Träff 1 Om att leva livet fullt ut. Vad ska mitt liv handla om?

Transkript

1 Träff 1 Om att leva livet fullt ut. Vad ska mitt liv handla om? Översikt Presentation och dagordning...15 min - Vad ska träffarna handla om och varför vill vi hjälpa er? - Vår olika roller två berg. - Presentera varandra. Riktlinjer för gruppträffarna...5 min Introduktion av Kim och rollspel med Kim på livslinjen...10 min Bip Boink min - Koncentrations-/medveten närvaro-övning Paus (där det passar ert upplägg)...15 min Medveten närvaro de 5 djuren...5 min - Närvaro i kroppen här och nu. Livskompassen en introduktion...20 min -De coola och viktiga sakerna som spelar roll i mitt liv Veckans tanke...5 min Möt dig själv som 90-åring...10 min Öva mellan träffarna...15 min - Gå igenom och planera arbetet mellan träffarna. Material Arbetsmaterial (åhörarkopior, övn.). CD Medveten närvaro (el. liknande) Instruktioner till CD, finns på Dataprojektor eller overhead Skrivtavla/blädderblock/pennor. Grova smörgåsar/fika/frukt. Extra pennor/papper till deltagarna. Utskrivna livskompasser Formuläret Värden och hinder Förberedelser Skriv upp dagordningen på tavlan. Koppla upp dator och projektor eller gör i ordning overhead Sortera material som ska delas ut till deltagarna. Pröva övningar i förväg. Särskilt för denna träff Pärm med handouts och arbetsmaterial Namnskyltar (om de ej känner varandra) Riktlinjer för deltagande 1

2 Presentation och dagordning 20 min Bild 1, Välkomstbild Syfte: Få deltagarna att känna sig välkomna och skaffa en bra kontakt. Låt välkomstbilden vara framme när deltagarna kommer. Hälsa alla välkomna och presentera er själva kort. Berätta för ungdomarna varför ni vill arbeta med dem. Det går även bra att skriva upp det på tavlan eller att ha det på en Powerpoint-bild. Dela ut en pärm till varje deltagare där ni redan fyllt på med dagens arbetsmaterial. Påminn deltagarna om att de ska ha med sig pärmen till de kommande träffarna. Ni får anpassa det så att det passar era behov. Bild 2, Deltagare och kursledare Viktigt att gruppledarna får kontakt med varje ungdom. Varje ungdom måste känna sig sedd. Hur gör man då detta? Vilka gruppledarbeteenden kan man koppla till detta? Lite idéer nedan. Bjud in samtliga ungdomar att delta när det är diskussion/reflektion. Uppmärksamma allt det positiva som ungdomen ger till gruppen, uppmuntra det. T.ex. - Intressant! eller - det verkar som du har erfarenhet av det vi pratar om. Var uppmärksam på varje ungdom när ni planerar och går igenom arbetet hemma. Utgå från att ungdomarna är kompetenta och kan ta ansvar för sig själva och någonstans vet vad som är bra för dem. Kom ihåg att denna behandling är en del i en övergripande, genomtänkt vårdkedja och gruppbehandlingen i sig är ingen lösning på ungdomarnas alla problem. Som gruppledare är det viktigt att du modellerar de olika ACT-processerna. Att du ger dig själv det utrymme och den omtanke du behöver. Om du t.ex. modellerar acceptans är det stor chans att ungdomarna kommer att märka det och ta efter. Att visa att man accepterar ungdomen är inte det samma som att acceptera alla dess handlingar. - Våra olika roller ser ut ungefär såhär. Du är expert på ditt liv! Du bestämmer var du ska sätta ner fötterna på din klättring i livet. Vår uppgift som kursledare är att komma 2

3 med olika tips och förslag på olika strategier och förhållningssätt till livet, stress och må dåligt som man kan testa. Våra tips och strategier är enbart sådana som har stöd i forskning på ett eller annat sätt. Vi vill hjälpa er att skapa de liv ni vill leva. För oss är det viktigt. För oss är ni viktiga. Vi kommer att göra allt vi kan för att de här träffarna ska bli så givande som möjligt för er. Den här kursen ska handla om att hjälpa er att hitta det som är viktigt i livet, vi kommer också att titta på vad det är som hindrar er att göra det. Det är det vi kommer att återkomma till under kursens gång. Om vi tappar riktning är det viktigt att vi påminner varandra om det. Så att vi kommer tillbaka och jobbar med att hjälpa er att leva de liv ni önskar. Kom ihåg att det är du som är expert på ditt liv och ska ta ställning till vad som fungerar för dig. Och för att kunna ta reda på om de här strategierna fungerar för dig så är det viktigt att du testar dem fullt ut under den här tiden som kursen pågår. Den här tiden är en relativt liten del av ditt liv, så vi rekommenderar verkligen att du testar detta fullt ut under den här tiden. Se det som lite som ett vetenskapligt undersökande experiment. En annan sak som den här bilden illustrerar är att jag och (namn på din kollega) kan komma med tips och förslag och heja på dig. Däremot är det du som måste göra arbetet och ta de faktiska stegen, det vill säga öva mellan träffarna. Man kan faktiskt lugnt säga att den här kursen egentligen är det som händer mellan att vi träffas, det vill säga det du faktiskt GÖR mellan träffarna. Träff 1 Att leva livet fullt ut. Vad ska mitt liv handla om? Bild 3, 4, Träff 1 Översikt 3 Dagordning - Det här är dagordningen. Varje träff kommer att ha sin speciella dagordning som vi presenterar i början av träffen. För att hinna med allt och för att alla ska få komma till tals kommer vi att ansvara för att tiderna på dagordningen hålls. Ibland kommer vi att ta hjälp av er för att hålla tiden. Ramar och information - Vi kommer att träffas fem gånger till efter idag. Nästa vecka kommer vi att träffas (säg dag och lokal). - För oss är ni viktiga. Vi vill att ni ska leva så bra liv som möjligt. Vi kommer att ge allt vi kan för att det här ska bli en bra kurs. Ni är intelligenta och ni är experter på er själva, kom ihåg det. Vi ser fram emot att få lära oss en massa av er. För oss är ni våra lärare. Varje gång vi träffas kommer det att se ut på ungefär samma sätt men innehållet kommer att skilja. Vi kommer att prata om olika saker man kan göra för att få livet att fungera bättre. Vi kommer att presentera hur vi tänker kring olika saker och sen diskuterar vi 3

4 tillsammans och vi vill gärna ha era synpunkter och reaktioner på det vi säger. Vi kommer också att diskutera hur ni kan använda dessa kunskaper i era liv. Ni kommer att få uppgifter så att ni kan pröva att göra de här sakerna. Som vi sa tidigare så är det egentligen det som är själva kursen, det ni gör hemma mellan de olika träffarna. Varje ny träff börjar med att vi diskuterar hur det gick när ni prövade dessa saker. Säg nedanstående om det stämmer på ert hem. - Vi har total tystnadsplikt som (kurator, psykolog, skolsköterska, lärare etc.). Enda gången vi måste bryta tystnadsplikten är om någon är under 18 år och verkligen far illa hemma eller riskerar att göra sig själv illa. Om vi skulle behöva bryta tystnadsplikten talar vi först med den personen det gäller. Kolla med din avdelningsföreståndare eller liknande innan träffen om du är osäker på vilka regler som gäller hos er. Bild 5, Riktlinjer för deltagande Gör: Gå igenom Riktlinjer för deltagande. Läs högt och be alla skriva under. Riktlinjerna finns längst bak i deltagarnas arbetsmaterial, bilderna För att garantera alla den sekretess och integritet som de förtjänar så är det av absolut vikt att det som sägs här i gruppen aldrig någonsin lämnar rummet och att ni inte berättar vilka som deltar, inte ens till vänner eller hemma. - Frågor angående det här? Något ni vill ta upp? Alla som ställer upp på detta räcker upp handen. Om någon inte skulle räcka upp handen så fråga om de inte ställer upp på riktlinjerna och hur de i så fall tänker. Om deltagaren fortfarande vägrar skriva under eller vara med på dessa riktlinjer så förklara då vänligt men bestämt att deltagaren inte kan vara med längre och be denne att lämna kursen här och nu. Gör: Be deltagarna skriva under bilden i slutet av bildspelet som heter Riktlinjer för deltagande. Riv loss och samla in. Detta moment är inte nödvändigt. Använd ditt omdöme och avgör om ni anser att det räcker med handuppräckning eller om ni vill ha in en underskrift. 4

5 Bild 6, Presentation Syfte: Att skapa en trevlig stämning, låta deltagarna vara aktiva och lära känna varandra på ett lite annorlunda sätt. 1. Vilken superhjälte skulle min granne/kompis vara? 2. Vad vill min granne/kompis få ut av kursen? 3. Vad kan hindra min granne/kompis från att få ut så mycket som möjligt av denna kurs? Bild 7, Introducera Kim på livslinjen Rollspel, livslinjen. Syfte: Att presentera den fiktiva personen Kim som kommer att följa med som en röd tråd genom gruppträffarna. Kim används för att illustrera de olika ACT-processerna och hur man kan förhålla sig till det som dyker upp när man lever sitt liv. Idag är första gången Kim är med så ta lite tid till att presentera Kim. Om det finns någon ungdom på avdelningen som heter Kim eller om ni inte gillar namnet står det er fritt att välja ett annat. Gruppen får välja om Kim ska vara en tjej eller kille. Detta rollspel behöver man som gruppledare öva sig på i förväg för att det ska bli bra. - Kim är 20 år. Kim kan vara antingen en tjej eller kille, det spelar ingen roll. Kim kommer att vara med oss under de tillfällen gruppen träffas. Det har hänt rätt mycket jobbiga saker i Kims liv. Saker som påverkat Kim så att han/hon inte fått fullständiga betyg i gymnasiet, att Kim dricker och tar droger så att det blir problem. Kim tänker ofta att det kört och att det aldrig kommer att bli bättre. Kim är inte bara sina problem, Kim vill en massa saker. Kim har också funderat på hur h*n vill att livet ska vara, i den bästa av världar där det som är jobbigt inte längre är ett problem.. Kim har fått fundera på vad som är viktigt i livet. Kim har fått tänka på sitt liv som en tårta där h*n har fått fylla i olika saker i de olika tårtbitarna; Kim vill vara en god vän, Kim vill ta hand om sin kropp, Kim vill arbeta med något där h*n är delaktig och göra saker på fritiden som är utvecklande och framför allt vill Kim vara ärlig mot och ta 5

6 hand om sig själv. Vi ska göra en övning där vi ska gå igenom ett par saker som hänt i Kims liv så att vi får lära känna Kim lite bättre. Introduktion till livslinjen En gruppledare spelar Kim den andra gruppledaren spelar Kims behandlare. Lägg ut Livslinjen på golvet, denna linje är en metafor för Kims liv. När Kim befinner sig på linjen kan man säga att Kim är i sin livsriktning. Avsteg från linjen representerar avsteg från livsriktningen. Livslinjen är en funktionell analys av hur Kim, i detta fall, förhåller sig till jobbiga känslor och de hinder som dyker upp på vägen när han/hon ska leva sitt liv. Dessa känslor är en produkt av livshändelser. Avsteg från livslinjen kan ses som olika undvikandestrategier för att komma undan obehagliga känslor, det kan också vara sätt att försöka hålla kvar eller förstärka behagliga känslor. Att stanna kvar i sin riktning kan ses som villighet och acceptans av obehagliga känslor samt att fortsätta leva i enighet med sina värden. Övningen hjälper även till att förtydliga händelseförlopp i livet och att särskilja vad som är vad. Till exempel: 1) Något jobbigt händer, 2) Känslor väcks 3) Vi agerar. Tillbaka till övningen. Gruppledaren ber Kim att berätta om jobbiga saker som hänt i h*ns liv, gärna i kronologisk följd. Händelser som står ut. Vi vill ha: 1. Vad hände? 2. Hur gammal var du? 3. Vad kände du? 4. Vad gjorde du för att hantera/förhålla dig till känslan? 5. Vad lärde du dig? Att tänka på: Gruppledare som gjort övningen har erfarenheten att det är en fördel att göra övningen relativt snabbt. Den som spelar Kim behöver inte sätta sig in i känslan, Kim behöver inte heller exponeras. En del av ungdomarna kommer att ha gjort livslinjeövningen på den individuella träffen inför gruppträffarna. De kommer redan att ha en förförståelse för vad övningen går ut på. Gör: Kim och gruppledaren står på livslinjen, först ska de ta ut livsriktningen så att de båda vet var Kim är på väg. GRUPPLEDARE: - Vi pratade tidigare om hur du vill att ditt liv ska vara i den bästa av världar, där det som tynger dig inte längre är ett problem. KIM: - Ja, jag vill framför allt vara ärlig mot och ta hand om mig själv. GRUPPLEDARE: - Så man kan säga att din riktning i livet är att vara ärlig mot dig och ta hand om dig själv? KIM: - Ja. Gruppledaren skriver Vara ärlig mot och ta hand om mig själv på ett A4-ark och klistrar det på väggen. 6

7 GRUPPLEDARE: - Är det ok för dig att ställa dig på din livslinje där du är ärlig mot dig själv? KIM: - Ja. GRUPPLEDARE: - Kim, jag bad dig förra gången vi träffades att tänka på tre tillfällen när det inte blev som du hade tänkt dig, när det hänt jobbiga saker. Sådana saker som liksom stått ut. KIM: - Första grejen jag kommer att tänka på är när mina föräldrar skiljde sig. Det var jobbigt. GRUPPLEDARE: - Hur gammal var du då? KIM: GRUPPLEDARE: - Skulle vi kunna göra som så, om det är ok för dig, att vi går tillbaka i tiden? Jag undrar om du skulle kunna kliva in i det som hände när du var tretton år. Dina föräldrar ska skilja sig. Är det ok? KIM: - Jo. GRUPPLEDARE: - Kan du berätta vad du kände när dina föräldrar skulle skiljas? KIM: - Jag är ledsen först men också arg. GRUPPLEDARE: - Vad gjorde du för att hantera alla de här starka känslorna? KIM: - Det var jobbigt, jag ville ju inte ha dem. Det var ju ingen jag kunde prata med. Först så stängde jag in mig på mitt rum. Och där satt jag och tänkte att det var mitt fel att dom skiljt sig. Men det hjälpte inte, så jag började festa en del. Drack öl och rökte lite marijuana, hängde med kompisar. Då kändes det lite lättare. Jag kom liksom undan allt det jobbiga. GRUPPLEDARE: - När du gjorde det här, kan man säga att du tog ett steg bort från det du tycker är viktigt i livet? Du sa tidigare att du framför allt vill vara ärlig mot och ta hand om dig själv KIM: - Jo, det var det. Gruppledaren drar försiktigt bort Kim från livslinjen. Snurra runt Kim och visa att här ute är det ett problemlösande som tar Kim bort från det h*n värderar. GRUPPLEDARE: - Vad lärde du dig? KIM: - Kanske att när det blir jobbigt kan jag försöka stänga av mina känslor. GRUPPLEDARE: - Jag undrar om du vill kliva tillbaka in i ditt liv? Vill du fortfarande vara ärlig mot dig själv? 7

8 KIM: - Ja, det vill jag. Gruppledaren drar försiktigt tillbaka Kim upp på livslinjen. GRUPPLEDARE: - Den här unga killen/tjejen lärde sig att när det blir jobbigt kan h*n stänga av sina känslor. H*n har lärt sig hur man kan göra när det blir jobbigt. Vad är nästa sak som hänt som liksom stått ut? Upprepa samma förfarande med de två eller tre återstående exemplen. Gå igenom det relativt snabbt. Det blir tydligt att Kim använder samma strategier för att förhålla sig till obehag, de blir dock lite mer sofistikerade med tiden men fyller samma funktion. Det viktiga med övningen är att förmedla att Kim gör det som funkar, på kort sikt i alla fall, men att det tar Kim bort från det liv h*n vill leva. Exempel med att försöka bli av med jobbiga känslor När och händelse: 15 år, lämnad av pojk-/flickvän. Vad kände du?: Ledsen och arg. Gjorde för att hantera känslan?: Dricker, skolkar, umgås med antisociala vänner Vad lärde du dig? Att det går att stänga av jobbiga känslor. Exempel med att försöka att hålla kvar behagliga känslor När och händelse: 17 år, träffar en ny flick-/pojkvän Vad kände du?: Glad och lycklig Gjorde för att hantera känslan: Vill hålla kvar den härliga känslan, shoppar upp alla pengar, kontrollerar min pojk-/flickvän. Vad lärde du dig Att jag kan försöka göra saker för att hålla kvar härliga känslor. Exempel med att försöka bli av med jobbiga känslor När och händelse: 18 år, arbetslös Vad kände du?: Frustrerad och arg. Gjorde för att hantera känslan: Dricker, använder droger och umgås med folk som gör likadant. Vad lärde du dig?: Att det går att stänga av jobbiga känslor. Fritt efter förlaga från Joanne Dahl, Ph.D. Associate Professor Department of Psychology University of Uppsala Uppsala, Sweden Bild 8, Kim på livslinjen, Syfte: Att förklara föregående övning med bilder. 8

9 Gör: Gå igenom bilden, visa hur det händer något och att Kim reagerar på det. Sedan väljer Kim hur h*n agerar på/förhåller sig till känslan. Alltså; något händer och det utlöser en känsla/tankar/föreställningar, sedan förhåller sig Kim till dessa (här kan Kim välja har h*n ska agera). Inom inlärningspsykologin skulle man säga att den första delen, händelsen och känslan, att känslan blir kopplad till liknande situationer (detta sker automatiskt) och den andra delen handlar om hur Kim väljer att agera (inom psykologin pratar man om den operanta delen). Alltså: 1. Något händer. 2. Detta utlöser en känsla/tankar/föreställningar (blir betingad). 3. Kim väljer hur han/hon agerar på känslan/situationen (den operanta delen). 4. Kim skapar regler för sig och tar med dessa på färden genom livet. T.ex. en regel som säger att de som är nära dig sviker. Resultatet kan bli att Kim slutar att etablera nära kontakter eftersom det är ihopkopplat (associerat) med smärta. Bild 9, Kim, 20 år Efter: Diskutera med ungdomarna efter övningen vad de har fått för tankar om övningen och om någon vill dela med sig av egna erfarenheter av att undvika obehag/smärta eller av att hålla kvar behagliga känslor. Under denna övning markerar du på tavlan. Skriv på tavlan: Olika strategier man har använt för att göra sig av med jobbiga tankar och känslor. Se hur de funkar på kort- och lång sikt. Om det dyker upp lösningar som är bra, ge beröm (förstärk) för dessa genom att till exempel säga - Bra idé! eller - Klokt tänkt!. Det kan komma lösningar som handlar om att söka stöd hos andra eller att fortsätta att göra det som är viktigt trots att det gör ont etc. Alltså förslag som har med acceptans och aktiv problemlösning att göra. Det är den typ av strategier vi kommer att lära ut under kursen. Bild 10, Koncentrations- och mindfulnessövning Bip Boink Syfte: Denna övning fyller två funktioner. För det första att få fokus och bli koncentrerad. För det andra är Bip-Boink är det en enkel mindfulness-övning. Ungdomarna tränas i att vara flexibla och att lära sig byta strategi när det är 9

10 nödvändigt. Samtidigt är det en rolig övning att göra. Ungdomarna måste vara med annars åker man ut. Kör alltid en testrunda. Utöver Bip-Boink kommer fler koncentrations- och mindfulnessövningar att presenteras senare i manualen; Ljudbollen, Kedjeklappen och Säg en stad. Pröva dessa olika varianter och välj sedan utifrån vad som passar gruppen och tillfället bäst om ni ska köra samma övning varje gång, variera eller helt enkelt hoppa över övningen. Syftet är att varva de teoretiska momenten med mer engagerande interaktiva och att återfå fokus till här och nu under gruppträffen. Gör: Ungdomarna och gruppledarna sitter/står i en ring. Någon börjar genom att tydligt vända sig till den som sitter höger och säga Bip, den personen säger Bip till den som sitter till höger om sig och så går det runt. När som helst kan någon säga Boink, då vänder spelet. Den som blir Boinkad säger då Bip till den som sitter till vänster och spelet fortsätter. Man kan Boinka hur mycket man vill, alltså vända spelet. När någon missar eller väntar för länge så åker denna ut. Övningen är klar när två personer är kvar. Bip-boink-övnigen visar verkligen att om man inte är med, mentalt frånvarande, så missar man det som händer. Så Bip-boink kanske kan fungera lite som en metafor för livet i stort. Efter: Fråga ungdomarna vilka tankar som dök upp under övningen. Gå inte in i tankarnas innehåll utan validera ungdomarna i att de har sina tankar. Du fick en tanke om att det var svårt eller du fick en tanke om att du var bäst på övningen. PAUS Om det inte är möjligt att hålla tvåtimmars träffar kan det vara lägligt att bryta efter denna övning. För de som kör tvåtimmars träffar är det lämpligt att ta en kvarts paus efter Bip-Boink-övningen. Bilderna De fem djuren - En Qi Gong övning Syfte: Att ge deltagarna en enkel övning för att praktisera medveten närvaro samt att bli lite fysisk efter ett relativt långt diskussionspass. Anledning till att texten finns på Powerpoint bilderna är att deltagarna ska kunna gå tillbaka till dessa för att komma ihåg hur man gör övningen. Nu har vi haft rast, för att få tillbaka fokus på kursen ska vi göra en enkel liten övning. Vi kommer att göra den här övningen varje träff. Man kan göra den här övningen precis när som helst. Det är riktigt härligt att göra den varje morgon innan frukost. Ett tips är att göra den tre gånger på raken. Jag kommer att visa en gång och sedan gör vi den tillsammans. Ni kan börja med att ställa er upp. 10

11 Gör: Det är bra om du har övat några gånger på denna övning. Visa först en gång och låt sedan deltagarna göra den samtidigt med dig samtidigt som du talar dem igenom övningen. Gör övningen tre gånger efter varandra. Livskompassen, 15 min Bild 13, De coola, viktiga sakerna som verkligen spelar roll i livet Din livskompass Syfte: Övergång till dagens tema och att introducera livslinjen. Nu ska vi jobba med de coola, viktiga sakerna som verkligen spelar roll i livet. Du ska få fundera kring vad DU tycker är viktigt i ditt liv och hur du vill att ditt liv ska se ut. Vi kommer att använda en livskompass som hjälp. Ni kanske kommer ihåg att vi började arbeta med en sådan när vi sågs innan den här träffen. Ni som inte började med livskompassen får möjligheten att göra det nu. Bild 14, Mål och mening på vår färd Syfte: Kul introduktion till dagens tema (Börja med att läsa bildtexten högt) - Här har vi ett exempel på brist på riktning i livet och brist på medkännande från kompisen. Bild 15, Veckans tanke Syfte: Ytterligare belysa vikten av riktning i livet för att veta vilket liv man vill skapa. - Varje vecka har vi en ny veckans tanke. Det här är ett citat från Alice i underlandet, Alice har gått vilse och frågar katten vilken väg hon ska ta. Katten frågar: -Vart är du på väg?. Alice svarar: Jag vet inte. Kattens kloka svar blir: - Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar. 11

12 Lite så fungerar det i livet också. För att kunna skapa de liv vi vill leva så måste vi först ha en ganska bra idé om hur vi vill att våra liv ska se ut. Ett sätt att utforska det och göra det tydligare för sig själv är att använda en Livskompass. Bild 16, Livskompassen Syfte: Hjälpa deltagarna att skapa de liv de vill leva genom att formulera hur detta ser ut. Gör: Dela ut uppkopierade livskompasser som deltagarna kan arbeta med. Vilka är de coola, viktiga sakerna som verkligen spelar roll ditt liv? Eller vad vill du ska finnas med i ditt liv? Hur vill du skapa ditt liv? Det här är områden som brukar vara viktiga i de flesta människors liv. Välj ett område att börja med, skriv ner vad du vill ska finnas med i just det här området i DITT liv? Beskriv med några ord vid varje område. Om du tänker Livskompassen lite som en stor tårta med fyra olika områden, vad skulle du till exempel vilja finns med i området Arbete/utbildning för att det ska kännas attraktivt, levande och viktigt? Om du vill ha lite tips på olika saker som man kan tänka på kring de olika områdena kan du titta på bilderna i ditt arbetsmaterial. Och INGEN kommer att se vad du skrivit och vad du tycker är viktigt. Det här är något du gör helt och hållet för dig själv och du kommer inte att behöva visa upp för någon. Låt deltagarna jobba i tystnad i ungefär 5 minuter. Om några börjar prata så påminn om att det här är något man jobbar med enskilt. Om de däremot inte förstår så går det bra att fråga er som kursledare. Det är viktigt att du skriver ned vad du vill ska finnas med i ditt liv om allting var möjligt. Tänk att du hamnat i den bästa av världar där det du brottas med inte är ett problem längre. Frågan just nu är inte vad som vore realistiskt för dig att uppnå eller vad andra eller du själv tycker att du förtjänar. Det viktiga är för dig att göra tydligt för dig själv vad du vill arbeta mot i den bästa av situationer. När du gör skriver kan du låtsas att det har hänt ett mirakel och att allt är möjligt. Låt deltagarna arbeta vidare några minuter. För kännedom för gruppledare: Livskompassen bygger bland annat på Kelly Wilsons forskning kring values inom ACT från USA och har sedan vidareutvecklats till en Livskompass av docent JoAnne Dahl och hennes studenter vid Uppsala Universitet. Det finns en mängd olika varianter av Livskompassen, bland annat finns en mer detaljerad med 10 områden i Bilaga till Träff 2. Det finns ingen som är mer rätt eller fel, använd den som passar bäst i sammanhanget. 12

13 Bilderna 17 till 20, Tips för områden i din Livskompass Syfte: Dessa bilder ligger främst här för att deltagarna ska ha dessa i sitt arbetsmaterial för att få lite hjälp kring hur de kan tänka kring de olika områdena. Dessa bilder behöver inte gås igenom. Bild 21, Vi har sagt till honom att det är omöjligt Att tillåta sig att tänka stort och att tänka fritt är smart. Vad som konkret händer om vi tror på tankar som det är omöjligt är att vi slutar försöka. Och då blir det plötsligt omöjligt på riktigt. Vi kan aldrig lyckas med något om vi inte ens försöker. Eget exempel?: Har du ett eget exempel från ditt eget liv eller någon annans liv på när du sagt till dig själv att det är omöjligt, du har gett upp, men sedan ändrat dig och fixat det? Ta gärna ett exempel från Ditt liv. Om du vill går det såklart bra att hitta på ett exempel eller brodera ut något från Ditt liv. Ett exempel från Fredrik Livheim är att han ville bli psykolog, men tänkte att det var omöjligt eftersom att han hade alldeles för dåliga betyg och hade skrivit alldeles för dåligt på högskoleprovet. Han gav upp vid 19 års ålder. Av en slump träffade Fredrik en indisk mystiker när han var 26 år, mystikern föreslog att han skulle bli psykolog. Fredrik informerade den indiske mystikern om att det var omöjligt. Mannen svarade att han trodde att Fredrik hade kapacitet att skriva 2.0 på högskoleprovet. Då tog Fredrik upp kampen igen, skrev högskoleprovet 8 gånger och kom till slut in på Psykologprogrammet och jobbade så småningom fram denna kurs. 13

14 Bild 22, Ifylld Livskompass Syfte: Inspirera deltagarna till att komma på fler livsriktningar och saker de vill ska finnas i deras liv. Det här är ett exempel på en tidigare kursdeltagares Livskompass. Bara som ett exempel på hur det kan se ut. Kom ihåg att det inte finns något som är rätt eller fel här. Fråga dig själv: - Vad vill jag ska finnas med i det här området i mitt liv för att det här området ska kännas attraktivt, vitalt och viktigt i mitt liv? Strunta helt och hållet i att skriva saker som du tror att du BORDE ha med, eller vad du tror att föräldrar, lärare, partners, eller vänner tycker att du ska ha med i ditt liv. Det här handlar om vad DU vill fylla ditt liv med. När deltagarna arbetat vidare i ytterligare ca 5 minuter är det dags för övningen Att möta sig själv som 90-åring. Bild 23, Grattis (Att möta mig själv som 90-åring) Syfte: Hjälpa deltagarna att på ett djupare plan komma i kontakt med vad man vill att sitt liv ska innehålla och stå för. Målet med den här övningen är att få deltagarna att bli medvetna om eventuella skillnader som kan finnas mellan sina livsriktningar och det de faktiskt gör och hur de lever i sin vardag. Att bli medveten om dessa skillnader kan öka motivationen till att göra förändringar i riktning mot det liv de vill leva. Alla har vi förmodligen hört berättelser från människor som till exempel drabbats av cancer, varit med om en allvarlig olycka eller fått en hjärtattack och efter det helt och hållet gjort andra prioriteringar i livet. Syftet med denna övning är lite som att vara med om en allvarlig olycka, men med fördelen att man slipper själva olyckan, men kanske ändå kommer i kontakt med vad man tycker är viktigt på ett djupare plan. 14

15 - Sätt dig bekvämt på stolen. Sitt gärna en bit ut på stolen så att fötterna når marken och så att ryggen inte vilar mot ryggstödet. Kroppen vilar i sig själv. Sitt bekvämt med rak, men ändå avslappnad rygg. Bli medveten om var du befinner dig just nu. Slut varsamt dina ögon. Om du tycker att det är svårt går det också bra att fästa blicken på golvet strax framför dig. Känn att du är helt närvarande i din kropp. Bli medveten om fötternas beröring mot marken, skinkornas beröring mot stolen, armarnas beröring mot benen. Bli medveten om vad du känner just nu i din kropp och i ditt medvetande. Vad har du för förnimmelser eller känslor i kroppen? Var sitter de? Vilka tankar passerar i ditt medvetande? Tillåt dig att känna allting som du känner just nu i detta ögonblick. Rikta nu ditt medvetandes fokus på andningen. Se hur andetaget kommer in i din kropp, och lämnar din kropp. Förändra inte hur du andas, du bara noterar hur du andas... Följ andningen, andetag, för andetag ögonblick för ögonblick (Låt deltagarna följa andningen i cirka 40 sekunder Nu vill jag att du föreställer dig att du på något konstigt sätt har lyckats resa framåt i tiden och blir dig själv när du är 90 år. Se var du är. Är du i ett rum? Eller är du utomhus? Bestäm hur du vill att det ska se ut där du är. Föreställ dig att du är där, placera dig verkligen där. (Kort paus) Du kommer snart att få besök av tre vänner, eller släktingar som har betytt eller betyder mycket för dig. I den här framtiden lever alla, så vem som helst kan komma, även personer som redan är döda, eller personer som kanske inte kommer att leva när du är 90 år. Nu vill jag att du bestämmer dig för vad du vill att de här människorna, som är viktiga i ditt liv, ska komma ihåg dig för. Låt den första av de tre personerna komma fram till dig. Vad vill du att den här personen ska säga om dig som vän, partner, son/dotter, arbetskompis Föreställ dig att personen säger det. Var modig nu och föreställ dig att den här personen säger precis det du mest av allt önskar att han eller hon skulle säga om du kunde välja helt fritt! Gör en liten anteckning i minnet av vad den här personen säger. Nu vill jag att du gör samma sak med en person till. Bestäm vem du vill ska komma fram till dig. Vad vill du att den här andra personen ska säga till dig? Vad vill du att personen ska säga till dig om dig? Hur var du som person? Vad har ditt liv handlat om? Även om du inte tycker du levt upp till det du önskar att de skulle säga, låt dem säga det ändå. Håll inte tillbaka något. Gör sedan en liten anteckning i minnet om vad personen säger. Nu kan du låta en tredje och sista person komma fram till dig. Bestäm vem du vill ska komma fram till dig. Vad vill du att den här personen ska säga till dig? Vad vill du att den här tredje och sista personen ska säga till dig om dig? Hur var du som person? Vad har ditt liv handlat om? Som sagt, även om du inte tycker du levt upp till det du 15

16 önskar att de skulle säga, låt dem säga det ändå. Håll inte tillbaka något. Gör bara en mental notering om vad de säger medan du lyssnar. Övningen börjar nu närma sig sitt slut. Om ett litet tag kommer jag att be dig öppna dina ögon. När du sedan känner dig redo vill jag att du tar några minuter för att skriva ner i ditt arbetsmaterial vad du skulle vilja att de här tre viktigaste personerna i ditt liv skulle ha sagt till dig där du var som 90-åring. Ingen kommer någonsin att behöva se vad du har skrivit så var fullständigt ärlig med vad du skriver. När du är klar med det så kan du sedan fundera på om du kan omsätta de här sakerna som sades till livsriktningar som du vill ha med i din livskompass. Det bästa är att jobba helt under tystnad så att du kan koncentrera dig. Dessutom är det här något som bara rör dig Känn att du är helt närvarande i rummet, du är helt närvarande i din kropp Öppna nu ögonen, kanske vill du sträcka lite på dig Låt deltagarna jobba vidare i tystnad i ytterligare ca 5 minuter. Bild 24, Varför medveten närvaro? - Varför skulle medveten närvaro kunna vara bra? Ibland hamnar man i situationer man inte vill vara i. Då kan det hjälpa en att vara medveten om vad man tänker och känner och vad man har för tendens att agera i dessa situationer. Då kan det vara bra att kunna välja hur man ska hantera situationen på ett sätt som är bra för en. Så att saker inte bara händer. Att lära sig att välja istället för att reagera. Medveten närvaro kan också hjälpa en att få ut mer av livet. Man blir bättre på att känna igen vad man känner. Man kan bli smartare och man blir mer här och nu. (dela ut skivan) Bild 25, Vad är medveten närvaro? Syfte: Innan man går in på momentet kan är det rimligt att först definiera vad vi menar med medveten närvaro. I den här kursen kan ni om ni vill dra ner lite på informationen runt medveten närvaro. Det viktiga är att sälja in medveten närvaro som något som 16

17 kan hjälpa en att ta fatta beslut som är bra för en (i ens riktning). Ett sätt att få ut mer av livet, att leva livet här och nu istället för sen eller då. -Så vad är då medveten närvaro? Det här är en definition av medveten närvaro. (Läs och bläddra fram texten). Visst låter det enkelt? Det viktiga är att förmedla att medveten närvaro kan hjälpa ungdomarna att leva funktionella liv. Bild 26, - Är vi framme snart!?! Syfte: Ge en visuell bild av vad medveten närvaro är. - Här har vi ett exempel på en familj som inte är så medvetet närvarande, vad som faktiskt händer är att de sitter i en bil, men de är inte riktigt där, de är upptagna kring att vilja vara framme, tankar om vad de ska göra när de kommer fram, har förmodligen känslor av rastlöshet, kanske hunger. Så här kommer det att vara i våra liv, vi kommer att vara i situationer vi inte vill vara i (naturligt obehag/smärta) och sedan kan vi styra hur mycket extra smärta vi skapar för oss själva (onödigt obehag) genom hur vi regerar på det naturliga obehaget. Bild 27, Medveten närvaro - Här är de medvetet närvarande, vad som händer faktiskt är fortfarande att de sitter i en bil. Men de är avsiktligt närvarande och tar in omgivningen och det som finns runtomkring i nuet. Bild 28, Regelbunden övning har enligt forskning flera bra effekter, bland annat; 17

18 Syfte: Det viktiga här är att få deltagarna intresserade av- och nyfikna på att öva hemma. De bör förstå att de har något att vinna på att öva. Läs igenom detta ordentligt innan du går igenom detta moment. Det är bra om du kan sammanfatta varje punkt med egna ord och utan att läsa innantill. Här måste vi fundera på om vi behöver säga allt detta. - Att öva upp medveten närvaro är som att träna upp sin kondition. Det räcker inte att bara prata om att träna. Det krävs att man övar regelbundet. Frukterna av övningen kommer gradvis och inte utan ansträngning. Så varför ska man göra sig besväret att träna medveten närvaro? Det finns flera uppenbara vinster med att öva medveten närvaro: Regelbunden övning har enligt forskning flera bra effekter, bland annat; Minskar stress (MBSR, Jon Kabat-Zinn 2004) Detta har man sett i ett flertal studier. Kan förebygga depression eller återfall i depression (Teasdale, Segal & Williams 2000, Ma SH, Teasdeale JD 2004) Man har sett i två välgjorda studier från Cambridge att medveten närvaro kan förebygga återfall i depression. Speciellt om man varit deprimerad 3 eller fler gånger tidigare. Sänker nivåer av ångest- och stressnivåer, förbättrar generell psykisk hälsa och tänkande och ger större psykologisk flexibilitet. (Livheim 2004; Jakobsson & Wellin 2006) Det är forskning på den här kursen som ni går. Man har sett att kursen ger positiva effekter över lång tid. Man gjorde mätningar på gymnasielever och såg att positiva effekter fanns kvar och till och med hade blivit större efter två år jämfört med när man precis var klar med kursen. Ökar kroppens immunförsvar och förmåga att självläka (bla. Benson 1975, Kabat-Zinn J, 1998) Man har sett på personer med psoriasis att deras hud läker snabbare om de övar medveten närvaro. Förbättrar sömnen (Shapiro SL, et al, 2003) Man har sett i en studie att personer som övat regelbundet får avsevärt mycket bättre sömnkvalitet. Ibland använder kurs deltagare CDn på kvällen för att komma ner i varv och somna lättare. Personer med sömnproblem använder även skivan ibland om de vaknar på natten för att gå ner i varv för att kunna somna om. Man klarar smärta bättre (Bruckstein DC 1999) Signifikant förbättring av psykiska symtom och smärta i MBSR-grupperna. 18

19 Man blir smartare (sammanställning av 96 studier 2006) Helt nyligen sammanställdes 96 studier av EEG, event-relaterade potentialer (ERP) och avbildningsstudier (PET, SPECT, fmri) vid olika typer av meditation. 8 av dessa studier handlade om mindfulnessmeditation. Sammantaget talar forskningen för att meditation ger effekter på främre cingulum och dorsolaterala frontala regioner. En MRI-studie talar för ett samband mellan lång meditationserfarenhet och en tjockare kortex i vissa hjärnområden (främst prefrontala kortex och främre insula på höger sida) Intressant nog var skillnaderna större mellan äldre meditatörer och matchade kontroller än mellan yngre meditatörer och kontroller, vilket författarna tror kan bero på att den normala åldersbetingade förtunningen av pannlobsbarken är mindre uttalad hos meditatörer. Den ökade barktjockleken ses framför allt i sådana områden som har att göra med uppmärksamhet, interoception och sensorisk perception. Just prefrontala kortex är det område är det område i hjärnan som man förknippar med intelligens och förmåga att komma på nya saker. Genom att öva medveten närvaro får vi ett sundare perspektiv till våra tankar och känslor. Vi lär oss se dem, känna dem OCH själva välja hur vi vill agera på dem. På så sätt blir vi friare att skapa det liv som vi själva väljer, det liv vi önskar leva (Hayes, Strohsal & Wilson 1999) Detta har man visat i ett stort antal studier förutom den här. Bild 29, - Vad ska vi göra nu då? Syfte: Att ytterligare framhäva de positiva effekter man kan få av att öva medveten närvaro. - Här ser vi tre stycken som är på väg upp en våning. Hissen fungerar inte, och de är så stressade att de inte ser att det finns en vanlig trappa, en stege och till med en rulltrappa som leder upp till andra våningen. När vi är stressade/uppvarvade så missar vi ofta att se saker som skulle kunna fungera. I forskningsstudier har man även sett att de som övar medveten närvaro blir både smartare och mer kreativa. 19

20 Bild 30, Vad har vi undersökt idag? - summering Syfte: Knyta ihop dagens träff, översiktlig repetition av dagens träff Gör: Samla ihop och repetera kort vad vi gått igenom under dagen. Ge beröm för saker som de kommer ihåg. Dela ut CD till alla om detta inte redan är gjort. Att arbeta med till nästa n träff Öva påp att leva livet fullt ut 1. a) Fortsätta tta lyssna påp skivan med medveten närvaro. b) Öva vardagsnärvaro rvaro 2. Fortsätta tta att arbeta med livskompassen. 3. Ta steg i min livsriktning. Bild 31, Att arbeta med till nästa träff 4. Ta hand om min kropp ~ Vem är r jag när n r jag övar mellan träffarna?? ~ - Undvikande Ulrika/Ulrik - Presterande Petra/Peter - Närvarande Nina/Nico 42 Syfte: Att ungdomarna skall få öva på det som vi lär ut på träffarna. Kursens upplägg är att hjälpa ungdomarna att hitta det de tycker är viktigt i livet och att börja leva sitt liv i enighet med det. Arbetet mellan träffarna blir en möjlighet att börja leva i enighet med sina värden. Eftersom kursen är kort och en del i en vårdkedja vill vi att ungdomarna tidigt identifierar och börjar leva i enighet med sina värden (alltså det de tycker är viktigt). Arbetet mellan träffarna är en möjlighet att praktisera att leva livet fullt ut. En del ungdomar lär ha dåliga erfarenheter av att göra hemuppgifter. Så det är extra viktigt att få in kursen i ett sammanhang där ungdomarna har möjligheten att leva fullt ut trots att man är tvångsvårdad. Det ska förhoppningsvis bli tydligt för ungdomarna att det går att leva efter sina värden oavsett var man befinner sig. Ungdomarna behöver antagligen hjälp att fylla i sina livskompasser samt att komma igång med att öva medveten närvaro. Det vore toppen om någon ur personalen kan vara behjälplig med detta mellan träffarna. Att öva mellan träffarna till nästa gång: Prova med skivan, antingen Fredrik Livheims Medveten närvaro eller Johan Phankes skiva. Valfria spår. Det är helt i sin ordning om funktionen av att lyssna på skivan är olika för olika ungdomarna. För vissa kanske det blir ett tillfälle att koppla av lite. För andra kan det bli en ny upplevelse. I och med att ungdomarna övar medveten närvaro kommer de att få upplevelser av hur det är att vara närvarande i nuet. Och förhoppningsvis kommer de att ta med de 20