REDAKTÖREN. Susanne. redaktör. på elva språk. Charlotte, redaktör. för unikt intranät, sid 8-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDAKTÖREN. Susanne. redaktör. på elva språk. Charlotte, redaktör. för unikt intranät, sid 8-9"

Transkript

1 REDAKTÖREN Nr Charlotte, redaktör för unikt intranät, sid 8-9 Susanne redaktör på elva språk När personaltidningen försvann, sid. 4-6 Aktuella seminarier, sid Kommunikation är livsavgörande, sid Individualisering, trend i språket, sid. 14 Vinnare - Runtikrim, sid Med mera

2 Rim... Snabbare händelser på webben REDAKTÖREN Ges ut av och är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim). Redaktör: Gunnel Atlestam Ansvarig utgivare: Alf Tornberg har fått en ny skepnad. Genom förändringen kommer det att bli snabbare och lättare att göra ändringar. Förhoppningsvis innebär det att den blir mer aktiv, säger Charlotte Norlin som är redaktör för Rims webb. Kom gärna med tips och bidrag till innehållet så att vi kan hålla den ständigt aktuell, säger Charlotte Norlin. Du när når henne på Moderna Museet, telefon , modernamuseet.se Marknadsföring och utbildning Rims styrelse har träffats och lagt upp riktlinjer för höstens arbete. Marknadsföring och flera aktiviter har inplanerats. Under hösten blir det seminarier om kommunikation i kris, intranät och ansvarig utgivarskap. Läs mer om dem på sidorna 10 och 11. Information till dig som vill gå med i Rim. Gör det genom att mejla: info@rim.se. Vill du veta mer om föreningen så kontakta någon i styrelsen. Kontaktuppgifter finns på www. rim.se Sprid gärna budskapet! Nya Medlemmar i Rim Liselotte Rogberg, Landstinget i Uppsala län Camilla Littorin, Rudder Isabella Carlsson, Svevia Jenny Mattsson, HSB Riksförbund Välkomna! Rims styrelse: Stefan Bratt, Allan Eriksson, Charlotte Norlin, Lars Bergström, Gudrun Tiberg. Saknas på bilden gör Annuka Ojala, Elisabeth Tingdahl och Anna- Lena Boucht. Övriga medverkande i detta nummer: Lars Bergström Christer Järild May Olsson Alf Tornberg Gudrun Tiberg Annonsansvarig: Elisabeth Tingdahl elisabeth@lira.se tfn , Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer: Manusstopp den 25 januari Kommer ut vecka Kom gärna med synpunkter, tips och bidrag! Redaktören förbehåller sig att redigera i materialet. Rim är en förening och mötesplats för alla som arbetar med interna medier såväl inom privata företag som offentlig verksamhet och organisationer. Rim anordnar kurser och konferenser. Varje år arrangerar föreningen tävlingen Bästa personaltidningen och tillsammans med Sveriges Informationsförening Ljuspennan för bästa internkommunikation. Mer information om Rim hittar du på 2

3 Aktuellt... Redaktören har ordet... Pandemi aktuell hos alla Nya influensan A (H1N1) är ett av de ämnen som de allra flesta internredaktörer har på dagordningen just nu, till exempel på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ny samlad språklag Den första juli fick Sverige en ny samlad språklag. Det är en lag som omfattar hela språksamhället och lagfäster Sverige som ett flerspråkigt land. Svenskan är huvudspråket och finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska är nationella minoritetsspråk. Också det svenska teckenspråket har en särskild ställning som modersmål för döva. Vi tillsatte tidigt en speciell projektgrupp som ska arbeta med information om den nya influensan. Det är kommunikationschefen och redaktören för sumagasinet som har huvudansvaret. De ingår i en särskild influensagrupp på sjukhuset med bland andra chefläkare och infektionsläkare, säger Kerstin Fredin vid Avdelningen för information och kommunikation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Informationsavdelningen arbetar med övergripande strategiska frågor och har ansvar för webb, nyheter/ press, kommunikationsansvar i större projekt, intranät, sumagasinet som kommer ut fyra gånger om året, med mera. När det gäller information om den Nya influensan så samarbetar vi med hela Västra Götalandsregionen men självklart tar vi också fram egen information och använder de kanaler vi har. När det gäller den interna övergripande informationen är det främst intranätet som gäller. Det uppdateras ständigt i sunytt när det finns ny information och det finns en särskild ingång för influensan på startsidan. Både på den interna och externa webben länkar vi också vidare till information från andra informationsplatser, till exempel Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet. Planeringen av den Nya influensan har inneburit en stor arbetsbörda för de medicinskt och administrativt ansvariga på vårt sjukhus. Därför har vi på informationsavdelningen tagit på oss att driva informationsarbetet och försöker vara förberedda när toppen på influensautbrottet kommer, säger Kerstin Fredin. Gunnel Atlestam Lagen gäller språkens ställning, inte språken i sig. Den innehåller exempelvis inga detaljregler om hur ord ska stavas, böjas och uttalas, inte heller om man ska använda lånord eller inhemska ord. Men den säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller alla de språk som kan förekomma i offentlig verksamhet. Källa: Språkrådet Vad vill du läsa om i Redaktören? Kom gärna med önskemål, synpunkter, idéer, debattinlägg, artiklar etc. För att göra en läsvärd tidning behövs bidrag och inspiration från Rims medlemmar. Vill du vara med i ett redaktionsråd, så vore det kul. Hör av dig till Gunnel Atlestam, tfn , gunnel@ atlestam.se Så snart jag lärt mig skriva blev jag medarbetare i en interntidning. En interntidning med 100 år på nacken. Den utkommer fortfarande, men bara under sommarhalvåret och i samband med veckans bastubad. Det började när min morfar var ung i början av förra seklet. Somrarna tillbringade han med föräldrarna och släkt på ett ensligt sommarställe i Finland. Fadern var en allvarlig man, som man konverserade men inte pratade med. Men det fanns mycket att säga och berätta för att få en bra sommarstämning. Morfar startade därför som 15-åring interntidningen Trops. Den utvecklades till ett forum där alla som bodde på sommarstället kunde berätta vad de upplevt under dagarna och gärna ge en känga till någon eller något man retat sig på. Men alltid med finess, respekt och humor. Alla skribenter använde signatur och ingen fick efterforska källan. Så mitt intresse för personaltidning som forum för utbyte av åsikter och ideer och sammanhållande kraft väcktes tidigt Vad som skrevs i Trops medförde ofta att de som bestämde fick sig en tankeställare och förändringar genomfördes. För mig är därför den pågående utvecklingen ett feltänk. Att lägga ner personaltidningar när pengar ska sparas eller ändra inriktning från medarbetarfokus till ensidig ledningsinformation är inte bra ur företagsekonomisk eller demokratisk synvinkel. Det är synd att alla arbetsgivare inte ser värdet av att ha en självständig kreativ personaltidning där medarbetarnas idéer och åsikter kan föras fram med finess, respekt och humor. Det är en bra hjälpmedel för att utveckla företaget och skapa sommarstämning på arbetsplatsen hela året om. Gunnel 3

4 Aktuell fråga... När personaltidningen försvann... Texter : Christer Järild Christer.jarild@ forsakringskassan.se De redaktionella och journalistiska ambitionerna hamnar lätt i skymundan när papper blir webb. Oavsett om det är en medveten strategi eller inte. När statliga bolaget Telia ombildades till det privata bolaget Telia-Sonera lade man ner en personaltidning med ett tydligt medarbetarfokus och ersatte den med ett ledningsstyrt intranät. Landstinget i Stockholm lade ner personaltidningen av kostnadsskäl. Någon plan för att ta tillvara det som var bra i tidningen till intranätet fanns inte då. Ett och ett halvt år efter nedläggningen kommer fortfarande frågor och före detta redaktören kan själv sakna tidningen. Stinget försvann med intranätet Ann Eberhardsson arbetar på landstingets kommunikationsavdelning och är före detta redaktör för Sting, en personaltidning för alla anställda inom landstinget i Stockholm. För cirka ett och ett halvt år sedan bestämdes att tidningen skulle läggas ned på grund av besparingsskäl. Enligt Ann Eberhardsson var tidningen omtyckt och läst. Det framkom bland annat i läsarundersökningar. För att vara en personaltidning var den också relativt känd utanför landstinget. Sting var väldigt bred i sitt anslag och innehöll korta notiser som gav en bra inblick i vad som hände i vårt stora landsting. Vi hade också plats för reportage och artiklar om hur man löste problem på olika arbetsplatser. Det uppfattades som inspirerande och rolig läsning för våra läsare. Dessutom fick man Sting hem i brevlådan så det blev ibland så att även andra familjemedlemmar lockades av att läsa Sting. Få reagerade Trots en engagerad läsargrupp blev det få negativa reaktioner när tidningen lades ned. Men det händer fortfarande att anställda hör av sig med frågor om tidningen, ett och ett halvt år efter nedläggningen. Det talar sitt tydliga språk, tidningen är inte glömd. Även från fackligt håll har man undrat om det finns sätt att hitta tillbaka till Sting. Jag tycker att det är synd att Sting lades ned. I vår verksamhet är det många som inte kommer nära en Ann Eberhardsson, tidigare redaktör för den nedlagda personaltidningen Stinget ser stora möjligheter att ta med delar av tidningen in i nätet. Bild: Christer Järild dator under sin arbetsdag. Har man fem minuter med intranätet så läser man kanske inte reportage i första hand. Får man hem en papperstidning i brevlådan finns däremot helt andra möjligheter att läsa mer fördjupande artiklar. Övergripande perspektiv saknas I dagsläget finns ett koncernövergripande intranät, men det används inte då många verksamheter, sjukhus och förvaltningar har sina egna intranät och personaltidningar. När Sting lades ner försvann också en möjlighet att nå ut koncernövergripande med artiklar och information. Någon direkt plan eller ambition för att ta tillvara delar av Sting fanns inte vid nedläggningen, vilket påverkat det redaktionella innehållet. Är det möjligt att lyfta in de delar som var bra i Sting i ett intranät? Det kan man absolut och en del delar har vi redan tagit med oss från Sting till intranäten. I takt med att kommunikationen och intranäten utvecklas kan det bli aktuellt att titta på det som var Sting en gång till och se om vi kan ta till vara mer från den tiden. Läs om Teliasonera nästa sida 4

5 Aktuell fråga... När personaltidningen försvann... fortsättning från föregående sida Från medarbetarfokus till budskapsjournalistik... När statliga bolaget Telia övergick i det privata bolaget TeliaSonera påverkade det också internkommunikationen. Inom det nya bolaget gjordes en medveten kursändring mot en mer verksamhets- och ledningsstyrd internkommunikation, vilket också innebar en förändring av de redaktionella kanalerna och dess innehåll. Bland annat lades Telias personaltidning ned för att ersättas av ett intranät och en ny papperstidning. Omstyrning av internkom. Tidningen hade ett tydligt medarbetarfokus och en lite tuffare och granskande attityd. Det förhållningssättet följde till en början med in i de nya publikationer som startades och till företagets nya intranät, enligt Jonas Rydin. Han arbetade som reporter på Telias personaltidning och anlitades under ett par år i början av 2000-talet som frilansande skribent av TeliaSonera. Men det där kom att förändras gradvis. Kommunikationen styrdes alltmer med hjälp av kärnvärden, varumärkesstrategi och affärsnytta. Den förändringen hade inte så mycket att göra med att man gick över från papper till webb. Utan det skedde en omstyrning av hela internkommunikationen inom företaget, säger Jonas Rydin. Generellt tror jag att framväxten av sociala medier gör att man inte kan slå blå dunster i folk, sägerlars-åke Johansson, internkommunikationschef på Teliasonera. Om personaltidningen:...den var ingen kanal för att driva företaget Förändringen var nödvändig Lars-Åke Johansson, internkommunikationschef på TeliaSoneras och ansvarig för intranätnyheterna, anser att förändringen var nödvändig. Han kom in i övergången till de nya kanalerna men arbetade inte med den tidigare personaltidningen. Telias personaltidning var en tidning för medarbetare av medarbetare. Och visst lyftes olika åsikter fram och på så sätt var det högt i tak. Men den gav inte så mycket för företaget, det var ingen kanal för att driva företaget. Även ur ett redaktionellt perspektiv var det svårt att se ett tydligt syfte med tidningen som innehöll allt från matrecept och yoga till ny teknik. I dag är intranätet den dominerande kanalen för internkommunikation på TeliaSonera. Det gjordes några nysatsningar på papperstidningar, bland annat i en dagspressvariant för att få ett snabbare nyhetsflöde. Men även det har man övergivit eftersom intranätet gav snabbheten. Målgruppsanpassade nyheter Vår nyhetssida på intranätet är främst en nyhetskanal med snabba nyheter och där vi kan länka till fördjupande material. Vi har också större möjlighet att målgruppsanpassa nyheterna, vilket i stort sett är omöjligt i en tidning. På intranätet finns också olika arbetsverktyg och information som man behöver i sitt dagliga arbete, vilket gör det naturligt att även besöka nyhetssidan, säger Lars-Åke Johansson. Det redaktionella arbetssättet har också förändrats genom åren. Tidigare fanns en central redaktion med flera redaktörer som arbetade som en traditionell tidningsredaktion. Men sedan ett år tillbaka sköts publiceringen självständigt av de olika affärsområdena. Det är på gott och ont. Vi har inte samma kontroll över kvaliteten på texterna när affärsområdena själva publicerar artiklar. De artiklar som publiceras på intranätet är inte journalistiska i den meningen att olika åsikter bryts eller att kritiska anställda kommer till tals. Men Lars-Åke Johansson menar att intranätets möjlighet att kommentera artiklar är ett bättre sätt att lyfta fram kritik, anonymt eller med eget namn. Generellt tror jag att framväxten av sociala medier gör att man inte kan slå blå dunster i ögonen på folk. Hos oss har dessa funktioner gjort att vi måste ha trovärdiga artiklar, även om det handlar om ledningens budskap. Medarbetarperspektiv möjligt Jonas Rydin tror tvärtom att det som bra personaltidningar förmedlade i form av vi-känsla och på golvetreportage fortfarande behövs. Och att den typen av material inte behöver försvinna bara för att sättet att publicera förändras. Personaltidningen kunde sätta en mer personlig ton inom firman. Det borde vara möjligt även med ett intranät. Men idag är det ofta mer business-termer, samtidigt som medarbetarperspektivet alltmer försvunnit. Det blir lätt tråkigt om det bara handlar om att stödja affärsnyttan, säger Jonas Rydin som påpekar att hans synpunkter gäller för den tid då han själv skrev för Telia-Soneras intranät. 5

6 Krönika... Debatt... Blundar vi för vad som händer? En gång hade vi en personaltidning. Denna en gång varade i drygt trettio år. Inom en period på ett par veckor avvecklade arbetsgivaren tidningen. Nu har vi en glättig, femsidig tidning på nätet. Jag tillhör (nästan) den generationen vars första investering var en stencilapparat, när det kom på tal att bilda en förening. Det skrivna ordet var viktigt och att skriftligen kunna kommunicera och berätta vad man ville med sin verksamhet. Är det idag fullständigt urbota mossigt att kommunicera genom en personaltidning? Är det så att vi tillhör en generation som inte hängt med i utvecklingen och inte begriper oss på andra kanaler? Är en personaltidning någon form av uråldrig runsten som vi klamrar oss fast vid? När andra säger yo-yo, mannen! så säger vi tjoflöjt! Att göra en tidning kräver tre parter: redaktionen, läsaren och ägaren. I en icke publicistisk miljö, som vår kommunala förvaltning uppfattar ägaren sin roll som helt dominerande. Det här retar mig synnerligen - dels arbetsgivarens arrogans, dels att arbetsgivaren får den totala makten över information. En personaltidning kan skapa ett demokratiskt inflytande, ja den kan ses som en facklig landvinning. Mot den bakgrunden förvånar det mig att de fackliga organisationerna så snabbt lade sig platt på mage, när vår personaltidning lades ner. Är det så att människor i vår tidsålder har blivit mer slätstrukna? Idag finns säkert hundratals teveoch radiokanaler, den politiska paletten är en hopblandad sörja, alla är aktieägare, många bor i miljonvillor, folk vet mer om Britney Spears än om sig själva, industrimagnater löser ut sina fallskärmar, vanligt folk bidragsfuskar, café latten rinner oupphörligen och och. citrongräs! Hur hittar man sig själv i allt det här? Just nu är det bestämt att en på fem ska kickas ut från min förvaltning. Hur är då stämningen här? Inte finns det några brinnande bildäck utanför entrén, inga upprörda stormöten, inga eldfängda tal av våra fackliga representanter. Det är tyst. Just i sådana här situationer skulle en någorlunda självständig personaltidning ha sin givna roll att informera och kommunicera med sina läsare. Just i sådana här situationer skulle en någorlunda självständig personaltidning ha sin givna roll att informera och kommunicera med sina läsare Istället har vi en glättig ar betsgivartidning där varje stavelse och nyans är övervägd. Det finns inte en tillstymmelse till resonemang. Skulle man fråga våra ledare, vad de tyckte om partiorganet Pravda under Sovjettiden, skulle de som sanna demokrater, med darr på rösten, beskriva det avskyvärda med tillrättalagda halvsanningar vars syfte var att till varje pris skydda makthavarna. I en skattefinansierad kommunal förvaltning ska i princip inget vara sekretessbelagt. Vi blir granskade såväl av allmänheten som av det allmänna. I en offentlig förvaltning, som ska utmärkas av fullständig öppenhet och få affärshemligheter, borde det finnas utmärkta förutsättningar för demokratiska informationskanaler. Med andra ord borde vi vara mindre känsliga för kritik. Uppdragsgivaren borde rent av uppmuntra medarbetarna till en kritisk hållning. Jag antar att man i ett privat företag putsar mer Pravda? Håller interninformationens syfte på att bli halvsanningar för att till varje pris skydda makthavarna, likt Pravda? på sin logotyp och har mer av andan rättning i ledet. Under mina år i kommunal tjänst har jag kunnat konstatera att ju högre upp man kommer i hierarkin desto mer rädd är man för skriftspråket. Personer i de lägre löneskalorna använder till exempel glatt orden skall, omedelbart och tveklöst, medan personer en bra bit över skattetabellens brytpunkt oftast blurrar till det. Ska blir bör, omedelbart/inom en snar framtid, tveklöst/den allmänna uppfattningen. Det här är kanske en ovetenskaplig teori, men om det finns bäring i den så är det inte konstigt att en ledning är lite byxis för en personaltidning, där man inte till hundra procent kan råda över orden och innehållet. Men vad vet jag? Visst hade vår personaltidning sina brister. Det var ju trots allt en hel del artiklar som skrevs av medarbetarna. Men jag måste ändå säga att tidningens redaktör, som är journalist, såg till att tidningen blev bra. Nu har vår redaktör fått gå. Tidningen är nedlagd. Och arbetsgivaren har stärkt sin ledningsinformation. Så kan det gå. Och vi får skylla oss själva och fortsätta tugga på citrongräs. Eller? Fd skribent 6

7 Handboken om textens design och layout Den här boken önskar jag varje person som arbetar med böcker, tidningar och trycksaker i stort...grafiska formgivare, redaktörer, skribenter, förläggare... PRISBELÖNT Marie Glase, grafisk formgivare och vinnare av Berlingpriset Utvald av Svensk Bokkonst Hederspriset i Kolla!tävlingen Svenska Publishingpriset GYF:s branschpris Mässpris 490 kr Pris inkl. moms (ord. pris: 995 kr). Frakt tillkommer. Gäller t.o.m. 27/9 Välkommen till vår monter på Grafiska Torget på bokmässan i Göteborg, september. Du som är RIM-medlem kan även köpa boken till mässpris på 7

8 Från en arbetsplats... Intranätet - nyhetsplats, informationskälla och arbetsrum Genom samarbete med ett dataspelföretag har personalen på moderna museet nu möjlighet att via intranätet vandra runt i museets salar och studera tavlorna. Jag jobbar hela tiden med att utveckla intranätet. Vi är först i världen med att presentera vår samling virituellt, säger Charlotte Norlin, projektledare och ansvarig för intranätet på Moderna museet. Det är nu snart tre år sedan som Charlotte, som jobbat många år som informatör på museet, fick uppdraget att bygga upp ett tydligt, snabbt och användarvänligt intranät. Tidigare hade vi ett infoblad som kom ut en gång i månaden. Det fanns också en mängd interninformation samlad i olika mappar och i olika versioner. Det var faktiskt ganska kaotiskt. Vi blev till slut tvungna att strukturera upp den interna informationen, säger Charlotte. Det nya intranätet innehåller inte bara en mängd viktig och intressant information, utan är också ett arbetsredskap för olika grupper. 8 Det finns projekt- och samarbetsplatser där alla olika grupper inom museet och de fackliga organisationerna kan lägga in och ta bort material, som olika dokument och bilder, säger Charlotte. Vid uppbyggnaden av intranätet skapade hon en projektgrupp till sin hjälp som bollplank. Hon hade också workshops med all personal så att alla anställda fick komma med synpunkter. Alla vet att de kan komma med synpunkter när de vill så det finns inget behov av någon särskild grupp just nu. Jag tycker att det är viktigt att föra utvecklingen framåt. En aktuell fråga är om medarbetarna ska kunna få läsa intranätet hemifrån. Själv ser jag det som en självklarhet i framtiden. Vi är en offentlig myndighet och det som är hemligstämplat finns ändå inte på intranätet, så det borde inte vara något problem. Uppföljning efter ett år Intranätet har varit igång i två år nu. En uppföljning gjordes efter drygt ett år. Svarsfrekvensen var inte jättebra, drygt en tredjedel, men de svar vi fick var väldigt positiva. Det var bara en del småjusteringar som vi gjorde efter det och prioriteringen av utveckling Fortsättning på nästa sida

9 Från en arbetsplats... fortsättning från föregående sida - För att få ett levande intranät krävs mycket arbete, säger Charlotte Norlin projektledare och redaktör för Moderna Museets intranät. blev den som jag själv tänkt.. Charlotte jobbar 75 procent på Moderna Museet och ungefär hälften med intranätet. För att få ett levande intranät krävs mycket arbete. Det gäller att man har intervjuer, bilder och ständigt uppdaterar. För mig är det viktigt med mycket bilder. Intranät blir lätt tråkiga med bara text och länkar. Har man ett aktivt intranät så får det också spinnoff-effekter. Det finns ingen som längre skickar gruppmejl till alla också ett resultat av ständiga påminnelser att detta är ett ledningsbeslut - utan information till alla går via intranätet, säger Charlotte. Samtliga medarbetare har skyldighet att gå in på intranätet minst en gång per dag.. Intranätet kommer automatiskt upp som startsida om medarbetaren själv inte gått in och gjort några ändringar. De sidor som har flest besökare förutom nyheter är blanketter och personalsidorna. Uppdaterar varje dag Varje dag uppdaterar Charlotte intranätet med nyheter på startsidan och går igenom vad som har skrivits om museet i andra medier och länkar till det intressantaste. Nyheterna får jag genom tips eller att jag själv vet att något är på gång och tar kontakt. Antingen skriver den som har ansvar för nyheten själv eller så gör jag en intervju. De får välja. Test med debatt dåligt gensvar Charlotte är ensam redaktör men har tre ersättare som kan gå in och ändra på startsidan. Olika enheter och grupper har sedan ansvar för sina sidor. Det är en balansgång med hur många som ska ha olika behörigheter. Vi strävar efter så hög interaktivitet som möjligt, men samtidigt är vårt system sårbart om alltför många har höga behörigheter. Utgångspunkten för intranätet är att vara så öppet som möjligt. Vi har testat att ha en blogg om omvärlden, men det gav inget gensvar. Så just nu har vi inget forum för debatt. Om det beror på brist på intresse eller att det inte är så högt i tak, vet jag inte, säger Charlotte. De medel som finns för utveckling av intranätet ingår i marknadsföringsbudgeten. Det är inte mycket. Att vi ändå lyckats införa den virtuella samlingshängningen på intranätet, beror på att vi har en väldigt bra överenskommelse med dataspelsföretaget. Det är ju ett pionjärprojekt som kan öppna marknaden mot kulturområdet för dem, säger Charlotte. Tyvärr kan vi inte visa samlingshängningen virtuellt externt på hemsidan, bland annat på grund av en komplicerad rättighetsproblematik, men jag tror att väldigt många museer och konsthallar kommer att visa sina utställningar vituellt i framtiden. Text och bild: Gunnel Atlestam gunnel@atlestam.se Fakta Moderna museet i Stockholm har cirka 100 anställda. Annandag jul invigs en första filial i Malmö Moderna Museet Malmö. Det verktyg som används för intranätet är MOSS 2007 ( Microsoft Office Sharepoint Portal Server). För den externa webben använder man Episerver. För mer information kontakta c.norlin@modernamuseet.se 9

10 Aktuella Rimseminarier oktober i Stockholm Rim inbjuder till intranätseminarium Program Kaffe/te och introduktion Kicki Strandh, intranätkonsult och Senior Advisor vid Sigma Solutions AB Lunch Workshop med utgångspunkt från Kicki Strandhs föreläsning Nils Franchell, Ansvarig för internkommunikationen på Aftonbladet Workshop med utgångspunkt från Nils Franchells föreläsning Sammanfattning och avslutning Måste man ge avkall på det journalistiska för att artiklarna publiceras på intranätet? Hur kan man tänka kring strukturen för artiklarna på intranätet? Hur viktig är en attraktiv form och en tillgänlig struktur för att intranätet ska läsas? Vilken roll har de sociala medierna på intranätet och vilken inverkan har de på redaktörskapet? Detta är några av frågorna som diskuteras på vårt intranätseminarium med Nils Franchell, ansvarig för internkommunikationen på Aftonbladet som vann Ljuspennan i år, och Kicki Strandh, intranätkonsult som bland annat har startat distanskursen Kommunikation i intranät vid Mittuniversitetet. Tid: Torsdagen den 22 oktober, klockan Plats: Centrala Stockholm Kostnad: kr inkl lunch och kaffe. För icke medlemmar 1500 kr För mer information och anmälan: c.norlin@modernamuseet.se senast fredag 16 oktober. Välkomna! 16 oktober i Göteborg Vad innebär det att vara ansvarig utgivare? Journaistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén kommer till Rims seminarium om ansvarig utgivarskap. Bild: Hans Fredriksson Vad innebär det att vara ansvarig utgivare över huvud taget? I många fall är vd, informationschfen, marknadschefen eller personalchefen ansvarig utgivare för personaltidningen - dock inte alltid så klara över vad uppdraget innebär enligt Tryckfrihetsförordningen (TF). Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén reder ut begreppen. Det handlar mycket om trovärdighet och läsarens förmåga att värdera den information som ges i våra personaltidningar. Seminariet behandlar också policy för personal- och medlemstidningar. Såväl Rim som Journalistförbundet har formulerat sådana som delas ut på seminariet. Detta är ett unikt seminarium eftersom vi bjuder in våra medlemmar att delta tillsammans med dem i företaget eller organisationen som är ansvariga utgivare för personaltidningen, men inte har publicistisk erfarenhet. Målet är förstås att få bättre personaltidningar och ansvariga utgivare som vet vad uppdraget innebär. Seminariet har tidigare hållits i Stockholm. Tid: Fredagen den 16 oktober, klockan Plats: GP-huset, Polhemsplatsen 5, Göteborg. Kostnadsfritt För mer information och anmälan: Alf Tornberg, alf@alfredmedia.se. 10

11 Aktuella Rimseminarier November i Göteborg Välkommen till Rims dialogseminarium om internkommunikation vid kris Hur klarar Volvo att kommunicera med alla sina anställda under krisen? Vi har bjudit in Charlie Nordblom, chef för enheten för strategisk Internkommunikation på Volvo AB, att tala om interinformation vid en kris. Han kommer att ge oss en direktbild av det som hänt och händer just nu på Volvo AB. Detta för att ge dig nya tankar och idéer,om hur du som interninformatör kan klara av situationen om ditt företag eller din organisation hamnar i ett kritiskt läge. Tid: Onsdagen den 18 november klockan 11:45-16:00. Vi börjar med lunch. Plats: IHM Business School, centralt belägen på Fabriksgatan 21-25, i stadsdelen Gårda i Göteborg. Pris: kr inkl lunch och kaffe. För icke medlemmar kr Anmälan: senast 4 november till info@rim.se. Tala om om du vill har vegetarisk mat eller har några andra önskemål. Anmälan är bindande. För mer information: Gudrun Tiberg eller Elisabeth Tingdal Charlie Nordblom, chef för strategisk internkommunikation för Volvokoncernen. Han kommer till Rims seminarium om internkommunikation vid kris för att delge sina erfarenhet och ge tips om vilka kanaler som passar för vad och när etc. Bild: Gunnel Atlestam Varmt välkommen! Förbered gärna frågor! 11

12 Tips på ämne... Effektiv kommunikation kan vara livsavgörande. Inom flyget har man rivit hierarkier när det gäller kommunikation - för säkerhets skull. I Bladet personaltidning för Kronobergs landsting tar redaktören May Olsson upp ämnet effektiv kommunikation. Tankar som säkert är bra att belysa i fler personaltidningar. Här följer en något förkortad version av Mays artikel. Att lägga sig i är en rättighet och en skyldighet Mycket kan bli fel i vården. I den akuta situationen är kommunikationen avgörande för patientsäkerheten procent av alla oönskade händelser beror på bristande kommunikation. Men detta går att träna upp. På Centrum för Medicinsk simulering i Malmö berättar Cecilia Holm hur. Ordet kommunikation har inte uttalats så tydligt i patientsäkerhetsarbetet tidigare. Det är inte ovanligt att bristande kommunikation är grundorsak eller bidragande orsak till sådant som blir Lex Maria-ärende. Cecilia Holm berättar om vad och hur och varför det kan gå snett. Otydligt ledarskap i en akut situation är vanligt. Det är väldigt viktigt att alla vet vem som har ansvaret. Specialistläkaren ser sin del, och missar helheten. Vågar man, trots att man är yngre och mindre erfaren, tala om för sin kollega att han eller hon kanske missat något? På något sätt har hierarkierna dröjt sig kvar i sjukvården. Inom till exempel flyget har man brutit ned dem, just av säkerhetsskäl. Alla måste ha rättten och skyldigheten att lägga sig i. Vem talar man med? Som patient kan man vara spänd vid besöket och inte så mottaglig för information. Därför bör man även få skriftlig information. Detta vet vi. Patienten befinner sig i underläge gentemot läkaren. Detta vet vi också. Men hur fungerar det i praktiken? Patientens ålder, etnicitet och samtalets art spelar in. Det behövs redskap för att mäta förståelse. I Malmö är 40 procent Hur mäter vi lyckad kommunikation? undrar Cecila Holm forskare vid CfMS. av befolkningen från andra länder. De missar ofta viktig information på grund av språket. Språkförbbistring är en stor felkälla. Därför skulle läkarutbildningen innehålla fler moment i kommunikationsträning än den gör nu. Vad hindrar kommunikationen? Vi har en förmåga att stänga ute ej önskvärd information. Stress kan ställa sig ivägen för kommunikationen. I en situation där det är bråttom får man lätt tunneltänkande. Man vill göra något och gör det kanske då på bekostnad av uppmärksamhet. Man stänger samtidigt ute något annat. Vilken personlighet man har spelar också in. Fortsättning på nästa sida Dockan Simon är CfMS första patientsimulator. Han är högteknologisk och används i praktiska övningar i mycket realistiska akuta situationer. Han kan både prata (nåja) och andas. Men inte bara tekniken utan också kommunikationsfärdigheterna kan tränas med hjälp av Simon. 12

13 Tips på ämne... fortsättning från föregående sida Cecilia Holm visar upp sin arbetsplats Centrum för Medicinsk simulering Vi har en förmåga att stänga ute ej önskvärd information. Stress kan ställa sig i vägen för kommunikationen. Det är inte bra att i akuta situationer vara lilla jag. I ett akutläge är det bättre att säga rakt ut vad man tänker och noterar. Så är det språket - all personal har inte svenska som modersmål. Av missriktad välvilja, kanske för att vi vill vara politiskt korrekta och inte peka ut någon ställer vi inte alltid tillräckliga krav på att personalen förstår svenska. Het kulturfråga Det är också en kulturfråga. I Sverige har sjuksköterskan en stark och självständig roll. Utländska manliga läkare kan uppfatta det negativt att bli handledd av en kvinnlig sjuksköterska. Sjukvården skulle må bra av att se vad som hämmar respektive befrämjar god kommunikation. Men det kan vara ett minerat område. Att lägga sig i någons kommunikativa kompetens kan uppfattas som ett integritetsbrott Reflekterande samtal i det dagliga arbetet är jätteviktigt och vårt bästa redskap, säger Cecilia och drar paralleller till flyget där pratar man mycket om Near-happs det som nästan hände. Alla lär av allas misstag, men man utser inte syndabockar. Vi kan aldrig uppnå en sjukvård där misstag aldrig sker, säger Cecilia. Men vi måste hantera de misstag som uppstår på ett bättre sätt. Hon hoppas att forskningen om kommunikation i vården ska bidra till mer gemensam utbildning för olika yrkeskategorier i vården, även på grundnivå, så att hämmande hierarkier bryts ned. Och att kommunikationen tillmäts den betydelse den har. Vårdrelaterade infektioner går ju att mäta. Men hur mäter vi lyckad kommunikation? Text o bild: May Olsson may.a.olsson@ltkoronoberg.se Om kommunikation i akuta situationer: 1. Adressera budskapen! Det är mycket vanligt att man säger: Kan någon ringa dit, fixa det, och så vidare. Säg ett namn istället! Återkoppla! Ja, jag har ringt. Det kallas för en sluten informationskedja. 2. Sammanfatta situationen! Detta har hänt. Detta har vi gjort. Därför ska vi nu och så vidare. Hur ofta man sammanfattar beror på situationen. I andra organisationer med så kallad High Reability (högt ansvar), flyget, kärnkraft, sjöfart med flera, där människors liv står på spel, jobbar man mycket med detta. 3. Bryt ner hierakin! Ledaren måste lära sig att bjuda in sina medaktörer så de vågar uttrycka allt de ser, bort med all prestige. ANNONSER Saknar du ord... eller någon som skriver? Kontakta mig, Bia Eliasson. Journalist med bakgrund i dagspress. Gedigen erfarenhet av personaloch kundtidningar. Fotograferar. Redigerar. Håller deadline. bia eliasson text osv Göteborg , bia@textosv.se /FA-skatt/ Allt en redaktör behöver XTC i Mariestad

14 Språket... Individualisering, trend i språket... Bild: R Lagerman Språkspalten med Alf Tornberg. alf.tornberg@swipnet.se. Ju äldre man blir, desto mer benägen blir man att anta Fredrik Lindströms liberala hållning till hur vi använder vårt språk. Åtminstone är det så för mig. Men det finns ännu några moderna tillämpningar jag har svårt att svälja. Här kommer en av dem: Kollektivord med individbetydelse. Det är inte alla som applåderar användning av pluralordet personal i individbetydelse. Många störs av att se tre personal i betydelsen tre personer ur personalen, det vill säga tre anställda. Några andra kollektivord är gisslan, allmänhet, adel, polis och ungdom. Vi behöver ibland prata om personer som tillhör ett visst kollektiv. Ett sätt är förstås att göra en omskrivning; gisslan medlem av gisslan. Men det är ett svårhanterligt alternativ. Man kan också lägga till ändelsen -are, som man gör efter verb för att tala om En allmänhet? vem som utför handlingen; svetsa svetsare. Då blir det personal personalare. Men detta för snarare tanken till en person som administrerar personal. Polis polisare kan man inte säga men tull tullare är ju etablerat. Inte heller ändelserna -a, och -e för kvinnliga respektive manliga individer i kollektivet är särskilt gångbara; en personala och en personale. Hur många i gisslan? Redan i böjan av 1900-talet fick ordet gisslan individbetydelse. Att ordet personal också betecknar en individ är relativt nytt. I en ordbok dök det upp först Ordet allmänhet har också börjat dyka upp som individord. Det sägs förekomma i poliskretsar; att gripa en allmänhet, d.v.s. gripa någon ur kollektivet allmänheten. Ungdom är speciell Orden polis och ungdom är speciella. De är inte bara kollektivord och Tre personal? numera även individord, utan orden har också en abstrakt betydelse. Polis har ursprungligen betecknat själva upprätthållandet av ordningen och har nu blivit en beteckning för myndigheten som upprätthåller ordningen samt namn på kollektivet som utför detta och slutligen också en individ i det kollektivet. För oss äldre betyder ungdomen har flytt att man blivit äldre. Men det kan också betyda att en tonåring hastigt har lämnat något bakom sig eller att en hel grupp ungdomar är på flykt. Ordet ungdom har således tre betydelser; en period i livet, en grupp som för tillfället befinner sig i den perioden och enskilda individer i den gruppen. Ungdomen har flytt? I Göteborgs-Posten den 7 september 2009 kunde man läsa, apropå vårdvalet, en rubrik över två sidor: Personalen de stora vinnarna. Här verkar man ha anammat den nya användningen av personal som individord, fast gett det en pluralbetydelse. Det var väl onödigt eftersom personal är ett kollektivord från början. Så det borde väl ha stått Personalen den stora vinnaren, eftersom det förmodligen var hela personalgruppen som avsågs? Om man menade personalen vid en vårdcentral, alltså. Menade man alla anställda vid flera vårdcentraler borde det ha stått Personalerna de stora vinnarna, eftersom det finns en användbar pluraländelse på kollektivordet personal. Tuggmotstånd I övrigt är ju Göteborgs-Posten en föregångare när det gäller korrekt användning av språket. (Vilket för övrigt de flesta morgontidningarna är. Kvällstidningarna är inte lika goda språkvårdare, även om de numera också är morgontidningar.). Så det är väl bara att tugga i sig det nya? Även om tuggmotståndet är oerhört stort. Referens: Språkriktighetsboken, Svenska Språknämnden, Norsteds Akademiska Förlag 14

15 Språk, Recensioner... B-INSPIRED - nytt exklusivet, tvåspråkigt magasin Fortfarande ser nya tidningar, tidskrifter och exklusiva magasin dagens ljus. Visst är det bra att Googles kommer att tillhandahålla stora mängder litteratur på Internet. Det ökar tillgängligheten och skapar förmodligen intresse hos nya grupper av läsare. Men inget går upp mot att öppna en nytryckt bok eller tidning. Den känslan kan inte nätet ersätta. Coffe table magazine Senast i raden av nya magasin är B.Inspired ett exklusivt så kallat coffe table magazine. Utgivarna, Mediahead AB, vill verkligen signalera exklusivitet eftersom magasinet ska läggas ut på 4- och 5-stjärniga hotell, utvalda butiker och restauranger samt på ambassader. Man kommer även att kunna prenumerera på magasinet. B.Inspired fokuserar på design, kultur, mode, shopping, skönhet, restaurang och livsstil. Det är en tvåspråkig inspirationsguide. I det första, Stockholmsfokuserade numret, har vi skräddarsytt ett innehåll med reportage, intervjuer och personliga texter från profiler som Marianne Bernadotte och Alexander Skarsgård, säger magasinets chefredaktör Julian Greenwood. Inspirationskälla Har man då lyckats med detta magasin? Blir man inspirerad? Visst blir man det! Texterna är omväxlande och intressanta och de är samlade under ämnesområden design, kultur, mode och så vidare. Layouten är lugn, ren och konsekvent. Ingresserna är korta och ibland reducerade till nerdragare. De många vackra bilderna hjälper till att skapa intresse för texten och kan därför axla den längre och beskrivande ingressens roll. Annonser finns i hela magasinet. Det finns också textreklam som ser ut som artiklar, men går att skilja från dessa genom att det klart anges under rubriken att det handlar om textreklam. Ingresser på engelska Texterna i magasinet är uppdelade i två spalter den vänstra har engelsk text och den högra svensk. Det är konsekvent så i hela magasinet. Rubriker och ingresser är på engelska. Flera personaltidningar har säkert också prövat denna idé, som i den här formen, inte alls stör. Magasinet har 184 innehållsrika sidor. Dock saknar jag svensk text på redaktionssidan och i innehållsförteckningen. Jag störs också lite av att rubriker och ingresser bara finns på engelska, men förstår att layouten kanske skulle förlorat på ifall de hade dubblats. Text och bild: Alf Tornberg alf.tornberg@swipnet.se ANNONS 20 års erfarenhet av personaltidningar. 10 års erfarenhet av arbetsplatsreportage över hela världen. Och kundreportage. Du missar väl inte Fotbolls-VM i Sydafrika 2010? Vi reser i november. Skildra AB Margareta Jonilson, text Bobo Jonilson, foto

16 Sveriges bästa personaltidning 2008 Mark Olson och Katarina Luksepp har samarbetat med Runt i Krim av och till sedan Samarbetet har resulterat i två utmärkelser till Sveriges bästa personaltidning. Stolta men inte nöjda Det var nio år sedan sist. Nu har Runtikrim gjort det igen. I våras blev Kriminalvårdens personaltidning återigen utnämnd till landets bästa. Och receptet? Vila inte på gamla lagrar utan förnya för att tjäna läsarna. Stolt men inte nöjd. Vem sa de orden? Jag tänker på dem när jag intervjuar Runtikrims redaktör Katarina Luksepp. Katarina är stolt för att tidningens nya form har gett så stort utrymme för läsarna att bli delaktiga i tidningen. Hon är stolt för tidningen har fått ett modernare utseende som skapar en naturlig och behaglig läsrytm. Stolt också för att omvärlden har förts in i tidningen genom analyser, litteratur, politik och forskning. Allt det här utan att släppa det som var tidnings styrka och signum innan omgörningen: arbetsplatsreportagen och mötet med de anställda. 16 Men nöjd? Nej, jag får känslan av att Katarina inte tillhör kategorin nöjda människor blev hon redaktör för Runtikrim och gjorde då om tidningen tillsammans med layoutaren Mark Olson. Arbetet belönades med Rims pris Sveriges bästa personaltidning. Nio år senare är det dags igen: Runtikrim, Sveriges bästa personaltidning år 2008 efter ännu en omgörning. Tappar formen med åren Den gamla formen och konceptet var bra när de kom. Men med åren tappar man formen. För att tidningen skulle kännas uppdaterad, trovärdig och ta våra läsare på allvar var vi tvungna att göra något. Kriminalvård engagerar Katarina säger att kriminalvård är ett ämne som engagerar. Inom kriminalvården finns en mängd olika yrkesgrupper och arbetsplatser. Det finns en del skrivbordsarbetare, även om de flesta arbetar praktiskt. Och de anställda är spridda runt hela landet. Dessutom följs frågorna av intresseorganisationer, politiker, tidningar och allmänhet. Många perspektiv, intressen och krav på innehåll från lä- Fortsättning på nästa sida

17 Sveriges bästa personaltidning 2008, fortsättning från föregående sida sarna att ta hänsyn till således. Inför omgörningen, för lite dryg ett och ett halvt år sedan, lade Katarina ut en läsvärdesundersökning på intranätet. Frågorna utgick från tidningens policy. Katarina ville ha svar på i vilken grad tidningen åstadkom det den var satt att göra, enligt policyn. Vi fick glädjande resultat. Fler än 90 procent läser tidningen. Och 33 procent svarade att det fanns ytterligare läsare i hushållet. Eftersom en av våra ambitioner är att anhöriga ska få en förståelse för hur det är att jobba inom kriminalvården var vi mycket nöjda. Lägst värde fick påståendet att tidningen är kritisk och granskande. Bara 50 procent tyckte så. Medan till exempel 89 procent tyckte att tidningen hade många goda exempel. Läsarna ska synas Utifrån resultaten i läsvärdesundersökningen arbetade Katarina och Mark, som layoutar tidningen på frilansbasis, fram ett nytt tidningskoncept och en form som skulle lyfta fram det nya innehållet. Grundtanken var att de anställda skulle synas, men också aktivt medverka i tidningen genom krönika, insändare, frågor med mera. En annan faktor som hade stor betydelse vid omgörningen var att kraven på vetenskaplighet har blivit större inom kriminalvården. Den tidigare devisen Låt hundra blommor blomma har ersatts med krav på vetenskaplighet och validering, ungefär som inom sjukvårdsområdet. Vi ville föra in samhällsdiskussionen om kriminalvården i tidningen. Bland annat genom kommentarer, recensioner och analyser av forskning och sådant som riksmedia skriver om. Vi ville också göra en tidning med olika stilgrepp och röster och en tidning med tydliga avdelningar, som har något för både blädderläsare och djupläsare, säger Katarina. Tyst kunskap ömsar skinn När så allt hade mognat, och Katarina och Mark hade jobbat fram ett tidningskoncept och en dummy, anordnade de två endagssemina- rier med en fokusgrupp. I gruppen fanns allt från en säkerhetsansvarig i Norrbotten till frivårdare i Malmö. Katarina och Mark ville undersöka och ta till vara på olika önskemål. Deltagarna hade verkligen lustläst tidningen. Det var skönt med vanliga läsare och inga mediaproffs, säger Katarina. Uppsjö av tyst kunskap En sak som blev tydligt i fokusgruppen var hur mycket tyst kunskap det finns inom kriminalvården. Mångårig erfarenhet leder till kloka beslut som inte alltid är så lätt att sätta fingret på. Som ny kan det vara svårt att få vägledning av regelverk och lagböcker när man ska fatta snabba beslut. Utifrån de här diskussionerna växte den nystartade avdelningen Panelen fram. Där svarar erfarna kollegor på frågor som ofta har en etisk dimension, till exempel: Kan man skoja med fångar? Vad ska jag absolut inte göra första dagen på jobbet? Kan jag adda en före detta fånge på Facebook? Stöd från ledning Efter seminarierna filade Katarina och Mark ytterligare på dummyn och konceptet. För att underlätta och inte tynga läsningen används konsekvent ytterspalten till brevidläsning. Här finns fakta, nyttigheter, länktips och andra tips. Så var det bara sista steget kvar: Att förankra allt hos generaldirektören och ledningsgruppen. Det gjordes i det redaktionella bokslutet. Vi skulle aldrig kunna vara den tidning vi är utan ledningens gillande. Vi är kanske inte den mest kritiskt granskande tidningen som gräver upp obehagliga fakta. Men vi är kritiska genom att öppna upp för en debatt om kriminalvården. Det räcker långt. Och förhoppningsvis kan vi på vårt sätt bidra till att förbättra kriminalvårdens lite skamfilade rykte, säger Katarina. Bild: Staffan Gustavsson Text: Lars bergström lars.bergstrom@svebo.se Om Katarina Katarina är en riktig tidningsmänniska. Under uppväxten föredrog hon att läsa Vi bilägare, Svensk Natur, Ica-kuriren, Kamratposten, ÖP och Länstidningen framför läxor och läroböcker. Jag älskar tidningar. Där finns så många olika röster och ämnen som alla inbjuder till läsning, lärande och eftertänksamhet. Vi skulle aldrig kunna vara den tidning vi är utan ledningens gillande Om Mark Mark växte upp med tidningar som Life, Look, Saturday Evening Post och The New Yorker. Hemma för honom då var ökenstaten Arizona och sedan Washington DC i USA. Text, utsökta fotografier och fyndig form sätter fortfarande hans själ i brand. Yrkeslivet har han tillbringat i Sverige, mestadels som frilansjournalist och formgivare hos Redakta och Forma Viva i Linköping. Ibland har jag funderat vad mitt liv skulle handla om ifall tidningar inte funnits. Absolut ingen aning, alltså. Mer om Runtikrim på nästa sida 17

18 Sveriges bästa personaltidning 2008, fortsättning från föregående sidor Bredvidläsning om Runtikrim Runtikrim-fakta Runtikrim ges ut i exemplar av dem går till Kriminalvårdens anställda, till lekmanna-övervakare till villkorligt frigivna och till pensionärer. Andra mottagare är redaktioner, polis, tingsrätt, ideella samarbetsorganisationer, Kriminellas revansch i samhället, Regeringskansliet med mera. Tidningen ges ut sju gånger per år. Katarina Luksepp arbetar 100 procent av sin anställningstid med Runtikrim. I övrigt beställer hon material från frilansare. Budget: 1 miljon kronor per år, exklusive Katarinas lönekostnad. Kriminalvården har haft en personaltidning sedan I sin nuvarande form har Runtikrim funnits sedan 1998, då Katarina blev redaktör. Efter en omgörning tilldelades Runtikrim Rims pris för Sveriges bästa perso- Så gjordes Runtikrim om 1) Under vintern 2008 läggs en läsvärdesundersökning ut på Kriminalvårdens intranät. Frågorna utgår från tidningens policy. Svaren ges på en femgradig skala. Av Kriminalvårdens anställda svarar 530 på enkäten. 2) Under våren 2008 anordnas två heldagsseminarier om Runtikrims förnyelse. Redaktören Katarina Luksepp och formgivaren Mark Olson presenterar det nya tidningskonceptet och en dummy som visar vad de vill med tidningen. Cirka tio anställda deltar i seminarierna. 3) Redaktionellt bokslut. Tidningens policy, innehåll och form med mera sätts på pränt. Allt förankras och godkänns av generaldirektör Lars Nylén. Det sker i juni. Första numret med ny form och nytt innehåll ges ut i september. Tidningens policy i korthet Runtikrim ska vara: Saklig, opartisk och kritiskt granskande. Visa hur det är att arbeta inom kriminalvården. Ge möjlighet att lära känna kollegorna inom. Fördjupa ämnen och ge goda exempel. Läsarna ska synas och medverka i tidningen. Innehåll och form samverkar. Omvärldsbevakning och analys samt tips på litteratur och forskning har fått stort utrymme i nya Runt i Krim. Spalterna används till brevidläsning. Här finns fakta, tips och småartiklar. 18

19 Lyssnat till... Framtidsanalytiker siar Informationssamhället är på nergång och nu väntar förståelsesamhället om hörnet, förutspår framtidsanalytikern Troed Troedson. Gudrun Tiberg lyssnade nyligen på honom. Det blev en artikel i personaltidningen för SDN Örgryte, Göteborg. Även Redaktörens läsare får här ta del av artikeln med framtidstankarna. Troed Troedson analys av det svenska samhällets utveckling från 1800 börjar vid energisamhället, där energin är hårdvaluta, men redan i mitten av 1800-talet övergår samhället i ett kunskapssamhälle. Det här samhället har nu spelat ut sin roll, menar Troed Troedson. Vi är inne i ett skede där framförallt kommunikation, nätverk, koncept, kortsiktig, komplex, värderingsstyrd och sammanhang är ledord vi bör ta till oss. Energisamhällen är idag framför allt Afrika och södra Asien. Kunskapssamhällen resten, förutom en liten bit av Norden, som Troedson räknar som konceptsamhällen eller förståelsesamhällen. 15-åringen, som på 1850-talet sa till sin pappa, att han tänkte bli civilingenjör fick höra att detta var griller, som han gjorde bäst i att glömma. Men han hade kunnat bli riktigt rik på kuppen, eftersom det femtio år senare var mycket värdefullt att vara svensk civilingenjör. Idag är det inte längre fallet, eftersom det är omöjligt att bli stenrik på att göra något som alla andra redan kan. Paris Hilton exempel I förståelsesamhället är det istället vår kommunikationsförmåga som är den viktigaste tillgången. Troedson tar Paris Hilton och modet som exempel. Hon kommunicerar via sina kläder, menar han. Se också på militären, som genom I förståelsesamhället är det vår kommunikationsförmåga som är den viktigaste tillgången att använda sig av uniformer, stänger av alla signaler utom de, som de verkligen vill ska synas. Och kostymgubbar, som klär sig likadant för att budskapet de framför inte ska gå förlorat. Ständigt uppkopplad Vuxna idag vill arbeta när de arbetar och vara lediga när de är lediga. Men ungdomar är av en helt annan sort. De vill vara ihopkopplade jämt. Krig pågår, menar Troedson. Själv vill han inte hamna framför spegeln i badrummet på morgonen och säga: O, en mes!, som inte är uppkopplad och han varnar också alla oss andra för att hamna i den situationen.. I TV sa en företagsledare häromsistens bildlikt, att de behövde bli av med dem som inte kunde SMS:a i mörker. Det är ju inte att de har gikt i tummen det handlar om, utan inställningen att de inte vill lära sig. Duger bara om det bra Det iterativa* förhållningssättet exemplifierar Troedson med studenterna på Chalmers tekniska högskola, som idag kommer dit i augusti men endast fortsätter i september om augusti gav något. De kan inte svara på frågan, vad de ska bli, för det ser de först när de är där. Kunskapssamhället, som redan innan det tonade bort var på nedgång, Troed Troedson Bild: Stefan Bratt där det individuella var allenarådande, övergår nu i ett samhälle där vi är beredda att ge upp det individuella för att gå upp i det gemensamma goda. Troed Troedson visar på Volvo som exempel, där underleverantörerna är beredda att ge upp sin integritet, om de får vara med under varumärket Volvo. Ungdomar idag säger: Jag är beredd att ge upp min integritet, om jag genom det får var med i ett större sammanhang.troedson uppmanar oss alla att se upp så att vi inte hamnar framför spegeln och tvingas utbrista: O, se en mes! Text: Gudrun Tiberg gudrun.tiberg@orgryte.goteborg.se *Iteration betyder upprepning. Inom matematiken och programmering handlar det om, att en funktion eller process åstadkommer något genom att upprepa beräkningar eller andra operationer tills ett önskat resultat uppnåtts. 19

20 SPAM på YOUTUBE Bild: Gunnel Atlestam Det var 1970 som Mynty Phytons flying Cirkus gjorde sketchen Spam. Scenen var ett café där det var svårt att beställa någonting alls utan att den innehöll spam - en kött produkt som under andra världskriget var det enda kött som inte ransonerades i Storbritannien, så många britter som minns är säkert ganska trötta på detta. Begreppet spam om skräppost med mera sägs ha sitt ursprung från denna sketchen, som nu finns på YouTube. Apropå YouTube så är det världens snabbast växande sajt. Varje minut laddas det upp 10 timmar rörlig bild. Antalet unika användare är nästan 100 miljoner. Det är världens största arkiv för rörlig bild. Ett mediefenomen utan dess like. Det är en hybrid där amatörer och proffs finns på samma ställe är några av Pelle Snickars uttalanden vid en intervju för Vetenskapsradion. Pelle Snickars, forkningschef på Kungliga biblioteket, har i dagarna gett ut boken The You Tube Reader tillsammans med medievetaren Patrich Vonderau från Tyskland. Boken innehåller ett 30-tal texter från några av världens främsta medievetare. Rörlig bild håller på att konkurrera starkt med text när det gäller sättet vi får information. Det blir allt vanligare med instruktionsfilmer istället för informationsbroschyrer enligt Pelle Snickars. Apropå böcker så har den amerikaska författaren Ellen Ruppel Shell kommit ut med boken Cheap: the high cost of discount culture som handlar om lågprisföretag, bland annat IKEA. I en radiointervju i kulturradion säger hon att hon blev väldigt förvånda vid sitt besök i Älmhult över den sektliknande atmosfären. IKEA har hittat på en historia om sig själv om att man är ett omtänksamt företag som värnar om både miljö och folks plånböcker. Till och med personalen tror på det, men det går inte ihop - billiga produkter hänger ihop med billig arbetskraft och budskapet slit och släng och köp går inte ihop med miljöomsorg menar Ellen Ruppel Shell. Men hon är fascinerad över hur IKEA har lyckats för ut budkapet om sig själv så väl och avsaknaden av ifrågasättande internt. Apropå budskap som gäller affärsplaner, värderingar, kärnvärden etc gäller det att se upp så att inte ord som kvalitet, kundnytta, miljö, kompetes, medarbetarna den viktigaste resursen, kommer att falla under kategorin spam, vilket kan vara en fara utan rejält innehåll. Vad kan internredaktören göra för att förhindra detta? G.A

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5 Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Kicki Morsing Mottagare Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation Botkyrka kommun är en offentlig och demokratiskt styrd organisation som ska ge

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Unionens #twitterskola

Unionens #twitterskola Unionens #twitterskola Inledning Det finns framförallt två anledningar till att Twitters korta meddelanden på 140 tecken blivit en sådan succé. Den ena är att människor formulerar sig klart och tydligt

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Din drivkraft, styrkor och hur du utnyttjar dem. Konsten att göra rätt saker, och saker rätt. E-bokföring effektiv koll på din lönsamhet

Din drivkraft, styrkor och hur du utnyttjar dem. Konsten att göra rätt saker, och saker rätt. E-bokföring effektiv koll på din lönsamhet Program vecka 17 Nyföretagarveckan Anmäl dig NU! till linkoping@nyforetagarcentrum.se eller via Facebook. 1 Mån 22 apr 17.30 19, essio ab, Näringslivets hus, Ågatan 9 Din drivkraft, styrkor och hur du

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kommunikationspolicy. 21 Dnr 2016/00446

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kommunikationspolicy. 21 Dnr 2016/00446 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 21 Den 2017-04-24 21 Dnr 2016/00446 Kommunikationspolicy Kommunfullmäktiges beslut Kommunikationspolicyn fastställs enligt utarbetat

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Vår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag

Vår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag Vår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag 23-24 november 2016 Karin Kärrby, kommunikationschef Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning Helén Sedström, kommunikationsstrateg stadsledningskontoret Idag:

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA Handbok Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA DET HÄR ÄR GLA Hej GLA ett modernt sätt att lära sig Vi vill ge fler elever,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN 34 Våra bästa tips och råd för att effektivt påverka politiker och beslutsfattare 1 GÖR EN INSATS FÖR DÖVA OCH TECKENSPRÅK INFÖR VALET 2018! VALSPECIAL Vid valet har du

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation

Riktlinjer för kommunikation 1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Mentorprogrammet är till för dig som. Så mycket utveckling på så kort tid! Och som bonus ett nytt nätverk.

Mentorprogrammet är till för dig som. Så mycket utveckling på så kort tid! Och som bonus ett nytt nätverk. Mentorprogram 2009 Förbättra ditt sätt att leda redaktionen. Utvecklas genom tankeutbyte med en erfaren kollega. Vidga ditt publicistiska nätverk. Utbyt tips och idéer med andra redaktörer. svtidskrifter_mall.indd

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer