Komplettering av tillståndsansökan för vindkraftprojekt Björnberget (dnr )

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen Härnösand E.ON Wind Sweden AB Malmö T Magnus Kullberg M magnus.kullberg@eon.com Besöksadress Carl Gustafs väg 1 Malmö Dnr: V Komplettering av tillståndsansökan för vindkraftprojekt Björnberget (dnr ) Med anledning av länsstyrelsens begäran om komplettering av tillståndsansökan, daterad , inkommer härmed E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) med efterfrågad information. Under rubrikerna nedan besvaras frågorna i den ordning de anges i länsstyrelsens skrivelse. En kort sammanfattning av varje frågeställning ges i förekommande fall i kursiv text. 1. Komplettering av ansökan 1 a) Kringverksamheter Länsstyrelsen önskar ett förtydligande om mobila betongstationer ska ingå i ansökan. Om så är fallet ska omfattning, miljökonsekvenser och eventuella skyddsåtgärder redovisas. Det är ännu ej bestämt om mobila betongstationer kommer att krävas för, alternativt underlätta, byggnationen av fundament i det aktuella projektet. Det är dock sannolikt att betong kan komma att behöva tillverkas på plats varför E.ON Wind önskar inkludera mobila betongstationer (maximalt två stycken) i ansökan, som kringverksamhet. En betongstation producerar ca m 3 färdig betong per blandare och timme genom att ballast, cement och tillsatsmedel blandas. Den färdiga betongen transporteras vanligen från stationen med rotorbil till den plats Bankgiro: Org.Nr: Säte: Malmö 1 (27)

2 där gjutning ska ske. Genom att ha möjlighet att placera en eller två mobila betongstationer inom projektområdet ökas möjligheterna att optimera det totala transportflödet. Den miljöpåverkan som en mobil betongstation kan ge upphov till är utsläpp av tvättvatten, utsläpp av tillsatsmedel och buller. Tvättvattnet innehåller en blandning av betongrester (ballast, cement och tillsatsmedel), vilket ger ett högt ph. En sedimentationsdamm kommer att anläggas för att samla upp fint material och eventuellt oljespill (oljeavskiljare) innan dagvatten infiltrerar i marken. Bullret kommer att begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än - 60 db(a) dagtid på vardagar, - 50 db(a) kvälls- och nattetid på varddagar, - 50 db(a) dagtid på lördagar, söndagar och helgddagar samt - 45 db(a) övrig tid. Vidare kommer E.ON Wind att vidta följande skyddsåtgärder: Val av plats för de mobila betongstationerna ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Betongstationerna kommer att placeras på hårdgjord yta som utformas så att eventuellt spill av kemiska produkter kan tas om hand och inte riskerar att förorena mark, ytvatten eller grundvatten. Jämför villkorsförslag 16. En sedimentationsdamm kommer att anläggas i anslutning till varje betongstation för att ta hand om tvättvattnet. Dammens funktion kommer att kontrolleras regelbundet. Bottenslammet i sedimentationsdammen kommer att tas bort med grävmaskin eller slamsug när dammen är full, dvs. när genomströmningstiden är för kort för en effektiv uppsamling av suspenderat material. Det uppsamlade materialet kommer att kunna återföras till produktionen. Provtagningar av utgående vatten från sedimentationsdammen kommer att utföras för att följa upp funktionen i de fall tillsynsmyndigheten begär detta. Genom de föreslagna skyddsåtgärderna bedöms inte verksamheten ge upphov till någon negativ påverkan på eventuella närliggande vattendrag 2 (27)

3 och grundvatten eller innebära några konsekvenser för människors hälsa eller miljön överlag. 1 b) Motivering av igångsättningstiden Yrkandet om en igångsättningstid på tio år ska motiveras. E.ON Wind har uppmärksammat att det blivit fel i ansökan på så sätt att den yrkade igångsättningstiden är tio år medan motiveringen till densamma utgår från fem år. En så lång igångsättningstid som tio år behövs sannolikt inte. Fem år är dock en kort igångsättningstid med tanke på projektets storlek eftersom perioden ska rymma inte bara projektering och byggnation utan även finansiering, upphandling samt leveranstid för vindkraftverk m.m. Med anledning av detta önskar E.ON Wind justera yrkandet enligt första strecksatsen i ansökan till: - att tiden för igångsättande av de med ansökan avsedda miljöfarliga verksamheterna bestäms till sju (7) år från det att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft, 2. Naturvärden 2 a) Hänsyn till rödlistade arter vi placering av vindkraftverk m.m. Redovisa vilken hänsyn som ska tas för att minimera påverkan på rödlistade arter vid placering av vindkraftverk, transformatorstationer och servicebyggnader. Förtydligande krävs också av vilka identifierade lokaler, innehållande rödlistade arter, som berörs. Pöyry SwedPower AB (Pöyry) har tagit fram en PM med kompletterande uppgifter om rödlistade arter och naturvärden, se bilaga B till denna komplettering. Sammantaget konstaterar Pöyry följande: SCA klass 3-objekt nr 72 innehållandes rödlistad lunglav berörs av placering av ett vindkraftverk, enligt den s.k. maxexempellayouten. SCA klass 2-objekt nr 51 ligger så pass nära ett planerat 3 (27)

4 vindkraftverk med anslutningsväg att det föreslås märkas ut för att hänsyn ska kunna tas. Ytterligare två objekt (nr 58 med SCA klass 2 och och nr 77 med SCA klass 3) berörs av breddning av befintlig väg. Femton lokaler med rödlistade arter finns inom projektområdet (men utanför SCA-klassade objekt). Två av dessa är belägna som närmast meter från befintlig väg som planeras att användas i verksamheten. E.ON Wind anser att placering av vindkraftverk inom SCA klass 3- områden, samt anläggande av ny väg inom både SCA klass 2- och 3- områden, alltjämt bör tillåtas i enlighet med vad som anges i ansökan och MKB. Grunderna för detta utvecklas i punkterna 2 d) och 2 e) nedan. De rödlistade arter som identifierats, såväl inom som utanför SCAklassade områden, motiverar dock skyddsåtgärder i syfte att begränsa påverkan. I första hand kommer lokaler med rödlistade arter att betraktas som mindre lämpliga för placering av verk, anläggande av ny väg samt breddning av befintlig väg, då den slutliga placeringen av vindkraftverk arbetas fram. Därmed kommer sannolikt hänsyn kunna tas genom detaljjusteringar (exempelvis av det verk som i nuläget är placerat inom objekt nr 72) som stäms av med tillsynsmyndigheten, utan att fler regelrätta undantagsområden införs. Efter det att en slutlig placering fastställts kommer ytterligare hänsyn att tas inför byggnation genom markering av lokaler nära verksplaceringar och planerad infrastruktur så att lokalerna om möjligt undviks och att avverkning och andra ingrepp utförs sparsamt. Vad som anges om vindkraftverk ovan, kommer också att tillämpas i fråga om transformatorstationer och servicebyggnader. 2 b) Skyddsåtgärder för naturvärden Förtydliga vilka skyddsavstånd som ska hållas till förekommande naturvärden. E.ON Wind har inte för avsikt att tillämpa någon generell buffertzon till naturvärden utan direkta ingrepp kommer att undvikas i enlighet med vad som uppgetts i ansökan och MKB (samt kompletterande information i punkt 2 a) ovan). 4 (27)

5 Detta innebär att åtgärder kan komma att företas dikt an ett visst naturvärde. Åtgärder såsom breddning och förstärkning av befintlig väg kommer att dock att göras i riktning bort från naturvärdet. Vidare kommer markens lämplighet och byggtekniska frågor att spela en avgörande roll vid placering av vindkraftverk och närmare projektering av väg m.m. vilket i sig kommer att medföra att visst avstånd behöver hållas till exempelvis våtmarker. Då anläggningsarbete utförs nära naturvärden kommer det aktuella objektet även att snitslas in för att förhindra att något arbete utförs inom detta av misstag. 2 c) Nyckelbiotoper Uppdatera MKB:n med aktuella uppgifter om nyckelbiotoper inom det föreslagna verksamhetsområdet. Som länsstyrelsen uppger, finns ytterligare tre nyckelbiotoper inom projektområdet förutom de två som nämnts i MKB:n. Dessa har även inkluderats i det uppdaterade kartmaterialet som tagits fram inom ramen för denna komplettering, se bilaga A. Observera att i den mån de sammanfaller med SCA-klassade naturvärden så framgår det av delområdeskartorna, där de försetts med gula linjer. Nyckelbiotoperna ligger inom undantagsområden för både vindkraftverk och vägar och några ingrepp kommer följaktligen inte göras i dem. 2 d) Dragning av ny väg genom SCA klass 2-objekt samt VMIobjekt klass 2 och klass 3 Motivera ytterligare varför det ska tillåtas att anlägga ny väg genom SCA klass 2-objekt samt VMI-objekt av klass 2 och klass 3. Att undanta samtliga naturvärden med SCA klass 2 innebär en allt för stor begränsning av hur vägar kan planeras inom området. Även om det i maxexempellayouten har varit möjligt att undvika merparten av dessa värden (vilket är något som E.ON Wind eftersträvar) så kan den slutliga layouten kräva vissa ändringar av det planerade vägnätet. Enligt E.ON Winds bedömning är det då inte rimligt vare sig ur ekonomisk eller miljömässig synpunkt att undanta SCA klass 2-områden om det innebär längre vägsträckor i mark som förvisso inte naturvärdesklassats men 5 (27)

6 som ändå kan vara av visst värde. Det bör i stället vara tillräckligt med det hänsynstagande och de förebyggande åtgärder som kommer att aktualiseras i samband med samrådet med tillsynsmyndigheten, som föreslagits i ansökan (villkor nummer 7). Ovanstående resonemang är tillämpligt även för VMI-objekt klass 2 och klass 3. Även om dessa kommer att undvikas så långt det är möjligt, även av byggtekniska skäl, så kan det uppstå situationer där de måste tas i anspråk för vägdragning. Om ingrepp behöver göras så kommer förebyggande åtgärder vidtas (se sid i MKB:n samt relevanta delar av svar på frågorna 3 och 4 i denna komplettering) som gör att berörd våtmark kan bibehålla sin karaktär och endast minskar marginellt i yta. 2 e) Placering av vindkraftverk i SCA klass 2 och 3-objekt Förtydliga placeringarna av de vindkraftverk som på karta 3 b ser ut att beröra SCA klass 2-objekt. Dessutom ska ytterligare motivering till varför det ska tillåtas att placera vindkraftverk i SCA klass 3-objekt redovisas. Nya kartor har framtagits som visar delar av projektområdet i större skala än vad tidigare handlingar gjort, se bilaga A. Kartorna visar att ett vindkraftverk (nr 25, delområde 3) placerats i nära anslutning till ett SCA klass 2-objekt (nr 51) vilket även konstaterats i punkt 2 a). Inga andra vindkraftverk har placerats inom eller i anslutning till objekt med SCA klass 2. Enligt Pöyrys PM i bilaga B har det bedömts tillräckligt att märka ut SCA klass 2-objekt nr 51 för att hänsyn ska kunna tas. E.ON Wind kommer även att undersöka om en justering av vindkraftverkets placering kan behövas, så att inte fundament och/eller hårdgjord yta inkräktar på objektet. Att vindkraftverk däremot ska tillåtas i SCA klass 3-områden motiveras med att värdena i dessa områden är relativt små överlag, undantaget de fall där områdena hyser rödlistade arter. Där kommer särskild hänsyn att tas (se punkt 2 a)). Mot bakgrund mot detta anser E.ON Wind att möjligheten att placera varje vindkraftverk optimalt med hänsyn till bl.a. produktionskapacitet, tillgänglighet och byggtekniska aspekter bör vara överordnat värdet i att helt utesluta samtliga SCA klass 3-områden inom området. 6 (27)

7 2 f) Myrar och öppna våtmarker som inte inventerats Komplettera ansökan med förslag på hur kunskapen kan öka ifråga om myrar och öppna våtmarker som inte inventerats. För att öka kunskapen om myrar och öppna våtmarker föreslår E.ON Wind en riktad inventering omfattande de områden som slutligen kommer att beröras av montageytor, vägar eller annan infrastruktur inom projektområdet. Inventeringen genomförs lämpligen inför anläggningsskedet så att resultatet av inventeringen kan beaktas vid val av slutlig parkutformning och eventuella erforderliga hänsyns- och/eller skyddsåtgärder kan vidtas. Det sistnämnda bör kunna diskuteras i samråd med tillsynsmyndigheten i anslutning till villkorsförslag punkt 7. E.ON Wind noterar miljöprövningsdelegationens synpunkt att naturvärdesbedömningen av våtmarkerna ska göras med en metodik omfattande botaniska värden, fågelfauna samt även graden av naturlighet, representativitet och mångformighet och avser beakta detta. 2 g) VMI klass 3-objekt VMI-objektet Myrar SV om Trögtjärnen 15 km NV Naggen ska tas med i besrkivningarna av naturvärden, exempelvis i tabell 21, figur 80 i MKB. Det efterfrågade objektet är det enda kända VMI-objekt med klass 3 som är beläget inom projektområdet. Det syns inte i kartan i figur 80 i MKB:n eftersom det (möjligen genom ett misstag) inte tilldelats någon färg däremot är dess objekt ID med på nämnda karta. Det finns dock både omnämnt och illustrerat på karta i bilaga 3 till MKB:n, avsnitt 3.4. Det är även med i det förtydligade kartmaterial som bilagts denna komplettering. 7 (27)

8 3. Skyddsåtgärder för mark och vatten 3 a) Precisera vilka delavrinningsområden som inte är lämpade som lagringsplatser för oljor och bränsle. Därtill ska exempel på lämpliga lagringsplatser pekas ut. De delavrinningsområden som bedöms som ej lämpade för lokalisering av lagringsplatser för oljor och bränsle är delavrinningsområdena 6 och 7 där avrinning sker i riktning mot Stormyran-Långmyrans Natura område. Övriga ej lämpade områden för lagringsplatser är de områden som anges som hydrologiskt känsliga områden enligt figur 18 i MKB- Bilaga 5. Sårbara områden är våtmarker, sumpskogar, områden kring hydrologiskt viktiga bäckar, områden med avrinning mot naturområden med sårbar hydrologi samt områden med genomsläppliga jordarter. Exempel på lämpliga lagringsplatser är på någon av de tillfälliga upplagsplatserna alternativt på någon av montageytorna intill ett vindkraftverk. Den utvalda platsen väljs lämpligen med ett skyddsavstånd från de hydrologiskt känsliga områdena. Som lämpligt skyddsavstånd föreslås 200 meter om inte den föreslagna inventeringen, enligt punkt 2 f), motiverar något annat. Vilken plats som väljs är beroende av den slutliga placeringen av vindkraftverk och utformningen av vägnätet. Oavsett vilken plats som väljs så kommer oljor och bränsle, liksom eventuella andra kemiska produkter, att hanteras och förvaras på ett sätt så att risken för läckage och spridning minimeras (d.v.s. i täta behållare, på underlag av resistent material, skyddat från nederbörd, skyddat från obehörig åtkomst samt med invallning eller motsvarande konstruktion). Saneringsutrustning kommer att finnas på platsen. 3 b) Ange om skyddsåtgärder kommer att vidtas för att förhindra grumling av vattendrag, och i så fall vilka. Vid arbeten i nära anslutning till vattendrag kommer skyddsåtgärder att vidtas enligt nedan angiven rangordning i syfte att minska risken för grumling. Om en skyddsåtgärd inte visar sig vara praktiskt möjlig att genomföra kommer nästföljande åtgärd att prövas. Skyddsåtgärderna avses att vidtas under anläggningsskedet då risken för grumling är som störst. 8 (27)

9 1. Översilning av dagvatten från vägdiken i naturmark innan anslutning till vattendrag 2. Anläggande av sedimentationsdamm innan anslutning av vägdiken till vattendrag 3. Utplacering av halmbalar i vägdiken 4. Erosionsskydd av vägdiken 4. Natura 2000-området Stormyran-Lommyran 4 a) Redovisa specifikt hur dragning av ny väg och eventuella anläggningsarbeten vid befintliga vägar ska utföras inom de delavrinningsområden som angränsar till Natura 2000-området Stormyran-Lommyran. Dragning av ny väg har i maxexempellayouten, inom delavrinningsområdena 6 och 7, anpassats så att nya vägsträckor gjorts så korta som möjligt genom att lägga dessa i huvudsak vinkelrätt in i områdena, så att så kort väglinje som möjligt behövs anläggas här. E.ON Wind åtar sig som skyddsåtgärd att i sammanhanget justera slutlig parklayout så att inget vindkraftverk eller ny väg anläggs närmare än 500 meter från Natura 2000-området Stormyran-Lommyran. Utmed en delsträcka bedöms det i nuläget krävas att befintlig väg breddas inom delavrinningsområde 7. Utmed denna sträcka kommer vägarna att anläggas antingen som flytande vägar eller så kommer torven i vägsträckningen att ersättas med grovt krossmaterial i syfte att tilllåta vattengenomströmning och därmed inte påverka det naturliga flödet i marken. Avvattning kommer därför inte att genomföras och påverkan på hydrologin bedöms bli ringa. Nämnda metodik föreslås användas även vid anläggning av ny väg om detta sker inom hydrologiskt känsliga områden med genomsläppliga jordarter eller sumpskogar alternativt våtmarker. Projektområdets jordarter utgörs i huvudsak av moräner och skyddsåtgärden bedöms relevant i sandiga och grusiga sådana. När silt- och lerinslagen ökar i moränen blir genomsläppligheten lägre och konventionell byggteknik bör då kunna användas. E.ON Wind föreslår att omfattningen av skyddsåtgärder låses i samband med att parkutformning och layout beslutas och att tillsynsmyndigheten får mandat att bedöma att omfattningen av skyddsåtgärder är tillräcklig. 9 (27)

10 4 b) Redovisa vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minimera påverkan på de naturtyper; Västlig taiga, Aapamyrar samt Dystrofa sjöar och småvatten, som enligt bevarandeplanen för området ska bevaras. MKB:n visar att Natura 2000-området inte kommer att påverkas direkt av etableringen. I hydrologirapporten, MKB-Bilaga 5, redovisas att det är vid anläggningsarbeten inom delavrinningsområdena 6 och 7 som skyddsåtgärder kan bli aktuella för att säkerställa att Natura områdets hydrologi inte heller påverkas indirekt av anläggningsarbeten. Indirekt påverkan förhindras genom att vidta de skyddsåtgärder som redovisas under punkterna 3 b) och 4 a). De vidtas enligt samma principer som anges under punkt 3 a), dvs. inom delavrinningsområdena 6 och 7 vid arbeten inom eller i närheten av hydrologiskt känsliga områden eller vattendrag. För att kunna lokalisera var i terrängen och avgränsa omfattningen av behovet av skyddsåtgärder föreslår E.ON Wind att den föreslagna inventeringen i punkt 2 f) kompletteras med att slutlig parkutformning och vägdragningar stäms av mot områdets hydrologiska känslighet enligt figur 18, MKB-Bilaga 5. Vid anläggningsarbeten inom hydrologiskt känsliga områden eller intill vattendrag åtar sig E.ON Wind att hålla förstärkt beredskap för att snabbt kunna agera och vidta åtgärder om något oförutsett spill, läckage eller liknande ändå skulle inträffa. E.ON Wind genomför riskvärdering och riskbedömning inför alla byggprojekt och jobbar aktivt med förebyggande riskarbete. 4 c) Korrigera texten på sidan 131 avseende antal vindkraftverk som i maxexempellayouten placerats i delavrinningsområde 6. E.ON Wind önskar här förtydliga att det är tre vindkraftverk som placerats i delavrinningsområde 6 enligt maxexempellayouten, som länsstyrelsen påpekar, och inte två som det felaktigt anges i text på sid. 131 i MKB:n. 10 (27)

11 4 d) Redovisa om även vattendelaren mellan delavrinningsområde 6 och 3 ska ingå i den skyddsåtgärd som anges på sidan 134 i MKB, avseende placering av vindkraftverk i delrinningsområde 6. Ja, även vattendelaren mellan delavrinningsområde 6 och 3 ska ingå, med tillägg enligt vad som anges under punkt 4 a), att skyddsavstånd för nyetablering av vindkraftverk och nya vägar sätts till 500 meter från Natura 2000-områdets gräns. 4 e) Komplettera figur 74 och 75 samt motsvarande större kartor i bilaga 2 så att dessa blir fullständiga. Nya, fullständiga, kartor har tagits fram och finns i bilaga A till denna komplettering. 5. Inventering av vattentäkter Bolaget ska förtydliga om det åtar sig att inventera omkringliggande vattentäkter inför detaljprojekteringen. Eftersom SGU:s brunnsarkiv uppdateras av framförallt brunnsborrningsfirmor i samband med borrning av nya brunnar och därmed innehåller register av företrädesvis bergborrade brunnar är det troligt att det finns fler brunnar än vad som registrerats i arkivet. Dels vad gäller äldre brunnar och dels brunnar i de övre jordlagren saknas ofta i arkivet. E.ON Wind anser att verksamheten som bolaget söker tillstånd för inte i sig motiverar en brunnsinventering eftersom den inte avser tillståndspliktig vattenverksamhet. Anläggningsverksamheten i sig innehåller inte uppenbara arbetsmoment som riskerar att förorena grundvattnet. Risken föreligger framförallt vid olyckshändelser och där ställer E.ON Wind stora krav på entreprenörer vad gäller förebyggande åtgärder och agerande eller uppföljning om något oförutsett skulle inträffa som riskerar påverka ytvatten eller grundvatten. E.ON Wind uppfattar skrivningen i MKB:n som att det är lämpligt att föra en diskussion med tillsynsmyndigheten i frågan om det är så att den ser ett behov av inventering av brunnar inom något specifikt känsligt område. E.ON Wind anser inte att det är identifierat något sådant känsligt område i anslutning till närbelägna bostäder. Kopplat till skriv- 11 (27)

12 ningen på samma sida i MKB:n (sid.135) där det anges att jordarterna generellt har låg genomsläpplighet, torde innebära att eventuella spill/utläckage sprider sig långsamt genom jordlagren. Detta tolkar E.ON Wind som att det måste uppfattas som fullt tillräckligt att bolaget som skyddsåtgärd i anläggningsskedet har en fungerande plan för riskhantering. Sammanfattningsvis åtar sig E.ON Wind att inventera omkringliggande vattentäkter endast om tillsynsmyndigheten anser det motiverat. Samråd i frågan kan lämpligen ske i anslutning till att parkutformningen fastställs. 6. Kompletterande inventering av örn Bolaget ska låta genomföra en kompletterande inventering av kungsörn. 1 En kompletterande inventering av örn har utförts i form av fältstudier under våren 2014, av naturvårdskonsulten Enetjärn Natur AB i tät kontakt med lokal ornitologisk expertis. Den sammantagna bedömningen utifrån inventeringen är att det med största sannolikhet inte finns något kärnområde för örnar i eller i nära anslutning till den planerade vindkraftsanläggningen. Närmaste häckningsplats för kungsörn bedöms ligga på ett avstånd om minst 2 km från utredningsområdet, troligtvis ännu längre bort. Sannolikheten att örnarna påverkas negativt av vindkraftetableringen bedöms som liten. Inventeringsrapporten finns i sin helhet i bilaga C. 1 För närmare specificering av inventeringen, se länsstyrelsens beslut om komplettering sid (27)

13 7. Flygstråk för smålom Redovisa hur vindkraftverk i smålommens flygriktning påverkar smålom. Naturvårdskonsulten Grouseexpedition, som gjort fågel- och fladdermusinventeringarna som bifogats projektets MKB, har på uppdrag av E.ON Wind gjort en fördjupad bedömning av påverkan på smålom och lämplig skyddsåtgärd. Detta redovisas i en fristående rapport, se bilaga D. Slutsatsen är att om en nyckelhålsformad skyddszon tillämpas vid den aktuella häckningstjärnen ska ingen förhöjd kollisions- eller störningsrisk förekomma. Skyddszonen redovisas även i kartmaterialet i bilaga A. 8. Järv Beskriv och bedöm vilka konsekvenser för järv som etableringen kan medföra. Ifall Bolaget avser vidta några skyddsåtgärder för att minimera påverkan ska dessa beskrivas. E.ON Wind har varit i kontakt med Enheten för miljöanalys och viltförvaltning på Länsstyrelsen Västernorrland och erhållit uppgifter om förekomsten av två föryngringslokaler för järv i det område där de aktuella vindkraftverken planeras. Det är även känt hos länsstyrelsen var lyelokal och lyeplats finns dessa uppgifter omfattas dock av sekretess och E.ON Wind har ännu inte tagit del av dem. Järven är sannolikt som mest känslig för påverkan då honan föder ungarna och under den period då de befinner sig i lyan, d.v.s. slutet av februari fram till och med april månad. Om honan då blir störd och försöker flytta ungarna kan det minska chanserna för dem att överleva. Därför är det rimligt att inga byggarbeten eller transporter sker nära känd lyeplats under mars-april. Exakt hur stor buffertzon som behövs i detta avseende föreslås bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten i samband med det att den slutliga placeringen av vindkraftverk och utformning av vägar fastställs, men E.ON Wind bedömer preliminärt att det kan handla om ca meter runt lyeplatsen. Därutöver kan en mindre buffertzon tillämpas i form av ett undantags- 13 (27)

14 område runt lyeplatsen, inom vilken vindkraftverk eller vägar inte etableras alls. Storleken på undantagsområdet föreslås även det bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Sannolikt kan placeringen av vindkraftverken anpassas efter detta, utan att de behöver begränsas till antalet. 9. Påverkan på fladdermöss Komplettera ansökan med redovisning av förekomst av fladdermöss i området samt förslag på kontrollprogram för uppföljning och utvärdering av påverkan på fladdermusfaunan. Möjliga skyddsåtgärder som kan minimera påverkan ska också redovisas. Referat ur Christer Gunnarsson, MIUN. Delrapportering , Inventeringar utförda på Hästkullen, Gubbaberget, (Bäråsen, Björnlandshöjden, Björnberget) och Havsnäs Vindkraftspark Metod För att få en helhetsbild av fladdermusfaunan i angivna områden har följande metoder använts: Fyra ultraljudsdetektorer/autoboxar har monterats på två mätmaster (Hästkullen och Gubbaberget) på 100 m respektive 10 m höjd fr.o.m. 27 juni t.o.m. 11 oktober 2013 för att mäta fladdermusaktivitet. Med insamlad data från autoboxar beräknas förekomst och aktivitet av fladdermöss vilket benämns bat activity index för platsen ifråga. Indexet representerar antal fladdermuspassager per tidsenhet. Insektsfällor har uppförts på 10 m höjd samt på marknivå på mätmaster för att mäta insektsförekomst. Linjetaxering har utförts med bil försedd med ultraljudsdetektor. Artkartering har utförts på enstaka platser. Ultraljudsdetektor har lånats ut till en boende i Hästkullens närområde för att registrera fladdermöss. Metoden kallas idag för Citizen Science där forskare insamlar data med hjälp av allmänheten för att få ett bredare underlag för sina studier. I detta fall har det endast indikerat information som kan undersökas framöver. 14 (27)

15 En förfrågan till Länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrland 2 skall skickas under hösten 2013 där MIUN önskar uppgifter från samtliga inventeringar eller/och bedömningsunderlag om fladdermusfaunan som gjorts vid planerade vindkraftsparker i dessa län de senaste åren. Denna information ligger sedan till grund för ett mer övergripande underlag av artsammansättning och riskbedömningar av vindkraftsparker i nämnda län. Resultat Autoboxar som placerats på Hästkullen och Gubbaberget visade ingen aktivitet på 100 m höjd, men viss aktivitet på 10 m höjd. Vid Hästkullen noterades på 10 m höjd enbart Nordisk fladdermus. Vid Björnberget noterades 13 individer av Nordisk fladdermus vid linjetaxering utmed en sträcka om 56 km vid två tillfällen i juli och augusti Endast fyra av observationerna var inom projektområdet. Samtliga studier vid de planerade områdena för vindkraft visade en liknande bild av sammansättning och utbredning av fladdermöss. Den nordiska fladdermusen dominerar i både utbredning och antal men på en relativt låg nivå. Inga andra arter har noterats inom projektområdet Björnberget. De hittills gjorda registreringarna redovisas i bifogad karta, Bilaga E. Kartan och tabellen är en sida hämtad ur Christer Gunnarssons delrapport. Sammantaget anser E.ON Wind inte att något särskilt villkor om uppföljning eller skyddsåtgärder är nödvändigt eftersom fladdermusförekomsten vid Björnberget är begränsad. Däremot är det rimligt att viss uppföljning och utvärdering sker inom ramen för verksamhetsutövarens egenkontroll. Omfattningen av denna föreslås bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten och expertis inom fladdermöss (exempelvis Christer Gunnarsson). Om kontrollen mot förmodan visar på hög olycksfrekvens hos Nordisk fladdermus, eller andra arter om sådana skulle etableras i området, kan skyddsåtgärd i form av stoppreglering (s.k. bat-stop) aktiveras under vissa känsliga perioder. Beroende på utfallet av stoppregleringen, kan dessa perioder därefter anpassas och avgränsas så att vindkraftverken inte tas ur drift mer än nödvändigt. 2 E.ON Wind kommentar: Troligen avses Norrbotten. 15 (27)

16 10. Rennäring 10 a) Handlingarna ska kompletteras med en redovisning och bedömning av kumulativ påverkan på renskötseln för berörd sameby. I bedömningen ska närliggande planerade och tillståndsgivna vindkraftprojekt beaktas. E.ON Wind har erhållit anstånd med att besvara frågan till senare tidpunkt. 10 b) Bolaget ska ange vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på rennäringen för det fall det blir aktuellt att bedriva renskötsel i området i framtiden. E.ON Wind har erhållit anstånd med att besvara frågan till senare tidpunkt. 11. Motivering till föreslaget verksamhetsområde Bolaget ska motivera den del av verksamhetsområdet som ligger utanför de områden som Ånge kommun i översiktsplan har pekat ut som lämpliga för etablering av vindkraft. De potentiella vindkraftområden som Ånge kommun har pekat ut i sitt tillägg till översiktsplan (TÖP) om vindkraft har främst avgränsats utifrån teoretisk vindpotential. Områden med årsmedelvindar på minst 7,0 m/s på en höjd av 103 meter över den s.k. nollplansförskjutningen har prioriterats. Därefter har ytterligare ett par områden lagts till, med något lägre medelvind, efter kontakt med projektörer. Av figur 2, sid. 6, i bilaga 1 till Ånge kommuns TÖP framgår att vindpotentialen är god även utanför de två utpekade områdena (Bottentjärnen och Lillgrundsjön) som omfattas av Björnbergets projektområde. Detta är främsta anledningen till att E.ON Wind tillsammans med markägaren valt att pröva möjligheten till en större vindkraftsetablering än den som skulle rymmas inom de två områdena utpekade i TÖP vindpotentialen har bedömts som mycket god inom ett stort sammanhängande område. Detta är något som också successivt bekräftas genom fysiska mätningar på plats. 16 (27)

17 Utöver detta har E.ON Wind gjort mer noggranna studier av motstående intressen än vad som gjorts i Ånge kommuns TÖP. I det arbetet har E.ON Wind inte funnit något som motiverar en väsentligt snävare avgränsning av projektområdet. I stället handlar det om att visa hänsyn vid enskilda vindkraftverks placering. Ytterligare en fördel med en stor, sammanhållen grupp med vindkraftverk är just att vindkraftverken blir samlade, snarare än att de delas upp i flera spridda anläggningar. Det är viktigt att påpeka att TÖP inte är något juridiskt bindande, utan endast vägledande, dokument. Vissa kommuner har valt att göra en mycket överskådlig bedömning av lämpliga områden för vindkraft som projektörer sedan får avgränsa utifrån vindanalys och fördjupade inventeringar av intressen m.m. I andra kommuner har en snävare tolkning gjorts från början men med visst utrymme för utvidgning om motstående intressen inte hindrar det. Slutligen kan konstateras att Ånge kommun måste tillstyrka etableringen för att den ska kunna tillståndsprövas. Några invändningar mot projektets storlek, eller dess lämplighet överlag, har dock inte framförts under samrådet eller vid underhandskontakter. 12. Sammanfattande karta, bilaga 3b 12 a) Bilaga 3 b till ansökan utgörs av en karta med maxexempellayout och motstående intressen. Vindkraftverken ska numreras på kartan. Vindkraftverken har numrerats på delområdeskartorna i bilaga A. 12 b) I kartan, bilaga 3 b, ska även områden som utgör riksintresse för naturvården ingå. Områdena har inkluderats i kartmaterialet i bilaga A. 17 (27)

18 13. Kulturmiljö Tabell 22 på sidan 155 i MKB ska kompletteras med objekt RAÄ 120 (fångstgropssystem) som enligt den kulturhistoriska förstudien, Murbergets rapport 2012:16, är registrerad som fast fornlämning. E.ON Wind noterar att det aktuella objektet har fallit ut ur tabell 22 i MKB:n. Det omnämns dock i MKB-Bilaga 6 (den kulturhistoriska förstudien) och är utpekat i kartmaterialet i bilaga A till denna komplettering, både i GIS-lager och på grundkartan. 14. Byggnader inom 40 db(a) iso-linje Redovisa samtliga byggnader som återfinns inom iso-linjen för 40 db(a). För de byggnader som återfinns där ska byggnadernas användning redovisas. Tabell 1 redovisar de byggnader som ligger inom iso-linjen för 40 db(a). Sammanfattningsvis omfattas inte någon av dem av begränsningsvärde för buller. Tabell 1. Byggnader inom 40 db(a) iso-linje. Benämning Beskrivning Bedömning Tjeckelmyran Runt Tjeckelmyran på fastigheterna Julåsen 3:1 och Julåsen 1:24 finns enligt uppgift från Nils Erik Pettersson, distriktsansvarig på SCA Skog, fyra nedrasade lador som användes att förvara det hö man skördade vid myrslåtter. Två av dem är belägna på fastigheten Julåsen 1:24. Inte relevant för begränsningsvärde avseende buller. Gundsjövallen Ingen av dessa byggnader utgör bostad enligt fastighetsregistret. Vid Grundsjövallen på fastigheten Grundsjön 3:1 finns enligt markägaren SCA byggnader. Dock är ingen av byggnaderna bostäder. Inte relevant för begränsningsvärde avseende buller. 18 (27)

19 Benämning Beskrivning Bedömning Stavåsen Södra stranden Vittjärnen Väster om Anders-Karlsmyran På fastigheten Julåsen 3:1 finns en byggnad vid Stavåsen. Markägaren SCA uppger att byggnaden inte nyttjas som bostad. Vid södra stranden till Vittjärn på fastigheten Grundsjön 3:1 finns en jaktkoja som nyttjas av Grundsjöns jaktlag. Markägaren uppger att kojan inte är att betrakta som bostad. På fastigheten Julåsen 1:12 finns två byggnader inom beräknat ljudinfluensområde. Bilder på dem (se figur 1a och 1b) visar dock att det inte rör sig om bostäder. Inte relevant för begränsningsvärde avseende buller. Inte relevant för begränsningsvärde avseende buller. Inte relevant för begränsningsvärde avseende buller. Figur 1a. fritidsbostad. Denna byggnad på fastigheten Julåsen 1:12 är varken permanent- eller 19 (27)

20 Figur 1b. Komplementbyggnad på fastigheten Julåsen 1:12 till byggnaden ovan. 15. Redovisning av kumulativa ljudnivåer och kumulativa skuggtider För ökad tydlighet, och komplement till figur 88, ska Björnbergets ljudnivåer och skuggtider samt kumulativa ljudnivåer och skuggtider tillsammans med det planerade projektet Gubbaberget redovisas i tabellform. Det ska även framgå tydligt vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att innehålla Boverkets riktlinjer om högst 8 timmars skuggtid per kalenderår samt högst 30 minuters skuggtid per dag. Ljudnivåer Tabell 2 baseras på de worst case -beräkningar som bifogats MKB:n och som är gjorda för vindkraftverk med 112 m rotordiameter och 184 m navhöjd. Av tabellen framgår att Gubbabergets planerade vindkraftverk överlag bidrar till en högre maximal ljudnivå, men att begränsningsvärdet 40 db(a) fortfarande kan innehållas om båda projekten förverkligas. 20 (27)

21 Ljudkartan i MKB bilaga 2 kan användas som orientering till var fastigheter/bostäder är belägna. Tabell 2. Beräknade ljudnivåer i tabellform, från MKB:n. Beteckning Fastighet/bostad Max ljudnivå, Björnberget db(a) Max ljudnivå Björnberget och Gubbaberget db(a) Kumulativ ökning db(a) A Västissvedjan 36,9 40 3,1 B Hallaåberget 35,6 38,9 3,3 C Grundsjön byn 33,2 38,2 5 D Grundsjön byn Bygdegård 31,4 38,9 7,5 E Grundsjön byn 2 32,8 38,2 5,4 F Hångstaörnstorpet 1 26,6 29,4 2,8 G Hångstaörnstorpet 2 26,1 28,8 2,7 H Naggnäset 25,9 36,2 0,3 I Sjömon badplats 19,9 28,2 8,3 J Naggen 20,5 28 7,5 K Naggen 19,8 27,1 7,3 L Stugutjärn 24,3 39,8 15,5 M Riset 25,2 37,1 11,9 N Riset Komyran 25, ,4 O Hedsjö 27,9 34,2 6,3 P Nylandet 30,6 33,6 3 Q Sågen 31,8 34,4 2,6 R Mellansjö 32 33,3 1,3 S Lokåsen 39 39,1 0,1 T Nybodarna 38,5 38,5 0 U Julåsen Berget 1 39,7 39,7 0 V Julåsen Berget 2 39,1 39,1 0 W Julåsen Mellangårdarna 38,3 38,3 0 X Bäcketorpet 37,3 37,4 0,1 Y Trögtjärnsåsen 37,8 37,9 0,1 Z Jättensjö 27,1 27,7 0,6 AA Stor Grundsjön Silleviken 2 37,1 37,4 0,3 AB Stor Grundsjön Lanäset 35,4 35,9 0,5 21 (27)

22 Beteckning Fastighet/bostad Max ljudnivå, Björnberget db(a) Max ljudnivå Björnberget och Gubbaberget db(a) Kumulativ ökning db(a) AC Kojevik 35,7 37,5 0 AD Stor Grundsjön Silleviken ,3 0,3 AE Brännan 27,3 33,9 6,6 AF Laxåtjärnen 20,1 35,5 15,4 AG Stor Grundsjön Ruffens 1 35,8 36,2 0,4 AH Stor Grundsjön Ruffens 2 25,4 35,9 10,5 AI Västlisvedjan 36,7 39,6 2,9 AJ Gårdssjön Gubbaberget 30,3 38,9 8,6 AK Lokmyran 36,9 37 0,1 AL Olatjärnen 18,4 28,6 10,2 AM Björkyran 38,2 38,4 0,2 AN Nedergårdarna 34,5 34,6 0,1 AO Klabbtorpet 34,3 35,2 0,9 Skuggtider Tabell 3 baseras på de worst case -beräkningar av rörliga skuggtider som bifogats MKB:n och som är gjorda för vindkraftverk med 112 m rotordiameter och 184 m navhöjd. Tabell 4 redovisar så kallade förväntade värden avseende rörliga skuggtider, där hänsyn tagits till väderförhållanden. Dagsvärden redovisas inte i denna tabell, eftersom dessa bedömts som mindre relevanta. I övrigt är ingångsparametrarna de samma som för tabell 3. Av tabellerna kan konstateras att inga kumulativa effekter uppstår till följd av rörliga skuggor från vindkraftverken. Skuggeffekterna från Björnbergets och Gubbabergets planerade anläggningar verkar oberoende av varandra. Observera att beteckningar över fastigheter/bostäder skiljer sig åt i tabellerna över ljudnivåer respektive skuggtider. Skuggkartan i MKB- Bilaga 2 kan användas som orientering till var fastigheter/bostäder är belägna i det senare fallet. 22 (27)

23 Tabell 3. Beräknade maximala teoretiska skuggtider i tabellform, från MKB:n. Beteckning Fastighet/bostad Max skuggtid per år, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per dag, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per år, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) Max skuggtid per dag, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) A Västlisvedjan B Hallaåberget C Grundsjön byn D Grundsjön byn Bygdegård :07 0:20 E Grundsjön byn F Hångstaörnstorpet G Hångstaörnstorpet H Naggnäset I Sjömon badplats J Naggen K Naggen L Stugutjärn :08 0:20 M Riset N Riset Komyran O Hedsjö P Nylandet Q Sågen R Klabbtorpet S Mellansjö T Lokåsen 12:06 0:20 12:06 0:20 U Nybodarna 14:32 0:21 14:32 0:21 V Julåsen Berget 1 35:59 0:33 35:59 0:33 W Julåsen Berget 2 10:41 0:19 10:41 0:19 X Julåsen Mellangårdarna 11:40 0:19 11:40 0:19 Y Bäcketorpet Z Trögtjärnsåsen 11:04 0:19 11:04 0:19 AA Jättensjö AB Stor Grundsjön Silleviken 2 6:27 0:17 6:27 0:17 AC Stor Grundsjön Lanäset (27)

24 Beteckning Fastighet/bostad Max skuggtid per år, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per dag, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per år, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) Max skuggtid per dag, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) AD Kojevik AE Stor Grundsjön, Silleviken 2 11:40 0:20 11:40 0:20 AF Brännan AG Laxåtjärnen AH Stor Grundsjön Ruffens AI Stor Grundsjön Ruffens AJ Västlisvedjan AK Gårdssjön Gubbaberget :02 0:24 AL Lokmyran AM Olatjärnen AN Björkyran 19:55 0:21 19:55 0:21 AO Nedergårdarna Tabell 4. Beräknade förväntade skuggtider i tabellform, från MKB:n. Beteckning Fastighet/bostad Max skuggtid per år, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per år, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) A Västlisvedjan 0 0 B Hallaåberget 0 0 C Grundsjön byn 0 0 D Grundsjön byn Bygdegård 0 2:11 E Grundsjön byn F Hångstaörnstorpet G Hångstaörnstorpet H Naggnäset 0 0 I Sjömon badplats 0 0 J Naggen 0 0 K Naggen 0 0 L Stugutjärn 0 4:35 M Riset (27)

25 Beteckning Fastighet/bostad Max skuggtid per år, Björnberget (tim:min) Max skuggtid per år, Björnberget och Gubbaberget (tim:min) N Riset Komyran 0 0 O Hedsjö 0 0 P Nylandet 0 0 Q Sågen 0 0 R Klabbtorpet 0 0 S Mellansjö 0 0 T Lokåsen 2:22 2:22 U Nybodarna 2:37 2:37 V Julåsen Berget 1 3:59 3:59 W Julåsen Berget 2 2:11 2:11 X Julåsen Mellangårdarna 2:18 2:18 Y Bäcketorpet 0 0 Z Trögtjärnsåsen 1:54 1:54 AA Jättensjö 0 0 AB Stor Grundsjön Silleviken 2 1:36 1:36 AC Stor Grundsjön Lanäset 0 0 AD Kojevik 0 0 AE Stor Grundsjön, Silleviken 2 3:05 3:05 AF Brännan 0 0 AG Laxåtjärnen 0 0 AH Stor Grundsjön Ruffens AI Stor Grundsjön Ruffens AJ Västlisvedjan 0 0 AK Gårdssjön Gubbaberget 0 1:56 AL Lokmyran 0 0 AM Olatjärnen 0 0 AN Björkyran 3:59 3:59 AO Nedergårdarna (27)

26 Skuggor, skyddsåtgärder E.ON Wind har valt att föreslå ett villkor om maximalt 30 timmar teoretisk skuggtid per år, eftersom detta är enklare att kontrollera och följa upp än ett villkor om faktiskt skuggtid. Kontrollen görs då i ett första steg genom en förnyad teoretisk beräkning i samband med att den slutliga placeringen av vindkraftverk bestäms. Därefter tas beslut om skuggurkopplingsutrustning kommer att behöva användas då anläggningen väl sätts i drift och vilka vindkraftverk som berörs. E.ON Wind vidhåller således sitt villkorsförslag och önskar förtydliga att skuggurkopplingsutrustning kommer under alla omständigheter att aktiveras i förebyggande syfte om beräkningarna visar att det behövs. I ett scenario där inga förändringar görs vid fastställandet av slutliga placeringar jämfört maxexempellayouten, är det endast en bostad som kommer att aktualisera skuggurkoppling. De vindkraftverk som orsakar skuggorna kommer då att förprogrammeras från början att stanna under vissa tillfällen (som ur allmän synpunkt kan betraktas som känsliga) så att det teoretiska värdet ej överskrids. Att det faktiskt riskerar att uppkomma några olägenheter är dock inte troligt. Om man ser till de förväntade värdena, som sannolikt ligger mycket nära de faktiska, så ligger de nämligen långt under Boverkets riktlinjer. E.ON Wind anser trots detta att det är motiverat med kontroll och skyddsåtgärder vad gäller skuggor, på det sätt som beskrivits ovan. 26 (27)

27