Luleå tekniska universitet Intern verksamhetsberättelse 2006

Transkript

1 Luleå tekniska universitet Intern verksamhetsberättelse

2 INTERN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Ekonomi för hela universitetet 3 Arbetsvetenskap 5 Hälsovetenskap 9 Industriell ekonomi och samhällsvetenskap 15 Matematik 20 Musik och medier 24 Samhällsbyggnad 29 LTU Skellefteå 34 Språk och kultur 37 Systemteknik 41 Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik 43 Tillämpad kemi och geovetenskap 51 Utbildningsvetenskap 55 CDH, Centrum för distansöverbryggande hälsovård 64 CDT, Centrum för distansöverbryggande teknik 65 JVTC, Järnvägsteknikst centrum 66 Winternet 67 Universitetsbiblioteket 68 Universitetsförvaltningen 69 Universitetsgemensamma uppdrag 72 2

3 INLEDNING Universitetets interna verksamhetsberättelse är ett komplement till universitetets årsredovisning. Den interna verksamhetsberättelsen redovisar året som gått med utgångspunkt från resultatenheterna i universitetets interna organisation; det vill säga institutioner, centrumbildningar, universitetsförvaltning, universitetsbibliotek och övriga universitetsgemensamma funktioner. I den interna verksamhetsberättelsen ska resultatenheterna slutrapportera de uppdrag som de har enligt första sidan i verksamhetsuppdraget. Vissa uppdrag är gemensamma för samtliga resultatenheter och andra är specifika för respektive enhet. Att uppnå examensmålen och målen för forskningens externfinansiering fanns med i verksamhetsuppdragen för samtliga institutionerna (exklusive Rymdvetenskap). Andra gemensamma uppdrag var att tillsammans med universitetsförvaltningen genomföra rekryteringsinsatser samt att utveckla kursplanerna som ett led i Bolognaanpassningen. För 2006 gällde att samtliga resultatenheter skulle bedriva verksamheten så att ekonomisk balans uppnås i resultatutvecklingen och det egna kapitalet. EKONOMI FÖR HELA UNIVERSITETET Universitetet redovisar för 2006 ett negativt resultat på -19 mnkr. Av detta härrör sig -23 mnkr från grundutbildningen inklusive uppdragsutbildning och +4 mnkr för forskning och forskarutbildning inklusive uppdragsforskning. Intäkterna 2006 ökade marginellt jämfört med föregående år till en total omslutning på mnkr. Av intäkterna utgjorde de externa medlen 402 mnkr, vilket var en ökning med 8 %. Anslaget för grundutbildning minskade med 20 mnkr jämfört med 2005 vilket beror på en fortsatt nedgång av antalet helårsstudenter. Anslaget för forskning ökade med 8 miljoner, vilket kan hänföras till prisuppräkningen. Kostnaderna för universitetet ökade med drygt 25 mnkr jämfört med 2005 vilket motsvarar en ökning med 2,1 %, till totalt mnkr. Personalkostnaderna ökade med 9 mnkr trots en neddragning av antalet anställda under året, vilket beror på avsättningar för omstruktureringar som genomfördes 2007 samt på löneökningar. Den största kostnadsökningen återfinns under posten övrig drift, 19 mnkr. Lokalkostnaderna ökade marginellt medan kostnaderna för räntor och avskrivningar minskade jämfört med året innan. Grundutbildningen redovisade ett negativt resultat på -22 mnkr. Trots genomförd effektivisering och rationalisering inom grundutbildningen har kostnadsreduktionen på -17 mnkr inte varit tillräcklig för att möta de minskade intäkterna. Forskningen och forskarutbildningen visade ett positivt resultat 2006 med 3 mnkr, vilket är en marginell minskning jämfört med Uppdragsverksamheten redovisade ett resultat nära noll. Av resultatet på -19 mnkr stod institutionerna för -9 mnkr, centrumbildningarna för -2 mnkr, program och arenor för 1 mnkr, universitetsledningen för -1 mnkr samt universitetsgemensamma enheter/uppdrag för -6 mnkr. Flera institutioner hade under 2006 lyckats vända tidigare negativa resultat och redovisade positiva verksamhetsresultat för Ett antal institutioner redovisar dock negativa resultat för året, bland annat IES som redovisade ett underskott på -15 mnkr samt Systemteknik och Utbildningsvetenskap som båda hade underskott i storleksordningen 5 mnkr. Resultaträkning, tkr Intäkter Anslag Avgifter Bidrag Räntor Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar

4 Externa medel, tkr Forskningsråd Statliga myndigheter Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser EU-medel Övriga finansiärer Kapitalförändring per verksamhet, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat i dotterbolag Kapitalförändring Eget kapital, tkr 2006 Kapital före boksluts- förändring efter bokslutsdispositioner dispositioner Institutioner Centrumbildningar Program, arenor Universitetsledning Universitetsgem enheter Universitetsgem uppdrag Resultat per institution, tkr ARB HLV IES MAT MUH RYM SHB SKE SKU SYS TFM TKG UTB

5 INSTITUTIONEN FÖR ARBETSVETENSKAP Institutionsspecifika uppdrag Att fortsätta bygga upp designlab för att skapa förutsättningar för forskning som omfattar samtliga forskningsämnen vid institutionen. Under året har LTU designlab färdigställts, officiellt invigt15 januari 2007 av Landshövding P-O Eriksson. LTU Designlab är institutionen Arbetsvetenskaps gemensamma strategi för forskning, manifesterad i både en fysisk miljö och ett sätt att tänka. Arbetet med projektering och färdigställande av lokalerna har delvis finansierats av institutionens strategiska medel. Under året har en organisatorisk modell arbetats fram i två workshops. Organisatoriskt fungerar ledningsgruppen som styrgrupp och en operativ grupp, med representanter från alla forskningsämnen, har en beredande funktion. Operativa gruppen, som kallas LTU designlabgruppen, har som uppgift att upprätta handlingsplaner för aktiviteter rörande externfinansiering och marknadsföring. Den operativa gruppen har dock ett ansvar för fysisk planering av hur lokaler och utrustning nyttjas. Jan Lundberg är utsedd som forskningsledare för LTU designlab. Uppdraget som forskningsledare innebär att vara sammankallande och koordinera operativa gruppens arbete samt att vara föredragande i ledningsgruppen för den stående punkten LTU designlab. Operativa gruppen sammanträder var 3.e vecka. Styrgruppen (ledningsgruppen) fattar alla beslut av strategisk karaktär. Beslut tas utifrån underlag som beretts av operativa gruppen. Institutionsgemensamma uppdrag Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten Vid lärarkollegiet 16 februari påbörjades årets arbete med Bolognaanpassning av kursplaner. Programkoordinatorerna gjorde en genomgång av Bolognagruppens direktiv. Problematiken och vad vi behöver prioritera diskuterades i plenum. Alla våra programkoordinatorer och utbildningsledare deltog vid workshopen den 13 mars angående huvudämnen, nivåbestämning, kunskapsmål och kursplaners utformning. Den 11 april möttes institutionens prefekt, koordinatorer, utbildningsledare, kursvägledare och utbildningsadministratörer för planering av det fortsatta arbetet. Ämnesföreträdarna har samlat respektive lärargrupp i form av internat där man diskuterat och bearbetat ämnets kursplaner. Kollegium för respektive program där alla inblandade lärare har diskuterat kunskapsmål och nivåbestämning av kurser har genomförts. Inför läsåret 07/08 har samtliga kursplaner Bologna anpassats. Att, tillsammans med universitetsförvaltningen, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen för grundutbildningen nås. Institutionen har tagit fram broschyrmaterial för alla våra utbildningsprogram. Av dessa har ca skickats ut till studenter årskurs 3 gymnasiet. Broschyrerna för Arena MMT och Teknisk design har skickats ut nationellt. För sociologi och psykologi har utskicket begränsats till Norr- och Västerbotten. Under vintern har en minikurs i Teknisk design för gymnasieelever genomförts. Vi har även skapat webb-sidor för alla våra utbildningsprogram och gjort om Arbetsvetenskaps hemsida. Rekryteringsmålen uppnåddes inte för teknisk design. Trots detta har vi fler registrerade inom 180p ingången i år jämfört med Vi minskade med någon student inom Teknisk design 120p. Vi hade flest förstahandssökande av alla Civilingenjörsprogram vid LTU (79) och jämfört med de 48 som registrerade sig kan vi se en problematik som vi inte har något svar på. Både inom utbildningsprogrammet psykologi och sociologi uppnår vi något bättre eller oförändrat sökresultat jämfört med förra året. Inom Arena MMT är antalet registrerade oförändrat, glädjande är dock att andelen sökande via teknikingången ökar. 5

6 Ant h06 Reg 06 Ant h05 Reg 05 Teknisk design 180 p Teknisk design 120 p Sociologi Psykologi Arena MMT Uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 9 poäng för 2006 och 20 poäng för Institutionens budgeterade examensmål är 9 poäng fördelade på 8 doktorsexamina samt 5 licentiatexamina. Utfallet för 2006 blev 5,5 poäng fördelade på 8 doktorsexamina samt 1 licentiatexamina. Orsaken till minskningen av licentiatexamen beror bland annat på en förlängd barnledighet samt en avbruten forskarutbildning. De åtgärder som är gjorda under året inom forskarutbildningen är en genomförd karriärplaneringsdag för doktorander, bildande av forskargrupper, fortsatt arbete med processen med individuella studieplaner och en lunch till lunch workshop för handledargruppen. Workshopen för handledare berörde följande frågeställningar: Vad är en stark forskningsmiljö? Vad är vår forskningsfront och hur ser forskningsgrupperna ut? Vilka processer krävs för framgång i forskning/forskarutbildning? Kärnkurser och profilkurser inom forskarutbildning? Var står jag som forskare och hur presenterar jag detta? Hur ser spelplanen ut lokalt, nationellt, internationellt och vilka regler styr? Uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 25 mnkr för 2006 och 67 mnkr Institutionens budgeterade mål för externfinansiering var tkr för Utfallet för 2006 blev drygt tkr. Ökningen av externa medel beror främst på ökade intäkter i ett stort EU-projekt vid Avdelningen för industriell produktionsmiljö. För perioden är målet för externfinansieringen tkr vilket bedöms kunna uppnås bland annat genom expansionen inom Avdelningen för genus teknik och organisation. Under 2006 har 600 tkr avsatts av interna medel som en strategisk satsning för att öka externfinansieringen. De interna medlen har fördelats till tre huvudområden; idéskisser relaterade till EU-projekt, som stimulans för genomfört ansökningsskrivande samt som extra publiceringsstöd avseende vetenskapliga tidskriftsartiklar. Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 11 mnkr vid utgången av Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett överskott som lägst uppgår till +1 mnkr. Uppdraget är att bedriva verksamhet i ekonomisk balans vilket innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 11 mnkr vid utgången av Det innebär att institutionen för 2006 skulle redovisa ett resultat på + 1 mnkr. Utfallet blev tkr. Ökningen av resultatet jmf med budget beror dels på totalt ökade intäkter med 700 tkr samtidigt som kostnaderna minskat med tkr. Den största kostnadsminskningen är löner samt overheadkostnader. Personal har ej rekryterats i den omfattning som institutionen budgeterat. Intäkterna från grundutbildningen uppgår till tkr vilket är en minskning med ca tkr jmf med budget. Avvikelsen beror på att varken antalet helårsstudenter eller helårsprestationer uppnår budget. Trots det visar grundutbildningen ett positivt resultat med ca tkr (budget +700 tkr) vilket förklaras av minskade kostnader, främst driftskostnader. Forskningens och forskarutbildningens totala intäkter uppgår till tkr. Av dessa består tkr av fakultetsmedel (budget tkr). Denna avvikelse beror på minskad examina samt senarelagda rekryteringar av bland annat en forskarassistent. Intäkterna från uppdragsforskningen uppgår till tkr vilket är en ökning jmf med budget med ca tkr. Institutionens eget kapital uppgår till tkr. 6

7 Program och arenor Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program Varje år identifieras kurser som avgångsstudenter inom R, Idi, TD och Aml har svårt att klara av i tid. Resultat delges berörda utbildningsledare för åtgärd. Vid Arbetsvetenskap har under 2006 förbättringar genomförts med anledning av den kurs, ARF101 Akustik och buller, som varit problematisk. En ny kurs med förbättrat innehåll och med successiv examinationsform håller på att utarbetas. Vid programråden för Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi lämnar studentrepresentanterna information om kurser som de upplever som olämpliga eller som de upplever fungerar mindre bra varefter meddelas utbildningsledare eller berörd kursansvarig. Under året har en kurs utgått och en har reviderats. Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att sökerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden. Under 2006 har tre programråd hållits för R, Idi, Aml och TD samt två för Arena MMT. Främst har långsiktiga utvecklingsfrågor behandlats, bla förslag till programutveckling, utformning av utbildningsplaner, samverkan Piteå- Luleå och Luleå- Skellefteå samt Bologna-anpassning. Minnesanteckningar har förts och distribuerats till deltagarna och berörda institutioner. Alla programrådsmöten har inletts med en uppföljning av tidigare minnesanteckningar för att se vad som har åtgärdats etc. Under 2006 har fyra programråd hållits för Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi. Främst har, i enlighet med Stymne-utredningen, programrådets funktion, vårens Alumni-enkät och dess innebörd för det fortsatta utvecklingsarbetet samt de nya utbildningsplanerna, förslaget till Master i psykologi och marknadsföringsfrågor behandlats. Minnesanteckningar har förts och distribuerats till deltagarna, prefekt och utbildningsledare samt diarieförts vid institutionen. Alla programrådsmöten inleds med en uppföljning av tidigare minnesanteckningar för att se vad som åtgärdats etc. Stymnes utredning riktade ingen specifik kritik mot programrådet och förbättringsarbetet har främst varit inriktat på att programrådsarbetet ska ge effekt i verksamheten och inte bara stanna vid diskussioner. Eftersom även vissa mer operativa frågor har diskuterats i programrådet har vi varit måna om att närmast berörda utbildningsledare ska medverka och att de ska utse ersättare om de har förhinder. Att genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på Arena media, musik och teknik samt programmen för sociologi och psykologi. Vid markandsföringen av utbildningarna har underrepresenterat kön fått framträda på ett tydligare sätt. I markandsföringsbroschyrerna har informationen reviderats för att på tydligare sätt för att attrahera det underrepresenterade könet. Vad avser Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi togs nya foldrar fram inför valet vt06, i vilka endast manliga nuvarande studenter visas på bild och endast manliga Alumni visades på bild samt uttalade sig om vad resp. utbildning gett dem. Anledningen till detta var att visa på manliga rollmodeller. Resultaten av detta var en markant ökning av manliga registrerade studenter ht06 för psykologi från 16,3 % (ht05) till 31,1 % (ht06) medan det för sociologi inte hade lika stor effekt. Under oktober månad har även bägge Utbildningsprogrammen inom psykologi och sociologi att visat upp sig på F21 för att framförallt söka intressera de manliga värnpliktiga som entledigas under våren

8 Arbetsvetenskap Resultaträkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkter Grundutb Uppdragsutb Forskning/forskarutb Uppdragsforskning Summa intäkter varav externfinansiering Kostnader Lönekostnader Lokalkostnader Övrigt Avskrivningar Summa kostnader Resultat Totalt resultat varav grundutb varav uppdragsutb varav fo/foutb varav uppdragsforskn Balansräkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Tillgångar Likviditet Fordringar Anläggningstillgångar Summa tillgångar Skulder Leverantörsskulder Förskotterade medel/oförbr.bidrag Semesterlöneskuld Övriga skulder Lån Summa skulder Eget kapital Bokslutsdispositioner Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Nyckeltal och verksamhetsresultat Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkt gru/total intäkt % 40% 46% 47% 42% Intäkt forsk/total intäkt % 51% 47% 45% 50% Extern intäkt/total intäkt % 36% 30% 28% 27% Lönekostn/total kostn % 51% 50% 52% 53% Lokalkostn/total kostn % 10% 10% 10% 12% Kostnad per hst Helårsstudenter varav hst frist kurs Helårsprestationer Prestationsgrad 86% 85% 82% 88% Dok examina lic tidigare erlagd Dok examina lic ej tidigare erlagd Lic examina Antal anställda * Totalt varav doktorander * alla anställda oavsett omfattning vid årsskiftet inkl vikarier 8

9 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP Institutionsspecifika uppdrag Att vidta åtgärder för att öka antalet disputerade lärare och handledare, vilket innebär att under 2006 rekrytera (internt och externt) 8 disputerade och under rekrytera 6 disputerade. Två anställda har disputerat under året inom sjukgymnastik och medicinsk vetenskap. En forskarassistent inom sjukgymnastik och en lektor inom omvårdnad har anställts. Lektorn inom omvårdnad är en intern rekrytering från avdelningen arbetsterapi. Under år 2007 kommer fem anställda att disputera; två inom arbetsterapi, två inom omvårdnad och en anställd inom sjukgymnastik. Status pågående rekryteringsärenden; Tjänst Ämne Var i processen Beräknad anställning Forskarassistent Omvårdnad Avbruten 2007 Universitetslektor Socialt arbete Avbruten 2007 Universitetslektor Omvårdnad Avbruten 2007 Universitetslektor Arbetsterapi Avbruten 2007 Universitetslektor/adjunkt Medicinsk vetenskap Klar Adjunkt anställd Professor Socialt arbete Ärendet överfört till inst. för Handläggs för närvarande Arbetsvetenskap på personalavd. Att ta initiativ till fortsatt dialog mellan universitetets ledning och landstingets respektive kommunens ledning med syfte att öka både kvaliteten i och antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning. Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet arbetar tillsammans i Norrlandstingens regionförbund med ett gemensamt principavtal för den norra sjukvårdsregionen som innefattar lanstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om samarbete kring verksamhetsförlagd utbildning i den norra regionen. Syftet med avtalet är att kunna erbjuda studerande från de tre universiteten i norra sjukvårdsregionen verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet inom de fyra Norrlandstingen. Samarbetet ska också skapa förutsättningar för kvalitativ och kvantitativ utveckling inom utbildningarna och de olika verksamhetsområdena. Avtalet ska gälla från tom Avtalet kommer att kompletteras med avtal mellan universitet och landsting om åtagande och ansvar för verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning inom landstinget Det sker regelbundet träffar med landstingets personalavdelning och dess handläggare. Det som har diskuterades under året är nuvarande rutiner, förbättringsförslag, kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen och platstillgången. Idag har vi fel nivå på kontaktytor när platser inte finns. Under året har en utredning gjorts gällande utveckling av verksamhetsförlagd utbildning för sjukgymnaststudenter som har beställts av institutionen och Landstinget. Den rapporten beskriver väl den problematik som finns kring tillgången av platserna och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Personal från Hälsovetenskap har presenterat vad som diskuterades från Högskoleverkets utvärderingsbesök. För att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen efterfrågades institutionens krav/mål på NLL:s organisation. HLV har presenterat behovet av kliniska tjänster och huvudhandledare inom olika specialiteter samt även krav på att landstinget kan garantera att beställda platser tillhandahålls. Arbetet kommer att bedrivas tillsammans med NLL i projektform. Ett intensivt arbete med landstinget har genomförts för att få fram tillräckligt antal platser för sjukgymnaststudenterna. Detta gäller såväl våren och hösten Arbete pågår med att förhindra dessa onödiga diskussioner och arbete till våren Verksamhetsförlagd utbildning inom kommen Institutionen har träffat socialcheferna i länets kommuner och diskuterat den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett förslag på avtal har tagits fram av HLV och har presenterats för kommunförbundet Norrbotten som föreslås bli samordnare mellan institutionen och kommunerna. Avtalet ska ha samma innehåll och struktur som avtalet mellan landstinget och universitetet. 9

10 När det gäller samarbetet med kommunerna återstår en hel del arbete. Idag finns inte en naturlig plattform för diskussioner. Institutionsgemensamma uppdrag Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten Det har inte varit möjligt att följa tidplanen enligt rektorsbeslut. En del arbete har försenats p g a flytten. Ämnesansvarig har det övergripande ansvaret för kursplanerna inom respektive ämne. Arbetet med kursplanerna pågår och kommer att vara klara och anpassade till hösten Att, tillsammans med universitetsförvaltningen, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen för grundutbildningen nås. Institutionen har på egen hand genomfört aktiviteter i form av information via videokonferens till LKF och HÖN. Vidare har institutionen deltagit i en temakväll på lärcentra i Arvidsjaur. Under tiden april deltog institutionen vid aktiviteter både på gymnasium och inom vuxenutbildning samt på arbetsförmedlingen i Boden och Luleå. Avsikten var en breddad rekrytering och att främst satsa på yrkeshögskolan pedagogisk vägledning vid funktionshinder och till programmet social omsorg. Resultatet av årets ansökningssiffror var positiva för de flesta programmen. Sjuksköterske-, sjukgymnast- och specialistutbildningarna visar ett ökat söktryck jämfört med år Receptarieprogrammet visar en relativt kraftigt nedgång jämfört med föregående år vilket troligtvis är en konsekvens av att Apoteket har haft stora neddragningar i verksamheten vilket har gett negativ publicitet för programmet. Sociala omsorgsprogrammet visar också en kraftig nedgång och det beror på att år 2005 sökte studenterna till socionomprogrammet. Söktrycket för sociala omsorgsprogrammet är något lägre än Lågt söktryck för programmet pedagogisk vägledning vid funktionshinder innebar ett nollintag år Antal sökande och registrerade: 2006 Antal platser Antal registrerade Kvarstår 2007 Program 1:a hand/plats Arena livsstil, hälsa och teknik 0+1,0+0, sg+ 2 ssk 9+2 -arbetsterapeut, -sjukgymnast- sjuksköterska Arbetsterapeutprogrammet 2, Pedagogisk vägledning vid funktionshinder 1, Receptarieprogrammet 1, Röntgensjuksköterskeprogrammet 0 Sjukgymnastprogrammet 3, Sjuksköterskeprogrammet 3, Specialistsjuksköterskeutbildning distriktssköterska Specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård, anestesi Specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård, intensiv Specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård, operation Specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård, ambulans Specialistsjuksköterskeutbildning hälso- och sjukvård för barn Sociala omsorgsprogrammet 2,

11 När det gäller antagning av nya studenter finns förbättringar att göra till nästa antagning. HLV har haft ett högt söktryck med många reserver på sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastutbildningarna och specialistutbildningarna. Överintag borde ha skett med 10-20% eftersom det sker en del avhopp under utbildningens gång. När det gäller övriga program har programansvariga varit i kontakt med antagningen utifrån att intresserade studenter har hört av sig. Tillvägagångssättet kring reservantagningen anses inte ha fungerat tillfredsställande vilket har medfört att programmen inte har fyllt fler platser. Möte har skett med antagning för att beskriva den problematik som beskrivits ovan. Det handlar om att få förståelse för distansstudenterna och deras studiestart och att två veckor in på terminen är ett bra mått för antagningen men två veckor efter studiestart för distansstudenterna. Utifrån erfarenheter från föregående år har arbete skett på institutionen med att ta fram åtgärder för studenter som kommer in senare i utbildningen. HLV har utvecklat programmet hälsovägledning under 2006 som kommer att starta hösten Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 5 poäng för 2006 och 9 poäng för Examensmålet för forskarutbildningen 2006 har sänkts med 2,5 poäng. Två licentiatexamen som planerats 2006 har flyttats fram till En planerad doktorsexamen har flyttats fram till våren 2007 pga sjukdom. En planerad licentiatexmaen har haft mittseminarium och går direkt till doktorsexamen istället. Examensmålet för har justerats till 11,5. Namn Examen Examensdatum Poäng Åsa Engström Licexamen ,5 Inger Jacobsson Doktorsexamen ,0 Karl Elling-Ellingsen Doktorsexamen ,0 S:a 2,5 Arbete har skett med handledarna för att stödja processen i slutet av forskarutbildningen. Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 5,8 mnkr för 2006 och 12,6 mnkr för Externfinansieringen blev 1,3 mnkr vilket innebär att vi inte har nått målet för externfinansiering Förskotterade medel uppgick till 2,2 mnkr vilket är en ökning med 0,9 mnkr jämfört med föregående år. Institutionen arbetar intensivt med forskningsansökningar och 26 stycken har skickats in under 2006 varav sju stycken är beviljade. För att stimulera arbetet med att skriva forskningsansökningar utgår ett anslag på 30 tkr för en ansökan på 500 tkr och mer och 15 tkr för en ansökan på tkr. Externfinansieringen är starkt kopplad till uppbyggnaden av institutionens forskningsverksamhet samt den stora satsningen på kompetensutveckling. Vi arbetar med projekt inom CDH. En stor del av externfinansieringen sker genom CDH vilket inte redovisas i dessa siffror. Forskargrupperna på institutionen arbetar inom de prioriterade forskningsmiljöerna inom filosofiska fakulteten som nu är utvecklingsområden för att skapa bättre förutsättningar för en bättre extern finansiering. Ökad andel disputerade lärare och tillskott av forskarassistenter kommer också att underlätta arbetet med externfinansiering. Målet för bedömer vi att vi ska klara. Institutionens ansökningar 2006: Finansiär: Antal inlämnade Antal beviljade Vetenskapsrådet 5 Vinnova Vinnvård* 1 Gått vidare till steg 2 Fas 2 Svenska företag 3 1 Svenska stiftelser 6 3 KK-/MISTRA/SSF/STINT 1 EU-medel interreg 1 1 Utländska företag, org 1 Övriga bidragsintäkter *Vinnvård är ett anslag som både Vinnova och Vårdalstiftelsen står bakom. 11

12 Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 27 mnkr vid utgången av Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på 2 mnkr. Institutionens eget kapital kommer att vara 27 mnkr vid utgången av HLV:s resultat uppgick till 0,9 mnkr att jämföras med -2,4 mnkr vid prognos nummer två. Avvikelserna finns främst inom grundutbildningen där intäkterna var 2,4 mnkr högre än beräknat samt driftskostnaderna som var 1,4 mnkr lägre än beräknat. Kostnaderna för flytten av institutionen blev 414 tkr lägre och kostnader för konsulter och den verksamhetsförlagda utbildningen var också för högt beräknat. Analys av avvikelsen på grundutbildningen; Grundutbildning; tkr Grundutbildning hst utfall jämfört med prognos 889 hst Grundutbildning Diff vb Internt Bologna anslag 280 S:a 2399 En utredning har tagits fram gällande en framtida utbyggnad av grundutbildningen och hur den kommer att påverka institutionens och avdelningarnas framtida ekonomi. En analys har också skett av varje avdelnings grundutbildning. Analysen visar nuläget och hur ekonomin kommer att påverkas av en framtida utbyggnad. Analysen visar även hur varje avdelning kommer att påverka av framtida kända personalförändringar. Analysen visar också avdelningens känslighet för framtida förändringar. Underfinansierad verksamhet inom grundutbildningen finns på avdelningarna arbetsterapi, sjukgymnastik och social omsorg. Avdelningen omvårdnad kommer att ha ett underskott år 2007 men ökar kraftigt under Varje avdelning har fått ett uppdrag enligt prefektbeslut att ta fram förslag på två nya fristående kurser, förslag på nya program och nya specialistutbildningar. Om inte expansion är möjligt för den verksamhet som är underfinansierad ska avdelningen presentera vilka åtgärder som ska vidtas för att ekonomisk balans ska uppnås. Detta ska följas upp våren Besparingar har skett inom nedanstående områden: - Antalet videokonferenser har minskat kraftigt pga en utökad användning av Marratech. Kostnaderna för användningen av Marratech är betydligt lägre än att använda videokonferensteknik. - Konsultkostnaderna minskar pga nyanställningar. - Fristående kurser med lågt antal sökande har inte startat. - Nollintag på programmet pedagogisk vägledning vid funktionshinder. - Ej förlängning av vikariat och minskat antal arvodister. - Översyn och uppsägning av lokaler har skett. - Driftskostnaderna har minskat generellt. Program och arenor Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program. En analys har skett av hur många studenter som är kvar respektive termin i förhållande till antagna studenter. Den analysen visar när avhoppen sker och visar också skillnader mellan de olika programmen. Examenskvoten : Program Arbetsterapeutprogrammet 54% 68% 55% 62% 60% Receptarieprogrammet % 86% 80% Röntgensjuksköterskeprogrammet - 68% 69% 42% 58% Sjukgymnastprogrammet 83% 79% 68% 105% 84% Sjuksköterskeprogrammet 82% 76% 91% 77% 82% Social omsorgsprogrammet 65% 93% 79% 58% Specialistutbildning- distrikt 97% 21% 61% Specialistutbildning - anestesi 61% 67% 64% Specialistutbildning - intensiv 50% 93% 69% Specialistutbilding operation 62% 50% 56% Specialistutbildning ambulans 46% 89% 64% Specialistutbildning barn 81% 81% 12

13 Orsak till avhoppen; - avhopp under utbildningens första veckor när studenterna tackat ja till sin utbildningsplats men väntar på andra antagningsbesked eller att utbildningen var ett felval - studieresultat vilket innebär att studenten inte kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning eftersom det finns förkunskapskrav på kursen - familjeskäl - föräldraledighet - ekonomiska bidrag uteblir för studenter som valt specialistutbildningarna Åtgärder; - överintag av studenter för att möta tidiga avhopp och reducera sen reservintag. Ambitionen är att utexaminerade studenter ska vara nära planeringstalet/mål för antal antagna studenter. Detta är inte ett mål som kommer att öka examenskvoten utan antalet utexaminerade. - ge stöd inför kända problematiska områden tex räknestuga - i introduktion skapa en positiv bild av utbildningen. - individuella studieplaner för de studenter som inte klarar förkunskapskrav - personliga kontakter med studenter som gjort avhopp (Arbetsterapeutprogrammet) Diskussioner har skett i ledningsgruppen med syfte att ta fram åtgärder för att stödja studenter som har problem med studieresultaten eller kurser som har låg genomströmning ex övningsuppgifter på nätet. Utbildningsadministration rapporterar om vilka studenter som har begärt studieuppehåll och avbrott till respektive programkoordinator. På arbetsterapeutprogrammet förs dialog med de studenter som har individuella studieplaner för att tidigt fånga upp eventuella svårigheter att hålla den planerade studietakten. I ny utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet arbetas med att minska flaskhalsar i form av att vissa svåra kursmoment tydligare ska integreras i övriga kurser för att underlätta lärandet. För övriga program som har liknande problem med studieuppehåll och avbrott planeras ett fördjupat arbete i form av ett projekt som om möjligt ger svar på frågan angående studenternas svårigheter att hålla studietakten. Att genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på utbildningar med ojämn könsfördelning (andelen underrepresenterat kön är <30 %) I sjuksköterskeprogrammet är andelen män 12%, sjukgymnastprogrammet har 40% män och i övriga program finns ett fåtal män. I specialstutbildningarna är en tredjedel män vilket beror på att andelen män har ökat i ambulansutbildningen och anestesi. I vårt interna marknadsföringsarbete är vårt mål att ha manliga representanter vilket inte alltid fungerar pga av att underlaget är för lågt. Besök har skett på F 21 för att rekrytera manliga studenter. Kurserna innehåll är upplagda så att det kvinnliga och manliga perspektivet lyfts fram, programmen har såväl manliga och kvinnliga lärare och kurslitteraturen har författare från båda könen. Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden. Programkoordinatorerna har diskuterat programrådens funktion i samrådsgruppen och fått synpunkter från studenterna. Samtliga programråd har formaliserade programråd med externa- och student representanter. Samtliga programråd har haft möten. Minnesanteckningar från programråden förs. 13

14 Hälsovetenskap Resultaträkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkter Grundutb Uppdragsutb Forskning/forskarutb Uppdragsforskning Summa intäkter varav externfinansiering Kostnader Lönekostnader Lokalkostnader Övrigt Avskrivningar Summa kostnader Resultat Totalt resultat varav grundutb varav uppdragsutb varav fo/foutb varav uppdragsforskn Balansräkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Tillgångar Likviditet Fordringar Lager Anläggningstillgångar Summa tillgångar Skulder Leverantörsskulder Förskotterade medel/oförbr.bidrag Semesterlöneskuld Övriga skulder Lån Summa skulder Eget kapital Bokslutsdispositioner Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Nyckeltal och verksamhetsresultat Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkt gru/total intäkt % 86% 88% 91% 91% Intäkt forsk/total intäkt % 11% 7% 5% 4% Extern intäkt/total intäkt % 7% 7% 9% 10% Lönekostn/total kostn % 54% 52% 52% 51% Lokalkostn/total kostn % 9% 7% 7% 9% Kostnad per hst Helårsstudenter varav hst frist kurs Helårsprestationer Prestationsgrad 93% 96% 90% 91% Dok examina lic tidigare erlagd Dok examina lic ej tidigare erlagd Lic examina Antal anställda * Totalt varav doktorander *alla anställda oavsett omfattning vid årsskiftet inkl vikarier 14

15 INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRIELL EKONOMI OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Institutionsspecifika uppdrag IES har under en längre tid levt med minskat studentantalet inom såväl program som kurser, effekterna av denna minskning har lett till ett stort ekonomiskt underskott för grundutbildningsverksamheten för Institutionsarbetet har därför främst inriktats på att omstrukturera verksamheten för att få en grundutbildningsverksamhet i ekonomisk balans. Denna omstrukturering av verksamhet har krävt en stor arbetsinsats av ledning och personal för att utarbeta både kort och långsiktiga åtgärdsplaner för såväl grundutbildnings- som forskningsverksamhet. Detta har inneburit att många av de uppdrag som vi inför året hade att utföra hamnade i skuggan av detta. Arbetet med personalneddragningar är långt framskridet och beräknas vara klart under våren Fortsatt arbete med omstrukturering kommer att prägla institutionens verksamhet under Att upprätta en plan för institutionens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. Planen skulle upprättas under 2006 och innehålla analys av framtida behov, redovisning av aktuell situation samt plan för kompetensförsörjning som ska omfatta intern kompetensutveckling och extern rekrytering. Vi har påbörjat arbetet med att sammanställda en kompetensförsörjningsplan och beräknade vara klara med den före årets slut. P g a omstruktureringsarbetet har vi varit tvungna att skjuta upp arbetet. I den långsiktiga åtgärdsplanen som skall var klar till 31 mars 2007 ingår att sammanställa en kompetensförsörjningsplan. Att vidta åtgärder för att öka antalet docentmeriterade lärare, vilket innebär att under 2006 säkerställa att två medarbetare uppnår docentmeritering. Fyra personer har strategiska medel för docentmeritering, två personer har extern finansiering för detsamma samt en person har haft institutionens ekonomiska stöd. Ämnet statsvetenskap har medel för en tvåårig forskarassistenttjänst. Dessutom strävar institutionen efter att lösa finansiering för docentmeritering för ytterligare sju personer. Bedömningen är att minst två blir klara med docentmeritering under Lars Elenius har utnämnts till docent. Bjarne Bergqvist har lämnat in docentansökan och har blivit kompetensförklarad. Robert Lundmark och Rickard Garvare lämnar in docentansökningar under Att bereda rekrytering av professor till forskningsämnet Redovisning och styrning med mål att slutföra processen under Under 2006 skulle avtal upprättas med erkänd professor inom ämnesområdet med uppdrag att bidra till utvecklingen av forskning, forskarutbildning, nationella och internationella nätverk samt att stödja kompetensutvecklingen av lektorer. En utveckling av det internationella nätverket bedöms som den viktigaste insatsen för att skapa en förbättrad rekryteringssituation för tjänsten som professor och ämnesföreträdare. I början av 2006 kom vi fram till att det i dagsläget är orealistiskt att slutföra rekrytering av en ordinarie professor och ämnesföreträdare i Redovisning och styrning under Därför beslutade vi oss för att arbeta för en lösning med kontraktsprofessor för en begränsad tid i avvaktan på lämplig tidpunkt för rekrytering av professor. Samtidigt prioriterar vi meritering av befintlig personal, för att kunna ha minst en medsökande vid rekryteringstillfället. Under oktober månad träffade vi en tilltänkt kontraktsprofessor och vi har slutfört förhandlingar med honom. Han påbörjar sitt arbete hos oss på en omfattning av 20% under Vårt avtal gäller under 3 år,( men utvärderas och förlängs på årsbasis) och hans uppdrag är att tillsammans med forskarutbildad personal inom avdelningen bygga upp en seniorforskning inom området accounting and control 15

16 Meritering av intern personal går enligt plan och vi förväntar oss att ansökan om docentur sker under Att upprätta en plan för utveckling och nyrekrytering till det nuvarande forskarutbildningsämnet teknikhistoria, med mål att nyrekrytering skall ske i fas med pensionsavgång inom ämnet. Genomförandet planerad ske genom att ansöka om extern finansiering till professor i teknik- och industrihistoria alternativt industrihistoria. Målet är minst 2 mnkr/år under tre år. Med denna finansiering bedömer institutionen att det finns goda möjligheter att rekrytera en professor. Inga åtgärder har vidtagits under 2006 för att utveckla och nyrekrytera till forskarutbildningsämnet teknikhistoria. Att påbörjad omstrukturering och organisationsförändring ska vara implementerad under Den organisatoriska strukturen fastställs i början av 2006 av rektor. Ämnesföreträdare involveras i institutionens strategiska arbete genom ämnesföreträdarmöten. En ansenlig del av institutionens interna strategiska medel avsätts för utveckling av verksamhet och organisation av den nya avdelningen Företagsekonomi och verksamhetsstyrning. Inom Avdelningen för systemvetenskap inrättas en intern ledningsgrupp för utveckling av samverkan i det operativa arbetet inom avdelningen. Den övergripande ledningen inom varje avdelning kompletteras med särskilda uppdrag till huvudlärare med särskilt ansvar inom resp ämne för att i samverkan med utbildningsledare planera och samordna grundutbildningen. Nuvarande organisatoriska lösning med fyra utbildningsledare ska om möjligt ersättas av en utbildningsledare och tre biträdande avdelningschefer. En forskningsstrategigrupp bestående av medlemmar från IES samt representanter för rektor påbörjade under senare delen av hösten 2006 ett arbete med att ta fram en forskningsstrategi för IES som innebär en profilering/fokusering av IES forskningsverksamhet. Tidplanen för utveckling och förankring samt genomförande under 2007 är följande; Till 26 februari: Ämnen funderar på presenterade profilområden. Tom 6 mars: Handlingsplan och Strategi tas fram presenteras 6 mars Till 26 mars: Ämnen funderar på Handlingsplanen 31 Mars: Strategi och Handlingsplan till rektor Till 1 juli: Genomförda eller plan för genomförande klar Ledningsgruppen har förändrats. Med anledning av de stora problemen inom grundutbildningen ingår numera institutionens tre utbildningsledare varav en är institutionens utbildningsledare i ledningsgruppen. Ansvar för samordning av grundutbildning ligger på utbildningsledargruppen. Vi har också arbetat med befattningsbeskrivningar för att klargöra ansvar och befogenheter mellan olika befattningsgrupper. Institutionsgemensamma uppdrag Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten Ca 80 % av kursplanerna är bolognaanpassade. Resterande kommer att anpassas under våren Att, tillsammans med universitetsförvaltningen, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen för grundutbildningen nås. Rekryteringsaktiviteter som institutionen genomfört på egen hand: - Vi har tagit fram en utbildningsfolder och skickat ut den till ca års gymnasieelever i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Stockholms och Västra Götalands län, samt till ca värnpliktiga runt om i hela landat, alla syokonsulenter och alla arbetsförmedlingar. - 16

17 - Vi har haft en workshop med ämnesföreträdare och koordinatorer vid två skilda tillfällen för att diskutera hur vi kan öka antalet förstahandssökande och antagna samt minska avhopp. En liknande workshop med alla kårrepresentanter är också inbokad. - Vi har anlitat StudentConsulting för att de ska undersöka varför studenter avbryter sina studier, dvs anledningarna till avhopp mellan första och andra året. Studien beräknas vara klar innan sommaren. - Institutionen och dess studentrekrytering kommer att vara den organisation som används som Case i en marknadsföringskurs som startar till hösten (tidigare års case har varit Polardörrar och Öhrlings). - Vi har en person som arbetar specifikt med studentrekrytering på 20 % under 2 år. Rekryteringsaktiviteter som institutionen har genomfört tillsammans med LTU centralt: Vi har anordnat tre minikurser för gymnasieelever, en minikurs för årskurs 9, deltagit i teaterprojektet, deltagit i mässor, tagit emot studiebesök och givit gästföreläsningar Vi har infört vårantagning till vissa program och vi genomförde en annonskampanj under första delen av oktober. Tillsammans med informationsenheten arbetar vi på att ta fram en marknadsföringsplan inför antagning hösten Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 15 poäng för 2006 och 25 poäng för Utfallet på vår produktion av forskarexamina blev 14,5 p jämfört med 15 p enligt vårt verksamhetsuppdrag. Vi har under inte vidtagit några specifika åtgärder för att nå årets mål. Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 20 mnkr för 2006 och 50 mnkr för IES externfinansiering under 2006 uppgick till 26,4 mkr, vilket är högt över målet på 20 mkr. Ett utfall på närmare 30 mkr hade varit möjligt att uppnå eftersom medel fanns beviljade. Tidsbrist och andra förseningar medförde att vi inte hann upparbeta de medel som vi prognostiserade i oktober. Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 20 mnkr vid utgången av Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på -6,5 mnkr. Grundutbildning: Årets resultat för grundutbildning stämmer väl med prognos 2. Utfallet blev -10,0 mkr (-8,6mkr). Differensen består till största delen på att våra intäkter blev ca 1,1 mkr lägre än beräknat. Vår beräkning av produktionen HST i prognos 2 uppgick till 1469, utfallet blev HPR beräknades till 1289 och utfallet blev Det grundliga och tidskrävande arbete som vi har gjort under hösten med beräkning av produktionen inom grundutbildningen har gett ett tillförlitligt resultat. Dessutom har en kostnad på 1,3 mkr tillkommit som engångsbelopp för pension vilken kan betraktas som omstruktureringskostnad. Utfall på övriga intäkter (ej anslag) inom grundutbildningen var något högre än vi beräknade i prognos 2. I resultat ingår också omstruktureringskostnader (löner) med ca 4,0 mkr. Totalt ingår i 2006 års grundutbildningsresultat extraordinära kostnader på 5,5 mkr. Forskning: Utfallet för vår forskning -5,5 mkr (p2-3,0 mkr). Jämfört med prognos så är det icke upparbetade externa medel som ger upphov till differensen. Differensen på intäktssidan uppgår till ca 4,5 mkr. Den stora differensen uppvägs till viss del av att vårt kostnadsutfall blev 2,0 lägre än p2. Våra tungarbetade administrativa system framförallt vad gäller projektredovisning underlättar inte vår löpande uppföljning och vi ser ett stort behov av att arbetet med att ta fram bättre stödsystem prioriteras under

18 Uppdrag för program och arenor Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program. Vi har inte genomfört några specifika åtgärder för detta utan satsar istället på att minska avhoppen från årskurs 1-2 eftersom det är ett betydligt större problem för oss. Förutom att anlita studentconsulting ser vi kontinuerligt över kursplaner, kursers placering i förhållande till varandra samt planerar stödaktiviteter under termin 1 och 2. Att genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på utbildningar med ojämn könsfördelning (andelen underrepresenterat kön är <30 %) Inga särskilda åtgärder har vidtagits. Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden. Inga aktiviteter genomförda. 18

19 IES Resultaträkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkter Grundutb Uppdragsutb Forskning/forskarutb Uppdragsforskning Summa intäkter varav externfinansiering Kostnader Lönekostnader Lokalkostnader Övrigt Avskrivningar Summa kostnader Resultat Totalt resultat varav grundutb varav uppdragsutb varav fo/foutb varav uppdragsforskn Balansräkning Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Tillgångar Likviditet Fordringar Anläggningstillgångar Summa tillgångar Skulder Leverantörsskulder Förskotterade medel/oförbr.bidrag Semesterlöneskuld Övriga skulder Lån Summa skulder Eget kapital Bokslutsdispositioner Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Nyckeltal och verksamhetsresultat Bok-06 Bok-05 Bok-04 Bok-03 Intäkt gru/total intäkt % 52% 59% 60% 65% Intäkt forsk/total intäkt % 43% 35% 32% 29% Extern intäkt/total intäkt % 24% 21% 22% 18% Lönekostn/total kostn % 56% 54% 52% 55% Lokalkostn/total kostn % 7% 5% 5% 5% Kostnad per hst Helårsstudenter varav hst frist kurs Helårsprestationer Prestationsgrad 84% 82% 81% 83% Dok examina lic tidigare erlagd Dok examina ej tidigare erlagd Lic examina Antal anställda * Totalt varav doktorander *alla anställda oavsett omfattning vid årsskiftet inkl vikarier 19

20 Institutionsspecifika uppdrag INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK Att fortsätta arbetet med att höja genomströmningen, säkra kvaliteten och att effektivisera grundutbildningen. Genomförande: Stimulera den pedagogiska diskussionen på institutionen genom att lyfta den från fikarumsdiskussion till ett allmänt forum på institutionen och på ett aktivt sätt ta till vara detta i den pedagogiska utvecklingen av baskurserna. Genomföra en studie av nybörjarstudenternas upplevelse av studiestarten hösten 2006 på samma sätt som gjordes hösten Utöver den reguljära undervisningen, ge en propedeutisk kurs till nybörjarstudenterna, en föreläsning i studieteknik samt räknestugor två sena eftermiddagar i veckan. Inför höstterminen 2006 rekommendera studenterna en nätbaserad överbryggningskurs i matematik som tagits fram av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Institutionen ska delta i ett nationellt närverk om Bolognaanpassning i matematikämnet. Skapa ett närmare samarbete med gymnasieskolan. Undervisningsfrågor har lyfts i ökad utsträckning på institutionsmötena. Vi hade en halv institutionsdag på temat i anslutning till kunskapsbyggardagen i juni. I december fortsatte det arbetet med ytterligare en institutionsdag. En arbetsgrupp har bildats som stöd till utbildningsledarens framtida arbete med frågan. Undersökningen av studiestarten är avslutad, men rapporten är ännu inte helt färdigställd. Ansvarig för studien är Staffan Lundberg. Den 12 maj var Ove Edlund och Peter Wall från Institutionen för matematik, samt ett par gymnasielärare från Luleå, på en endagarskonferens i Göteborg om problemen kring överbryggningen från gymnasiet. Där framkom att den nationella nätbaserade överbryggningskursen, som vi tänkt använda, inte var färdig. Vi väntar därför till nästa sommar med den. På fortsättningskonferensen, som var 10 november, åkte samma gymnasielärare samt Staffan Lundberg och Lars Bergström. Lars Bergström ersätter Ove Edlund som huvudansvarig utbildningsledare from 1 januari Bolognaanpassningen var en av huvudpunkterna på nationella studierektorsmötet för matematikämnet, som Ove Edlund var med på i maj i Stockholm. Kontakter har etablerats med gymnasieskolan i Luleå och from juli 2006 är Monica Johansson anställd vid såväl institutionen som hos kommunen. Göran Johansson på Institutionen för matematik, har fått ett särskilt ansvar att jobba med gymnasiekopplingen. Att rekrytera professor till forskningsämnet matematik och lärande så att ämnesföreträdaren finns på plats under Nationell och internationell annonsering och lobbying resulterade i 13 sökande. Av dessa kallades fyra till intervju i augusti varefter två rangordnades av anställningsnämnden. Den första, Eva Jablonka, erbjöds och tackade ja till tjänsten. Hon kommer att flytta till Luleå och påbörja sitt arbete vid LTU den 1 april Eva är 44 år, uppvuxen i Wien och nu verksam i Berlin. Trots att vi inte har lyckats nå målet med att ha någon på plats under 2006 känner vi oss väldigt nöjda med rekryteringen. Vi tror att Eva har bra förutsättningar till att utveckla ämnet här vid LTU till något riktigt bra. Institutionsgemensamma uppdrag Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten Uppdraget har fått nytt slutdatum, Vid utgången av år 2006 hade ca 50 % av kursplanerna reviderats enligt Bolognamodellen. 20