Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning"

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning Gäller för: Logopedenheten Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Inledning... 3 För vilka patientgrupper gäller programmet?... 3 Arbetsgrupp och hur programmet kommit till... 3 Syfte och mål med framtagandet av vårdprogrammet... 3 Bakgrund... 3 Definition... 3 Förekomst... 3 Orsaker... 4 Symptom... 4 Kliniska fynd... 4 Differentialdiagnoser... 4 Åtgärdsmål... 4 Prioriteringar... 4 Dyskalkyli... 5 Åtgärder... 5 Utredande åtgärder och klassifikation... 5 Bedömningsinstrument... 5 Förebyggande åtgärder... 6 Behandlande åtgärder... 6 Utvärdering... 7 Hälsoekonomiska aspekter... 7 Förslag på kvalitetsindikatorer... 7 Dokumentation, utöver journal... 7 Patientmedverkan och information till patienter och anhöriga... 7 Referenser... 8 Bilaga Konsensusdokument... 9 Logopedutredning av språk, läsning och skrivning... 9 Utredning... 9 Dokumentation Förskrivning Bilaga Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

3 Inledning För vilka patientgrupper gäller programmet? Vårdprogrammet riktar sig mot vuxna, som är inremitterade för läs- och skrivutredning. Vårdbegäran kommer från vårdcentraler, legitimerade psykologer med flera. I enstaka fall förekommer även egenremiss, det vill säga att patienten själv ansöker om utredning. Arbetsgrupp och hur programmet kommit till Ett utkast av vårdprogrammet var färdigt i mars 1997 efter en period av arbete där samtliga logopeder i länet deltog. Aktuell revidering har genomförts av de kliniskt verksamma logopeder inom Landstinget i Värmland (LiV) som arbetar med läs- och skrivutredningar: Agneta Ekström, Elin Nilsson, Elisabeth Miske och Linda Sundin. Att logopeder självständigt genomför läs-och skriv/dyslexiutredningar är tämligen unikt för Norden. I övriga världen genomförs utredningar framförallt av läkare och psykologer. Syfte och mål med framtagandet av vårdprogrammet Syftet med vårdprogrammet är att erbjuda likvärdig utredning inom hela Logopedenheten. Målet är att erbjuda gedigna utredningar på vetenskaplig grund, som ger underlag för effektiva åtgärder i personens vardagsmiljö. Sedan början av 2000-talet finns i Sverige ett nätverk för logopeder, som arbetar med dyslexi. Nätverket, som har över 200 medlemmar, kommunicerar via Logopedforum (www.logopedforum.se) och har årligen återkommande fortbildningsträffar. Nätverket har tagit fram en modell för logopedutredning av läs-och skrivsvårigheter, bilaga 1, som används i stora delar av landet. I Stockholms läns landsting är arbete enligt den modellen en förutsättning för att få vårdavtal och modellen används över hela landet. Modellen ligger till grund för framtagandet av detta vårdprogram. Bakgrund Definition Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning av språket (Høien T och Lundberg I 1999). Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning (Gough P och Tunmer W 1986). Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel igen i släkten och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om man kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med. Förekomst Dyslexi förekommer hos ungefär 5-8 procent av befolkningen (Lennerstrand et al. 1990). Variationen i förekomst kan främst förklaras av olikheter i definition och avgränsningar. För Värmlands del innebär detta att minst personer har dyslexi. Antalet personer som diagnostiseras blir avhängigt antalet utredare och resurser. 3 (12)

4 Orsaker Dyslexi, i likhet med andra neuropsykiatriska tillstånd, definieras med beskrivning av ingående symptom. Orsakssammanhangen är mindre klarlagda. Det råder dock stor samstämmighet i forskningsvärlden om att fonologiska (ljudmässiga) svikter orsakar dyslexi (Høien T, Lundberg I 1999, Myrberg M 2006). Andra typer av läs- och skrivsvårigheter har definitionsmässigt andra orsaker (Wolff U 2005). Symptom Symptom är svikter i avkodningsförmåga, stavning och eventuellt även läsförståelse. Kliniska fynd Kliniska fynd är avkodningsfel, stavfel och långsamt lästempo. Vanliga sekundära symptom är bristande självförtroende och inlärningssvårigheter. Differentialdiagnoser Psykosociala faktorer, specifika språkliga svårigheter, neuropsykiatriska störningar, annat modersmål samt begränsade begåvningsmässiga förutsättningar är tänkbara differentialdiagnoser. Åtgärdsmål Utredningen ska ge underlag för riktat åtgärdstänkande och innehålla råd om kompensation. För en person som studerar kan det innebära möjlighet till inläst litteratur, längre provtid, muntliga prov samt tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. En viktig logopedisk åtgärd bör vara att förskriva kompensatoriska hjälpmedel, som syftar till att öka patientens möjlighet att tillgodogöra sig undervisning och att fungera optimalt som en delaktig och självständig individ på arbetet och i övriga samhället. Exempel på kompensatoriska hjälpmedel är stavningskontroll anpassat för dyslektiker, Stava Rex och talsyntes, till exempel Word Read Plus. Det finns även kompensatoriska hjälpmedel i form av olika applikationer för smartphones och läsplattor. I nuläget är det inte möjligt att förskriva läs- och skrivhjälpmedel för personligt bruk i LiV. Information lämnas om var hjälpmedlen finns att köpa, men alla patienter har inte privatekonomiska förutsättningar för inköp. För en trygg hjälpmedelsförsörjning krävs också teknisk kompetens, vilken ska vara kopplad till förskrivningen. Logopedenheten har på olika sätt försökt komma vidare med frågan, som känns allt mer angelägen, då allt fler landsting nu erbjuder hjälpmedel för personer med dyslexi. Prioriteringar I Logopedenhetens styrkort finns som strategiskt mål i Medborgarperspektivet att alla ska få vård inom rimlig tid. I nuläget omfattas dock inte utredningar, som inte följs av behandling inom LiV, av vårdgarantin. Väntetiden kan variera beroende på remissinströmning. Målsättning är att väntetiden ska vara samma som för övriga patientgrupper. Arbetsgruppen har tagit fram särskilda bakgrundsfaktorer i vårdbegäran som påverkar prioriteringen. Dessa bakgrundsfaktorer är: Risk för psykisk ohälsa (se också under rubriken Hälsoekonomiska aspekter) Ekonomiska faktorer (se också under rubriken Hälsoekonomiska aspekter) 4 (12)

5 Intyg för körkort och högskoleprov Familjär förtur Risk för att inte uppnå godkänd betygsnivå under utbildning Hänsyn tas även till evntuell förekomst av komorbida tillstånd. Dyskalkyli Dyskalkyli innebär en specifik räknesvårighet med grundläggande svårigheter rörande tal- och antalsuppfattning. Svårigheterna medför bland annat att det blir problematiskt att lära in och minnas talfakta samt att bedöma och jämföra mängder. Svårigheterna påverkar även skolarbete och arbetsliv negativt (Butterworth B & Yeo D, 2004). Det finns två synsätt gällande den bakomliggande orsaken till dyskalkyli. Det ena är systeminriktad och menar att svårigheterna är följd av brister i arbetsminne, språklig förmåga, visuell förmåga/rumsuppfattning och exekutiv förmåga. Det andra synsättet är modulinriktat och beskriver svårigheterna som följd av en störning i ett visst hjärnområde. Prevalensen för dyskalkyli är cirka 5 % (Björnström, M 2012). Svårigheterna beror inte på bristande undervisning, frånvaro eller begränsningar i motivation och/eller uppmärksamhet. Åtgärdsförslag inriktas på förståelse med hjälp av konkret material och tydligt språk, strukturerad undervisning för grundläggande kunskap, i långsamt tempo men under intensiva perioder och utan krav på arbets- och långtidsminne (Butterworth B & Yeo D, 2004). Åtgärder Utredande åtgärder och klassifikation Läs- och skrivutredning, som i förekommande fall leder till specifika läs-och skrivsvårigheter/dyslexidiagnos F81.0 enligt International Classification of Diseases ICD 10 (Socialstyrelsen 2011). Bedömningen genomförs på funktionsnivå enligt International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (Socialstyrelsen 2003). I samband med läs- och skrivutredning görs även screening för specifik räknesvårighet/dyskalkyli. Vid misstanke om sådana svårigheter görs en djupare räknebedömning. Konstateras specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kombination med specifik räknesvårighet/dyskalkyli leder detta till diagnosen F81.3 Blandad inlärningsstörning enligt International Classification of Diseases ICD 10 (Socialstyrelsen 2011). Bedömningsinstrument Bedömningen inleds i regel med ett strukturerat samtal, där bakgrundsinformation och dagsläge inhämtas. Tillsammans med patienten görs en problemformulering och planering av bedömningen. I bedömningen skattas patientens talade språk och kompetens inom läsområdet. Arbetet inleds ofta med någon icke läsrelaterad aktivitet för att skapa en trygg testsituation. Räknebedömning tar utgångspunkt i uppgifter framkomna i anamnesupptagning. Vid misstanke om specifika svårigheter genomförs testning. 5 (12)

6 Läsning och läsrelaterade färdigheter testas med LOGOS som är ett standardiserat, diagnostiskt test vilket används i syfte att identifiera personer med allmänna eller specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (Høien T 2007). Testet mäter läsförståelse, läsflyt, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga och olika delprocesser bakom avkodningsprocessen. LOGOS-testningen kompletteras med uppgifter ur nedanstående testbatterier: Boston Naming Test (Kaplan et al. 1983): Standardformen består av bilder som presenteras i stigande språklig svårighetsgrad. Testledaren bedömer tidsåtgång och korrekt svar med eller utan stöd. Ordflöde: FAS (Tallberg et al. 2008): Ordflödestest mäter en persons förmåga att på tid producera ord som börjar på en given första bokstav. LS-materialet (Johansson M-G 2006): Diktamensprov utprovat på högstadieelever. Normering finns från STAVUX (Nilsson E, Pettersson K 2009). Diktamensprov av ord och nonord utprovat på vuxna. Fonologisk medvetenhet (Paulin, M 1997): Uppgifter som prövar fonologisk medvetenhet. Normerat för åk 5. Vilket låter rätt & Vilket är rätt (Olofsson, Å 1994): Avkodningstest som prövas fonologisk och ortografisk avkodning. Normerat från åk 4-9. Vid bedömning av räkneförmåga genomförs Adler Färdighetstest i Matematik version C, kopierings- och återgivningsuppgift samt Dyscalculia Screener (Butterworth, B 2003). Dessutom används kliniskt anpassade räkneuppgifter för taluppfattning, addition, subtraktion, multiplikation, division, analog och digital klocka, tidsuppfattning, baklängesräkning, procent, omvandlingar och problemlösning (Kerstin Hill Svensson, personlig kommunikation). Förebyggande åtgärder De personer som i vuxen ålder önskar utredning har i mycket stor utsträckning manifesta problem. De åtgärder för barn som på sikt kan förebygga att dessa problem utvecklas är: Fortlöpande kontakter med Barnhälsovården (BHV) angående barn med tal och språksvårigheter som löper risk att få läs- och skrivsvårigheter. Fortbildning/handledning till förskolor och skolor. Föräldrainformation för barn med tal och språkförsening. Materialet ABC-lots (Englund A, Miske E 2012). Behandlande åtgärder Efter bedömningen sker en muntlig genomgång av resultatet. Förslag på åtgärder ges och ev. programvara förevisas. Logopedenheten kan vid behov erbjuda uppföljande samtalskontakt, vidare ge råd om arbetsrelaterade hjälpmedel och råd vid studier. 6 (12)

7 Utvärdering Uppföljning av utredning sker inte per automatik, men kan förekomma vid behov. Enkätuppföljning genomfördes 2006 där 200 enkäter skickades ut till de personer som kommit på nybesök för dyslexiutredning under svar inkom vilket är ett större bortfall än de cirka 30 % som anges i enkätundersökningar: Med tanke på målgruppen och deras svårigheter att hantera det skrivna ordet, uppfattas utfallet ändå som tillfredsställande. Resultatet visade hög grad av upplevd nytta (bilaga 2). Hälsoekonomiska aspekter Oupptäckta och/eller obehandlade inlärningssvårigheter blir en stor påfrestning, som kan leda till psykisk ohälsa och en utveckling långt ifrån det optimala (Beddington et al 2008). Beddington et al har visat att tidig upptäckt och stöd till barn med inlärningssvårigheter, dyslexi och dyskalkyli är en åtgärd som ger stor utdelning och blir kostnadseffektiva på medellång eller lång sikt. Förslag på kvalitetsindikatorer Förslag på kvalitetsindikatorer är: Användning av standardiserade och normerade test. Regelbundna enkätuppföljningar. Aktiv fortbildning för utredande logopeder; genom bevakning av aktuella tidskrifter och webbsidor fånga upp nyheter och se möjligheter till fortbildning. Diagnosgruppsarbete i Logopedenheten: regelbundna möten för fallstudier och policydiskussioner. Tydlig och tillgänglig dokumentation av utredningsresultatet. Skriftlig sammanställning skickas till patienten och remittent. Dokumentation, utöver journal Skriftlig sammanfattning av utredningsresultatet samt förslag till åtgärder skickas till patient och remittent. Patientmedverkan och information till patienter och anhöriga Muntlig information i samband med utredningen och skriftlig enligt ovan. LE:s dyslexibroschyr Skriftlig information om hur utredningen går till finns på Logopedenhetens hemsida. 7 (12)

8 teborg studies in educational sciences, 233, Acta Universitatis Gothoburgensis, distribution. Referenser Beddington, J, Cooper CL, Field, J, Goswami, U, Huppert, FA, Jenkins, R, Jones, HS, Kirkwood TBL, Sahakian, BJ & Thomas, SM. (2008). The Mental Health of Nations, Nature 455, Butterworth, B. & Yeo, D. (2004). Dyskalkyli - Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur & Kultur, Stockholm. Björnström, M. (2012). Värt att veta om dyskalkyli. Natur & Kultur, Stockholm. Gough, P & Tunmer, W. (1986). Decoding, Reading, and Reading disability. Remedial and special education 7, Hoien, T. (2007). Logoshandbok, Logometrica AS, Bryne. Hoien, T, Lundberg, I. (1999). Dyslexi, Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala. Lennerstrand, G, von Euler, C, Olofsson, Å & Gillberg, Ch. (1990). Dyslexi, ett allvarligt handikapp. Läkartidningen, Vol 87, (35), Myrberg, M. (2006). Konsensusrapporten, Skolverket. Socialstyrelsen Svensk ICD Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH 97). Socialstyrelsen Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av international Classification of Functioning, Disability and Health Torgesen, J, Rashhotte, C, Alexander, A, Alexander, J & MacPhee, K. (2003). Progress toward understanding the instructional conditions necessary for remediating reading difficulties in older children. I Foorman, BR (Ed.), Prevention and remediating reading difficulties, Baltimore: New York. Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers. Go 8 (12)

9 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Bilaga 1 Konsensusdokument Logopedutredning av språk, läsning och skrivning Den logopediska utredningen av språk, läsning och skrivning kombinerar kvantitativa och kvalitativa testmetoder och bygger på den lingvistiska, neuropsykologiska och neurolingvistiska teoribildning som är grunden i logopedisk kompetens. Följande punkter utgör stommen i utredningsmodellen och ska alltid beaktas. Specifika observationsmetoder väljs och utformas för varje individ beroende på problemens art och grad samt individens ålder. Dokumentet är främst utformat för logopedverksamhet inom hälso- och sjukvården men kan till stora delar anses tillämpligt även för kommunanställda logopeder. Efter beskrivning av utredningens innehåll återfinns rekommendationer beträffande åtgärder. Utredning Anamnes Individens, föräldrarnas och skolans uppfattning om de svårigheter som föranlett remissen samt medicinska och utvecklingsmässiga data. I de fall det finns högst ett år gamla testresultat från skolan bör dessa beaktas. Undersökning 1 Språklig förmåga Språklig medvetenhet Läsning Uttrycksförmåga (berättarförmåga, meningsbyggnad, artikulation). Hörförståelse (text, ord, meningar, språkljud). Förmåga att kunna skifta perspektiv mellan innehåll och form på ord-, morfem-, stavelse- och fonemnivå. Kvantitativ och kvalitativ analys av avkodning (text, meningar, nonsensord, bokstäver), läsförståelse (text, meningar, ord) samt läshastighet. Observation 2 och/eller vid behov bedömning Skrivning Kvantitativ och kvalitativ analys av skrift (text samt stavning av ord och nonsensord) samt fri skrivning. Spontantal, språkligt samspel och icke-verbal kommunikation. Auditiv förmåga, visuell förmåga, oralmotorik och finmotorik. Koncentration, motivation, uthållighet, allmänorientering och arbetstempo. Kompensatoriska strategier. 1 Undersökning avser här särskild prövning av varje del med formella eller informella testuppgifter. 2 Observation avser här att varje del ska iakttas och vid behov prövas. Områdena är viktiga bl.a. avseende differentialdiagnostik och med tanke på utformningen av rekommendationer. Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

10 Dokumentation Journal Utlåtande Intyg Remissvar Journaldokumentation enligt patientdatalagen 3. Sökord underlättar arbetet, liksom administrativt försättsblad vid pappersjournal. Utlåtande med bakgrund till när utredningen ägt rum, av vem den genomförts; vilka test som använts, redovisning av starka och svaga sidor samt förklaring till prövade förmågors betydelse för läsning och skrivning, diagnos/er i klartext, motivering till vald diagnos/valda diagnoser, sammanfattning samt individuellt utformade råd relaterade till vad som framkommit i utredningen. Utlåtandet bör utformas enligt Policydokument från Danderyds sjukhus 4. Utlåtandet kan utgöras av journal eller delar av journal, om denna utformas på lämpligt sätt. Med familjens tillåtelse bör utlåtandet delges skolans personal. Utlåtandet bör även tillställas andra berörda (t.ex. team kring barn med neuropsykiatrisk problematik). Spridningen avgörs dock av familjen. Äldre ungdomar och vuxna kan i vissa fall behöva ett kortfattat intyg, t ex då man söker en viss utbildning. Intyget, som inte ska användas som underlag vid utformning av stödinsatser, kan lämpligen utgöras av utlåtandets sammanfattning. Till inremitterande är ofta kopia av utlåtande en lämplig form av svar. Information Muntlig genomgång bör göras med föräldrar och barn (beroende på barnets ålder och mognad) samt med representanter för skolans personal. 3 Patientdatalag (2008:355). Om journalföring, se SOSFS 2008:14 (M)Föreskrifter. Även vid anställning inom primärkommunen är legitimerad yrkesgrupp skyldig att föra journal. 4 Ulla-Britt Johnsen, Talkliniken, Danderyds sjukhus (12)

11 Förskrivning Den tekniska utvecklingen i form av hjälpmedel innebär ökande möjligheter att minska följderna av språkliga funktionshinder. Skolan har skyldighet att låta elever vid behov använda hjälpmedel vid kunskapsinhämtning och kunskapsredovisning 5. Förskrivning av hjälpmedel 6 utgör därför en viktig del av arbetet. Vilka hjälpmedel som får förskrivas varierar mellan olika delar av landet. Utprovning Inträning Uppföljning Utprovning av hjälpmedel på klinik eller hjälpmedelscentral. Ev. hembesök i samband med installation av programvara. Inträning av aktuella hjälpmedel på klinik eller på brukarens dator hemma. Uppföljning av användandet av hjälpmedel, vilket kan resultera i återlämnande av hjälpmedel eller ny förskrivning. 5 Se t.ex. 6 Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder (2007). Hjälpmedelsinstitutet. 11 (12)

12 Bilaga enkäter skickades ut till de patienter som kommit för nybesök dyslexi under /200 svar inkom. Vi är väl medvetna om att bortfallet är större än de cirka 30 % som brukar anges i enkätundersökningar. Samtidigt, med tanke på målgruppen och deras svårigheter med att hantera det skrivna ordet, uppfattar vi utfallet som tillfredsställande. Du eller Ditt barn har under 2006 haft kontakt med logoped för läs- och skrivutredning. Vi vill gärna veta hur Du/Ni upplevde besöket, så att vi kan förbättra vårt arbete. Tack för att Du/Ni svarar på frågorna! 1. Vem hade remitterat till logoped? (%) skolan 73 läkare 2 psykolog 9 egenremiss 15 annan 1 Kommentarer: Några understryker att de fått stöta på ang. remittering 2. Hade Du/Ni nytta av besöket på logopedmottagningen? Ja 96 Nej 2 Vet ej 2 Kommentarer De som svarade nej eller var tveksamma kommenterade att de inte fått den hjälp som behövdes efter utredningen. 3. Fick Du/Ni tillräckligt med tid att ställa frågor och diskutera? Ja 91 Nej 8 Vet ej 1 Kommentarer: Önskemål om uppföljning 4. Saknade Du/Ni något? Ja 18 Nej 78 Vet ej 4 Kommentarer: Uppföljning efterlystes, skriftlig information, mera press på skolan 5. Efter utredningen har skolan/arbetet/fritiden förändrats: Stämmer 58 Varken/eller 27Stämmer inte 15 Kommentarer: Den vanligaste kommentaren är att man inte fått så mycket hjälp, som man hoppats på. Flera understryker att det har skett förändringar i t.ex. beteende, välmående som de kopplar till utredningen Utarbetad av: Agneta Ekström, Elisabeth Miske, Elin Nilsson och Linda Sundin, legitimerade logopeder 12 (12)

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 13 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck 2013-01-28 2016-01-28 Dyslexi/läs-

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel och utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi enligt HSL

Förskrivning av hjälpmedel och utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi enligt HSL Sven Eklöf juni 2014 Förskrivning av hjälpmedel och utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi enligt HSL Resultat av Dyslexiförbundet FMLS landstingsenkät våren 2014. Bakgrund Dyslexiförbundet FMLS

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård och grundas på Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen (2014:821).

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning)

Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning) Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

Räknesvårigheter i skolans värld en fördjupning. Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi

Räknesvårigheter i skolans värld en fördjupning. Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi Räknesvårigheter i skolans värld en fördjupning Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi Dagens meny Snabb bedömning av räknesvårigheter Medicinska diagnoser i skolan till vilken nytta? Åtgärder

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid utredning av språk-, läsoch skrivproblematik

Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid utredning av språk-, läsoch skrivproblematik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2014-09-18 Sida 91 (112) 61 Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid utredning av språk-, läsoch

Läs mer

INFORMATION OM UNDERLAG FÖR LOGOPEDUTREDNING

INFORMATION OM UNDERLAG FÖR LOGOPEDUTREDNING INFORMATION OM UNDERLAG FÖR LOGOPEDUTREDNING Viktig information Denna ansökan ska bifogas remiss från annan vårdgivare. Den kan också användas som egenremiss (vänligen kryssa i nedan): Remiss + ansökan

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B

Läs mer

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Information om högskoleprovet för intygsgivare Uppdaterad 2015-10-09 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi Kommunförbundet Skåne Datum Beteckning 2011-08-15 Dnr 11-6-29 Siv Wilborgsson 0709-719938 Till kommunerna i Skåne Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter Sammanställd av Svenska Dyslexiföreningen Denna skrift kan rekvireras från: Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42, 1 tr ö g. 113 48 STOCKHOLM Telefon:

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2016-01-11 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare Information om högskoleprovet } För dig som är intygsgivare Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Riktlinjer fo r va rdval logopedi

Riktlinjer fo r va rdval logopedi Riktlinjer fo r va rdval logopedi Dokument framtaget 2016-12-16 Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Stockholm 160309 1 Syftet med den flerspråkiga kartläggningen Att tidigt upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar

Dyslexi hos barn och ungdomar Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Resultat av remiss för diagnosbegrepp 2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer