okontrollerad population injektionsmissbrukare en risk för samhället. Heroinmissbruket orsakar alltså fem stora problem: (1) Missbrukarnas stora personliga lidande och förhöjda dödlighet (2) Finansiering av inhemsk och internationell organiserad brottslighet (3) Utbredd småbrottslighet (stölder, inbrott mm) för att bekosta missbruket (4) Förhöjd risk för lokala utbrott av smittsamma sjukdomar (5) Höga kostnader inom sjukvårdssektorn, rättssystemet och sociala myndigheter Vad kan vi göra för att reducera dessa problem? Den repressiva strategin tycks inte ha fungerat. Vad kan vi göra istället? Jag föreslår att Sverige prövar den danska modellen, med en ambition att på sikt erbjuda gratis heroin, rena sprutor och säkra förhållanden för missbruket till samtliga av landets tunga missbrukare. Vidare så bör ringa innehav och missbruk av opiater de facto (men inte de jure) avkriminaliseras. Däremot bör innehav, försäljning, smuggling och distribution av större mängder opiater fortsättningsvis vara kriminellt. Låt mig redogöra för förslaget. Liksom i Danmark skulle landstinget kunna driva kliniker där på förhand registrerade heroinister får en eller två dagliga doser heroin som de måste injicera på plats med rena sprutor. I Danmark erbjuds (för tillfället) det här programmet endast till heroinister som upprepade gånger misslyckats med metadon-och subutexprogram. Detta är en bra grupp att börja med, men på sikt bör programmet utsträckas till övriga heroinister. Dessutom bör missbrukaren vara över 18 år, inte gravida och inte påverkad av alkohol eller bensodiazepiner. Skälet till att missbruket måste ske i kliniken är (1) för att förhindra att heroinet säljs vidare till personer som inte kvalificerar för det här programmet (2) för att risken för överdos är så stor om 32 33

18 inte medicinsk personal finns på plats. Att förhindra att en överdos leder till döden är relativt enkelt om det sker på en klinik: en opiat-antagonist administreras till patienten. En stol där missbrukaren kan garantera att kroppen behåller en sittande position kan minska risken att hen drunknar i sina egna spyor, som också är en vanlig dödsorsak. Kostnaden för heroinet i fråga skulle vara marginellt i förhållande till personalkostnaderna. Som sagt, heroin är inte dyrt eller svårt att framställa. Genom att kostnaderna för missbruket reduceras skulle missbrukarens incitament att begå brott minska radikalt, liksom intäkterna för landets yrkeskriminella. Rent heroin skulle förbättra hälsan hos missbrukarna. Rena sprutor och en nära kontakt med medicinsk personal skulle förebygga risken för epidemier. Det här förslaget skulle reducera problem (1) (4), men kostnaderna för programmet skulle sannolikt vara stora. Även om substantiella besparingar skulle kunna göras genom att erbjuda heroinisterna preventiv vård istället för att behandla deras drogrelaterade morbiditet på akuten så kan jag inte vara säker på att programmet skulle betala för sig själv, om vi begränsar oss till sjukvårdskostnader. Men om vi tar hänsyn till besparingar för samhället i stort, och betänker de kostnader som drogrelaterad brottslighet innebär, så tror jag den samhällsekonomiska kostnaden för den här reformen skulle vara negativ. Med en de facto avkriminalisering av ringa opiatinnehav menar jag följande instruktioner till landets poliser och åklagare: vi vill inte se några arresteringar, frihetsberövanden eller åtal av enbart opiatmissbruk eller ringa innehav. Om en person utreds för andra brott och visar sig ha en ringa mängd opiater eller vara påverkad, så kan detta lagföras. Men lagen bör inte användas för att jaga heroinister. Dessa människor är sjuka, inte onda. Vidare bör sociala myndigheter instrueras att tillgodose missbrukare med den hjälp de behöver, även när de återfaller. Ett argument som ofta förs fram mot den här typen av skadereduktionsstrategier, är att incitamenten för att avstå från missbruk måste vara höga före att förebygga att fler blir missbrukare. Detta argument är både cyniskt och sannolikt fel. Vilken annan grupp skulle vi låta lida av det ofattbara lidande som heroinmissbrukare dras med för att avskräcka andra? Anta till exempel att en tuberkulosepidemi bröt ut på Kumla. Vissa skadereduktionsförespråkare vill administrera antibiotika till fångarna. Anta att någon sa: att behandla den här smittan skulle göra tillvaron på Kumla mer dräglig och därmed göra brott där påföljden är en tillvaro på Kumla mer attraktiva. Eftersom en tillvaro på Kumla inte är attraktiv, oavsett tuberkulos, så gör vi potentiella Kumla-klienter en tjänst genom att inte behandla tuberkulosen. Därför bör vi inte behandla tuberkulosen. Men argumentet missuppfattar också skälet till att vissa väljer att bli heroinister. Till skillnad från konsumtion av THC är heroinmissbruk inte något som en person med en normal nyttofunktion ägnar sig åt. Missbrukare, och potentiella missbrukare, är inte dumma. De vet att livet som pundare är fruktansvärt, och att risken att bli beroende är överhängande. Bara den som uppfattar sig ha väldigt lite att förlora i sitt liv kommer att börja injicera. Detta kommer (dessvärre) inte att förändras särskilt mycket av detta förslag. Tillvaron som heroinist kommer fortsättningsvis att vara farlig, smärtsam och kort. Men i den mån som en tillvaro som missbrukare inte kommer att vara lika vidrig, så kan vi även tolerera en marginell ökning av antalet missbrukare (om inte annat för att det är sannolikt att minskningen av dödsfallen sannolikt kommer att vara större än ökningen av antalet personer som slutar). När situationen är så fruktansvärd för heroinister som den är idag, innebär det en moralisk katastrof för varje ny person som blir heroinist. Men om den föreslagna reformen skulle leda till en signifikant förbättring av deras tillvaro skulle vi därmed kunna tolerera en större ökning än vad vi hade kunnat om livet som heroinist hade varit lika dåligt som det är idag. Mitt antagande är alltså att reformen möjligen skulle innebära en marginell ökning av antalet missbrukare, och att den här ökningen förvisso är negativ, men inte så negativ att kostnaden överväger fördelarna. Detta antagande är på sin höjd en kvalificerad gissning. Därför behöver det här programmet att prövas i liten skala på lokal nivå, och noggrant utvärderas

19 Hallucinogener Detta inlägg kommer diskutera hallucinogener: psilocybin (magic mushrooms) och LSD (syra). Psilocybin återfinns i mer än 200 olika svamparter, och kan produceras syntetiskt. LSD är en syntetisk drog som ursprungligen deriverades ur mögel. Båda dessa preparat orsakar kraftfulla hallucinogena effekter, som synestesi (upplevelsen att sinnena flyter samman), en förvrängd tidsuppfattning, vanföreställningar, illusioner och förändringar i tankesätt Dependence Potential Very high High Moderate / High Moderate Moderate / Low Low Very low Marijuana LSD Psilocybin Nitrous oxide Ephedra Caffeine Nicotine Pentobarbital Rohypnol Ketamine Mescaline Morphine Cocaine MDMA Heroin Alcohol Active Dose / Lethal Dose Vare sig psilocybin eller LSD är särskilt giftiga eller beroendeframkallande. Kronisk konsumtion av dessa droger är inte heller möjlig, (och sällan önskvärd) eftersom hjärnan bygger väldigt snabbt upp tolerans, som snabbt avtar. Riskerna med hallucinogener har med rusets märkliga och kraftfulla natur att göra. Om användaren är stressad, orolig eller rädd kan dessa känslor leda till panikattacker. Den förvrängda verklighetsuppfattningen kan få en användare att fatta mycket dåliga beslut, som till exempel att köra i fel körfält eller hoppa ned på ett tågspår. Hallucinogener förutsätter alltså en viss kompetens av användaren, en trygg miljö och lugna omständigheter. Att sälja LSD receptfritt eller på systemet vore alltså ansvarslöst. Man kan också fråga sig om vilken nytta en legalisering skulle få. Marknaden för dessa frågor är inte särskilt stor. Den finansierar inte organiserad brottslighet, efterfrågan är begränsad och få användare blir frihetsberövade. Legend Narcotics Depressants Stimulants Anesthetics Hallucinogens Cannabis Jag tror att det finns två skäl att hitta ett sätt att tillåta legal konsumtion av dessa hallucinogener: (1) Det finns många vittnesmål om att användandet av hallucinogener varit bland de viktigaste upplevelserna i människors liv. (2) Den typ av erfarenhet som hallucinogener kan ge oss är viktig för samhället Låt mig förklara. En tripp är inte som en fylla. En tripp är en enorm, mäktig, mystisk upplevelse som kan vara oerhört värdefull för en person. Vissa menar att hallucinogener är religiösa medel att komma i kontakt med gudar eller andar. Efterfrågan på hallucinogener må vara begränsad, men för de som använder sig av hallucinogener är det extremt viktigt att de ska ha en legal möjlighet att köpa dessa droger, inte minst av en respekt för religionsfriheten. Men jag tror också att den kreativitet och öppenhet som dessa droger tycks kunna åstadkomma är viktigt för vårt samhälle. Trots att vi vill tänka att vi alla är kreativa, nyfikna och öppna, är de flesta inte det. Vi fastnar lätt i rutiner, både handlingsmässiga och mentala. Hallucinogener borde konsumeras, åtminstone en gång, av långt fler som konsumerar dem idag. En legalisering skulle sannolikt tillåta fler att ta steget. Så hur kan vi minimera riskerna? Mitt förslag är ett licenssystem. För att få tillåtelse att köpa hallucinogener måste du ha en licens som intygar att du är en ansvarsfull användare. Denna licens skulle kunna funka som ett körkort, och kan utfärdas av en LSD-körskola. Där skulle en potentiell LSD-användare bli informerad om riskerna, och om hur de förebyggs. För att erhålla din licens måste du även närvara vid minst tio tillfällen då en person trippar, och din närvaro måste registreras. För att trippa måste du ha en person som inte är påverkad i din närhet, och du får bara trippa i vissa godkända lokaler. Den som trippar utan en person som inte är påverkad i en icke-licensierad lokal blir av med sin licens. Att låta en icke-licensierad person trippa i sin godkända lokal bör leda till att lokalens tillstånd dras in. En person kan få använda LSD på någon annans licens en gång, och då är det licensinnehavarens ansvar att användaren trippar på rätt sätt och på rätt plats. Att köra bil påverkad bör leda till förlorat körkort, fängelse och förlorad licens på livstid

20 Tanken är alltså att licenssystemet ska skapa en form av föreningar/företag där ett antal användare utbildar och ansvarar för varandra. Dessa föreningar kan vara religiösa eller sekulära, det viktiga är att de tar ansvar för användarnas säkerhet. Centralstimulerande droger Centralstimulantia är populära i Sverige. Amfetamin, en syntetisk centralstimulerande drog, är efter cannabis den vanligast förekommande illegala drogen. Kokain, en alkaloid som utvinns ur kokabladet, delar tredjeplatsen med heroin. Att dessa två droger är så vanliga är ett problem. De har allvarliga bieffekter, både på användare och på användarens omgivning. Dessbättre missbrukas crack och metamfetamin knappt här i Sverige, vilket är särskilt otrevliga varianter av dessa droger, med än värre sidoeffekter. Skadorna som amfetamin och kokainmissbruk orsakar förstärks av att dessa droger ofta (särskilt kokain) missbrukas tillsammans med alkohol. Kombinationen av stimulantia och alkohol är sällsynt dålig. Berusningen som alkohol medför innebär för de flesta att missbrukaren somnar eller på andra sätt förlorar förmågan att fortsätta dricka innan en dödlig dos kunnat uppnås. Detta gäller inte för en person som kombinerar alkohol med stimulantia. Dessutom finns viss evidens för att den våldsamhet och omdömeslöshet som alkoholmissbrukare uppvisar förvärras om hen samtidigt konsumerar stimulantia. Men amfetamin och kokain har i sig så pass skadliga effekter att de inte borde vara lagliga. Hur kan vi i så fall reducera skadorna som dessa droger orsakar på människor och samhälle? Kan inte samma argument för legalisering av THC tillämpas här? Jo. Därför bör vi testa substitution. Om missbruk av stimulantia inte hade förekommit, hade vi kunnat låta saken bero. Men missbruket är ett faktum. Det åligger oss därför att fråga oss hur vi kan reducera dessa skador på bästa sätt. Finns centralstimulerande preparat som är mindre skadliga än dessa två? Lyckligtvis är svaret ja. Substansen MDMA säljs under namnet Ecstasy och är en syntetisk drog som orsakar eufori, en känsla av intimitet och milda psykedeliska effekter. MDMA är en märklig hybrid som Källa för graferna: David J Nutt, Leslie A King, Lawrence D Phillips, Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis, The Lancet, Volume 376, Issue 9752, 6 12 November 2010, Pages

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Hur ska det gå för Christina?

Hur ska det gå för Christina? Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Anna: Bertil: Cecilia:

Anna: Bertil: Cecilia: Marco Kuhlmann 1 Osäkerhet 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 Intelligenta agenter måste kunna hantera osäkerhet. Världen är endast delvist observerbar och stokastisk. (Jmf. Russell och Norvig, 2014, avsnitt 2.3.2.)

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 11: Lars Wilderäng Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer