Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Uppdaterad efter styrelsen synpunkter Jenny Arnell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2011. Uppdaterad efter styrelsen synpunkter 20120522 Jenny Arnell"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 21 Uppdaterad efter styrelsen synpunkter Jenny Arnell

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bolaget IVL... 3 Momsfrågan... 4 Samfinansierad forskning Forskningsbudget och fördelning på Temaområden... 5 EU-projekt... 6 Fördelning på miljömål... 6 Jämnställdhet... 7 IVLs temakommittéer % -fonden... 8 Exempel på forskningsinsatser Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee Klimat och Energi Luft och transporter Vatten 21 (och mark from 22) Resurseffektiva produkter och avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Bilaga 1. Styrelsens sammansättning Bilaga 2. Sammanställning av samtliga samfinansierade projekt under Bilaga 3. Temakommittéer - bemanning december

3 Inledning Forskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljöoch hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1. Under 21 har en intern översyn av den samfinansierade forskningens innehåll och organisation genomförts vilket lett vissa förändringar i innehåll och arbetsformer som kommer att införas under 22. Bolaget IVL Stiftelsens helägda bolag, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har under de senaste åren utvecklats på ett positivt sätt. Det senaste året ökade omsättningen från 194 (20) till 240 (21) MSEK och antalet årsanställda ökade från 176 till 184 under samma period. Verksamheten i bolaget som helhet är inriktad på frågor som är aktuella i både nationellt och globalt perspektiv. De stora utmaningarna under den närmaste framtiden är att i en skakig och bromsande ekonomi i Europa, med stigande oljepriser som kan hota bromsa hela världsekonomin, uppnå långsiktigt hållbara energi- och resurslösningar. IVL är i det sammanhanget väl positionerat med sitt starka fokus på resurseffektivisering och med utgångspunkt i tvärvetenskap och systemanalys. IVL arbetar bl.a. med klimatfrågan i de två Mistrafinansierade forskningsprogrammen Indigo och Entwined. Miljö, miljöteknik och energi är prioriterade områden inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling och här har IVL lyckats väl. IVL leder även sedan ett par år tillbaka fyra större forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. Dessa är SCARP Frisk luft i Sverige, Chemitecs - Emissioner från varor, Hållbar avfallshantering samt programmet CLEO Climate Change and Environmental Objectives som ska undersöka hur framtidens klimatförändringar kommer att påverka möjligheterna att uppnå de svenska miljömålen. AFA Försäkring finansierar ett flertal forskningsprojekt inom IVL som rör arbetsmiljöfrågor. Under 21 beviljades medel till bland annat ett projekt som handlar om att utveckla nya metoder för att hantera arbetsmiljöarbetet i bemanningsföretag. IVL har EU som hemmamarknad medan den internationella verksamheten koncentreras till Kina, där IVL har ett eget kontor, och till Indien samt till viss del Ryssland och EECCAländerna, det vill säga Östeuropa, Kaukasus och Centralasien. 3

4 Kommunikation har blivit en allt viktigare komponent inom såväl forskningsprogram som allmänt för att öka kännedomen om IVL:s verksamhet. Här spelar kurs och seminarieverksamheten en väsentlig roll, inte minst för att befästa IVL:s roll som arena för möten mellan forskning, näringsliv, myndigheter och politiker. Under 21 gjordes en stor satsning för att ytterligare befästa framför allt konferenserna Tillståndet i miljön och Hållbara transporter som viktiga mötestorg för Miljösverige. Tillståndet i miljön drog över 300 deltagare och Hållbara transporter cirka 250 deltagare. I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. Som ett led i detta har IVL även formaliserade samarbeten med till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska Högskola. Momsfrågan IVL har sedan 2004 fört en process med Skatteverket i en mervärdesskattefråga. IVL har hela tiden hävdat att den bidragsfinansierade verksamheten inte kan betraktas som fristående utan tvärtom är en fullständigt integrerad del av företagets verksamhet och att bolaget därför bör medges avdrag för ingående skatt på kostnader som kan hänföras till den bidragsfinansierade verksamheten. Regeringsrätten meddelade dock en dom i december 20 som gick på Skatteverkets linje att IVL inte ska medges avdrag för ingående skatt på ovan nämnda kostnader. Skatteverkets beslut har den 8 juni 21 överklagats till Förvaltningsdomstolen i Stockholm. Samfinansierad forskning 21 Systemet med statliga medel till samfinansierad forskning från såväl Formas som Naturvårdsverket har utvecklats väl. Via Formas öppnas intresse och möjligheter att stärka den vetenskapliga kvaliteten och inriktningen av verksamheten och via Naturvårdsverket skapas möjligheter till dialog med näringslivet kring forskningens relevans och möjligheter till stöd i beslutsprocesser. För 21 disponerades 34 MSEK för samfinansierad forskning vid IVL. Tidigare beslut om riktad finansiering för vetenskaplig publicering då Formas under 2009 och 20 ställde två respektive en miljon till förfogande upphörde under 21. I stället har Formas öppnat för vetenskaplig fördjupning genom merfinansiering (>50%) av projekt inom områden av särskild strategisk betydelse för IVL. De ökade satsningarna på vetenskaplig publicering har bidragit till att IVL:s medarbetare under 21 medverkade i 30 artiklar. Forskningen har under 21 bedrivits inom de sex temaområdena: Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Verksamheten inom respektive temaområde beskrivs utförligt i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté. 4

5 Forskningsbudget och fördelning på Temaområden Totalt disponerades en statlig budget på 34 MSEK som genom samfinansiering med näringslivet och finansiering via EU-forskning resulterade i en total budget på 72.1 MSEK för 21. Fördelning på näringslivsprojekt och EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive Temaområde. Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivsrespektive EU-projekt (ksek) Beviljade näringslivsprojekt Beviljade EU-projekt Närings liv Statlig matchning Total utfall EUbidrag Statlig matchning Total EU utfall Totalt beviljad statlig matchning Total FOU/ forsknings utfall Temaområde 1. Klimat o Energi Luft o transporter Vatten Resurseffektiva produkter och avfall 5. Hållbar samhällsbyggnad 6. Hållbar produktion Summa I Tabell 2 redovisas även fördelningen på antal projekt per Temaområde. Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden (ksek) Antal projekt Beslutad (Total) budget Klimat och Energi Luft och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och 14 avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Summa

6 EU-projekt EU:s forskningsanslag är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. I vissa av EU:s forskningsprogram finns också möjligheter för företag att delta i forskningen. Under 21 har IVL arbetat för att prioritera deltagande i EU-ansökningar där forskningsfrågorna har stor relevans för såväl svenska myndigheter som företag samt där företag aktivt deltar i forskningsprojekten. Av de 22 EU-projekt som erhöll samfinansiering under 21 deltar näringslivet i drygt hälften antingen som partner eller i referensgrupp. I ytterligare 2-4 är svenska företag tilltänkta avnämare och i övriga har resultaten mer relevans för myndigheternas miljöarbete. I de EU-utlysningar som kommer under 22 kommer IVL att förstärka insatserna för att i än högre utsträckning engagera svenska företag i EUforskningen. Av Tabell 1 framgår att den sammanlagda volymen för EU-forskningen under 21 uppgick till 29.9 (24,3) miljoner kronor, detta motsvarar en statlig matchning på 12.8 miljoner kr eller 37.8 % under 21 (cirka 41 % av den sammanlagda volymen samfinansierad forskning.) Av tabellen framgår också att EU-projekt numera finns inom samtliga temaområden. Den största volymen finns inom Vatten och Hållbar Produktion. Andelen EU projekt av den samfinansierade forskningen minskar fortsatt något (jämförelse med 2008 och 2009 då andelen av den totala forskningsbudgeten var 48 respektive 49 %). Detta är delvis en följd av ändrade EU finansiering från 50 % till 75 % i Sjunde Ramprogrammet vilket gör att matchningskraven minskar. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 3. Tabell 3. EU-projektens andel per temaområde (ksek) Antal projekt Total utfall Antal EU projekt Temaområde Total EU utfall 1. Klimat o Energi Luft o transporter Vatten Resurseffektiva produkter och avfall 5. Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Summa Fördelning på miljömål IVLs samfinansierade forskning berör en rad av Sveriges miljömål. Fördelningen är relativt jämn över 6 7 miljömål med något större forskningsinsatser riktade mot Begränsad Klimatpåverkan, God Bebyggd Miljö och Giftfri Miljö, medan något mindre andelar riktar sig mot miljömål som berör luftkvalitet och vattenmiljö. Många av projekten berör dock flera miljömål varför fördelningen av forskningsmedel inte ska ses som exakt. 6

7 Tabell 4. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål Miljömål Total forskningsbudget (ksek) Procent av total forskningsbudget (%) 1. Begränsad klimatpåverkan % 2. Frisk luft % 3. Bara naturlig försurning 764 1% 4. Giftfri miljö % 7. Ingen övergödning % 8. Levande sjöar och vattendrag % 10. Hav i balans och levande kust och skärgård % 15. God bebyggd miljö % Övriga % Jämnställdhet IVL strävar efter en jämn könsfördelning bland projektledare, som en del av vårt jämställdhetsarbete. Av nedanstående tabell framgår att av 71 (66 för 20) beviljade projekt under 21 leds 23 (27) av kvinnor vilket motsvarar 32 % (41 %) av den totala projektvolymen. Tabell 5. Projektledning genusfördelning Antal projekt Temaområde Totalt Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Budget (ksek) Total Kvinnlig projektledning Manlig projektledning Klimat och Energi Luft och transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Summa IVLs temakommittéer Sammansättning av stiftelsens temakommittéer framgår av Bilaga 3. Tema kommittéerna har bemannats för att få en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Under 21 har arbetet påbörjats med att se över bemanningen i respektive Tema kommittee och kontakter har tagits inför 22 års deltagande. Varje tema kommitté har genomför minst 4 möten under 21 (årlig cykel) samt ett gemensamt möte för alla tema kommittéer (nov 21). 7

8 Tabell 6. Temakommittéernas ordföranden 21 Temakommitté Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Ordförande Inge Horkeby, Volvo Urban Wästljung, Scania Bengt Mattsson, Pfizer Christina Lindbäck, NCC Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB Henrik Kloo, Volvo 7 % -fonden Under 21 har ca ksek tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen och utvecklingsprojekt för ett sammanlagt belopp av ksek har beviljats. Projekten redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Beviljade 7%-projekt 21 Titel Projektledare Beviljad budget (ksek) 1. Finansiering SIVL administration 2. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar mha Monte Carlo s 3. Nya kemikalier: Delta i NORMAN nätverket/arrangera expertmöte 4. Metodutveckling biologiska tester för kemiska effektstudier Kommentar John Munthe 750 Slutfört Erik Fridell 200 Pågående, slutförs våren 22 Eva Brorström- Lundén Karl Lilja 950 Samordnad satsning på kemikalier Delprojekt 3 genomfört, 4 pågående, 5 genomfört. Summa 5. Fotokatalytiska membranreaktorer för förbehandling av svårnedbrytbara industriavlopp Mats Almemark Exempel på forskningsinsatser 21 IVLs samfinansierade forskning redovisas i mer detalj i bilagda verksamhetsberättelser från de sex temaområdena samt i projektlista. Nedan ges några exempel på forskningsområden och nya projekt som har rönt mycket uppmärksamhet under 21 och där : 8

9 Utveckling av tekniker för att möjliggöra återanvändning av renat avloppsvatten som görs tillsammans med Xylem (f.d. ITT Water & Wastewater) med en total budget på 45 MSEK. Projektet innefattar en stor satsning på FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk som är en nationell resurs för utveckling av vattenreningsteknik och ägs av IVL och KTH. Miljöpåverkan av transporter innefattande såväl utveckling av beräkningsverktyg och logistikfrågor som emissioner av partiklar från fartyg och vägfordon. Klimatarbetet och energiscenarier. IVL har i en rad projekt studerat biobränslens klimategenskaper, utvecklat energiscenarier för Sverige med olika mål och utrett vilka miljöfrågor som kommer att bli aktuella i framtiden. Hållbar utveckling hur går vi vidare mot målen? IVL inledde 21 ett samarbete med Svenskt Näringsliv som tar utgångspunkt i globala megatrender samt visioner och framtidsbilder om en globalt hållbar utveckling. Projektet fokuserar på hur svenska myndigheter och företag ska förhålla sig för att Sverige ska kunna bidra till en globalt hållbar utveckling och samtidigt behålla eller förbättra vår konkurrenskraft och vår välfärd. 9

10 Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee Klimat och Energi 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet har under 21 varit uppdelat i fyra prioriterade delprogram. I delprogram A. Policy, beslutsstöd och klimatstrategier ingår projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av emissionerna av växthusgaser. I delprogram B. Energisystem och åtgärder omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av olika energisystem där systemanalyser på bioenergiområdet utgör en central verksamhet. I delprogram C. Orsakssamband och effekter studeras interaktioner mellan ekosystem (skog, mark och ytvatten), luftföroreningar och klimat. I delprogram D. Förnybar energi spänner forskningen över frågor från hur mycket biomassa som kan tas ut från skog och jordbruk utan att skada ekosystemen, till hur biomassan effektivt kan utnyttjas för att minska växthusgasutsläppen. Delprogrammet har tillkommit under 21. Pågående och avslutade samfinansierade projekt Följande projekt har beviljats samfinansiering 21: Projekt beviljade samfinansiering 21 Matchad total budget kkr Varav beviljad statlig matchning kkr Energiscenario Energiscenario 2050 (tillägg) VårVärld PRINCIP Biofuels and land use in Sweden An overview of land use change effects Ursprungsmärkt el kvantitativa och kvalitativa effekter Växthusgaser från avloppsvattenrening m.m. Industrial cluster formation Restvärme regionala förutsättningar och goda exempel Framtidens miljöfrågor för energisektorn Tidsaspekten hos biobränslen* * För publicering, endast matchning via FORMAS 10

11 Delprogram A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategier Inom delprogram A pågår bland annat forskningsprogrammet ENTWINED som behandlar samspelet mellan internationell miljöpolitik och det globala handelssystemet, med speciellt fokus på gränsöverskidande problem. Syftet är att utveckla stödjande verktyg rörande integration av miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programmet pågår Delprogram B: Energisystem och åtgärder Exempel på verksamhet inom delprogram B är forskningsprogrammet CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) som tar fram modeller över hur nationella miljömål påverkas av klimatförändringarna. Programmet pågår från 20 till 22. Delprogram C: Orsakssamband och effekter Delprogrammet omfattar bland annat projektet Biofuels and land use in Sweden an overview of land use change effects. Projektet som påbörjades under verksamhetsåret syftar till att ge en kunskapssammanställning över markanvändningseffekter från biodrivmedelsproduktion. Delprogram D: Förnybar energi Verksamheten inom klimatanpassning fortsätter att vara relativt begränsad inom temaområdet där forskningsfrågorna fortfarande håller på att formuleras. Ett exempel är projektet Emissionsfaktorer för biogas, bioolja och nordisk elmix där metoder och verktyg tagits fram för rapportering i Sverige enligt EU:s hållbarhetskriterier. Verksamhetsplanens genomförande Verksamhetsplanen för 21 har i stort sett genomförts såsom angivits. Utöver de ovan beskrivna projekten pågår även en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området. En arbetsgrupp på IVL har under 21 arbetat med en behovsanalys inom området energisystemmodeller där ambitionen är att utveckla detta område. En arbetsgrupp med fokus på bioenergi startades upp i början av året med syfte att samla de befintliga resurserna inom IVL på bioenergiområdet samt att förbereda för kommande utlysningar och samarbeten. Projektens relevans för näringsliv och övriga samhället Projekten bidrar bland annat till Ökad kunskap om olika energibärare och deras miljö- och klimatpåverkan En mer kostnadseffektiv klimat- och energipolitik Identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen Stöd för förändringsprocesser i företag i en ekonomi med ett förändrat klimat Bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser Temakommitté Klimat och Energi har under år 21 bestått av 11 ledamöter (7 näringslivsrepresentanter och 4 myndighetsrepresentanter). Temakommittén har sammanträtt tre gånger och ordförande har varit Inge Horkeby, Volvo. 11

12 Luft och transporter 21 Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delprogram: A. Luftkvalitet. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitetsdirektiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna. B. Exponering och ekosystemeffekter. Detta delprogram är främst inriktat mot doseffektsamband och samverkan med andra faktorer som klimat och mark-användning. Aktuella föroreningar utgörs av försurande och gödande ämnen, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter. C. Luftvårdsstrategier. Delprogrammet är inriktat mot såväl lokala som storskaliga miljöoch hälsoproblem, och omfattar både utveckling av metoder att uppskatta icke-tekniska åtgärder, utvärdering av styrmedel samt utveckling av uppföljningsmetoder. Basen för forskningen är IVL:s medverkan i forskningsprogrammet SCARP och arbetet med att vidareutveckla GAINS-modellen. D. Emissioner från transporter. Här ligger fokus på harmonisering och tillförlitlighet i emissionsmodeller och emissionsdata för transportsektorn, samt konsekvenser från lokal till global skala av olika transport- och logistiklösningar avseende såväl påverkan på miljö och hälsa som samhällsekonomiska konsekvenser. Verksamhetsplanen för 21 lyfte fram bland annat inverkan på lokal och regional luftkvalitet av olika bränsleåtgärder inom väg- och sjöfartssektorn, global spridning och åtgärdsstrategier för kvicksilver, ekosystemeffekter av luftföroreningar i ett förändrat klimat, kvävenedfall och kväveläckage från skogsmark, kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, emissioner av partiklar från marina motorer och bussar, systemmodeller för analys av hållbarhet i företags försörjningskedjor, samt användarvänliga verktyg för att analysera gods- och persontransporters klimat- och miljöpåverkan. Projekt under 21 Avslutade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 21: Partikelemissioner från bussar med finansiering från Västtrafik. Particle and Gaseous Emissions from Individual Diesel and CNG Buses manuskript avsett för publicering i open access-tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics (delprogram D). Hantering av systemgränsdragningar och allokeringar i internationella beräkningsmetoder för gods- och persontransporters miljö- och klimatpåverkan med finansiering från NTM. Utkast till fem olika PCR Product Category Rules enligt EPD-systemt (Environmental Product Declaration ): Road transport services of freight; Rail transport services of freight; Water transport services of freight; Air transport services of freight; Urban and suburban scheduled road transport services of passengers (delprogram D). 12

13 Termisk karaktärisering av nanopartiklar från marina motorer med finansiering från Sveriges Ingenjörer manuskript avsett för publicering i Environmental Science and Technology (delprogram A). Påbörjade projekt under 21 Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 21: Know-Me ett EU-projekt som syftar till att stärka den europeiska maritima näringen genom vidareutbildning och forskning. IVL ansvarar för hållbarhets- och miljöaspekter inom projektet löper till och med 24 (delprogram D). Svavelhalt i fartygsbränsle - inverkan på partikelemissioner med finansiering från Stena. Avslutas våren 22. ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems ett EU FP7-projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL bidrag är främst att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog löper till 23. Karaktärisering av partiklar från marina motorer med finansiering från ÅForsk löper till 23. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar med utnyttjande av Monte Carlosimulering ett SIVL 7%-fondprojekt löper till och med 22. Övriga pågående projekt Inom temaområdet pågår sedan tidigare följande samfinansierade projekt: Miljöanalysverktyg för godstransporter - med finansiering från NTM, enskilda medlemsföretag inom NTM, Trafikverket, Sjöfartsverket samt VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Klimat- och miljökalkylverktyg för personresor med finansiering från NTM och VINNOVA avslutas våren 22 (delprogram D). Northern Maritime University - ett projekt inom EU Interreg IVb North Sea Programme, - avslutas 22 (delprogram D). Impact of Climate Change on the Quality of Urban and Coastal Waters - Diffuse Pollution (dipol). EU Interreg-projekt avslutas 22 (delprogram B). Karaktärisering av nanopartiklar från marina dieselmotorer med finansiering från SIVL och samfinansiering med Sveriges Ingenjörer löper till och med 22 (delprogram B). Spridning av hästallergen med finansiering från ATG och Svensk Travsport avslutas under 22. TRANSPHORM ett EU FP7-projekt i vilket studeras hälsoeffekter kopplat till utsläpp från transporter i Europa löper till och med 24 (delprogram A). Sjöfartsrelaterade partikelemissioner med finansiering från Åforsk avslutas 23 (delprogram D). Logistikanalys av Geodis Wilson med finansiering från Geodis Wilson avslutas 22 (delprogram D). 13

14 GMOS, Global Mercury Observation System EU-projekt löper till och med 25 (delprogram B). EGIDA EU-projekt som syftar till att stödja GEOSS processen som går ut på att öka tillgänglighet av miljödata löper till och med 22 (delprogram A). Tillämpning och vidareutveckling av vägkantsbaserad avgasmätning för identifiering av högemitterande bussar med finansiering från Västtrafik genomförs under 21 och 22 (delprogram D). Dessutom pågår Naturvårdsverkets två forskningsprogram Swedish Clean Air Research Program SCARP (www.scarp.se), till och med 22 (delprogram C), och Climate Change and Environmental Objectives CLEO (www.cleoresearch.se), där fas I pågår fram till och med 22 (delprogram B), samt ett projekt inom CPM finansierat av VINNOVA till och med 22 Verktyg för beräkning av miljöpåverkan och effektivitet i transportsystem (delprogram D). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Flera projekt inom temaområdet är relevanta för internationellt policyarbete inte minst inom EU när det gäller minskad luftförorenings- och klimatpåverkan, och är därmed relevanta för såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter. Projekten genererar också nya data och ny kunskap för uppföljning av sektorsvisa och nationella miljömål, och är därmed relevanta för svenska myndigheter. En stor del av projekten sorterar under det prioriterade delområdet Emissioner från transporter, vilket understryker transportfrågornas stora betydelse för svenskt näringsliv (stor export, långa transportavstånd till viktiga marknader, stor miljöpåverkan). Dessa projekt har bäring på kritiska frågor när det gäller utformningen av framtidens fordon, transporter och transportsystem, som till exempel miljökonsekvenser av teknologi- och drivmedelsval och strategier för ökad intermodalitet, i syfte att få en ökad överföring av såväl gods- som persontransporter från väg till järnväg och/eller sjöfart. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Partikelemissioner från bussar I projektet har partikelemissioner från 28 dieseldrivna och 7 gasdrivna bussar karaktäriserats vid verklig utspädning. Den metod som användes baserades på användningen av CO 2 som spårämne för avgaserna. Provtagningen av partikelemissionerna skedde extraktivt och partiklarna analyserades genom att använda ett instrument EEPS med hög tidsupplösning (10 Hz). De bussar som studerades var dieseldrivna Euro III-V och gasdrivna (EEV) med olika efterbehandlingsystem, såsom selektiv katalytisk reduktion (SCR), avgasåterföring (EGR) och med eller utan dieselpartikelfilter (DPF). Det primära körmönstret som tillämpades i denna studie var acceleration från stillastående, men även körsättet konstant hastighet (~20 km h-1) studerades. De undersökta gasbussarna emitterade i genomsnitt fler partiklar men mindre massa jämfört med de dieseldrivna bussarna: Emissionsfaktorer för antal partiklar (EFPN) var för diesel med DPF = 8.0 ± , diesel utan DPF = 2.8 ± och för EEV = 7.8 ± (kg bränsle)-1. För det accelererande körsättet erhölls unimodala partikelantalsstorleksfördelningar med toppmaxdiameter på nm (dieselbussar) och 10 nm (gasbussar). För körsättet med konstant hastighet erhölls bimodala genomsnittliga antalsstorleksfördelningar för dieselbussar med maxdiameter på omkring 10 nm och 60 nm. 14

15 Spridning av hästallergen Hästsporten är idag den näst största sporten i Sverige och anläggningar ligger ofta närmre tätortsnära miljöer och kan således bli problem vid tillämpning av såväl Plan- och bygglagen som Miljöbalken. Hästar ger upphov till olägenheter i form av lukt, flugor, damm/partiklar och allergen, vilka ska beaktas vid planläggning. Sen 1980-talet har vi haft ett skyddsavstånd i Sverige på 500m mellan bostadsbebyggelse och områden med hästhållning. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor. I denna studie har ett verktyg och metodik utvecklats som kan användas generellt för beräkning av spridning av hästallergen från stallverksamhet (häst både inne och ute) samt till viss del även lukt. Generell metodik för uppskattning av emission av hästallergen baserat på antalet hästar, och med stor tidsmässig och geografisk upplösning, har gjorts. Detta utgör indata vid spridningsmodellering. Förutom analys av rådande förhållanden, kan därmed även framtida förändringar av verksamheter beräknas samt effekter av reducerande åtgärder eller identifiera vilken källa i stallområdet, som orsakar de högsta bidragen av hästallergen. Metodiken kan användas för att ge vägledning åt kommunernas miljökontor. Spridningsberäkningarna har validerats mot oberoende uppmätta halter vid flera punkter runt stall och hagar med en noggrannhet på ca ±35%, vilket anses vara en bra överenstämmelse då det är korta tidsmedelvärden som jämförs. 15

16 Vatten 21 (och mark from 22) Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets verksamhetsplan 21 omfattade följande delområden: Delprogram A: Vattenförvaltning under utveckling, vilket fokuserade på analys av klimatförändringar på vattenekosystem, inklusive effekter på hydrologin, föroreningstransporter och effekter på ekosystem och samhälle, vilket kommer att bli allt viktigare framöver. Även framtagning av strategier för anpassning och åtgärder samt analys av deras konsekvenser är viktiga framtidsområden. IVL prioriterar forskning inriktad på ökad förståelse av processer som är avgörande för vattenkvantitet och vattenkvalitet med hänsyn tagen till ett framtida klimat. Detta innefattar utveckling av modeller och verktyg för bedömning av ekologisk status, effekter av åtgärdsprogram, exploatering och klimatförändringar. Delprogram B: Prioriterade ämnen och nya kemikalier, vilket fokuserade på att kartlägga emissioner, spridningsvägar samt halter av kemikalier i olika delar av ekosystemen, både genom mätningar och med hjälp av modeller. Screening utförs för att påvisa förekomst av nya kemikalier i miljön. IVL utför även riskbedömningar baserade på användning, kemikaliers egenskaper samt förekomst i miljön. Inom detta delområde bevakas hela kedjan från utveckling av kemikalier och läkemedel som produkter via dess konsumtion och metabolism, dess flöden i samhället främst via reningsverk, samt slutligen hur fördelning och effekter av resthalter ser ut i vattensystemet. Delprogram C: Östersjön och Västerhavet, vilket fokuserade på det faktum att svenska havsoch kustområden är drabbade av svårlösta miljöproblem i form av övergödning, påverkan av miljögifter, risk för oljeutsläpp och exploatering av kustzonen. Fortsatt utveckling av forskningsverksamhet kring Östersjön som syftar till att kvantifiera utsläppskällor och orsaker till övergödning och miljögifter är av hög prioritet, liksom forskning kring åtgärder. IVL analyserar möjliga åtgärder, både på land och i recipienten samt utvecklar metoder för att utreda åtgärders kostnadseffektivitet. Verksamhetsplanens utformning under 21 avspeglar såväl IVL:s traditionella styrkeområden liksom en ambition att utveckla områden där stora kunskapsbehov finns just nu och de närmaste åren framöver. Utveckling av beslutstödsverktyg, modeller och metoder för riskanalys är ett återkommande tema även inom andra delområden. Under året genomfördes en översyn av samtliga temaområden, vilket bland annat resulterade i att det aktuella temaområdet döptes om till Vatten och mark och att indelningen i delprogram gjordes om med början 22. Påbörjade och avslutade projekt under 21 Under 21 avslutades följande projekt: Fallstudier av effekter av avgiftssystem liknande NO x för utsläpp av N och P till vatten (delområde A), Simulering av restaureringsåtgärder i Östhammarsfjärden (delområde C) samt Dikesdammar och dikesfällor (delområde C). Under 21 påbörjades projektet Dikesfällor II inom delområde C, som en uppföljning till det avslutade projektet Dikesdammar och dikesfällor. 16

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2009 Godkänd vid Stiftelsens styrelsesammanträde 2010-04-28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ägarfrågor... 3 Samfinansierad forskning... 4 Basfinansiering...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening

Framtidens avloppsvattenrening Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

ÅRET I KORTHET. Nettoomsättningen ökade till 240 (194) miljoner kronor och årets resultat efter finansiella poster blev 12 ( 3,3) miljoner kronor.

ÅRET I KORTHET. Nettoomsättningen ökade till 240 (194) miljoner kronor och årets resultat efter finansiella poster blev 12 ( 3,3) miljoner kronor. Årsredovisning 2011 ÅRET I KORTHET Nettoomsättningen ökade till 240 (194) miljoner kronor och årets resultat efter finansiella poster blev 12 ( 3,3) miljoner kronor. Antalet anställda vid kontoren i Stockholm,

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

MinBaS Innovation - VINNOVA

MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation av MinBaS Innovation - ett forsknings- och innovationsprogram med finansiering från Vinnova Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Mariette Karlsson Sveriges Stenindustriförbund

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Insikter från livscykelanalyser

Insikter från livscykelanalyser KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Insikter från livscykelanalyser Konferensen Hållbar stad 6 maj Stockholm Tove Malmqvist, KTH Stockholm IVA-rapporten På gång Boverkets regeringsuppdrag att utreda forsknings-

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Mats Granér, Chef Enheten för analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Jonas Norrman, Nätverket GAME (Rebecca Brembeck & Catarina

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer