Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Uppdaterad efter styrelsen synpunkter Jenny Arnell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2011. Uppdaterad efter styrelsen synpunkter 20120522 Jenny Arnell"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 21 Uppdaterad efter styrelsen synpunkter Jenny Arnell

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bolaget IVL... 3 Momsfrågan... 4 Samfinansierad forskning Forskningsbudget och fördelning på Temaområden... 5 EU-projekt... 6 Fördelning på miljömål... 6 Jämnställdhet... 7 IVLs temakommittéer % -fonden... 8 Exempel på forskningsinsatser Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee Klimat och Energi Luft och transporter Vatten 21 (och mark from 22) Resurseffektiva produkter och avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Bilaga 1. Styrelsens sammansättning Bilaga 2. Sammanställning av samtliga samfinansierade projekt under Bilaga 3. Temakommittéer - bemanning december

3 Inledning Forskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljöoch hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1. Under 21 har en intern översyn av den samfinansierade forskningens innehåll och organisation genomförts vilket lett vissa förändringar i innehåll och arbetsformer som kommer att införas under 22. Bolaget IVL Stiftelsens helägda bolag, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har under de senaste åren utvecklats på ett positivt sätt. Det senaste året ökade omsättningen från 194 (20) till 240 (21) MSEK och antalet årsanställda ökade från 176 till 184 under samma period. Verksamheten i bolaget som helhet är inriktad på frågor som är aktuella i både nationellt och globalt perspektiv. De stora utmaningarna under den närmaste framtiden är att i en skakig och bromsande ekonomi i Europa, med stigande oljepriser som kan hota bromsa hela världsekonomin, uppnå långsiktigt hållbara energi- och resurslösningar. IVL är i det sammanhanget väl positionerat med sitt starka fokus på resurseffektivisering och med utgångspunkt i tvärvetenskap och systemanalys. IVL arbetar bl.a. med klimatfrågan i de två Mistrafinansierade forskningsprogrammen Indigo och Entwined. Miljö, miljöteknik och energi är prioriterade områden inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling och här har IVL lyckats väl. IVL leder även sedan ett par år tillbaka fyra större forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. Dessa är SCARP Frisk luft i Sverige, Chemitecs - Emissioner från varor, Hållbar avfallshantering samt programmet CLEO Climate Change and Environmental Objectives som ska undersöka hur framtidens klimatförändringar kommer att påverka möjligheterna att uppnå de svenska miljömålen. AFA Försäkring finansierar ett flertal forskningsprojekt inom IVL som rör arbetsmiljöfrågor. Under 21 beviljades medel till bland annat ett projekt som handlar om att utveckla nya metoder för att hantera arbetsmiljöarbetet i bemanningsföretag. IVL har EU som hemmamarknad medan den internationella verksamheten koncentreras till Kina, där IVL har ett eget kontor, och till Indien samt till viss del Ryssland och EECCAländerna, det vill säga Östeuropa, Kaukasus och Centralasien. 3

4 Kommunikation har blivit en allt viktigare komponent inom såväl forskningsprogram som allmänt för att öka kännedomen om IVL:s verksamhet. Här spelar kurs och seminarieverksamheten en väsentlig roll, inte minst för att befästa IVL:s roll som arena för möten mellan forskning, näringsliv, myndigheter och politiker. Under 21 gjordes en stor satsning för att ytterligare befästa framför allt konferenserna Tillståndet i miljön och Hållbara transporter som viktiga mötestorg för Miljösverige. Tillståndet i miljön drog över 300 deltagare och Hållbara transporter cirka 250 deltagare. I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. Som ett led i detta har IVL även formaliserade samarbeten med till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska Högskola. Momsfrågan IVL har sedan 2004 fört en process med Skatteverket i en mervärdesskattefråga. IVL har hela tiden hävdat att den bidragsfinansierade verksamheten inte kan betraktas som fristående utan tvärtom är en fullständigt integrerad del av företagets verksamhet och att bolaget därför bör medges avdrag för ingående skatt på kostnader som kan hänföras till den bidragsfinansierade verksamheten. Regeringsrätten meddelade dock en dom i december 20 som gick på Skatteverkets linje att IVL inte ska medges avdrag för ingående skatt på ovan nämnda kostnader. Skatteverkets beslut har den 8 juni 21 överklagats till Förvaltningsdomstolen i Stockholm. Samfinansierad forskning 21 Systemet med statliga medel till samfinansierad forskning från såväl Formas som Naturvårdsverket har utvecklats väl. Via Formas öppnas intresse och möjligheter att stärka den vetenskapliga kvaliteten och inriktningen av verksamheten och via Naturvårdsverket skapas möjligheter till dialog med näringslivet kring forskningens relevans och möjligheter till stöd i beslutsprocesser. För 21 disponerades 34 MSEK för samfinansierad forskning vid IVL. Tidigare beslut om riktad finansiering för vetenskaplig publicering då Formas under 2009 och 20 ställde två respektive en miljon till förfogande upphörde under 21. I stället har Formas öppnat för vetenskaplig fördjupning genom merfinansiering (>50%) av projekt inom områden av särskild strategisk betydelse för IVL. De ökade satsningarna på vetenskaplig publicering har bidragit till att IVL:s medarbetare under 21 medverkade i 30 artiklar. Forskningen har under 21 bedrivits inom de sex temaområdena: Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Verksamheten inom respektive temaområde beskrivs utförligt i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté. 4

5 Forskningsbudget och fördelning på Temaområden Totalt disponerades en statlig budget på 34 MSEK som genom samfinansiering med näringslivet och finansiering via EU-forskning resulterade i en total budget på 72.1 MSEK för 21. Fördelning på näringslivsprojekt och EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive Temaområde. Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivsrespektive EU-projekt (ksek) Beviljade näringslivsprojekt Beviljade EU-projekt Närings liv Statlig matchning Total utfall EUbidrag Statlig matchning Total EU utfall Totalt beviljad statlig matchning Total FOU/ forsknings utfall Temaområde 1. Klimat o Energi Luft o transporter Vatten Resurseffektiva produkter och avfall 5. Hållbar samhällsbyggnad 6. Hållbar produktion Summa I Tabell 2 redovisas även fördelningen på antal projekt per Temaområde. Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden (ksek) Antal projekt Beslutad (Total) budget Klimat och Energi Luft och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och 14 avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Summa

6 EU-projekt EU:s forskningsanslag är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. I vissa av EU:s forskningsprogram finns också möjligheter för företag att delta i forskningen. Under 21 har IVL arbetat för att prioritera deltagande i EU-ansökningar där forskningsfrågorna har stor relevans för såväl svenska myndigheter som företag samt där företag aktivt deltar i forskningsprojekten. Av de 22 EU-projekt som erhöll samfinansiering under 21 deltar näringslivet i drygt hälften antingen som partner eller i referensgrupp. I ytterligare 2-4 är svenska företag tilltänkta avnämare och i övriga har resultaten mer relevans för myndigheternas miljöarbete. I de EU-utlysningar som kommer under 22 kommer IVL att förstärka insatserna för att i än högre utsträckning engagera svenska företag i EUforskningen. Av Tabell 1 framgår att den sammanlagda volymen för EU-forskningen under 21 uppgick till 29.9 (24,3) miljoner kronor, detta motsvarar en statlig matchning på 12.8 miljoner kr eller 37.8 % under 21 (cirka 41 % av den sammanlagda volymen samfinansierad forskning.) Av tabellen framgår också att EU-projekt numera finns inom samtliga temaområden. Den största volymen finns inom Vatten och Hållbar Produktion. Andelen EU projekt av den samfinansierade forskningen minskar fortsatt något (jämförelse med 2008 och 2009 då andelen av den totala forskningsbudgeten var 48 respektive 49 %). Detta är delvis en följd av ändrade EU finansiering från 50 % till 75 % i Sjunde Ramprogrammet vilket gör att matchningskraven minskar. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 3. Tabell 3. EU-projektens andel per temaområde (ksek) Antal projekt Total utfall Antal EU projekt Temaområde Total EU utfall 1. Klimat o Energi Luft o transporter Vatten Resurseffektiva produkter och avfall 5. Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Summa Fördelning på miljömål IVLs samfinansierade forskning berör en rad av Sveriges miljömål. Fördelningen är relativt jämn över 6 7 miljömål med något större forskningsinsatser riktade mot Begränsad Klimatpåverkan, God Bebyggd Miljö och Giftfri Miljö, medan något mindre andelar riktar sig mot miljömål som berör luftkvalitet och vattenmiljö. Många av projekten berör dock flera miljömål varför fördelningen av forskningsmedel inte ska ses som exakt. 6

7 Tabell 4. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål Miljömål Total forskningsbudget (ksek) Procent av total forskningsbudget (%) 1. Begränsad klimatpåverkan % 2. Frisk luft % 3. Bara naturlig försurning 764 1% 4. Giftfri miljö % 7. Ingen övergödning % 8. Levande sjöar och vattendrag % 10. Hav i balans och levande kust och skärgård % 15. God bebyggd miljö % Övriga % Jämnställdhet IVL strävar efter en jämn könsfördelning bland projektledare, som en del av vårt jämställdhetsarbete. Av nedanstående tabell framgår att av 71 (66 för 20) beviljade projekt under 21 leds 23 (27) av kvinnor vilket motsvarar 32 % (41 %) av den totala projektvolymen. Tabell 5. Projektledning genusfördelning Antal projekt Temaområde Totalt Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Budget (ksek) Total Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Klimat och Energi Luft och transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Summa IVLs temakommittéer Sammansättning av stiftelsens temakommittéer framgår av Bilaga 3. Tema kommittéerna har bemannats för att få en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Under 21 har arbetet påbörjats med att se över bemanningen i respektive Tema kommittee och kontakter har tagits inför 22 års deltagande. Varje tema kommitté har genomför minst 4 möten under 21 (årlig cykel) samt ett gemensamt möte för alla tema kommittéer (nov 21). 7

8 Tabell 6. Temakommittéernas ordföranden 21 Temakommitté Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Ordförande Inge Horkeby, Volvo Urban Wästljung, Scania Bengt Mattsson, Pfizer Christina Lindbäck, NCC Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB Henrik Kloo, Volvo 7 % -fonden Under 21 har ca ksek tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen och utvecklingsprojekt för ett sammanlagt belopp av ksek har beviljats. Projekten redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Beviljade 7%-projekt 21 Titel Projektledare Beviljad budget (ksek) 1. Finansiering SIVL administration 2. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar mha Monte Carlo s 3. Nya kemikalier: Delta i NORMAN nätverket/arrangera expertmöte 4. Metodutveckling biologiska tester för kemiska effektstudier Kommentar John Munthe 750 Slutfört Erik Fridell 200 Pågående, slutförs våren 22 Eva Brorström- Lundén Karl Lilja 950 Samordnad satsning på kemikalier Delprojekt 3 genomfört, 4 pågående, 5 genomfört. Summa 5. Fotokatalytiska membranreaktorer för förbehandling av svårnedbrytbara industriavlopp Mats Almemark Exempel på forskningsinsatser 21 IVLs samfinansierade forskning redovisas i mer detalj i bilagda verksamhetsberättelser från de sex temaområdena samt i projektlista. Nedan ges några exempel på forskningsområden och nya projekt som har rönt mycket uppmärksamhet under 21 och där : 8

9 Utveckling av tekniker för att möjliggöra återanvändning av renat avloppsvatten som görs tillsammans med Xylem (f.d. ITT Water & Wastewater) med en total budget på 45 MSEK. Projektet innefattar en stor satsning på FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk som är en nationell resurs för utveckling av vattenreningsteknik och ägs av IVL och KTH. Miljöpåverkan av transporter innefattande såväl utveckling av beräkningsverktyg och logistikfrågor som emissioner av partiklar från fartyg och vägfordon. Klimatarbetet och energiscenarier. IVL har i en rad projekt studerat biobränslens klimategenskaper, utvecklat energiscenarier för Sverige med olika mål och utrett vilka miljöfrågor som kommer att bli aktuella i framtiden. Hållbar utveckling hur går vi vidare mot målen? IVL inledde 21 ett samarbete med Svenskt Näringsliv som tar utgångspunkt i globala megatrender samt visioner och framtidsbilder om en globalt hållbar utveckling. Projektet fokuserar på hur svenska myndigheter och företag ska förhålla sig för att Sverige ska kunna bidra till en globalt hållbar utveckling och samtidigt behålla eller förbättra vår konkurrenskraft och vår välfärd. 9

10 Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee Klimat och Energi 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet har under 21 varit uppdelat i fyra prioriterade delprogram. I delprogram A. Policy, beslutsstöd och klimatstrategier ingår projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av emissionerna av växthusgaser. I delprogram B. Energisystem och åtgärder omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av olika energisystem där systemanalyser på bioenergiområdet utgör en central verksamhet. I delprogram C. Orsakssamband och effekter studeras interaktioner mellan ekosystem (skog, mark och ytvatten), luftföroreningar och klimat. I delprogram D. Förnybar energi spänner forskningen över frågor från hur mycket biomassa som kan tas ut från skog och jordbruk utan att skada ekosystemen, till hur biomassan effektivt kan utnyttjas för att minska växthusgasutsläppen. Delprogrammet har tillkommit under 21. Pågående och avslutade samfinansierade projekt Följande projekt har beviljats samfinansiering 21: Projekt beviljade samfinansiering 21 Matchad total budget kkr Varav beviljad statlig matchning kkr Energiscenario Energiscenario 2050 (tillägg) VårVärld PRINCIP Biofuels and land use in Sweden An overview of land use change effects Ursprungsmärkt el kvantitativa och kvalitativa effekter Växthusgaser från avloppsvattenrening m.m. Industrial cluster formation Restvärme regionala förutsättningar och goda exempel Framtidens miljöfrågor för energisektorn Tidsaspekten hos biobränslen* * För publicering, endast matchning via FORMAS 10

11 Delprogram A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategier Inom delprogram A pågår bland annat forskningsprogrammet ENTWINED som behandlar samspelet mellan internationell miljöpolitik och det globala handelssystemet, med speciellt fokus på gränsöverskidande problem. Syftet är att utveckla stödjande verktyg rörande integration av miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programmet pågår Delprogram B: Energisystem och åtgärder Exempel på verksamhet inom delprogram B är forskningsprogrammet CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) som tar fram modeller över hur nationella miljömål påverkas av klimatförändringarna. Programmet pågår från 20 till 22. Delprogram C: Orsakssamband och effekter Delprogrammet omfattar bland annat projektet Biofuels and land use in Sweden an overview of land use change effects. Projektet som påbörjades under verksamhetsåret syftar till att ge en kunskapssammanställning över markanvändningseffekter från biodrivmedelsproduktion. Delprogram D: Förnybar energi Verksamheten inom klimatanpassning fortsätter att vara relativt begränsad inom temaområdet där forskningsfrågorna fortfarande håller på att formuleras. Ett exempel är projektet Emissionsfaktorer för biogas, bioolja och nordisk elmix där metoder och verktyg tagits fram för rapportering i Sverige enligt EU:s hållbarhetskriterier. Verksamhetsplanens genomförande Verksamhetsplanen för 21 har i stort sett genomförts såsom angivits. Utöver de ovan beskrivna projekten pågår även en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området. En arbetsgrupp på IVL har under 21 arbetat med en behovsanalys inom området energisystemmodeller där ambitionen är att utveckla detta område. En arbetsgrupp med fokus på bioenergi startades upp i början av året med syfte att samla de befintliga resurserna inom IVL på bioenergiområdet samt att förbereda för kommande utlysningar och samarbeten. Projektens relevans för näringsliv och övriga samhället Projekten bidrar bland annat till Ökad kunskap om olika energibärare och deras miljö- och klimatpåverkan En mer kostnadseffektiv klimat- och energipolitik Identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen Stöd för förändringsprocesser i företag i en ekonomi med ett förändrat klimat Bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser Temakommitté Klimat och Energi har under år 21 bestått av 11 ledamöter (7 näringslivsrepresentanter och 4 myndighetsrepresentanter). Temakommittén har sammanträtt tre gånger och ordförande har varit Inge Horkeby, Volvo. 11

12 Luft och transporter 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delprogram: A. Luftkvalitet. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitetsdirektiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna. B. Exponering och ekosystemeffekter. Detta delprogram är främst inriktat mot doseffektsamband och samverkan med andra faktorer som klimat och mark-användning. Aktuella föroreningar utgörs av försurande och gödande ämnen, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter. C. Luftvårdsstrategier. Delprogrammet är inriktat mot såväl lokala som storskaliga miljöoch hälsoproblem, och omfattar både utveckling av metoder att uppskatta icke-tekniska åtgärder, utvärdering av styrmedel samt utveckling av uppföljningsmetoder. Basen för forskningen är IVL:s medverkan i forskningsprogrammet SCARP och arbetet med att vidareutveckla GAINS-modellen. D. Emissioner från transporter. Här ligger fokus på harmonisering och tillförlitlighet i emissionsmodeller och emissionsdata för transportsektorn, samt konsekvenser från lokal till global skala av olika transport- och logistiklösningar avseende såväl påverkan på miljö och hälsa som samhällsekonomiska konsekvenser. Verksamhetsplanen för 21 lyfte fram bland annat inverkan på lokal och regional luftkvalitet av olika bränsleåtgärder inom väg- och sjöfartssektorn, global spridning och åtgärdsstrategier för kvicksilver, ekosystemeffekter av luftföroreningar i ett förändrat klimat, kvävenedfall och kväveläckage från skogsmark, kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, emissioner av partiklar från marina motorer och bussar, systemmodeller för analys av hållbarhet i företags försörjningskedjor, samt användarvänliga verktyg för att analysera gods- och persontransporters klimat- och miljöpåverkan. Projekt under 21 Avslutade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 21: Partikelemissioner från bussar med finansiering från Västtrafik. Particle and Gaseous Emissions from Individual Diesel and CNG Buses manuskript avsett för publicering i open access-tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics (delprogram D). Hantering av systemgränsdragningar och allokeringar i internationella beräkningsmetoder för gods- och persontransporters miljö- och klimatpåverkan med finansiering från NTM. Utkast till fem olika PCR Product Category Rules enligt EPD-systemt (Environmental Product Declaration ): Road transport services of freight; Rail transport services of freight; Water transport services of freight; Air transport services of freight; Urban and suburban scheduled road transport services of passengers (delprogram D). 12

13 Termisk karaktärisering av nanopartiklar från marina motorer med finansiering från Sveriges Ingenjörer manuskript avsett för publicering i Environmental Science and Technology (delprogram A). Påbörjade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 21: Know-Me ett EU-projekt som syftar till att stärka den europeiska maritima näringen genom vidareutbildning och forskning. IVL ansvarar för hållbarhets- och miljöaspekter inom projektet löper till och med 24 (delprogram D). Svavelhalt i fartygsbränsle - inverkan på partikelemissioner med finansiering från Stena. Avslutas våren 22. ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems ett EU FP7-projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL bidrag är främst att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog löper till 23. Karaktärisering av partiklar från marina motorer med finansiering från ÅForsk löper till 23. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar med utnyttjande av Monte Carlosimulering ett SIVL 7%-fondprojekt löper till och med 22. Övriga pågående projekt Inom temaområdet pågår sedan tidigare följande samfinansierade projekt: Miljöanalysverktyg för godstransporter - med finansiering från NTM, enskilda medlemsföretag inom NTM, Trafikverket, Sjöfartsverket samt VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Klimat- och miljökalkylverktyg för personresor med finansiering från NTM och VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Northern Maritime University - ett projekt inom EU Interreg IVb North Sea Programme, - avslutas 22 (delprogram D). Impact of Climate Change on the Quality of Urban and Coastal Waters - Diffuse Pollution (dipol). EU Interreg-projekt avslutas 22 (delprogram B). Karaktärisering av nanopartiklar från marina dieselmotorer med finansiering från SIVL och samfinansiering med Sveriges Ingenjörer löper till och med 22 (delprogram B). Spridning av hästallergen med finansiering från ATG och Svensk Travsport avslutas under 22. TRANSPHORM ett EU FP7-projekt i vilket studeras hälsoeffekter kopplat till utsläpp från transporter i Europa löper till och med 24 (delprogram A). Sjöfartsrelaterade partikelemissioner med finansiering från Åforsk avslutas 23 (delprogram D). Logistikanalys av Geodis Wilson med finansiering från Geodis Wilson avslutas 22 (delprogram D). 13

14 GMOS, Global Mercury Observation System EU-projekt löper till och med 25 (delprogram B). EGIDA EU-projekt som syftar till att stödja GEOSS processen som går ut på att öka tillgänglighet av miljödata löper till och med 22 (delprogram A). Tillämpning och vidareutveckling av vägkantsbaserad avgasmätning för identifiering av högemitterande bussar med finansiering från Västtrafik genomförs under 21 och 22 (delprogram D). Dessutom pågår Naturvårdsverkets två forskningsprogram Swedish Clean Air Research Program SCARP (www.scarp.se), till och med 22 (delprogram C), och Climate Change and Environmental Objectives CLEO (www.cleoresearch.se), där fas I pågår fram till och med 22 (delprogram B), samt ett projekt inom CPM finansierat av VINNOVA till och med 22 Verktyg för beräkning av miljöpåverkan och effektivitet i transportsystem (delprogram D). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Flera projekt inom temaområdet är relevanta för internationellt policyarbete inte minst inom EU när det gäller minskad luftförorenings- och klimatpåverkan, och är därmed relevanta för såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter. Projekten genererar också nya data och ny kunskap för uppföljning av sektorsvisa och nationella miljömål, och är därmed relevanta för svenska myndigheter. En stor del av projekten sorterar under det prioriterade delområdet Emissioner från transporter, vilket understryker transportfrågornas stora betydelse för svenskt näringsliv (stor export, långa transportavstånd till viktiga marknader, stor miljöpåverkan). Dessa projekt har bäring på kritiska frågor när det gäller utformningen av framtidens fordon, transporter och transportsystem, som till exempel miljökonsekvenser av teknologi- och drivmedelsval och strategier för ökad intermodalitet, i syfte att få en ökad överföring av såväl gods- som persontransporter från väg till järnväg och/eller sjöfart. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Partikelemissioner från bussar I projektet har partikelemissioner från 28 dieseldrivna och 7 gasdrivna bussar karaktäriserats vid verklig utspädning. Den metod som användes baserades på användningen av CO 2 som spårämne för avgaserna. Provtagningen av partikelemissionerna skedde extraktivt och partiklarna analyserades genom att använda ett instrument EEPS med hög tidsupplösning (10 Hz). De bussar som studerades var dieseldrivna Euro III-V och gasdrivna (EEV) med olika efterbehandlingsystem, såsom selektiv katalytisk reduktion (SCR), avgasåterföring (EGR) och med eller utan dieselpartikelfilter (DPF). Det primära körmönstret som tillämpades i denna studie var acceleration från stillastående, men även körsättet konstant hastighet (~20 km h-1) studerades. De undersökta gasbussarna emitterade i genomsnitt fler partiklar men mindre massa jämfört med de dieseldrivna bussarna: Emissionsfaktorer för antal partiklar (EFPN) var för diesel med DPF = 8.0 ± , diesel utan DPF = 2.8 ± och för EEV = 7.8 ± (kg bränsle)-1. För det accelererande körsättet erhölls unimodala partikelantalsstorleksfördelningar med toppmaxdiameter på nm (dieselbussar) och 10 nm (gasbussar). För körsättet med konstant hastighet erhölls bimodala genomsnittliga antalsstorleksfördelningar för dieselbussar med maxdiameter på omkring 10 nm och 60 nm. 14

15 Spridning av hästallergen Hästsporten är idag den näst största sporten i Sverige och anläggningar ligger ofta närmre tätortsnära miljöer och kan således bli problem vid tillämpning av såväl Plan- och bygglagen som Miljöbalken. Hästar ger upphov till olägenheter i form av lukt, flugor, damm/partiklar och allergen, vilka ska beaktas vid planläggning. Sen 1980-talet har vi haft ett skyddsavstånd i Sverige på 500m mellan bostadsbebyggelse och områden med hästhållning. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor. I denna studie har ett verktyg och metodik utvecklats som kan användas generellt för beräkning av spridning av hästallergen från stallverksamhet (häst både inne och ute) samt till viss del även lukt. Generell metodik för uppskattning av emission av hästallergen baserat på antalet hästar, och med stor tidsmässig och geografisk upplösning, har gjorts. Detta utgör indata vid spridningsmodellering. Förutom analys av rådande förhållanden, kan därmed även framtida förändringar av verksamheter beräknas samt effekter av reducerande åtgärder eller identifiera vilken källa i stallområdet, som orsakar de högsta bidragen av hästallergen. Metodiken kan användas för att ge vägledning åt kommunernas miljökontor. Spridningsberäkningarna har validerats mot oberoende uppmätta halter vid flera punkter runt stall och hagar med en noggrannhet på ca ±35%, vilket anses vara en bra överenstämmelse då det är korta tidsmedelvärden som jämförs. 15

16 Vatten 21 (och mark from 22) Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets verksamhetsplan 21 omfattade följande delområden: Delprogram A: Vattenförvaltning under utveckling, vilket fokuserade på analys av klimatförändringar på vattenekosystem, inklusive effekter på hydrologin, föroreningstransporter och effekter på ekosystem och samhälle, vilket kommer att bli allt viktigare framöver. Även framtagning av strategier för anpassning och åtgärder samt analys av deras konsekvenser är viktiga framtidsområden. IVL prioriterar forskning inriktad på ökad förståelse av processer som är avgörande för vattenkvantitet och vattenkvalitet med hänsyn tagen till ett framtida klimat. Detta innefattar utveckling av modeller och verktyg för bedömning av ekologisk status, effekter av åtgärdsprogram, exploatering och klimatförändringar. Delprogram B: Prioriterade ämnen och nya kemikalier, vilket fokuserade på att kartlägga emissioner, spridningsvägar samt halter av kemikalier i olika delar av ekosystemen, både genom mätningar och med hjälp av modeller. Screening utförs för att påvisa förekomst av nya kemikalier i miljön. IVL utför även riskbedömningar baserade på användning, kemikaliers egenskaper samt förekomst i miljön. Inom detta delområde bevakas hela kedjan från utveckling av kemikalier och läkemedel som produkter via dess konsumtion och metabolism, dess flöden i samhället främst via reningsverk, samt slutligen hur fördelning och effekter av resthalter ser ut i vattensystemet. Delprogram C: Östersjön och Västerhavet, vilket fokuserade på det faktum att svenska havsoch kustområden är drabbade av svårlösta miljöproblem i form av övergödning, påverkan av miljögifter, risk för oljeutsläpp och exploatering av kustzonen. Fortsatt utveckling av forskningsverksamhet kring Östersjön som syftar till att kvantifiera utsläppskällor och orsaker till övergödning och miljögifter är av hög prioritet, liksom forskning kring åtgärder. IVL analyserar möjliga åtgärder, både på land och i recipienten samt utvecklar metoder för att utreda åtgärders kostnadseffektivitet. Verksamhetsplanens utformning under 21 avspeglar såväl IVL:s traditionella styrkeområden liksom en ambition att utveckla områden där stora kunskapsbehov finns just nu och de närmaste åren framöver. Utveckling av beslutstödsverktyg, modeller och metoder för riskanalys är ett återkommande tema även inom andra delområden. Under året genomfördes en översyn av samtliga temaområden, vilket bland annat resulterade i att det aktuella temaområdet döptes om till Vatten och mark och att indelningen i delprogram gjordes om med början 22. Påbörjade och avslutade projekt under 21 Under 21 avslutades följande projekt: Fallstudier av effekter av avgiftssystem liknande NO x för utsläpp av N och P till vatten (delområde A), Simulering av restaureringsåtgärder i Östhammarsfjärden (delområde C) samt Dikesdammar och dikesfällor (delområde C). Under 21 påbörjades projektet Dikesfällor II inom delområde C, som en uppföljning till det avslutade projektet Dikesdammar och dikesfällor. 16

17 Flera projekt som diskuterats inom temakommittén har påbörjats men i slutänden placerats inom andra verksamhetsområden, exempelvis PHARMAS (Hållbart samhällsbyggande), ARCH (Hållbar produktion) samt Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning (Hållbar produktion). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Relevansen för svenskt näringsliv är framförallt att projekten ger möjlighet att utveckla verktyg för att stödja planering och omställning till de nya miljökrav som bland annat ställs i samband med genomförandet av REACH, ramdirektivet för vatten och marina direktivet. IVL bidrar till att industrin och dess branschorganisationer får ökad kunskap om hur de kan begränsa vattenanvändning samtidigt som utsläpp av kemikalier till miljön minimeras. De areella näringarna får stöd i det pågående åtgärdsarbetet. Relevansen för Sverige och svenska myndigheter är att många av projekten genererar nya data och kunskapsunderlag för uppföljning av såväl sektorsvisa som nationella miljömål, ofta utifrån ett EU-perspektiv. Projekten inom temaområde vatten omfattar verksamhet med inriktning mot flera nationella miljömål, framför allt Giftfri miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Hav i balans. Projekten är relevanta för EU:s och Sveriges policyarbete. Temaområde vatten bidrar i förlängningen till att öka möjligheterna för Sverige och Europa att bevara och förbättra den kemiska och ekologiska statusen av såväl inlandsvatten som kust och hav. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Delområde A: Projektet Åtgärder mot markförsurning är kopplat till IVL:s ansvar för effektuppföljningen i ask- och kalkbehandlade avrinningsområden i Nissadalen, södra Sverige. Syftet med projektet har varit att utveckla och demonstrera en metod som både motverkar försurningen och påskyndar återhämtningen i mark och vatten. Metoden bygger på en engångsbehandling av både fastmark och våtmark, det vill säga behandling av hela avrinningsområdet. Målet med projektet är tvåfalt. Dels att utvärdera om den metod som tillämpats i Nissadalen är ett långsiktigt behandlingsalternativ, och dels att kartlägga vilka mekanismer som kan leda till att uttag av skogsbiomassa försurar ytvattnen och värdera betydelsen av enskilda mekanismer och under vilka omständigheter dessa måste beaktas. Slutligen ska ytvattnens känslighet för försurning beskrivas med en dynamisk försurningsmodell (MAGIC). Delområde B: Projektet CADASTER (CAse studies on the Development and Application of in-silico Techniques for Environmental hazard and Risk assessment) syftar till att, inom ramen för REACH-regelverket, utveckla modeller för risk och farlighetsbedömning (bl a QSARmodeller). Projektet syftar även till att med REACH som utgångspunkt och med fyra olika typer av kemikalier som exempel (PBDE, PFAS, muskämnen samt triazoler/bensotriazoler), utveckla praktiskt användbara riktlinjer för hur in-silico baserad risk- och farlighetsbedömning av kemikalier bör utföras för att uppfylla de regulatoriska kraven inom REACH (t ex validering, osäkehetsuppskattning, transparens och spårbarhet). Delområde C: Projektet WEBAP (Wave Energized Baltic Aeration Pump) är ett pilotprojekt där man testar att genom syresättning av syrefattiga bottenvatten åtgärda problemet med döda bottnar och algblomning i Östersjön. Detta sker med hjälp av en pump som utnyttjar de naturliga resurserna syrerikt vatten och vågenergi. Tillsammans med åtgärder för att minska närsaltsläckage från fastlandet är tanken att syrepumpar ska kunna hjälpa till att återställa de naturliga självreningsprocesserna i Östersjön. Vattenlöslig oorganisk fosfor som gått i lösning på grund av syrebrist förväntas återigen bindas till bottensedimentet och därmed minska algblomningen. Den tidbegränsade åtgärd som ska demonstreras inom projektet förväntas få flera gynnsamma effekter på arter som är beroende av en balanserad syresituation under någon 17

18 fas av sin livscykel. På längre sikt ska det även ha positiva effekter på turism- och fiskenäringen. IVL Svenska Miljöinstitutet är koordinator i projektet. Övriga partner är KTH och Simrishamns kommun. 18

19 Resurseffektiva produkter och avfall 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets inriktning under 21 har varit: A. Resurseffektiva och miljöanpassade produkter och kommunikation om miljöprestanda, B. Hållbar avfallshantering Inom delområdena lyftes bland annat metodik för beräkning av miljöpåverkan (carbon footprint, water footprint, toxicitet m.m.), hållbar konsumtion och produktion, kommunikation kring miljöpåverkan och -förbättringar, farliga ämnen i produkter, systemanalys av avfallshantering, avfallsförebyggande och arbetsmiljö inom avfallshantering. Prioriterade avfallsströmmar var livsmedelsavfall, bygg- och rivningsavfall, textilavfall, kommunalt avfall och elektronikavfall. Påbörjade och avslutade projekt Påbörjade projekt under året ligger väl inom temaområdets verksamhetsplan för 21. Totalt 14 nya eller pågående samfinansierade projekt beviljades finansiering, varav 7 projekt tillhör Delområde A och 7 stycken Delområde B. Nya samfinansierade projekt under året var: EEPEx, Viktbaserad avfallstaxa - Vart tar avfallet vägen?, Reco Baltic 21 Tech, IRCOW, Water Reuse, Alternativa metoder för toxicitet i LCA, LCA inom EU och internationellt historik och kartläggning av metoder (Del 1) och IsoSoil. Under året avslutades Avfallsminimering genom ökad återvinning & återbruk. IVL har även arbetat med uppdrag och forskning finansierad forskning relaterat till temaområdet tillsammans med näringslivet, branschorganisationer och med forskningsanslag. Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Produkter och dess miljöpåverkan, vår konsumtion och livsstil samt metoder och krav för avfallshantering är viktiga för såväl näringslivets miljöarbete som för nationella och internationella miljömyndigheter. Under de senaste åren pågår olika aktiviteter på EU-nivå som i slutändan kan leda till gemensamma direktiv inom området. Området har betydelse för produktdesign, för utformning av produkter och produktionsprocesser, för morötter och styrmedel för konsumtion och livsstil samt också för hantering av kasserade material och produkter. Idag är systemanalyser ett väl etablerat internationellt forskningsområde, och många stora tillverkningsföretag arbetar i sin produktutveckling med koncept som bygger på samlade miljöbedömningar. Likaså är livscykelperspektivet en viktig bas för EU:s miljöpolicys relaterade till produkter och tjänster. Livscykelkonceptet behöver dock fortfarande vidareutvecklas och bör i ökad grad användas för miljöinnovationer, och beslutsstöd. Exempel på projekt inom prioriterade delprogram De två största projekten inom temaområdet 21 under respektive delområde beskrivs här i mer detalj. 19

20 Water Reuse (Delområde A) Internationellt medför exploateringen av t.ex. grundvatten i vissa fall irreversibla försämringar av dessa tillgångar. Utsläpp av stora mängder av föroreningar till ytvatten är en bidragande orsak till brist på vatten lämpliga för framställning av dricksvatten. De övergripande målen för detta projekt är att bygga innovativa reningssteg och -system med hjälp av existerande teknik och genom att öka vår processkunskap i samband med behandling av kommunalt avloppsvatten för rening av vatten för olika återanvändningsändamål i samhället. Utgångspunkten är att kombinera sekventiell satsvis rening (SBR, sequencing batch reactor) med olika tekniker som sedan optimeras ur ett helhetsperspektiv Projektet ska ta fram flera olika komponenter och system bestående av sekundära, tertiära och desinficerande behandlingssteg som kan kombineras till olika reningssystem efter reningsbehov och andra lokala eller regionala behov. Dessa system kommer att utvärderas med hjälp av livscykelanalys, kostnadsanalys, uthållighetsindex m.m. för att kunna möta nutidens och framtidens behov av återanvändningen av vatten för att uppnå ett uthålligt samhälle. Projektet motfinansieras av Xylem Water Solutions (före detta ITT Water and Wastewater) och beräknas pågå till juni 24. IRCOW (Delområde B) IRCOW är ett europeiskt forskningsprogram för innovativ återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall. Det syftar till att utveckla och validera teknologiska lösningar för en mer effektiv återanvändning och materialåtervinning av bygg och rivningsavfall ur ett livscykelperspektiv. Programmet ska ta fram nya ansatser och modeller för ökad återanvändning av byggmaterial samt utveckla förbättrande återvinningsmetoder för ökad kvalitet på återvunna produkter. De resultat som tas fram i IRCOW ska testas under verkliga förhållanden för att få fram faktisk prestanda och ge underlag till framtida europeiska styrmedel som syftar till en hög nivå av materialeffektivitet. IRCOW genomförs genom tre arbetspaket med utveckling av hanteringssystem, separationstekniker och produkter som krävs för att öka återanvändnings och återvinningsnivåerna av bygg och rivningsavfall i EU. Utöver detta genomförs fem fältstudier för att stärka framtagna resultat. Programmet genomförs av ett konsortium bestående av Tecnalia, IVL Svenska Miljöinstitutet samt elva ytterligare partners bestående av en mix av forskningsinstitut och små- och medelstora företag. IVL leder arbetspaketet kring återanvändning. Projektet motfinansieras av EU genom det sjunde ramprogrammet (FP7) och beräknas pågå till

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013. Godkänd av SIVLs styrelse 20140410

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013. Godkänd av SIVLs styrelse 20140410 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013 Godkänd av SIVLs styrelse 20140410 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Del 2. Samfinansierad forskning 2013... 5 Forskningsbudget

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009 Godkänd vid Stiftelsens styrelsesammanträde 2010-04-28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ägarfrågor... 3 Samfinansierad forskning... 4 Basfinansiering...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Fortum Värmes hållbarhetspolicy

Fortum Värmes hållbarhetspolicy (7) Fortum Värmes hållbarhetspolicy Denna hållbarhetspolicy är beslutad av styrelsen i AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme). Policyns principer skall följas av medarbetare i Fortum

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint Utmaningar och lösningar inom Water Footprint - exempel på metoder, projekt och ågärder - behov av tillämpad forskning och utveckling Workshop 2013-05-13 i Kristianstad om Vattenallians Elin Eriksson,

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget. 21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2008. Godkänd av styrelsen vid sammanträde 2009-04-28

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2008. Godkänd av styrelsen vid sammanträde 2009-04-28 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2008 Godkänd av styrelsen vid sammanträde 2009-04-28 1 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL Inledning Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning,

Läs mer

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Jerker Forssell Kemikalienheten Vattenstämman, 19 maj 2015 Förslag i vårändringsbudgeten 2015 Förstärkt satsning

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för regional utveckling 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/... 23.8.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för framställningar

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Erfarenhet från tre Interreg IVB NS-projekt: CPA, SAWA, dipol

Erfarenhet från tre Interreg IVB NS-projekt: CPA, SAWA, dipol Erfarenhet från tre Interreg IVB NS-projekt: CPA, SAWA, dipol Gunnel Göransson Statens geotekniska institut På säker grund för hållbar utveckling Kort om SGI Myndighet och forskningsinstitut med ett övergripande

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Beslutad av SIVLs styrelse

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Beslutad av SIVLs styrelse Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2012 Beslutad av SIVLs styrelse 2013-04-11 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bolaget IVL... 3 Samfinansierad forskning 2012... 5 Forskningsbudget och fördelning

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Ramverk för Gröna obligationer

Ramverk för Gröna obligationer program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2014. Godkänd av SIVLs styrelse 20150324

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2014. Godkänd av SIVLs styrelse 20150324 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2014 Godkänd av SIVLs styrelse 20150324 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Forskning och utveckling på IVL... 3 IVLs temakommittéer...

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande

Hållbart samhällsbyggande Forskningsrådet Formas Hållbart samhällsbyggande Conny Rolén Forskningssekreterare, Formas Svensk Vatten Utveckling 25 år, 2 november 2015 Forskningsrådet Formas Miljö Areella näringar Samhällsbyggande

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson Tekn Dr Gruppchef Hållbart Byggande 1991: IVL var med och

Läs mer