Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning"

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning Gäller för: Logopedenheten Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Inledning... 3 För vilka patientgrupper gäller programmet?... 3 Arbetsgrupp och hur programmet kommit till... 3 Syfte och mål med framtagandet av vårdprogrammet... 3 Bakgrund... 3 Definition... 3 Förekomst... 3 Orsaker... 4 Symptom... 4 Kliniska fynd... 4 Differentialdiagnoser... 4 Åtgärdsmål... 4 Prioriteringar... 4 Dyskalkyli... 5 Åtgärder... 5 Utredande åtgärder och klassifikation... 5 Bedömningsinstrument... 5 Förebyggande åtgärder... 6 Behandlande åtgärder... 6 Utvärdering... 7 Hälsoekonomiska aspekter... 7 Förslag på kvalitetsindikatorer... 7 Dokumentation, utöver journal... 7 Patientmedverkan och information till patienter och anhöriga... 7 Referenser... 8 Bilaga Konsensusdokument... 9 Logopedutredning av språk, läsning och skrivning... 9 Utredning... 9 Dokumentation Förskrivning Bilaga Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

3 Inledning För vilka patientgrupper gäller programmet? Vårdprogrammet riktar sig mot vuxna, som är inremitterade för läs- och skrivutredning. Vårdbegäran kommer från vårdcentraler, legitimerade psykologer med flera. I enstaka fall förekommer även egenremiss, det vill säga att patienten själv ansöker om utredning. Arbetsgrupp och hur programmet kommit till Ett utkast av vårdprogrammet var färdigt i mars 1997 efter en period av arbete där samtliga logopeder i länet deltog. Aktuell revidering har genomförts av de kliniskt verksamma logopeder inom Landstinget i Värmland (LiV) som arbetar med läs- och skrivutredningar: Agneta Ekström, Elin Nilsson, Elisabeth Miske och Linda Sundin. Att logopeder självständigt genomför läs-och skriv/dyslexiutredningar är tämligen unikt för Norden. I övriga världen genomförs utredningar framförallt av läkare och psykologer. Syfte och mål med framtagandet av vårdprogrammet Syftet med vårdprogrammet är att erbjuda likvärdig utredning inom hela Logopedenheten. Målet är att erbjuda gedigna utredningar på vetenskaplig grund, som ger underlag för effektiva åtgärder i personens vardagsmiljö. Sedan början av 2000-talet finns i Sverige ett nätverk för logopeder, som arbetar med dyslexi. Nätverket, som har över 200 medlemmar, kommunicerar via Logopedforum (www.logopedforum.se) och har årligen återkommande fortbildningsträffar. Nätverket har tagit fram en modell för logopedutredning av läs-och skrivsvårigheter, bilaga 1, som används i stora delar av landet. I Stockholms läns landsting är arbete enligt den modellen en förutsättning för att få vårdavtal och modellen används över hela landet. Modellen ligger till grund för framtagandet av detta vårdprogram. Bakgrund Definition Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning av språket (Høien T och Lundberg I 1999). Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning (Gough P och Tunmer W 1986). Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel igen i släkten och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om man kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med. Förekomst Dyslexi förekommer hos ungefär 5-8 procent av befolkningen (Lennerstrand et al. 1990). Variationen i förekomst kan främst förklaras av olikheter i definition och avgränsningar. För Värmlands del innebär detta att minst personer har dyslexi. Antalet personer som diagnostiseras blir avhängigt antalet utredare och resurser. 3 (12)

4 Orsaker Dyslexi, i likhet med andra neuropsykiatriska tillstånd, definieras med beskrivning av ingående symptom. Orsakssammanhangen är mindre klarlagda. Det råder dock stor samstämmighet i forskningsvärlden om att fonologiska (ljudmässiga) svikter orsakar dyslexi (Høien T, Lundberg I 1999, Myrberg M 2006). Andra typer av läs- och skrivsvårigheter har definitionsmässigt andra orsaker (Wolff U 2005). Symptom Symptom är svikter i avkodningsförmåga, stavning och eventuellt även läsförståelse. Kliniska fynd Kliniska fynd är avkodningsfel, stavfel och långsamt lästempo. Vanliga sekundära symptom är bristande självförtroende och inlärningssvårigheter. Differentialdiagnoser Psykosociala faktorer, specifika språkliga svårigheter, neuropsykiatriska störningar, annat modersmål samt begränsade begåvningsmässiga förutsättningar är tänkbara differentialdiagnoser. Åtgärdsmål Utredningen ska ge underlag för riktat åtgärdstänkande och innehålla råd om kompensation. För en person som studerar kan det innebära möjlighet till inläst litteratur, längre provtid, muntliga prov samt tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. En viktig logopedisk åtgärd bör vara att förskriva kompensatoriska hjälpmedel, som syftar till att öka patientens möjlighet att tillgodogöra sig undervisning och att fungera optimalt som en delaktig och självständig individ på arbetet och i övriga samhället. Exempel på kompensatoriska hjälpmedel är stavningskontroll anpassat för dyslektiker, Stava Rex och talsyntes, till exempel Word Read Plus. Det finns även kompensatoriska hjälpmedel i form av olika applikationer för smartphones och läsplattor. I nuläget är det inte möjligt att förskriva läs- och skrivhjälpmedel för personligt bruk i LiV. Information lämnas om var hjälpmedlen finns att köpa, men alla patienter har inte privatekonomiska förutsättningar för inköp. För en trygg hjälpmedelsförsörjning krävs också teknisk kompetens, vilken ska vara kopplad till förskrivningen. Logopedenheten har på olika sätt försökt komma vidare med frågan, som känns allt mer angelägen, då allt fler landsting nu erbjuder hjälpmedel för personer med dyslexi. Prioriteringar I Logopedenhetens styrkort finns som strategiskt mål i Medborgarperspektivet att alla ska få vård inom rimlig tid. I nuläget omfattas dock inte utredningar, som inte följs av behandling inom LiV, av vårdgarantin. Väntetiden kan variera beroende på remissinströmning. Målsättning är att väntetiden ska vara samma som för övriga patientgrupper. Arbetsgruppen har tagit fram särskilda bakgrundsfaktorer i vårdbegäran som påverkar prioriteringen. Dessa bakgrundsfaktorer är: Risk för psykisk ohälsa (se också under rubriken Hälsoekonomiska aspekter) Ekonomiska faktorer (se också under rubriken Hälsoekonomiska aspekter) 4 (12)

5 Intyg för körkort och högskoleprov Familjär förtur Risk för att inte uppnå godkänd betygsnivå under utbildning Hänsyn tas även till evntuell förekomst av komorbida tillstånd. Dyskalkyli Dyskalkyli innebär en specifik räknesvårighet med grundläggande svårigheter rörande tal- och antalsuppfattning. Svårigheterna medför bland annat att det blir problematiskt att lära in och minnas talfakta samt att bedöma och jämföra mängder. Svårigheterna påverkar även skolarbete och arbetsliv negativt (Butterworth B & Yeo D, 2004). Det finns två synsätt gällande den bakomliggande orsaken till dyskalkyli. Det ena är systeminriktad och menar att svårigheterna är följd av brister i arbetsminne, språklig förmåga, visuell förmåga/rumsuppfattning och exekutiv förmåga. Det andra synsättet är modulinriktat och beskriver svårigheterna som följd av en störning i ett visst hjärnområde. Prevalensen för dyskalkyli är cirka 5 % (Björnström, M 2012). Svårigheterna beror inte på bristande undervisning, frånvaro eller begränsningar i motivation och/eller uppmärksamhet. Åtgärdsförslag inriktas på förståelse med hjälp av konkret material och tydligt språk, strukturerad undervisning för grundläggande kunskap, i långsamt tempo men under intensiva perioder och utan krav på arbets- och långtidsminne (Butterworth B & Yeo D, 2004). Åtgärder Utredande åtgärder och klassifikation Läs- och skrivutredning, som i förekommande fall leder till specifika läs-och skrivsvårigheter/dyslexidiagnos F81.0 enligt International Classification of Diseases ICD 10 (Socialstyrelsen 2011). Bedömningen genomförs på funktionsnivå enligt International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (Socialstyrelsen 2003). I samband med läs- och skrivutredning görs även screening för specifik räknesvårighet/dyskalkyli. Vid misstanke om sådana svårigheter görs en djupare räknebedömning. Konstateras specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kombination med specifik räknesvårighet/dyskalkyli leder detta till diagnosen F81.3 Blandad inlärningsstörning enligt International Classification of Diseases ICD 10 (Socialstyrelsen 2011). Bedömningsinstrument Bedömningen inleds i regel med ett strukturerat samtal, där bakgrundsinformation och dagsläge inhämtas. Tillsammans med patienten görs en problemformulering och planering av bedömningen. I bedömningen skattas patientens talade språk och kompetens inom läsområdet. Arbetet inleds ofta med någon icke läsrelaterad aktivitet för att skapa en trygg testsituation. Räknebedömning tar utgångspunkt i uppgifter framkomna i anamnesupptagning. Vid misstanke om specifika svårigheter genomförs testning. 5 (12)

6 Läsning och läsrelaterade färdigheter testas med LOGOS som är ett standardiserat, diagnostiskt test vilket används i syfte att identifiera personer med allmänna eller specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (Høien T 2007). Testet mäter läsförståelse, läsflyt, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga och olika delprocesser bakom avkodningsprocessen. LOGOS-testningen kompletteras med uppgifter ur nedanstående testbatterier: Boston Naming Test (Kaplan et al. 1983): Standardformen består av bilder som presenteras i stigande språklig svårighetsgrad. Testledaren bedömer tidsåtgång och korrekt svar med eller utan stöd. Ordflöde: FAS (Tallberg et al. 2008): Ordflödestest mäter en persons förmåga att på tid producera ord som börjar på en given första bokstav. LS-materialet (Johansson M-G 2006): Diktamensprov utprovat på högstadieelever. Normering finns från STAVUX (Nilsson E, Pettersson K 2009). Diktamensprov av ord och nonord utprovat på vuxna. Fonologisk medvetenhet (Paulin, M 1997): Uppgifter som prövar fonologisk medvetenhet. Normerat för åk 5. Vilket låter rätt & Vilket är rätt (Olofsson, Å 1994): Avkodningstest som prövas fonologisk och ortografisk avkodning. Normerat från åk 4-9. Vid bedömning av räkneförmåga genomförs Adler Färdighetstest i Matematik version C, kopierings- och återgivningsuppgift samt Dyscalculia Screener (Butterworth, B 2003). Dessutom används kliniskt anpassade räkneuppgifter för taluppfattning, addition, subtraktion, multiplikation, division, analog och digital klocka, tidsuppfattning, baklängesräkning, procent, omvandlingar och problemlösning (Kerstin Hill Svensson, personlig kommunikation). Förebyggande åtgärder De personer som i vuxen ålder önskar utredning har i mycket stor utsträckning manifesta problem. De åtgärder för barn som på sikt kan förebygga att dessa problem utvecklas är: Fortlöpande kontakter med Barnhälsovården (BHV) angående barn med tal och språksvårigheter som löper risk att få läs- och skrivsvårigheter. Fortbildning/handledning till förskolor och skolor. Föräldrainformation för barn med tal och språkförsening. Materialet ABC-lots (Englund A, Miske E 2012). Behandlande åtgärder Efter bedömningen sker en muntlig genomgång av resultatet. Förslag på åtgärder ges och ev. programvara förevisas. Logopedenheten kan vid behov erbjuda uppföljande samtalskontakt, vidare ge råd om arbetsrelaterade hjälpmedel och råd vid studier. 6 (12)

7 Utvärdering Uppföljning av utredning sker inte per automatik, men kan förekomma vid behov. Enkätuppföljning genomfördes 2006 där 200 enkäter skickades ut till de personer som kommit på nybesök för dyslexiutredning under svar inkom vilket är ett större bortfall än de cirka 30 % som anges i enkätundersökningar: Med tanke på målgruppen och deras svårigheter att hantera det skrivna ordet, uppfattas utfallet ändå som tillfredsställande. Resultatet visade hög grad av upplevd nytta (bilaga 2). Hälsoekonomiska aspekter Oupptäckta och/eller obehandlade inlärningssvårigheter blir en stor påfrestning, som kan leda till psykisk ohälsa och en utveckling långt ifrån det optimala (Beddington et al 2008). Beddington et al har visat att tidig upptäckt och stöd till barn med inlärningssvårigheter, dyslexi och dyskalkyli är en åtgärd som ger stor utdelning och blir kostnadseffektiva på medellång eller lång sikt. Förslag på kvalitetsindikatorer Förslag på kvalitetsindikatorer är: Användning av standardiserade och normerade test. Regelbundna enkätuppföljningar. Aktiv fortbildning för utredande logopeder; genom bevakning av aktuella tidskrifter och webbsidor fånga upp nyheter och se möjligheter till fortbildning. Diagnosgruppsarbete i Logopedenheten: regelbundna möten för fallstudier och policydiskussioner. Tydlig och tillgänglig dokumentation av utredningsresultatet. Skriftlig sammanställning skickas till patienten och remittent. Dokumentation, utöver journal Skriftlig sammanfattning av utredningsresultatet samt förslag till åtgärder skickas till patient och remittent. Patientmedverkan och information till patienter och anhöriga Muntlig information i samband med utredningen och skriftlig enligt ovan. LE:s dyslexibroschyr Skriftlig information om hur utredningen går till finns på Logopedenhetens hemsida. 7 (12)

8 teborg studies in educational sciences, 233, Acta Universitatis Gothoburgensis, distribution. Referenser Beddington, J, Cooper CL, Field, J, Goswami, U, Huppert, FA, Jenkins, R, Jones, HS, Kirkwood TBL, Sahakian, BJ & Thomas, SM. (2008). The Mental Health of Nations, Nature 455, Butterworth, B. & Yeo, D. (2004). Dyskalkyli - Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur & Kultur, Stockholm. Björnström, M. (2012). Värt att veta om dyskalkyli. Natur & Kultur, Stockholm. Gough, P & Tunmer, W. (1986). Decoding, Reading, and Reading disability. Remedial and special education 7, Hoien, T. (2007). Logoshandbok, Logometrica AS, Bryne. Hoien, T, Lundberg, I. (1999). Dyslexi, Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala. Lennerstrand, G, von Euler, C, Olofsson, Å & Gillberg, Ch. (1990). Dyslexi, ett allvarligt handikapp. Läkartidningen, Vol 87, (35), Myrberg, M. (2006). Konsensusrapporten, Skolverket. Socialstyrelsen Svensk ICD Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH 97). Socialstyrelsen Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av international Classification of Functioning, Disability and Health Torgesen, J, Rashhotte, C, Alexander, A, Alexander, J & MacPhee, K. (2003). Progress toward understanding the instructional conditions necessary for remediating reading difficulties in older children. I Foorman, BR (Ed.), Prevention and remediating reading difficulties, Baltimore: New York. Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers. Go 8 (12)

9 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck Bilaga 1 Konsensusdokument Logopedutredning av språk, läsning och skrivning Den logopediska utredningen av språk, läsning och skrivning kombinerar kvantitativa och kvalitativa testmetoder och bygger på den lingvistiska, neuropsykologiska och neurolingvistiska teoribildning som är grunden i logopedisk kompetens. Följande punkter utgör stommen i utredningsmodellen och ska alltid beaktas. Specifika observationsmetoder väljs och utformas för varje individ beroende på problemens art och grad samt individens ålder. Dokumentet är främst utformat för logopedverksamhet inom hälso- och sjukvården men kan till stora delar anses tillämpligt även för kommunanställda logopeder. Efter beskrivning av utredningens innehåll återfinns rekommendationer beträffande åtgärder. Utredning Anamnes Individens, föräldrarnas och skolans uppfattning om de svårigheter som föranlett remissen samt medicinska och utvecklingsmässiga data. I de fall det finns högst ett år gamla testresultat från skolan bör dessa beaktas. Undersökning 1 Språklig förmåga Språklig medvetenhet Läsning Uttrycksförmåga (berättarförmåga, meningsbyggnad, artikulation). Hörförståelse (text, ord, meningar, språkljud). Förmåga att kunna skifta perspektiv mellan innehåll och form på ord-, morfem-, stavelse- och fonemnivå. Kvantitativ och kvalitativ analys av avkodning (text, meningar, nonsensord, bokstäver), läsförståelse (text, meningar, ord) samt läshastighet. Observation 2 och/eller vid behov bedömning Skrivning Kvantitativ och kvalitativ analys av skrift (text samt stavning av ord och nonsensord) samt fri skrivning. Spontantal, språkligt samspel och icke-verbal kommunikation. Auditiv förmåga, visuell förmåga, oralmotorik och finmotorik. Koncentration, motivation, uthållighet, allmänorientering och arbetstempo. Kompensatoriska strategier. 1 Undersökning avser här särskild prövning av varje del med formella eller informella testuppgifter. 2 Observation avser här att varje del ska iakttas och vid behov prövas. Områdena är viktiga bl.a. avseende differentialdiagnostik och med tanke på utformningen av rekommendationer. Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar - riktlinjer för utredning (12)

10 Dokumentation Journal Utlåtande Intyg Remissvar Journaldokumentation enligt patientdatalagen 3. Sökord underlättar arbetet, liksom administrativt försättsblad vid pappersjournal. Utlåtande med bakgrund till när utredningen ägt rum, av vem den genomförts; vilka test som använts, redovisning av starka och svaga sidor samt förklaring till prövade förmågors betydelse för läsning och skrivning, diagnos/er i klartext, motivering till vald diagnos/valda diagnoser, sammanfattning samt individuellt utformade råd relaterade till vad som framkommit i utredningen. Utlåtandet bör utformas enligt Policydokument från Danderyds sjukhus 4. Utlåtandet kan utgöras av journal eller delar av journal, om denna utformas på lämpligt sätt. Med familjens tillåtelse bör utlåtandet delges skolans personal. Utlåtandet bör även tillställas andra berörda (t.ex. team kring barn med neuropsykiatrisk problematik). Spridningen avgörs dock av familjen. Äldre ungdomar och vuxna kan i vissa fall behöva ett kortfattat intyg, t ex då man söker en viss utbildning. Intyget, som inte ska användas som underlag vid utformning av stödinsatser, kan lämpligen utgöras av utlåtandets sammanfattning. Till inremitterande är ofta kopia av utlåtande en lämplig form av svar. Information Muntlig genomgång bör göras med föräldrar och barn (beroende på barnets ålder och mognad) samt med representanter för skolans personal. 3 Patientdatalag (2008:355). Om journalföring, se SOSFS 2008:14 (M)Föreskrifter. Även vid anställning inom primärkommunen är legitimerad yrkesgrupp skyldig att föra journal. 4 Ulla-Britt Johnsen, Talkliniken, Danderyds sjukhus (12)

11 Förskrivning Den tekniska utvecklingen i form av hjälpmedel innebär ökande möjligheter att minska följderna av språkliga funktionshinder. Skolan har skyldighet att låta elever vid behov använda hjälpmedel vid kunskapsinhämtning och kunskapsredovisning 5. Förskrivning av hjälpmedel 6 utgör därför en viktig del av arbetet. Vilka hjälpmedel som får förskrivas varierar mellan olika delar av landet. Utprovning Inträning Uppföljning Utprovning av hjälpmedel på klinik eller hjälpmedelscentral. Ev. hembesök i samband med installation av programvara. Inträning av aktuella hjälpmedel på klinik eller på brukarens dator hemma. Uppföljning av användandet av hjälpmedel, vilket kan resultera i återlämnande av hjälpmedel eller ny förskrivning. 5 Se t.ex. 6 Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder (2007). Hjälpmedelsinstitutet. 11 (12)

12 Bilaga enkäter skickades ut till de patienter som kommit för nybesök dyslexi under /200 svar inkom. Vi är väl medvetna om att bortfallet är större än de cirka 30 % som brukar anges i enkätundersökningar. Samtidigt, med tanke på målgruppen och deras svårigheter med att hantera det skrivna ordet, uppfattar vi utfallet som tillfredsställande. Du eller Ditt barn har under 2006 haft kontakt med logoped för läs- och skrivutredning. Vi vill gärna veta hur Du/Ni upplevde besöket, så att vi kan förbättra vårt arbete. Tack för att Du/Ni svarar på frågorna! 1. Vem hade remitterat till logoped? (%) skolan 73 läkare 2 psykolog 9 egenremiss 15 annan 1 Kommentarer: Några understryker att de fått stöta på ang. remittering 2. Hade Du/Ni nytta av besöket på logopedmottagningen? Ja 96 Nej 2 Vet ej 2 Kommentarer De som svarade nej eller var tveksamma kommenterade att de inte fått den hjälp som behövdes efter utredningen. 3. Fick Du/Ni tillräckligt med tid att ställa frågor och diskutera? Ja 91 Nej 8 Vet ej 1 Kommentarer: Önskemål om uppföljning 4. Saknade Du/Ni något? Ja 18 Nej 78 Vet ej 4 Kommentarer: Uppföljning efterlystes, skriftlig information, mera press på skolan 5. Efter utredningen har skolan/arbetet/fritiden förändrats: Stämmer 58 Varken/eller 27Stämmer inte 15 Kommentarer: Den vanligaste kommentaren är att man inte fått så mycket hjälp, som man hoppats på. Flera understryker att det har skett förändringar i t.ex. beteende, välmående som de kopplar till utredningen Utarbetad av: Agneta Ekström, Elisabeth Miske, Elin Nilsson och Linda Sundin, legitimerade logopeder 12 (12)

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Dyskalkyli & Matematik

Dyskalkyli & Matematik Björn Adler Dyskalkyli & Matematik En handbok i dyskalkyli NU-förlaget Förord Matematik är livet. Den finns runt omkring oss på olika sätt och genomsyrar hela vår vardag. Den finns i samtalet om hur man

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Idor Svensson & Ingrid Tholerus Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Skriftserie, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Denna rapport ingår i skriftserien

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Denna rapport har inriktats på att

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Produktinformation från Kognitivt Centrum

Produktinformation från Kognitivt Centrum Komplett Neuropedagogisk Screening Matematikscreening Lässcreening Skrivscreening Färdighetstest i Matematik Adler Förmåga att Snabbt Se Mängd Arbets-och idépärmar Undersök kognitiv förmåga Böcker dyskalkyli

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014-09-23 ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014 Innehållsförteckning: Elevhälsoplan - presentation Elevhälsoarbete arbetsgång, protokoll för EVK Lathund inför upprättande av åtgärdsprogram Handlingsplan

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk stockholm.se Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till dokumentation i den nya Hälso- och sjukvårdsjournalen

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Svenska Dyslexiföreningen Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42, 1 tr ö g. 113 48 STOCKHOLM Telefon: 08 43746239 E post: kansliet@dyslexiforeningen.se

Läs mer