Stefan Solyom. Catherine Manoukian

Transkript

1

2 Stefan Solyom Stefan Solyom har prisats för den lyriska värme och starka övertygelse han åstadkommer i sina tolkningar, vare sig han står på konsertpodiet eller i operans orkesterdike. I hemstaden Stockholm studerade Stefan först hornspel och därefter dirigering vid Kungliga Musikhögskolan. Därefter följde studier vid Sibeliusakademien i Helsingfors, där han hade Leif Segerstam och Jorma Panula som lärare. Han vann 2000 års internationella Sibeliustävling i dirigering. Stefan Solyom tilldelades en specialinrättad tjänst som Associate Guest Conductor vid BBC Scottisch Symphony Orchestra och är sedan 2009 Generalmusikdirektor vid Deutsches Nationaltheater och Staatskapelle i Weimar. På teatern har han dirigerat nya produktioner av Eugen Onegin och Figaros bröllop samt nypremiärer av Rigoletto och Tosca. Nyproduktionen av Tristan och Isolde mottogs med stor förtjusning av såväl publik som kritik. Solyom har också ofta gästdirigerat åtskilliga europeiska och asiatiska orkestrar (däribland Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Frankfurtradions Symfoniorkester, Kammerphilharmonie Bremen, orkestrarna i Stavanger och Bournemouth) och operahusen i Stockholm, Frankfurt, Berlin, Bremen, Malmö och Taipei. Han är sedan 2014 chefdirigent för Helsingborgs Symfoniorkester och var han vår förste gästdirigent. Catherine Manoukian Catherine Manoukian växte upp i Toronto i Kanada där hennes båda föräldrar är violinpedagoger. Släkten har en mycket brokig härstamning: farföräldrarna var armenier, mormor japanska och morfar någon sorts rysk-tysk blandning. Alla dessa influenser har berikat hennes konstnärliga uttryck. Efter föräldrarnas undervisning av henne som barn har Catherine studerat privat i New York från tretton års ålder. Då hade hon redan vunnit första priset i en kanadensisk musiktävling och debuterat med symfoniorkestern i Vancouver i Paganinis första violinkonsert en konsert som många andra solister sett som ett slutgiltigt mål. Däremot har hon inte studerat vid någon musikhögskola, men har examina i filosofi och historiska ämnen vid universitet i Toronto. Hon är flitigt engagerad violinist både som solist och som kammarmusiker och hon trivs med att resa och spela på sin Vuillaumeviolin från Hon har spelat tillsammans med åtskilliga orkestrar världen över, däribland flera i Kanada, USA och Japan, med dirigenter som Jukka-Pekka Saraste och Ron Goodman. Hon bor i Malmö och Weimar tillsammans med sin make Stefan Solyom. JUDITH WEIR (f.1954) Heroic Strokes of the Bow (15 ) Judith Weir är en brittisk tonsättare som studerat komposition vid universitetet i Cambridge för bl.a. John Tavener. Hon har därefter ägnat sig mycket åt pedagogik som gästprofessor vid universiteten i Princeton 2001, Harvard 2004 och Cardiff utsågs hon till Master of Queen s Music. På 1990-talet var hon hustonsättare vid Birmingham Symphony. Vid sidan av orkesterverk har hon gärna komponerat operor. Titeln till kvällens inledande komposition, Heroic Strokes of the Bow, har Fotografering och bandupptagning ej tillåten

3 Judith Weir lånat från en målning av den schweiziske konstnären Paul Klee ( ). Hon är förvisso inte den enda som inspirerats till att skriva musik till hans konstverk. En forskare har listat över 550 sådana kompositioner. Klee var son till en musiklärare och spelade själv violin på sådan nivå att han medverkade i Berns stadsorkester. Det har berättats att han alltid övade på sin fiol en timme innan han började måla, så det förvånar inte att många av hans tavlor har namn som anspelar på musik: Fuga i rött, På Bachs manér, Instrument för ny musik och Heroische Bogenstreiche. Den sistnämnda är en hypnotiskt blå och svart målning på rosa tidningspapper från Den var en hyllning till den framstående violinisten Adolph Busch, som Klee kände personligen. Judith Weir har inte skrivit sin komposition för att beskriva målningens utseende, utan snarare för att tolka titeln musikaliskt med energiska violiner, som hela tiden dominerar förloppet. Första delen bygger upp en rastlös energi, men en ensemble av låga träblåsare bromsar upp energin och leder kompositionen till ett brett avslut. Heroic Strokes of the Bow beställdes av Sekreteriat für Kulturarbeit in Nordrhein-Westfalen och uruppfördes i Leverkusen 1992 av Westdeutsche Sinfonie. EDWARD ELGAR ( ) Violinkonsert h-moll op 61 (45 ) Allegro Andante Allegro molto Cadenza: Lento Allegro molto Violinkonserten är något av det mest originella Edward Elgar komponerade, och musiken är fylld av högst personliga associationer. I partituret har han skrivit: Här innesluts den själ som tillhör.. Normalt anges den här typen av outtalad information med tre punkter, så det faktum att Elgar angivit fem, tyder på att personens namn har fem bokstäver. Med största säkerhet är det Alice som avses. Dock inte hans hustru Alice, utan hennes kära namne Alice Stuart Wortley, dotter till konstnären Sir John Millais och hustru till parlamentsledamoten Charles Stuart Wortley. Denna Alice var en vacker kvinna och en känslig musiker, som inspirerade Elgar. Han kallade henne Windflower. Jag har arbetat hårt med Windflower-temat, men allt står nu still tills du kommer och godkänner. I ett annat brev, en vecka före uruppförandet 1910, skrev han: Jag önskar jag kunde använda din extra biljett och Fotografering och bandupptagning ej tillåten

4 att du kunde dirigera men du kommer ändå att dirigera konserten var du än befinner dig. Konserten börjar fylligt och mäktigt och när solisten kommer in svävar hen som en lärka över ett sommarlandskap. Elgar tyckte själv att Andantet var oförskämt romantiskt, och vartefter blir det mer och mer passionerat. Det märkligaste med hela denna konsert är den långa sista satsens kadens. Satsen utvecklas som om det skulle bli en marsch, men då kommer istället kadensen, så typiskt för Elgar att bromsa upp en tänkt höjdpunkt. Solisten drömmer sig bort i nostalgisk njutning i ett tema som vi redan hört men så kommer ändå marschtemat tillbaka och leder konserten till ett triumfatoriskt slut. Tonsättarens eget omdöme blev: Den är bra! Förbaskat känslosam! Alltför känslosam, men jag älskar den! JEAN SIBELIUS ( ) Symfoni nr 2 D-dur op 43 (44 ) Allegretto Tempo andante ma rubato Vivacissimo Finale: Allegro moderato Tidigt på våren 1901 befann sig Jean Sibelius i den lilla staden Rapallo på Italiens västkust, och det var där han påbörjade sin andra symfoni. Senare på hösten skrev han färdigt symfonin hemma i Finland och han dirigerade själv uruppförandet i Helsingfors den 8 mars Mottagandet på hemmaplan blev så entusiastiskt att symfonin inom kort måste spelas på nytt tre gånger. Kritikerna menade att en sådan tonsättning har aldrig tillförne klingat hos oss. Symfonin betydde en viktig vändpunkt i Sibelius liv. Dittills hade han gärna hämtat sitt stoff från Finlands sagoomspunna forntid och inspirerats av det finska folkeposet Kalevala. Men nu vände han sig ut mot Europa och sin egen tid. Han gick även in i sig själv, analyserade sitt liv och fann i sin egen personlighet ett nytt underlag för sitt skapande. Men det finns också de som fortsatt att tolka in alldeles för mycket av historia och mytologi: Första satsen skildrar det lugna livet som finnarna på landet lever, ostörda av tanken på förtrycket. Andra satsen är uppfylld av patriotiska känslor, men tanken på den brutala överheten, som förtrycker folket, gör sinnet oroligt. Tredje satsen skildrar det vaknande nationella medvetandet och en önskan om att samla sig till försvar av folkets rättigheter. Finalen berättar om det hopp, som tänts i hjärtana, och om tron på Fotografering och bandupptagning ej tillåten

5 att det skall komma en befrielses timma. Några gick så långt att de kallade symfonin för Befrielsesymfonin, men alla sådana tankar måste betraktas som efterkonstruktioner. Sibelius hävdade alltid att allt han skrivit saknade litterärt, berättande innehåll. Några har på grund av ovan antydda romantiskt nationalistiska fantasier tolkat andra symfonin som en patriotisk dikt i toner, direkt riktad mot det ryska förtrycket. Symfonin betraktades på det viset som en mer omfattande parallell till tondikten Finlandia (1899), något som Sibelius helt säkert inte alls avsett. Allt är inte heller allvar och kamp, för här finns förvisso också ljus och idyll. Det förvånar alltså inte att detta blivit Sibelius mest spelade symfoni. Hans arbetsstudio i Rapallo var inbäddad i prunkande grönska, och detta har säkert påverkat tonspråket. Bakom musiken anar man ett trotsigt, obändigt temperament som hastigt och oberäkneligt skiftar mellan drömmar och lidelsefulla utbrott. Man kan tycka att flera av satserna bara består av en lång rad obesläktade fragment. Men med mästarens starka musikaliska logik samlar han ihop alla infall och fragment till ett förtätat och suggestivt konstverk. Som alltid med personlig och ärlig musik, mottogs Sibelius andra symfoni med diametralt motsatta åsikter. Amerikanen Virgil Thomson skrev i sin allra första recension i The New York Herald Tribune 1940 att symfonin är vulgär, självgod och provinsiell bortom all mening. Men många ur samtiden blev djupt gripna av detta mästerverk. En tid efter det första framförandet av denna symfoni i Stockholm 1903 sände den svenske tonsättaren Wilhelm Stenhammar ett hänförande brev till Sibelius: Du härliga människa, det är ju hela fång av under du hämtat upp ur det omedvetnas och outsägligas djup. Det som jag anade har besannats: Du står denna stund för mig som den främste, den ende, den outgrundlige. Du har ruskat i mig så att jag inte kan glömma det. Med tiden skulle Sibelius skriva ytterligare fem storslagna och betydelsefulla symfonier, alla med sin egen speciella karaktär. Eller skrev han kanske rentav sex till? Det finns en hel del vittnesmål om en åttonde symfoni. Dirigenten Jussi Jalas som stod Sibelius mycket nära, hävdade med bestämdhet att han haft partituret till denna mytiska symfoni i sin hand. Man vet att åtskilliga sidor skickades till kopisten för renskrivning. Men idag finns inga spår av detta verk. Brände han upp det? Låste han in det i ett bankvalv? Kände han att förväntningarna på den nya symfonin var så stora världen över att han inte förmådde leva upp till dem? Frågor hopar sig, och håller mystiken kring Sibelius skapande vid liv. Text: Stig Jacobsson Fotografering och bandupptagning ej tillåten

6 Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen, Vakant Alt. konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman Carina Beckett, Matts Eriksson, Josep Esteve, Sarah Dodd Falkebring, Lars Hedborg, Magnus Ivarson, Ingrid Olsson, Tanja Orraryd, Nina Söderberg, Johanna Tafvelin, Anders Törnqvist, Kristina Lindholm Vahllöf Violin 2 Ruth Anderberg*, Fredrik Anderberg**, Håkan Jonsäll**, Lars Andersson, Boel Bengtsson, Karin Engström, Anne Holmer, Åsa Holm, Jin Hägerström, Richard Michelin, Sonja Vrieze, Rocio Vilaplana (vik), 1 vakans Viola Lennart Falkebring*, Gunnar Enbom** Crista Kende Bergendahl**, Nanako Akai, Karin Svanberg Ancker, Erika Gabrielsson Backlund, Björn Carlén, Thomas Hall, Pernilla Rönnlund, Markku Sorri, Vakant Cello Solocellist Niklaas Veltman Vakant*, Fredrik Lindström** Sofia Petersen**, Bo-Göran Christians, Torstein Dalene, Agneta Fredljung, Leif Vahllöf, Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist*, Jan Duda**, Anna-Cecilia Bergman**, Emma Josefsson Bjørnevik (tjl), Johan Strindberg (vik), Daniel R Thomas, Roine Uddfeldt, Fabian Dahlkvist (vik) * Stämledare ** Alt. stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.

7 Flöjt Teodor Tirlea* (tjl), Annica de Val**, Helena Granberg (vik) Oboe Pelin Lius*, Thomas Bodin**, Hanna Edqvist (vik) Klarinett Johnny Jannesson*, Lars Paulsson**, Bo Pettersson Fagott Linus Björnstam*, Eva Pettersson Veltman**, Per Jonsson Gille Horn Lennart Langer*, Anna Ahlenius**, Jan Lejonclou, Lars Thapper, Elisabeth Åkervall Trumpet Elias Svanberg*, Filip Draglund**, Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson*, Christoph Schnaithmann** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd* (tjl), Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd*, Petter Svensson**, Adam Dennis (vik) Harpa Delphine Constantin Reznik* * Stämledare ** Alt. stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.

8 MIN VÄG Everybody is a Refugee TORSDAG 6 OKTOBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Tanja Orraryd BRYNGELSSON Min väg RIMSKIJ-KORSAKOV Scheherazade Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Fredrik Burstedt Medverkande Mousa Elias oud Mukryan Abubaker Molod violin Sohair Chkair sång Peter Bryngelsson text och musik Henrik Strindberg musik och arr Pelle Halvarsson arr Mukryan Abubaker Molod Kommande konserter hösten 2016 TAVLOR PÅ EN UTSTÄLLNING TORSDAG 20 OKTOBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Tanja Orraryd BEETHOVEN Leonorauvertyr nr 3 SAARIAHO Aile du songe MUSORGSKIJ Tavlor på en utställning Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Han-Na Chang Solist Jacques Zoon flöjt ÖPPEN REPETITION Kuusisto, Berlioz, Brahms ONSDAG 26 OKTOBER kl De Geerhallen Fri entré! Välkommen att träffa orkestern mitt i vardagen! Öppen repetition av fredagens konsert. Längd cirka 1 timme. MAGISKA SOMMAR- NÄTTER FREDAG 28 OKTOBER kl 19 Crusellhallen Linköping Introd kl med Matts Eriksson LÖRDAG 29 OKTOBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Matts Eriksson KUUSISTO Leika BERLIOZ Les nuits d été BRAHMS Symfoni nr 3 Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Eugene Tzigane Solist Katija Dragojevic mezzosopran KLINGANDE BILDER 18:00 HOS OSS ONSDAG 2 NOVEMBER kl 18 De Geerhallen Naturfotograf Fredrik Schlyter möter SONs slagverkare Martin Orraryd, Petter Svensson, Lars Gärd och Anders Dahlstedt. En upplevelse för flera sinnen. Läs mer om alla våra konserter och ladda ner hela programmet på vår hemsida KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ LOUIS DE GEER foto: EVA LINDBLAD/TUSEN OCH EN BILD STEFAN SOLYOM foto: TONY BRIGGS, BRITA NORDHOLM CATHERINE MANOUKIAN foto: TONY BRIGGS SON foto: EVA LINDBLAD/TUSEN OCH EN BILD GRÖN VIOLIN foto: BRITA NORDHOLM MUKRYAN ABUBAKER MOLOD foto: okänd Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer GULDPARTNERS: SILVERPARTNERS: Advokatfirman Glimstedt Amec Foster Wheeler Almroth Industrifastigheter AB Best Western Hotel Princess Kurt och Brita Ehlert Ernst & Young AB Gunnar Gunnarsson Fastighets AB Holmen Paper AB HSB Hyresbostäder Mattssons Fastighetsutveckling AB Ringarums Busstrafik AB Swedbank Tage Rejmes Bil AB Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fonder: Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation Gärd och Lars Janvid, donation SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. Verksamhetschef/konstnärlig ledare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas info@norrkopingssymfoniorkester.se