Uppföljning av Karlstads kommuns tillväxtstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av Karlstads kommuns tillväxtstrategi"

Transkript

1 Uppföljning av Karlstads kommuns tillväxtstrategi Dnr KS Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg. 8 karlstad.se Tel: Fax: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr KS sid 2 (44) Sammanfattning Karlstads kommuns tillväxtstrategi innehåller övergripande mål till och med år 2020 och delmål till och med år I denna rapport gör vi en avstämning av hur vi hittills arbetat för att nå målen. Arbete pågår för att nå målen inom tillväxtstrategins alla insatsområden och generellt kan sägas att vi är på god väg mot att nå både delmål och övergripande mål. Kommunen växer med nästan 700 personer om året. När vi frågar Karlstadsborna svarar de i högre grad än många andra att de trivs i sin kommun och det är många som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta hit. Vi har en fortsatt hög utbildningsnivå och det startas relativt många nya företag. Karlstad har ett relativt bra företagsklimat, men vi kan bli ännu bättre. Allt fler väljer att resa kollektivt och vi anses vara en bra stad att cykla i. Vi arbetar för att få igenom långsiktiga lösningar för infrastrukturen. Det behövs. Det går bra både för besöksnäringen och för handeln - omsättningen för båda ökar mer än för riket som helhet och den ekonomiska tillväxttakten är även den högre i Karlstad än för riket som helhet. Planberedskap för bostäder finns, men det kan behöva byggas lite mer. Vid lågkonjunktur drabbas ungdomar och utrikes födda hårdare än andra grupper, något vi också ser i Karlstad och som vi arbetar för att förebygga. I länet ligger vi långt framme med systematik för kompetensmatchning och vi är bäst i Sverige på ung företagsamhet.

3 Dnr KS sid 3 (44) Innehåll Karlstads kommuns tillväxtstrategi... 4 Målgrupper för tillväxt... 4 Jämställdhet och mångfald... 4 Basår... 4 Jämförelser... 5 Uppföljning Livskvalitet Befolkningstillväxt Bostäder Attraktiv stad Besöksnäring Tillgänglighet Persontransporter IT-infrastruktur Godstransporter Näringsliv och innovativa miljöer Sysselsättning Näringslivsklimat Verksamhetsmark Kompetens och utbildning Utbildningsnivå Universitet och studenter Kompetensmatchning Entreprenörskap...44

4 Dnr KS sid 4 (44) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Rapport Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Karlstads kommuns tillväxtstrategi Karlstads kommuns tillväxtstrategi antogs i kommunfullmäktige år Strategin är tre en av tre hållbarhetsstrategier, där de andra två är folkhälsostrategin och miljö- och klimatstrategin. Strategierna bygger på de tre begreppen ekonomisk, social respektive ekologisk hållbarhet. I strategierna bryts de övergripande målen i strategisk plan ned i mer detaljerade mål, delmål, som ett stöd i styrningen. De övergripande målen gäller t o m år 2020 och delmålen t o m år De övergripande målen i strategisk plan följs upp årligen och redovisas i årsredovisningen. Vi följer även upp delmålen i strategierna årligen som stöd för fortsatta prioriteringar. Varje år gör vi en lite djupare uppföljning av en av strategierna och under hösten och vintern 2012 har vi tittat lite extra på hur vi så här långt arbetat för att nå målen i tillväxtstrategin. I tillväxtstrategin återfinns de insatsområden som kommunen ska prioritera i det ekonomiska tillväxtarbetet och som ska bidra till att visionen Livskvalitet Karlstad nås. De fyra insatsområdena är: 1. Livskvalitet 2. Tillgänglighet 3. Näringsliv och innovativa miljöer 4. Kompetens och utbildning. Målgrupper för tillväxt Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är ett av kommunens viktigaste mål. Härutöver ska tillväxtarbetet fokusera särskilt på studenter, människor med konkurrenskraftig kompetens och besökare. I föreliggande rapport kommenteras särskilt dessa målgrupper där det är tillämpligt. Jämställdhet och mångfald Kommunen har ett uppdrag att särskilt följa jämställdhetsaspektens roll i uppföljningar. I föreliggande rapport kommenteras särskilt jämställdhetsrespektive mångfaldsaspekten där det är tillämpligt och där de mått vi använder går att få nedbrutna på dessa faktorer. Basår Basår i uppföljningen är år 2008.

5 Jämförelser Vi jämför oss där det är tillämpligt med riket, med gruppen större städer och/eller med ett antal utvalda jämförelsekommuner (i fallande storleksordning): Linköping, Örebro, Jönköping, Sundsvall, Gävle, Växjö, Luleå och Kalmar. Dnr KS sid 5 (44)

6 Dnr KS sid 6 (44) Uppföljning 1 Livskvalitet 1.1 Befolkningstillväxt Övergripande mål Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. År 2011 var antalet invånare i Karlstads kommun personer. Det innebar en ökning med 656 personer sedan år Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen sedan år 2008 har varit 692 personer. (Källa: SCB) År 2011hade Karlstad en procentuell ökning om 0,8 procent. Det var något över snittet jämfört med gruppen större städer som hade 0,7 procent. Av våra jämförelsekommuner var det bara Örebro som hade en högre procentuell tillväxt. Mellan åren ökade befolkningen i Karlstads kommun med drygt 2,8 procent. En siffra som kan vara intressant i sammanhanget är ökningen för åldersgruppen år. I Karlstad ökade åldersgruppen under åren med 2,3 procent. Även här ligger Karlstad relativt högt jämfört med gruppen större städer som under samma period ökade med 1,9 procent.

7 Dnr KS sid 7 (44) (Källa: SCB) Den genomsnittliga tillväxttakten för befolkningen år är i linje med målet. Studenter, besökare och människor med konkurrenskraftig kompetens är uttalade målgrupper i tillväxtarbetet. Det går inte att säga om dessa målgrupper återfinns i den befolkningsökning som skett.

8 Dnr KS sid 8 (44) 1.2 Bostäder Övergripande mål Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Karlstads kommun ska upprätthålla en planberedskap för 500 bostäder årligen. I årsskiftet 2012/2013 fanns det planberedskap för bostäder i kommunen. Nyproduktionen i Karlstad ska under en femårsperiod bestå av blandad bebyggelse som innebär varierade bostadstyper och upplåtelseformer. År 2011 byggdes 225 bostäder. Av dessa var 145 i flerbostadshus och 80 i småhus 1. Av lägenheterna var 80 bostadsrätter och 65 hyresrätter. Av småhusen var 26 äganderätter och 54 bostadsrätter. (Källa: SCB) Över tid ligger produktionen av småhus någorlunda konstant, medan produktionen av flerbostadshus varierar. Det gör att fördelningen boendeformerna mellan varierar över tid. Av de byggda flerbostadshusen varierar vidare upplåtelseformen kraftigt över tid. Sedan år 2008 har fördelningen varierat från som mest nästan 100 procent hyresrätter (år 2009) till som minst cirka 30 procent (år 2008). År 2011 var knappt hälften av de nybyggda lägenheterna hyresrätter. 1 I begreppet småhus ingår fristående villor, parhus, radhus och kedjehus.

9 Dnr KS sid 9 (44) Av planberedskapen avser flerbostadshus och 326 småhus. Av dessa ligger drygt 90 procent inom Karlstads tätort och resterande knappa 10 procent i kommunens övriga tätorter. I alla tätorter finns byggrätt för småhus och i Karlstad, i Vålberg/Edsvalla samt i Skattkärr finns även byggrätt för flerbostadshus. Knappt hälften av alla outnyttjade byggrätter ligger på kommunal mark. I genomsnitt har det byggts 248 bostäder per år sedan år et färdigställda bostäder är beroende av att slutsamråd skett, något som inte alltid sker för fristående villor, varför denna siffra kan vara något missvisande. De bostäder som syns i statistiken år 2011 har byggts framför allt på Råtorp, Zakrisdal, Knappstad och i Romstad-Strand. Ett annat mått som kan vara intressant är antalet beviljade bygglov. et säger förvisso inte så mycket om antalet färdigställda bostäder dels utnyttjas inte alla och dels söks bygglov för annat än själva uppförandet men vi vet att det finns ett samband mellan antalet beslutade bygglov, läget på bostadsmarknaden och tillväxten i Karlstad. et bör därför mer ses som en temperaturmätare. År 2012 beviljades bygglov för totalt 162 bostäder. Av dessa avsåg 133 lägenheter (Tyggårdsviken och Norrstrand) och 29 småhus. Av enbostadshusen är tre fjärdedelar inom detaljplanelagt område. et kan även bli missvisande beroende av på vilken sida årsskiftet större bygglov beviljas. Till exempel beviljar kommunen i januari år 2013 bygglov för ytterligare 60 hyresrätter på Tolvmansgatan. Jämfört med våra jämförelsekommuner hamnar Karlstad något över genomsnittet när det gäller antalet färdigställda bostäder i förhållande till folkmängden. I Karlstad har det åren byggts i snitt 2,7 nya bostäder per invånare. Av de jämförelsekommuner som är befolkningsmässigt större än Karlstad har Linköping och Örebro haft en högre genomsnittlig bostadsproduktion, och av de jämförelsekommuner som är befolkningsmässigt mindre än Karlstad har både Växjö och Kalmar haft en högre genomsnittlig bostadsproduktion. (Källa: SCB)

10 Dnr KS sid 10 (44) Karlstad kommun bjöd år 2012 in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag, i syfte att gå igenom planläget i kommunen. Tanken är att detta arrangemang ska återkomma årligen. Internt arbetar vi med att korta ner processen från det att ett uppdrag påbörjas till dess att marken kan börja bebyggas och vi har utfärdat servicegarantier som innebär att man ska kunna få planbesked inom tre månader och att husutstakning ska ske inom fem arbetsdagar. Kommunen har i uppdrag att utreda vilka strandnära lägen på landsbygden som kan vara lämpade för utökad bostadsbebyggelse, så kallade LIS-områden. Vi har också i uppdrag att utarbeta en plan för hur vi ska kunna säkerställa blandad bebyggelse, både avseende bostadsform och upplåtelseform och vi arbetar för att utöka kapaciteten på de allmänna VA-systemen. Kommunen tar fram program och detaljplaner som möjliggör seniorboenden i flera av kommunens mindre tätorter. Vi har kartlagt yttre boendemiljöer i anslutning till våra trygghets- och vårdboende och vi har arbetat med socioekonomiska analyser på stadsdelsnivå. Fram till och med år 2012 överstiger planberedskapen målet. Över tid varierar såväl bostadstyper som upplåtelseformer. Trots att det finns möjlighet att bygga drygt bostäder genom redan lagakraftvunna detaljplaner finns en fortsatt hög efterfrågan på nya detaljplaner från byggintressenternas sida. Olika förklaringar kan vara att attraktiviteten på platserna inte är tillräckligt hög, att efterfrågan påverkats av konjunkturen eller att äldre planer upplevs som alltför styrande. Attraktiva lägen i Karlstad innebär ofta älv-, Väner- och/eller centrumnära lägen. För att möjliggöra fortsatt bostadsproduktion i de områden som vi får signaler om att marknaden efterfrågar, finns det behov av att konkretisera riktlinjerna i kommunens översvämningsprogram. Detta så att både interna och externa intressenter ska ha något att förhålla sig till gällande vad som anses vara acceptabla risknivåer. I syfte att få en mer tillförlitlig statistik över antalet färdigställda bostäder kan det behövas någon form av rutin för att säkerställa att slutsamråd sker för alla byggda bostäder. Ansvar för att begära slutsamråd ligger på den som bygger och idag begär inte alla som bygger fristående villor slutsamråd, varför dessa kan missas i statistiken.

11 Dnr KS sid 11 (44) 1.3 Attraktiv stad Övergripande mål Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Det sammanfattande betygsindexet för hur medborgarna bedömde Karlstads kommun som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index - NRI) i 2012 års medborgarundersökning blev 70. (Källa: SCB) På frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad fick vi i samma undersökning ett index om 78. (Källa: SCB)

12 Dnr KS sid 12 (44) Spridningen för NRI var med ett genomsnittsindex om 61. Det var 115 kommuner som deltog i undersökningen. Karlstad hade ett högre NRI än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra kommuner av samma storleksklass och ett högre index än de av våra jämförelsekommuner som deltog i undersökningen. Vi hamnade högt bland annat för delfaktorerna rekommendation, utbildningsmöjligheter och kommunikation och vi var bäst i klassen för fritidsmöjligheter. De som bott i Karlstad lägst tid ger högst NRI. Sammantaget var det ingen större skillnad varken på hur olika åldersgruppers svarade eller hur män och kvinnor svarade. De som bor i kommunens centralort är nöjdast. Spridningen för index om rekommendation att flytta till kommunen var med ett genomsnittsindex om 65. Karlstad hade ett högre index än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra kommuner av samma storleksklass och ett högre index än de av våra jämförelsekommuner som deltog i undersökningen. De som endast bott i Karlstad i 0-2 år är de som i störst utsträckning rekommenderar andra att flytta hit. Medborgarundersökningen har gjorts tre gånger sedan basåret i denna uppföljning. Index varierar något över tid, men variationen är inte större än att den ryms inom felmarginalen. Karlstads kommun arbetar med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter och tätortscentra. I centralorten har Löfbergskajen byggts om och vi utvecklar älvstråket längs Älvgatan, Residensparken och Museigatan. En ny undersökning om medborgarnas syn på Karlstads stadskärna ska genomföras. Vi arbetar för att klottret ska minska och vi eftersträvar att såväl Karlstadsbor som besökare ska uppleva kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva. Vi har också i uppdrag att ta fram en stadsbyggnadsvision. Utifrån svaren på medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Det övergripande målet delas med folkhälsostrategin. Här kommenteras enbart de delar som berör tillväxtstrategins insatsområden. Centrumhandeln ska öka och följa samma takt som den totala omsättningsökningen i Karlstad. Handelns totala omsättningsökning under perioden var 16 procent. Motsvarande omsättningsökning för centrumhandeln var 14 procent.

13 Dnr KS sid 13 (44) Centrumhandeln utgjorde år 2008 drygt 27,7 procent av den totala handeln. Eftersom utvecklingen varit något svagare för centrumhandeln har denna andel år 2011 minskat till knappt 27,2 procent. År 2009 var det en märkbar nedgång totalt för handeln i kommunen. Under detta år hade centrumhandeln negativ tillväxt och i Haga var nedgången procentuellt sett störst. En förklaring kan vara att besökare kan ha svårt att hitta till Haga, som tydligare kan vävas ihop med stora torget. Karlstad hade under perioden en större omsättningsökning än riket som helhet som under perioden ökade med knappt 9 procent. Centrumhandeln har inte ökat i riktigt samma takt som den totala omsättningsökningen i Karlstad. Sedan mätningen gjordes har Välsviken tillkommit som handelsområde års siffror bör börja visa om och hur denna etablering påverkat den relativa omsättningen i centrum.

14 Dnr KS sid 14 (44) 1.4 Besöksnäring Övergripande mål Besöksnäringen ska utvecklas. Den totala omsättningen och sysselsättningen inom turismnäringen i Karlstad ska öka med 60 procent från 2008 till och med Den totala turismomsättningen i Karlstad ökade mellan år 2009 och år 2011 med 16 procent. (Källa: TEM) Under samma period ökade sysselsättningen med 13 procent. (Källa: TEM)

15 Dnr KS sid 15 (44) Omsättningsökningen i riket under motsvarande period var 2 procent. et för sysselsättning är antal årsarbeten, ett mått som beräknas utifrån omsättningssiffrorna. Differensen i ökningarna för omsättningen respektive årsarbeten kan förklaras av att det krävs en allt högre omsättning för att klara de årliga löneökningarna. Hotellen står för 48 procent av den totala turismomsättningen. Störst beläggning är det under sommarmånaderna. Omsättningen inom hotell, restaurang, shopping och bensin överstiger rikssnittet. När shopping och konsumtion beräknas för turismen ingår varken intäkter från inresande från regionen eller från gränshandeln. Shopping är alltså ingen reseanledning, men när man är här handlar man. Kommunen har inom ramen för regionens projekt Attraktiva Värmland genomfört en värdskapsutbildning både internt och som erbjudande till besöksnäringen. Arbete pågår med en plan för skärgårdsutveckling. Arbetet med att utveckla I2- skogen har även det påbörjats, vandringslederna på Jäverön har rustats upp och vi har ökat tillgängligheten till skärgården längs båtbussrutten till Kristinehamn. Vi håller på att öka antalet lättillgängliga och intressanta natur- och strövområden och skärgårdsmiljöer. Vi håller vidare på att ta fram ett gemensamt platsvarumärke och vi kommer att bättre samordna information och marknadsföring av Karlstad som både besöks- och eventstad. Marknadsföring har via Visit Sweden skett på de norska, spanska och kinesiska marknaderna och vi samverkar med andra aktörer för att bibehålla och utveckla kultur- och nöjeslivet. Vi har deltagit arbetet med att ta fram en regional kulturplan. Beräkningssättet för mätmetoden för turismomsättningen, TEM, ändrades år 2008, vilket omöjliggör en jämförelse över hela perioden. Vi kan alltså se att omsättningen ökar, men inte om den gör det i tillräcklig takt för att nå det ursprungliga målet. De siffror som nämns i tillväxtstrategin blir på grund av de ändrade beräkningsgrunderna inte längre relevanta. Vi tar fasta på utvecklingen som skett från och med år Når Karlstad målen innebär det att vi behåller vår marknadsandel. Ska positionen förstärkas behöver målen överträffas. Besökarna är en prioriterad målgrupp i tillväxtarbetet. Det är svårt att avgöra om utvecklingen inom besöksnäringen har inverkan på befolkningstillväxten. Besöksnäringen i Sverige växer. Exportvärdet överstiger vida många av våra basnäringar och det skapas många jobb, jobb där ungdomar och utrikes födda kan

16 Dnr KS sid 16 (44) få sitt första arbete. Besöksnäringen är en tillväxtbransch och bör även lokalt hanteras därefter. De totala skatteintäkterna inom turismnäringen ska öka med 35 procent från år 2008 till år Skatteintäkterna ökade mellan år 2010 och år 2011 med 17 procent. - Metoden för beräkning av skatteintäkter ändrades år Vi kan alltså på samma sätt här se att intäkterna ökar, men inte om det sker i tillräckligt takt för att uppnå det ursprungliga målet. De siffror som nämns i tillväxtstrategin blir på grund av de ändrade beräkningsgrunderna inte längre relevanta. Vi tar fasta på utvecklingen som skett från och med år Den nya metoden att beräkna skatteintäkter anses vara mer tillförlitlig. Kommunen ska vara den fjärde största evenemangsstaden i Sverige. Det finns inget mått som mäter rangordning evenemangsstäder emellan. Ett mått som kan vara intressant är antal hotellövernattningar, som används som mått på destinationsstorlek. Karlstad var år 2011 den sjunde största destinationen för den totala turismen. (Källa: SCB)

17 Dnr KS sid 17 (44) Delar man upp övernattningsstatistiken vidare ser vi att Karlstad är den femte största destinationen för utländska besökare och den tredje största destinationen för kinesiska besökare. Karlstad är den fjortonde största destinationen för svenska besökare Mellan åren 2008 och 2011 ökade antalet hotellövernattningar i Karlstad med 14 procent. I riket som helhet ökade antalet hotellövernattningar under samma period med 8 procent. Motsvarande siffra för de tjugo turistiskt sett största städerna var 11 procent. Jämfört med de av våra jämförelsekommuner som är med bland de nämnda tjugo största är det bara Örebro som under perioden haft en större ökning än Karlstad, men Karlstad har å andra sidan år 2011 fler hotellnätter än både Örebro, Linköping och Sundsvall som alla är större befolkningsmässigt. Endast Jönköping hade år 2011 fler hotellövernattningar. En annan intressant faktor i sammanhanget är Karlstad CCC betydelse för besöksnäringen. Sedan öppnandet har besök 2 gjorts på konsert- och kongressanläggningen. Av dessa var cirka mötesdeltagare och cirka besökte konserter och teaterföreställningar. Mötesdeltagarna utgjorde 60 procent av besökarna men stod för 73 procent av omsättningen. Beräknat på den totala omsättningen motsvarar Karlstad CCC 20 årsarbeten. Vi vet inte vilken rangordning vi har bland evenemangsstäder, men år 2011 var Karlstad den sjunde största destinationen sett till den totala turismen. Effekterna av Karlstad CCCs öppnande bör synas i 2012 års övernattningssiffror. 2 Not: Till skillnad från övriga redovisade siffror för besöksnäringen inkluderar statistiken för CCC även Karlstadsborna.

18 Dnr KS sid 18 (44) 2 Tillgänglighet Övergripande mål Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. 2.1 Persontransporter Bättre möjligheter till rörlighet i anslutning till arbetet och/eller på fritiden inom Karlstad samt mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland med kollektiva transportmedel. År 2012 gjordes drygt 6,2 miljoner resor med Karlstadsbuss. (Källa: Karlstadsbuss) År 2011 gjordes resor med Värmlandstrafik till och från Karlstad.

19 Dnr KS sid 19 (44) (Källa: VTAB) Reseantalet med Karlstadsbuss har sedan år 2008 ökat varje år. Under perioden har resandet med Karlstadsbuss ökat med totalt 21 procent. Ökningen det senaste året var 3 procent. De som reser gör fler resor per år och allt fler reser regelbundet med Karlstadsbuss. År 2012 var andelen Karlstadsbor som reser med Karlstadsbuss som huvudsakligt färdmedel (marknadsandelen) 15 procent. Resandeökningen med Karlstadsbuss beror till största delen på ökad turtäthet, nytt linjenät och marknadsföring. Karlstadsbuss toppar listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Resandeantalet med Värmlandstrafik till och från Karlstad har även det ökat varje år sedan år års siffror har inte kommit än, men under perioden ökade antalet resande med Värmlandstrafik till och från Karlstad med 11 procent. Kollektivtrafikens andel av pendlarna till Karlstads är knappt 12 procent. Det är ungefär samma siffra för kollektivtrafikens marknadsandel i hela länet, en siffra som mellan åren 2010 och 2011 låg stilla. Karlstads kommun planerar för ett snabbstråk för buss (Karlstadsstråket). Vi har också i uppdrag att utveckla bytespunkter för byte av transportslag för persontransporter, något som görs dels inom ramen för Karlstadsstråket och dels i förslag till ny trafikplan. Vidare ska kollektivtrafiken till kommunens mindre tätorter utvecklas och möjligheterna med stadstrafik till Skattkärr utredas. Vi har med planer för tågstopp i Skåre, Skattkärr och Vålberg i översiktsplanen. Från och med år 2013 drivs stadstrafiken med biogas. Att andelen resande med kollektivtrafiken inom Karlstad har ökat, antas bero på att möjligheterna till rörlighet förbättrats. Nuvarande sätt att beräkna resandesiffror inom Värmlandstrafiken baseras på ett antagande om en fast kollektivtrafikandel och vi kan därför inte dra samma slutsats för den regionala trafiken. Resandesiffrorna har hittills beräknats utifrån ett antal olika parametrar och är därför till viss del skattningar. Både Karlstadsbuss och Värmlandstrafik har nyligen infört ett nytt biljettsystem, som kommer att göra det lättare att följa utvecklingen av resandet. Resvaneundersökningar görs vart tionde år. Den senaste gjordes år Säkra, bekväma och miljömässigt hållbara kommunikationer till Stockholm, Oslo och Göteborg på mindre än två timmar samt länets kommunhuvudorter och Örebro på mindre än en timme.

20 Dnr KS sid 20 (44) Karlstad Stockholm 2 timmar och 15 minuter. Karlstad Oslo 3 timmar och 3 minuter. Karlstad Göteborg 2 timmar och 21 minuter. Karlstad Örebro 1 timme och 37 minuter. Till Arvika, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn, Storfors, Sunne och Säffle tar det mindre än en timme med kollektiva färdmedel. Till Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Torsby och Årjäng tar det mer än en timme 3. Restiden interregionalt har under de senaste åren varit tämligen konstant, förutom sträckan Karlstad Göteborg där det nya dubbelspåret Trollhättan Göteborg avsevärt minskat restiden. Även restiden till Stockholm har kortats något. Regionalt går det att resa kollektivt under en timme till hälften av länets kommunhuvudorter. Till Filipstad och Munkfors åker man buss på lite drygt en timme och till resterande kommunhuvudorter åker man buss, tåg alternativt kombinationen buss och tåg, på cirka 1 timme och 30 minuter. Karlstads kommun, Region Värmland och Trafikverket arbetar tillsammans i projektet Tåg i tid som ska ge pålitligare tågtrafik i framtiden och vi bedriver samtidigt i samarbete med Region Värmland och näringslivet lobbyarbete för att få in satsningen i den nationella planen för transportinfrastruktur. Kommunen har ansvar för den del i projektet som handlar om detaljplaneändringar kring Karlstad C. Vi arbetar också tillsammans med Trafikverket för en utbyggnad av E18 västerut. Mäter vi restider med tåg och/eller buss är vi inte framme vid restidsmålen för varken regionalt eller interregionalt resande. Resvaneundersökningar görs vart tionde år. Den senaste gjordes år Kommunen ska ha en helhetssyn och god samverkan mellan persontransport- och bebyggelseplanering. Det finns inget lämpligt mått för delmålet. 3 Alla redovisade restider avser kortast restid vardagar med tåg eller buss från Karlstad enligt gällande tidtabell i januari 2013.

21 Dnr KS sid 21 (44) Förutsättningar för balansering av transportsystemet utifrån restidskvoter finns med i översiktsplanen och frågan om restidskvoter finns med i planprocesserna, men systematik saknas. Eftersom systematik saknas är det svårt att avgöra i vilken grad målet nås. Det kan finnas behov av någon form av systematik för att säkra att restidskvoter finns med som en faktor i ett tidigt skede i relevanta planprocesser. Även resandestatistik från kollektivtrafiken borde kunna ge bra underlag i samhällsplaneringen och bör även det rutinmässigt ingå i relevanta planprocesser. En systematik ger oss också en möjlighet att följa måluppfyllelsen över tiden. Utveckla attraktiva gång- och cykelförbindelser inom och mellan tätorter/stadsdelar. Det finns idag 23 mil sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad, en ökning med 2 mil de fem senaste åren. År 2012 passerade cyklister någon av de två mätstationerna, en ökning med drygt cyklister, eller drygt 15 procent, sedan år Den ökning som skett av antal cyklister vid Sandbäcksgatan beror till stor del på att en utbyggnad gjort cykelbanan till Skåre sammanhängande. I förslaget till ny trafikplan föreslås i enlighet med kommunens uppdrag att befintligt cykelnät görs sammanhängande. Vi för en dialog med Trafikverket om att förbättra cykelförbindelserna till kommunens stadsdelar, tätorter och kranskommuner och kommunen deltar i framtagandet av en regional cykelplan. Karlstad deltog för första gången 2012 i Cykelfrämjandets jämförande granskning. Här slås fast att Karlstads totalt cirka 2,9 meter cykelväg per invånare är klart över genomsnittet bland de 33 deltagande kommunerna. Karlstad placerade sig på fjärde plats av 33. Kommunen kommer att börja använda en ny metod för utvärdering och kvalitetsförbättring för arbetet med cykeltrafik. Resultaten kommer även att bli jämförbara med andra städer.

22 Dnr KS sid 22 (44) Utveckla flygtrafiken på Karlstad Airport avseende linje- och chartertrafik till sex avgångar/dag till en internationell hub samt minst två charterdestinationer på vintern och fyra på sommaren. Karlstad Airport har sex avgångar/dag till en internationell hub, två charterdestinationer på vintern och fem på sommaren. Vi har år 2012 tre avgångar per dag till vardera Arlanda och Kastrup och det bästa charterprogrammet hittills både sett till antal destinationer och antal flygstolar. Vi har dessutom linjeflyg till ytterligare tre destinationer. Flygbussar finns till Ryanairs ankomster/avgångar och anropsstyrd flygbuss erbjuds till övrig reguljärtrafik. Digitala skärmar med ankomst- och avgångstider finns på strategiska platser i Karlstad. Restiden till Arlanda är 50 minuter och till Kastrup 1 timme och 55 minuter. Målet är uppfyllt. -

23 Dnr KS sid 23 (44) 2.2 IT-infrastruktur 100 procent täckning av bredband med en kapacitet på 10 Mbit och 90 procent täckning med en kapacitet på 100 Mbit, enligt den nationella Bredbandsstrategin. I Karlstads kommun hade år 2011 drygt 92 procent täckning av bredband med en kapacitet på minst 10 Mbit och knappt 58 procent hade täckning av bredband till minst 100 Mbit. Arbete med att skapa förutsättningar för bra fiberuppkopplingar på landsbygden i Karlstadsregionen pågår genom projektet Fiber till byn. Projektet skapar förutsättningar för bredbandsutbyggnad i kommunerna Grums, Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad. Karlstads Stadsnät erbjuder sina abonnenter upp till 100 Mbit. Målet är ännu inte nåtts. -

24 Dnr KS sid 24 (44) 2.3 Godstransporter Andelen godstransporter med lastbil till och från Karlstad ska minska genom förbättrade förutsättningar för intermodala transporter. Den godsvolym Vänerhamn hanterar har under de senaste åren legat ganska stabilt runt 1,5 miljoner ton. Transportsätten varierar något över tid, med en tendens till att andelen sjögods minskat till förmån för bil- eller järnvägsgods. Det går inte att se om gods transporteras via bil eller järnväg. Omfördelningen kan bero på att sjötransporterna, till skillnad från bil och järnväg, bär sina egna kostnader. En annan faktor som påverkar är att sjöfarten är beroende av hur aktiva operatörerna är och hur många båtar som finns att tillgå, något som kan variera över tid. En nyligen gjord kapacitetsanalys visar att godsvolymerna för alla transportslag kommer att öka. Kapacitetsvinster kan göras genom överflyttningar till transportslag där kapacitet finns, till exempel till sjötransporter - förutsatt att frågan om slussarna kan lösas. Som en del i att bibehålla Vänersjöfarten väl sammankopplad med landsvägs- och järnvägstrafik föreslår analysen att det byggs en kombiterminal vid Välsviken och ny järnväg från Välsviken till Karlstad hamn. Vi har inte statistik så att vi kan följa andelen godstransporter med bil relativt andra transportslag över tid. Godsutredning och kapacitetsutredning ingår i det med Region Värmland och Trafikverket gemensamma projektet Tåg i tid. God framkomlighet för godstransporter till viktiga regionala, nationella och internationella målpunkter såsom hamnar, godsterminaler och större industrier. Vi har ännu inte genomfört några mätningar som kan ge svar på hur tillfredsställande framkomligheten upplevs. Vi kommer att tillsammans med Trafikverket och Region Värmland under år 2013 genomföra både intervjuer med godstransportörer och en anpassad resvaneundersökning, något som kommer att ge oss underlag för analys.

25 Dnr KS sid 25 (44) Kommunen har i uppdrag att ta fram en godstransportstrategi. Detta görs inom ramen för projektet Tåg i tid. Eftersom vi inte ännu inte genomfört några mätningar kan vi inte att säga något om måluppfyllelse. -

26 Dnr KS sid 26 (44) 3 Näringsliv och innovativa miljöer 3.1 Sysselsättning Övergripande mål Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Antalet förvärvsarbetande beräknas på dagbefolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre. Målet utgår ifrån 2008 års siffror. Då hade personer sin arbetsplats i Karlstads kommun. Målet innebär att denna siffra ska ha ökat till lite drygt personer år År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, är motsvarande siffra , det vill säga en ökning med 1200 personer, eller cirka 2,5 procent på tre år. För att hålla takten bör antalet förvärvsarbetande öka med i genomsnitt 1 procent per år. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under den period vi tittar på gick antalet ner något år 2009, men återhämtningen påbörjades redan år Denna trend ser likadan ut både i riket som helhet och i våra jämförelsekommuner. En annan siffra som är intressant i sammanhanget är förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av den arbetsföra befolkningen i åldern år som förvärvsarbetar. År 2011 var förvärvsfrekvensen 75,2 procent. Karlstad ligger under såväl rikssnittet om 76,8 procent som genomsnittet bland våra jämförelsekommuner om 76,4 procent. En förklaring kan vara att vi i Karlstad har många studenter. En annan förklaring kan vara att vi har viss utpendling till Norge, något som inte syns i statistiken. År 2008 var det 75,8 procent som förvärvsarbetade och trots en upphämning ifrån år 2009 då motsvarande siffra var 72,9 procent hade Karlstad år 2011 inte riktigt hämtat in nedgången.

27 Dnr KS sid 27 (44) (Källa: SCB) Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och vi har drygt 31 procent inpendlare i förhållande till dagbefolkningen och cirka 18 procent utpendlare i förhållande till nattbefolkningen. I den siffran ingår alltså inte pendlingen till Norge. Karlstad har en mycket hög grad av inpendling jämfört med våra jämförelsekommuner och vi ligger högt även vad gäller inpendlingen. (Källa: SCB)

28 Dnr KS sid 28 (44) (Källa: SCB) Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. Det vi däremot kan se är att i Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 haft en bättre utveckling än för männen - som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 år nivå. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan könen har därmed jämnats ut något över perioden. De som arbetade i Karlstad år 2011 gjorde det på något av de olika arbetsställena som fanns inom de olika företag som var etablerade inom kommunen. Antalet förvärvsarbetande ökade mellan åren 2008 och Om ökningen är tillräcklig för att vi ska nå målet vet vi inte. En branschanalys kommer att hjälpa till att identifiera framtida tillväxtbranscher och vara ett stöd för kommunens prioriteringar i tillväxtarbetet. Förvärvsfrekvens för utrikes födda och ungdomar ska höjas. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda år 2011 var 54,1 procent, något som innebar en minskning med 0,3 procent sedan år 2008.

29 Dnr KS sid 29 (44) (Källa: SCB) Förvärvsfrekvensen för åldrarna år år 2011 var 49,8 procent, något som innebar en minskning med 2,5 procent sedan (Källa: SCB) Den allmänna nedgången i förvärvsfrekvens år 2009 drabbade även gruppen utrikes födda. För utrikes födda var nedgången i förvärvsfrekvens något större än nedgången för den övriga befolkningen. Nedgången motsvarade den för riket. År 2011 hade förvärvsfrekvensen för de utrikes födda kvinnorna återhämtat sig helt, men för de utrikes födda männen var det fortfarande en bit kvar. Även i den här gruppen skiljer sig Karlstad gentemot riket i och med att återhämtningen bland kvinnor gått snabbare här.

30 Dnr KS sid 30 (44) Karlstad hade år 2011 en lägre förvärvsfrekvens bland utrikes födda än genomsnittet i riket års nedgång drabbade ungdomarna hårdare än såväl den övriga befolkningen som de utrikes födda och återhämtning hade inte skett än år Nedgången drabbade de unga männen hårdare än de unga kvinnorna och återhämtningen bland kvinnorna har dessutom gått snabbare. Här skiljer sig Karlstad ifrån riket som helhet, där ingen skillnad i återhämtning finns mellan könsgrupperna. Skillnaderna i förvärvsfrekvens bland ungdomarna har därmed jämnats ut något under perioden. Tendensen är den samma både i riket som helhet och i våra jämförelsekommuner. Av jämförelsekommunerna är det bara Luleå och Kalmar som hämtat in nedgången för ungdomarna helt, på samma sätt som de bättre hämtat in nedgången för hela den arbetsföra befolkningen. Karlstad har en lägre förvärvsfrekvens bland ungdomar än riket. Det kan dels bero på att vi har många studenter och dels på arbetspendling till Norge som inte syns i förvärvsstatistiken. Andra undersökningar visar att fram till och med år 2008 ökade arbetspendlingen till Norge både från Karlstad och från övriga länet. Anledningen till att ungdomar drabbas hårdare vid lågkonjunktur kan vara att de ofta är sist in på arbetsplatserna och därmed är först ut vid varsel. Mellan åren 2008 och 2011 minskade förvärvsfrekvensen bland både utrikes födda och ungdomar. De ungdomar som hamnar lång bort ifrån arbetsmarkanden under en lågkonjunktur riskerar att fortsätta hamna längre bort eftersom de kan förbises när konjunkturen vänder upp igen och nyutexaminerade istället anställs. Här kan vi som arbetsgivare dels stötta med egna praktikplatser och dels försöka påverka våra samarbetspartners att göra detsamma. Utrikes födda och ungdomar är potentiell arbetskraft när framtida behov ska fyllas och vi kan tydligare arbeta med dessa målgrupper för tillväxt. I syfte att öka andelen utrikes födda hos kommunen och i näringslivet samarbetar kommunen med The Paper Province bland annat med introduktionsutbildningar för arbetsgivare.

31 Dnr KS sid 31 (44) Tillväxten ska öka med 5 procent i en genomsnittlig årlig ökning. Den totala lönesumman i Kalstads kommun uppgick år 2011 till tkr, vilket innebar en ökning från år 2010 med 5,7 procent. Den genomsnittliga årliga ökningen under perioden var 3,5 procent. (Källa: SCB) Den totala lönesumman ökar varje år under hela perioden, trots nedgången i förvärvsfrekvens år 2009 då tillväxttakten var något lägre. Ökningen i lönesumman under perioden i Karlstad var högre än för riket som i genomsnitt ökade med 3,1 procent. Lönesumman bland kvinnor har ökat i en högre takt än för männen. Denna tendens ser vi även för riket som helhet. Det kan dels bero på att förvärvsfrekvensen bland kvinnor återhämtat sig snabbare än för männen sedan nedgången år 2009, och dels på att andelen kvinnor med högre utbildningsnivå blir allt högre jämfört med männen. Målet om en genomsnittlig årlig ökning av lönesumman med 5 procent nås inte under perioden. -

32 Dnr KS sid 32 (44) 3.2 Näringslivsklimat Övergripande mål Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstad hade år 2012 placering 86 av 290 kommuner enligt Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet. (Källa: Svenskt Näringsliv) *Ju lägre värde desto högre ranking År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. Tittar vi på våra jämförelsekommuner är det inte bara för Karlstad placeringarna har varierat stort över tid. Men även om variationerna från år till år är stora, är det tydligt att man varierar inom ett visst spann. Bland jämförelsekommunerna är det två som har haft bibehållet bättre ranking under hela perioden; Jönköping och Växjö. Svenskt näringsliv lyfter delfaktorer där insatser bör proriteras i syfte att förbättra företagsklimatet. Kommunen kopplar de insatser som görs till delfaktorerna och följer utvecklingen av resultaten. Till exempel arbetar vi nära våra samverkansparter i klustren om frågor som kompetensmatchning, med handlarna om centrumutveckling och med fastighetsägarna i olika nätverk. Karlstad har ännu inte nått upp till målet. -

33 Dnr KS sid 33 (44) Kommunens service till företagen ska rankas som en av de tio bästa i Sverige. År 2011 deltog 166 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Karlstad erhöll ett Nöjd- Kund-index (NKI) om 68, vilket gav oss placering 49. (Källa: SKL) * Ju högre värde desto bättre placering Medelvärdet för Nöjd-Kund-index bland de 166 deltagande kommunerna var 66, vilket innebär att Karlstad låg över genomsnittet. Spridningen i mätningen varierade från index 50 till 81. Ett index om 70 anses vara högt och 80 är mycket högt. Jämfört med våra jämförelsekommuner var Karlstads placering den tredje högsta. Växjö och Örebro var bättre placerade, båda med NKI 69. De högsta och lägsta placeringarna i hela jämförelsen innehas av mindre kommuner, medan stora kommuner brukar placera sig i mitten. Sannolikt beror detta på att resultaten för de mindre kommunerna i större grad är personberoende. I större kommuner handlar det i högre grad om organisation, kultur och ledarskap. Resultaten i bryts ner i fem myndighetsområden. Karlstad ligger genomgående över genomsnittet för delindex för de olika myndighetsområdena. Bäst index får vi för områdena Brandtillsyn och Serveringstillstånd. Bäst ranking får kommunen för området Markupplåtelse där vi rankas som nummer 22, men detta anses ändå vara ett utvecklingsområde.

34 Dnr KS sid 34 (44) Karlstads kommun arbetar på olika sätt med att förbättra dialogen med näringslivet. Bland annat har vi startat ett näringslivsråd. Rådet deltar i analysen av resultaten av jämförelserna och har tillsammans med berörda förvaltningar deltagit i dialog kring förbättringsområden. Andra exempel är att politiker och tjänstemän gör gemensamma företagsbesök, att kommunen har deltagit i en bemötandeutbildning och att vi har förtydligat informationen till företagare på nya karlstad.se. Kommunen har fått i uppdrag att underlätta för företagen i kontakterna med kommunen genom att erbjuda en väg in. Vi ska också utreda nya arbetsformer för effektivare upphandling. Kommunen har flera servicegarantier riktas till företagare. Man ska kunna få företagslotsning inom två dagar och företagsbesök inom tio dagar. Vidare ska man få beslut om serveringstillstånd inom sex veckor, få respons efter en livsmedelskontroll inom tio dagar och om det handlar om ny livsmedelsverksamhet är man garanterad kontroll inom fyra veckor. Besked om nyttoparkering för företagare ska ges inom tio dagar. - Lyfta fram nya tillväxtbranscher som bör prioriteras i Karlstad. För att kunna bedöma hur bransch- och näringslivsstrukturerna ser ut behöver en branschanalys genomföras. En branschanalys är planerad att genomföras år Karlstads kommun deltar i Region Värmlands arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi; Värmlandsstrategin. Vi deltar med ett Karlstadsperspektiv som tillväxtmotor i regionen och de analyser och prognoser som görs kommer att utgöra bas för den planerade branschanalysen. Målet kommer att kunna nås efter att vi genomfört den planerade branschanalysen. - Företagandet i kommunen ska öka, företagskvoten ska öka från 105 till 110. Företagskvoten i Karlstad år 2012 var 116.

35 Dnr KS sid 35 (44) (Källa: Svenskt Näringsliv) Av våra jämförelsekommuner var det bara Växjö och Sundsvall som år 2012 hade en högre företagskvot. Ett annat mått som kan vara intressant i sammanhanget är nyföretagandekvoten. Enligt NyFöretagarCentrums Nyföretagarbarometer startades det i Karlstad 7,4 nya företag per invånare år Det innebär att Karlstad kommer på 37 plats när alla kommuner rankas, en förbättring från år 2010 då vi kom på 71 plats. År 2011 hade Karlstad den bästa nyföretagandekvoten av våra jämförelsekommuner. Karlstads kommun har i uppdrag att ta fram en etableringsstrategi tillsammans med övriga i Karlstad Business Alliance. Målet är uppnått. Företagskvoten varierar över tid. En uppnådd kvot är ingen garanti för bibehållen hög nivå. Nya mötesplatser skapas för energi- och miljöföretagen. Inga nya mötesplatser har skapats. Energi och miljöföretagen återfinns fler olika branscher och i stor utsträckning är de representerade inom basindustrierna i klustren. Inom klustren finns ett antal mötesplatser och forum där både befintliga och nya företag, såväl regionala som nationella, kan mötas och finna nya lösningar på problem. Några exempel är

36 Dnr KS sid 36 (44) mötesplatsen Energy Square och deras forum Energimötet inom The Paper Province och FEM-projektet inom Stål- och Verkstad. Nya mötesplatser kommer inte att skapas. Miljö- och energifrågorna är för viktiga för att separeras ur basindustrierna och mötesplatserna bör därför även fortsättningsvis vara integrerade delar av klustrens verksamheter.

37 Dnr KS sid 37 (44) 3.3 Verksamhetsmark Övergripande mål Karlstads kommun ska ha god planberedskap för verksamhetsmark. Öka planberedskapen för verksamhetsmark. I slutet av år 2012 fanns det drygt m2 tillgänglig mark för industriändamål, drygt m2 för kontor och drygt m2 för handel. Relativt många av de redovisade områdena kan enligt detaljplanen används för både kontors- och handelsverksamhet och i vissa områden är det enligt gällande plan möjligt att etablera såväl kontors-, handels- som industriverksamhet. Den gjorda fördelningen bygger på en lämplighetsbedömning. I areal räknat tycks det finnas gott om verksamhetsmark för industri och handel. Flera av områdena har dock varit tillgängliga under lång tid. Även den geografiska spridningen kan därför vara intressant att följa. Verksamheter väljer både lokalisering och lämpliga grannar. Flera områden är i olika skeden i processen och kommer att kunna läggas till i listan allt eftersom: Bråtebäcken inom ett år och Gräsdalen inom som tidigast 2-3 år. Expolateringar runt Eriksberg är beroende av Trafikverkets planer för utbyggnaden av E18 och ny trafikplats och ligger därför längre fram i tiden. Inom Karlstads kommun finns det en etableringsgrupp som utifrån förfrågningar från företag samordnat hanterar och återkopplar aktuella etableringsärenden. Karlstads kommun har infört en servicegaranti som innebär att vi garanterar att företagare som har behov av kommunal mark utanför kommunens tomtbank ska tilldelas en handläggare senast inom två veckor. Planberedskap för verksamhetsmark finns, men eftersom vi börjar följa utvecklingen i volym nu kan vi ännu inte redovisa om planberedskapen för verksamhetsmark ökat. Verksamhetsmark finns även i privat ägo. Någon form av samordning skulle kunna ske i syfte att kunna ge presumtiva etablerare en heltäckande bild av det totala utbudet.

38 Dnr KS sid 38 (44) 4 Kompetens och utbildning 4.1 Utbildningsnivå Övergripande mål Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Mellan år 2008 och år 2011 ökade utbildningsnivån för alla eftergymnasiala utbildningar med 2,4 procent till att omfatta 45,5 procent befolkningen. (Källa: SCB) För eftergymnasiala utbildningar på mer än tre år var motsvarande ökning 2,0 procent till att omfatta 28,1 procent. (Källa: SCB)

39 Dnr KS sid 39 (44) För eftergymnasiala utbilningar på mindre än tre år (till exempel yrkeshögskoleutbildningar) var ökningen 0,5 procent till att omfatta 17,4 procent. (Källa: SCB) Utbildningsnivån i Sverige ökar stadigt. Andel Karlstadsbor som har en eftergymnasial utbildning är hög både i jämförelse med riket och med våra jämförelsekommuner. Av våra jämförelsekommuner är det bara Linköping som har en högre utbildningsnivå (49,9 procent för all eftergymnasial utbildning). Karlstad håller samma tillväxttakt som riket vad gäller andelen som har eftergymnasial utbildning, men har en något högre tillväxttakt för de längre utbildningarna. För alla typer av eftergymnasiala utbildningar står kvinnorna för en större och ökande andel av tillväxten. Så ser det ut i hela riket men skillnaden är något större i Karlstad. För kortare eftergymnasiala utbildningar är könsfördelningen i Karlstad däremot just nu helt jämn. Den ökning som skett står männen för. I Karlstad har näringslivet behov av människor med såväl kortare yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar som människor med längre eftergymnasiala utbildningar. Kommunen och Karlstads Teknikcenter (KTC) samarbetar med The Packaging Greenhouse i syfte att åstadkomma ett tätare samarbete mellan utbildningarna och företagen så att fler med rätt kompetens kommer ut till företagen. Kommunen arbetar också aktivt tillsammans med näringslivet i gemensamma kartläggningar av kompetensbehoven. Dessa behov kommuniceras till ungdomar och studenter av såväl kommunen, som av klustrens gemensamma strategiska kompetensförsörjningsprojekt KOM-INN och av Region Värmland. Vi samarbetar också med Karlstads Universitet i syfte att höja intresset för eftergymnasiala utbildningar och vi har på prov infört ett fjärde år på teknikprogrammet. Utbildningsnivån har höjts.

40 Dnr KS sid 40 (44) Det är svårt att säga om kommunens satsningar har haft någon inverkan på den ökande utbildningsnivån. För att möta framtidens kompetensbehov behöver vi höja utbildningsnivån på såväl universitetsnivå som på yrkeshögskolenivå. Det bör noteras att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka i betydligt högre takt än andelen män. Människor med konkurrenskraftig kompetens är en uttalad målgrupp i tillväxtarbetet. Huruvida någon del av ökningen i utbildningsnivå utgörs av inflyttade högutbildade människor vet vi inte.

41 Dnr KS sid 41 (44) 4.2 Universitet och studenter Övergripande mål Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. Det saknas lämpliga mått för det övergripande målet. Karlstads kommun och Karlstads universitet samarbetar med klusterorganisationerna och näringslivet om etableringen av ett framtida Science Park. Syftet är att skapa en mötesplats för näringsliv, forskare och studenter. Kommunen och universitetet samarbetar även i en nyinrättad styrgrupp Karlstad som universitetsstad där övergripande frågor som till exempel finansiering, och prioritering och styrning av gemensamma aktiviteter och projekt hanteras. Vi har även inrättat en ny gemensam samrådsarena Karlstad som studentstad där frågor som studentbostäder, kollektivtrafik och fritidsutbud diskuteras. Detta samråd ersätter det gamla studentrådet och syftet är att skapa goda levnadsvillkor för studenterna under deras studietid. Initiativ har tagits för att utveckla Karlstad som universitets- och studentstad men det är svårt att säga om kommunens satsningar har bidragit till måluppfyllelse. Flera nya samverkansorganisationer har skapats som har till syfte att verka för att målet ska nås. Inom dessa organisationer bör arbetet mot måluppfyllelse på lämpligt sätt mätas och följas. Öka andelen studenter som stannar kvar i regionen efter avslutade studier. Läsåret 2009/10 bodde 55 procent av de studenter som rekryterats från Karlstad kvar i länet cirka 2 år efter examensläsåret. Det är något färre än den andel som bodde kvar i länet läsåret 2007/08. Läsåret 2009/10 bodde 48 procent kvar i Karlstads kommun. Det är något fler än den andel som bodde kvar i kommunen läsåret 2007/08.

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UPPDATERAD APRIL 2016 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den är en

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS TILLVÄXTSTRATEGI

UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS TILLVÄXTSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN Dnr KS-2012-764 sid 1 (43) Sammanfattning Karlstads kommuns tillväxtstrategi

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Den goda gröna staden. Förtroendeindex 2010 1 2011 2012. Karlstad 48 52 varav män 45 50 varav kvinnor 51 54 Medelvärde deltagande kommuner 43 46

Den goda gröna staden. Förtroendeindex 2010 1 2011 2012. Karlstad 48 52 varav män 45 50 varav kvinnor 51 54 Medelvärde deltagande kommuner 43 46 Attraktiv stad Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

BILAGA sid 1 (5) Stadsbyggnadsnämndens åtaganden inom strategisk plan

BILAGA sid 1 (5) Stadsbyggnadsnämndens åtaganden inom strategisk plan BILAGA sid 1 (5) Stadsbyggnadsnämndens åtaganden inom strategisk plan 2013-2015 TILLVÄT Mål: Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020. Ta fram en etableringsstrategi tillsammans med

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Nöjdhet och förtroende

Nöjdhet och förtroende Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

2018 bästa byggåret sedan 1992

2018 bästa byggåret sedan 1992 2018 bästa byggåret sedan 1992 Efter många magra år sköt byggsiffrorna i höjden 2015 och 2018 nåddes en ny nivå: Nära 1 500 nya bostäder blev klara. Så många bostäder har inte byggts i Värmland något enskilt

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

tillväxtstrategi en av tre hållbarhetsstrategier i kommunens strategiska plan karlstads kommun

tillväxtstrategi en av tre hållbarhetsstrategier i kommunens strategiska plan karlstads kommun UPPDATERAD APRIL 2013 tillväxtstrategi en av tre hållbarhetsstrategier i kommunens strategiska plan karlstads kommun Innehållsförteckning Kommunens styrmodell strategisk plan... 4 Visionen som utgångspunkt

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

Attraktiv stad uppföljning av mål

Attraktiv stad uppföljning av mål Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi och verksamhetsstyrning, 216-9-13 Mona Stensmar Petersen, 54-54 1 28 mona.petersen@karlstad.se Attraktiv stad uppföljning av mål Sammanfattning Karlstadsborna har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012. karlstads kommun

ÅRSREDOVISNING 2012. karlstads kommun ÅRSREDOVISNING 2012 karlstads kommun Karlstads kommun 2013 Året 2012 i korthet Kommunkoncernens ekonomi Kommunkoncernens resultat uppgår till 275,9 mnkr. Resultatet har belastats med 84 mnkr i form av

Läs mer

Företagsamheten 2017 Värmlands län

Företagsamheten 2017 Värmlands län Företagsamheten 2017 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik trygghet

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland Remiss och inriktning fortsatt arbete

Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland Remiss och inriktning fortsatt arbete Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland Remiss och inriktning fortsatt arbete Uppdrag fortsatt utredning 2017 Utredning 2016 om framtida organisering och finansiering av

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Företagsklimatet i Årjängs kommun 2017

Företagsklimatet i Årjängs kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Företagsamheten 2018 Värmlands län

Företagsamheten 2018 Värmlands län Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Karlstads kommun i backspegeln 2012

Karlstads kommun i backspegeln 2012 Karlstads kommun i backspegeln 2012 I kommunen arbetar vi enligt en strategisk plan för att se till att vi gör rätt saker för pengarna. Det är ett spännande och utmanande arbete och det är glädjande att

Läs mer

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Varmt välkommen till Karlstad Business Region Karlstad Business Region är en expansiv region med liv, rörelse och dynamik där det alltid händer intressanta

Läs mer

Ranking 2015 Värmland

Ranking 2015 Värmland Ranking 2015 Värmland Om företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. -John F. Svenskt Näringslivs definition av företagsklimatkennedy

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Komplettering av Karlstads kommuns tillväxtstrategi

Komplettering av Karlstads kommuns tillväxtstrategi Komplettering av Karlstads kommuns tillväxtstrategi Dnr KS-2012-764 Postadress: Kommunledningskontoret, 65184 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg. 8 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 06 E-post:

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 Antalet lediga platser på ungefär samma nivå som i april 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i april ungefär lika

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

För kommentarer: Presskontakt: Ytterligare information: Karina Wrobel. Informatör. Telefon:

För kommentarer: Presskontakt: Ytterligare information: Karina Wrobel. Informatör. Telefon: Karlstad 12 september 2012 PRESSMEDDELANDE För kommentarer: Presskontakt: Ytterligare information: Lena Hertzberg Arbetsförmedlingschef Telefon: 010-486 42 43 Karina Wrobel Informatör Telefon: 010-488

Läs mer

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv Folkmängd Tierps kommun 1968-2018 År Befolkning per område 2018 Befolkningsprognos Invånare i Uppsala län Uppsalaregionen Består av 8 kommuner, 376 354 invånare

Läs mer

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv Folkmängd Tierps kommun 1968-2018 År Befolkning per område 2018 Befolkningsprognos Invånare i Uppsala län Uppsalaregionen Består av 8 kommuner, 376 354 invånare

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Företagsklimatet i Storfors kommun 2017

Företagsklimatet i Storfors kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande ÅRSRAPPORT 2018 1 Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 2018 11 bygglov varav 20 bygglov varav 36 bygglov

Läs mer

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Österåkers kommuns styrdokument

Österåkers kommuns styrdokument Österåkers kommuns styrdokument Näringslivsstrategi för Österåkers kommun 2017-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-08-28, 8:25 Dnr: KS 2016/0150 Kommentar: Till näringslivsstrategin finns en tillhörande

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort 2018 2019 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2015-9 Dpl sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2015-06-29 Per-Erik Karlsson, 054-540 12 20 Per-erik.karlsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd En gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Arbetsförmedlingens månadsstatistik januari 2018

Arbetsförmedlingens månadsstatistik januari 2018 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 12 februari 2018 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens månadsstatistik januari 2018 Fler fick jobb I januari månad var det 1 302 personer som gick till arbete, av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249 Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre

Läs mer

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är bb till 10 jo 0 i Övergripande mål för Olofströms kommun 0 barnen n ill all at t är rum nt ce Visionen - Heja Olofström Olofströms kommun ska vara expansivt och stolt! År 2025 är vi 14000 invånare. Utifrån

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 3. Undersökningar och resultat 3. Undersökningar och resultat 3.1 Medborgarundersökningen I medborgarundersökningen

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer