Skattsökarna, P1, , program om Regalskeppet Vasa; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet.

Transkript

1 1/6 BESLUT Dnr: 11/01097 och 1797 SAKEN Skattsökarna, P1, , program om Regalskeppet Vasa; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet. BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet eller bestämmelsen om respekt för privatlivet. PROGRAMMET Skattsökarna var ett program om skeppet Vasa och handlade till stor del om Anders Franzén som lokaliserade och bärgade skeppet och om bröderna Olschanski som var vrakbärgare och som enligt uppgift i programmet redan på 1920-talet hade ansökt om att få bärga Vasa. Av programmet framkom att programmakaren, NN, var släkt med bröderna Olschanski och han berättade bland annat hur han som ung hade fått höra berättelser från sin mormor om hennes morfar, Rafael, som hade dykt efter försvunna skatter och skepp. NN berättade hur han ofta som liten besökte Vasamuseet och hur en fantasi vuxit fram: tänk om det var Rafael som hade hittat Vasa och inte Anders Franzén. I påannonseringen till programmet sades bland annat följande. Historien och bärgningen av Vasa hör till de mer fantasieggande berättelserna. I år är det 50 år sedan Vasa bärgades. Men vem var Anders Franzén, mannen som såg till att göra det komplicerade projektet möjligt? Och vem hittade egentligen Sveriges mest besökta museiföremål? Det är dags för dokumentären. I inledningen av programmet sa en speakerröst följande. Dokumentärredaktionen sänder Skattsökarna den okända berättelsen om skeppet Vasa och bröderna Olschanski. En dokumentär av NN. Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/6 NN intervjuade bland annat Anders Franzéns vän, Seth Neuman, och frågade honom var Anders Franzén stod politiskt. Seth Neuman svarade med att säga följande. Politiskt stod, var väl Anders på högerkanten det tror jag. Och som ung så fanns det också en, en eh, en han kallade det för en protysk inställning. Han var entusiastisk över över nazismen och hur det utvecklades, i Tyskland. Och det har han ju sagt att han var protysk i alla fall och att pappan hade nazistiska preferenser preferenser. I direkt anslutning härtill sa NN följande. Jag kan inte låta bli att tänka på min två släktingar Simon och Leonard Olschanski. De var andra generationens judiska immigranter. När Leonard skrevs in på Beckomberga 1940 då kommer snart grannar och släktingar som är kvar i Östeuropa att interneras i läger. Han lider av vanföreställningar och inre röster. En av rösterna påpekar hans ursprung [kvinna läser högt ur Leonards journal]. I 30-talsmiljön där Anders Franzén växte upp, i pappans berättelse var det en annan tid. En tid där ord som svensk och jude inte hörde samman. Där nationalstaten, det högsvenska och kungens regalskepp var oskuldsfulla romantiska symboler. På slutet av Seth Neumans band så börjar Anders Franzén och Seth diskutera huruvida en gemensam bekant är jude eller inte. Anders Franzén bestämmer sig för att vara grundlig. Han ringer upp personen. Ett utdrag från en inspelad intervju spelas härefter upp. (Anders Franzén) Ska jag ringa honom och fråga var, om det hänger ihop med judecitet. (Seth Neuman) Ja. (Anders Franzén) Ja tjena David, Anders Franzén, har du gäster? Hörru du, ja nu tänkte jag fråga rakt på sak, hur fan är det med din, din judiska härkomst, eh var både din pappa och mamma judar? Det var de? Men Dillner låter ju storsvenskt på något vänster. Jaha, jaha. Hörru David, kan vi inte ringas i morgon så får vi fortsätta att snackas lite granna. Därefter sa NN följande. Om patienter hade tillgång till radioapparater på Beckomberga våren 1961 då hörde Leonard med stor säkerhet om bärgningen av Vasa. Det undgick ingen, men det står ingenting om hur han reagerade i journalerna [kvinna läser högt ur Leonards journal] när Vasa bärgas så är Leonard Olschanski sedan flera år förvandlad till en snäll liten herre. Han sköter sig själv innanför sjukhusets dörrar. Men utan honom hade Anders Franzén förmodligen aldrig hört talas om Vasa. Anders Franzén väljer att aldrig lyfta fram Olschanskis betydelse för sitt fynd, men han talar gärna om att Olschanski lurade fiskare Nordström på hittelönen när de hittade kanonerna från Jesu Kristi tid. Att det i själva verket var Nordström som skulle fått ersättningen. ANMÄLAN Två anmälningar har kommit in mot programmet. En av anmälarna är Anders Franzéns änka och hon är kritisk till påståendet som gjordes i programmet om att Anders Franzén var entusiastisk över nazismen. Den andra anmälaren, tidigare kollega och vän med Anders Franzén, hävdar att det felaktigt påstods i programmet att Anders Franzén var nazist. Han anser vidare att programmet innehåller bland annat följande felaktigheter.

3 3/6 Historien om Vasa var inte okänd. Vraket efter Vasa var välkänt i flera historieböcker och i tidningar i början på 1920-talet. Bröderna Olschanski var skrotbärgare och inte dykare. Att påstå att någon Olschanski skulle ha bidragit till Vasa på något sätt är lögn. Programmet syfte tycks vara att antyda att Rafael och bröderna Olschanski såsom judar hade hindrats i sin profession och att det skulle bero på att Anders Franzén var protysk och entusiastisk över nazismen. I programmet insinueras att Anders Franzén skulle ha plockat bort ansökan om ensamrätt till bärgning. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR) har yttrat sig i ärendet av anför i huvudsak följande. Inledningsvis kan nämnas att dokumentärprogram i P1 som huvudsakligen görs av tillfälliga medverkande är väl inarbetade hos lyssnarna. Det aktuella programmet presenterades på sedvanligt sätt och följde även i övrigt ramen för dokumentärsändningar i P1. Programmakaren NN var en tillfällig medverkande och ska därmed ej uppfattas som en företrädare för programföretaget. I programmet tecknades ett personporträtt av Anders Franzén som bland annat rörde hans barndom och familj men framför allt arbetet med Vasa. Paralleller drogs också till dokumentärmakarens egna släktingar, bröderna Simon och Leonard Olschanski, andra generationens judiska immigranter. De hade i egenskap av vrakbärgare ansökt om att få bärga Vasa på 1920-talet men ansökan avslogs. Anders Franzén lyckades lokalisera Vasa och ordna en bärgning av det intakta skeppet cirka fyrtio år senare. l likhet med berättelsen om Anders Franzén redogjordes för bröderna Olschanskis bakgrund och företagande. I programmet ställde sig dokumentärmakaren bland annat frågan vad som hade hänt om bröderna Olschanski fått tillstånd att bärga Vasa istället för Anders Franzén. Vidare berördes även frågan vilken politisk tillhörighet Anders Franzén hade som ung och en god vän, Seth Neuman, berättade i dokumentären att Anders Franzén var entusiastisk över nazismen eller att han i vart fall var protysk. I en uppspelning av ett samtal från 1980-talet mellan Neuman och Anders Franzén berättar Franzén om sin uppväxt och arbete. Franzén ringer också upp sin vän David Dillner och frågar om hans judiska härkomst. Syftet med programmet var att ge lyssnarna ett nytt perspektiv på denna historiebeskrivning av bärgningen av skeppet Vasa och teckna ett djupgående personporträtt över Anders Franzén och hans gärning. För att ge berättelsen djup valde programmakaren att utifrån fakta och den egna släkthistorien spegla Anders Franzéns verk i ljuset av släktingarna Simon och Leonard Olschanski. De var verksamma fyrtio år före Franzén och hade en annan social bakgrund men tillsammans med Franzén delade de intresset för sjunkna skepp.

4 4/6 Programmet som presenteras som en dokumentär grundar sig på fakta men har ett tydligt personligt tilltal. I inledningen berättar programmakaren om hur det hos honom som barn väckts en fantasi om vad som hade hänt om hans släktingar bärgat Vasa i stället för Anders Franzén. Utgångspunkten för programmet var således en fantasi vilket sades uttryckligen och därför var uppenbart för lyssnarna. Att redogörelsen för Franzéns liv och arbete varvas med återblickar på bröderna Olschanskis liv visar också vilka skillnader i livsförutsättningar och bakgrund som rådde för olika personer under 1900-talet. I sammanhanget har det stor betydelse att Sverige under lång tid hade starka band till Tyskland både politiskt och ekonomiskt. Sverige hade även en tydlig kulturell inriktning mot Tyskland fram till krigsslutet 1945 då en omorientering skedde mot den anglosaxiska kulturen. Att vara protysk var således kopplat till landet Tyskland och dess ekonomiska och industriella framsteg, inte den politik som sedermera bedrevs av nazistpartiet. Det var vid den här tiden inte ovanligt att vara protysk i Sverige, framförallt inte i borgerliga kretsar där Franzén växte upp. Att detta har präglat honom framgår av intervjun med Anders Franzéns vän, Seth Neuman, som berättar att Franzén var entusiastisk över nazismens utveckling och att han var protysk i sin ungdom. Detta stöds också av Anders Franzéns egen berättelse om sin barndom och hur han fick iden att använda dykare när han läste den tyska propagandatidningen Signal. Att Anders Franzén, enligt Seth Neuman, var protysk i ungdomen, är en viktig omständighet för att förstå Franzén som person och den tidsanda i vilken han levde och verkade. Det bör förtydligas att det i programmet inte förekommer några påståenden om att Anders Franzén var nazist. Att Franzén i programmet hörs ringa upp sin vän David Dillner för att ta reda om han har judisk bakgrund kan inte heller tas som intäkt för att Franzén hade nazistsympatier. Tvärtom visar det att Franzén, som i vuxen ålder hade judiska vänner, var starkt präglad av sin uppväxt under 1900-talets början, något som påverkade honom även senare i livet. Utöver detta tecknas ett brett och positivt personporträtt över en intelligent och målmedveten person som arbetade mycket hårt för att genomföra bärgningen av Vasa. Ett projekt som ingen, förutom Anders Franzén själv och möjligen ett fåtal personer till, trodde på och stöttade. Hade han inte bedrivit ett mycket skickligt lobbyarbete och skapat en intressant och spännande laddning kring skeppet Vasa hade bärgningen sannolikt inte ägt rum. Inom den dokumentära genren finns utrymme för att utifrån fakta presentera personliga tolkningar och slutsatser i skildringen av historiska händelser. Det ger fördjupning och perspektiv för lyssnaren. Utan det personliga tilltalet skulle möjligheterna till analys gå förlorade i förevarande fall.

5 5/6 AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 i sändningstillståndet). Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SR ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten (7 i sändningstillståndet). Intrång i en avlidens persons privatliv anses normalt sett inte kunna ske, men bestämmelsen kan enligt nämndens praxis i vissa fall tillämpas beträffande efterlevandes privatliv. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att det aktuella programmet hade en personlig karaktär och berättarton och innehöll ett personporträtt av såväl Anders Franzén som bröderna Olschanski. NN ägnade en stor del av programmet åt att söka svar på vilka hans släktingar bröderna Olschanski var, vilken relation de hade till skeppet Vasa och hur deras livsöden utvecklade sig i förhållande till Anders Franzéns. Enligt nämnden framkom det att programmet utgick från NN:s version av omständigheterna kring lokaliseringen och bärgningen av Vasa och de inblandade personernas roll och betydelse. Med hänsyn till programmets personliga karaktär medför eventuella brister i saklighet inte att SR har åsidosatt kravet på saklighet. Nämnden konstaterar vidare att något uttryckligt påstående om att Anders Franzén var nazist inte gjordes i programmet. Påståendena om att Anders Franzén som ung hade en protysk inställning och skulle ha varit entusiastisk över nazismen gjordes av Anders Franzéns vän, Seth Neuman. Nämnden tolkar inte heller dessa uttalanden, sedda i sitt sammanhang, som en uppgift om att Anders Franzén var nazist eller sympatiserade med nazismen. Nämnden kan inte heller finna att programmet utgör något intrång i Anders Franzéns efterlevandes privatliv. Nämnden kan mot denna bakgrund inte finna att dessa uttalanden eller programmets utformning i övrigt innebär någon överträdelse av kravet på opartiskhet.

6 6/6 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger, Maria Edström, Nina Wormbs, Annika Åhnberg, Henrik Jermsten och Leif Hedman efter föredragning av Tarek Touma. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Tarek Touma Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.