Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008"

Transkript

1 Ura 2007:3 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Undersysselsatta Arbetsmarknadspolitiska program Regional utveckling Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 2 Bristindex Bilaga 3 Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Fortsatt stark världsekonomi Arbetsmarknaden fortsätter under åren 2007 och 2008 att präglas av hög efterfrågan på arbetskraft. Detta väntas leda till en stark ökning av sysselsättningen och sjunkande arbetslöshet. Den globala ekonomin ger ett stort positivt bidrag till utvecklingen och den fortsätter att vara stark under åren 2007 och 2008, även om en viss dämpning sker under perioden. Det är en allt tydligare inbromsning av den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna som för in världsekonomin i en något lägre tillväxtbana, dock inte i samma grad som under tidigare försvagningar i USA. Förklaringen är Kinas och Indiens växande betydelse för världsekonomin, och utvecklingen i dessa länder utgör en tydlig motkraft till dämpningen i Förenta staternas ekonomi. Till detta kommer också en positiv inverkan från Europa som gått in i en klart förbättrad ekonomisk utvecklingsfas. Den tyska ekonomin har återigen blivit konjunkturlokomotivet inom Euroområdet, vilket ger en positiv effekt i hela EUområdet. Till detta kommer att de ekonomiska utsikterna också är goda för de nordiska länderna. Sammantaget är de ekonomiska utsikterna bra för länder som är centrala för svensk exportindustri. Den ekonomiska utvecklingen i världen väntas växla ned från strax över 5 procent år 2006 till cirka 4,5 procent år Nedåtriskerna är emellertid större än uppåtchanserna i världsekonomin under prognosåren. Toppen nådd i Sverige men tillväxten fortsatt hög Den svenska ekonomin utvecklades starkt under år 2006 och BNP-tillväxten uppgick till 4,2 procent. Det har dock skett en dämpning i tillväxttakten under första kvartalet 2007, vilket tyder på att konjunkturtoppen har passerats. Det finns emellertid en rad indikatorer som talar för att tillväxten har varit något starkare än vad SCB:s Nationalräkenskaper redovisade för första kvartalet 2007, och mycket talar för att det kommer att ske en viss revidering uppåt. Det som drog ned tillväxten under första kvartalet var en svag exportutveckling och en förhållandevis stark importökning samt en svagare privat konsumtion än väntat. Hushållens ekonomi förstärks emellertid kraftigt i år och detta tillsammans med hushållens starka förmögenhetsställning talar för att den privata konsumtionen utvecklas starkt under prognosperioden. Investeringskonjunkturen har förstärkts ytterligare och blir en central komponent för tillväxten i 3

5 synnerhet under 2007 och det finns också vissa tecken på att exporten kan komma att uppvisa något högre tillväxttal än vad som var fallet för första kvartalet. Dock påverkas exporten negativt av avmattningen i världsekonomin och den antagna apprecieringen av kronan, samtidigt som importen fortsätter att gynnas av en stark inhemsk efterfrågan. Det betyder att exportnettot drar ner BNP-utvecklingen under prognosperioden. BNP-tillväxten beräknas till 4,1 procent år 2007 och till 3,3 procent år fler sysselsatta på två år Antalet sysselsatta beräknas öka med personer år 2007 och med ytterligare personer år Det innebär att sysselsättningen kommer att ha ökat med personer under en fyraårsperiod. Detta är jämförbart med uppgången vid mitten av 1970-talet men lägre än under åren kring det senaste sekelskiftet. Beräkningarna bygger på att sysselsättningsökningen fortsätter att sakta av under prognosperioden, vilket härleds till att också tillväxten i ekonomin bromsar in. En annan viktig förklaring är att rekryteringsproblemen fortsätter att stiga stadigt inom vissa delar av arbetsmarknaden och inom vissa regioner, vilket gör att företagen inte kommer att kunna expandera i önskad utsträckning. Arbetsmarknadsstyrelsens prognos bygger framför allt på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med svar från knappt arbetsställen inom privat sektor och nästan alla primärkommuner och landsting. Resultaten visar på en mycket stark framtidstro för det privata näringslivet, till och med det mest positiva som någonsin uppmäts, medan den kommunala sektorn fortsätter att vara återhållsam i sina rekryteringsplaner trots en påtagligt förbättrad ekonomi. Storstadslänen ökar takten Det är storstadslänen som har fått störst del av sysselsättningsökningen under de senaste fyra kvartalen. Den genomsnittliga ökningstakten för storstadslänen har varit 2,6 procent, att jämföra med skogslänens 1,6 procent och övriga läns ökning med 1,7 procent. Även under det kommande året blir det den förbättrade arbetsmarknaden i storstadslänen som driver sysselsättningen uppåt. Den starkaste utvecklingen förväntas i Skåne och Stockholms län som tillsammans svarar för närmare hälften av rikets totala ökning under år Om även Västra Götaland inkluderas svarar dessa län gemensamt för nästan två av tre tillkommande jobb. Detta kan jämföras med deras andel av befolkningen år som är cirka 50 procent. Samtliga län förväntar sig dock en ökning av antalet sysselsatta, med cirka en procent som minsta ökning, och alla län förväntar sig även en minskad arbetslöshet. 4

6 Svagare arbetskraftsutbud än väntat Arbetskraftsutbudet har utvecklats betydligt svagare än förväntat trots att många faktorer borde ha drivit upp arbetskraftsutbudet rejält. Detta har lett till att vi kraftigt reviderat ner utbudets ökning för år 2007 jämfört med höstprognosen Bland annat bedömdes nedskärningen av antalet personer i program med aktivitetsstöd medföra en påtaglig ökning av utbudet av arbetskraft. Anledningen är att de som har aktivitetsstöd ska klassas som personer ej i arbetskraften enligt arbetskraftsundersökningen (AKU), och de ska genom neddragningen föras över till arbetskraften. Det har emellertid visat sig att AKU endast fångar in cirka 50 procent av dem som har aktivitetsstöd på rätt sätt medan den andra hälften ingår i arbetskraften, antingen som arbetslösa eller som sysselsatta. En korrekt klassificering skulle ha lett till att vår höstprognos över utbudet av arbetskraft inte hade behövt revideras ned nämnvärt. Med andra ord råder en konstant överskattning av arbetskraften genom att en del av arbetskraften består av personer som definitionsmässigt inte borde ingå där. Detta innebär också att sysselsättning och arbetslöshet överskattats i AKU. Med hänsyn till detta beräknas utbudet av arbetskraft komma att öka med personer år 2007 och med personer år Arbetslösheten faller kraftigt Den oväntat svaga utvecklingen av utbudet av arbetskraft innebär också att arbetslösheten reviderats ned påtagligt jämfört med föregående prognos. Vi beräknar att arbetslösheten åren 2007 och 2008 omfattar respektive personer. Det motsvarar 4,8 respektive 4,2 procent av arbetskraften. År 2006 uppgick arbetslösheten till 5,4 procent eller personer. Bedömningen av arbetslösheten bygger på att antalet personer som kommer att delta i arbetsmarknadspolitiska program minskar kraftigt, från nästan personer 2006 till personer under både år 2007 och år Det sker en kraftig omfördelning av programinriktningen mellan åren 2007 och Det är införandet av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar som står för denna förändring. Antalet personer i program som klassas som sysselsättning (exklusive lönebidrag och OSA) minskar stadigt under prognosperioden vilket sammanhänger med att friåret upphör, plusjobben fasas ut och utbildningsvikariaten samt alla anställningsstöd med undantag av det särskilda anställningsstödet upphör. Påtagligt ökad brist på arbetskraft Den starka ekonomiska utvecklingen och den höga efterfrågan på arbetskraft har medfört att antalet företag som upplevt brist på arbetskraft 5

7 har ökat. Problematiken berörde nästan var tredje arbetsplats i vårens undersökning och den andelen bedöms öka betydligt under prognosperioden. Detta får till följd att lönerna stiger snabbare framöver och att risken för löneinflation ökar. Det argumentet ligger bakom antagandet i prognosen att Riksbanken höjer sin styrränta i flera omgångar, och att den uppgår till cirka 4,5 procent mot slutet av Enligt vår undersökning har också lönerna ökat mer hos företag som upplever brist på arbetskraft än hos företag som inte har några rekryteringsproblem. Skillnaden uppgick till 0,3 procentenheter. En annan iakttagelse är att mindre arbetsställen uppvisar en större skillnad mellan dessa grupper än större arbetsställen, vilket betyder att brist på arbetskraft leder till kraftigare kostnadsökningar för mindre arbetsställen än för större. Andra effekter av bristen på arbetskraft var bland annat att rekryteringsprocessen tog längre tid och att befintlig personal fick arbeta mera. En allvarlig konsekvens var att närmare 40 procent av de arbetsställen som upplevt brist över huvud taget inte lyckats rekrytera vid intervjutillfället. Inom det privata näringslivet uppgav arbetsgivarna att det fanns vakanser som de försökt rekrytera till och där de upplevt brist på arbetskraft, och drygt av dessa platser var inte besatta vid intervjutillfället. Det fanns även vakanser som arbetsgivarna inte ens försökt rekrytera till på grund av bristen på arbetskraft, så kallad dold brist. Detta antal vakanser uppgick till Summan av ej besatta vakanser och antalet obesatta vakanser som arbetsgivarna inte försökt rekrytera till uppgick således till cirka Det antalet kan relateras till det stora antalet rekryteringar inom det privata näringslivet under ett år, drygt år Den dolda bristen är främst koncentrerad till mindre arbetsställen (färre än 20 anställda). Resultaten ger således vid handen att Arbetsförmedlingens uppsökande verksamhet är utomordentligt viktig. En annan slutsats i rapporten är att bristen är större för arbetsgivare som inte anmäler sina lediga platser till Arbetsförmedlingen. Under det kommande året bedöms rekryteringsproblemen komma att bli särskilt stora inom följande områden: Yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet, flertalet yrken Yrken inom industrin, främst yrken med höga kvalifikationskrav Yrken inom teknik och data, allt fler inriktningar Serviceyrken inom privat tjänstesektor, ett ökat antal yrken Högskoleyrken inom kommunal sektor, allt fler yrken 6

8 Fortsatt svårt för vissa grupper Trots att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt finns det grupper av arbetssökande som får fortsatt stora svårigheter att finna en lösning på sina arbetsmarknadsproblem. Vi har identifierat följande grupper: Ungdomar med kort och bristfällig utbildning Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Utomeuropeiskt födda Kvinnor med kort skolutbildning Vi kan konstatera att antalet personer inom ramen för dessa grupper som finns i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd endast minskat svagt, trots en stark och växande arbetskraftsefterfrågan och trots att antalet personer i arbete med stöd ökat under det senaste året. Slutsatsen är att grupperna med svag ställning ännu inte i någon större utsträckning har gynnats av den starka efterfrågan på arbetskraft. Detta ligger helt i linje med vårt budskap i höstprognosen För många av dem som återfinns i dessa grupper finns normalt en tidsfördröjning innan de i ökad utsträckning finner arbeten. Utsikterna för resterande del av 2007 och för år 2008 tyder i och för sig på att den beskrivna gruppen på cirka personer kommer att få en viss lättnad i arbetsmarknadssituationen. Vi räknar med att antalet kan sjunka till mellan och under loppet av prognosperioden, beroende på ökade möjligheter att komma ut i arbete jämfört med tidigare samt aktiva insatser inom arbetsmarknadspolitikens ram. En annan grupp som har svårt att få arbete är de äldre arbetslösa. Det visar sig bland annat att de har de längsta arbetslöshets- och inskrivningstiderna av samtliga åldersgrupper. Uppåt i alla branscher Alla näringsgrenar uppvisar en stark framtidstro, till och med jordoch skogsbruk. Antalet anställda inom jordbruket ökar enligt vår undersökning under prognosperioden, men sysselsättningen bedöms ändå minska något genom att antalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar krymper. Industrin har en stark framtidstro och räknar med att efterfrågan på dess produkter ökar ytterligare. Rekryteringsplanerna är också expansiva och investeringsplanerna är rekordstora. Det finns dock tydliga tecken på att tillväxttakten i orderingången dämpats i synnerhet från exportmarknaden och till detta skall läggas att den starka produktivitetstillväxten mattats. Vi bedömer att 7

9 högtrycket inom industrin försvagas, men att antalet sysselsatta ökar med personer under år En viss nedgång av sysselsättningen väntas åter under år 2008 då vi räknar med färre sysselsatta än år Bristen på arbetskraft är också i stigande och berör i första hand kvalificerade yrkesarbetare, exempelvis CNC/NC-operatörer, men även vissa kategorier av ingenjörer och tekniker är svårrekryterade. Aktiviteten inom byggnadsverksamheten är mycket hög och företagen ser ljust på tillvaron. Mycket tyder dock på att toppen är nådd men aktiviteten kommer att ligga kvar på en hög nivå under hela prognosperioden. Rekryteringsplanerna är mycket expansiva men det kan bli svårt att realisera dem på grund av den svåra bristen på arbetskraft. Antalet arbetslösa inom byggyrkena ligger på en mycket låg nivå, och det krävs därför att arbetsgivarna breddar sin rekryteringsbas, exempelvis genom validering av yrkeskompetens eller genom att söka arbetskraft utanför landets gränser. Det finns dock tecken på att rekryteringskraven minskat, och trots allt räknar vi med att sysselsättningen kan stiga med personer år 2007 och med personer år Många nya jobb inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn är det lokomotiv som drar upp landets sysselsättningstillväxt till höga nivåer. Företagen uppvisar en stor optimism och planerar att öka antalet anställda påtagligt under de närmaste åren. Området är emellertid mycket heterogent. Uppdragssektorn inklusive datakonsultverksamheten är motorn och området svarar för huvuddelen av sysselsättningsökningen. Arbetsgivarna bedömer att de har ett mycket starkt år framför sig och räknar med att utöka antalet anställda påtagligt. Inom datakonsultbranschen har dock bristen på arbetskraft stigit kraftigt. Detsamma gäller för exempelvis arkitektföretag, redovisningsföretag och företag som ger teknisk, juridisk eller ekonomisk rådgivning. Anställningskraven är vanligen examen från högskolan. Uppdragssektorn inrymmer även företag där arbete finns för icke högskoleutbildade, exempelvis vissa områden inom bemanning samt lokalvård. Bemanningsföretagen har expanderat kraftigt under de senaste åren och ser ljust på framtiden. Antalet anställda inom bemanningsföretagens branschorganisation uppgår dock till knappt personer, det vill säga under 1 procent av samtliga sysselsatta. Företag som erbjuder lokalvård gynnas av införandet av skattereduktion för hushållsnära tjänster. Effekten är dock mycket svår att uppskatta. Varuhandeln ser också ljust på framtiden och räknar med att fortsätta öka antalet anställda. Detta gäller både detaljhandeln och partihandeln. 8

10 Det finns också fog för denna optimism eftersom hushållens inkomster stiger kraftigt i år, med drygt 5 procent, och till detta kan läggas att hushållens förmögenhetsställning stärks påtagligt. Transportnäringen gynnas av en stark exportindustri, hög aktivitet inom byggnadsverksamheten och god utveckling av privat konsumtion. Företagen planerar för fler anställda men svårigheterna att få tag på lastbilsförare har ökat. Även kollektivtrafiken går bra och åtminstone i storstadsområdena kan det vara svårt att få tag på bussförare. Tågtrafiken växer och sjöfartsnäringen expanderar genom den höga nivån på världshandeln. Bristen på fartygsbefäl är dock en faktor som hämmar branschen. Flygtrafiken har nu åter kommit på fötter och gynnas av den starka världsekonomin, men området brottas fortfarande med lönsamhetsproblem. Hotell- och restaurangnäringen tillhör de områden som uppvisat den allra kraftigaste sysselsättningsexpansionen under det senaste året, och företagen bedömer att den utvecklingen fortsätter i spåren av hushållens allt större optimism. Inom det privata tjänsteområdet är det bara företagen inom post och telekommunikation som planerar att minska antalet anställda under prognosperioden. Med tanke på de ökade rekryteringsproblemen och det faktum att högkonjunkturen inom både byggnadsverksamheten och industrin har nått toppen, har vi valt att vara något försiktigare än intervjusvaren när det gäller sysselsättningsökningen under prognosåren inom privat tjänstesektor sammantaget. Antalet sysselsatta beräknas öka med personer under år 2007 och med personer under år Återhållsam offentlig sektor Den offentliga tjänstesektorn har ökat sin sysselsättning endast blygsamt under de senaste åren och den ökning som skett har till stor del utgjorts av personer som är anställda inom aktiviteten plusjobb. Arbetsgivarna är också mycket återhållsamma i sina rekryteringsplaner. Detta gäller såväl den primärkommunala sektorn som landstingssektorn. Utvecklingen mot fler privata aktörer inom den offentliga tjänstesektorn fortgår men dessa ingår också i den kommunala konsumtionen eftersom de är skattefinansierade. De kommunala ekonomierna har fortsatt att förstärkas och huvudförklaringen är den snabbt växande sysselsättningen, med en stark ökning av arbetade timmar, som förstärker det kommunala skatteunderlaget. Dessutom har kommunerna genomfört en rad besparingsprogram. Det finns emellertid flera faktorer som verkar återhållande på den kommunala sektorn, bland annat kommande pensionsåtaganden och en insikt om att skatteunderlaget kommer att försvagas om några år. Dessutom 9

11 går ökningen av sysselsättningen och skatteunderlaget hand i hand med en högre löneökningstakt vilket också höjer kommunernas kostnader. Trots allt räknar vi med att den kommunala sektorn växer under prognosåren fastän plusjobben fasas ut år De kommunala verksamheterna utvecklas något olika. Handikappomsorgen fortsätter att expandera påtagligt genom att denna aktivitet styrs genom lag. Barnkullarna ökar påtagligt vilket ökar kraven på kommunerna att bygga ut barnomsorgen, medan förändringen inom äldreomsorgen bedöms komma att bli marginell. Antalet elever i grundskoleålder har minskat kraftigt, vilket lett till stora neddragningar inom grundskolan, medan det omvända gällt inom gymnasieskolan. Vi räknar också med att den demografiska utvecklingen ökar kraven på expansion av sjukvården, och i samma riktning verkar olika medicinska landvinningar. Antalet anställda inom den statliga sektorn bedöms komma att minska under såväl år 2007 som år Bland annat läggs myndigheterna Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten ned. Dessutom har anslaget för personal minskat påtagligt för bland annat Försäkringskassan, AMS och Arbetsmiljöverket. Antalet sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med personer år 2007 och med personer år

12 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 2,0 1,7 4,1 2,9 4,2 4,1 3,3 Antal arbetade timmar, proc föränd. 2-1,3-1,5 0,8 0,6 1,4 1,9 1,6 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 3,2 3,3 2,3 2,7 2,2 1,7 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,0 1,6 Timlön, procentuell förändring 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 4,2 4,4 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,4 1,2 1,4 1,5 1,9 5,2 2,8 Privat konsumtion, procentuell förändring 1,5 1,8 2,2 2,4 2,8 3,5 3,7 Sparkvot, inkl avtalspension 10,6 10,5 9,6 8,7 8,0 9,4 8,7 Kommunernas resultat i miljarder kronor ,8 2,2 13, Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Kalenderkorrigerat blir timökningen 2,0 för 2006 och 2,3 för 2007 samt 1,3 för Resultat före extraordinära poster. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 11

13 Nyckeltal 4 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 5,3 6,0 6,0 5,4 4,8 4,2 1,0 0,6 0,0-0,6-0,6-0,6 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,1 2,4 2,7 3,0 2,0 2,0-0,6 0,3 0,3 0,3-1,0 0,0 Tusental Jord och skog Beräknad sysselsättningsökning för olika branscher Industri Byggnadsverksamhet Offentliga tjänster Privata tjänster Källa: AMS 4 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 12

14 Uppföljning av tidigare prognoser Den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden fortsätter. Efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen växer i hög takt, helt enligt AMS tidigare prognoser. I vårprognosen 2006 förutsågs en uppgång av antalet sysselsatta under år 2006 med personer. Den starka konjunkturen och stigande efterfrågan på arbetskraft fick AMS att revidera upp sin prognos till hösten, då nivån lades på personer. Det visade sig dock vara något i överkant beroende på att sysselsättningstillväxten bromsade in under årets sista månader. Det slutliga utfallet blev personer. I spåren av den förstärkta konjunkturen har ovanligt många tidigare latenta arbetssökande strömmat ut på arbetsmarknaden, och arbetskraftsutbudet har därigenom ökat markant. I vårprognosen 2006 förutsågs ökningen till personer, vilket under hösten justerades upp till Den bokförda uppgången stannade dock vid personer. Den kraftiga ökningen av arbetskraftsutbudet absorberade en stor del av sysselsättningstillskottet, vilket gjorde att arbetslöshetens nedgång blev ganska måttlig. Våren 2006 beräknades den relativa arbetslösheten för året till 5,3 procent. I höstprognosen höjdes nivån till 5,4 procent, vilket också visade sig bli det slutgiltiga utfallet. Även denna gång har således arbetslösheten prognostiserats bäst av arbetsmarknadens grundvariabler. I prognosen för 2007 har vissa justeringar gjorts sedan i höstas. Den då lagda prognosen lade tillväxten av arbetskraftsutbudet 2007 på en mycket hög nivå, en ökning från 2006 med personer. Denna beräkning har emellertid visat sig bygga på en felkälla i SCB:s arbetskraftsundersökning (se närmare i avsnittet Utbudet av arbetskraft), som ger särskilt tydliga utslag när volymen av de arbetsmarknadspolitiska programmen förändras. Därför beräknas arbetskraftstillväxten för 2007 nu dämpas från till Eftersom sysselsättningsprognosen i stort sett ligger fast väntas en markant nedgång av arbetslösheten. Denna väntas i år uppgå till 4,8 procent, att jämföra med höstprognosens värde på 5,4 procent. 13

15 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 5,2 4,8 1 Handelsbanken 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 5,2 4,4 1 Svenskt Näringsliv 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 5,0 5,1 1 TCO 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,2 5,7 LO 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 5,0 5,4 1 Finansdepartementet 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 4,9 4,7 1 Konjunkturinstitutet 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 4,9 4,8 1 OECD 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 4,8 5,3 AMS 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 5,3 4,7 1 Utfall 2 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,4-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 I och med AKU-omläggningen andra kvartalet 2005 har det skett ett tidsseriebrott ifråga om arbetslöshetsnivån. Utfallen fram till 2004 bygger på det gamla AKU, medan utfallen från 2005 bygger på det nya. 14

16 Internationell översikt Världsekonomin fortsatt positiv Den globala ekonomin har vuxit starkt fyra år i rad. Under 2006 ökade tillväxten i världen med starka 5,4 procent 5, vilket sammanhängde med en fortsatt låg inflationstakt och en låg räntenivå, men framför allt med en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Kina och Indien. Utsikterna för 2007 och 2008 pekar på en god utveckling då flertalet indikatorer är starka, och lagda prognoser för världsekonomin ger ett robust intryck. Den senaste prognosen från Världsbanken (IMF) är ett exempel på detta och den räknar med en global tillväxt på nästan 5 procent under 2007, trots att den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna fortsätter att dämpas. Det är en förväntad stark utveckling i Sydostasien och i Europa som denna gång påtagligt motverkar effekterna på världsekonomin från nedgången i Förenta staterna. Det finns emellertid flera osäkerhetsmoment i världsekonomin framöver varför vi valt att vara något försiktigare än exempelvis Världsbanken. Den globala BNP-tillväxten skattas till 4,7 procent 2007 och cirka 4,5 procent 2008, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på 3,8 procent 6. 7 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2007 och 2008 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: AMS, IMF, KI 5 Enligt världsbankens (IMF) senaste prognos, hämtat från SCB-indikatorer nummer 4. 6 Perioden 1970 till

17 Avtagande ekonomisk aktivitet i Förenta staterna Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna saktade in rejält under första kvartalet Förklaringen var en påtaglig försvagning av investeringskonjunkturen och en relativt svag utveckling för exportföretagen. Den privata konsumtionen förblev däremot stark. BNP-tillväxten mellan fjärde kvartalet 2006 och första kvartalet 2007 uppgick till endast 1,3 procent säsongrensat och uppräknat till årstakt, vilket innebär att tillväxten varit svag och i avtagande i fyra kvartal i följd. Inköpschefsindex studsade dock upp i april för både industrin och privata tjänster. Under maj förblev omdömet om industrin oförändrat medan en ytterligare förbättring skedde för privat tjänstesektor. Detta kan innebära att tillväxten under andra kvartalet blir högre än under första kvartalet. BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Byggandet försvagas i Förenta staterna Det som överraskar i den amerikanska ekonomin är hushållens goda konsumtionsvilja, trots att räntan stigit. Hushållen har ett negativt sparande, det vill säga att de konsumerar mer än vad de får in i inkomster, och till detta skall läggas att bostadsbyggandet försvagats i snart ett års tid och att utvecklingen av byggnadstillstånd indikerar att nedgången fortsätter åtminstone under 2007, se kommande bild. Som också framgår av bilden nedan föll indexet kraftigt för aktiviteten inom bostadsmarknaden förra året, men det har stabiliserats på en låg nivå sedan slutet av 2006 och under de fyra första månaderna Det tyder på att anpassningen på bostadsmarknaden kommit en bra bit på väg. En tumregel är att det finns ett klart samband mellan fastighetspriser och privat konsumtion, och utvecklingen av bostadsbyggandet indikerar att priserna på småhus och lägenheter bör vara inne i en pe- 16

18 riod av dämpning eller minskning 7. Det finns dock ingen entydig bild när det gäller utvecklingen av bostadspriserna. De har enligt vår bedömning fortsatt uppåt men ökningstakten har bromsat in. Detta bör påverka utvecklingen av den privata konsumtionen framöver, och denna utgör hela 70 procent av BNP-värdet. Det som hittills upprätthållit en stark privat konsumtion är en stark arbetsmarknad, bra reallöneutveckling och stigande börskurser. Det mesta talar för att arbetsmarknaden försvagas under loppet av 2007 och 2008 och risken är överhängande att börsen upplevs som alltmer osäker. Allt detta sammantaget talar för att hushållen ökar sitt sparande och drar ned på konsumtionen under prognosperioden. Tusental 2500 Aktiviteten i byggsektorn i USA Aktivitet i byggsektorn Byggnadstillstånd Aktivitetsindex Källa: EcoWin Låg arbetslöshetsnivå i Förenta staterna Företagens vinstnivå som varit god bedöms komma att dämpas något framöver och det kan komma att påverka näringslivets investeringar. Kapacitetsutnyttjandet är dock högt i utgångsläget liksom vinstnivån vilket ändå talar för att investeringsnivån inte nödvändigtvis behöver komma att försvagas framöver, men inkluderas bostadsinvesteringarna till näringslivets investeringar blir investeringskonjunkturen ganska svag under både 2007 och Det mesta talar för att dollarn försvagas ytterligare, vilket gynnar amerikansk exportindustri. Dessutom dämpas importen vilket är gynnsamt eftersom Förenta staterna har ett gigantiskt bytesbalansunderskott. Utvecklingen leder till att exportnettots bidrag till BNP-tillväxten stärks. Det finns mycket som talar för att den amerikanska centralbanken börjar sänka sin styr- 7 Det finns olika uppfattningar kring kopplingen huspriser och privat konsumtion. Det finns hypoteser att detta samband har försvagats. 17

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Ura 2005:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 AMS Torbjörn Israelsson Magnus Ericson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer