RAGN-SELLS MILJÖREDOVISNING Miljöåret i siffror, ord och bilder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAGN-SELLS MILJÖREDOVISNING 2012. Miljöåret i siffror, ord och bilder"

Transkript

1 RAGN-SELLS MILJÖREDOVISNING 2012 Miljöåret i siffror, ord och bilder

2 RAGN-SELLS VERKSAMHETSLÄNDER Norge Sverige Estland Danmark Lettland Polen Inledning 3 Mot ett miljöföretag i världsklass Transporter, fordon och tjänsteresor 4 Vi ökar takten på klimatarbetet Avfallshantering 10 Ökad återvinningsgrad och avfallsminimering är ledorden Energianvänding 16 Effektiv och hållbar energianvändning är vårt mål På väg mot hållbarhet 18 På väg mot ett miljöföretag i världsklass Gemensamt arbetssätt och förbättringsarbete 22 Hårt arbete ger resultat

3 3 MOT ETT MILJÖFÖRETAG I VÄRLDSKLASS Under 2012 arbetade vi hårt med att konsolidera verksamheten, för att gå stärkta framåt. Vi har slipat på organisationen, tydliggjort utmaningar och lagt ut kursen för de kommande tre åren. Den affärsplan vi antagit är en trestegsraket som mynnar ut i ett miljöföretag i världsklass. Denna utmaning når vi endast genom samverkan inom koncernen och med våra intressenter. Vi vill ta vårt ansvar som företag och bidra till ett hållbart samhälle! Ett sätt att samverka är att finnas där engagerade människor möts. En sådan mötesplats är Almedalsveckan i Visby på Gotland, som utvecklats till en arena för alla som vill debattera viktiga samhällsfrågor. Under Almedalsveckan arrangerade vi bland annat en paneldebatt kring transportsektorns utmaning att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2030, där företrädare för branschen, politiker, forskare och näringsliv var representerade. Vårt engagemang i samarbetet Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG, har fortsatt under året och en massiv insats har gjorts när det gäller att utbilda chaufförer i sparsam körning. Hela 657 chaufförer har genomgått utbildningen under Förutom utbildningen i sparsam körning, har fortsatta tester av såväl tekniker som alternativa bränslen fortgått på fordonssidan, liksom ruttoptimering. Allt i syfte att effektivisera fordonsanvändningen och minska klimatpåverkan från transporterna. Innebörden i de åtaganden vi arbetar med inom KNEG gäller självklart i alla våra verksamhetsländer, även om samarbeten motsvarande KNEG inte finns där. Effekten av våra samlade insatser när det gäller vår fordonsflotta syns glädjande i de stadigt minskande koldioxidutsläppen från våra transporter. För att ytterligare vässa oss har vi under året antagit ett mål om att halvera koldioxidutsläppen från våra transporter till år 2020, jämfört med år Flera för oss viktiga frågor har varit aktuella och uppe till debatt under året, bland annat förslagen till resurseffektiv avfallshantering i regeringens så kallade avfallsutredning och förslagen till nya miljözonsbestämmelser från Transportstyrelsen. Avfallsutredningen föreslår bland annat utökat kommunalt ansvar för förpackningar och tidningar, tvärtemot den individuella valfrihet vi föreslår. Du kan läsa mer om hur vi ställer oss till förslagen längre fram i miljöredovisningen. Under 2012 startade verksamheten vid flera strategiskt viktiga återvinningsanläggningar inom Ragn-Sells. Vid de två anläggningarna i Malmö och Marieholm i Göteborg erbjuder vi våra kunder helhetslösningar i allt från att samla in till att behandla och avsätta de material som kunden har. I Heljestorp i Uddevalla invigdes under året vår nya granulatfabrik, där däck omvandlas till råvaror som kan användas för exempelvis vägbeläggning och till konstgräsplaner. Under året gjordes också förberedelser för det som från och med 2013 är vårt koncerngemensamma råvarubolag, Ragn-Sells Recyclables. Bolaget ansvarar för råvaruflödena i alla våra sex verksamhetsländer och den samordning som det nya bolaget innebär, gör att vi kan nyttiggöra de material vi hanterar på ett mycket bättre sätt än tidigare. Intressanta utvecklingsprojekt pågår också med att hitta nya sätt att behandla andra befintliga material på, exempelvis slam, animaliska biprodukter och textilier. Vi söker ständigt efter nya möjligheter att låta ett material vara kvar så länge som möjligt i kretsloppet. Att arbeta i enlighet med våra beslutade gemensamma arbetssätt har legat högt på agendan även i år och vi har genom de externa och interna revisioner som genomförts fått kvitto på att vi är på rätt väg i detta arbete. Vår svenska verksamhet har under året genomgått en förnyelserevision mot våra certifikat för kvalitet och miljö och den lettiska verksamheten har nu också nått en miljöcertifiering. En nyckelfaktor i vår strävan mot ett miljöföretag i världsklass är att behålla och utveckla våra duktiga och kompetenta medarbetare. Som ett led i detta har vi under året ytterligare utvecklat vårt kompetenscentrum Ragn-Sellsakademin och har bland annat tagit fram ett förslag till ett talent managementprogram. Programmet kommer att vara en viktig del i att säkra vår interna återväxt av medarbetare, såväl chefer som specialister, framöver. Senare delen av året har ett intensivt arbete pågått med att sätta kursen för den kommande treårsperioden. Vi har börjat en mycket intressant och spännande resa mot att allt tydligare mejsla ut vilka vi ska vara, var vi ska vara, vilka material och metoder vi ska arbeta med och hur vi kan samverka med vår omvärld. Har du några funderingar kring vår verksamhet eller förslag på hur du tycker vi ska arbeta framöver, hör av dig! Erik Sellberg Koncernchef och styrelseordförande Tove Olsson Kvalitets- och miljöchef

4 4 Transporter, fordon och tjänsteresor VI ÖKAR TAKTEN PÅ KLIMATARBETET Koldioxidutsläppen från godstransporterna i Sverige visar fortfarande en ökande trend. Eftersom vi är en del av transportsektorn, vill vi naturligtvis aktivt bidra till att minska godstransporternas negativa klimatpåverkan. Det gör vi bland annat genom en fortsatt medverkan i samarbetet KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg. Bland årets insatser kan nämnas vårt arbete med att förbättra nyttjandegraden för våra fordon, vidareutbildning av ett stort antal chaufförer i sparsam körning samt fortsatta tester av alternativa bränslen och tekniker. Vår syn på förslagen till förändrade miljözonsbestämmelser Transportstyrelsen föreslog i slutet av 2011 ändringar i Trafikförordningen som gäller de fordon som omfattas av miljözonsbestämmelserna. De föreslagna förändringarna innebär i korthet att uppgifter om fordons utsläppsnivåer ska kunna hämtas från vägtrafikregistret, att så kallade Euro 6-klassificerade fordon får köras i miljözoner utan tidsbegränsning samt att bestämmelserna ändras så att de gäller alla tunga fordon, oavsett drivmedel. Ragn-Sells har lämnat in ett yttrande som tar fasta på det sistnämnda förslaget. Utgångspunkten i förslaget från Transportstyrelsen är att det endast är motorns Euroklass som avgör om fordonet får framföras i miljözon eller inte. Vi vänder oss här mot att förslaget inte alls beaktat det arbete som regeringen och näringslivet gemensamt bedriver kring alternativa drivmedel. Det innebär att den fordonsflotta som idag drivs med förnybara bränslen kommer att drabbas av regelskärpningen. För oss är det en miljöstrategisk satsning att testa alternativa drivmedel, inte minst på de fordon som inte uppfyller Euroklasskraven. Därige-

5 Transporter, fordon och tjänsteresor 5 nom använder vi våra fordonsresurser tills de uppnått sin tekniska, ekonomiska och miljömässiga livslängd. Vi har i pågående och tidigare fältprov aktivt testat alternativa drivmedel och tekniska lösningar, såsom RME, bio-dme, metangas, biogas, syntetisk diesel samt el-hybrid och partikelfilter av olika slag. Vår erfarenhet av partikelfilterlösningar är att de inte fungerar tillfredsställande ur miljösynpunkt på fordon som används i stadsmiljö. De fordon Ragn-Sells framför i stadsmiljö körs på låg hastighet och står ofta still under det dagliga arbetet. Det gör att avgastemperaturen inte kommer upp i de nivåer som krävs för att partikelfiltret ska fungera optimalt. Ett drivmedel som vi genom tester funnit lämpligt som ett alternativ för äldre dieselfordon är syntetisk diesel. Detta kräver inte några tekniska anpassningar, har högre verkningsgrad och mycket renare avgaser än fossil diesel. Förutom de miljömässiga fördelarna är syntetisk diesel även ett bra alternativ ur arbetsmiljösynpunkt, då det luktar mindre och är bättre ur hälsosynpunkt jämfört med fossil diesel. Ragn-Sells ståndpunkt är sammanfattningsvis att istället för att sätta åldersgränser för fordon, borde fokus ligga på att använda ett så miljöanpassat bränsle som möjligt, oavsett teknik. Ursprungligt förslag innebär för Ragn-Sells att vår fordonspark skulle få sin livslängd reducerad, trots att den är tekniskt funktionell och drivs med alternativa bränslen. Flera exempel från vår verksamhet visar att det idag inte finns alternativ på marknaden för att uppfylla de krav förslaget innebär. Ragn-Sells i Almedalen För oss är det en miljöstrategisk satsning att testa alternativa drivmedel, inte minst på de fordon som inte uppfyller Euroklasskraven. På Ragn-Sells välbesökta paneldebatt i Almedalen medverkade företrädare för branschen, politiker, forskare och näringslivet. Under vår paroll Öka takten på klimatarbetet medverkade vi under Almedalsveckan i Visby. Där ville vi visa vårt pågående arbete inom återvinning samt innovativa, miljösmarta transportlösningar. En del i detta var att presentera våra satsningar på samarbeten för teknikutveckling på fordonssidan och tester av nya drivmedel. Under Almedalsveckan var vi delaktiga i en rad aktiviteter. Vi arrangerade bland annat en paneldebatt kring transportsektorns utmaning att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år Medverkade gjorde företrädare för branschen, politiker, forskare och näringslivet. Vi visade även vår elhybridlastbil i Bilswedens arena och lät politiker, journalister m.fl. åka med, samtidigt som vi berättade om vårt miljöarbete under färden. Under Almedalsveckan presenterades även vårt mål att halvera koldioxidutsläppen från våra fordon till år 2020, jämfört med basåret Halverade koldioxidutsläpp till 2020 vårt mål Under 2012 antog vi ett tufft mål vad gäller koldioxidutsläppen från våra svenska fordon en halvering till år 2020, jämfört med år Under senare delen av 2012 har vi påbörjat arbetet med att bryta ner koldioxidmålet, ett arbete som kommer att intensifieras under Det är glädjande att se att trenden visar att våra utsläpp från fordonen stadigt minskar för varje år. Genom att bland annat satsa på såväl förnybara drivmedel och bättre ruttplanering som utbildning inom sparsam körning, vill vi minska både resursförbrukningen och miljönpåverkan. Utsläpp från våra fordon Under Almedalsveckan presenterades även vårt mål att halvera koldioxidutsläppen från våra fordon till år 2020, jämfört med basåret Näst efter metangasutsläppen från våra deponier, är utsläppen från fordonen i verksamheten den största utsläpps källan. Koldioxidutsläppen från Ragn-Sells tunga fordon i Sverige uppgick 2012 till ton, vilket utgör 0,6 % av koldioxidutsläppen från tunga fordon i vägtrafiken i Sverige 2012*. Om vi ser till koldioxidutsläppen *Källa: Trafikverket

6 6 Transporter, fordon och tjänsteresor Måluppföljning koldioxidutsläpp fordon, ton (Sverige) Målnivå koldioxidutsläpp från tunga fordon från hela koncernen uppgick dessa för år 2012 till cirka ton. Utsläppen är beräknade på egna fordon och innefattar därmed inte lejda fordon. KNEG-insatser under Utsläppen av växthusgaser från godstransporter fortsätter att öka i Sverige. Detta Utsläpp av koldioxid från fordon, ton (Sverige) Den streckade linjen avser målnivån för koldioxidutsläppen från våra fordon. Den gröna linjen visar hur våra koldioxidutsläpp minskat från 2008 års nivå. trots att fordonen blir allt mer bränslesnåla och att andelen fordon som går på biodrivmedel ökar. Efterfrågan på godstransporter ökar snabbare än effektiviseringarna, vilket gör att den ökande trenden med utsläpp av växthusgaser består. Mellan 1990 och 2011 ökade utsläppen av växthusgaser från tunga fordon med 44 procent*. För att aktivt bidra till att minska godstransporternas negativa klimatpåverkan är Ragn-Sells en av 16 aktörer som ingår i samarbetet KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg. Samarbetet bildades 2006 och tillsammans har medlemmarna en viktig uppgift i att visa hur koldioxidminskningar kan uppnås. Genom de åtaganden och projekt varje aktör ansvarar för i samarbetet är det gemensamma målet att halvera klimatpåverkan från en typisk svensk godstransport till 2020, med år 2005 som basår. Ragn-Sells stod under året värd för en av KNEG:s workshops, som syftade till att ge deltagarna möjlighet att utbyta information och diskutera för nätverket viktiga frågor, såsom utmaningar och lämpliga metoder för att mäta koldioxidutsläpp och hur tempot i KNEG kunde växlas upp. Vi deltog även som en av talarna vid Elmia Lastbil i augusti, där vi presenterade vårt arbete inom ramen för KNEG-samarbetet. Våra åtaganden i KNEG och insatser under 2012: Ett aktivt arbete med optimering av fordonsrutter för att förbättra effektiviteten. Den effektivisering av fordonsanvändningen som ruttoptimering innebär gör att klimatpåverkan från fordonen minskar. Detta speglas bland annat i lägre *Källa: naturvardsverket.se

7 Transporter, fordon och tjänsteresor 7 bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp. Effektiviseringen innebär också att färre fordon kan utnyttjas för att genomföra samma mängd uppdrag. Beräkningar har visat att fordonsbehovet kan minskas med runt 10 %, bränsleförbrukningen med 3 6 % och körsträckan med 5 10 % tack vare ruttoptimering. Under 2012 körde 67 fordon på optimerade fordonsrutter i Ragn-Sells svenska verksamhet. Under 2013 kommer ökat fokus att läggas på ruttoptimering och detta arbete går hand i hand med det arbete som görs vad gäller att öka nyttjandegraden för fordonen. Fortsatt utbildning av chaufförer i sparsam körning. Under 2012 har delmomentet Sparsam körning genomförts som en del i det program för YKB (Yrkeskompetensbevis) som löper för våra medarbetare med C- körkort. 657 chaufförer har genomgått detta delmoment i utbildningsprogrammet. Sparsam körning har rätt använt en positiv effekt på såväl bränsleförbrukning som på klimatpåverkan. Beräkningar visar att bränsleförbrukningen kan minska med mellan 5 och 15 % vid sparsam körning. Med rätt hastighet kan dessutom ytterligare minskningar av klimatpåverkan uppnås. Tester av befintliga verktyg för att mäta effekten av genomgången utbildning i sparsam körning har fortsatt under året och utvärdering av dessa verktyg sker löpande. Aktivt deltagande i utprovning av alternativa bränslen och teknik för reduktion av bränsleförbrukning. Under året har fortsatta tester av fordon och bränslen pågått. Bio-DME: Slutsatser så här långt är att fordonen fungerar bra och att endast något högre bränsleförbrukning jämfört med konventionell diesel har kunnat konstateras. Koldioxidutsläppen är däremot 95 % lägre än med dieseldrift och utsläppen av sotpartiklar är noll. Bränslet består av förgasat svartlut från kemiska massabruk i Sverige. Begränsningen är fortfarande att det endast är ett fåtal tankstationer som erbjuder bränslet. Bränslet beräknas kunna ersätta hälften av den svenska dieselförbrukningen. Vi har idag ett fordon som drivs av bio-dme i drift i verksamheten. Elhybrid: Fordonet drivs av en kombination av el och diesel och även påbyggnationen är eldriven. Förutom att fordonet är tyst och därför lämpar sig väl för distribution och avfallshantering i tätorter, kan vi konstatera att om batterikapaciteten används, får detta en mycket positiv effekt på bränsleförbrukningen. En minskning på nästan 50 % har kunnat uppmätas vid några tillfällen. Ett elhybridfordon har varit i drift i verksamheten under året. Metan/Diesel (MDE): Fyra fordon med detta bränsle är för närvarande i drift i verksamheten. Dessa ingår i Clean Truckprojektet som pågår och som syftar till att klimatsäkra transporter genom olika insatser, såsom att etablera mackar för förnybart fordonsbränsle och att testa och demonstrera nya typer av miljölastbilar. Projektet erhåller stöd via EU:s Life+. Bränslet är en blandning av metangas och diesel. Målet är att komma upp i förhållandet 75 % metangas och 25 % diesel. Dit är det fortfarande en bit kvar, framförallt för att de återvinningsfordon som använder detta bränsle normalt har många starter och stopp i Beräkningar visar att bränsleförbrukningen kan minska med mellan 5 och 15 % vid sparsam körning. Med rätt hastighet kan dessutom ytterligare minskningar av klimatpåverkan uppnås. arbetet. Detta gör att metangasandelen endast uppgår till %. Om bränslet används i lättare fordon, exempelvis mindre skåpbilar, med annat arbetssätt är förhållandet vanligen 50 % metangas och 50 % diesel och har till och med, rätt hanterat, kommit upp i förhållandet 60/40. Biogas: Trettio fordon i verksamheten drivs med detta bränsle och de återfinns i vår renhållningsverksamhet. Fordonen fungerar bra, även om bränsleförbrukningen är högre än för diesel. Serviceoch investeringskostnaderna är också högre än för ett fordon som inte drivs med detta bränsle. Rapsmetylester (RME): Tio fordon i verksamheten drivs med RME. Fordonen fungerar bra så länge det inte är kallare än -15 grader C, eftersom bränslet är känsligt Vi har valt att investera i tekniken redan nu för att successivt växla över fordonsflottan mot högre Euroklasser. De fordon vi har investerat i möjliggör en sänkning med kväveoxidutsläppen med 95 %. för kyla. Bränslet ger låga utsläppsnivåer, med undantag för kväveoxider. Fordon som drivs med RME kräver tekniska anpassningar och högre serviceintervall, exempelvis dubbla oljebyten. Syntetisk diesel: Vi har i ett tidigare avsnitt beskrivit vår positiva inställning till detta bränsle, både ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Under året har trettionio fordon med detta bränsle varit i drift i verksamheten. Gas/El: Ett återvinningsfordon som drivs med gas är i drift i verksamheten, där påbyggnationen är eldriven. Fordonet fungerar bra och bränslebesparingen hamnar på cirka %. Utfasning av gamla fordon och mätning av fordonseffektivitet Förutom att testa tekniker och bränslen är också vinsterna med att fasa ut gamla fordon många, även ur ett klimatperspektiv, då äldre fordon är mer miljöpåverkande än nyare. Ur ett ekonomiskt perspektiv är gamla fordon också kostsamma eftersom de bland annat behöver tätare repara-

8 8 Transporter, fordon och tjänsteresor tioner. Detta gör bl.a. att hyrda ersättningsfordon behöver sättas in och ibland behöver övertid tas till. Under året har ett sjuttiotal äldre fordon har tagits ur drift. Ett ständigt pågående arbete är också att se över fordonsanvändningen när det gäller vilket fordon som används till vad; exempelvis vilka fordon som går inom och utanför miljözoner och rätt utnyttjande av avancerade respektive enklare fordon. För de så kallade fjärrtransporterna, som vanligen är transporter som utförs på uppdrag av Ragn-Sells, har nyckeltal för att mäta effektiviteten tagits fram. De uppdrag det framförallt handlar om är att transportera material mellan olika anläggningar och till externa parter för avsättning av material. Exempel på nyckeltal som nu regelbundet följs upp är andel tomtransporter, vikt per fjärrtransport samt dieselförbrukning per tonkilometer och per transporterat ton. Utifrån dessa nyckeltal kan även utsläppsdata hämtas. Superkombi i miljöns tjänst En ny generation av spol- och sugfordon, kallad superkombi, började användas under året. Fordonet kan återanvända det vatten som tas med ut på uppdrag, vilket gör att avbrotten blir färre och att uppdragen kan utföras även där det saknas tillgång till vatten. Det är ett nytt filtreringssystem som gör det möjligt att återanvända vattnet om och om igen under en dags arbete. Dessutom sparar vi onödiga koldioxidutsläpp genom att fordonen inte behöver köra långa sträckor för att hämta vatten, samt att reningssystemet i fordonet gör att vi inte behöver tömma lika ofta som i vanliga system. Detta sammantaget gör också att det går snabbare att utföra ett uppdrag åt en kund, vilket ur ekonomisk synvinkel är fördelaktigt för kunden. Att minska transportvolymen genom att delta i utvecklingen av ny teknik ingår som en åtgärd för att nå målsättningen att halvera våra koldioxidutsläpp från fordonen fram till år Euro 6 rullar in Under året har fyra fordon med Euro 6-motor tagits i drift inom verksamheten. De är i dag stationerade i Stockholm, Uppsala, Luleå och Karlstad. Standarden Euro 6 innehåller betydligt hårdare krav på utsläppsminskningar när det gäller Euroklassfördelning Sverige* Euroklassfördelning Sverige* 62 (EEV) 4 (Euro 6) 167 (Euro 5) 52 (Euro 4) * Avser fordon i drift per (Hybrid) 2 (Euro 1) 114 (Euro 2) 257 (Euro 3) kväveoxider och partiklar än föregångaren Euro 5. För kväveoxider är gränsvärdena sänkta med % och för partiklar med 50 % jämfört med Euro 5. Euro 6 är obligatoriskt för nya, tunga lastbilar fr.o.m. den 1 januari Vi har valt att investera i tekniken redan nu för att successivt växla över fordonsflottan mot högre Euro-klasser. De fordon vi har investerat i möjliggör en sänkning med kväveoxidutsläppen med 95 %. Statistik poolbilsanvändning Sverige Poolbilarna är miljöklassade dieselbilar med utsläpp på max gram koldioxid vid blandad körning. STATISTIK POOLBILSANVÄNDNING Ragn-Sells Sverige Antal bilar Körsträcka, mil Genomsnittlig körsträcka per bil, mil Nyttjade dagar totalt per år Genomsnittsanvändning per bil (dagar) Koldioxidutsläpp, ton* 32,2 26,5 * Beräkningen av utsläpp utgår ifrån de genomsnittliga koldioxidutsläppen vid blandad körning och en procentuell fördelning av användningen för respektive fordonstyp. FORDONSFAKTA* Ragn-Sells Sverige 2012 Innehav Avyttrat Tunga lastbilar Lätta lastbilar 95 2 Personbilar 18 5 Arbetsmaskiner Släp Totalt Ragn-Sells Polen 2012 Innehav Avyttrat Styckegodsfordon 2 - Komprimerande fordon 12 - Containerfordon 9 - Sug- och spolfordon 2 - Övriga tunga fordon 3 - Maskiner 3 - Totalt 31 i.u. Ragn-Sells Estland 2012 Innehav Avyttrat Styckegodsfordon 7 - Komprimerande fordon 66 - Containerfordon 30 - Sug- och spolfordon 4 - Övriga tunga fordon 4 - Lätta fordon 3 - Totalt * Motsvarande uppgifter för övriga verksamhetsländer saknas

9 Transporter, fordon och tjänsteresor 9 Tjänsteresor Diagrammet baseras på resor i tjänsten för de tre vanligaste resesätten och utgår ifrån sträckor. För tåg och flyg är statistiken hämtad från avtalad resebyrå och SJ. För bil baseras siffrorna på uppgifter ur lönesystemet. Koldioxidutsläppen förknippade med tåg- och flygresorna uppgick för 2012 till 0,001 respektive 136 ton koldioxid, där beräkningarna bygger på en kabinfaktor om 50 % respektive 65 % för tåg respektive flyg. För tjänstemil med bil har vi utgått ifrån en 50/50-fördelning när det gäller diesel och bensin som drivmedel. Klimatberäkningen från tjänstemilen är utförd i verktyget Cemasys och utsläppen från tjänsteresor i bil blir då totalt 847 ton för Jämfört med 2011 har resandet sett till sträcka ökat med 4 %, där tjänsteresor i bil ökat, medan sträckorna med flyg och tåg har minskat. Tjänsteresor 2012 Svenska verksamheten 18% (19%) Flyg (Siffror inom parentes avser år 2011) 3% (4%) Tåg 79% (77%) Bil Distansmöten För att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan, erbjuds flera olika sätt att hålla distansmöten på. På fjorton verksamhetsorter finns egna videokonferensanläggningar. Det finns även möjlighet att nyttja telefonkonferenser av olika slag och andra lösningar såsom Sharepoint, WebEx etc. Vi har under året förbättrat våra befintliga videokonferenssystem både vad gäller bild, ljud och hastighet, för att de ska användas i större utsträckning. Distansmöte, typ Antal tillfällen Timmar Videokonferens Telefonkonferens Summa Ragn-Sells har för att minska negativ miljöpåverkan inrättat ett flertal möjligheter att hålla distansmöten i verksamheten. Förutom egna videokonferensanläggningar finns möjlighet att att nyttja andra lösningar såsom Sharepoint, WebEx etc.

10 10 Avfallshantering ÖKAD ÅTERVINNINGSGRAD OCH AVFALLSMINIMERING ÄR LEDORDEN Ragn-Sells har avfallshierarkin som en grön tråd i vår verksamhet. Ett sätt för oss att arbeta med ständiga förbättringar är att öka återvinningsgraden, men också att hitta nya material att återvinna. Utmaningen framöver ligger i att väva in avfallsminimering i vår strategi och på så sätt flytta oss uppåt i avfallshierarkin. Arbetet med att hitta nya material att återvinna och nya tekniker för att ta hand om befintliga material har fortgått under året. Exempel på det är våra utvecklingsprojekt med slamförbränning och textilinsamling samt öppnandet av flera strategiskt viktiga återvinningsanläggningar. material ser vi till att säkert förvara på våra deponier. Exempel på hur vi tar ansvar för att farligt avfall blir korrekt hanterat är vårt koncept Farligt Enkelt, som gör det enkelt att samla in farligt avfall, även i små mängder. Konceptet finns i flera verksamhetsländer. Ett annat exempel är vår behandling av oljor, där vi under 2012 bidrog till att ton olja kunde återvinnas. Huvuddelen av den spillolja vi samlar in går till materialåtervinning i s.k. re-refineries i Europa, där den efter behandling kan användas igen som till exempel smörjolja inom verkstads- och bilindustrin. En mindre del av den insamlade spilloljan behandlar vi själva och den kan därefter användas som bränsle till cementindustrier och vid kalktillverkning. Denna bränsleprodukt kan därmed ersätta kol, olja och andra bränslen. Den färdiga bränsleprodukten fraktas till största delen med järnväg och båt, vilket är såväl enkelt som klimatsmart. Mot en giftfri miljö Ett av Sveriges nationella miljömål är giftfri miljö. Det innebär i korthet att de ämnen som skapats av eller utvunnits ur samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. De ämnen målet omfattar är bland annat kemikalier, som ständigt ökar i antal i samhället. För att förebygga negativ påverkan på människa och miljö är det viktigt att dessa kemikalier tas omhand på ett tryggt och säkert sätt. Många kemikalier går att behandla så att de blir ofarliga, men inte alla. Dessa ämnen och Vår syn på avfallsutredningen Regeringen presenterade under hösten betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56), kallat avfallsutredningen. Utredningen lyfter fram olika förslag till förändringar för branschen och därmed för vår verksamhet. Vår generella uppfattning är att avfall allt mer går från att vara just avfall till att bli råvara, vilket gör att vi rör oss mot en kretsloppsekonomi.

11 Avfallshantering 11 Detta borde därför också vara utgångspunkten i framtida system. I en kretsloppsekonomi kommer vi att se en ökad specialisering, fler partnerskap parallellt med en ökad branschglidning. Det vi ser framför oss då är att såväl kommunala som producentansvarsmonopol kommer att lösas upp till följd av högre råvarupriser, vilket möjliggör en utveckling av marknadsdrivna lösningar. Ragn-Sells har i slutet av 2012 lämnat in ett remissvar på avfallsutredningen. Det utgår i korthet ifrån att vi stödjer alternativförslaget som handlar om att producenternas ansvar för insamling av förpacknings- och tidningsavfall ska kvarstå och förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall. Vi stödjer också förslaget om vilka verksamhetsutövare som får ansvara för insamling och omhändertagande av grovavfall, skrymmande och icke brännbart hushållsavfall, liksom de förslag i utredningen som har med tillsyn att göra. Utredningen föreslår att avfallshierarkin införs i Miljöbalken och det är något vi ställer oss positiva till, om än med viss reservation, då det inte alltid går att tillämpa avfallshierarkin strikt. Det kan exempelvis gälla när avfallet innehåller ämnen som inte kan förstöras/destrueras och där deponering istället för upparbetning är lämpligt. Andra exempel är när inte lämplig behandlingsteknik finns tillgänglig inom miljömässigt fördelaktiga avstånd eller där hanteringen för Vår generella uppfattning är att avfall allt mer går från att vara just avfall till att bli råvara, vilket gör att vi rör oss mot en kretsloppsekonomi. Detta borde därför också vara utgångspunkten i framtida system. åter vinningen skulle innebära orimliga risker för människa. Vi ser här ett stort av behov en fördjupning av analysen och skrivningen kring tillämpningen av avfallshierarkin, jämfört med hur det presenterades i avfallsutredningen. Ett förslag i utredningen som Ragn- Sells inte ställer sig bakom är att kommunerna ska ansvara för insamlingen av förpackningar och tidningar bl.a. eftersom förslaget inte innehåller en tillfredsställande konsekvensanalys vad gäller de ekonomiska, miljömässiga och kundrelaterade effekterna av förslaget. Hanteringen av animaliska biprodukter förbättras Under senare delen av året har ett arbete pågått i syfte att se över verksamheten

12 12 Avfallshantering när det gäller hanteringen av animaliska biprodukter eller produkter som be arbetats utifrån dessa. Det kan till exempel handla om naturgödsel, före detta livsmedel, olika typer av slaktbiprodukter, mjölk och mjölkprodukter, kött- och benmjöl, döda djur, viss typ av matavfall och kompost samt bearbetat animaliskt protein. I grunden handlar det om att genom en korrekt hantering i hela kedjan eliminera risken för människors eller djurs hälsa och därigenom förhindra spridning av smittämnen. Detta ska uppnås genom att följa uppsatta regelverk för insamling, transport och spårbarhet. De EU-förordningar som finns inom området är direkt tillämpliga i Sverige och i övriga EU. I Sverige är det Jordbruksverket som utfärdar föreskrifter kopplade till dessa regelverk. Vi har tillsatt en intern arbetsgrupp för att se över hela hanteringskedjan för animaliska biprodukter. Arbetet fortsätter under 2013 och omfattar alltifrån geografiska tillstånd och registreringar till vilka kärl vi erbjuder. Det pågår också ett gemensamt arbete inom avfallsbranschen för att hantera frågeställningar kopplade till animaliska biprodukter. Återvinning av textil intressant utvecklingsområde Idag konsumerar vi i Sverige 15 kg textilier per person och år. Av dessa samlas 3 kg in till återanvändning, 8 kg slängs i övrigt hushållsavfall, som oftast går till förbränning och 4 kg blir kvar i hushållet. Textilier är ett av de prioriterade områdena i Naturvårdsverkets avfallsplan för perioden Målet är att öka återanvändningen av textilier och materialåtervinningen av textilavfall. För att nå målet anser vi att det måste vara enkelt för konsumenterna att bli av med de textilier som de inte vill använda längre. Vi testade redan under 2011 insamling av textilier i samarbete med Myrorna i ett miljörum i Bromma i Stockholm. Under 2012 har vi arbetat vidare med omvärldsbevakning av området, medverkat i nätverk kring återvinning av textilier och tillsammans med Myrorna förberett ett pilotprojekt, som inleddes under början Målet är att öka återanvändningen av textilier och materialåtervinningen av textilavfall. av 2013 tillsammans med en fastighetsägare i Karlstad, KBAB. Syftet är att undersöka om mer fastighetsnära insamling av textilier kan öka mängden som samlas in för återanvändning och separat återvinning. Återanvändning av textilier minskar på ett påtagligt sätt den miljöpåverkan som produktionen av nya textilier medför. Idag pågår ett antal forskningsprojekt kring metoder för materialåtervinning av textilier, som alternativ till förbränning. Detta påvisar också behovet av att kunna skilja textilier för återvinning från resterande hushållsavfall. Utvecklat arbete med hållbar slamförbränning Som vi skrev om i förra årets miljöredovisning, inleddes under hösten 2011 ett projekt tillsammans med innovationsföretaget EasyMining med syfte att hitta en alternativ hantering till spridning av slam från kommunala avloppsreningsverk på åkermark. Vi ser att möjligheterna att sprida slam på åkermark väsentligt kommer att minska inom de närmaste åren. Hantering av avloppsslam är också förknippat med andra problem, såsom kort avsättningsperiod i kombination med krav på lång och kostsam lagerhållning samt höga transportkostnader. Lagerhållningen är också förenad med risk för påverkan på omgivningen, exempelvis genom lukt. Syftet med projektet är att få fram ett bränsle ur slammet, som kan användas till energiproduktion där den fosforrika askan på sikt kan utvinnas. Genom att frystorka slammet minskar lagerbehovet, värmevärdet ökar så att slammet kan anses som bränsle samt att transporterna blir effektivare. Med en sådan behandlingsmetod kan vi erbjuda en högklassig lösning på slamproblematiken. Hösten 2012 genomfördes den första provförbränningen tillsammans med Uddevalla Energi. Ytterligare ett förbränningsförsök genomfördes vid årsskiftet 2012/2013. Askan från försöken ska under 2013 användas i en storskalig pilotanläggning för fosforutvinning tillsammans med EasyMining, ett projekt som delfinansieras av VINNOVA. Ett delmål för projektet Hållbar slamförbränning är att under 2013 påbörja en kontinuerlig förbränning av det nya bränslet för en framtida fosforutvinning. Granulatfabriken i Heljestorp invigd I juni invigdes granulatfabriken i Heljestorp, Västergötland, där utslitna däck kan omvandlas till olika material som används exempelvis i vägar, konstgräsplaner och fotbollsarenor. Fabriken har en kapacitet på ton, varav ton kan återvinnas. Att öka återvinningsgraden av alla slags material är en del av vår långsiktiga strategi. Förutom att bidra till minskat uttag av jungfruliga material, bidrar granulatfabriken till att kraftigt minska transporterna och därmed ut släppen, eftersom däcken hanteras i Sverige i stället för att köras ner till kontinenten. Fabrikens lokalisering gör också att däck från såväl Sverige som Danmark och Norge kan tas omhand. Ett antal aktiviteter ägde rum under Förutom att bidra till minskat uttag av jungfruliga material, bidrar granulatfabriken till att kraftigt minska transporterna och därmed utsläppen, eftersom däcken hanteras i Sverige i stället för att köras ner till kontinenten som man gjorde tidigare.

13 Avfallshantering 13 På vår nya granulatfabrik i Heljestorp omvandlas utslitna däck till olika material som kan användas till exempelvis vägar, konstgräsplaner och fotbollsarenor. invigningsdagen, bland annat kunde intresserade besökare få en guidad visning i fabriken och också passa på att följa med till vår biogasanläggning. För oss är det viktigt att samverka med det lokala samhället där vi har vår verksamhet och invigningen av granulatfabriken gav oss möjlighet till intressanta samtal med de besökande. Över hundra gäster samlades till invigningen av fabriken. Anläggningarna i Göteborg/ Marieholm och Malmö igång Efter flera års förberedelse kunde produktionen vid anläggningen Marieholm i Göteborg starta under året. Marieholm är Ragn-Sells största avfallsanläggning i region Väst. Verksamheten består i att behandla och mellanlagra icke-farligt och farligt avfall och bedriva tillhörande hamnverksamhet. Omlastning av avfall sker också på anläggningen, liksom balning av icke-farligt avfall. På fastigheten finns tillgång till både järnväg och kaj, vilket möjliggör effektiva och mer miljöanpassade transportlösningar. Såväl båt- som järnvägstransporterna gör att de totala vägtransporterna i området minskar och att mängden avfall som kan transporteras på en och samma gång blir större. En annan fördel med anläggningen är att vi har möjlighet att ta emot även svårare material från kunderna, exempelvis explosiva varor och så kallade A- och B-ämnen enligt AFS 2005:17*. Under året öppnade även vår nya anläggning i Malmö, där verksamheten består i att mellanlagra och behandla farligt avfall och sedan tidigare även ickefarligt avfall. Det tillstånd som erhållits för verksamheten omfattar även mottagning och förbehandling av elektriskt och elektroniskt avfall. Verksamheten vid anläggningen för farligt avfall gör det möjligt att, liksom för Marieholmsanläggningen, sköta hela hanteringskedjan från första kontakt med kundtjänst, via insamling och behandling och vidare till avsättning Det är en fördel såväl ur ett kundperspektiv som för oss själva, eftersom vi på så vis har kontroll på hela processen. Avfallsmängder 2012 Ett av våra huvuduppdrag är att samla in avfall från våra kunder. Vår strävan är att se till att mer och mer av det insamlade avfallet kan återvinnas och utnyttjas som * Cancerframkallande, sensibiliserande och reproduktionsstörande ämnen.

14 14 Avfallshantering råvara. Detta minskar miljöpåverkan och gör att vi kan använda befintliga resurser så klokt som möjligt. Tack vare detta kan vi förflytta oss uppåt i avfallshierarkin. Under 2012 samlades totalt ton avfall in i koncernen som helhet. Fördelningen speglas i diagrammet över insamlade mängder. Närmare en tredjedel av de insamlade mängderna kommer från det som klassas som icke farligt avfall (IFA). Kategorin förorenade massor innefattar ämnen såsom jord, askor och mineraliska material. I kategorin organiskt hamnar exempelvis gödsel, matavfall och avloppsslam. Kategorin gummi avser i huvudsak däck. Andelen osorterat ligger på en fortsatt låg nivå jämfört med föregående år, vilket är glädjande. En del av det osorterade avfallet går till energiutvinning och kan på så vis nyttiggöras. Behandling och avsättning några exempel Vår strävan är att se till att mer och mer av det insamlade avfallet kan återvinnas och utnyttjas som råvara. Detta minskar miljöpåverkan och gör att vi kan använda befintliga resurser så klokt som möjligt. På följande sida redovisar vi i diagramform de olika material som samlats in under Exempel på hur dessa material kan behandlas och vad de kan användas till beskriver vi nedan. Farligt avfall: Spillolja och maskinrumsoljor separeras på vattnet i oljan så att oljan kan gå till återvinning och vattnet renas så att det kan släppas ut till recipient. Sprayburkar och färgburkar tas omhand med vår speciella kryo-process, som separerar förpackningen från färgrester och annat farligt avfall. Metallen från emballagen kan bli nya produkter genom nedsmältning och färg, lack och plastrester kan bli bränsle i cementugnar. Oljefilter kan genom vår egenutvecklade process ReUseOil behandlas så att omhändertagen olja blir ny motorolja, plåten blir nya metallprodukter och filtermaterialet går till energiutvinning. En viss del av det insamlade farliga avfallet kan inte göras tillräckligt ofarligt genom behandling, så där lägger vi det i stället i säkert förvar på deponi eller lämnar det till destruktion genom förbränning. Förorenade massor: Förorenade jordar: Behandling av förorenade jordar sker med så kallad jordtvätt. Normalt kan cirka % av massorna återföras och återanvändas efter denna process. De föroreningar som tvättats Oljefilter kan genom vår egenutvecklade process ReUseOil behandlas så att omhändertagen olja blir ny motorolja, plåten blir nya metallprodukter och filtermaterialet går till energiutvinning. Detta återvinns ur oljefilter: Olja 30% Metall 60% Filterpapper, plast och övrigt 10% ReUseOil är Ragn-Sells prisbelönade process för att återvinna motorolja ur förbrukade oljefilter. Plåt och filter omvandlas till metallprodukter respektive energi.

15 Avfallshantering 15 3,75 MILJONER TON 31% (22%) Övrigt IFA INSAMLADE MÄNGDER 2012 (2011 inom parentes) 9% (8%) Farligt avfall EN RESA GENOM KRETSLOPPET 5% (6%) Gummi 5% (16%) Papper 9% (10%) Osorterat 34% (32%) Förorenade massor 7% (6%) Organiskt 2012 BEHANDLING/RENING SAMHÄLLE Förbrukning DEPONI ENERGIÅTERVINNING Fjärrvärme, el BIOLOGISK ÅTERVINNING Biogas, biogödsel MATERIALÅTERVINNING Plast, metall, glas, papper, elektronik, däck, jordar, konstruktionsmaterial etc bort deponeras på ett säkert sätt. Beroende på förorening kan vissa jordar efter behandling användas som konstruktionsmaterial för deponier, antingen på deponier för farligt avfall eller för icke farligt avfall. Bottenaska och slagg från energianläggningar och industrier: Innehåller metaller som tas omhand och återvinns. Slaggen, som utgörs av bottenaska från avfallsförbränningsanläggningar, körs genom sorteringsverk där såväl magnetiska som omagnetiska metaller tillvaratas. Kvarvarande slaggrus sorteras i storlekar och kan användas som konstruktionsmaterial istället för naturgrus. Bioaskor: Innehåller näringsämnen som kan återföras till kretsloppet efter noggrann analys, så att inga föroreningar följer med. Återföring av näring sker bland annat via den jord vi tillverkar och avsätter. Organiskt: Ett stort antal av Ragn-Sells anläggningar kan ta omhand och behandla organiskt avfall. Beroende på vilket innehåll avfallet har, kan det nyttiggöras på olika sätt. Det kan till exempel återvinnas som näring på åkermark, behandlas biologiskt genom rötning för att framställa biogas eller komposteras för att tjäna som jordförbättringsmedel. Vårt mål är att våra resurser kan stanna kvar så länge som möjligt i kretsloppet. Osorterat: Det osorterade, icke brännbara avfallet kommer in till våra anläggningar och sorteras där i fraktionerna järn/metall, brännbart och inert avfall. Exempel på inert avfall är grus och sten. Järn- och metallskrot sorteras, klipps och fragmenteras på våra anläggningar. Därefter säljs råvaran vidare till stålverk, smältverk och gjuterier. Metallåtervinning ger stora klimatvinster, eftersom återvinning av aluminium, bly, nickel och tenn kan minska klimatpåverkan med minst 90 % jämfört med uttag av jungfruliga material. Det brännbara material som blir kvar sorteras i olika storlekar eller krossas till olika storlekar. Det behandlade materialet

16 16 Avfallshantering går sedan till olika energianläggningar eller industrier med egna pannanläggningar, där energi utvinns ur materialet genom förbränning. Olika kvaliteter går till olika typer av energianläggningar. Papper: Det insamlade returpappret tas omhand i någon av våra egna behandlingsanläggningar där det sorteras och pressas i balar, som sedan levereras till olika pappersbruk. De materialslag som sorteras ut och avsätts är huvudsakligen wellpapp, tidningar/journaler och kontorspapper och tryckerispill. Vi tar också emot och avsätter olika slags specialprodukter inom pappersområdet, exempelvis kraftpapper, kartong och produktionsspill. Allt papper vi levererar används på nytt som råvara i pappersbruken, för att producera nytt papper. Pappersbruken ställer därför höga krav på en jämn och bra kvalitet på den råvara vi levererar ett krav vi kan uppfylla genom noggrann källsortering och behandling av det insamlade pappret. Genom att återvinna pappret minskar klimatpåverkan med nästan 20 procent jämfört med om pappret tagits fram ur jungfruligt material. Gummi: Kategorin består i huvudsak av däck. Ragn-Sells hanterar däcken i egna behandlingsanläggningar. En del av de insamlade däcken exporteras eller regummeras, andra används som exempelvis gungor, sprängmattor, fendrar och påkörningsskydd. En del däck klipps ner i mindre bitar och används för exempelvis löparbanor, asfalt och gummiprodukter. De däck som blir kvar går till cementindustri eller till värmeverk. Inga däck deponeras. Statistik och korta nyheter från några av våra anläggningar Brista, Sigtuna kommun - Brista är en nedlagd deponi, där sluttäckning har påbörjats under året. 1 av totalt 10 hektar har sluttäckts under året. Under 2013 planerar vi att sluttäcka resten av deponin. Sluttäckning av en deponi görs för att förhindra nederbörd från att komma ner i de deponerade massorna och för att förhindra läckage av metangas. - Anmälan för att på plats behandla material för sluttäckning har lämnats in och vi har fått positivt beslut på detta. - Uppgradering av yt- och grundvattenpunkterna har genomförts, förbättrande byggnationer i ytvattenpunkterna har planerats och kommer att genomföras under Detta ingår i vårt arbete med egenkontrollen; att ha kontroll på vår påverkan på närmiljön. Brännbacken, Österåkers kommun Metallåtervinning ger stora klimatvinster, eftersom återvinning av aluminium, bly, nickel och tenn kan minska klimatpåverkan med minst 90 % jämfört med uttag av jungfruliga material. - Utredning kring ett lokalt lakvattenomhändertagande har utförts under året tillsammans med ett konsultbolag, som tagit fram alternativa reningstekniker. Utredning fortgår. - Ett förslag har tagits fram när det gäller hur inströmningen av främst grundvatten till deponin kan begränsas. - Anmälan för att på plats behandla material för sluttäckning på Brännbacken har lämnats in. - Ett förslag till recipientundersökning har tagits fram och lämnats till Österåkers kommun. Heljestorp, Uddevalla kommun - Under 2012 godkändes det biogödsel som produceras vid anläggningen för spridning på mark som används för KRAV-odling. Sedan tidigare var denna produkt certifierad enligt SPCR 120 (SP:s certifieringsregler för biogödsel) och godkänt för mark som erhåller stöd för ekologisk odling. - Förändringar i tekniken vid anläggningen har gjort att vi kunnat öka biogödselmängden ut till lantbruket från tidigare ca m 3 till m 3 under Genom att använda kasserade, rena kemikalier i processen har vi helt slutat köpa in lut till olja/vattenanläggningen. Tidigare köptes cirka 10 m 3 lut in årligen för detta ändamål. Vi genomför första steget i en process som omvandlar organiskt avfall till fordonsgas. I slutändan leder detta till att vi kan förflytta oss uppåt i avfallshierarkin, vilket ligger helt i linje med vår övergripande strategi. - Under 2012 sluttäcktes 1,05 hektar ytterligare på den avslutade deponin. Målet för 2013 är att sluttäcka ytterligare 1 hektar. Högbytorp, Upplands-Bro kommun - Under 2012 har karaktärisering utförts på lakvatten från en av deponierna, i enlighet med IVL:s handbok för lakvattenbedömning. Karaktäriseringen innefattade en jordcell och en deponirestcell och en karaktärisering utfördes på lakvattnet från respektive cell. - Nya deponietapper har byggts för deponering av icke-farligt avfall. - Sluttäckning av den gamla deponin har fortsatt och ytterligare 0,53 hektar har sluttäckts. - Uppdatering och förbättringar i kontrollprogram gällande recipientvatten har genomförts, med bl.a. nya, mer representativa provpunkter. Tillämpning fr.o.m Under året har en ny teknik för framställning av rötkammarsubstrat satts i drift.

17 Avfallshantering 17 Tidigare har allt organiskt material komposterats, en teknik där det är svårt att ta vara på den energi som frigörs vid nedbrytningen. Vi genomför första steget i en process som omvandlar organiskt avfall till fordonsgas. I slutändan leder detta till att vi kan förflytta oss uppåt i avfallshierarkin, vilket ligger helt i linje med vår övergripande strategi. - Nya fickor för att ta emot flytande och slamformiga avfall har byggts. Det pågår även byggnation av nya behandlingsytor. - Försöket med ytterligare en reningsmetod för vatten till Käppala reningsverk har påbörjats i fullskala. - En ny teknik för att krossa och sortera verksamhetsavfall har provats. Planer på drift i fullskala är framtagna. Roma, Gotlands kommun - En tälthall togs i drift i mars, vilket minskar påverkan på omgivningen från det matavfall som omhändertas vid anläggningen. Antalet fåglar kring anläggningen har genom detta minskat. Pressvattnet avleds till spillvattenledningen som går till Roma reningsverk. - Vattnet i dagvattendammarna har transporterats till Visby reningsverk sedan utsläppen till recipient stoppades. - Nya maskiner har driftsatts för att minska energiförbrukningen och bullret från anläggningen. Emissioner från Ragn-Sells deponier, 2012* Siffror inom parentes avser år 2011 Anläggning CO 2, ton CH 4, ton CO 2 -ekvivalenter, ton (från CO 2 och CH 4 ) Brista (2 430) (1 130) (26 240) Brännbacken (2 580) (1 200) (27 830) Heljestorp (8 290) (3 860) (89 370) Högbytorp gamla deponin (6 580) (3 070) (71 000) Högbytorp nya deponin 500 (340) 230 (160) (3 660) Summa (20 220) (9 420) ( ) *Den metod som används för att beräkna utsläppen av deponigas tar inte hänsyn till deponins täckningsgrad, vilket betyder att genomförda åtgärder för att minska utsläppen inte syns i redovisningen ovan. En utredning genomförd 2011 kom dock fram till att det ändå är den modell som på bästa sätt kan beskriva emissionerna från deponierna idag. Omhändertagande av deponigas och rötgas, 2012 Siffror inom parentes avser år 2011 Anläggning * i detta sammanhang ingår uppvärmning av konferensanläggning Sätra Gård och användning av deponigas i glasbruket i uppvärmning internt ** avser deponin Produktion av deponigas som omhändertas (GWh) Användningsområden för insamlad deponigas Ton CO 2 -ekvivalenter som förhindras nå atmosfären Brännbacken 0,8 (0,8) Insamlad gas facklas Cirka (1 280) Heljestorp 8,0 (4,7) från deponin 9,8 (8,4) från rötningsanläggningen Gas från deponin: Uppvärmning externt: 16 % (17 %) Uppvärmning internt: 84 % (83 %) Gas från rötningsanläggningen: Fordonsbränsle 79 % (84 %) Uppvärmning 6 % (1 %) Fackling 15 % (15 %) Högbytorp 24,7 (28,7) Uppvärmning externt: 59 % (53 %) Uppvärmning internt*: 38 % (40 %) Fackling: 3 % (8 %) Cirka (7 670)** Cirka (46 710) Summa Cirka (55 660)

18 18 Energianvändning EFFEKTIV OCH HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING ÄR VÅRT MÅL Med en verksamhet som använder mycket energi behöver vi ständigt arbeta för att effektivisera våra processer, så att vi använder energi på ett så klokt sätt som möjligt. Förutom att arbeta med att effektivisera energianvändningen, är det vår ambition att så långt möjligt se till att vår energiförsörjning kommer från förnybara energikällor. Ett led i detta är exempelvis att sluta avtal om ursprungsmärkt el. Inom region Stockholm har ett test påbörjats med att byta ut alla gamla lysrör mot moderna LED-lysrör, som har överlägsen livslängd och mycket lägre elförbrukning än traditionella lysrör. Detta är ett exempel på en åtgärd där vi ser att miljö och ekonomi går hand i hand. Utbytet mot LED-lysrör kommer nu att fortsätta på fler anläggningar. Förnybar energi 2009 kom ett EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara källor (2009/28/EG), där det bland annat ställs bindande krav på att Sverige som land ska uppnå minst 49 % förnybar energi till år Nationella mål för förnybar energi har satts upp, som säger att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den totala användningen och att andelen förnybar energi i transportsektorn år 2020 ska vara minst 10 %. Ragn-Sells har genom övergången till ett nytt avtal för elleveranser under 2012 säkrat att cirka 90 % av elanvändningen kommer från förnybar energi. Effektivare med LED El- och fjärrvärmeanvändning El och värme behövs i alla våra verksamheter. Det är dock inte alltid vi har tillgång till våra egna förbrukningssiffror, då dessa ibland inte kan specificeras ut ur de kostnader vi betalar för de fastigheter vi är verksamma i. Så är exempelvis fallet i vår polska verksamhet.

19 Energianvändning 19 Elanvändning Under året förbrukades totalt cirka MWh el i den svenska verksamheten. Utsläppen från elanvändningen är beräknade utifrån nordisk produktionsmix. Om hänsyn tas till att cirka 90 % av elförbrukningen kan hänföras till vårt avtal om ursprungsmärkt el uppgår koldioxidutsläppen för 2012 istället till 254 ton. De ökade koldioxidutsläppen från elanvändningen kan förklaras av ökad produktion och ökad behandling. Vissa av våra behandlingsprocesser är energiintensiva, men fyller en roll i att material från samhället hanteras på rätt sätt. Det finns dock alltid en potential när det gäller energieffektivisering, något som vi ständigt arbetar med. I vår verksamhet i Estland användes cirka MWh el under Indirekt utsläpp, fjärrvärmeanvändning, svenska verksamheten (ton koldioxid) Fjärrvärmeanvändning Fjärrvärmeanvändningen i den svenska verksamheten uppgick 2012 till cirka MWh. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmeanvändningen uppgick för 2012 till cirka 499 ton. Beräkningarna baseras på Sverigemix. Indirekt utsläpp, elanvändning svenska verksamheten (ton koldioxid) Orsaker till ökad förbrukning kan vara att 2012 var kallare än Många av våra behandlingsprocesser kräver också fjärrvärme som energikälla.

20 20 På väg mot hållbarhet PÅ VÄG MOT ETT MILJÖ- FÖRETAG I VÄRLDSKLASS Under året har vi haft stort fokus på att konsolidera den svenska verksamheten. Organisationen har utvecklats när det gäller såväl tjänster som processer. En ny affärsplan har tagits fram för perioden , där vi årsvis har övergripande fokusom råden som målmedvetet ska ta oss fram till ett miljöföretag i världsklass. Detta gör vi i samverkan med hela koncernen och med våra intressenter. hållbart samhälle. Detta sker naturligtvis också genom att vi samverkar med våra verksamheter utanför Sverige och med våra intressenter. Nyslipad organisation i Sverige Under året har vi ytterligare vässat vår svenska organisation. För produktionen innebär det effektivare processer och för kundernas del syns detta i allt från våra tjänster och anpassade lösningar till vår prissättning. En ny affärsplan för åren är framtagen med tydligt fokus på lönsamhet och utveckling mot ett miljö-företag i världsklass. I det sistnämnda begreppet ryms förutom lönsamhet även att vi har kunder som anser att vi ligger i framkant och är innovativa, att vi har hög kvalitet i alla led och att vi har stolta medarbetare som trivs på arbetet. Med dessa ingredienser på plats är vi med och tar ett samhällsansvar och bidrar därmed till utvecklingen mot ett Koncerngemensam råvaruförsäljning Ragn-Sells hanterar en stor mängd material i alla våra verksamhetsländer. För att bättre dra nytta av värdet av dessa material, har förberedelser pågått för att formera ett råvarubolag, kallat Ragn-Sells Recyclables. Bolaget ansvarar för råvaruflödena i alla våra sex länder

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

vi gör råvaror av ditt avfall

vi gör råvaror av ditt avfall vi gör råvaror av ditt avfall miljö redovisning 2015 1 miljon 93 % 327 000 76 000 80 km/h ton avfall hanterades på SUEZ anläggningar under 2014 Mer än 93 procent av allt material som kom in på SUEZ anläggningar

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI

RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI 1 (5) RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI Syfte Ragn-Sells AB, nedan kallat Ragn-Sells, är ett familjeägt företag som är en del av en koncern med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Estland,

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

På väg mot hållbara transporter

På väg mot hållbara transporter volvo trucks. driving progress På väg mot hållbara transporter Volvo Lastvagnar och miljön Volvo Truck Corporation www.volvotrucks.com RSP 20100100002 Svenska. Tryckt i Sverige. På väg mot hållbara transporter.

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Innehåll Sidan 4 Deponering Sidan 5 Avfall är bränsle Sidan 6 Ekoparken Gas Sidan 7 Sidan 8 Farligt avfall från småföretag Sidan 9 Aska och slagg Sidan 10

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

CITYLOGISTIK. Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter. Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar

CITYLOGISTIK. Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter. Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar CITYLOGISTIK Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar RAGN-SELLS DEL AV KRETSLOPPET SEDAN 1881 100+ anläggningar 2 300

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer