Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009 Efter fem år vände det för Frida i skolan 1 Specialläraren Birgitta satsar på elevernas självkänsla Skannerpenna och dataprogram gör det lättare att fokusera på mattetalet Vid högskoleprovet nekas studenter med dyslexi att använda alternativa verktyg för att kunna visa sin studieförmåga Sommarläger leker in engelska hos deltagarna

2 Låt inte barnen betala krisen Låt inte barnen betala krisen är Lärarförbundets kampanj mot nedskärningar i skolan. Enligt Lärarförbundet så skär två tredjedelar av landets kommuner i skolbudgeten. Olika lokaltidningar redovisar också besparingar, varsel och uppsägningar av lärare. Orsaken till nedskärningarna anges vara minskat elevantal och den ekonomiska krisen. Arbetslösheten ökar, skatteintäkterna minskar och kommunerna får allt svårare att klara kärnverksamheten vård, skola och omsorg. På kommunerna ligger krav på budget i balans och skattehöjningar debatteras i termerna för och emot. Inte sedan krisen på 90-talet har nedskärningar och varsel drabbat skolan med sådan kraft. Lärarnas Riksförbund (LR) visar på samma sak i rapporten Nedskärningar i skolan (maj 2009). Följden av besparingar och minskat antal lärare blir större klasser, sämre specialundervisning, försämrad tillgång till elevvård, inköpsstopp och minskad kompetensutveckling för lärare. Inför år 2010 och 2011 ser det dystert ut. Samtidigt aviseras ett antal reformer inom skolan med nya kursplaner i grundskola och gymnasium, en ny skollag och ett nytt betygssystem. Regeringen föreslår inför 2010 att statsbidragen till kommunerna tillfälligt höjs med 7 miljarder, men det finns inga pengar öronmärkta för skolan. Frågan är om kommunerna med minskande skatteintäkter kommer att klara kravet på en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla. Många röster höjs att gränsen är nådd. Skolan har sedan 90-talets besparingar aldrig byggts upp till samma nivå som tidigare. Lärartätheten är fortfarande lägre än 1992 och rapporter har visat att 90-talets stora nedskärningar bidragit till att svenska elevers kunskapsutveckling i flera ämnen sjunkit över tid. LR skriver i sin rapport att en större kartläggning som visar hur de svaga eleverna drabbas av kommunala besparingar borde göras. Som förälder har jag tänkt samma sak. Min kommun borde redovisa vilka konsekvenser nedskärningarna inom skolan får. Den frågan kan ligga som grund för en debattartikel i din lokala tidning! Låt inte barnen betala krisen. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på Fakta om föreningen Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Malin Bengtsson Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Medlemsavgift 2009 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm Agneta Nilsson, Sunnemo Christina Gräsberg, Sunnemo FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn Tryckeri: Stocken-Snabbtryck AB Omslagsfoto: Stefan Knorn 2

3 Nr 3/09 Frida - en riktig fighter. s. 4-5 Hennes första fem skolår var en kamp för förståelse och erkännande. Sedan vände det. Hon möter eleverna där de befinner sig. s. 6-7 Birgitta är specialläraren som satsar på elevernas självkänsla och på gott samarbete med kolleger. Hjälper eleverna visa vad de kan. s. 8 C-penna och Paper Port gör det enklare att räkna matte. Fråga & svar. s. 9 Fråga & svar tar upp vilka krav föräldrar kan ställa på skolan. Högskoleprovet nålsöga. s För ungdomar med dyslexi blir högskoleprovet ofta ett nålsöga att passera för att kunna studera vidare. Varför? Aktualiteter hösten 2009 FMLS Dysleximässa Plats: Scandic Star Hotel, Sollentuna Datum: oktober Arrangör: Dyslexiförbundet FMLS Övrigt: Fri entré. Bland de medverkande återfinns Roger Persson, Skolverket. Han föreläser om anpassningar vid nationella prov. FDB deltar som utställare. Mer information: Skolforum Plats: Älvsjömässan, Stockholm Datum: oktober Övrigt. Entre 130 kronor exkl moms. FDB deltar som utställare. Ämnestorg om matematik som bland annat erbjuder föreläsningen Dyskalkyli finns det? Mer information: 3 Nytt från kansliet Från första september vikarierar Malin Bengtsson (t.v.)på föreningens kansli. Ordinarie utvecklingsledare Susanne af Sandeberg är nämligen tjänstledig 60 procent för dyslexistudier vid Stockholms universitet. Remissvaren (bl.a. från FDB) till nya skollagen kommer att finnas på från 1/10. Information på flera språk Föräldrar - en resurs för sina barn, är namnet på en broschyr och en CD som beskriver vad läs- och skrivsvårigheter är och vad du som förälder kan hjälpa ditt barn med, både i skolan och hemma. Nu finns informationen på totalt sex språk; förutom svenska även på arabiska, engelska, persiska, somaliska och kurdiska/sorani. Materialet har utvecklats i nära samarbete med dr Ian Smythe och logoped Bodil Andersson. Läs mer och beställ på

4 Den bästa revanschen var 9 VG i slutbetyget När Frida Sundén föddes vägde hon inte mycket mer än en liter mjölk. Detta medförde extra kontroller från sjukhusets sida. En av dessa, femårskontrollen, visade att hon eventuellt skulle kunna få lite extra svårt i skolan. Redan vid åtta månaders ålder var hon rörlig och koordinerad till tusen, berättar mamma Anna- Karin, så vi tog lite lätt på läkarnas reflexioner. Inte heller fick vi några råd inför skolstart. Felvände bokstäver Nu är Frida 16 år. När hon tänker tillbaka tycker hon själv att hennes svårigheter började i sexårsgruppen på dagis. Hon hade svårt att forma och felvände bokstäverna. Väl i skolan knäckte hon inte läskoden i takt med de andra barnen. Från och med tvåan satte skolan in speciallärartimmar, med tiden allt fler. Många av de ämnen som Frida hade kunnat visa sig duktig i, som hemkunskap och bild, plockades bort till förmån för vad hela familjen idag upplever som ostrukturerad speciallärarhjälp. Till slut tillbringade Frida i princip hela skoldagen hos specialläraren, varpå en klasskamrat sade: Det känns inte som om du går i klassen längre. Trodde man skulle ha magont Pö om pö förstod föräldrarna att allt inte stod rätt till med Fridas skolgång. Själv trodde hon länge att skolan skulle vara precis så här, och att det var ok att gå dit med ont i magen. Att det var ok att klasskamraterna fick lägga egen tid på att läsa högt för henne. Att det var ok att lärarna ofta suckade lite och kommenterade hennes behov av hjälp med ett: Står du här i kön nu igen? När vi bad att få prata med lärarna om hennes skolgång föreslog de att Frida skulle gå om ett år, eftersom 4 de ansåg att hon inte kunde tillgodogöra sig undervisningen, fortsätter mamman. Vi kände att det inte var rätt lösning. Visst var Frida kanske lite sen, beroende på hennes tidiga start i livet, men hennes skolsvårigheter kunde också bero på annat. För att utröna vad det kunde vara ordnade föräldrarna helt på egen hand, och med egna pengar, en dyslexiutredning när Frida gick i trean. Den visade att hon har grav dyslexi. Beskedet kom som en lättnad. Nu förstod hon att det inte var henne det var fel på. Utredningen visade också att jag är rätt smart, ler Frida. Familjen gick vidare Med diagnosen i hand kontaktade familjen en pensionerad, mycket erfaren speciallärare i bekantskapskretsen, Eva Sjölund, som bland annat undervisat prins Carl Philip. Hon erbjöd sig följa

5 Foto: Stefan Knorn FDB:s NYHETER 3/2009 Jag har gått med i Rädda Barnen och startat Väsby mot våld, berättar Frida. Det känns som om jag lagt i tvåans växel i mitt liv nu. Jag vill växla upp ytterligare. Mitt mål är att jobba inom FN för att förbättra villkoren för barn som har det svårt. Frida två dagar i skolan för att kunna ge hennes lärare tips och råd. Först sade rektorn nej, med motiveringen att skolan inte hade råd, berättar Anna-Karin. Men när vi sade att vi skulle betala gick det inte att neka till besöket. Men skolsituationen förändrades inte speciellt mycket av besöket. Istället ökade antalet läxor. Först var det klassläxorna. Därefter skoluppgifter som Frida behövde arbeta med hemma i lugn och ro för att inte halka efter. Dessutom läxor från specialläraren. Denna orimliga arbetsbörda spädde på den redan frostiga stämningen mellan hem och skola. Alla med vid överlämnandet Inför övergången till årskurs sex blev det så aktuellt att byta skola. I samband med detta krävde föräldrarna att samtliga nya lärare skulle närvara vid överlämnandesamtalet. Eva Sjölund deltog också, liksom Frida och hennes föräldrar. - Vårt första intryck av den nya skolan var mycket positivt. Lärarna vände sig direkt till Frida och frågade henne hur hon ville ha det. Jag fick chansen att berätta att jag till exempel föredrar muntliga glosförhör i engelska. Läste ikapp på kort tid Stödet från den nya skolan och de nya speciallärarna gav Frida ett helt annat studieliv. På ett år hade hon läst ikapp matematiken, på tre år svenska och engelska. I slutbetyget från årskurs nio kunde hon räkna in inte mindre än nio VG. Men vi pressade henne aldrig, fortsätter Anna-Karin. Frida själv var hela tiden mycket tydlig med att G-nivå räckte för henne. Även den nya skolan brottades med ekonomin, så föräldrarna köpte själva en bärbar dator till Frida. Lärarna laddade ner läroböcker som mp3-filer och Fridas pappa förde över dem i hennes telefon. Romaner lånade hon som talböcker på biblioteket. Läxläsningen begränsade de till vissa på förhand bestämda tider, på vardagarna. Många faktorer samspelade för att göra de sista åren i grundskolan till en framgång. Skolan drog nytta av Grundskoleförordningen vid betygsättningen och satte upp konkreta mål i Fridas åtgärdsprogram, som hon själv var med och formulerade. Till exempel att jag skulle våga börja räcka upp handen och be om hjälp på SO. Med stöd av Grundskoleförordningen anpassades också provsituationen vid de nationella proven. Dessa genomförde alla elever med läs- och skrivsvårigheter i eget klassrum med hjälp av skolans speciallärare och med förlängd provtid. Så långt det var tillåtet fick de texterna upplästa, exempelvis mattetalen. Svåra ord förklarade lärarna, eller bytte ut mot andra. Hade vi följt den förra skolans uppmaning att Frida skulle gå om för att lära sig läsa, då hade hon nog blivit en väldigt överårig tredjeklassare med tiden, summerar mamma Anna-Karin erfarenheterna. från de första skolåren. läs mer Familjen Sundén har nominerat Grimstaskolan i Upplands Väsby till Bertil Hults Pris, ett pris på kr. Det delas ut till en svensk grundskola som arbetar på ett föredömligt sätt för att hjälpa elever med dyslexi. Grundskoleförordningen 7 kap. 8 Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått 5 i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Källa: Frida har startat Väsby mot våld.

6 Fridas lärare Birgitta Lindgren: Hon har gjort en he Birgitta Lindgren arbetar som speciallärare på Grimstaskolan, en 6-9-skola i Upplands Väsby. Varje vår besöker Birgitta med kollega de två F-5-skolorna i Grimstas upptagningsområde, för att få information om blivande sexor med läs- och skrivsvårigheter, om deras styrkor och svagheter i olika ämnen. Allt skrivs ned och delas ut till mottagande lärare, med föräldrarnas tillstånd. I september varje år görs en extra uppföljning mellan lärare från den tidigare skolan och Grimstaskolan. Grimstaskolan testar även alla elever i årskurs sex i bland annat ordkedjetest. De elever som visar sig behöva extra stöd eller vidare utredningar erbjuds detta. Foto: Stefan Knorn Birgitta, hur gjorde du för att stärka Fridas självkänsla? Jag började med att lyssna. Dessa elever behöver bekräftelse. Deras självkänsla är ofta i botten, så det gäller att börja bygga där de befinner sig men även att peppa dem att våga jobba på och visa att det finns andra vägar att nå målen än genom att läsa och skriva. Att ställa realistiska krav är ett sätt att visa att man tror på dem. Hur lade du upp läs- och skrivträningen? Vi tränade läsning och skrivning med hjälp av Wittingmetoden tre gånger i veckan, på tu man hand. Parallellt arbetade vi med matematik. Från att ha legat på årskurs femnivå kom Frida ikapp sina klasskamrater på bara ett år. Vi pratade matematik, diskuterade talen och jag kompletterade med exempel ur verkligheten. Vilka alternativa verktyg använder ni? Bland annat skannerpenna och dataprogrammet Word Read Plus som elever kan låna hem på USBminne. Word Read Plus köptes in till alla skolans datorer när vi nominerats till Bertil Hults pris. Det är fantastiskt vad en nominering kan föra med sig. Vidare kopierar vi anteckningar och läser faktatexter högt eller ber en kamrat läsa högt. Via Inläsningstjänst beställer vi inlästa böcker som vi omvandlar till mp3-filer. Vissa filer kan vi ladda ner direkt från bokförlagens webbsidor. Vi erbjuder också muntliga prov, med sekreterare, för dem som vill. Hur gjorde du för att nå ut till Fridas andra lärare? Jag kontaktade dem regelbundet, gav tips på hur de kunde tänka och agera, inte minst mot bakgrund av 6 de samtal Frida och jag hade. Vissa lärare sökte själva upp mig och frågade hur de skulle göra och tänka. En gång per termin har jag också en förmiddag med fortbildning med samtliga lärare på skolan. Vi har till exempel gått igenom bedömning och betygsättning av elever med läs- och skrivsvårigheter mot bakgrund av aktuell lagstiftning (det som ofta kallas PYS-paragrafen, reds.anm.). Hur får lärarna fortbildning om läs- och skrivsvårigheter? Framförallt genom mig och den andra specialläraren och våra förmiddagspass. Annars är det svårt att få pengar till fortbildning. Dessutom behöver vi täcka upp för varandra om vi går kurs, då det inte finns pengar till vikarier. Hur arbetar ni med åtgärdsprogram?

7 lt otrolig resa! Vi skriver åtgärdsprogram tillsammans med de elever som vi ser riskerar att inte nå G. Ett program kan omfatta flera ämnen. De följs upp åtminstone en gång per termin. Programmet anger framförallt vad skolan ska göra för att en elev ska nå sina mål. Har skolan en handlingsplan för hur man ska bemöta och arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter? Nej. Denna kunskap är fortfarande till stor del personbunden. Vi speciallärare har dock dokumenterat våra arbetsmetoder. Hur viktig är rektors inställning? Mycket viktig. Hur lär skolan ut studieteknik? Alla lärare undervisar i detta. Vi går igenom översiktsläsning, djupläsning och anteckningsteknik. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver dessutom extra stöd att plocka ut det viktiga ur en text. Vi hjälper dem att se den röda tråden. Mind maps fungerar för en del, andra använder sig av stödord. Har du märkt av kommunens h u r h a r d e t g å t t? ekonomiska åtstramningar? Förutom svårigheterna med kompetensutveckling, som jag redan nämnt, så har skolan bland annat skurit ner från tre till två speciallärare. Tidigare läsår förlorade vi också speciallärartimmar när vi skulle gå in och arbeta med de elever som valt extra engelska istället för ytterligare ett språk. I år har vi fler speciallärartimmar igen. Vilka råd vill du ge föräldrar? Var beredd att kämpa och stå på dig för ditt barns rättigheter, men ta inte över ansvaret för ditt barns utbildning. Det är skolans uppgift. Du ska i första hand vara förälder. Får du inte gensvar hos ditt barns lärare, vänd dig till speciallärare och rektor. Hjälp till med läxan men var vaksam så att inte barnet kommer hem till en andra skoldag. Vilka tips vill du ge till elever? Tala om hur du känner dig inför skolsituationen, och hur du lär dig Foto: Stefan Knorn bäst. Våga berätta för läraren om något inte fungerar så att vi lärare får mer kunskap. Vi finns där för er skull. Vad vill du förändra i dagens skola? Fler speciallärare och bärbara datorer till alla som behöver det. Idag har vi fyra datorer att låna ut. Det räcker inte långt när vi kanske har två behövande elever i varje klass. Sist inte minst mer kompetensutveckling om dyslexi. Många lärare tror att de vet vad dyslexi innebär men i slutändan visar det sig att de inte förstår. i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som Sedan dessa intervjuer gjordes har Frida börjat årskurs ett på kommunens gymnasium. Trots ett ambitiöst upplagt överlämnande stötte hon på patrull hos lärare som inte förstod vad svår dyslexi innebär. När hon till exempel bad om hjälp med läsningen kunde de svara: Försök själv. 7 Som lärare måste du lyssna till dessa elever när de förklarar vad de behöver och bemöta dem med respekt, förklarar Birgitta. De är experter på sin egen inlärning. Läs mer om Wittingmetoden på

8 Rätt verktyg gör det lättare att fokusera på matteuppgiften Skoldatateket i Södertälje erbjuder elever med läs- och skrivsvårigheter en kombination av skannerpenna och programvaran Paper Port. På så sätt kan de arbeta mer effektivt i matematik. Matematikämnet kräver tidigt att man både kan läsa en uppgift, rita, dra streck, och skriva/forma siffror. För en elev med läsoch skrivsvårigheter som ska göra alla dessa moment blir det lätt så att matematiken i sig kommer i skymundan. Då finns kombinationen C-penna och Paper Port. Det berättar Ia Lindberg. Hon arbetar som ITpedagog vid Skoldatateket i Södertälje. Läser bokstäver och siffror C-Pen 20 är en handskanner som ser ut som en vanlig läspenna. När du för pennan över texten så överförs texten direkt till datorn. C-pennan klarar att läsa text som är mellan två och 22 punkter hög (denna text är elva punkter hög, reds. anm.). Den klarar även av att läsa siffror vilket gör den idealisk för elever som ska jobba med matematik. Speciellt om den kombineras med programmet Paper Port. Med hjälp av till exempel programmet ViTal kan texten dessutom läsas upp via talsyntes. Har du talsyntesen på startar uppläsningen automatiskt. C-pennan är extra bra vid lästal, fortsätter Ia. Den 8 som så vill kan enkelt lyssna till talet hundra gånger och behöver inte lägga möda på att koda av texten för att komma åt uppgiften. Programmet Paper Port gör det möjligt att skriva i matte-boken på datorn. Så här går det till. Skanna in aktuell sida med mattetal. Med hjälp av programmet kan du sätta markören var som helst på den inskannade sidan och börja skriva eller rita med hjälp av tangentbordet. Bra vid osäker finmotorik Inte minst passar programmet för elever som har lite osäker finmotorik. De behöver inte kämpa med att dra räta linjer eller skriva in siffror i små rutor. Tänk dig följande uppgift, fortsätter Ia. Det ska vara 17 kulor i påsen. Rita de kulor som fattas. På en bild intill syns 9 kulor. Eleven ska alltså rita de 8 som fattas. För en elev med osäker finmotorik kan det kräva oerhört mycket energi att försöka forma cirklar. Med Paper Port ritar han istället enkelt åtta streck. Därefter kan han fokusera på att förklara uträkningen. Den skriver han med hjälp av tangentbordet direkt på den inskannade sidan. Sedan kan han skriva ut sidan och lämna in den till läraren. veta mer? Det går bra att kontakta Ia Lindberg via e-post:

9 Varje vecka svarar Susanne af Sandeberg från FDB:s kansli på frågor från oroliga föräldrar. Många av frågorna är av allmänt intresse och vissa av dem publiceras i tidningen, ibland i förkortad version. Denna gång tar Fråga & svar upp vilka krav föräldrar kan ställa på skolan Fråga: Vår dotter som går i sexan har haft svårt med läsningen ända sedan första klass. Vi tragglar och tragglar med läsningen varje dag, men det lossnar ändå inte. Nu börjar hon få problem i flera ämnen. Vad ska vi göra? Vilka krav kan vi ställa på skolan? Svar: Det är viktigt att skolan sätter in åtgärder så fort som möjligt! De flesta barn med läs- och skrivsvårigheter behöver dels specialundervisning för att förbättra läsning och stavning, dels kompensatoriskt stöd i olika skolämnen. Eleverna ska ha möjlighet att inhämta/redovisa kunskaper i olika skolämnen, utan att hejdas av sina läs- och skrivsvårigheter. Därför behöver de undervisning i att använda hjälpmedel, och hjälp att hitta strategier för sin inlärning. För att kunna sätta in så optimala åtgärder som möjligt bör skolan omedelbart kartlägga er dotters läs- och skrivförmåga! Det finns flera olika tester som speciallärare/specialpedagog kan göra. Se Svenska Dyslexiföreningens utredningsmodell på www. dyslexiforeningen.se. Skolan är skyldig att skriva åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Det är bra om ni och er dotter är delaktiga. Skriv ner konkreta förslag till åtgärder i olika skolämnen för de närmaste veckorna. Bestäm ett datum för uppföljning (förslagsvis efter 2-6 veckor) så att inte hela terminen går utan att det händer något. Se till att alla lärare är informerade om dotterns läsoch skrivsvårigheter så att de kan hitta vägar att stötta henne, och hjälpa till att ge henne en positiv självbild. Uppmuntra er dotter så mycket ni kan, och se till att hon får tid för fritidsintressen. Informera lärarna om det är så att läxorna tar väldigt mycket tid, så att de anpassar uppgifterna till er dotters sätt att lära sig. Om skolan inte vill göra någon utredning kan ni själva vända er till privatpraktiserande speciallärare/ specialpedagog som gör läs- och skrivutredningar, eller till logoped (finns t.ex. på sjukhus.) Sigrid Madison tipsar föräldrar till yngre barn: Hjälp ditt barn att utveckla språket! Ta vara på varje stund att prata med ditt barn. Lyssna utan att avbryta, svara på frågor, benämn saker och barnets handlingar, beröm, läs och berätta sagor. Sätt ord på de vardagliga saker ni gör tillsammans. Tala tydligt i korta enkla meningar. Det vill Sigrid Madison, erfaren speciallärare, uppmuntra alla föräldrar att göra. Hon fortsätter: Rätta inte barnet. Säg inte: Det heter inte hon stådde, det heter hon stod. Säg istället, t.ex.: Jaså hon stod och väntade på dig. Stod hon där länge? etc. Tala inte heller barnspråk. Lyssna och vänta på svar. Låt barnet berätta utan att avbryta. Kräv inte för mycket. Barn vill inte berätta på befallning. Låt inte teve ersätta närheten till en vuxen, till möjligheten 9 att samtala, Då utveckas förmågan att forma begrepp, drömma och fantisera. Utan språk kan vi inte tänka. Clara, 10 år, tycker om att i datorn rita och berätta om sin häst.

10 Studenter med dyslexi diskrimineras när de söker högre utbildning. Vid högskoleprovet nekas de att använda de verktyg som är deras rättighet när de väl börjar studera. Högskoleprovet nålsöga Lisa och Pelle studerar på högskolan. Pelle läser kurslitteraturen på traditionellt sätt, genom att läsa med enbart ögonen. Lisa, som har dyslexi, läser effektivast om hon har ljudstöd, d.v.s. text och ljud samtidigt. Detta inlärningssätt är hon van vid sedan många år. Både hennes grundskola och gymnasium har lyssnat på Skolverkets Allmänna råd 2004, Likvärdig bedömning och betygsättning. Där står följande: Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital bok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. Men för de studenter som vill göra högskoleprovet är verkligheten annorlunda. Där är ljudstöd inte tillåtet. Istället erbjuds 50 procent längre provtid. Detta får FDB att fundera. Varför kan inte Lisa få använda ljud och text vid högskoleprovet? Vad är syftet med provet? 10 Vi går till verkets hemsida, Där läser vi följande: Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier. Med tanke på att dyslektiker som redan studerar på högskolan har rätt att få kurslitteraturen inläst, har vi svårt att förstå varför ljudstöd inte tillåts vid högskoleprovet. Därför vänder sig FDB till högskoleministern med två konkreta frågor: mer om provet Högskoleprovet består av fem delar. Dessa delar testar tolkning av diagram, tabeller och kartor, ordkunskap, läsförståelse, engelsk läsförståelse och förmågan att dra logiska slutsatser. På finns olika exempel från högskoleprovet. Dyslektiker missgynnas även vid betygsintagningen till högskolan. Se FDB:s Nyheter nr 1/2008

11 Vad är syftet med högskoleprovet? Är det att se vilka elever som har förutsättningar att klara högre studier? Något annat? Högskoleprovet infördes i sin nuvarande form Syftet var att införa ett enhetligt prov som komplement till betygsintagningen på landet högskolor. Även om olika urvalsgrunder sedan dess både tillkommit och fallit ifrån kvarstår i grunden samma syfte. De dyslektiker som studerar vid högskolan har rätt att få all kurslitteratur inläst. Varför får de inte använda samma arbetssätt vid högskoleprovet? Borde inte högskoleprovet finnas inläst? Högskoleverket ansvarar på regeringens uppdrag för högskoleprovet. Verket har i olika sammanhang uttryckt att de anser det angeläget att funktionshindrade studenter i så stor utsträckning som möjligt kan delta i provet på så lika villkor som möjligt som andra deltagare. Sedan 2002 ges också högskoleprovet för personer med dyslexi. Detta var då en välkommen förbättring. En inläst prov skulle enligt Högskoleverket inte vara jämförbart med det skriftliga provet. Då syftet med högskoleprovet är att det skall vara enhetligt är det därför inte möjligt att anordna ett sådant prov. Jag har istället förtroende för att Högskoleverket fortsätter sitt arbete för att funktionshindrade studenter ska kunna delta i provet på så lika villkor som möjligt jämfört med andra deltagare. Dessa svar får FDB att reflektera. Ca fyra till åtta procent av Sveriges befolkning har dyslexi. Närmare elever deltog i högskoleprovet våren Av dessa var ca dyslektiker. Det är mindre än en procent. Vad beror denna underrepresentation på? Kan det vara så att många skolor inte har samma tänk som Lisas skolor, och att många dyslektiker därför sållas bort tidigt, en del redan i grundskolan? Kan det vara så att många dyslektiker som tagit studenten avstår från att göra högskoleprovet, eftersom de långt ifrån kan delta på samma villkor som andra deltagare? Följden av diskrimineringen blir att många ungdomar inte får den utbildning de eftersträvar, och att samhället går miste om begåvningar inom olika samhällsområden. Text: Susanne af Sandeberg och Margareta Hellström Illustrationer: Yvonne Ollman Tobias Krantz tillträdde som högskoleminister den 17 juni i år. Foto: Pawel Flato 11

12 RETURADRESS: B SVERIGE FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM PORTO BETALT BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Ännu en lägersommar! I Stockholm anordnades återträff en helg för barn och ungdomar som deltagit i läger förra sommaren. Helgen innehöll bland annat cykeltur, lägerbål och hantverk. Alla pratade omväxlande engelska och svenska. Foto: Tommy Glandin Nu är sommaren slut. Men sommarminnena lever säkert kvar hos de barn och ungdomar som följt med på något av de läger som FDB, tack vare fondmedel, ordnat i Stockholm, Sörmland och Östergötland. Lägret i Östergötland vände sig till ungdomar från årskurs sex till åtta. De fick klättra, segla, campa och leka på engelska. Och sakta kom språket smygande, utan att någon behövde traggla glosor och grammatik. På vårt läger lever du med engelska i stort sett dygnet runt, berättar Astrid Petersson, en av de ansvariga. Men du möter och lär dig engelska på ett kul sätt, utan tvång! De barn som deltar i lägret för första gången tar med sig föräldrarna de två inledande dagarna. Medan barnen sysslar med sitt får föräldrarna utbildning och föreläsningar om läs- och skrivsvårigheter. Framförallt får de en chans att dela tips på hjälpmedel, utbyta erfarenheter och bli medvetna om vilka rättigheter barn med dyslexi har. Det läger som FDB Sörmland arrangerade vände sig till lite äldre ungdomar, åttor och nio i grundskolan och ettor och tvåor på gymnasiet, vilka behöver en extra kick i engelska. I år styrde man kosan till London. Redan på flygplatsen kom vi överens om att nu är det engelska som gäller, berättar Ann Carlsson. Och det fungerade. Ungdomarna 12 har köpt glass, läst skyltar på Madame Tussauds och tittat på film på observatoriet. Höjdpunkten var musicalen Dirty dancing! Den kvällen förberedde vi genom att titta på filmen i förväg. FDB i Sörmland samarbetade i år med elevhälsan i Katrineholm. Kommunen betalade lön för två pedagoger, varav en är IT-pedagog. Resan har dokumenterats i text och ljud, på engelska, där eleverna vid tre träffar efter resan fick arbeta med kompensatoriska hjälpmedel för att lära sig exempelvis Power point. - Stort tack till kommunen för detta, avslutar Ann Carlsson. Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax:

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge Alla ungar kommer till

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2013 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 Ordföranden bemöter regeringens förslag om slopat krav på åtgärdsprogram Lyckade

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

nyheter FDB:s Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2010

nyheter FDB:s Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2010 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2010 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2010 Familjeforum, årsmöte, nätverk 10-11 april LäsEttan visar om läsare är chansare

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Måndag 5 oktober, 2015 Aktivitet MINImässan Biblioteket Sundbyberg Kl. 15:00-18:00, Esplanaden 10, Sundbyberg - Dyslexiförbundet har

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Reviderad november 2011 Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42 1tr.ö.g 11348 Stockholm

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Att använda talsyntes i en skrivsituation.

Att använda talsyntes i en skrivsituation. Att använda talsyntes i en skrivsituation. Komma igång med ClaroRead Starta talsyntesprogrammet 1 Gå till Startmenyn Program Clarosoftware 2 Klicka på för att starta talsyntesen ClaroReads verktygsrad

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Roger.persson@skolverket.se

Roger.persson@skolverket.se Undantagsbestämmelsen, anpassningar och nya skollagen Bedömningsfrågor Undantagsbestämmelsen Nationella prov Nationella prov och funktionshinder Läsförståelseproven svåra överväganden Era frågor Roger.persson@skolverket.se

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Föräldrar - en resurs för sina barn Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Mer information Den ideella föreningen Kod-Knäckarna står bakom denna broschyr. Det finns även en utbildnings-cd

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att

Läs mer

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 SOCIAL TRYGGHET Utarbetat av: Malin Jidorf, Maja Lindnert Nilsson, Christina Ljungborg, Charlotte Olsson, Birgitta Stuermer och Roger Svanberg Handledare: Peter Sandgren

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 FDB:s FDB:s NYHETER 2/2011 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 Nya styrelsen säger Hej! Elever med läs- och skrivsvårigheter rekommenderas

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

- 1 - STUDIEGUIDE FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

- 1 - STUDIEGUIDE FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE - 1 - STUDIEGUIDE FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Innehåll Välkommen till Vetlanda Lärcentrum och utbildning i svenska för invandrare... 3 Öppettider Vetlanda Lärcentrum... 4 Utbildning i svenska

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2009

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 4/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2009 Logopeden Helén funderar kring undervisningen 1 i engelska Två vanliga översättningsprogram

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola 1 (17) Leksands kommun Box 331 793 27 LEKSAND Åkerö skola Gamla Siljansnäsvägen 15 793 33 LEKSAND Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan. på YLLAN i Kristianstad.

AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan. på YLLAN i Kristianstad. Läromedelsmässa! Läromedelsmässa! AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan av läromedelsmässan på YLLAN i Kristianstad. på YLLAN i Kristianstad. AV Media Skåne står för sjuttonde

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer