Bistånd finansierar ny olja

Transkript

1 Bistånd finansierar ny olja Världsbanksgruppens energiinvesteringar : 192 miljarder kronor, varav 87 miljarder i fossil energi. 32 % 6 % 7 % 13 % 15 % 23 % 4 % Tvärtemot alla riktlinjer fortsätter svenskt bistånd att finansiera utvinning av ny fossil energi. Sedan 2013 har Sverige röstat ja till åtta av tio stora fossila investeringar i de stora utvecklingsbankerna. text Anders Friström, Mats Hellmark och Ylva Johnson ljeprospektering i Afrika och i Albanien, raffinaderier i Elfenbenskusten och kolkraftverk i Pakistan. Styrelseledamöterna för de stora utvecklingsbankerna, som ägs och drivs av FNs medlemsländer, har stora framtida utsläpp av växthusgaser på sina samveten. Och det handlar om inte om några gamla synder, utan om beslut tagna så sent som Enligt den biståndspolitiska plattform som antogs av riksdagen i fjol ska Sverige sträva efter att öka andelen förnybar energi i utvecklingsländernas energisystem och minskade utsläpp av växthusgaser. Sveriges Naturs granskning visar dock att Sverige genomgående bryter mot sin egen politik. Så sent som 2014 röstade svenska representanter ja till att stödja enorma investeringar i fossil energi. Detta har skett genom det stora bistånd som utrikesdepartementet ger till de Utvecklingsbankernas fossillån 157 miljarder kronor investerade Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken i fossil energi Det motsvarar 38 procent av de totala energiinvesteringarna. Världsbanken som är störst har nyligen lovat att sluta med stöd till fossil energi, och i synnerhet till kolkraft, som ska ges finansiellt stöd bara i yttersta nödfall. Liknande uttalanden kom redan Men bankens stöd till kolkraft är redan begränsat, bara sju procent av pengarna går dit. De stora satsningarna är på olja och naturgas, motsvarande 32 procent av de totala investeringarna. Sol vind, bioenergi Elnät Geotermisk energi Vattenkraft, storskalig Fossilt, blandat Olja och gas Kol Källa: Oil Change International stora utvecklingsbankerna Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Dessa banker lånar i sin tur pengarna vidare billigt till stater och företag som vill investera i utvecklingsländer, eller står som garanter för lån som tas upp på marknaden. Sveriges Naturs sammanställning visar att utvecklingsbankerna under åren finansierade investeringar i fossila bränslen som kol, olja och naturgas till ett värde av 157 miljarder kronor. Sveriges ägarandel i bankerna är bara några procent, men via en representant i bankernas styrelser och beslutande organ har Sverige möjlighet att reservera sig mot beslut. Det anses skicka en viktig signal till banken och är en möjlighet som många länder utnyttjar. Till exempel har USA reserverat sig mot tre projekt som Sve- 30 sveriges natur

2 Fossila investeringar i Världsbanken (IFC), Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken Så röstade Sverige: 14,6 grader låg medeltemperaturen på 2014, jordens varmaste år i modern tid. 28 miljarder kronor gav Sverige till utvecklingsbankerna procent av Sveriges biståndsbudget går till utvecklingsbankerna. Asiatiska utvecklingsbanken: Kolkraftverk, Jamshoro, Pakistan maj miljarder Nej 6 3 procent av Världsbankens totala intäkter kommer från Sverige, som är bankens nionde Projekt största givare. År godkänt Summa (dollar) Sveriges röst 3 2 Afrikanska utvecklingsbanken: 2 Kolkraftverk + kolgruva, Maamba, Zambia april miljoner Nej IFC (International Finance Corporation, del av världsbanksgruppen som arbetar mot den privata sektorn): 3 Oljeprospektering och utvinning, Vaalco, Gabon februari miljoner Ja 4 Gasutvinning, Seven Energy Bond Issuances, Nigeria oktober miljoner Ja 5 Oljeimport, Independent Petroleum Group, Etiopien juli miljoner Ja 6 Oljeraffinaderi, SIR, Elfenbenskusten december miljoner Ja 7 Olje- och gasprospektering, Delonex, Central- och Östafrika november miljoner Ja 8 Olje- och gasprospektering, Viking Services, Mellanöstern och Nordafrika november miljoner Ja 9 Gasdistribution, JV Eastloan, Ukraina december miljoner Ja 10 Olje- och gasprospektering, Petroceltic, Egypten april miljoner Ja 11 Olje- och gasprospektering, Bankers petroleum, Albanien april miljoner Ja sveriges natur

3 rige har röstat ja till i Världsbankens underavdelning IFC. Samtliga projekt gällde gas- och oljeutvinning i Afrika, där privata företag ville prospektera efter nya fyndigheter. USA bedömde att konsekvenserna för miljön inte var tillräckligt utredda 1% och att det åtminstone i ett fall var oklart hur projektet skulle bidra till minskad fattigdom. Bara två gånger under de senaste två åren har Sverige röstat nej till investeringar i fossil energi. I båda fallen har det då handlat om nya kolkraftverk. Sverige har även har agerat lamt när det gäller satsningar på storskalig vattenkraft, som genomgående godkänts trots att det i vissa fall har fattats ordentliga beskrivningar av miljökonsekvenserna. Till exempel stödde Sverige utredningar inför bygget av en jättedamm i Kongo, som USA röstade nej till på grund av miljörisker. Afrikanska utvecklingsbankens energiinvesteringar : 52,7 miljarder kronor, varav 30,4 miljarder i fossil energi 38 % 18 % 10 % 25 % 1% Sol, vind, bioenergi Geotermisk energi Vattenkraft Elnät. Blandat fossilt Olja och gas Kol 2 % 6 % Asiatiska utvecklingsbankens energiinvesteringar : 164 miljarder kronor, varav 40 miljarder i fossil energi. 12 % 12 % 37 % 14 % Sol, vind, bioenergi Vattenkraft Förnybart, övrigt Elnät Fossilt, blandat Olja och naturgas Kol 24 % Alternativen finns redan 10 % I stället för fossila bränslen skulle utvecklingsbankerna kunna satsa på förnybar energi och energieffektivisering. Förnybar energi bidrar till social och ekonomisk utveckling, ökad tillgång till energi och ökad energisäkerhet samtidigt som miljö- och hälsoeffekterna av energiförbrukningen minskar, enligt FNs klimatpanels specialrapport om förnybar energi. Sol, vind och bioenergi är energislag med mycket låga fossila utsläpp. Solenergin kan tas tillvara storskaligt i solcellsparker, men kanske mer kostnadseffektivt i småskaliga lösningar, utanför elnätet. Små elnät på bynivå som matas med solel kan ersätta dieselgeneratorer på landsbygden. Även vindkraft och geotermisk energi är i dag mogna och kostnadseffektiva tekniker. Enligt FNs rapport är också smartare elnät och energieffektivisering viktiga komponenter i en strategi för en hållbar energiförsörjning. Effektivare spisar kan betyda mycket för att minska vedåtgång och luftföroreningar. Per-Anders Pettersson Svenska pensioner i potten Svenska pensionsfonder ska förse Afrika med miljövänlig el i en ny storsatsning. Men frågan är hur miljö - vänlig elektrifieringen blir? ida uppmanar svenska pensionsfonder att investera i afrikansk elkraftsproduktion. Satsningen är en del i Sveriges bidrag till Power Africa, Barack Obamas storskaliga försök att förse Afrika med ren energi, där Sverige har förbundit sig att bidra med investeringar till ett värde av åtta miljarder kronor. Projektet marknadsförs som en satsning på grön el. Men Sveriges Naturs granskning visar att projektet samtidigt kan uppmuntra storskaliga investeringar i fossila bränslen som kol, olja och naturgas. 32 sveriges natur

4 Afrikanska utvecklingsbankens nya kontor i Abidjan. Hit ska svenska pensionspengar slussas. Några restriktioner kring fossila bränslen finns nämligen inte i den modell som Sida har tagit fram tillsammans med Tredje APfonden, SPP, Folksam och Storebrand. Vi har hjälpt till att ta fram modellen, men någon makt över vilka projektportföljer som erbjuds eller vad olika fonder eller bolag väljer att investera i har vi inte, säger Roger Garman, rådgivare på Sida. Tanken är att kapitalförvaltare genom aktier och obligationer i investmentbolag ska kunna köpa in sig i de stora utvecklingsbankernas lån till privata företag. Även fonden Afrika 50 har nämnts som en möjlig samarbetspartner. Samtliga institutioner är tunga spelare inom fossil energi. Dessutom är insynen i vissa fall minimal. Afrikanska utvecklingsbanken lägger i dag 57 procent av sina energiinvesteringar på fossila energikällor. Banken har på senare år kraftigt ökat sin utlåning till privata företag. Men vart pengarna går är svårt att veta eftersom de inte redovisas på bankens hemsida eller i årsredovisningen. Merparten av lånen förmedlas via andra banker och omfattas därför av affärssekretess. Afrika 50 är en nystartad fond knuten till Afrikanska utvecklingsbanken. Fonden ska enligt uppdraget finansiera de afrikanska ledarnas egen plan för infrastruktur som rymmer stora satsningar på olja, naturgas och storskalig vattenkraft. Det högst prioriterade energiprojektet i planen är Mphanda Nkuwa i Mocambique, en damm som flera miljöorganisationer anser skulle innebära en ekologisk katastrof nedströms i Zambezifloden och i dess biologiskt viktiga delta. Någon insyn i Afrika 50 finns inte eftersom fonden är ett privat bolag. Afrika5 0 ska inte heller ska följa bankens upphandlingsregler och har en hemlig styrpolicy för miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Världsbanken investerar genom sin underavdelning IFC tungt i fossil energi. IFC har på senare år beviljat stora lån till företag som vill prospektera efter ny olja. Sida tror att den första transaktionen enligt den nya modellen kan genomföras före sommaren. Men myndigheten kan inte garantera att de storskaliga investeringar som planeras kan kontrolleras mot de övergripande biståndspolitiska målen om att bekämpa fattigdom, öka demokratin, värna mänskliga rättigheter, förbättra miljön och motverka korruption. Vi kan inte garantera någonting, vi kan bara försöka påverka utvecklingsbankerna i rätt riktning. Men om Sida medverkar kommer vårt regelverk att gälla, säger Roger Garman. En annan fråga är vilka som får ta del av den nya energin. I USA har Power Africa kritiserats för att i första hand tillföra ström till befintliga nät. Det gyn- nar industrin och städernas medelklass men förändrar inte situationen för de 70 procent afrikaner som lever bortanför elnätet. Ytterligare en fråga som hänger i luften är hur lånen ska kunna betalas tillbaka. Majoriteten av de privata lånen i Afrikanska utvecklingsbanken har tagits upp efter 2009 och löper fortfarande utan amorteringar. Enligt vad Sveriges Natur erfar finns inom banken en oro för vad som ska hända när det är dags att börja amortera. Redan i dag uppgår bankens utgående fordringar till 340 miljoner kronor på privatsidan. Risken finns att de nya energiinvesteringarna bygger på hårt skuldsatta länders skuldbörda. Anders Friström och Ylva Johnson Hur gick det till när Sida parade ihop svenska pensionsfonder med Afrikanska utvecklingsbanken? Läs hela historien på Så ska pensioner investeras i afrikansk el När Afrika ska elektrifieras ska det ske med hjälp av våra pensionspengar. Så här ser modellen ut som Sida tagit fram tillsammans med flera stora svenska pensionsfonder. Fonderna köper obligationer från en mellanhand som kan vara till exempel Afrikanska utvecklingsbanken eller Afrika 50. Mellanhanden investerar i sin tur i investmentbolag som investerar i olika projekt inom energi, infrastruktur eller annat. Pensionsfonder som kan ta större risk kan köpa aktier direkt i investmentbolaget. Källa: Storebrand, Sida Obligationer Aktier Projekt En utvecklingsbank eller utvecklingsfond Investmentbolag 1 Investmentbolag 2 Investmentbolag 3 Investmentbolag 4 Investmentbolag 5 Riskbegränsning via utvecklingsinstitutioner som Sida Energi Infrastruktur IT Annat Blandat sveriges natur

5 Kolvagnar på väg mot kraftverket. Nya kolgruvor är planerade i flera områden i natursköna Limpopoprovinsen. Vägen framåt? Kolkraftverket Medupi är ett prestigeprojekt för Sydafrikas statliga energibolag Eskom. Sverige röstade ja till projektet i Världsbanken. text Malin Olofsson och Mats Hellmark foto Per-Anders Pettersson 34 sveriges natur

6 Det är många som flyttar till Marapong för att söka jobb vid det nya kolkraftverket. Matlhodi Shongwane, 35 år, är en av dem. Medupi beskrivs som världens största kolkraftverk av sitt slag och bygget har möjliggjorts av lån på uppemot 30 miljarder kronor från Världsbanken. Flera länder, bland andra Norge, röstade emot lånet som beslutades USA lade ned sin röst. Sverige röstade ja, med motiveringen att projektet hjälper fattiga. De stora skorstenarna med sina röda och vita linjer skjuter mot den klarblå himlen. Men det kommer ännu ingen rök från deras mynningar. Det är uppenbart även på avstånd att kraftverket inte är färdigbyggt. Efter en del förseningar är senaste budet att det ska sättas i bruk inom det närmaste halvåret. det är tidig morgon men ute är det redan över 30 grader varmt. Vi lämnar bilkön med människor som ska gå på dagens arbetsskift vid bygget av Medupi, kör förbi ännu ett kolkraftverk som varit här sedan länge och tar sikte på ett platt berg av gruvavfall. Det är ett stort dagbrott och kolbrytningen sker dygnet runt. Vi ser fullastade godsvagnar på tågrälsen intill, innan vi viker av från vägen och hamnar i samhället Marapong. Plåtskjul breder ut sig på varje ledig liten plätt runt de små tegelhusen. Kvinnor och män går längs med vägrenen. Vid de offentliga vattenkranarna har andra samlats för att fylla på sina dunkar och hinkar. Det gäller att passa tiderna för när det väl finns vatten i kranarna. Gruvorna och kraftverken kräver extrema mängder vatten vilket gör att det blir mindre och mindre kvar till dem som bor i området. Vattenbristen är ett faktum i hela Sydafrika. Särskilt som många floder och vattendrag är förorenade av den tunga gruvindustrin. Framför ett av plåtskjulen ser vi skylten med texten Chila s Corner - Fast Food. Det är här vi ska träffa Andries Mocheku. Han är 33 år gammal och har just startat den lilla serveringen. Redan klockan fem på morgonen kommer folk förbi och köper de munkliknande bullarna magwinya. Efter att mitt visstidskontrakt tog slut på det gamla kolkraftverket startade jag den här restaurangen ihop med en kompis. Vi har stora planer för det här stället, säger Andries och skrattar. Andries Mocheku är född här i Marapong och är en av alla dem som ständigt är på jakt efter jobb. Arbetslösheten är Sydafrikas största problem. Vi blev jätteglada när vi 2007 hörde att det stora nya kolkraftverket Medupi skulle byggas i just vårt område. Det talades mycket om alla arbetstillfällen. Men vi var naiva, säger Andries. Visst anställer bygget av Medupi folk men den outbildade lokalbefolkningen har svårt att hävda sig jämte andra som rest hit. Det skapar en känsla av orättvisa och frustration. Samhället expanderar kraftigt och nya områden med plåtskjul breder ut sig. andries mocheku tar oss till samhällets lilla klinik, där ett fullsatt väntrum möter oss. I köerna blandas nyfödda barn som ska vaccineras med vuxna smittade av hiv och tuberkulos. Ett växande problem är också luftrörssjukdomar. Betty Kgageng är mamma till ett av de drabbade barnen. Hon är övertygad om att det är utsläppen från sveriges natur

7 Andries Mochekus lilla restaurang kan bli en viktig mötesplats för Marapongs nya miljöorganisation. som man i dag tvingas ha. Jag frågar Matlhodi Shongwane hur hon ser på att bo alldeles intill två stora kolkraftverk utan att själv ha någon ström. Det är smärtsamt. Jag ser de båda kraftverken härifrån. Men att flytta tillbaka till byn där jag kommer från är inte heller någon idé. Klimatet har förändrats. Vi kan inte odla som vi gjort tidigare. Regnet är förändrat och marken är mycket torrare. När jag bor här kan jag i alla fall få sporadiska jobb. det gamla kolkraftverket som gör att hennes son lider av astma. Som att det inte var nog så bygger de nu ännu ett kolkraftverk här. Det ställer bara till mer bekymmer,säger Betty Kgageng. en förutsättning för Världsbankens lån var förbättrad rökgasrening. Det har det sydafrikanska energibolaget Eskom nu bett om att få skjuta på framtiden eftersom tekniken kräver mycket vatten. Afrikanska utvecklingsbanken, som också lånar ut pengar till Medupi, ställde inga krav alls. På väg tillbaka kör vi förbi ett område med plåtskjul som byggts alldeles intill högspänningskablarna från det gamla kolkraftverket. Kraftledningarna avger ett högt surrande ljud. Stora varningsskyltar är uppsatta. 25 miljoner ton koldixid om året kommer Medupi att släppa ut, hälften av Sveriges sammanlagda årliga utsläpp. Boende berättar att de får stötar av sina egna staket när det är riktigt varmt väder. Vi stannar till och pratar med Matlhodi Shongwane. Hon sitter på en bänk i skuggan iklädd blå arbetskläder. Kanske hon jobbar med bygget av Medupi? Nej, svarar hon. Jag fick de här kläderna på ett jobb jag hade under en kort period förra året. Jag har arbetskläderna på mig för att folk som passerar ska se att jag letar jobb och kanske plocka upp mig. I just det här området av Marapong finns det inte elektricitet. För även om runt 85 procent av alla hushåll i landet har tillgång till elektricitet i dag är bristen på el ett stort bekymmer för hela Sydafrika. Med Medupi hoppas regeringen kunna förbättra situationen och slippa den elransonering Sämre skydd Världsbanken vill sänka kraven på skydd för miljö, urfolk och fattiga i de projekt man stöder startade banken en treårig process för att se över riktlinjerna. Civilsamhällets organisationer hoppades att den skulle leda till stärkt skydd för fattiga och miljö. Men när ett första utkast presenterades i somras väckte det i stället starka protester. På flera områden vill banken sänka kraven för att uppnå en mer flexibel hållning. Över 300 organisationer skrev ett gemensamt uttalande där de krävde att Världsbankens styrelse skulle avslå förslaget. Enligt uttalandet är utkastet en klar försämring av bankens policy som skulle underminera arbetet för bättre sociala och miljömässiga nivåer i projekten. Organisationerna ansåg också att förslaget saknar tydligt klimatfokus. Väntan på vatten. andries mocheku lyssnar noga på alla vi träffar. Han är en av initiativtagarna till områdets första miljöorganisation. Att samla och sprida information är en av hans uppgifter. Lokalbefolkningen måste veta vad som händer för att kunna säga ifrån. Vi måste sätta emot. Vi måste lära oss vad det innebär med kolkraft och inte bara bli bländade med löften om jobb. Vi måste sätta press på Eskom, regeringen och de andra bolagen som kommer hit. De borde satsa på solenergi i stället för kolkraft, säger han. På bara några månader har han lyckats samla ett fyrtiotal personer som vill engagera sig. De nationella miljöorganisationerna Earthlife och Groundwork, som Naturskyddsföreningen samarbetar med, backar upp initiativet. Restaurangens lilla servering kan bli en viktig mötesplats. Jag sade ju att vi har stora planer för vårt nya ställe. Även om det ser anspråkslöst ut, säger Andries Mocheku stolt. 36 sveriges natur

8 Nu skärps kraven De svenska strategierna för utvecklingsbankerna ska skrivas om. Men att sluta ge bistånd till bankerna är inget alternativ, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till Sveriges Natur. Vad vill du göra för att minska Världsbankens utlåning till fossila energiprojekt? Bland det första jag gjorde sedan jag blivit minister var att ta kontakt med miljöministern och finansministern för att undersöka hur vi ska kunna få Världsbanken och utvecklingsbankerna att på sikt helt avinvestera från fossila energikällor. Hur ska det gå till rent konkret? Vi ska utveckla och förnya de strategier som regeringen har ställt upp för Världsbanken och utvecklingsbankerna. Hittills har det i dem bara funnits allmänt hållna formuleringar om att gynna ett miljömässigt hållbart samhälle. Här finns absolut utrymme för starkare direktiv. Ett litet land som Sveriges kan dock inte bara kan gå in och bestämma allting. Men vi kan vara en konstruktiv partner i bankerna som driver på för att flytta positioner i rätt riktning. Vilka möjligheter har ni att påverka utvecklingsbankerna och hur vill ni använda dem? Den förra regeringen har inte gett några direktiv till Sveriges representanter om hur de ska rösta och det har avspeglat sig i besluten. Den här regeringen kommer att bli oerhört mycket tuffare i att framhäva hur mycket vi motsätter oss nyinvesteringar i fossil energi. Sverige är en stor givare till Världsbanken och en röst som man lyssnar på. Är det ett alternativ att helt enkelt lämna Världsbanken? Nej, Världsbanken har förändrats ganska radikalt under de senaste decennierna. I dag har man en verksamhet som till stora delar är inriktad på att driva exempelvis förnybar energi och social hållbarhet. Det är ett instrument som är potentiellt väldigt kraftfullt. Får vi alla dessa kapitalflöden att gå i hållbar riktning så har vi uppnått väldigt mycket. Regeringen är därför inriktad på att bygga allianser med likasinnade länder. Hur ska man kunna kontrollera att de investeringar som görs inom ramen för Sidas nya modell för lånegarantier till privata aktörer som satsar i utvecklingsländer verkligen blir hållbara? Regeringen har gett extra direktiv till Sida när det gäller detta. Myndigheten ska redovisa till UD hur man avser Isabella Lövin vill klimatsäkra biståndet. Men hur? Här finns absolut utrymme för starkare direktiv. att miljösäkra projekten och se till att de är socialt hållbara. Men världen kommer inte att klara de nya globala utvecklingsmålen enbart med biståndsmedel, även skattefinansiering och privata investeringar måste till. Därför måste världens länder börja prata om hur vi ska kunna styra de privata investerarna i hållbar riktning. Anders Friström Tomas Oneborg / SvD / TT sveriges natur