Metodhandbok AMiA. Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion

Transkript

1 Metodhandbok AMiA Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion September 2013

2

3 1 Metodhandbok AMiA Inledning Förord Broschyr om projektet AMiA-processen Processkarta Processbeskrivning Fallbeskrivningar kopplade till processkartan Organisation Organisationsbeskrivning Rutiner Rutinbeskrivningar från delprojekt Urval av deltagare Verktygslåda Aktiviteter för deltagare Rehabnavigator Hälsovägledare ReDO gruppmetodik Medicinsk yoga och hälsovägledare Kom-igång-grupp Paletten utnyttja det som redan finns Benchmarking-metodik Benchmarking-rapporter nationellt Förhållningssätt Värdegrund Jämställdhet Lathund för arbete med värderingar och jämställdhet Yrkesroll - AMiA Goda exempel Framgångsfaktorer/hinder Förbättringsmetoder Genomförda förbättringar Medskick till ordinarie verksamhet Slutrapport - följeforskare Följeforskare Sweco Eurofutures slutrapport För dig som vill veta mer Information om vidare läsning

4

5 AMiA (Aktivering, Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion) är ett ESF-finansierat metodutvecklingsprojekt med Försäkringskassan som projektägare. Syftet var att tillsammans med kunderna utveckla samarbetet mellan inblandade aktörer före, under och efter Arbetslivsintroduktion. Målgruppen var personer vars dagar i sjukförskringen riskerade ta slut. Projektet har haft en central styrgrupp med ledande personer från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, dessutom har SKL, Företagarna samt Coompanion Sverige medverkat i styrguppen. Projektet har haft ett centralt projektkansli med projektledare, projektadministratör samt projektekonom. Det praktiska arbetet mot kund har bedrivits i fyra delprojekt Öst, Väst, Syd och Nord. Varje delprojekt har haft team av handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Dessutom har utifrån behov andra aktörer i samhället deltagit, främst vården. Teamens praktiska arbete har legat till grund för den AMiA-process som tagits fram och presenteras i denna dokumentation. Projektet har pågått från oktober 2011 till september Under perioden april 2012 till juni 2013 har 1294 deltagare deltagit i olika aktiviteter inom ramen för AMiA. Av de som genomgått programmet Arbetslivsintroduktion har 58 %, 90 dagar efter programmet, gått vidare till främst program på Af eller till arbete/studier. Målet för projektet var 65 % vilket kan jämföras med att resultatnivån för riket under 2013 uppgår till 44 %. Projektet har fått stöd från Följeforskaren Sweco samt forskare från Uppsala universitet/mittuniversitetet. AMiA har mötts med många positiva reaktioner både internt och externt. Projektet har fått ett gott stöd från lokala och centrala chefer, forskare samt externa aktörer. De personer som arbetat aktivt i projektet har med stort ansvar och engagemang visat att en decentraliserad metodutveckling fungerar. Denna dokumentation visar AMiA-processen med alla dess delar och kan användas som idébank för det fördjupade samarbetet Af/Fk. Annan dokumentation som finns att tillgå i grupprum på Försäkringskassan är; sammanställning av det transnationella arbetet samling av olika rapporter rörande projektet Med dessa ord vill jag rikta ett stort tack till alla som bidragit till genomförandet av ett lyckat AMiA Göran Holmström, Projektledare AMiA

6 Tillsammans ger vi ett starkare stöd Erfarenheter från AMiA Handläggarna lyssnar på mig och det gör att jag känner mig som en del av samhället. För mig har startsträckan varit lång. Vore det inte för aktiviteterna i projektet hade jag kanske inte kommit igång. AMiA står för Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion och vänder sig till dem som riskerar att deras dagar med ersättning från Försäkringskassan skall ta slut och därmed erbjuds programmet Arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen. I projektet arbetar handläggare från båda myndigheterna i team med fokus på förbättrad hälsa och egenmakt, vilket möjliggör en bättre och individuellt anpassad rehabiliteringsprocess. Det gör också att vi får ett starkare underlag för handläggningen och därmed tryggare beslut för alla. Syftet med projektet är att utveckla en gemensam arbetsmetod som på ett bättre sätt tillmötesgår deltagarnas behov och tillvaratar tjänstemännens kompetens. Den gemensamma processen fortlöper före, under och efter arbetslivsintroduktionen. Att ha personliga handläggare känns väldigt bra. Målsättningen är att 65 % av deltagarna ska gå vidare med insatser eller program på Arbetsförmedlingen med inriktning på arbete. Då målgruppen står långt ifrån arbetsmarknaden finns inget uttalat mål att deltagarna ska komma igång med arbete eller studier inom projektåret. Trots detta har flera lyckats med det hittills, vilket är mycket glädjande.

7 Flera framgångsfaktorer I AMiA har vi identifierat flera framgångsfaktorer. Dessa täcker olika områden, men de viktigaste är deltagaren, samverkan och personalen. Deltagaren (egenmakt). och tryggare i sin process. tillåtet att ta ett steg tillbaka. Samverkan en helhetssyn, vilket kvalitetssäkrar handläggningen och bedömningen. resurser i samhället och gå utanför ramarna för att skapa bästa möjliga förutsättningar för deltagaren. förenklar deltagarens process. Några hinder att övervinna AMiA har också identifierat områden som försvårar möjligheten att arbeta på det sätt som man gör i projektet. Lagregler, arbetskultur Två myndigheter med olika regelverk och arbetskultur. Teknik Två myndigheter kräver idag dubbel dokumentering och det finns ingen samlad tillgång till ärendena. Personalen vägar för deltagaren. kund fokuserad ledning. nya kunskaper och trygghet i sina yrkesroller. Geografiska avstånd Avstånd mellan myndigheternas kontor försvårar det praktiska arbetet. Egenmakt och bra bemötande centrala i vår värdegrund För att kunna arbeta fram en gemensam arbetsmetod är det viktigt att utgå från gemensamma värderingar. Vi har tagit fram en egen fördjupad och individ anpassad värdegrund, som vi fokuserar på i arbetet med deltagarna. Det är tio värderingar, som utgår från Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och den statliga värdegrunden. De främsta värderingarna är egenmakt och bra bemötande. Kopplat till dem finns ytterligare åtta värderingar, som både handlar om vad handläggaren och deltagaren ska ta hänsyn till för att uppnå ett bra resultat. Egenmakt Motivation är att vilja. Engagemang är att våga satsa. Meningsfullhet är att göra skillnad. Påverka är att förändra. Bra bemötande Respekt är att möta varandra förutsättningslöst. Ansvar är att äga sina handlingar. Delaktighet är att påverka processen. Tillgänglighet är att individanpassa. Jämställdhet I AMiA tycker vi att det är viktigt att alla känner sig lika behandlade, oavsett om deltagarna är kvinnor eller män. För att påminna oss själva om detta i det dagliga arbetet har vi tagit fram en lathund, som tar upp tre frågor: Gör du skillnad mellan kvinnor och män? Vilka konsekvenser får skillnaderna? Kan du tänka eller agera annorlunda?

8 Kompletterande insatser i AMiA Vi märker tydligt att individuellt utformade insatser är något som våra deltagare efterfrågar. Med lokala variationer erbjuder vi: Friskvård och hälsovägledning Vi ser att friskvård är en viktig del i rehabiliteringen. Friskvårds insatserna ser olika ut eftersom de alltid anpassas efter individens behov och intressen. Deltagaren får hjälp att komma igång med en passande aktivitet. Det kan vara allt från promenader, medicinsk QiGong, mindfullness, styrketräning, kostrådgivning och föreläsningar om hälsa och livsstil. Medicinsk yoga yogaterapeut erbjuds deltagaren plats i en yogagrupp och/eller individuell träning och uppföljning. Alla får en bok och en CD-skiva så att programmet även kan genomföras hemma. Forskning har visat att medicinsk yoga kan sänka kortisolhalter och blodtryck. Deltagare har bl a berättat att yogan gjort så att de känt sig mindre stressade, sovit bättre och till och med slutat med vissa mediciner. ReDO ReDO är en rehabiliteringsinsats som använder metoden Vardagsrevidering. Det är en 16-veckors kurs där deltagarna kartlägger hur deras vardag ser ut i dagsläget och hur de kan använda sina resurser för att uppleva bättre hälsa. Vid gruppträffarna ingår under visande moment, egen reflektion, övningar och erfarenhetsutbyte. Mellan träffarna arbetar deltagarna individuellt med hemuppgifter som främjar en hälso sam vardag och en hållbar övergång till studier, arbete eller annan sysselsättning. Några deltagare uppger att kursen gett dem bättre självinsikt och verktyg att förändra sin egen vardag. Rehabnavigator Vi har anställt en utbildad företagssjuksköterska som rehabnavigator. de deltagare som inte redan har en fungerande vårdkontakt. Rehabnavigatorn kan överblicka hela förloppet, delta vid kartläggningsmöten, vara sam ordnande och bistå med medicinsk överblick. Socialt företagande Vi samarbetar med Coompanion, som erbjuder individuellt stöd med bl a coachningssamtal och genomgång av förutsättningarna för socialt företagande. Detta har bl a lett till ett samarbete med ett företag som bedriver ekologisk odling av där deltagare kan få värdefull arbetsträning. AMiA gav Kent tryggheten och viljan att börja arbeta igen Under våren 2011 träffade teamet från AMiA Kent*, som till en början var tillbakadragen, misstänksam och uppvisade ett aggressivt förhållningssätt. Han har en historik inom psykiatrin sedan flera år tillbaka och prognosen till hälsoförbättring ansågs som dyster. Den tidigare rekommendationen var att Försäkringskassan skulle pröva hel läggning insåg handläggarteamet att Kent var intresserad av att prova olika typer av aktiviteter, bland annat var han intresserad av fysisk träning. Det lade grunden till fortsatt planering och aktivitet. Hösten 2011 upphörde ersättningen från Försäkringskassan och Kent skrevs in i Arbetsförmedlingens introduktions program. Det stöttande arbetet fortlöpte och stor vikt lades på att bibehålla de rutiner som Kent visat sig må så bra av. Idag är Kent aktiv och har själv tagit initiativet till att pröva sin förmåga på arbetsmarknaden. *Kent heter egentligen något annat. Teamet upptäckte också att Kent hade ett stort behov av rutiner och att han behövde tydliga besked. De beslutade därför att ha tät kontakt, minst en gång i månaden, samtidigt som Kent började träna regelbundet. Vid uppföljningen var det tydligt att Kent mådde mycket bättre. Han berättade bland annat att han fått möjlighet att hjälpa andra deltagare med träningen. utvecklingen och Kents förbättrade arbetsförmåga. Nästa steg blev samordning av resurser och arbetspraktik.

9 FK40393_Broschyr_ Samverkan, samsyn och samarbete De grundläggande ledorden för våra handläggare är samverkan, samsyn och framför allt samarbete. Oavsett om de har sin anställning hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen finns en tydlig vilja att samarbeta, både med varandra och med andra intressenter. missuppfattningar, vilket också effektiviserar processen. Frekventa och regelbundna möten skapar vidare kunskaper om respektive myndighets regelverk och målbilder, vilket möjliggör en mer rättssäker handläggning. Det ger en bättre grund för klar och tydlig information och ökad trygghet för deltagaren. Att som deltagare känna att man blir väl mottagen och behandlad ökar intresset och motivationen för att förändra sin situation. AMiA ger våra olika organisationer utrymme att prova nya vägar tillsammans med våra deltagare. Samtal med deltagarna understryker att de känner sig tryggare, mer del aktiga och motiverade än tidigare. Det ökar möjlig heterna att vi gemensamt når våra mål. Korta fakta om AMiA Målgrupp: sjukersättning riskerar att ta slut. Mål: Att 65 % går vidare med insatser eller program på Arbetsförmedlingen med inriktning på arbete och att 80 % upplever att deras möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat. Projektperiod: Genomförandefas april september Antal deltagare: Ca deltagare, varav 68 % kvinnor och 32 % män (tom augusti 2012) Finansiering: Arbetsförmedlingen. Projektägare: Försäkringskassan. Samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, Coompanion Sverige, Statistik Några månader in i projektet tillfrågades 217 deltagare om deras erfarenheter av projektet och detta är några av tankarna som framkom: 82 % tyckte att deras kontakter med handläggare inom Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen underlättats tack vare AMiA. 76 % tyckte att det kändes meningsfullt att delta i AMiA. 64 % trodde att aktiviteterna och insatserna i AMiA kommer att stärka deras möjligheter attnärma sig arbetsmarknaden. Läs gärna mer på amia.se

10

11 2

12

13 Deltagare är identifierad AMIA processen Version maj 2012 MW Version maj 2012 MW Version oktober 2012 ES Version nov 2012 ES Version sep 2013 MW Behov av information 1. Informera och skriv in deltagaren Deltagaren är informerad 1.1 Informera om syftet med AMIA projektet 1.2 Ge deltagaren förutsättning att kunna förutse sin ekonomisk situation 1.3 Ge deltagaren möjlighet att berätta om sina förväntningar och nuläge 1.4 Deltagaren tar ställning till om han eller hon vill delta 1.5 Ta in samtycke Enkät Frågetecken kring deltagarens situation 2. Kartlägg deltagarens situation Frågetecken kring deltagarens önskemål 3. Identifiera deltagarens mål och motivation Tillräckligt underlag för planering Behov av planering 4. Gör en planering med deltagaren Visst underlag för planering Plan 2.1 Identifiera deltagarens nuläge 3.1 Ta fram delmål 4.1 Identifiera aktiviteter som kan leda till delmål/mål 2.2 Identifiera deltagrens resurser 4.2 Fastställ syfte med aktiviteten 2.3 Identifiera andra aktörer och nätverk av vikt för deltagaren 5. Aktivitet genomförs enligt plan Enkät 6. Följ upp planen 7. Avslut och vägval 7.1 Sammanfattning Enkät Deltagaren är åter i egen försörjning Deltagaren är kvar i program hos AF Deltagare är i ordinarie verksamhet hos AF Deltagaren får sjukpenning Deltagaren får sjukersättnin g

14 Beskrivning av AMiA-processen Dokumentet innehåller aktiviteter som samstämmer med de fyra delprojektens insatser. Aktiviteterna genomförs individanpassat vilket ger att avvikelser förekommer i enskilda ärenden. 1. Informera och skriv in deltagaren Information Inför mötet görs förberedelser som inte beskrivs i detta dokument. Vid informationsmöte med deltagaren: Muntlig information om AMiA Dela ut AMiA mapp som innehåller skriftlig information om AMiA Ersättningsformer Deltagaren tar ställning till deltagande Inskrivning Information om AMiA, Arbetslivsintroduktion, Aktivitetsstöd, rutiner för utbetalning och information om ekonomiska förutsättningar m.m. Beskriv projektets möjliga process Deltagaren skriver under Samtycken Dialog om deltagarens förväntningar Deltagaren får möjlighet att berätta om sin situation Boka tid för kartläggningssamtal med AF/FK Informera om att avstämningsmöte med vården och övriga aktörer kommer att bokas in Inskrivning i AF:s system, AVP-beslut utan aktivitetsstöd tas och AMiA-kod anges. Eventuell funktionshinderkodning SAM PLM akt öppnas på FK, AMiA journal påbörjas. Enkät Enkät för kartläggning av deltagarens status före projektaktiviteter 2. Kartlägg deltagarens situation Beroende på deltagarens situation kan det finnas behov av möten med Arbetsförmedlingens specialister, vårdgivare, arbetsgivare, rehabiliteringsaktörer m.fl. Använd kartläggningsmall som stöd För dialog/samtal med öppna frågor med deltagare, kan vara ett eller flera samtal Identifiera begränsningar/resurser Utred vilka medicinska insatser som pågår, viktigt med samarbete med läkaren Använd självskattningsskalor Rita för att visualisera Uppmuntra/motivera deltagaren Kartlägg deltagarens nätverk

15 Kartlägg deltagarens aktiviteter i vardagen Kartlägg mål/syfte för deltagaren Gå igenom veckoschemat Gör upp en planering med aktiviteter tillsammans med deltagaren Skriv ner och skriv ut aktivitetsrapporten så att deltagaren kan skriva under Ge deltagaren dagboksblad och informera hur och vad som ska skrivas Boka tid för uppföljningssamtal Avsätt tid för reflektion mellan handläggarna innan och efter möten 2. Identifiera deltagarens mål och motivation Fråga om deltagarens önskemål och motivation Fråga hur deltagaren upplever sin förmåga Få deltagaren berätta om sin dröm, vision, önskan Utgå från intressen, dagboken kan bidra Målen ska vara realistiska och individanpassade Eventuellt bromsa deltagaren vid behov Ibland behövs små steg med flera möten Överväg om andra aktörer kan bidra, vården, arbetsgivare socialtjänst, fackliga organisationer m.fl. Sätt upp långsiktigt mål och delmål tillsammans med deltagaren som senare kan revideras 3. Gör en planering med deltagaren Utgå från slutmål Stäm av vilka aktiviteter som kan vara lämpliga utifrån hänsyn till medicinska åtgärder/behandlingar samt deltagarens situation och vad som redan pågår Bygg på det som redan fungerar Informera om aktiviteter som finns Upprätta handlingsplan, med syfte och tidsramar. Uppmuntra deltagaren att vara delaktig och ta eget ansvar Ha med övriga aktörer i planeringen Utnyttja möjligheten till studiebesök Kom överens om vad som ska göras till nästa gång, låt gärna deltagaren skriva 4. Aktivitet genomförs enligt plan Interna aktiviteter i projektet kan deltagaren själv kontakta Vid externa aktiviteter inom Af eller utanför myndigheterna genomförs en första gemensam planering Diskutera mål och delmål löpande Regelbundna uppföljningar med deltagare och aktörer. Det kan vara möten, mail, telefonsamtal. Revidera planen om det behövs, bygg på eller ta bort aktiviteter Coachande och motiverande samtal Stöd deltagaren Informera och samarbeta med övriga i nätverket runt deltagaren

16 Enkät Enkät till deltagare om hur man upplever sin situation. Deltagaren ska ungefär ha gjort halva tiden i AMiA 5. Följ upp planen Kontinuerlig uppföljning av aktivitetsplan, delmål och slutmål Följ upp tidsrapporter Vid behov möten med vård, Af specialister och andra inblandade aktörer Revidera planen om det behövs 6. Avslut och vägval Ett avslutningsmöte genomförs, deltagaren och övriga parter (Fk, Af, vårdgivare, arbetsgivare etc.) i syfte att stämma av fortsatt planering. Information om rutiner för sjukanmälan lämnas om det är aktuellt Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs gemensamt av Fk och Af. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter och om deltagaren har förutsättningar att delta i fortsatta arbetsförberedande/arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser hos Af. Båda parter skall vara överens om innehållet då det kan komma att ligga till grund för fortsatt handläggning. Handläggarna genomför en gemensam reflekterande och lärande tillbakablick över hanteringen av det individuella ärendet. Enkät Enkät för kartläggning av deltagarens status vid projektslut

17 Fallstudie 1 kopplad till processkarta Fallstudien följer punkterna i processkartan. Punkt 1: Kajsa Nilsson får information om AMiA-projektet samt ersättningsformer. Kajsa tackar ja till att delta i projekt AMiA, skriver under samtycke och skrivs in på Arbetsförmedlingen. Vid mötet beskriver Arbetsförmedlingen vilka arbetsförberedande/arbetslivsinriktade insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Kajsa berättar om sin situation. Hon berättar att hon har bröstcancer (färdigbehandlad), stroke och senare metastaser i hela ryggen. Hon berättar att detta resulterar i att hon har svårt att gå och har balanssvårigheter och synnedsättning. Vidare berättar Kajsa att hon är anställd som vårdbiträde på ett demensboende. Försäkringskassan informerar om att ett avstämningsmöte med behandlande kommer att bokas för vidare planering. Handläggaren från Arbetsförmedlingen tar ett AVP- beslut där AMiA-koden anges. Utifrån Kajsas tidigare berättelse om funktionsnedsättning registreras en kod i Arbetsförmedlingens system och Kajsa får skriva under ett samtycke. Mötet avslutas med att vi kommer överens om att möte ska bokas hos behandlande läkare i syfte att klargöra förutsättningar inför aktivitet. Punkt 2: Kartläggning (möte inför fortsatt planering) Kajsa träffar behandlande läkare, handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på neurologen. På mötet gör läkaren bedömningen att Kajsas arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Planeringen fastställs till att regelbundna möten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska äga rum. Arbetsförmedlingen kommer även att kontakta socialkonsulent på angående råd och hjälp till Kajsa i hennes sociala och ekonomiska situation. Ny tid för uppföljning bokas på Arbetsförmedlingen. Syftet med de regelbundna mötena är att ge Kajsa information om bland annat ersättningsformer såsom sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd samt att få hjälp med att fylla i blanketter. Punkt 3: Identifiera deltagarens mål Kajsa berättar att hon är i behov av stöd och hjälp i sin vardag för att öka sin livskvalité. Det framkommer att Kajsa inte tror sig kunna komma tillbaka till arbetslivet. Vid avstämningsmöte med behandlande läkare kom parterna gemensamt fram till att Kajsa ska ansöka om stadigvarande sjukersättning.

18 Punkt 4: Gör en planering Målet med AMiA-projektet är att Kajsa ska få hjälp och stöd med att klara av sin vardag och därmed öka sin livskvalité. Arbetsförmedlingen informerar Kajsa att hon kommer att bli kallad till socialkonsulent för ett första samtal. Arbetsförmedlingen uppdaterar nuvarande handlingsplan och lägger in de planerade mötena med socialkonsulent. Punkt 5: Genomförande av aktiviteter Under projektets gång har Kajsa träffat socialkonsulent vid fyra tillfällen. Kajsa har på så vis fått hjälp att få kontakt med kommunen och fått hjälp med bland annat hemtjänst, färdtjänst och spisvakt. Detta har hjälpt Kajsa att klara av sin vardag på ett bättre sätt. Parallellt har Kajsa ansökt om stadigvarande sjukersättning. Punkt 6: Följ upp planen Under projektets gång har Kajsas planering kontinuerligt följts upp genom regelbundna möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tidrapporterna inom projektet har legat till grund för uppföljningen. Punkt 7: Avslut och vägval Avslutningsmöte har gemomförts och Kajsa blir då informerad om att hon blivit beviljad hel stadigvarande sjukersättning. Försäkringskassan har meddelat Kajsas arbetsgivare efter samtycke från Kajsa att hon är beviljad sjukersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inför det avslutande mötet sammanställt en slutdokumentation som Kajsa får läsa igenom och skriva under. Övrigt Under projektets gång har AMiA-planer lämnats till Kajsa för underskrift. Reflektionstiden har nyttjats efter varje möte.

19 Depression Ångest Social fobi Deltagaren hade en svår uppväxt som medförde att hon i vuxen ålder drabbades av ångest, social fobi och depression. Deltagaren hade varit sjukskriven sedan Deltog 2010 i rehabiliteringsåtgärder i form av arbetsprövning via Faros, samverkan Af/Fk, men detta resulterade inte i återgång till arbetsmarknaden. Deltagaren upplevde att det gick för fort, hon blev sämre samt att uppföljningen av rehabiliteringsåtgärderna skedde för sällan. Sjukersättning beviljades därefter fram till Deltagaren uppgav att hon hade ångest, var orolig, stresskänslig och hade låg självkänsla. Hon hade det besvärligt i sociala kontakter, hade svårigheter med grupper samt att visa upp sig. Hon hade svårt att se vad hon skulle kunna bidra med. Hon uppgav även att hon hade behov av kontinuerlig uppföljning. Tidigare upplevde hon att hon gått ut för hårt och snabbt samt fått bakslag i form av sämre mående. AMiAs projektperiod startade med ett trepartsmöte där deltagaren informerades om syfte samt de ekonomiska förutsättningarna. Deltagaren tackade ja till att delta i projektet. Ett samtycke undertecknades av deltagaren. Deltagaren skevs in i projektet. Kartläggning fullföljdes gemensamt med båda handläggarna. På kartläggningsmötet framkom det att deltagaren hade behov av att komma igång med friskvårdsaktiviteter i form av promenader i grupp och gemensamma sammankomster med fokus på social samvaro. Ett studiebesök fullföljdes samma dag. För att säkerställa att de planerade aktiviteterna var lämpliga att fullfölja utifrån hälsotillståndet fullföljdes ett avstämningsmöte med behandlande läkare. Läkaren bekräftade att planerade insatser var lämpliga. De planerade insatserna och friskvårdsaktiviteter avropades genom rehabiliteringstjänst hos Work For You. Uppföljning av utvecklingen skedde kontinuerlig genom gemensamma möten. Denna period resulterade i att deltagarens självförtroende stärktes och motivationen till ytterligare rehabilitering ökade. Deltagaren fick möjlighet att i mycket lugn takt bygga upp sin självkänsla och sitt självförtroende för att därefter stegvis utveckla sin förmåga.

20 Deltagarens förutsättningar att ta nästa steg utvecklades och vi kom gemensamt fram till att deltagaren nu skulle ta del av motiverande och aktiverande insatser via Work for You vilka bestod av gruppaktiviteter med inriktning mot att närma sig arbetsmarknaden. Fortsatt rehabiliteringstjänst avropades. Kontinuerliga uppföljningsmöten genomfördes även under denna period och denna insats resulterade i att deltagaren kommit närmare arbetsmarknaden och var redo för att förbättra sina jobbsökarkunskaper. Deltagaren upplevde sig motiverad, inspirerad och sedd och fick mer energi. Då flera deltagare i AMIA-projektet hade behov av stöd i att förbättra sina kunskaper i att söka arbete anordnades Jobbsökaraktiviteter, Kom-igång-grupp, av AMIA-handläggarna. Deltagaren erbjöds insatsen och tackade ja till att delta. Jobbsökaraktiviteter genomfördes i Arbetsförmedlingens lokaler av AMIA-handläggarna. Deltagaren fick bl.a. hjälp med att skriva CV, aktivt söka utlysta tjänster, information om Arbetsförmedlingen hela tjänsteutbud samt rekryteringsträffar och deltagaren fick även själv med stöd komplettera sina meriter i Arbetsförmedlingens datasystem. Deltagaren hade efter ovanstående insatser förmåga att själv söka arbeten. Därefter deltog deltagaren i rekryteringsträffar på Arbetsförmedlingen och en av dessa träffar resulterade i att deltagaren fick en reguljär anställning på heltid. Deltagaren valde själv och var mycket bestämd i sitt beslut att anställningen inte skulle anpassas. Därmed var det heller inte aktuellt med stöd till arbetsgivaren. Deltagaren avslutades i projektet. Täta individuella uppföljningsmöten fullföljdes genom hela projektperioden. Utöver ovanstående hade deltagaren kontinuerliga möten med stödperson via socialpsykiatrin gällande sin familjesituation. Viktigt att få möjlighet att i individuell takt återhämta sin arbetsförmåga Viktigt att ta lärdom av eventuella tidigare försök till arbetslivsinriktad rehabilitering Viktigt att respektera deltagarens upplevelse av sin situation Viktigt att få möjlighet till en längre period av stödjande insatser och täta uppföljningar Viktigt att fokusera både på arbetsliv och privatliv vid kartläggningen. Därmed kan hänsyn tas till deltagarens individuella behov av insatser Viktigt med både Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans deltagande för att personen ska våga ta de olika stegen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och därmed även få insikt i de olika ekonomiska villkoren under rehabiliteringen.

21

22

23 Kvinna född senare delen av 1960-talet som varit helt sjukskriven sedan 2006 och även tidigare haft långa perioder med hel sjukskrivning. Hon har varit borta från arbetsmarknaden i mer än tio år. Hon har och har haft omfattande samsjuklighet och samtidigt en besvärlig social situation vilket gjort att hon under många år gått runt i olika biståndssystem. Vid tidpunkten för inskrivning i projektet kunde konstateras att deltagaren nyligen genomgått både en stor magoperation samt en knäoperation och hade vårdkontakter både på hälsocentral och sjukhusklinik på grund av detta. Vid kartläggning och inskrivning blev det en fördröjning på grund av handläggarbyten både på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan så vi började med att koppla in en coach via direktupphandlingsavtal i projektet. Anledningen till det beslutet var att deltagaren behövde bearbetande, motiverande samt stärkande insatser. Coachen och deltagaren träffades regelbundet och fokuserade mycket på att stärka självkänsla, intresseområden och deltagaren var själv väldigt angelägen om att få komma igång med arbetslivsinriktade åtgärder och att kartlägga framtida möjliga yrkesområden. Coach och deltagare hade kommit ganska långt i sin planering när deltagaren fick sitt handläggarteam. Planering mot nytt arbete var då ganska långt framskriden. När handläggarteamet kom in i bilden fokuserades det inte så mycket på de medicinska hindren, då vi bedömde att hon hade nödvändiga och fungerande vårdkontakter. Vidare var deltagaren mycket ivrig i att komma ut i någon aktivitet. Handläggarteamet kopplade också in medicinsk yoga som deltagaren ganska snart upplevde positiv effekt av. Utifrån deltagarens önskemål tittade vi på olika arbetsmarknadsutbildningar, vad som var mest praktiskt för deltagaren i förhållande till avstånd till utbildningsorten. Träff ordnades med socialtjänsten i hemkommunen för att alla parter skulle medverka i stöttning kring deltagarens ekonomiska situation och förutsättningar för att kunna klara av att genomföra en utbildning mot arbete. Deltagarens upplevelse av stöd från handläggare, coach och socialtjänst innebar att hon upplevde att hon blivit mycket starkare i sig själv och fått stärkt självkänsla. En handlingsplan upprättades som innebar studier till bussförare med inriktning mot turism, då deltagaren uttryckt ett stort intresse för detta. Hon hade under studierna stöd av Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i hemkommunen. Deltagaren slutförde utbildningen och uttryckte stor glädje och stolthet och att det var ett lyft för henne att klara av detta. Efter detta har de medicinska problemen kommit i kapp då hon förutom sina ursprungliga besvär också fått stora besvär med tandlossning (vilket kanske kan bero på medicinering vilket tandläkaren hävdar). Detta gjorde då att handläggarna kopplade in rehabnavigator för att ta ett samlat medicinskt grepp. Det har också visat sig att magoperationen som deltagaren hade gjort tidigare varit till viss del misslyckad och hon fick utökade besvär av olika slag som hon inte hade haft innan

24 operationen. Slutsatsen är att det blev en dålig kartläggning i början på grund av handläggarbyten. Konsekvensen av detta blev att det till en början inte framgick att det hade behövts ett samlat grepp kring deltagarens medicinska rehabilitering. Deltagarens aktiviter tillsammans med coach innebar i och för sig att hon kommit långt i sin yrkesinriktade rehabilitering och också utbildat sig inom sitt intresseområde vilket är ett positivt resultat. På grund av handläggarbyten blev planeringen i fel ordning från början och vi har fått backa och göra omtag. Det belyser vikten av en bra kartläggning och avstämning med vården i ett tidigt skede. En lyckad rehabilitering i förhållande till ny yrkesutbildning där hon också nu har stora möjligheter till anställning. Dock har nu det medicinska satt käppar i hjulet för deltagaren för hennes möjligheter att söka anställning. Hon har fått nya remisser för bland annat reoperation gällande magen samt att hon har påbörjat deltagande i smärtrehabilitering och en friskvårdssatsning i hemkommunen. Handläggare och deltagaren fokuserade också mycket på deltagarens sociala situation utifrån att det var där man såg att behoven fanns att stärka och stötta henne mot ett självständigt liv. Att inte ha en sammantagen bild av det medicinska då något avstämningsmöte inte påbörjade samarbetet då man inte upplevde att det fanns ett behov till en början. Det tog tid för handläggarna att förstå att deltagarens medicinska situation var långt mer komplicerad än vad som framgick. Detta berodde mycket på att deltagaren visade stor motivation mot yrkeslivsinriktade åtgärder och att det inte framkom att hon hade behövt mycket mer stöd i de medicinska kontakterna och att ett helhetsgrepp skulle ha tagits redan från början. Detta visar på att det är viktigt för handläggarteamen att lära känna deltagaren och se igenom deltagarens egna engagemang. Svårigheten var att hennes olika medicinska problem sköttes av olika läkare, dels på vårdcentral och dels på vårdkliniker och utifrån vad deltagaren själv förmedlade så uppfattade handläggarna att det medicinska var under kontroll och att hon endast var föremål för läkning. Deltagaren hade gått igenom två vitt skilda operationer och till en början framgick inte att det fanns mycket kvar att reda ut efter operationerna. Ett inledande avstämningsmöte med en läkare som tagit ansvar för hela deltagarens situation hade underlättat arbetet. En reflektion är att ansvarig läkare på hälsocentralen gav intryck av att situationen var under kontroll och att vården ansåg sig vara klara med henne och att nästa åtgärd skulle vara enbart yrkeslivsinriktad. Ett intryck från handläggare är att deltagaren inte tagits på allvar av vårdgivaren då hon hävdat nya besvär utifrån att hon snurrat runt på vårdcentralen under så många år. I efterhand kan man konstatera att trots att läkarintyg och uttalande från läkare var mycket tydliga och det framgick att deltagaren var färdigbehandlad att så inte var fallet. Detta försvårades också av att deltagaren själv uttryckte så mycket motivation inför yrkeslivsinriktad rehabilitering att man inte riktigt såg att behovet fanns av en djupdykning i det medicinska.

25 3

26

27 Organisation AMiA Centralt projektupplägg Organisation lokalt Samtliga delprojekt har haft lokala styrgrupper bestående av lokala chefer från Af och Fk samt ibland även Sektionschef Fk och Enhetschef Af. I något fall har även Primärvården medverkat. Samtliga delprojekt har haft en delprojektledare och en delprojektkoordinator, en vardera från Fk och Af, som deltagit i de lokala styrgruppernas möten. De lokala styrgruppernas viktigaste uppgift var att säkerställa resurserna lokalt i AMiA. Delprojekt Öst Delprojektet omfattade LFC Täby och Sundbyberg samt delar av AMO Solna. Delprojektet hade en delprojektledare från Försäkringskassan som har arbetat halvtid, en koordinator från Arbetsförmedlingen som har medverkat i olika omfattning, åtta handläggare varav respektive fyra från varje myndighet som arbetat heltid i projektet. Handläggarna rekryterades genom intern rekrytering. Det som eftersöktes var handläggare som var erfarna, kunde tänka utanför den berömda boxen, ha ett engagemang och gilla att samarbeta. Handläggarna arbetade i par och hade ett nära samarbete men hade sin arbetsplats kvar på sina ordinarie kontor. Det har totalt varit sex geografisk spridda arbetsplatser från Solna ut till Norrtälje kommun.

28 Delprojekt Väst Delprojekt Väst omfattade LFC Borås, Trollhättan och Uddevalla. För Arbetsförmedlingens del innebar det två Arbetsmarknadsområden, AMO, och tre lokala arbetsförmedlingar om man räknade enbart till de centrala orterna tillhörande LFC. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Arbetsförmedlingen. Varje LFC valde sin egen fördelning av handläggare. De utseddes på olika sätt i de tre områdena, en del fick välja medan andra blev utsedda. Det gjordes på ett liknande sätt vid Arbetsförmedlingen. Det var främst handläggare som arbetade med Arbetslivsintroduktion som fick möjlighet att arbeta i AMiA. Sammanfattningsvis har delprojektet haft 14 handläggare från FK och 15 från AF. I genomsnitt har det varit 5,5 årsarbetare från FK och 6,2 årsarbetare från AF. Den geografiska spridningen av områdena som utsetts till AMiA områden i väst gjorde att det inte blev något naturligt samarbete inom delprojektet. Varje område fick själva klara ut situationer och finna lösningar med hjälp av lokala chefer och delprojektledaren och det blev inget naturligt samarbete över gränserna. Delprojekt Syd Delprojekt Syd omfattade LFC och AMO Malmö. Delprojektet hade tillgång till en intern arbetsgrupp, med handläggare och specialister från de båda myndigheterna, som redan tidigare hade arbetat med gemensam metodutveckling i det ordinarie uppdraget. Vid projektstart hade även särskilt utsedda handläggare från Fk och från Af samlats i en projektgrupp tillsammans med delprojektledningen. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Försäkringskassan. Det utsågs tre handläggare från Fk som enbart arbetade med deltagare i projektet. Dessa handläggare tillhörde även projektgruppen. De tog i första hand emot ärenden/deltagare som hade en anställning. För de försäkrade som var arbetslösa blev huvudinriktningen att deltagaren behöll sin personliga handläggare (PHL) in i projektet. FK hade ca 25 PHL som arbetade med arbetslösa. Samtliga av dessa PHL kom att delta i projektet, genom att medverka till gemensamma planer tillsammans med AF och deltagaren även efter deltagaren påbörjat Arbetslivsintroduktionen. Anledningen till denna uppdelning var främst ett kundperspektiv. Delprojektet ville att så få deltagare som möjligt skulle behöva byta PHL. De anställda utgjorde ca 30 % av målgruppen, så ca 70 % av våra deltagare kom att behålla sin PHL in i projektet. På Af behöll deltagaren sin handläggare vid fortsättning i andra program efter Arbetslivsintroduktionen av samma skäl. Delprojekt Nord Delprojekt Nord omfattade LFC och AMO Östersund och omfattade hela Jämtland. Den lokala projektgruppen bestod av handläggarna och delprojektledaren samt enhetschefer och motsvarande i respektive organisation. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Försäkringskassan samt fem handläggare (två heltidsanställda från Försäkringskassan samt en heltidshandläggare och två på halvtid från Arbetsförmedlingen).

29 Organisation AMiA Styrgrupp Svante Borg (ordförande) Chef Lokala försäkringscenter, Försäkringskassan Henrietta Stein Chef avdelning Rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen Pia Ackmark Enhetschef avdelning Rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen Ulrika Persson Verksamhetsområdeschef sjukförmåner, Försäkringskassan Annika Krook Samverkansansvarig Lokala försäkringscenter, Försäkringskassan Ingrid Landin Kompetens- och kvalitetssamordnare, Coompanion Sverige Anders Fogelberg Arbetsmarknadsexpert, Företagarna Leif Klingensjö Utredare avdelning för lärande och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting Eva Thulin-Skantze Arbetsmiljöstrateg avdelning arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting Projektgrupp Projektledning Göran Holmström, Projektledare (Fk) Sofia Berggren, Projektadministratör (Fk) Rosita Björklund Bontin, Projektekonom (Fk) Delprojektledning Öst Carolina Lunde, Delprojektledare (Fk) Ola Järnvall, Delprojektkoordinator (Af) Delprojektledning Väst Ann-Christine Karlén, Delprojektledare (Af) Håkan Darefelt, Delprojektkoordinator (Fk) Delprojektledning Syd Ann Walestrand, Delprojektledare (Fk) Maximilian Green, Delprojektkoordinator (Af) Delprojektledning Nord Gisela Wik, Delprojektledare (Fk) Eva Hanning, Delprojektkoordinator (Af)

30 Lokala styrgrupper Lokal styrgrupp Öst Britt-Marie Sandberg Områdeschef, Försäkringskassan Täby Eva Stolpe-Hjertstrand Områdeschef, Försäkringskassan Sundbyberg Annie Rubenson AMO-chef, Arbetsförmedlingen Solna Lokal styrgrupp Väst Borås Dan Rodahl, Områdeschef, Försäkringskassan Ann Larsson, Enhetschef, Försäkringskassa Bobby Hallman, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Nicole Bouyer, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Trollhättan Bertil Andersson, Områdeschef, Försäkringskassan Jan Renhage, Enhetschef, Försäkringskassan Eva Sannum, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Peter Larsson, AF-chef, Arbetsförmedlingen Uddevalla Peter Engwall, Områdeschef, Försäkringskassan Annika Johansson, Enhetschef, Försäkringskassan Henric Atterström, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Lokal styrgrupp Syd Ingvar Stevensson, Områdeschef, Försäkringskassan (ordf.) Pia Gustavsson, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Håkan Rundgren, Region Skåne Eva Hallmér- Lindahl, Finsam Samordningsförbundet i Malmö (adjungerad) Lokal styrgrupp Nord Charlott Ax, Områdeschef, Försäkringskassan Östersund Per Sundin, Samverkansansvarig, Försäkringskassan Östersund Johan Tegnhed, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Östersund Urban Gyllander, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Östersund Olle Christmansson, Primärvårdschef, Jämtlands läns landsting

31 Handläggare Antalet handläggare varierar mellan delprojekten främst pga. att såväl hel som deltidare ingår. Några handläggare har inte arbetat i projektet under hela projektperioden. Af-personal i AMiA Thomas Staaf, delprojekt Nord Fredrik Lundqvist, delprojekt Nord Ylva Forseth, delprojekt Nord Maud Sjölander, delprojekt Nord Inga-Maj Persson, delprojekt Nord Margita Malmros, delprojekt Syd Jeanette Arani, delprojekt Syd Elisabeth Tjernström, delprojekt Syd Agneta Heinrichs, delprojekt Syd Lena Lasson, delprojekt Syd Louise Moberg, delprojekt Syd Louise Olsson, delprojekt Syd Pia Andersson, delprojekt Öst Kerstin Bogren, delprojekt Öst Birthe Pereira-Nielsen, delprojekt Öst Pernilla Carlsson, delprojekt Öst Eija Shirvanpour, delprojekt Öst Mia Häll, delprojekt Öst Magnus Axelsson, delprojekt Öst Fk-personal i AMiA Gisela Wik, delprojekt Nord Maria Isberg, delprojekt Nord Birgitta Larsson, delprojekt Nord Åsa Halvarsson, delprojekt Nord Kristin Karlsson, delprojekt Nord Carina Skoogberg, delprojekt Nord Maria Svensson, delprojekt Syd Emma Tidevik, delprojekt Syd Monica Stenberg, delprojekt Syd Sofie Andersson, delprojekt Syd Johanna Thysell, delprojekt Syd Birgitta Karlsson Pamp, delprojekt Öst Liselott Annerberg, delprojekt Öst Magnus Hedman, delprojekt Öst Linda Orrbeck, delprojekt Öst Marie Therese Wildeqvist, delprojekt Öst Anette Syrén, delprojekt Öst Christina Södergren Nilsson, delprojekt Väst Kornelia Hedqvist-Magnusson, delprojekt Väst Magnus Östberg, delprojekt Väst Helene Ahlberg, delprojekt Väst Annika Sörby, delprojekt Väst Jens Ekström, delprojekt Väst Åse Fugelvik-Lindström, delprojekt Väst Anneli Johansson, delprojekt Väst Magdalena Magnusson, delprojekt Väst Lars Olsson, delprojekt Väst Karin Carlsson, delprojekt Väst Lena Okhall, delprojekt Väst Tomas Fredriksson, delprojekt Väst Irene Gustavsson, delprojekt Väst Ove Fridolfsson, delprojekt Väst Marielle Gabrielsson, delprojekt Väst Britt-Inger Fihn, delprojekt Väst Carina Torehov, delprojekt Väst Karin Lennartsson Walli, delprojekt Väst Ingrid Boweden, delprojekt Väst Jan Johansson, delprojekt Väst Hans-Pether Moritz, delprojekt Väst Junis Dahl, delprojekt Väst Börje Nilsson, delprojekt Väst Tomas Fredriksson, delprojekt Väst Camilla Millqvist, delprojekt Väst Anna Jacobsson, delprojekt Väst Emelie Stenbäck, delprojekt Väst Eva Tidebrink, delprojekt Väst Yvonne Andersson, delprojekt Väst Maria Aronsson Dahl, delprojekt Väst Agnetha Pålsson, delprojekt Väst Gerd Strömberg, delprojekt Väst

32

33 4

34

35 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Öst Inför överlämnade till projektet 1. Ordinarie handläggare på Försäkringskassan (FK) kontaktar den tilltänka deltagaren via telefon eller vid personligt möte för att informera om projektet och fråga om intresse att delta. 2. Om deltagaren svara ja så skrivs en sammanställning inför överlämnade och ett samtycke för att sedan lämna över till AMiA korgarna i ÄHS. 3. Ärenden som för AMiA-projektet, vilket ska motiveras i en separat journalanteckning. Har pågående arbetslivsinriktad rehabilitering Har en plan för återgång i arbete innan ersättningen upphör Pågår utbyte till sjukersättning Har en allvarlig sjukdom och är beviljad fler dagar med sjukpenning på normalnivå 4. När ärendet är överlämnat till AMiA-teamet på FK så har de 5 dagar på sig att kontakta deltagaren och boka det första 3-partsmötet tillsammans med en arbetsförmedlare i AMiAteamet. Första 3-partsmöte Informera om AMiA, ESF-rutiner, Arbetslivsintroduktion, Aktivitetsstöd, A-kassans storlek, rutiner för utbetalning och ekonomisk vägledning m.m. Projektets möjliga process (paraplyet) Påskrivet samtycke ska finnas Ge deltagaren ett tomt aktivitets/veckoschema att fylla i till nästa gång Informera om att avstämningsmöte med vården kommer att bokas in Boka tid för kartläggningssamtal med AF eller FK Boka tid för avstämningsmöte inför ALI Första kartläggningssamtal (rekommenderas senast 2 veckor efter inskrivningsmötet) Använd kartläggningsmall Gå igenom veckoschemat Gör upp en planering med aktiviteter tillsammans med deltagaren Skriv ner och skriv ut aktivitetsrapporten så att deltagaren kan skriva under direkt Ge deltagaren dagboksblad och informera hur och vad som ska skrivas Boka tid för uppföljningssamtal Efter kartläggningssamtalet: Dokumentera samtalet Skanna in kopia på aktivitetsrapporten samt skicka originalet till delprojektledaren senast den 5:e månaden efter Skriv handlingsplan/plan för återgång i arbete och skicka till deltagaren Reflektion gemensamt Kvalitetssäkrat

36 Fortsatt Planering/Uppföljning Sker enligt uppgjord aktivitetsplanering. Avslut i AMiA Kriterier för avslut i projekt AMiA. Arbete Studier Fortsätter i program hos arbetsförmedlingen Eget företag Socialt företagande Beviljad sjukersättning Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå i vissa fall/ /sjukpenning på normalnivå Gemensam bedömning att personen står till arbetsmarknadens förfogande (SKAT 11) Projektet fullföljt Deltagaren väljer att ta tillbaka sitt medgivande för deltagande i AMiA. Sjukskriven på nytt Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs gemensamt av FK och AF när deltagaren avslutas i AMiA. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter under perioden i projektet. I samband med avslut i projektet, bör ett avslutningsmöte/överlämningsmöte hållas tillsammans med deltagaren och eventuellt ny förmedlare/handläggare i syfte att stämma av fortsatt planering, slutdokumentation och för att denne skall förstå anledningen till varför projektet avslutas.

37 1 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Väst Försäkringskassans rutiner inför inskrivning AMIA 1. Gå igenom ärendet när det är cirka sju månader kvar i sjukförsäkringen samt kontrollera om individen bor i rätt område. Kontrollera att dagarna stämmer, att SGI är uppdaterad och att individen har rätt nivå på ersättning (beroende på om man är anställd eller arbetslös) 2. Ärenden som för AMiA-projektet:( vilket ska motiveras i journalanteckning) Är aktuella och påbörjade i AF/FK-samarbetet Ska åter i arbete Arbetsträning i ordinarie arbete (heltid för individen) och kommer att avslutas innan det är dags för Arbetslivsintroduktion Individen arbetar deltid Utbyte till SE SE + SJP om individen har en så allvarlig sjukdom att det är aktuellt med fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (tidigare i vissa fall) eller om det är oskäligt (individen kommer inte att kunna tillgodogöra sig Arbetslivsintroduktionen). Fler dagar på normalnivå Indragning 3. Ring och informera individen om AMiA-projektet. 4. Skicka ut samtycke (behöver inte inkomma innan inskrivningsmötet). 5. Gör SASSAM-kartläggning eller uppdatera SASSAM vid behov 6. Gör en AMiA-sammanställning och maila över till handläggare 7. Lägg ärendet i AMIA-korgen Inskrivningsmöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (FK) När samtycke finns överlämna relevanta handlingar till Arbetsförmedlingen, sammanfattningen, LUH (eller andra likvärdiga medicinska underlag) och SASSAM ( FK) Dokumentera i journalen. Se vidare information i avsnitt dokumentation. (FK/ AF) Informera om AMiA inför arbetslivsintroduktion (AF) Informera om aktivitetsstöd, tillhörighet A-kassa och a-kassans ersättningsnivåer m.m. (AF) Beslut tas om program AVP från morgondagens datum, och fram till det datum dagen innan INTRO-beslutet påbörjas. Markerar under fliken, samt : Annat. Under fliken, och i fältet, notera: Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. ange projektkod: under fliken, ruta. ( man måste markera ej aktivitetsstöd efter man skrivit in projektkoden) (AF) Daganteckning görs i AIS med rubrik INSKRIVNINGSMÖTE, notera det som framkommit under mötet. Handläggare på Försäkringskassan anges i anteckningen. Notera inskrivningens omfattning i daganteckning och i beslutsunderlag. (FK/AF) Lämna eventuellt ut dagboksblad som underlag inför kartläggningssamtalet. (FK/AF) Boka ett kartläggningssamtal (senast inom två veckor).

38 2 (FK/AF) Lämna ut enkät med ID-nr. Markera vilket ID-nr som lämnats till resp. individ. Fyll i bakgrundsfakta från handläggare och markera samma ID-nr som individen fått. Samtycke för enkäten sparas i akt hos FK utan IDnr. (AF) När beslut tas för INTRO, anges projektkod under fliken, ruta. Denna projektkod skall användas vid samtliga beslut på Af under tiden i projektet, även när Af betalar ut ersättning vid inträdet i Arbetslivsintroduktion. Kartläggningssamtal (senast tre veckor efter inskrivningsmötet) (FK) Använd Sassamkartan vid behov (FK/AF) Klargörande samtal kring deltagarens situation gällande hälsa, arbete, socioekonomisk situation etc. (Förslag på punkter finns exempelvis i bilaga kartläggningssamtal AMiA ). (AF) När det gäller funktionshinderkod ska information lämnas om syftet med en eventuell kodning och hur det fungerar med samtycke till att Af får markera funktionshinder. Vid samtycke sätts lämplig funktionshinderkod. (FK/AF) Gå igenom dagboken (FK/AF) Förklara ifyllandet av Tidsrapporten. (FK/AF) Boka tid för uppföljning/ ev. avstämningsmöte. Fortsatt planering/uppföljning (FK/AF) Fortsatt planering och uppföljning ska ske minst en gång i månaden (AF) Upprätta en handlingsplan med uppgifter om vad som ska göras, när det ska göras och ansvarsfördelning. Använd AF:s handlingsplan. I Handlingsplanen under den Arbetsmarknadspolitiskta bedömningen skriver man även här Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. (FK/AF) Tids och arbetsrapport görs en gång i månaden. Vi träffar individen gemensamt minst en gång i månaden. Avstämningsmöte tillsammans med behandlande läkare görs vid behov. Om inget avstämningsmöte görs tas ändå en kontakt med behandlande läkare för att informera om att individen är med i AMIA och informerar om hur vi arbetar. (brevmall finns) (FK) Vid Sjukpenning ska beslut tas om: Rehabiliteringsersättning (15401a-c) när individen går in i en arbetslivsinriktad rehabilitering/arbetsträning. Om individen uppbär sjukersättning och skall ut i arbetsträning skall brev skickas om bibehållen sjukersättning. (FK/AF) Efter halva tiden eller när individen deltagit i aktiviteter under en period lämnas enkäten från Sweco. Reflektion efter mötet vid behov Genomgång efter mötet för att gemensamt komma fram till hur man går vidare i planeringen/rehabiliteringen. På detta sätt får vi möjlighet till reflektion och gemensamt lärande.