RAPPORT #2 VILKA SÖKANDE ANTAS TILL OCH PÅBÖRJAR POLISUTBILDNINGEN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT #2 VILKA SÖKANDE ANTAS TILL OCH PÅBÖRJAR POLISUTBILDNINGEN?"

Transkript

1 RAPPORT #2 VILKA SÖKADE ATAS TILL OCH PÅBÖRJAR POLISUTBILDIGE? En demografisk beskrivning av 1429 sökande till polisutbildningen hösten En rapport från projektet Longitudinell validering av polisurvalet STEFA AELL

2 Rapport nr 2 i Rekryteringsmyndighetens rapportserie VILKA SÖKADE ATAS TILL OCH PÅBÖRJAR POLISUTBILDIGE? En demografisk beskrivning av 1429 sökande till polisutbildningen hösten En rapport från projektet Longitudinell validering av polisurvalet Stefan Annell

3 Rekryteringsmyndigheten, Karolinen, Karlstad Telefon: Epost: Webbplats: rekryteringsmyndigheten.se Publicerad av Rekryteringsmyndigheten, juni 2012 Rapport nr 2 i Rekryteringsmyndighetens rapportserie Tryck: Eprint

4 IEHÅLL FÖRORD... 1 SAMMAFATTIG... 2 ILEDIG... 3 Polisurvalets historik... 3 Övergripande förutsättningar för dagens polisurval... 5 Behörighetskraven... 6 Antagningsprocessen... 7 Sammanfattande kommentar om polisurvalet... 9 Om urval i allmänhet Behovet av utvärdering av polisurvalet Syften och frågeställningar PROCEDUR OCH METOD Instrument Procedur Inhämtande av samtycken Insamling och beskrivning av data från polisrekryteringen Insamling och beskrivning av data från Pliktverket Insamling och beskrivning av data från polisutbildningarna Databearbetning Analyser Deltagare DEMOGRAFISK BESKRIVIG AV UDERSÖKIGSGRUPPE Övergripande demografiska uppgifter Kön och ålder Utländsk bakgrund Geografisk representativitet Aktuell sysselsättning Huvudsysselsättning Yrkesområde för arbetande Utbildningsbakgrund Utbildningsnivå, tidigare examen och antal högskolepoäng Gymnasial utbildning Resultat på högskoleprov... 26

5 Föräldrarnas utbildningsnivå Övriga uppgifter Hemförhållanden Motion Värnplikt, civilplikt och militär utlandstjänstgöring Körvana Straff Antal språk och förtroendeuppdrag föreningar m.m Polisrelationer Antal ansökningar SAMMAFATTADE DISKUSSIO REFERESER BILAGOR Bilaga 1: Beskrivning av behörighetskraven, urvalsprocessen och ansökan till polisprogrammet Bilaga 2: Antagningsprocessen till polisutbildningen utbildningsomgången hösten 2008 Bilaga 3: Datablankett för uppgifter från PAS Bilaga 4: Datablankett för uppgifter från den medicinska undersökningen Bilaga 5: Formulär med bakgrundsfrågor (utan personlighetstest) Bilaga 6: Följebrev till sökande Bilaga 7: Informationsfolder till sökande Bilaga 8: Information om ordinarie samtycke till sökande Bilaga 9: Mått Bilaga 10: Tabeller Tabell 1. Beskrivning av undersökningspopulationen sökande som prövats på Pliktverket, antagits och påbörjat studier, sökande med allmänt respektive särskilt samtycke, totalt samt uppdelat på kön i jämförelse med Sveriges befolkning 2039 år. Tabell 2. Beskrivning av undersökningsen utifrån ålder och kön utifrån antal sökande som prövats, antagits samt påbörjat studier jämfört med Sveriges befolkning 2039 år

6 Tabell 3. Utländsk bakgrund respektive svenska bakgrund utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen Tabell 4. uvarande boende län samt uppväxt län utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen Tabell 5. uvarande boende och uppväxt utifrån SKL:s kommunsindelning utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen i hela riket samt för åldersen 2039 år Tabell 6. De sökandes huvudsysselsättning vid prövningstillfället utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen Tabell 7. Yrkesområden enligt SSYK för sökande med arbete som huvudsysselsättning vid prövningstillfället utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen i 2529 år Tabell 8. De sökandes utbildningsnivå vid prövningstillfället utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 samt jämfört med befolkningen Tabell 9. Prövade och antagna utan tidigare högskoleerfarenhet respektive med tidigare examen från högskola, utifrån ålder och kön, jämfört med sökande och antagna till högskolan 2008 Tabell 10. Antal högskolepoäng samt examen utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 11. Gymnasial utbildning med slutbetyg utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 12. Komvuxutbildning utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 13. Medel och standardavvikelse för relativa och målrelaterade slutbetyg från olika gymnasieutbildningar utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 jämfört med slutbetyg från 1994 respektive 2003 Tabell 14. ormerat resultat på högskoleprovet utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008samt jämfört med samtliga provtagare våren 2006 hösten 2007 Tabell 15. Föräldrarnas utbildningsnivå utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 jämfört med befolkningen 1934 år 2008 och högskolenybörjare 2008

7 Tabell 16. Hemförhållanden, uppgifter om hushåll, partner och barn utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 17. De sökandes motions och träningsvanor utifrån antal tillfällen, typ av aktivitet samt erfarenhet av tävlingsidrott utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 18. Plikttjänstgöring och militär utlandstjänstgöring utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 19. De sökandes körvana utifrån antal körkortår, körda mil 2007 samt körkortklasser utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 20. Förekomst av straff bland de sökande under de senaste tre åren och för mer än tre år sedan utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 21. Erfarenhet av förtroende uppdrag, antal språk samt besvär med att läsa och skriva utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 22. De sökandes privata relationer, i släkt och umgänge, med poliser eller polisstuderande utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008 Tabell 23. Antal tillfällen som de sökande sökt till polisutbildningen utifrån antal sökande som prövats, antagits och som påbörjat polisstudier hösten 2008

8 FÖRORD Denna rapport ingår i Rekryteringsmyndighetens rapportserie. Det är den första rapporten från forsknings och utvärderingsprojektet Longitudinell validering av polisurvalet. I rapporten beskrivs undersökningsen i projektet, 1429 sökande till polisutbildningen som s på dåvarande Pliktverket våren 2008, utifrån ett antal demografiska variabler. Dessutom ges en utförlig beskrivning av antagningsprocessen till polisutbildningen och bakgrunden till projektet. Ett stort tack till alla som möjliggjort genomförandet av projektet och som på olika sätt bidragit till rapporten! i är många. Först och främst vill jag tacka alla de sökande som valt att medverka! Utan dem hade projektet inte varit möjligt att genomföra. Tack också till mina båda handledare Magnus Sverke och Anders Sjöberg, och till min rådgivare Bertil Mårdberg för många goda råd, stöd och uppmuntran. Tack till alla vid Rikspolisstyrelsen, Rekryteringsmyndigheten, landets polisutbildningar och vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som på olika sätt bistått mig i arbetet med rapporten. Stockholm, april 2012 Stefan Annell Leg psykolog och doktorand Ansvarig för projektet Longitudinell validering av polisurvalet 1

9 SAMMAFATTIG Strävan efter mångfald och representativitet har länge ansetts vara viktig vid antagningen till polisutbildningen, ett av de största och mest omfattande urvalen i Sverige. Det har dock hittills saknats beskrivningar av vilka sökande som går långt i urvalsprocessen, vilka som antas och vilka som påbörjar utbildningen. Likaså har det saknats utförligare beskrivningar av urvalsprocessen påbörjades ett flerårigt forsknings och utvärderingsprojekt Longitudinell validering av polisurvalet. Projektet syftar bland annat till att belysa hur urvalet till den grundläggande polisutbildningen och polisyrket fungerar och hur urvalet skulle kunna förbättras. Rapporten är baserad på data från projektet och har tre syften: 1) att presentera en utförlig beskrivning av polisurvalet och undersökningsen i projektet Longitudinell validering av polisurvalet som underlag för kommande publiceringar från projektet, 2) att presentera demografiska data som kan ligga till grund för bedömningar av hur väl urvalet lever upp till strävan efter mångfald och representativitet samt 3) att belysa undersökningsens representativitet i förhållande till polisstuderande i allmänhet. Undersökningsen i projektet består av de 1429 sökande som våren 2008 genomförde urvalstest på Pliktverket som en del i ansökningsprocessen till polisutbildningen. Gruppen omfattar tre underer, sökande som genomförde test, de som antogs och de som påbörjade utbildningen hösten Beskrivningen av undersökningsen omfattar ett flertal demografiska variabler som beskrivs i både text och tabeller. För att underlätta bedömningar av hur väl urvalet lever upp till strävan efter mångfald och representativitet jämförs data för undersökningsen med uppgifter för ett antal relevanta jämförelseer hämtade från nationell statistik. I undersökningsen var kvinnor och sökande med utländsk bakgrund underrepresenterade i förhållande till befolkningen. Den geografiska representationen var god och en hög andel hade arbete som huvudsysselsättning. Jämfört med högskolenybörjare var en äldre, i genomsnitt 26,5 år, samtidigt som färre i jämförbar ålder hade tidigare erfarenhet av högskolestudier. Gruppens högskoleprovsresultat var något under genomsnittet för provtagarna medan föräldrarnas utbildningsnivå var förhållandevis hög. Undersökningsen har också jämförts med två tidigare studier av polisstuderande från läsåret 1995/96 och Dessa jämförelser visar på att det över tid finns stora likheter mellan de som antagits till polisutbildningen. Avslutningsvis belyser rapporten även ett antal svårigheter som avser mångfald och representativitet vid urval liksom frågor om generaliserbarhet från projektet. 2

10 ILEDIG Rikspolisstyrelsen ansvarar för antagningen till grundutbildningen till polis, fortsättningsvis även kallat polisurvalet. Det ett av de mest omfattande urvalen i Sverige sett till antalet sökande och de resurser som läggs ner på urvalsprocessen. POLISURVALETS HISTORIK I början 90talet sköttes merparten av antagningförfarandet till polisutbildningen av polismyndigheterna även om det slutliga antagningsbeslutet togs av Rikspolisstyrelsen (Ds 1996:11). Förfarandet innehöll bland annat prov i svenska och ett kort samtal med en polis, längre intervjuer, referenstagning, fysiska test, läkarundersökning samt kontroll mot brotts och belastningsregistret och mot Säkerhetspolisens register. Genomförandet såg olika ut vid olika myndigheter. De sökande som antogs blev provanställda, vilket innebär att det dåvarande antagningsförfarandet i praktiken var ett urval till en anställning vid den lokala polismyndigheten. är en ny polisutbildning infördes våren 1998 infördes även en ny antagningprocess centraliserad till Rikspolisstyrelsen (SOU 2008:39). Till grund för det nya antagningsförfarandet låg utredningen Rekryteringen och grundutbildning av poliser (Ds 1996:11). Utredningen presenterade ett antal förslag utifrån en analys av Polisens behov och kraven på framtida poliser. Bland annat pekade utredningen på behovet av en mer centraliserad antagning. Vidare ansåg utredningen att kraven för antagning till polisutbildningen borde vara de samma som för anställning som polis samt att utgångspunkten borde vara de krav som ställs under de första anställningsåren. Enligt utredningen var de tidigare kraven avseende fysiska förmåga, laglydnad, personlig lämplighet samt vissa förkunskaper i stort lämpliga. Dock rekommenderades en skärpning av de teoretiska förkunskapskraven samt att betydelsen av de fysiska testerna borde tonas ner. Vidare ansåg utredningen att vissa krav på personligheten borde ställas på alla blivande poliser. Ett förslag till en sådan grundprofil pressenterades i utredningen: Den sökande bör ha sådan personlig mognad, egen grundtrygghet och gott omdöme att han eller hon kan hantera stressfyllda situationer av olika slag samt ha förmåga att bemöta andra människor på ett positivt sätt. Den sökande bör kunna kommunicera med andra personer såväl muntligt som skriftligt samt ha förmåga att leva sig in i andra människor situation. Samtidigt bör den sökande kunna se situationer med viss distans, ibland parad med humor. Identifikationen får således inte bli för stor. Den sökande måste kunna samarbeta med andra. Den sökande bör äga initiativförmåga samt kunna komma med konstruktiva och kreativa lösningar i olika problemsituationer. Den sökande bör ha förmåga att ta ansvar och upprätthålla en god etik och hög moral även i en pressad situation. Den sökande måste ha en sådan personlig styrka att han eller hon inte faller offer för negativt tryck. I utredningen betonades vikten av poliskårens sammansättning för att polisen ska uppfattas som legitim och trovärdig. Särskilt nämndes att andelen kvinnor och poliser med invandrarbakgrund var underrepresenterade i förhållande till befolkningen. Vikten av en bred rekrytering betonades också utifrån ett kompetensperspektiv. Enligt utredningen borde den framtida poliskåren därför 3

11 bättre representera befolkningen avseende bland annat social, religiös och etnisk bakgrund, kön samt utbildnings och arbetslivserfarenhet. Utredningen ansåg därför att det vore önskvärt att de framtida rekryteringskraven utformades så att de inte missgynnade någon av sökande, exempelvis kvinnor, utan att frångå de grundläggande kraven på lämplighet för yrket. Utredningen skissade på ett stegvis urvalsförfarande där det slutgiltiga urvalet skulle baseras på intervjuer, test och referenser. Enligt förslaget skulle de formellt behöriga dessförinnan ha genomfört prov i svenska och fysiska test samt genomgått personalkontroll genom registerslagning. Vikten av gemensam utbildning för den personal som skulle arbeta med antagningen liksom vikten av gemensamma bedömningsgrunder betonades. En läkarundersökning förslogs ingå bland testerna för att undvika att sökande antogs med hindrande förslitningsskador. Med utgångspunkt i Ds 1996:11 gav regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att lämna ett förslag till en ny polisutbildning, inklusive frågor om bland annat rekrytering och antagning. För uppgiften bildade Rikspolisstyrelsen en särskild arbets som i maj 1997 lämnade promemorian y grundutbildning för poliser (Rikspolisstyrelsen, 1997). I PM:et vidareutvecklade arbetsen förslagen från Ds 1996:11. Bland annat tydliggjorde arbetsen att målsättningen med urvalsprocessen utöver att anta personer som har goda förutsättningar att utvecklas till bra poliser även måste vara att sålla bort vissa personlighetstyper, exempelvis översittare och personer som är mycket auktoritära, ängsliga eller orädda. För att genomförandet skulle hålla högre kvalitet, bli enhetligare och billigare förslog arbetsen att Pliktverket skulle medverka i antagningsprocessen. Vidare förslog en ett stegvis urvalsförfarande i tre steg: 1) först grovsållning på pappersmeriter, 2) därefter finsållning med bland annat medicinska undersökningar, kroppskapacitetsmätningar, språktest, frågeformulär, begåvningstest och psykologintervju, 3) och till sist ett slutligt urval med fördjupade intervjuer med både psykologer och poliser som skulle utgöra vägledande underlag för beslut av antagningsnämnden vid Rikspolisstyrelsen. Arbetsen konstaterade även att flera frågor angående rekryteringen skulle behöva fördjupas ytterligare, bland annat frågor om olika krav och urvalskriterier. Urvalet till polisutbildningen genomfördes under de första åren i stort sett enligt arbetsens förslag, från den antagningsomgång som genomgick urvalet hösten 1997 till den som avslutades hösten 2003 (Pliktverket, 2008b). Från den omgång som antogs våren 2004 infördes ett nytt antagningsförfarande som gällt sedan dess. De största förändringarna var att provet i svenska och de fysiska testerna genomfördes som egna steg i urvalsprocessen samt att det sista intervjusteget togs bort och ersattes av intervju med poliser på Pliktverket och en gemensam teambedömning av psykolog och poliser som var för sig intervjuat samma sökande. Även om grunden för antagningsförfarandet varit densamma sedan 2004 har enskilda delar förändrats. ågra exempel på detta är: 2005 infördes en ny manual för psykologbedömningarna med bland annat tydligare bedömningsgrunder 2006 infördes Polisens antagningssystem (PAS), ett Internetbaserat system för att ta emot och hantera ansökningarna 2008 ersattes det gamla provet i svenska av ett nytt och det uppsatsmoment som tidigare genomförts på Pliktverket togs bort våren 2012 infördes flera förändringar, bland annat togs kravet på genomfört högskoleprov eller högskolepoäng bort liksom provet i svenska och myndighetsamtalet 4

12 Rekryteringen till polisutbildningen har länge varit omdiskuterad och har också berörts av flera utredningar och granskningar. I fokus har bland annat stått mångfaldsfrågor och frågan om polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Den senaste större utredningen om polisutbildningen, Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39), föreslog att polisutbildningen skulle bli en högskoleutbildning och att utbildningsanordnarna skulle ansvara för antagningen. Utredningen betonade bland annat vikten av att de som antas till polisutbildningen återspeglar befolkningen avseende exempelvis kön och etnisk bakgrund och att hänsyn bör tas till möjligheterna att rekrytera poliser till glesbygd. Utredningens förslag har inte genomförts. I Justitiedepartementets sammanställning av remissvaren på utredningen (Justitiedepartementet, 2008) framkommer dock en mångfald av synpunkter som väl speglar komplexiteten i frågan om den framtida rekryteringen till polisutbildningen. ÖVERGRIPADE FÖRUTSÄTTIGAR FÖR DAGES POLISURVAL Grundutbildning för poliser benämns officiellt Polisprogrammet och startade i januari 1998 (SOU 2008:39). Utbildningen omfattar fyra terminers heltidsstudier och bedrivs vid Polishögskolan i Solna samt sedan början av 2000talet vid universiteten i Umeå och Växjö. Utbildningen vid universiteten bedrivs som uppdragsutbildning på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Utöver de ordinarie utbildningarna finns även en distansutbildning vid Polishögskolan som genomförs i samarbete med ett antal polismyndigheter. Efter att polisstudenterna avslutat studierna på programmet genomför de sex månaders aspirantutbildning vid någon polismyndighet. Efter att aspiranterna godkänts på aspirantutbildningen kan de söka anställning som polisassistent vid en polismyndighet. Polisutbildningen är ingen högskoleutbildning utan regleras av en särskild förordning: Polisutbildningsförordningen (SFS 1999:740). Enligt förordningen ansvarar Rikspolisstyrelsen för antagning till polisutbildningen. Av förordningen framgår att den som är lämplig får antas och att de närmare antagningskraven beslutas av Rikspolisstyrelsen. Vid Rikspolisstyrelsen ansvarar en särskild enhet för urvalsprocessen (SOU 2008:39). Enheten har bytt namn flera gånger men kallas här fortsättningsvis polisrekryteringen. Utifrån ett förslag från polisrekryteringen fattar en antagningnämnd vid Rikspolisstyrelsen beslut om vilka sökande som ska antas till polisutbildningen. Sedan 1997 har Pliktverket, numera Rekryteringsmyndigheten, medverkat på konsultativ basis i polisurval på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. I urvalet ansvarar myndigheten för psykologiska och medicinska tester och bedömningar. Utöver ansvaret för att genomföra vissa delar i urvalsprocessen ingår det i myndighetens uppdrag att kontinuerligt utvärdera urvalet i syfte att utveckla verksamheten (Pliktverket, 2008a). Den senare verksamheten benämns polisuppföljningen. Ansökan till polisutbildningen görs via en internet portal och kan normalt göras två gånger per år, 15 augusti 15 september till utbildningsstarten nästkommande höst och 15 februari 15 mars till kursstarten nästkommande vår (Polisen, 2007a). Tiden från ansökan till påbörjad utbildning är därmed förhållandevis lång, ca månader. Polisutbildningen är en attraktiv utbildning där den långsiktiga trenden varit att antalet ansökningar sakta ökat. De senaste åren har det ofta varit drygt 7000 ansökningar i varje ansökningsomgång (Polisen, 2011). Antalet platser på utbildningen har varierat mer. ormalt har antalet platser legat i intervallet platser. Hösten 2007 till hösten 2008 var dock 5

13 antalet platser över 800 per utbildningsomgång, en följd av regeringens mål om poliser år 2010 (Polisen, 2007c). BEHÖRIGHETSKRAVE Rikspolisstyrelsen har ställt upp behörighetskraven för sökande till polisutbildningen. Det finns något olika beskrivningar av kraven. edan återges kraven med utgångspunkt från uppgifterna på Polisens hemsida höstens 2007 (Polisen, 2007b, di) då den beskrivningen bedömts vara den mest relevanta i förhållande till undersökningsen (se även bilaga 1): Svenskt medborgarskap Lämplig som polis (personliga egenskaper och laglydnad) Fylla lägst 20 år under antagningsåret Körkort för bil (Bbehörighet) ormal fysisk förmåga. Den sökande får ej lida av kroniska sjukdomar eller sådana belastnings eller förslitningsskador som kan komma att försvåra sökandes möjligheter att fullgöra sin yrkesutövning. Simkunnig. Den sökande ska kunna simma 150 m bröstsim, 25 m ryggsim utan armtag och kunna hämta upp en docka från 1,5 m djup genom dykning från vattenytan. Intyg från simlärare/motsvarande erfordras. Grundläggande behörighet för högskolestudier Särskilt behörighet Svenska B Historia A Samhällskunskap A Högskolprov eller högskolepoäng. Högskoleprovet får högst vara 5 år gammalt, speciellt resultat krävs inte. Högskoleprovet kan kompenseras med minst 30 högskolepoäng eller 80 poäng fritidsledarutbildning vid folkhögskola. Kraven för synskärpa, färgseende och hörsel: God synskärpa. Kravet är minst 0,1 på vartdera ögat okorrigerat. Krav är också att sökande med korrektion måste se minst 0,8 på vartdera ögat. ormalt färgseende. Kravet är att klara minst 11 plattor på Devorines test och 12 av 14 på Ishiharas test. Fullgod hörsel. Kravet är att hörselförlusterna inte får understiga 30 db på frekvenserna 125, 250, 500, 1000 och 2000 och inte understiga 40 db på frekvenserna 3000, 4000, 6000 och De sökande har möjlighet att komplettera sin ansökan med resultat från högskoleprov och betyg från pågående studier, som krävs för behörighet, senast tre månader efter sista ansökningsdag. De medicinska kraven har fastsällts av Rikspolisstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen (SOU 2008:39). 6

14 Utöver de formella behörighetskraven angavs följande som meriterande på Polisens hemsida: Akademiska studier Ytterliggare språkkunskaper Arbetslivserfarenhet Förtroendeuppdrag, verksam i föreningar med mera ATAGIGSPROCESSE De tillgängliga officiella beskrivningarna av antagningsprocessen till polisutbildningen, exempelvis i SOU 2008:39, är inte fullständiga. Genom åren har antagningsprocessen dessutom genomgått flera mindre förändringar. Med utgångspunkt från informationen på Polisens hemsida hösten 2007 (Polisen, 2007k), personlig kännedom och kontakter med polisrekryteringen ges därför här en mer utförlig beskrivning av antagningsprocessen så som den såg ut för undersökningsen i projektet, det vill säga den antagningsomgång som antogs till polisutbildningen hösten 2008 (se även bilagorna 1 och 2). 1. Ansökan och behörighetskontroll De sökande lämnade sin ansökan via Internet. är ansökningarna registrerats gjordes en central behörighetsgranskning för att kontrollera om de sökande uppfyllde behörighetskraven. 2. Prov i svenska och myndighetssamtal De sökande som uppfyllde behörighetskraven kallades till polismyndigheten i det län där de var folkbokförda för att göra ett prov i svenska. De som klarade provet fick även genomföra ett samtal med en polis på ca 20 minuter, fortsättningsvis kallat myndighetssamtal. Polisen som genomförde myndighetssamtalet gjorde en bedömning av den sökandes lämplighet. Resultaten från provet och bedömningarna från myndighetssamtalen bifogades till ansökningarna som underlag för den fortsatta urvalsprocessen. Samma prov i svenska användes i hela landet medan genomförandet av myndighetssamtalen skiljde sig åt mellan polismyndigheterna. Godkända resultat på provet gäller för all framtid. Myndighetssamtalet genomförs endast en gång. Sökande som tidigare klarat av detta steg i urvalsprocessen gick därför direkt till nästa steg i urvalet. 3. Bedömning av ansökningshandlingar Parallellt med genomförandet av provet i svenska och myndighetssamtalet gjorde handläggare, det vill säga poliser som tjänstgjorde vid polisrekryteringen, en ny granskning av de sökandes ansökningshandlingar. Syftet med granskningen var att bedöma de sökandes konkurrenskraft i det fortsatta urvalet. Bedömningarna av ansökningshandlingarna var självständiga i förhållande myndighetssamtalen. En ansökan kunde därför få en hög bedömning samtidigt som en sökande fått en låg bedömning vid myndighetssamtalet. Bedömningarna bifogades till ansökningarna som underlag för den fortsatta urvalsprocessen. Särskilt granskades: Om ansökan var fullständigt ifylld Levnadsbeskrivningen (i personligt brev) Gymnasiebetyg Högskoleprov Akademiska meriter Arbetslivserfarenhet Kroppskonstitution (baserat på förhållandet mellan vikt och längd) 7

15 Vandel (av civil eller militär myndighet ådömda straff eller böter) Språkkunskaper, förutom engelska Övriga meriter, exempelvis förtroendeuppdrag Vid bedömningen av ansökningshandlingarna beaktades även varifrån i landet de sökande kom. Sammantaget var det många aspekter som beaktades vid bedömningarna vilket gjorde uppgiften komplex. Likvärdigheten i bedömningarna kan antas ha främjats av att de utfördes av en liten handläggare vid polisrekryteringen. 4. Fysiska prov De sökande som sammantaget bedömdes som mest konkurrenskraftiga kallades till polisrekryteringens fysiska prov. Proven genomfördes under en halv dag och utfördes på några olika platser i landet. De fysiska proven bestod av följande moment: Konditionstest (Coopers test), löpning meter. Maxtid 9,5 minuter för män och 10 minuter för kvinnor. Koordinationstest (Harres test), vilket innefattar kullerbytta, acceleration, riktningsförändringar, hopp och snabba nedhukningar i ett visst mönster. Maxtid 15 sekunder för män och 16 sekunder för kvinnor. Styrkeprov, en docka på 77 kg ska lyftas och förflyttas en sträcka om 15 meter. Simprov. Utförs slumpvis på en mindre sökande. Vid de fysiska proven bedömde handläggare från polisrekryteringen även hur de sökande agerade i samband med proven. Dessa bedömningar kallas fortsättningsvis för bedömningar vid fysiska prov. Bedömningarna och resultaten från de fysiska proven bifogades som underlag till den fortsatta urvalsprocessen. 5. Test och intervjuer på Pliktverket Bland de sökande som klarat de fysiska proven kallades de som polisrekryteringen bedömt som mest konkurrenskraftiga till tester och intervjuer på Pliktverket. Testerna på Pliktverket genomfördes under två dagar och omfattade: Uniq, ett datoriserat begåvningstest som mäter generell begåvning. Medicinsk undersökning som innefattade kontroll av syn, färgseende, hörsel, längd, vikt, BMI, urinprov, ISOKAI (mätning av muskelstyrka) samt läkarundersökning. Psykologintervju som bland annat innehöll frågor om den sökandes personliga förhållanden, livserfarenheter och värderingar. Polisintervju med två poliser, en man och en kvinna, varav en i sin vardag normalt tjänstgjorde som arbetsledare. Intervjun syftade till att belysa den sökandes personliga egenskaper, färdigheter och lämplighet för polisyrket. Psykolog och polisintervjuerna utgjorde underlag för separata bedömningar av de sökandes lämplighet. De psykologer och poliser som intervjuat samma sökande gjorde också en gemensam så kallad teambedömning efter att ha haft en diskussion om den sökande. Psykolog, polis och teambedömningarna bifogades som underlag till den fortsatta urvalsprocessen. Likaså bifogades resultat från den medicinska undersökningen. För att främja likvärdighet och god prognosförmåga hade psykologer och poliser som genomförde intervjuerna på Pliktverket genomgått särskild utbildning i respektive intervju. De 8

16 medverkade även i ett kontinuerligt erfarenhetsbyte med sina kollegor. Både psykolog och polisbedömningarna baserades på sammanvägningar av ett antal undervariabler som utformats utifrån analyser av kraven på blivande poliser, bland annat utifrån det förslag till personlighetsmässig kravprofil som pressenterades i utredningen Ds 1996:11. Undervariablerna för psykolog respektive polisbedömningarna var delvis överlappande och delvis komplementära. Anvisningarna för psykologintervjun och bedömningen var mer utarbetade än för polisintervjun och fanns i en manual som omfattas av så kallad instrumentsekretess (Pliktverket, 2008b). I syfte att säkerställa att de som antogs till polisutbildningen lägst skulle ha en begåvning normalzonen vägde psykologerna i sin bedömning även in de prövandes resultat på begåvningstestet. För sökande som genomfört prövning på Pliktverket gäller resultaten från prövningen och de fysiska testerna för den aktuella ansökningsomgången samt de tre närmast följande antagningstillfällena. Ett antal sökande som genomfört prövningen på Pliktverket under perioden hösten 2006 till hösten 2007 tillkom därför vid nästa steg i urvalsprocessen. 6. Placering i säkerhetsskyddsklass Efter prövningen på Pliktverket tog polisrekryteringen fram ett preliminärt antagningsförslag utifrån en helhetsbedömning av den tillgängliga informationen från hela urvalsprocessen. För att bidra till ambitionerna om ökad representativitet och mångfald togs även hänsyn till andra förhållanden, exempelvis kön, då sökande i övrigt bedömdes vara likvärdiga. I enstaka fall där det ansågs motiverat togs referenser. Därefter genomgick sökande som kunde bli aktuella för att antas till polisutbildningen säkerhetsprövning enligt Säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627) för att kunna placeras i säkerhetsskyddsklass 3, ett krav för att antas till polisutbildningen. Kravet på placering i säkerhetsskyddsklass 3 motiveras av att anställning som polis är en säkerhetsklassad befattning. Ett krav för att anställas på en säkerhetsklassad befattning är vidare svenskt medborgarskap (Säkerhetspolisen, 2011b). I säkerhetsprövningen ingår registerkontroll av Säkerhetspolisen, vilken omfattar kontroll mot tre register: belastningsregistret, misstankeregistret och Säporegistret (Säkerhetspolisen, 2011a). 7. Antagningsnämnd Efter denna kontroll presenterade polisrekryteringen ett slutgiltigt förslag för antagningsnämnden som därefter tog beslut om vilka sökande som skulle antas till utbildningen. Antagningsnämnden bestod bland annat av rikspolischefen, rektorn för Polishögskolan, chefen för HRavdelningen vid Rikspolisstyrelsen och en länspolismästare. Efter antagningsbeslutet fördelades de sökande till respektive utbildning utifrån de sökandes önskemål och deras sociala situation. 8. Reservförfarande En del av dem som först antagits tackade nej till den erbjudna utbildningsplatsen. I deras ställe erbjöd då polisrekryteringen dessa platser till ett antal reserver. SAMMAFATTADE KOMMETARER OM POLISURVALET Polisurvalet är omfattande, ett stort antal sökande hanteras och ett stort antal uppgifter hanteras och värderas för varje sökande. Målsättningen är dubbel, att identifiera sökande som har goda förutsättningar att bli bra poliser och att identifiera sökande som är olämpliga för polisyrket. Dessutom finns en tydlig ambition att de antagna bättre ska motsvara förhållandena i befolkningen, avseende bland annat kön, etnisk och kulturell bakgrund, län, utbildnings och 9

17 arbetslivserfarenhet. Processen är förhållandevis lång, närmare ett år från ansökan till påbörjad utbildning. Polisurvalet är också resurskrävande, bland annat krävs ett antal handläggare för att administrera processen och resurser i form av lokaler, personal och utrustning för att genomföra alla intervjuer, tester m.m. Förhållandevis många urvalsmetoder används i polisurvalet, varav flera liknar varandra på olika sätt. De finns tre kognitiva test: provet i svenska, högskoleprovet samt begåvningstestet Uniq. Det finns också tre olika intervjuer med något olika inriktning och med skiftande grad av struktur (åtgärder för att minimera inverkan av ovidkommande information) och dessutom teambedömningen, en sammanvägd bedömning av information från polis och psykologintervjuerna. Det finns flera test på fysisk förmåga (löpning, lyft av docka, Harres test och ISOKAI), flera uppgifter om somatisk status (längd, vikt, syn, färgseende, hörsel och läkarbedömning). Därutöver finns även bedömningar av ansökningshandlingar och agerande vid de fysiska proven. Sammantaget ger alla dessa metoder ett mycket omfattande informationsunderlag om de sökande. Det är dock en komplex uppgift att i de olika urvalsstegen väga samman den tillgängliga informationen på ett relevant och samtidigt likvärdigt sätt. Antagningskraven och de tidiga stegen i urvalsprocessen med prov i svenska, myndighetssamtal och fysiska test har stora likheter med antagningsprocessen i början av 90talet. Även om stora delar av urvalsprocessen centraliserats jämfört med tidigare finns en tydlig medverkan från de lokala polismyndigheterna i urvalsprocessen, främst genom myndighetssamtalen, men även genom medverkan med intervjuare vid testerna på Rekryteringsmyndigheten, tidigare Pliktverket. I exempelvis SOU 2008:39 framkommer önskemål om ökat lokalt inflytande på antagningsprocessen för att säkerställa de lokala behoven. Polismyndigheternas medverkan i urvalsprocessen kan därför ses som en avvägning mellan önskemålen om å ena sidan centralisering och likriktning, och å andra sidan lokalt inflytande, insyn och förtroende. OM URVAL I ALLMÄHET Under de senaste decennierna har intresset för urval och olika urvalsmetoder ökat både internationellt och i Sverige. Utvecklingen har bidragit till ett ökat fokus på flera kvalitetsfrågor. Internationellt har den mest avgörande drivkraften för att förbättra kvaliteten vid urval varit nya legala krav (Mabon, 2005). Främst handlar det om skärpningar av antidiskrimineringslagstiftningen i USA under 1990talet. Även den ökade konkurrensen i samhället har lyfts fram som en viktig drivkraft bakom det ökade intresset för urval och urvalsforskning. I Sverige har kvalitetsfrågorna vid urval länge varit eftersatta (Mabon, 2005; Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP), 1998). Under senare år har situationen förbättrats men fortfarande är det vanligt med ogrundade uppfattningar och urvalsmetoder av låg kvalitet. I Sverige bedrivs dessutom begränsat med forskning om urval, vilket hämmat kunskapsutvecklingen området. Det är därför angeläget att genomföra forskning på hur olika urvalsmetoder fungerar i svenska urval för att på detta sätt bidra till att öka kunskaperna om urval i Sverige. Mer svensk urvalsforskning kan dessutom bidra till att i Sverige öka kunskaperna om hur olika urvalsmetoder kan utvärderas. Urval är en komplex och många gånger etiskt känslig verksamhet där det finns många frågor att ta ställning till, exempelvis: Vad ska bedömas? Hur ska olika uppgifter vägas mot varandra? Vad är rättvist? Samtidigt är det nödvändigt att genomföra urval när det finns det fler sökande än platser till utbildningar och arbeten. Det övergripande målet för urval är ofta att försöka maximera nyttan för organisationen eller för samhället. Målsättningen är därför ofta att ta ut 10

18 dem som har bäst förutsättningar att klara av den aktuella utbildningen eller arbetet. Samtidigt kan det finnas flera andra viktiga mål som behöver beaktas vid urval, som att sålla bort olämpliga sökande, att uppnå representativitet i förhållande till olika er och att urvalet ska vara likvärdigt och rättvist. Det finns också andra kvalitetsaspekter som bör beaktas vid urval, så som tillförlitlighet, resurseffektivitet samt uppfyllande av etiska och juridiska krav. Detta framgår exempelvis av Riktlinjer för personbedömning arbetslivet (STP, 2005) och Internationella riktlinjer för testanvändning (STP, Sveriges Psykologförbund & International Test Commission, 2000). Det är dock stor skillnad mellan hur väl olika urvalsmetoder fungerar för att uppnå dessa mål. Vidare är det viktigt att metoderna används på ett adekvat sätt. Från ett etiskt perspektiv är det angeläget att de urvalsmetoder som används har god prognosförmåga. Det bidrar till likabehandling och till att det som är mest relevant ligger till grund för vilka som antas. Därigenom undviks att urvalet på ett osakligt sett missgynnar någon och att sökande inte i onödan utsätts för metoder som kan uppfattas som integritetskänsliga. God prognosförmåga har också stor betydelse för nyttan av urval. Om urvalsmetoder med god prognosförmåga används på ett adekvat sätt kan de i de flesta fall på ett betydelsefullt sätt bidra till att öka den genomsnittliga prestationen hos dem som antas (Mabon, 2005). Vid stora urval och särskilt om de som antas stannar länge, kan det ekonomiska värdet av att använda goda urvalsmetoder bli mycket stort. BEHOVET AV UTVÄRDERIG AV POLISURVALET Det är angeläget att polisurvalet håller hög kvalitet utifrån bland annat rättssäkerhetsmässiga, etiska och ekonomiska perspektiv. För att säkerställa kvaliteten är det viktigt att urvalet utvärderas noga. Pliktverket genomförde därför ett större utvärderingsprojekt, Polisuppföljningsprojektet (Lilie, Rosmark & Knutsson, 2004) som en del av sitt utvärderingsuppdrag. I första hand utgick utvärderingsperspektivet från dem som gått igenom urvalet, det vill säga polisstudenter, polisaspiranter och poliser med något eller några års anställning. Projektet belyste främst de delar av urvalet som Pliktverket ansvarade för. Slutsatsen var att urvalet fungerade väl. ågra viktiga begränsningar med projektet var dock avsaknaden av information från stora delar av urvalsprocessen samt bristen på uppgifter från avnämarna, det vill säga polisutbildningarna och polismyndigheterna. För att få underlag för att på goda grunder kunna förbättra och effektivisera polisurvalet beslöt därför Pliktverket år 2007, i samråd med Rikspolisstyrelsen, att genomföra forsknings och utvädringsprojektet Longitudinell validering av polisurvalet i samarbete med bland annat Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt landets polisutbildningar och polismyndigheter. Fokus i projektet ligger på att undersöka urvalsmetodernas prognosförmåga i relation till utbildnings och arbetsprestation. Det finns två övergripande syften med projektet, där det första främst berör utvärdering medan det andra i första hand berör forskning. De två syftena är: 1. att belysa hur urvalet till den grundläggande polisutbildningen och polisyrket fungerar och hur urvalet skulle kunna förbättras. 2. att öka kunskapen om hur urvalsmetoderna semistrukturerad intervju, begåvningstest och integritetstest (ett slags personlighetstest) kan komplettera varandra för att bättre kunna predicera framtida studie och arbetsprestation i urval. 11

19 Projektet genomförs av Rekryteringsmyndigheten som en del av polisuppföljningen. Ansvarig för projektet på myndigheten är psykologen Stefan Annell, tillika doktorand vid avdelningen för arbets och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen Stockholms universitet. Undersökningsen utgörs av de sökande till polisutbildningen som genomgick tester på Pliktverket våren 2008 och omfattar data från alla steg i urvalet, inklusive bakgrundsuppgifter samt kriteriedata vid tre tillfällen; vid slutet av polisutbildningen, vid slutet av aspirantutbildningen och efter ett års tjänst som polis. Planering och genomförande av kriteriedatainsamlingarna har genomförts i nära samarbete med polisutbildningarna och landets samtliga polismyndigheter. Projektet beräknas vara slutfört 2014 och kommer bland annat att avrapporteras i form av en doktorsavhandling på svenska. Polisurvalet omfattar många olika urvalsmetoder vilket ger goda möjligheter att studera hur olika urvalsmetoder fungerar tillsammans. Projektet förväntas därför kunna ge värdefulla kunskaper om vilka urvalsmetoder som har god prognosförmåga vid polisurval. Bristen på svenska valideringsstudier gör dessutom att projektet förväntas kunna bidra till att förbättra kunskapsläget om urval i Sverige. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLIG Väsentlig information saknas i tidigare beskrivningar av antagningsprocessen till polisutbildningen. Det är därför angeläget att urvalsprocessen beskrivs mer ingående inför kommande publiceringar från projektet Longitudinell validering av polisurvalet. En viktig strävan vid utformningen av dagens polisurval har varit att de som antas till polisutbildningen någorlunda väl ska återspegla befolkningen. Utöver ett rent representativt perspektiv har det också funnits en strävan att det bland de antagna ska finnas en bredd av relevanta erfarenheter. Det är därför angeläget att ur ett demografiskt perspektiv belysa hur polisurvalet fungerar och jämföra data från urvalet med relevanta jämförelseer baserade på uppgifter från nationell statistik, exempelvis från Statistiska centralbyrån (SCB). Tidigare har två större enkätstudier belyst polisstudenternas bakgrund: Rekrytering och utbildning av polisaspiranter (Petterson & Svanberg (1996), redovisad i Ds 1996:11) och Sådan är bakgrunden (Lilie & Rosmark, 2005). De båda tidigare studierna har dock endast i begränsad omfattning relaterat data till nationell statistik. Vidare saknas studier som samtidigt beskriver bakgrunden bland de sökande, antagna och de som påbörjar utbildningen och som därmed kan belysa vad som händer under urvalsprocessen utifrån ett demografiskt perspektiv. För generaliserbarheten från projektet Longitudinell validering av polisurvalet är det önskvärt att undersökningsen är representativ i förhållande till en vidare population av sökande, antagna och studerande på polisutbildningen. Jämförelser med andra er kan ge stöd för generaliserbarheten. Studierna av Petterson och Svanberg (Ds 1996:11) och Lilie och Rosmark (2005) ger möjlighet till jämförelser med andra er av polisstuderande. Däremot saknas lämpliga beskrivningar för jämförelser med andra er av sökande och antagna. Sammanfattningsvis har rapporten tre syften: att presentera en utförlig beskrivning av polisurvalet och undersökningsen i projektet Longitudinell validering av polisurvalet som underlag för kommande publiceringar från projektet att presentera demografiska data som kan ligga till grund för bedömningar av hur väl urvalet lever upp till strävan efter mångfald och representativitet 12

20 att belysa undersökningsens representativitet i förhållande till polisstuderande i allmänhet. Dessa syften har en gemensam huvudfråga: Vilka sökande antas till och påbörjar polisutbildningen? I rapporten belyses frågan demografiskt och deskriptivt utifrån ett flertal perspektiv. 13

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans.

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Är du polis? Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Polisprogrammet

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig

Polisprogrammet för dig som bryr dig Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig

Polisprogrammet för dig som bryr dig Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig

Polisprogrammet för dig som bryr dig Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Till dig som söker mer än ett jobb.

Till dig som söker mer än ett jobb. Polisprogrammet: Till dig som söker mer än ett jobb. Sök till polisutbildningen senast den 15:e september. Polisprogrammet om du vill göra skillnad. Om utbildningen Polisutbildningen hålls på tre platser

Läs mer

Polisutbildningen i Umeå

Polisutbildningen i Umeå Enheten för polisutbildning Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 (vx) E-post: elisabeth.astrom@polis.umu.se www.polis.umu.se 2009-01-10 Sid 1 (5) Polisutbildningen i Umeå Omfattning: 120

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb.

Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb. Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb. Polisutbildningen om du vill göra skillnad. Polisyrket är så otroligt komplext. När jag började polisutbildningen tänkte jag att det skulle finnas

Läs mer

Yttrande över betänkandet Polis i framtidenpolisutbildningen

Yttrande över betänkandet Polis i framtidenpolisutbildningen Vår beteckning 2016-10-03 2016/331 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vår referens Kjell Kastman, Chefsjurist 010-821 10 29 Er referens Er beteckning Ju2016/04240/PO Yttrande över betänkandet

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb.

Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb. Polisutbildningen: För dig som söker mer än ett jobb. Polisyrket är så otroligt komplext. När jag började polisutbildningen tänkte jag att det skulle finnas en stor manual som berättade vad jag skulle

Läs mer

Framtidens polisutbildning

Framtidens polisutbildning Framtidens polisutbildning Slutbetänkande av Utredningen om den framtida polisutbildningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:39 Innehåll Sammanfattning 11 Författningsförslag 21 1

Läs mer

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten Polis i Norrbotten Polismyndigheten i Norrbotten Polisens uppdrag Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det innebär bland annat att polisen ska förebygga brott, övervaka den

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas medverkan vid utbildning av polisaspiranter

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Utredningsavdelningen Nils Olsson 2007-12-11 Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Affärslogistik, 400 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? För att komma in på vår utbildning så behöver du vara behörig i två steg, dels den grundläggande behörigheten

Läs mer

Rekrytering av polisassistenter

Rekrytering av polisassistenter Rekrytering av polisassistenter Två gånger om året genomförs en samordnad rekrytering av polisassistenter (PA) för de polisaspiranter som söker sin första anställning som polisassistent. Polisens process

Läs mer

Tilltra de till utbildningen

Tilltra de till utbildningen Tilltra de till utbildningen Vem kan söka? Vilka behörighetskrav gäller? Hur går antagningen till? Hur görs urvalet? Du som söker till vår Yh-utbildning Logistiker och Speditör har säkert en del frågor

Läs mer

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Undersköterska med specialistkompetens inom demens 100 Yh-poäng, Motala/Mjölby Distans, halvfart Östsvenska Yrkeshögskolan AB Laxholmstorget 3, Norrköping www.osyh.se 1

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Kurserna Bättre produktveckling, 5 poäng, och bättre produktkoncept, 5 poäng, med flera

Kurserna Bättre produktveckling, 5 poäng, och bättre produktkoncept, 5 poäng, med flera Högskolan i Skövde Rektor Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Kurserna Bättre produktveckling, 5 poäng, och bättre produktkoncept, 5 poäng, med flera Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammats

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik

Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Statistiker 010-470 03 90 torbjorn.lindquist@uhr.se PM Datum 2015-01-27 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Uppdraget vad gäller grundutbildningen ska genomföras skyndsamt och resultaten redovisas i en rapport till regeringen senast den 31 december 2013.

Uppdraget vad gäller grundutbildningen ska genomföras skyndsamt och resultaten redovisas i en rapport till regeringen senast den 31 december 2013. Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-13 Ju2012/8213/PO Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Ju2007/1410/PO Ju2007/5570/PO Ju2008/3540/PO Ju2010/4872/PO Uppdrag till Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Det här är Polishögskolan

Det här är Polishögskolan www.polishogskolan.se Det här är Polishögskolan 1 Polishögskolans uppdrag är att utbilda svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Anmälan angående antagning till psykoterapeutprogrammet

Anmälan angående antagning till psykoterapeutprogrammet Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT Anmälan angående antagning till psykoterapeutprogrammet Anmälan N N har till Högskoleverket anmält antagningsförfarandet till psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Anställningsansökan PD-Bevakning AB

Anställningsansökan PD-Bevakning AB Anställningsansökan PD-Bevakning AB Har du väktarutbildning? Ja Nej Jag söker följande tjänst/tjänster. Heltid Deltid Behov Vikarie Jag kan arbeta på följande tider. Dag Natt Kväll Helg Efternamn Samtliga

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås

HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 2014-04-10 Dnr 866-13 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås Denna Antagningsordning har genom beslut den 25 april 2014 fastställts av

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Vad är viktigast? Information på www.epn.se Punkt 2:1 sammanfattande beskrivning av projektet Försökspersonsinformationen

Läs mer

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes 2007-02-20 och reviderades 2007-10-30. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone:

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-364-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på Östsvenska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2011-09-26 Dnr Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen 1.1 Licentiatexamen För licentiatexamen

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid KTH

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid KTH FÖRESKRIFT Gäller från och med 2012-03-12 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid KTH Gäller fr o m 2001-06-07 Ändrad fr o m 2008-12-03, 2012-03-12 fastställd av universitetsstyrelsen 2008-12-03

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...

Läs mer

Lämpligheten bland studenter på polisutbildningen.

Lämpligheten bland studenter på polisutbildningen. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 578 Lämpligheten bland studenter på polisutbildningen. Olle Karlsson Hans Lambertsson Abstract

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100, med senare ändringar,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0116 1(7) HS0116

Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0116 1(7) HS0116 Beskrivning av statistiken 2016-05-12 HS0116 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Lina Boberg Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2015 HS0116 I denna beskrivning redovisas först

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller?

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Uppdaterad i mars 2013 Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Vad gäller när en forskare hanterar integritetskänsligt material i sin forskning?

Läs mer

Anställningsansökan Sida 1 av 6

Anställningsansökan Sida 1 av 6 Sida 1 av 6 Ankom Plan B, datum Ifylles av den sökande Efternamn, förnamn (tilltalsnamnet understrykes). Även tidigare efternamn anges. Personnummer Bostadsadress, postnummer och postadress Telefon (även

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg Rev 2014-09-15 Katarina Hedin Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg Forsknings- och utvecklingsarbetet inom Landstinget Kronoberg är omfattande och bedrivs både på FoU Kronoberg och

Läs mer

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT14.

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-363-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet om urval till ett masterprogram

Anmälan mot Uppsala universitet om urval till ett masterprogram BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Anna Sandström 08-563 085 32 anna.sandstrom@uka.se 2016-11-15 31-188-16 Uppsala universitet Rektor Anmälan mot Uppsala universitet om urval till

Läs mer

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Malmö högskola / Gemensam förvaltning Studieadministrativa avdelningen 1(5) Mars 2010 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Bedömning av reell kompetens vad

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

Tack för att du har visat intresse för att söka anställning hos oss!

Tack för att du har visat intresse för att söka anställning hos oss! Tack för att du har visat intresse för att söka anställning hos oss! Vi bifogar en anställningsansökan som vi vill att du fyller i mycket noggrant och bifogar de handlingar* som framgår av bilageförteckningen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer